Botrygg Bygg AB. Del av Kv Tullen 4, Motala kommun Planerat flerbostadshus. PM Geo. Geoteknisk utredning. Västerås Upprättad.

Transkript

1 Botrygg Bygg AB Del av Kv Tullen 4, Motala kommun Planerat flerbostadshus Bilden visar sondering i borrpunkt LC09 i den östra delen av området. Foto M Gren Geoteknisk utredning Västerås Upprättad Mats Gren Västerås (7)

2 Innehållsförteckning 1 UPPDRAG OCH SYFTE STYRANDE DOKUMENT BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Grundvattenyta Materialegenskaper Sättningar från fyllning på marken Stabilitet GRUNDLÄGGNINGSREKOMMENDATIONER Fyllning Schakt för VA-ledning i friktionsmaterial DIMENSIONERINGSUNDERLAG VID PÅLNING ÖVRIGT SAMT FORTSATT PROJEKTERING... 7 Västerås (7)

3 1 Uppdrag och syfte Gren Consulting har i samarbete med Liljemark Consulting utfört en geoteknisk utredning för planerat flerfamiljshus i 4 6 våningsplan inom del av kvarteret Tullen 4 i Motala kommun. Tullen 4 ligger nära Vätterns strand straxt väster om en gästhamn. Föreliggande MUR har som syfte att redovisa markområdets geotekniska egenskaper och markens lämplighet för grundläggning av den planerade byggnaden. Denna handling utgör ett projekteringsutlåtande och syftar till att agera stöd vid fortsatt projektering av den planerade byggnaden. Geotekniska krav och rekommendationer för byggskedet skall inarbetas i byggbeskrivningen samt att kompletterande geotekniska arbeten kan komma att erfordras. Markmiljöprovtagning inom området har utförts under ledning av Liljemark Consulting. Resultatet från den utredningen återges i särskild rapport. 2 Styrande dokument Undersökningen har utförts i enlighet med i branschen fastlagda metoder och utföranden. De handlingar som har utgjort ram för utredningen är listade nedan. -AMA Anläggning -SGF Fälthandbok 1:2013 -SGF Beteckningssystem -Beteckningsblad Berg och Jord, SGF:s beteckningssystem till beteckningar enligt SS-EN , IEG daterad Befintliga förhållanden Markytan som planeras för ny byggnad ligger på en yta som idag nyttjas så som parkeringsplats. Ca 50 m väster om den västra fasaden finns Vätterns strand och Motalaviken. Marken är att betrakta som plan, men närmast intill Vätterns stans sluttar marken ner mot vattnet. I bild 4.1 och 4.2 nedan återges det vart Tullen 4 ligger i förhållande till Motalas centrala delar. Västerås (7)

4 Bild 4.1 och 4.2: I vänster bild återges vart fastigheten principiellt ligger i förhållande till Motala centrala delar och Vätterns strand. I höger bild återges den aktuella byggytan mer noggrant. Bilderna är hämtade från 4 Geotekniska undersökningar I borrpunkterna har skruvprovtagning, slagborrsondering, viktsondering och grundvattenrör (GW-rör) utförts enligt tabeller nedan. Geotekniska undersökningar har utfördes med borrbandvagn modell GM75 torsdagen den 2 februari 2017 under ledning av borrledare Simon Gren, Mälardalen Geo AB. Nedan beskriven jordlagerföljd gäller ide utförda sonderingspunkterna. Jordlagerföljden består överst av asfalt på fyllning på friktionsjord av sand och grus varpå en lermorän följer från ca 10,5 12,0 m djup. Friktionsjorden har mycket varierande lagringstäthet mot djupet och bedöms vara relativt inhomogen. 4.1 Grundvattenyta Grundvattenytan har vid korttidsobservation bestämts till att ligga ca 1,7 respektive 1,9 m under markytan i punkterna 1 och 2. Grundvattenytan varierar naturligt över året med nederbördsförhållanden, torra perioder, vattenuttag, snösmältning, eventuell kommunicering med större vattendrag som påverkas av vindförhållanden mm. Av denna anledning kan en korttidsobservation vara missvisande och inte motsvara förhållandena i ett senare skede. I den aktuella lokalen kan det dock antas att grundvatten ytan påverkas av vattenståndet i Vättern. 4.2 Materialegenskaper Förekommande jordlagers materialegenskaper har bestämts enligt tabellerade erfarenhetsvärden utifrån sonderingsresultatet. Utifrån viktsonderingsresultat bedöms friktionsvinkel och elasticitetsmodul enligt tabell nedan. Västerås (7)

5 Material Tunghet Friktionsvinkel Elasticitetetsmodul Befintlig fyllning 18 (11) φk = 35 E = 15 MPa Sand 1,5 3,0 m 18 (11) φk = 32 E = 10 MPa Sandig grus 3,0 5,0 m 19 (11) φk = 32 E = 12 MPa Tabell 4.2.1:Tabellen återger bedömda materialparametrar för friktionsjorden intill 5 m djup. 4.3 Sättningar från fyllning på marken Belastning från byggnaden med 4 6 våningar bedöms uppgå till ca kpa. Beräkningsmässigt med en homogen jordvolym medför detta att elastiska vertikalrörelser bedöms uppgå till ca 5 8 cm under huset. Med bakgrund om att jordvolymen bedöms så som relativt inhomogen kan det förväntas att vertikalrörelser uppträder ojämnt under huset. För markbelastningar från mindre hus, 1 2 plan eller viss justering av höjder, är dock marken att betrakta som endast måttligt sättningskänslig. 4.4 Stabilitet Ingen stabilitetsberäkning är gjord inom ramen för föreliggande utredning. 5 Grundläggningsrekommendationer Mot bakgrund att sättningsrörelser förväntas uppträda ojämnt med den inhomogena jordlagerföljden med avseende på lagringstäthet rekommenderas det att bygnaden grundläggs med fribärande platta av betong på spetsbärnade pålar. Om utredning avseende omgivningspåverkan visar att känslighet förvibrationer på intilliggande byggnader och anläggingar är stor kan borrade pålar komma att bli aktuellt. Pållängder skall förväntas uppgå till ca m eller längre. Undergrunden skall förväntas vara högradonhaltig varvid ett radonsäkert utförande skall väljas avseene genomföringar och betongplattans dimensionering. 5.1 Fyllning Innan det att fyllningsarbeten påbörjas skall schaktbotten tillses vara torr, fast, fri från organiskt material samt is- och tjälfri. Nedan bottenplattan skall fyllning, dränerande och kapillärbrytande skikt utläggas och packas i enlighet med AMA Anläggning. Vid fribärande golv gäller kapitel CEB.22. Materialskiljande geotextil läggs ut på terrassbotten. Dränerande och kapillärbrytande lager utförs under byggnad enligt CEF.2111, eventuellt tillsammans med dränerande och kapillärbrytande markisoleringsskivor. Vid Västerås (7)

6 fyllning mot byggnad skall kapitel CEF.2112 gälla för dränerande och kapillärbrytande material. 5.2 Schakt för VA-ledning i friktionsmaterial Inför allt schaktarbete skall entreprenör utföra en skriftlig arbetsberedning som tar hänsyn till jordmaterial i schakt, schaktdjup, använda arbetsfordon, vart schaktmassor och upplag förläggs mm. Vid avvikande förhållanden, t.ex. jordlager, grundvattennivåer mm, så skall en förnyad arbetsberedning utföras och eventuellt kompletterande geoteknisk bedömning och vid behov förnyad provtagning. Schakt intill grundvattenytan i moränmaterial kan utföras enligt Schakta Säkert, 2015 (Svensk Byggtjänst i samarbete med Statens Geotekniska Institut och SBUF), med släntlutning 1:1,5 samt att släntkrön hålles obelastad intill 1,0 m, se bild nedan. Bild 5.2.1: Bilden visar schakt enligt Schakta säkert, Typschakt 9 Friktionsjord. Tillåtet schaktdjup skall ligga ovan grundvattenytan samt att släntlutning utförs 1:1,5 och släntkrön hålles obelastad intill 1,0 m. Vid avvikande jordlagerföljd, t.ex. vid inslag av lera, skall förnyad arbetsberedning göras och annan förstärkningsmetod vid behov väljas. Ledningsbädd förväntas kunna utföras med normal ledningsbädd. Fyllnings- och packningsarbetet utförs enligt AMA Anläggning kapitel CEB preciserat i VAritningar. Schaktbotten skall tillses vara torr, fast och tjälfri och bestå av naturlig lagrat material utan organisk material. 6 Dimensioneringsunderlag vid pålning Dimensionering av pålar sker enligt SS-EN Grundkonstruktionerna tillhör Geoteknisk kategori 2 (GK2). Vid pålgrundläggning i brottgränstillståndet utförs beräkning av pålens geotekniska bärförmåga enligt IEG Rapport 8:2008, rev 2, TD Pålgrundläggning kap och Om grundläggning sker med betongpålar får även kap tillämpas genom dimensionering med hävdvunnen metod. Vid pålgrundläggning i brottgränstillståndet utförs beräkning av pålens konstruktiva bärförmåga enligt TD Pålgrundläggning kap Den omkringliggande jordens dimensionerande skjuvhållfasthet, Cud, bestäms för böjknäckning ur ekv 4.14 med följande ingående parametrar: Västerås (7)

7 γm = 1,6 cuk = 15 kpa (Alternativt nyttjas annan beräkning för bäddmodulen) η bestäms enligt kap med: η1 * η2 = 0,9 η3 = 1,0 η4 = 0,95 η5 = 1,0 η6 * η7 bestäms av grundkonstruktören utifrån TD Pålgrundläggning kap η8 = 1,0 Vid pålgrundläggning sker dimensionering i bruksgränstillståndet enligt TD Pålgrundläggning kap Övrigt samt fortsatt projektering Vid vibrationsalstrande arbeten, t.ex. pålning, föreslås att en riskanalys upprättas. Vibrationsmätning samt besiktning föreslås utföras för närbelägna byggnader och anläggningar. Detta görs främst av ansvarsskäl gentemot eventuellt uppkomna vibrationsskador på närliggande byggnader och anläggningar. Dokumentation skall göras under packningsarbete med avseende på packningsverktyg, materialtyp, lagertjocklek, antal överfarter, väderlek mm. Gren Consulting AB Mats Gren Geotekniker / Civilingenjör VoV Tel: Mail: mats@gconsult.se Västerås (7)