PROTOKOLL 1 (16) Rådet för förebyggande av funktionshinder

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (16) Rådet för förebyggande av funktionshinder Plats och tid Lokal E3, Stadshuset, klockan 08:30-12:00 ande Kenneth Fahlesson, ordförande Camilla Stenmark, medicingruppen Åke Lindqvist, medicingruppen Pernilla Eriksson, rörelsegruppen Brittis Malm, psykiatrigruppen Jörgen Hedman, rörelsegruppen Marlene Idenäs, hörselgruppen Gunilla Åström, kommunstyrelsen Anette Lindgren, kommunstyrelsen Kerstin Olofsson, socialnämnden Lena Nyström, för- och grundskolenämnden Rune Wästerby, tekniska nämnden Torbjörn Häggmark, för- och grundskolenämnden Evelina Fahlesson, bygg- och miljönämnden Tjänstepersoner Alexandra Sundberg, delaktighetssamordnare Frånvarande ordinarie Sylwia Winbladh, utvecklingsstörningsgruppen Mats Rönnblom, syngruppen Månika Östlund, rörelsegruppen Pierre Lidström, kommunstyrelsen Lena Forsman, socialnämnden Lena Nyström, för- och grundskolenämnden Ola Burström, tekniska nämnden Övriga närvarande Två skrivtolkar Adjungerade - Paragrafer 1-11 Underskrifter.. Kenneth Fahlesson, ordförande Alexandra Sundberg, sekreterare.. Camilla Stenmark, justerare

2 PROTOKOLL 2 (16) Rådet för förebyggande av funktionshinder Närvaro och val av justerare Ordförande hälsar välkommen till Rådet för förebyggande av funktionshinder. Camilla Stenmark föreslås som justerare. att välja Camilla Stenmark till justerare.

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 2 Föregående protokoll och godkännande av dagordningen Protokoll från Rådet för förebyggande av funktionshinder läggs till handlingarna. En ny punkt läggs till, Tillgänglighet på flygbussen. Att fastställa dagordningen med tillägget ovan.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 3 Ordförande informerar Ordförande Kenneth Fahlesson berättar att åtta lägenheter anpassade för personer med elöverkänslighet på Anderstorp. Nordhalla är fastighetsägare. Miljön runtomkring lägenheterna har förändrats sedan elsaneringen genomförde och de fungerar dåligt som boendealternativ för personer med elöverkänslighet. Flera lägenheter står därför tomma. Kommunen kan inte hyra lägenheterna för att täcka upp. Fastighetsägaren, kommunen och Elöverkänsligas förening har haft ett möte kring att lägenheterna kommer att ingå i det vanliga hyresbeståndet. De boende meddelas och Nordhalla kommer att ge hyresgästerna tid att hitta alternativ. Kenneth ska kolla med BISA-projektet som har inventerat tomma fastigheter i kommunen för att se om något hus skulle passa. Nordhalla har ansökt om att starta upp Anderstorg som ett trygghetsboende. Kommunens riktlinjer för trygghetsboende ska ses över och RÅFF kommer att konsulteras. RÅFF ger Tillgänglighetsgruppen i uppdrag att bidra med synpunkter. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera förslaget från socialnämnden om ändrade avgifter för färdtjänst. Beredningsgruppen har uppmärksammat att man kan lämna in nomineringar för Årets LSS-kommun Nomineringstiden går ut 7 april. Vem som helst kan nominera och nomineringen ska innehålla en motivering och goda exempel. Stöd och service inbjuder till invånardialog om hur teknik kan öka trygghet och självständighet för personer med funktionsnedsättning. Kommande träffar är 14 mars Tisdagsklubben, Kanalgatan 51, kl , 16 mars Emilsalen, Burträsk, kl , 22 mars Föreningarnas hus/mötesplats Castor, Skellefteå (obs trapp), kl och 12 april Stadshuset i Skellefteå, lokal E4, kl att notera informationen.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 4 Korttidsboende för barn och unga och frågor om samverkan Notering: paragrafen korrigeras efter protokollets justering, se beslut i protokoll från RÅFF RÅFF har bjudit in Åsa Israelsson, avdelningschef Stöd och service. Referensgruppen har ställt frågor som rör kommunens agerande kring korttidsvistelse för barn och unga och familjers möjlighet att samverka med kommunen kring frågor som direkt berör dem. Det finns missnöje hos vissa föräldrar med att Stöd och service inte har kommunicerat med berörda innan beslutet om fast rullande planering av korttidsvistelse fattades. Åsa Israelsson är medveten om att verksamheten har brustit i att ha samverkan med familjerna. RÅFF är en viktig kanal som i större utsträckning ska användas för att samverka större förändringar i verksamheterna. Åsa Israelsson berättar att den fasta rullande planeringen gör att verksamheten bättre kan planera stödet för alla barn, särskilt då antalet barn i behov av insatser ökar. Flertalet föräldrar har reagerat positivit på den ökade kontinuiteten i och med den fasta rullande planeringen. Verksamheten förstår att det finns föräldrar som inte tycker att förändringen är bra och vill fortsätta dialogen individuellt med dessa familjer. RBU som lyft frågan menar att föräldrarna generellt tycker att det rullande schemat är bra, men tycker att det är ett stort problem att det saknas flexibilitet i de perioder man få beslut om korttidsboende. Om en familj inte kan ha korttidsboende under den period man har schemalagt och väljer att ha sitt barn hemma så medges inte personlig assistans under den tiden. Konsekvensen blir att föräldrar upplever sig tvingade att lämna bort sitt barn under de specifika helgerna. Åsa Israelsson föreslår att frågor som rör korttidsvistelse för individuella barn tas mellan berörda föräldrar och närmaste chef. RBU beklagar att kommunen har brustit i kommunikation och information kring detta. Om ett bra system finns för samverkan skulle det troligen gå att undvika den här typen av motsättningar. Gällande samverkan med brukargrupper har Stöd och services ledningsgrupp skapat bättre rutin för hur viktiga förändringar samverkas med RÅFF, Funkis och facken. De vill ha förslag från föreningarna hur samverkan kan bli bättre. Samverkan kring LSS-

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 frågor och övrig Stöd och service verksamhet bör stämmas av på samma sätt som t ex stadsbyggnadsfrågor. Föreningarna lyfter att för att verklig samverkan ska ske behövs mer tid än det oftast finns idag. Berörda parter bör få ta del av bra underlag i god tid för att kunna lämna in skriftliga synpunkter. En utmaning är att avstämningen med RÅFF, Funkis och KPR ska bli en naturlig del av beredningen av ärenden inom alla förvaltningar. RÅFF lyfter vikten av att föreningarna tar ansvar för representativiteten: hur säkerställer de att det inte blir den valda representantens egna åsikter, utan verkligen medlemmarnas synpunkter, som kommer till samråden? En annan utmaning är att skapa rutiner för hur man väljer vilka frågor som är viktiga att samverka. Idag upplever föreningarna att för få frågor kommer till dem. Det måste ändå finnas en gräns eftersom föreningarna ska orka med. - Att tacka Åsa Israelsson för informationen. - Att TGG får i uppdrag att prata vidare om samverkansorganisationen.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 5 RÅFF årsberättelse var ett händelserikt år inom det funktionshinderspolitiska området. Frågorna fick ökad synlighet i lokal och regional media, mycket tack vare flera aktiviteter och positiv utveckling. Delaktighetssamordnaren visar ett bildspel över året som gått. - Att notera informationen och lägga årsberättelsen 2016 till handlingarna.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 6 Föreningarnas presentationer, goda exempel och utmaningar inom området barn med funktionsnedsättning Jörgen Hedman presenterar RBU; Rörelsehindrade barn och unga. Visionen är ett rättvist samhälle och en utvecklande miljö för barn med funktionsnedsättning. Rätten till ett fullvärdigt liv för barn med funktionsnedsättning är en rättighet enligt FN: s barnkonvention, men så ser inte verkligheten ut. RBU Skellefteå ordnar sociala aktiviteter, men har svårt att hitta aktiviteter som lockar många eftersom behoven ser så olika ut. Go-cart är en aktivitet som passar många utifrån deras egna behov. Bowling funkar också för många eftersom det finns flera olika hjälpmedel på plats. Sedan förra vintern går det att ordna pulkåkning på Vitberget eftersom det nya rullbandet gör det möjligt. RBU är med i flera olika samråds- och brukarrådsgrupper. Utmaningarna ligger i att LSS urholkas, särskilt personlig assistans. RBU ser med stor oro på funktionshinderspolitiken och den pågående utvecklingen. Oroande att svaga grupper inom och utanför LSS ställs mot varandra. Mycket oroande att de nya direktiven ser ut att leda till ett samhälle som det såg ut innan LSS; ett samhälle med sämre levnadsvillkor och rättigheter. RBU: s största utmaning är att försvara intentionerna i LSS, särskilt personlig assistans. LSS direktivet handlar om att spara, allt fler förlorar timmar och den personliga assistansen går inte att bemöta med andra insatser. Det finns en rädsla att kommunen ska bemöta övervältringen av insatser från försäkringskassan till kommunen med att spara in på insatser utöver grundläggande behov. Brittis Malm presenterar Attention. Föreningen ser Resurscenter som en positiv utveckling för de barn som går där, men det finns en oro för att resurserna minskar för de barn som är kvar i vanlig klass. Det är också positivt att resursenheten nu är en del av Stöd och service eftersom det borde minska risken för att falla mellan stolarna mellan barn/ungdom och vuxen. Attention finns i Föreningarnas hus där flera föreningar inom psykiatri/neuropsykiatri samarbetar. Där finns nu dagtid Mötesplats Castor, som ska fungera som en öppen mötesplats för personer som inte klarar av att ha en praktikplats eller anpassad arbetsplats. Attention sitter med i många inflytandegrupper och brukarråd. Ett viktigt område är att utveckla barn- och ungdomsperspektiv i de frågor som lyfts i dessa råd. Föreningen ordnar också närståendeutbildningar tillsammans med Stöd och service. Det finns stor efterfrågan på närståendestöd, inte minst för att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser över 18 år. Då har

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 föräldrar inte tillgång till information och kontakter kring sina barn pga. sekretess, medan många fortfarande behöver stötta sina vuxna barn i många frågor. Föreningen är kritisk till att det inte finns en anhörigkonsulent för neuropsykiatri som det finns för äldre med demenssjukdom, då detta regleras i samma lag. Det skulle behövas en person som anhöriga kan kontakta direkt inom kommunen när en kris uppstår. Den tidigare neuropsykiatrisamordnarens uppgifter finns idag fördelat på olika tjänstepersoner. Många med neuropsykiatrisk diagnos har SOL-insats och inte insats enligt LSS. Det gör att de inte har tillgång till stöd som finns för de som har LSS beslut. En utmaning är att unga med neuropsykiatriska diagnoser slutar idrotta i 8-12 års ålder. Det handlar mycket om att tävlingsmomentet blir viktigt så tidigt. Det borde vara ett krav att alla idrottsföreningar som har kommunalt stöd borde ha öppna grupper utan tävlingsinriktning. Föreningen ordnar en särskild träningsgrupp i samarbete med ett av gymmen i stan. Det finns plan på att bjuda in alla idrottsföreningar i kommunen till en utbildningsdag om neuropsykiatriska diagnoser. Pernilla Eriksson berättar kort om rörelsegruppen och Personskadeförbundet RTP (rehabilitering, trygghet, påverkan). Förr var polioskadade en stor grupp, och idag ses en ökning av denna grupp igen på grund av invandringen. I övrigt mest personer med trafikskador. Föreningen ser en utmaning i att personer är med i föreningen under en begränsad tid, medan de lider mest av sina skador och får hjälp med utredning, rehabilitering, försäkringskassa osv. Mycket osynliga skador så som whiplash, hjärntrötthet och lätta hjärnskador. Många av föreningens medlemmar har mest kontakt med landsting och Försäkringskassan och föreningens påverkansarbete sker främst inom dessa områden. Föreningen har många träffar, badgrupper, lättgympa. Föreningens medlemmar är ofta socialt utsatta, studier visar att antalet vänner/anhöriga minskar när en person drabbats av en olycka med bestående skador. Camilla Stenmark berättar om Strokeföreningens verksamhet, eftersom ingen av rörelsegruppens andra föreningar har lämnat information. Föreningen har medlemsmöten, badgrupper och styrketräning. Ordnar föreläsningar, t ex nya centrumplanen och det gamla Skellefteå. Det finns egentligen inget stöd från samhället för familjer där en förälder drabbas av stroke, förutom möte med kurator. Där kan föreningen gå in med stöd, men det efterfrågas inte mycket. Det finns en Facebookgrupp med 2500 medlemmar, Stroke mitt i livet, där man kan få stöd och möte med personer i samma situation. Föreningen informerar om sin verksamhet via Strokecentralen och dagrehab. Föreningen satsar mycket på förebyggande information för att minska antalet strokedrabbade i framtiden och god rehabilitering för drabbade.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 Marlene Idenäs presenterar Hörselskadades förening, HRF. I Skellefteå finns ingen renodlad barnverksamhet inom HRF, men föreningen samarbetar med Luleå stifts projekt Tillgänglig kyrka. Kyrkan har besökt HRF: s familjeläger och föreningen ska utbilda församlingspersonal till hösten i hörselkunskap. Varje år ordnas barnläger där barn och familjer med hörselskada träffas och har olika aktiviteter och föreläsningar. HRF finns också med i Funkis. En stor utmaning är skolfrågor och utbildning. HRF har flera Facebookgrupper, bl.a. diskussionsgrupp för föräldrar till hörselskadade barn, för personer med CI m.fl. Mats Rönnblom har skickat information om Synskadades förening SRF. Huvudsakligen är det distriktet (SRF Västerbotten) som arbetar med barnfrågorna då antalet barn totalt sett är ganska få med synnedsättning i länet. De ordnar barn- och föräldraträffar och olika läger och aktiviteter för barnen. Riksförbundet ordnar också en del motsvarande träffar förutom att de bevakar barnfrågorna på riksnivå. Ombudsmannen i länet bevakar också SPSM-s (Specialpedagogiska skolmyndigheten) arbete med barnen i länet vad gäller skolan. Landstingets Synrehabilitering ser till att det fungerar med tekniklösningar och att barnen får utbildning på IT. Synrehabiliteringen jobbar också med barnens orienteringsträning. Lokalföreningen i Skellefteå jobbar med tillgängliga miljöer, t ex hur lekplatser planeras (via TGG). Föreningen har också en representant i Funkis. att notera föreningarnas presentationer.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 7 Rapport från Funkis och svar på referensgruppens frågor inom skolområdet Senaste Funkis var den 18 januari. Protokollet har bifogats till kallelsen. Samarbetet mellan RÅFF och Funkis ska utvärderas under våren för att se om organisationen och arbetet kan bli ännu bättre. RÅFF har bjudit in Jan Söderström, för- och grundskolechef och Fredrik Stenberg, ordförande i för- och grundskolenämnden för att svara på frågor från referensgruppen som berör skolans område. Får Resurscentrums lärare utbildning och handledning runt de funktionsnedsättningar som deras elever har? Resurscentrum är skolans flaggskepp när det gäller stöd till barn med behov av särskilt stöd. De lärare som jobbar där är handplockade för att ha kunskap inom funktionsnedsättningsområdet, särskilt neuropsykiatrisk problematik. Det finns också en psykolog kopplat till Resurscentrum som kan ge handledning och stöd. Målet är att barnen ska kunna gå på sin hemskola, så både barnen och hemskolan får strategier och verktyg för att det ska kunna fungera. Arbetet med detta ska intensifieras ytterligare. Vilka riktlinjer har kommunen för lärartjänster? Hur länge får en obehörig lärare arbeta eller en klass vara lärarlös? Lärarlösa klasser får inte förekomma. Idag vet man att det saknas olegitimerade lärare i landet. Det betyder att skolorna ibland måste hitta de näst minst dåliga lösningarna tillfälligt. Sådana lösningar får bara godkännas terminsvis. Finns inte legitimerad personal ställer Skolverket krav på att skolan inte får bedriva verksamhet. På särskolan har lärarlösa klasser förekommit och elevassistenter har fått gå in och ta lärarroller. Skolan svarar att det inte är en bra lösning men går det inte att hitta behörig personal så måste nödlösningar skapas. Var finns beslutet om att barn som saknar färdtjänstbeslut inte ska få taxiskjuts mellan fritidsverksamhet och korttidsboende under skollov? Barn har skolskjuts till och från skola, men inte fritidshem. Det är ett nationellt beslut. Eftersom det har handlat om så få ärenden i Skellefteå så har det gått att ha en viss flexibilitet under skollov.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 Problemet med flexibiliteten är att det kan bli godtyckligt, då vissa barn kunnat få skjuts och något annat inte fått det. Det rätta tillvägagångssättet är att ansöka om färdtjänst mellan fritidshem och korttidsboende där behov finns. Jobbar kommunen för att få tillbaka lärarutbildningen på campus i Skellefteå? Skellefteå ligger bra till i andelen behöriga lärare om man jämför med riket. Ändå saknas här behöriga lärare. Kommunen tillsammans med Region Västerbotten och närliggande kommuner har fört förhandlingar med lärosätena för att få en platsförlagd lärarutbildning i Skellefteå. En utbildning lokalt är en viktig faktor för att få mer legitimerade lärare i Skellefteå och omkringliggande småkommuner. Att tacka för och notera informationen.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 8 Kort information om nämndernas mål inom Ett Skellefteå för alla Alla nämnder har nu lämnat in sina mål för inom den funktionshinderspolitiska strategin Ett Skellefteå för alla. Målen ska nu sammanställas och presenteras för socialnämnden i april och för kommunstyrelsen i juni. Det är många fina och konkreta mål som lämnats in och många nämnder har också angett vilka aktiviteter som planeras för att nå målen. Det ser ut som att många nämnder har försökt knyta sina mål inom Ett Skellefteå för alla närmare sina respektive nämnds- och verksamhetsmål. Det är bra eftersom det gör att funktionshinderspolitiska mål blir en tydligare del av det löpande arbetet. Alla bolag behöver få in i sina reglementen att Ett Skellefteå för alla gäller även dem. bör tas under årsstämmor Det innebär att bolagen kan komma in i målplanering och redovisning från nästa år. att notera informationen.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 9 Tillgänglighet i flygbussen RÅFF har fått kännedom om att tillgängligheten på Skellefteå buss flygbuss brister. Det finns lyft och avsedd plats för rullstol ombord. På rullstolsplats är dock bagagehyllor inmonterade. Skellefteå buss svarar på sin Facebooksida en resenär att bagagehyllorna är löstagbara för att kunna användas som rullstolsplats eller barnvagnsplats när behov uppstår. Enligt bussbolaget ska resenärer inte behöva ringa i förväg men att de är tacksamma om man gör det så att hyllorna kan monteras bort innan avfärd. På direkt fråga svarar dock chauffören att det inte är möjligt för person i rullstol att åka flygbussen. Personen som noterat detta har varit i kontakt med Skellefteå buss via företagets Facebooksida. Frågan kommer också att lyftas i SSAB i samband med att ägardirektiven för Skellefteå buss ses över. RÅFF vill också trycka på om vikten av att tillgängligheten fungerar i alla Skellefteå buss fordon och att personer med rullstol ska kunna resa spontant med buss som andra. att uppmana Skellefteå buss att rullstolsplatsen bör vara permanent på flygbussen. et skickas till: Skellefteå buss

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Övriga frågor Inga övriga frågor.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Nästa sammanträde Rådet för förebyggande av funktionshinder träffas nästa gång den 24 maj. Mötet är ett stormöte då både ordinarie och ersättare deltar. Temat för mötet är ungdom, funktionsnedsättning och delaktighet. Förslag att varje föreningsledamot tar med en till två unga medlemmar. Beredningsgruppen planerar mötet. Referensgrupp den 5 april och beredningsmöte är den 10 maj.