Västerås stad. Del av Kv Stomnätet, Västerås kommun. Nya gator och VA-ledningar. PM Geo. Bygghandling. Västerås Upprättad.

Transkript

1 Västerås stad Nya gator och VA-ledningar PM Geo Bygghandling Västerås Upprättad Mats Gren PM Geo Västerås (7)

2 Innehållsförteckning 1 UPPDRAG OCH SYFTE STYRANDE DOKUMENT TIDIGARE UTFÖRDA UTREDNINGAR OCH ARKIVMATERIAL BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Jordlagerföljd Grundvattenyta STABILITET SÄTTNINGSFÖRHÅLLANDE GRUNDLÄGGNING OCH ÅTGÄRDER Projekterad väg VA-ledningar Planerade hus KONTROLL... 7 PM Geo Västerås (7)

3 1 Uppdrag och syfte Gren Consulting har i samarbete med Väg- och VA Ingenjörerna i Sverige AB utfört en geoteknisk undersökning inom del av Kv Stomnätet i där nya tomtmarker för bostäder planeras att upplåtas. Föreliggande MUR har som syfte att redovisa markområdets geotekniska egenskaper och markens lämplighet för läggning av gator och VA-ledningar. Utredning är uppförd som en bygghandling och behandlar därför rekommendationer och synpunkter inför projekteringsskedet som har inarbetats i bygghandlingen för de planerade vägarna och ledningarna. 2 Styrande dokument Undersökingen har utförts i enlighet med i branschen fastlagda metoder och utföranden. De handlingar som har utgjort ram för utredningen är listade nedan. -AMA Anläggning -SGF Fälthandbok 1:2013 -SGF Beteckningssystem -Beteckningsblad Berg och Jord, SGF:s beteckningssystem till beteckningar enligt SS-EN , IEG daterad Tidigare utförda utredningar och arkivmaterial Ingen tidigare geoteknisk utredning har lokaliserats för det aktuella området. Det förekommer dock översiktligt geotekniskt material återgivet i SGU s jordartskartor, se bild 3.1 nedan. PM Geo Västerås (7)

4 Bild 3.1: Bilden utgör ett utdrag ur SGU s jordartskarta och röd inramning i bilden återger principiellt vart den aktuella delen av kv Stomnätet ligger. Bilden visar att området förväntas ha en jordlagerföljd bestående av postglacial finlera som i väster övergår till glacial lera och längst i väster ligger nära eller delvis på område med sandig morän. 4 Befintliga förhållanden Området inom Kv Stomnätet är relativt plant men höjer sig svagt längst i väster mot en moränformation. Marken utgörs idag av hagmark och troligen före det utgjorts av åkermark. Straxt noröst om området finns en äldre gård, Annelund, samt att bostadsområden finns längre österut och angränsar till områdets södra och mellersta del. Längre väster ut, ca 500 m bort, löper Västerleden som i norr ansluter till väg E18. I bild 4.1 och 4.2 nedan framgår vart området ligger i förhållande till Västerås centrala delar samt bostadsområdet Skälby. Bild 4.1 och 4.2: I vänster bild återgers vart Kv Stomnätet principiellt ligger i förhållande till Västerås centrala delar. I höger bild återges kvarteret med röd inramning. Bilderna är hämtad från PM Geo Västerås (7)

5 5 Geotekniska förhållanden I borrpunkterna har skruvprovtagning, slagborrsondering, jordbergsondering, kolvprovtagning och grundvattenrör (GW-rör) utförts. Resultat från fältarbeten och laboratorieresultat återges i särskild text, MUR Geo. 5.1 Jordlagerföljd Jordlagerföljden består av ca 0,1 0,3 m mullhaltig torr lera på lera intill ca 0,0 6,5 m djup med de större djupen i områdets sydöstra och östra delar. Nedan leran följer en sandig morän på berg. Leran är överst torrskorpefast intill ca 1,4 1,7 m djup. Borrstopp på block eller berg har erhållits på djup mellan ca 0,0 2,0 m in i moränmaterialet. 5.2 Grundvattenyta Grundvattenytan har vid korttidsobservation bestämts till att ligga ca 1,4 1,5 m under markytan. Grundvattenytan varierar naturligt över året med nederbördsförhållanden, torra perioder, vattenuttag, snösmältning, eventuell kommunicering med större vattendrag som påverkas av vindförhållanden mm. Av denna anledning kan en korttidsobservation vara missvisande och inte motsvara förhållandena i ett senare skede. I allt schaktarbete är det av stor betydelse att tillräcklig länshållning utförs så att packningsarbete kan utföras lyckosamt. Vid tunt lerskikt nedan schakt finns risk för bottenhävning alternativt bottenupptryckning varpå åtgärd måste vidtas med lokalt avsänkt grundvattenyta. I schakt där friktionsjord förekommer måste vattenytan hållas låg för att undvika att flytjordsbildning uppstår alternativt hydrauliskt grundbrott om vattnet flödar fram för fort. 6 Stabilitet Stabilitetsberäkning för laster från väg har inte utförts. Jordlagren är dock relativt fasta varpå en överslagsberäkning visar att marken kan belastas med upp till ca 30 kpa eller 1,5 m fyllning utan att stabilitetsbrott uppstår. Vid schakter för VA-ledningar kan text som utges av Svensk Byggtjänst i samarbete med Statens Geotekniska Institut och SBUF användas, Schakta Säkert, Typfall 1 är det typfall som bäst efterliknar det här aktuella fallet även fast att skjuvhållfastheten i typfallet är högre än här aktuellt. Tillåtet schaktdjup uppgår till 1,75 m med släntlutning 1:1 och minst 1,0 m torr lera överst samt att släntkrön hålles obelastad, se bild 6.1 nedan. PM Geo Västerås (7)

6 Bild 6.1: Bilden visar schakt enligt Schakta säkert, Typschakt 1 Lera 10 kpa. Tillåtet schaktdjup uppgår till 1,75 m. Alternativ till att nyttja färdiga allmängiltiga typfall är att utföra platsspecifika stabilitetsberäkningar respektive spontberäkningar. I det här aktuella fallet förväntas schakt kunna utföras något djupare än 1,75 m, dock beror schaktdjupet på tyngden av grävmaskin, vart schaktmassor från VA-schakten läggs, avstånd från grävmaskin till släntkrön etc. varpå entreprenören måste göra en arbetsberedning och förnyad stabilitetskontroll inför schaktarbets start. 7 Sättningsförhållande Det har inte utförts någon kompressionsanalys på laboratoriet på leror i detta uppdrag. Erfarenheter från närliggande projekt har dock påvisat att marken är normalkonsoliderad eller svagt överkonsoliderad varför sättningar blir små från laster upp till motsvarande ca 0,5 m. Vid större laster eller fyllnadshöjder skall det förväntas att långtidssättningar uppstår uppgående till ca 2 3 cm per påfört ton per m 2 och meter lös lera. Inom området skall det således förväntas att sättningar uppstår med mellan ca 2 10 cm per påfört ton per m 2 beroende på vart i området fyllning utförs. Störst sättningar sker i områdets östra delar och minst i de västra delarna. 8 Grundläggning och åtgärder 8.1 Projekterad väg Väg byggs generellt med överytan ca 0,5 1,0 m över befintlig markyta. Inom sträckan avlägsnas allt organiskt material intill torr och fast lera alternativt morän varpå fyllning för vägen läggs ut och packas. Undergrunden utgörs av materialtyp 4B (lera) och 2 (sand morän). Ingen geoteknisk åtgärd erfordras, dock läggs en geotextil med fördel ut mot schaktbotten innan det att fyllning påförs. PM Geo Västerås (7)

7 8.2 VA-ledningar VA-ledningar skall enligt utförda borrpunkter kunna utföras med normal ledningsbädd. Entreprenör måste dock utföra en arbetsberedning beroende på schaktmaskinens storlek, vart massor uppläggs m.fl. parametrar för att därefter avgöra schaktslänters lutning, eventuell avlastning invid släntkrön eller eventuellt andra åtgärder. Länshållning skall förväntas erfordras beroende på att dagvatten rinner in i schakten. I områden med tunnare lerskikt skall dessutom risken för bottenhävning respektive bottenupptryckning beaktas samt att grundvatten eventuellt lokalt kan förekomma i schakten. Torr grundbotten är nödvändigt för att ett lyckosamt packningsarbete skall möjliggöras. 8.3 Planerade hus Denna handling avser inte att beröra planerad husbebyggelse. Generellt kan dock sägas att byggnader förväntas utföras med pålad grundläggning för större delen av området men att platta på mark, eventuellt med viss lastkompensering, kan komma att bli aktuellt för några tomter i den västra delen av området. När tomters höjdsättning och val av hus är gjort för respektive tomt måste en förnyad geoteknisk bedömning, och eventuellt utredning, utföras för varje enskild husprojekt för att säkerställa att rätt grundläggningsmetod väljs. 9 Kontroll Entreprenören skall dokumentera hur packningsarbete utförs med avseende på väderlek, packningsverktyg, lagertjocklek, antal överfarter mm. Vid avvikande geotekniska förhållanden än här beskrivet skall sakkunnig geotekniker kontaktas för eventuellt justerade rekommendationer. Gren Consulting AB Mats Gren Geotekniker / Civilingenjör VoV Tel: PM Geo Västerås (7)

8 Västerås stad Nya gator och VA-ledningar MUR Markteknisk undersökningsrapport Bygghandling Västerås Upprättad Mats Gren MUR Markteknisk undersökningsrapport Västerås (6)

9 Innehållsförteckning 1 UPPDRAG OCH SYFTE STYRANDE DOKUMENT TIDIGARE UTFÖRDA UTREDNINGAR OCH ARKIVMATERIAL BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN POSITIONERING GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Jordlagerföljd Grundvattenyta BILAGOR... 6 MUR Markteknisk undersökningsrapport Västerås (6)

10 1 Uppdrag och syfte Gren Consulting har i samarbete med Väg- och VA Ingenjörerna i Sverige AB utfört en geoteknisk undersökning inom del av Kv Stomnätet i där nya tomtmarker för bostäder planeras att upplåtas. Föreliggande MUR har som syfte att redovisa markområdets geotekniska egenskaper och markens lämplighet för läggning av gator och VA-ledningar. Utredning är uppförd som en bygghandling och behandlar därför rekommendationer och synpunkter inför projekteringsskedet som har inarbetats i bygghandlingen för de planerade vägarna och ledningarna. 2 Styrande dokument Undersökingen har utförts i enlighet med i branschen fastlagda metoder och utföranden. De handlingar som har utgjort ram för utredningen är listade nedan. -AMA Anläggning -SGF Fälthandbok 1:2013 -SGF Beteckningssystem -Beteckningsblad Berg och Jord, SGF:s beteckningssystem till beteckningar enligt SS-EN , IEG daterad Tidigare utförda utredningar och arkivmaterial Ingen tidigare geoteknisk utredning har lokaliserats för det aktuella området. Det förekommer dock översiktligt geotekniskt material återgivet i SGU s jordartskartor, se bild 3.1 nedan. MUR Markteknisk undersökningsrapport Västerås (6)

11 Bild 3.1: Bilden utgör ett utdrag ur SGU s jordartskarta och röd inramning i bilden återger principiellt vart den aktuella delen av kv Stomnätet ligger. Bilden visar att området förväntas ha en jordlagerföljd bestående av postglacial finlera som i väster övergår till glacial lera och längst i väster ligger nära eller delvis på område med sandig morän. 4 Befintliga förhållanden Området inom Kv Stomnätet är relativt plant men höjer sig svagt längst i väster mot en moränformation. Marken utgörs idag av hagmark och troligen före det utgjorts av åkermark. Straxt noröst om området finns en äldre gård, Annelund, samt att bostadsområden finns längre österut och angränsar till områdets södra och mellersta del. Längre väster ut, ca 500 m bort, löper Västerleden som i norr ansluter till väg E18. I bild 4.1 och 4.2 nedan framgår vart området ligger i förhållande till Västerås centrala delar samt bostadsområdet Skälby. Bild 4.1 och 4.2: I vänster bild återgers vart Kv Stomnätet principiellt ligger i förhållande till Västerås centrala delar. I höger bild återges kvarteret med röd inramning. Bilderna är hämtad från MUR Markteknisk undersökningsrapport Västerås (6)

12 5 Positionering Koordinatsystem i projektet är SWEREF , med höjdsystem RH Undersökningspunkter är positionerade med RTK-GPS, mätningsklass A enligt SGF Fälthandbok 1:2013. Borpunkternas koordinater är inte listade i tabell men går att hämta ur ritningsmaterial i dwg-format. Kvarter 2 6 Geotekniska undersökningar I borrpunkterna har skruvprovtagning, viktsondering, slagborrsondering, trycksondering och vingborrprovtagning utförts i totalt 27 punkter (punkt 25 ströks pga. hinder) enligt tabeller nedan. Geotekniska undersökningar har utfördes under perioden under ledning av borrledare Simon Gren, Mälardalen Geo. Borrpunkt Skruvprovtagning Viktsondering Slagsondering Trycksondering Anmärkning 1 X 2 X X 3 X 4 X X 5 X 6 X 7 X 8 X 9 X 10 X 11 X 12 X 13 X 14 X 15 X GW-rör 16 X 17 X 18 X 19 X 20 X 21 X 22 X 23 X 24 X 25 Ströks 26 X 27 X 28 X Tabell 6.1.1: Tabellen återger borrmetoder som har nyttjats i de olika borrpunkterna. MUR Markteknisk undersökningsrapport Västerås (6)

13 6.1 Jordlagerföljd Jordlagerföljden består av ca 0,1 0,3 m mullhaltig torr lera på lera intill ca 0,0 6,5 m djup med de större djupen i områdets sydöstra och östra delar. Nedan leran följer en sandig morän på berg. Leran är överst torrskorpefast intill ca 1,4 1,7 m djup. 6.2 Grundvattenyta Grundvattenytan har vid korttidsobservation bestämts till att ligga ca 1,4 1,5 m under markytan. Grundvattenytan varierar naturligt över året med nederbördsförhållanden, torra perioder, vattenuttag, snösmältning, eventuell kommunicering med större vattendrag som påverkas av vindförhållanden mm. Av denna anledning kan en korttidsobservation vara missvisande och inte motsvara förhållandena i ett senare skede. 7 Bilagor Ritningar G001 Planritning G002 Borrhålsritning Laboratorieprotokoll Jordprovsanalys skruvprovtagning, 1 A4 Gren Consulting AB Mats Gren Geotekniker / Civilingenjör VoV Tel: MUR Markteknisk undersökningsrapport Västerås (6)

14 UPPDRAGSNUMMER SKAPAD AV HANDLÄGGARE DATUM ANSVARIG BESKRIVNING SKALA RITNINGSNUMMER

15 UPPDRAGSNUMMER SKAPAD AV HANDLÄGGARE DATUM ANSVARIG BESKRIVNING SKALA RITNINGSNUMMER

16 Jordprovsanalys - Fältbedömt material Projekt Kv Stomnätet, Västerås Uppdragsnummer Uppdragsgivare Datum Västerås stad Sign M Gren Provtagningsdatum Provtagningsredskap / Analysmetod Undersökningsdatum Skr Borrhål/ Djup Vatten Konflyt- Mtrl typ/ kvot gräns tjälf. Klass Sektion [m] Benämning / Jordartsförkortning W [%] W L [%] 1 0,0-1,7 Torr lera, fast till mycket fast, Let 4B/3 1 1,7-5,6 Lera, brun sulfidbandad, Le B/3 1 5,6-5,9 Sandmorän, samn 2/1 15 0,0-0,3 Mullhaltig torr lera med rottrådar, mulet 4B/3 15 0,3-5,7 Lera, brun sulfidbandad, Le B/3 15 5,7-6,9 Sandmorän, samn 2/1 1 (1)