arbetsplatsträffen Metoder för dialog
|
|
- Alexandra Blomqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 arbetsplatsträffen Metoder för dialog
2 Vård & bildnings viljeinriktning för samverkan Med arbetsplatsträffar och samverkan: Skapar vi en god arbetsmiljö Får vi motiverade medarbetare Fattar vi de bästa besluten Utför vi den bästa verksamheten Ökar vi vår konkurrenskraft Detta når vi genom att arbetsplatsträffar och samverkan inom Vård & bildning genomsyras av att: vi alltid beaktar arbetsmiljöaspekterna innan beslut fattas för att erhålla ett gott arbetsklimat och en god hälsa, vi medverkar till aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet för alla vi har en positiv attityd och visar varandra ömsesidig respekt, vi tar varandra på allvar och dialogen präglas av delaktighet, öppenhet och intresse, vi tillvaratar våra olika kompetenser när vi planerar, genomför och följer upp utvecklingen av verksamheten, vi har ett processinriktat arbetssätt, vilket innebär att vi har god framförhållning när frågorna väcks, en fungerande förankringsprocess och vi arbetar lösningsfokuserat, vi har en tydlig struktur gällande formalia, vilket innebär att vi är tydliga med tidsramar, kallelser, protokoll/minnesanteckningar. För att koncernsamverkan ska kunna kvalitetssäkra och utveckla samverkan följer vi upp denna viljeinriktning inom varje division/ samverkan minst en gång per år. Framtagen i samverkan Koncernsamverkan Vård & bildning
3 arbetsplatsträff inom Vård & bildning Ledningen för Vård & bildning anser att Arbetsplatsträffen är en viktig kommunikationskanal som ska användas till arena för delaktighet när det gäller utveckling, planering och uppföljning. Vanlig information till medarbetarna kan i många fall förmedlas på annat sätt, t.ex. via e-post eller papper. Arbetsplatsträff är ett utmärkt tillfälle för dig som chef att nå ut och samla in synpunkter från dina medarbetare. Tiden vid en Arbetsplatsträff kan även delas mellan vanlig information och en diskussionspunkt. Det är också möjligt att använda Arbetsplatsträff till en ledarskapsarena när ni pratar om gemensamma mål och visioner: t.ex. vi är här och vi ska hit, hur når vi hit o.s.v. Arbetsplatsträffarnas former och innehåll regleras i Uppsala kommuns samverkansavtal bilaga 1 där de fackliga organisationerna och arbetsgivaren är överens om att avtalet ska implementeras utifrån samverkansandan i FAS 05. FAS 05 FAS 05 är en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och de fackliga parterna. Av överenskommelsen framgår att medarbetarnas inflytande utgör basen i samverkanssystemet och att arbetsplatsträffen är ett forum av avgörande betydelse. Varje medarbetare ska ha förutsättningar och möjligheter att påverka utformningen av det egna arbetet. Medarbetare ska medverka i föränd- 1
4 ringsarbete och verka för en god hälsa och arbetsmiljö. På varje arbetsplats är det betydelsefullt att det finns en dialog mellan medarbetare och chef som ger var och en möjlighet att framföra sina åsikter, såväl i det dagliga arbetet som genom regelbundet organiserade samtal mellan medarbetare och chef. Den rättsliga grunden för samverkanssystemet utgörs av Medbestämmandelagen (MBL), Arbetsmiljölagen (AML) och Förtroendemannalagen (FML). Genom avtalet ska arbetsmiljö- och medbestämmandefrågorna integreras med verksamhetsfrågorna. Arbetsplatsträff (bilaga 1) Med arbetsplats avses minsta arbetsenhet. Arbetsplatsträff anordnas minst en gång per månad och inplaneras i förväg för hela kalenderåret. Träffarna ska dokumenteras i form av minnesanteckningar. I arbetsplatsdialogen förutsätts att arbetsmiljölagstiftningens regelverk med tillhörande föreskrifter följs och respekteras. Arbetsplatsträff ska vara regelbundna och utgöra en naturlig del av verksamheten. Alla ska komma till tals och vara delaktiga i arbetsplatsdialogen. Förslag på olika verktyg och metoder som kan användas för att underlätta delaktigheten vid Arbetsplatsträffarna har därförtagits fram. ulla holmgren, Produktionsdirektör 2
5 information och förberedelse Här följer ett urval av metoder som kan användas för att skapa möten med information, dialog och delaktighet för verksamhetens utveckling. Med ett tydligt syfte och lämplig metod och struktur för mötet skapas förutsättningar för bra dialog! Jag hör det och jag glömmer Jag ser det och minns Jag gör det och jag förstår Konfucius Att informera När du ska presentera något för andra ställ dessa frågor till dig själv: Vad vill du med din information? Vad är målet? Vad är det du vill ska hända? Förberedelse: Förberedelserna är avgörande för resultatet! Vilka förkunskaper har mötesdeltagarna? Har de haft möjlighet att sätta sig in i frågan? Sätt dig in i deltagarnas situation! Hur lång tid ska du använda för information och/eller diskussion? 3
6 Vad är det viktigaste du vill förmedla? Vilka hjälpmedel ska du använda för att förstärka budskapet? Variera gärna presentationen med bilder, artiklar, tavla, blädderblock etc. Vilken ordningsföljd ska du ha i presentationen? Vilket material skall deltagarna få? Hur ska rummet möbleras för att underlätta kommunikation? Genomförande: Kom i god tid innan för att göra i ordning i mötesrummet och förbereda eventuella hjälpmedel. Var kommer deltagarna från? Vad finns i deras huvuden? Är det lämpligt att checka in för mötet under någon minut t.ex. genom parvisa samtal bland mötesdeltagarna om vad man varit med om idag? Finns någon speciell fråga man vill ta upp eller dela med sig av? Förklara vad du tänker säga, säg det och tydliggör vad du har sagt! Håll tider! Skapa delaktighet och förankring genom att t.ex. ställa frågor för samtal i par (bikupor) eller smågrupper; exempelvis vilka tankar finns hos er nu? Samtalen som följer ger en god indikation på hur mötesdeltagarna uppfattat informationen/budskapet, vad man instämmer i, eventuella förslag till förbättringar etc. 4
7 Metoder för dialog och delaktighet Bikupa Metoden/arbetssättet har fått sitt namn genom det surr som uppstår när smågrupper om 2-3 personer samtalar kring en fråga. En enkel och effektiv metod för att skapa intresse och engagemang, få synpunkter, bryta tystnad etc. 2-3 personer per grupp Tid: 2-3 min Möblera rummet i öar För att snabbt få igång diskussioner där många deltar kan mötesdeltagarna placeras i grupper om ca 5-6 personer kring olika bord. Samma fråga kan diskuteras vid samtliga bord, eller olika frågor vid varje bord. Om samma fråga diskuterats räcker det oftast med att några grupper redovisar sina resultat och att övriga grupper bara kompletterar med sådant som inte framkommit under de föregående gruppernas redovisningar. Tvärgruppsredovisning är ett annat alternativ. 5
8 Isbrytare som inledning Samtala två och två om dagens tema eller punkt på dagordningen. Vilken erfarenhet och förförståelse har mötesdeltagarna? Nyckelord från samtalen fångas upp av mötesledaren. 2-4 personer per grupp Tid: 3-5 min PMI (Plus-Minus-Intressant) Ett sätt att värdera en idé, ett förslag, en artikel etc. Individuellt eller i grupp går man igenom och listar olika aspekter på det aktuella ämnet. Vad är plus, minus, respektive intressant? Grundtanken är att undersöka ett perspektiv i taget. Tid: 5 min Tvärtommetoden För att få nya infallsvinklar på återkommande frågor kan det vara effektivt att tänka tvärtom; t.ex. hur ska vi göra för att skapa så dåliga Arbetsplatsmöten som möjligt? När man gjort en sådan (bakvänd) inventering vidtar arbetet med att vända till motsatsen! Hur kan varje misslyckande vändas till ett lyckande? Finns några sanningar att ta tag i? 3-5 personer per grupp Tid: 5 min 6
9 De Bonos Tänkarhattar Ett metodiskt sätt att underlätta och strukturera tänkandet när en situation eller en fråga utforskas. I grupp fokuserar man på att betrakta en frågeställning utifrån sex olika perspektiv. Varje perspektiv representeras av olikfärgade hattar som tas på mentalt och/eller fysiskt. Antingen kan hela gruppen arbeta sig igenom färgperspektiven systematiskt tillsammans, eller så kan man låta gruppens sex deltagare bidra med varsin hatts tänkande under ett 10-minuters samtal. Vit hatt representerar information och fakta. Röd hatt representerar intuition och känslor. Behöver ej motiveras. Svart hatt representerar risker och hot, samt söker hinder. Motiveras logiskt. Gul hatt representerar positiva möjligheter. Motiveras logiskt. Grön hatt representerar det kreativa, och används för alternativ och nya lösningsförslag. Blå hatt representerar process, eller tänkandet om tänkandet. Under blå hatt kan man t.ex. säga att nu behövs lite mer 7
10 grön hatt-tänkande. Blå hatt är ordförandehatten som sammanfattar, drar slutsatser och fattar beslut. 6 personer per grupp Tid: min Tre bra och två bättre Vilka tre saker har varit bra med detta möte? Två saker vi skulle kunna göra bättre? 3-5 personer per grupp Tid: 5 min Tanketid Ibland behövs tid för reflektion och för att nya tankar ska kunna växa fram. Genom att pausa mötet några minuter kan man låta budskap/ frågeställningar sjunka in hos mötesdeltagarna. Tankepausen syftar till att fånga in, och lyfta fram, varje persons tankar kring en fråga. Kan också fungera som inledning till ett grupparbete. Tid: 3-5 min 8
11 En från varje grupp bildar en ny grupp. Och så vidare. Tvärgruppsredovisning Tvärgruppsredovisning är ett bra sätt att skapa delaktighet och ansvarstagande vid grupparbeten. Gruppernas arbeten förs vidare genom att man låter den första personen från grupp A, B, C, D o.s.v. bilda en ny grupp. Nästa person i grupperna A, B, C, D bildar ytterligare en grupp och så vidare. Metoden kräver aktiva deltagare som för anteckningar och presenterar den egna gruppens resultat inför andra grupper. 3-5 personer per grupp Tid: 20 min 9
12 Akvarium Alternativ 1: Redovisning av gruppers arbete/diskussioner En metod för att skapa engagemang vid redovisningar är att låta en representant från varje grupp sätta sig i en ring i mitten av rummet. Övriga bildar en eller två större ringar utanför den inre ringen. Redovisning och samtal förs mellan personerna i den inre ringen, de övriga lyssnar deltagare. 5-6 personer i mittencirkeln. Tid: ca min Alternativ 2: Valfritt tema för samtal, ca min Välj ett angeläget tema. Sätt 5-6 stolar i mittenringen. Övriga stolar placeras i en eller två ringar utanför den inre ringen. Den som vill sätter sig i den inre ringen vem som helst får sitta där! Endast de som sitter i den inre ringen får samtala. Övriga får varken delta i samtalet eller tala med varandra. Om alla stolar är upptagna knackar man någon på ryggen för att få ersätta den personen. Man kan gå in och ut i ringen många gånger. Stolar i den inre ringen kan vara tomma ibland. Akvariesamtalet summeras och avslutas av samtalsledaren: Vilka slutsatser kan dras av samtalet i innercirkeln? deltagare. 5-6 personer i mittencirkeln Tid: ca min 10
13 Metoder för verksamhetsutveckling SWOT-analys Enkel metod för att ta fram en nulägesbild över en verksamhet, ett ämne eller en fråga. Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threaths blir översatt Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. Styrkor/Svagheter kopplas till den egna verksamhetens nuläge, medan Hot/Möjligheter kopplas till omgivningen, t.ex. vilka styrkor och svagheter har vår organisation idag? vilka möjligheter och hot kan vi se framöver i vår organisation i förhållande till vår omgivning och våra konkurrenter? 5-7 personer per grupp Tid: ca 60 min 11
14 fråga 1 fråga 2 fråga 4 fråga 3 Cafébordsmetoden En metod som syftar till att dela kunskaper med varandra och skapa underlag för det fortsatta arbetet. Lokalen möbleras som ett café med småbord där varje bord har en egen fråga. Frågorna och svaren kan gärna skrivas på blädderblocksblad eller på en dator. Varje bord har en värd som leder samtalen. Någon annan dokumenterar. Efter 15 minuters samtal byter deltagarna bord. Värden stannar kvar och tar emot nästa grupp. Värden läser upp vad föregående grupp sagt och den nya gruppen fyller på med sina tankar och svar. Slutligen sammanställs och presenteras svaren/synpunkterna från blädderblocksbladen eller datautskrifterna. Ca 20 deltagare, 5-6 personer grupp/bord Tid: ca 60 min 12
15 Kunskapsjakt Syftet är att få svar på angelägna frågor inom ett angeläget tema. Efter 10 minuters samtal formulerar varje grupp två frågor. Två kunskapsjägare, som ska gå vidare till en annan grupp för att ställa frågorna, utses. Övriga sitter kvar och delar med sig av sina kunskaper till de kunskapsjägare som ansluter med frågor från andra grupper (10 minuter). Kunskapsjägarna kan gå vidare till ytterligare en grupp innan de återvänder till den egna gruppen för att återföra informationen de fått under jakten (10 minuter). Frågor/svar sammanställs och redovisas förslagsvis som vernissage med blädderblocksblad. 4-6 personer per grupp Tid: ca min Vattentrappa En mötesform som medger allas delaktighet. Kan användas när en fråga behöver ordentlig genomlysning. En frågeställning har formulerats, gärna kompletterad av en inledande presentation eller intervju, för att ge bränsle åt samtalen. Mötesdeltagarna delas in i mindre grupper. Dessa placeras i små cirklar där samtliga gruppmedlemmar kan se varandras ansikten. Grupp ett börjar samtala med varandra om sina tankar kring frågan. 13
16 Deltagare vid de övriga borden lyssnar inga kommentarer. Efter 5-7 minuter lämnas ordet över till grupp två, därefter till grupp tre o.s.v. Varje grupp utgår från samma frågeställning, men kan knyta an till tidigare gruppers resonemang eller föra in ytterligare tankar. Fyra eller fem grupper kan vara en lagom lång Vattentrappa. Det är ansträngande att lyssna! Samtalandet inom den lilla gruppen och lyssnandet/reflektionerna på de övriga smågruppernas samtal är det viktiga. När vattentrappan gått varvet runt avslutar mötesledaren med en kort sammanfattning/återspegling av vad som kommit upp under samtalen personer, 5-7 personer per grupp Tid: ca 45 min Uppskattande undersökning ett sätt att ta vara på positiva erfarenheter. 1. Beskriv en situation, en utmaning, ett projekt etc. när verksamheten varit särskilt framgångsrik och fungerat särskilt bra. 2. Vad var det som gjorde situationen speciell, vad bidrog till att det fungerade så bra? 3. Vad gjorde du själv/ni själva som bidrog till att det fungerade bra? 4. Vilka var framgångsfaktorerna? 4-6 personer per grupp Tid: ca min 14
17 Open space En metod för smågruppsamtal i storgrupp. Utgå från ett angeläget, utmanande, tema där inga givna svar finns. Till exempel hur ska vi bli den bästa verksamheten om tre år? Presentera temat och inbjud hela gruppen till att formulera samtalsämnen och skriva ned sina förslag - ett förslag på varje papper (A3 eller blädderblocksblad). Sätt upp bladen på väggen, gruppera de blad som hänger ihop. Inbjud deltagarna att välja vilket/vilka ämnen/bord de vill vara med och samtala om/vid. Tiden ni har till förfogande delas in i 1-3 samtalspass om minst 30 minuter vardera. Avsätt 5-15 minuters paus mellan passen för att deltagarna ska kunna göra nästa val. Låt gärna kaffe/förfriskningar stå framme hela tiden. När samtalspassen avslutats har grupperna producerat ett antal rapporter/blädderblocksblad. Kopiera dokumentationen och ge deltagarna en stund att läsa. Prioritera bland olika teman vad som framstår viktigast att fortsätta med. Avslutningsvis får deltagarna anmäla sig att ingå i arbetsgrupper, alternativt hitta andra sätt att ta hand om det som kommit fram: Vem ska arbeta med vad? När och hur ska detta redovisas? personer Tid ½-1 dag 15
18 Mötesledarens ABC Synliggör gör deltagarna synliga Involvera skapa delaktighet i samtal Moderera skapa balans Motor ge energi till processen Acceptera det som sker sker Inleda och introducera Leda och tidspassa Sammanlänka och summera Avsluta och överlämna [Ur Möteskokboken] Referenslitteratur: Ingrid Olausson: Dialog Handbok för ökad möteskompetens Erik Mattsson & Anna Jöborn: Möteskokboken 1 * Ragnhild Morrisey & Nils Anders Olander: Verktygsboken Hans Isacsson & Lars Möllerfors: Det stora arbetsmötet Vill du veta mer om olika metoder och hur du kan använda dessa: kontakta din HR-chef. * Du som har en I-phone kan ladda ned appen: Mötesplan. Hjälper dig att leda möten och välja olika metoder: app/motesplan/id ?mt=8
19
20 Reviderad
arbetsplatsträffen Metoder för dialog
arbetsplatsträffen Metoder för dialog APT inom Vård & bildning Ledningen för Vård & bildning anser att APT är en viktig kommunikationskanal som även kan användas till arena för delaktighet när det gäller
Läs merSamverkansavtal Uppsala Kommun
Samverkansavtal Uppsala Kommun SYFTE/GRUND o Medbestämmandelagen (MBL) Arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.
Läs merSamverkansavtal Lunds kommun
1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga
Läs mer1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
Läs merSAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN Samverkansavtal i Orsa kommun LEIF JOHANSSON/BILDARKIVET.SE FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Det är ett centralt avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner
Läs merKollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
Läs merSå här kan ni arbeta med materialet om umgänge
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge I denna bilaga får ni stöd i hur ni kan arbeta med materialet om umgänge. Här finns förslag på övningar och olika modeller för reflektion samt förslag på
Läs merLokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
Läs merSAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö
Läs merAVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun
AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna
Läs merKOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN
ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala
Läs merFÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08
1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en
Läs merARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE
Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet
Läs merVAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE
Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.
Läs merSamverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Läs merSamverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
Läs merLYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). Inledning Samverkan avser främst Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor
Läs merKS 2008/10 Hidnr
KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning
Läs merAtt göra ett bra jobb
Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb
Läs merFAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
Läs merÄr det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:
Allmänna pedagogiska tips För dig som ska leda en grupp och söker inspiration eller variation följer här några tips som kan vara användbara för att börja ett möte eller utbildningstillfälle, värma upp
Läs merFAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
Läs merS a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Läs merFörhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Läs merKom igång med Vår arbetsmiljö
Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.
Läs merARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska
Läs merIntroducera ämnet med hjälp av filmen, Tydliggör roller och ansvar (3 min), och SAM-hjulet.
DEL 1: Roller och ansvar Modulen inleds med det övergripande målet för modul 5 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna för dagen. När ska ni börja, sluta
Läs merSamverkansavtal Utgångspunkter
Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning
Läs merPersonalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
Läs merKommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
Läs merSamverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
Läs merPOLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
Läs merKollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB
Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse
Läs merVägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering
till facilitering till facilitering Denna guide är tänkt som en förklaring och ett enkelt verktyg till att leda ett bra samtal om interkulturella frågor i Kompetensverkstaden. Syftet är att du lättare
Läs merLOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA
2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning
Läs merUtvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera
Utvecklingssamtal vid Umeå universitet En beskrivning av dess steg (Manual) Organisera Förbereda Genomföra och dokumentera Uppföljning av utvecklingsplan Personalenheten februari 2017 Utvecklingssamtal
Läs merRiktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar
Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog
Läs merKriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).
1(5) Anne-Chatrine Älgevik 2006-014810 Samverkansavtal 1. Avsikt Alla chefer, medarbetare och personalorganisationer har ansvar för Kriminalvårdens verksamhet, dess utveckling, värdegrund och vision Bättre
Läs merSamverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.
Samverkan i Sotenäs Kommun Gemensamma utgångspunkter Parterna i samverkansavtalet för är överens om att gemensamt sträva efter att: skapa ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande,
Läs merFörhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Läs merIntroduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion
DEL 1: Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Modulen inleds med det övergripande målet för modul 1 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merGuide för workshop. identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan
Guide för workshop identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan Allmänna förutsättningar för workshopen Före workshop: förbered en inledning Formulera syfte
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merUtvärdering av samverkansavtalet
1 (13) 2011-12-15 Utvärdering av samverkansavtalet Ängelholms kommun och de fackliga organisationerna har sedan 2008 en partsgemensam överenskommelse om samverkan i vår kommun, vilken bygger på delaktighet
Läs merHandledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten
Sid 1 (5) Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet Sid 2 (5) Inledning Som statligt anställda vid Umeå universitet ska vi i det dagliga arbetet följa de lagar
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merIntroducera ämnet med hjälp av filmen, Tydliggör roller och ansvar (3 min), och SAM-hjulet.
DEL 1: Roller och ansvar Modulen inleds med det övergripande målet för modul 5 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna för dagen. När ska ni börja, sluta
Läs merArbetsplats- TRÄFFAR
Arbetsplats- TRÄFFAR HUR STÅR DET TILL MED arbetsplatsträffarna, APT? Har ni APT regelbundet? Har alla anställda möjlighet att deltaga och tycker de att det är viktigt att vara med på träffarna? Är alla
Läs merSamverkansavtal för Malmö högskola
Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Läs merLOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Läs merSAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad
SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR
Läs merBehåll, utveckla, avveckla, övrigt
Avsluta Oavsett om det är en kort aktivitet eller en verksamhet som pågår under en längre tid så är det viktigt att regelbundet stämma av vad deltagarna tycker och koppla tillbaka till de syftet, mål och
Läs merSamverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.
Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB
Läs merST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, augusti 2006. Upplaga: 5 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag.
Möten som engagerar ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, augusti 2006. Upplaga: 5 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. E-post: bestall@st.org. Fax:
Läs merIntroduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion
DEL 1: Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Modulen inleds med det övergripande målet för modul 1 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merSamverkansavtal i Kungsörs kommun
Samverkan ska utmärka alla verksamheter Samverkan syftar till lösningar i samförstånd Samverkan är allas ansvar Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter För att uppnå kommunens
Läs merEn samling i storgrupp. på brännpunkterna
En samling i storgrupp med fokus på brännpunkterna SAMTALA OM BISKOPSBREVET OM DIAKONI Diakoni är självklar i kyrkans liv. Just därför är det också viktigt att vi fortlöpande samtalar om vad diakoni betyder,
Läs merESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff
Riktlinjer för arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen ska möjliggöra för samtliga medarbetare att aktivt delta i och ta ansvar för utveckling, planering och uppföljning samt ständig förbättring av den egna
Läs merLokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01
Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merKommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal
Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal RIKTLINJER Ersätter alla tidigare kommentarer och riktlinjer Samverkansavtalets övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL),
Läs merEn bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion
Dokumentation Vid projektträff januari 2004 En bra presentation - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Per-Arne Spiik Kompetens och Pedagogik AB Bra
Läs merInformation. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun
Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens
Läs merFAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter
1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna
Läs merBorlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen
Internkontroll 2015 - KS Kontrollområde: Facklig samverkan Beslutad av kommunstyrelsen Metadata om dokumentet Dokumentnamn Internkontroll 2015 - KS facknämnd Dokumenttyp Del av Kommunstyrelsens Internkontroll
Läs mer[spelet] sammansättning, geometri, skala
[spelet] sammansättning, geometri, skala Brainstorming upplägg: 13.30-14.15 Välj 3 st Brainstorming-metoder Koordinator väljs om metoden kräver det,1 st koordinator/ grupp/ metod Tre st. 10 minuters pass
Läs merSAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
Läs merMedarbetarsamtal. Chefer och medarbetare. Chefsansvar. Medarbetaransvar. STEG 2: Genomföra. STEG 3: Utvärdera. STEG 4: Följa upp.
Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chefsansvar STEG 1: Förbereda STEG 2: Genomföra STEG 3: Utvärdera STEG 4: Följa upp Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalen är ett led i det
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merUtvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
Läs merLUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Kommunstyrelsens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 Lokalt avtal om samverkan i Lunds Kommun 1 Mellan Lunds kommun genom kommunstyrelsens
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår
Läs merartiklar från arbetsplatser med liknande utmaningar som du har forskning i form av artiklar och rapporter med undersökningar och resultat
Suntarbetsliv Förening bildad 2012 Drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta Samlar, utvecklar och sprider idéer och verktyg för en attraktiv arbetsmiljö
Läs merRiktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merInformation. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun
Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar
Läs merMedbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2007-10-11 Cesam Ansvarig: Personalchef Revideras: Följas upp: SAMVERKANSAVTAL Vårt lokala avtal bygger på synsättet från
Läs merATT TÄNKA NOGA PÅ FILM
Johan G:son Berg Samtalsledare Tänka Noga Ung Filosofi på Södra Teatern ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM Filosofiska samtal som metod för att arbeta med film i skolan FILOSOFISKA FRÅGESTÄLLNINGAR I FILM Schindlers
Läs merHorisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal
Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal 1 Syfte Dialog- och samrådsavtalet är ett kollektivavtal som ska medverka till att ge inspiration och idéer som möjliggör goda resultat och arbetsglädje. Var
Läs merKollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 2.4.1 RGK Samverka och förhandla Område: Arbetsgivarfrågor Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Monica Ranstad, förhandlingschef HR Fastställd av: Caroline
Läs merLeda digitalisering 12 oktober Ale
Leda digitalisering 12 oktober Ale Program för dagen Check in Gå igenom och diskutera metoden effektkedja Bensträckare Check out Diskutera intervjuer FIKA! Planera genomförandet av effektkedjan Välja modul
Läs merEtt hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun
l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!
Läs merDet nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet
Läs merLOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet
VERKSAMHETSUTVECKLING 2013 LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun för att öka inflytande och delaktighet Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet...
Läs merLedaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning
Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig
Läs merHANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL
KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL TVÅ SÄTT ATT FÖRA PROFESSIONELLA SAMTAL Former för samtal en fråga om struktur KOLLEGAHANDLEDNING REKTORSPROGRAMMET Praktisk yrkesteori Lärare utvecklar kontinuerligt
Läs merHandledning. för arbete med. Dialogduk
A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska
Läs merLärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval
Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Syftet med denna lärgruppsplan är att den ska fungera som en reseguide när du och din förening
Läs merArbetsmiljöpolicy. Inledning
2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande
Läs merLokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun
1 2013-08-26 Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merFrågor och svar kampanj OSA-kollen
2018-05-22 Frågor och svar kampanj OSA-kollen Här har vi samlat exempel på frågor och svar som vi tror kan komma när vi genomför lanseringskampanjen för OSA-kollen. Du kan använda underlaget för att själv
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merSamverkansavtal 2005-05-09
2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala
Läs merIntroducera ämnet med hjälp av filmen, Undersöka (3 min), och SAMhjulet.
DEL 1: Undersöka arbetsmiljön Modulen inleds med det övergripande målet för modul 2 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna för dagen. När ska ni börja,
Läs merUtbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Omgång 1 tillfälle 4, mars 2018
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Omgång 1 tillfälle 4, mars 2018 Ildico Hellman, Malin Gyunda Presentation Vad heter du? Var arbetar du? Varför skriva en roman om den bara kunde
Läs mer