Årsredovisning 2014 för Gnosjö kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2014 för Gnosjö kommun Balansomslutning Investeringar Resultat Antal årsarbetare 31/ Invånare 31/ ,0 mnkr 27,5 mnkr -5,4 mnkr 806 st st Utdebitering 22:24

2 Innehållsförteckning INLEDNING Kommunledningen har ordet...2 Gnosjö kommun - en översikt...4 Tio år i sammandrag...5 Var kommer pengarna ifrån och vad används de till...5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision och övergripande mål...8 Redovisning av inriktningsmål...9 Årets resultat...12 Finansiell analys...14 Driftsredovisning...19 Investeringsredovisning...20 Personalekonomisk redovisning...22 FINANSIELLA RAPPORTER Konstverket Kull i Kulltorp på Bokskogens förskola. Redovisningsprinciper...26 Resultaträkning...28 Finansieringsanalys...28 Balansräkning...29 Noter...30 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen gemensamt...36 Kansliavdelningen...38 Gislaved-Gnosjö räddningstjänst...40 Stab- och stödavdelningen...42 Teknik- och fritidsförvaltningen...44 Samhällsbyggnadsnämnden...48 Kultur- och utbildningsutskottet...52 Socialutskottet...56 Revisionen...64 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernöversikt...66 Koncernens resultat...67 Sammanställd resultaträkning...69 Sammanställd finansieringsanalys...69 Sammanställd balansräkning...70 Noter...71 Dotterbolagens verksamhetsberättelser...72 BEGREPP Begreppsförklaring...76 Foto Karin Bengtsson, Jocke de Rooy, Linda Tranquist, Nicklas Hagström, Monika Wackhammar och Smålandsbilder.se REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse

3 INLEDNING 1

4 Kommunledningen har ordet Nytt år och nya möjligheter heter det, och det gäller även för kommuner. Men det är inte bara möjligheter, utan även utmaningar. Vi har nu lagt 2014 bakom oss och kan se tillbaka på ett mycket händelserikt år. Vi har till exempel haft ett val som för ovanlighetens skull i vår kommun inte gav någon tydlig politisk majoritet. Många nya politiker har nu tillträtt och håller på att skolas in i sina uppdrag. Andra viktiga händelser under 2014 var att vi äntligen byggt en gång- och cykelväg till Flaten-badet, att vi invigt en ny förskola i Kulltorp och ett boende för ensamkommande ungdomar i Hillerstorp, att vi har fått spontanidrottsplatser i både Hillerstorp och Gnosjö och mycket annat. Flera andra stora projekt som började planeras under 2014 eller tidigare håller just nu på att genomföras, som utbyggnad av vatten- och avlopp till Brännehylte, webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden och arbetet med vår nya översiktsplan. Andra intressanta projekt som just nu planeras för är nya förskolor i både Gnosjö och Åsenhöga och en familjecentral i Gnosjö tätort, samt en ny räddningsstation i Hillerstorp. Någon förvaltningschef har också med ålderns rätt lämnat oss och ersatts av en ny, och ytterligare flera förvaltningschefer är på väg att rekryteras under året så det är ett spännande år vi har framför oss. Annat positivt som hänt under det gångna året var skolinspektionens granskning av kommunens skolor som utföll mycket positivt. Det känns mycket bra att veta att kommunens barn och ungdomar får en bra undervisning. En annan mycket positiv sak är att den dystra befolkningsutveckling vi haft har vänt och folk återigen flyttar in till kommunen. Detta har medfört en brist på lägenheter och vårt fastighetsbolag Järnbäraren planerar just nu som bäst för nybyggnationer i både Gnosjö och Hillerstorp. Vi har också äntligen fått igång en byggnation på Vinkåsen-området i Gnosjö 2

5 Men det finns också saker som är mindre bra och som kommer att innebära stora utmaningar för oss, och här tänker vi särskilt på kommunens ekonomiska resultat som blev ett underskott på totalt 5,4 miljoner kronor. Vi måste nu vidta åtgärder då det i längden är helt ohållbart att ha så stora underskott i vår ekonomi. år, att vi har en spännande framtid och att vi är en kommun med stora möjligheter, men också utmaningar som vi alla tillsammans måste arbeta för att försöka lösa. Andra utmaningar är den fortsatt höga arbetslösheten, cirka 7 %. Visserligen är denna siffra något under rikssnittet men ändå alldeles för hög, och för ungdomar är den än högre. Här måste vi samarbeta med vårt näringsliv. Ytterligare andra utmaningar är att det börjar bli allt svårare att rekrytera ny personal till vissa av våra verksamheter, exempelvis sjuksköterskor och socialsekreterare, att vi måste bygga nya bostäder och göra bra rekryteringar av de förvaltningschefer som inom kort lämnar oss efter lång och trogen tjänst. Sammantaget ser vi att 2014 varit ett mycket händelserikt Arne Ottosson (M) Kommunstyrelsens ordförande Anna Engström Kommunchef 3

6 Gnosjö kommun - en översikt KOMMUNENS ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Räddningsnämnd (ihop med Gislaveds kommun) Allmänt utskott Kultur- och utbildningsutskott Socialt utskott Kansli- och kommunutvecklingsenhet Teknik- och fritidsförvaltning Kultur- och utbildningsförvaltning Stab- och stödavdelningen Socialförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning Räddningstjänst (ihop med Gislaveds kommun) MANDATFÖRDELNING KOMMUNFULLMÄKTIGE UTDEBITERING PER SKATTEKRONA Socialdemokraterna...11 Moderaterna...8 Kristdemokraterna...7 Centerpartiet...4 Sverigedemokraterna...3 Folkpartiet Församling Gnosjö...34,73 kr Kävsjö...35,12 kr Kulltorp...35,06 kr Källeryd...35,12 kr Åsenhöga...35,12 kr Den kommunala debiteringen är 22,24 kr. Den landstingskommunala debiteringen är 11,21 kr. Dessa belopp ingår i ovanstående totala utdebitering. 4

7 Tio år i sammandrag Antal invånare 31 december Skatteintäkt, miljoner kr 366,4 380,5 395,1 414,8 431,8 448,3 449,5 448,0 469,0 484,1 Kommunal utdebitering, % 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 22,13 22,13 21,80 22,39 22,24 Resultaträkning Verksamhetens netto- 370,0 370,5 394,0 416,0 417,4 431,4 434,6 443,9 460,9 488,7 kostnad, miljoner kr Årets resultat -6,4 6,5-2,0-4,3 11,8 14,6 12,9 1,8 7,1-5,4 Balansräkning Långfristiga skulder, miljoner kr 132,5 139,1 108,0 98,0 98,0 73,0 63,0 60,3 80,4 80,5 Anläggningstillgångar, miljoner kr 416,8 420,4 415,5 419,6 415,0 416,3 420,6 419,8 433,0 434,4 Finansiella nyckeltal Nettokostnad i % av 101,0 97,4 99,7 100,3 96,7 96,2 96,7 99,4 98,6 101,1 skatteintäkter Soliditet i % 56,3 55,2 55,3 56,4 54,0 57,5 61,7 63,3 59,3 60,9 Var kommer pengarna ifrån? Hur används pengarna? Övriga intäkter 4 % Bidrag 10 % Taxor och avgifter 7 % Skatteintäkter 79 % Övriga kostnader 27 % Lokalkostnader 7 % Personal 62 % Avskrivningar 4 % 5

8 6

9 FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE 7

10 Vision och övergripande mål VISION Gnosjö möjligheternas anda. INRIKTNINGSMÅL Ekonomi - att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande där befintlig kompetens tas tillvara. Personal - att vara en attraktiv arbetsgivare. Brukare/invånare - att välkomna alla till en attraktiv kommun. - att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer. - att verka för ökad brukarmedverkan. - att inspirera till nya näringsgrenar och arbeta för en väl utbyggd infrastruktur. - att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor. - att förbättra dialogen med kommuninvånarna. - att arbeta för ökad inflyttning till kommunen. Verksamhet - att värna om och utveckla det livslånga lärandet. - att alla kommunens kärnverksamheter skall bedrivas med god kvalitet. - att Gnosjö kommun ska verka för ett rikt kulturliv. - att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för turister. För varje avdelning/utskott/nämnd har sedan formulerats verksamhetsmål som visar på vilket sätt inriktningsmålen verkställs. FINANSIELLA MÅL - Förändring av eget kapital skall vara positiv och med inriktningen att den ska uppgå till lägst 2 % av skatteintäkterna. - Soliditeten, inklusive den del av pensionsskulden som ligger i balansräkningen bör ligga inom intervallet %. Dock lägst 50 %. - Den genomsnittliga likviditeten skall inte överstiga 40 miljoner kronor. - Alla investeringar skall finansieras med egna medel. - Den långfristiga låneskulden skall vara högst 40 miljoner kronor år

11 Redovisning av inriktningsmål Utarbetande av inriktningsmål görs en gång per mandatperiod. Inriktningsmålen pekar ut inriktningen för hur kommunens vision ska uppnås och behöver inte vara mätbara. Varje avdelning tar fram mätbara verksamhetsmål som ska visa hur verksamheten verkställer inriktningsmålen. Kansli- och kommunutvecklingsenheten samt tekniska avdelningen saknade verksamhetsmål under Båda verksamheterna har arbetat med frågan och i januari 2014 antog kommunfullmäktige de föreslagna målen som kommer att gälla från Övriga verksamheter har sett över sina verksamhetsmål inför En sammanställning av verksamhetsmålen har gjorts. Under inriktningsmålet Att arbeta för en ökad inflyttning i kommunen saknas det helt verksamhetsmål. Det är viktiga frågor för kommunen och mycket arbete kretsar kring just denna fråga men konkreta mål saknas. En kort redovisning av övriga inriktningsmål görs nedan: ATT VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Det är inom vissa yrkesområden svårt för kommunen att få tag i personal med rätt kompetens. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för att få vår personal att vilja stanna hos oss men även för att få nya personer att söka sig till oss. Fyra förvaltningar har tagit fram verksamhetsmål under detta inriktningsmål, stab- och stödavdelningen, kulturoch utbildningsförvaltningen, teknik- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. Deras verksamhetsmål omfattar dock inte alla anställda i Gnosjö kommun. Stab- och stödavdelningen har fått i uppdrag att ta fram nya verksamhetsmål på hur kommunen kan bli en bättre arbetsgivare. Målen som då tas fram kommer att omfatta alla anställda. När det gäller de mål som redovisat avseende 2014 har två av målen inte följts upp. De två som mätts är uppnådda. Måluppfyllelse 50 %. Simhallen i Töllstorp. ATT ARBETA FÖR ETT EFFEKTIVT RE- SURSUTNYTTJANDE DÄR BEFINTLIG KOMPETENS TAS TILLVARA Gnosjö kommun, liksom många andra småkommuner, brottas med en minskad budgetram. Allt mer ska utföras men till en lägre kostnad. Det är då viktigt att de resurser vi har används på ett så effektivt sätt som möjligt. Fem av sex mål har uppnåtts. Målen för driftsäkerheten vad gäller IT-systemen och hur snabbt inkommande samtal i växeln besvaras har uppnåtts liksom målen avseende andel överklagade beslut på samhällsbyggnadsförvaltningen samt att kultur- och utbildningsförvaltningen har en budget i balans. Teknik- och fritidsförvaltningens mål om att budgetuppföljning ska ingå som särskild punkt vid APT-möten är uppfyllt. Stab- och stödavdelningens mål att alla väsentliga arbetsuppgifter ska kunna utföras av minst två personer är inte uppfyllt. Måluppfyllelse 83 %. ATT VÄLKOMNA ALLA TILL EN ATTRAKTIV KOMMUN Det är viktigt för kommunen att antalet invånare ökar. Minskar antalet kommuninvånare minskar kommunens intäkter vilket innebär att servicen till kommuninvånarna blir lägre. För att öka antalet kommuninvånare är det minst lika viktigt att de som redan bor i kommunen trivs och vill stanna kvar som att locka nya människor till att flytta in i kommunen. Under detta inriktningsmål finns åtta verksamhetsmål framtagna. Mottagningsrutinerna för invandrare inom kultur- och utbildningsförvaltningen ska revideras varje år, vilket gjordes även Målet Utslussning av elever från förberedelsegrupp till ordinarie klass ska kvalitetssäkras har inte uppnåtts. Andelen elever som väljer GKC ska vara 60 % av kommunens avgångselever i åk 9. Detta mål har uppnåtts. 9

12 ATT INSPIRERA TILL NYA NÄRINGSGRE- NAR OCH ARBETA FÖR EN VÄL UT- BYGGD INFRASTRUKTUR Verksamhetsmålet Verka för att alla förskolor och skolor har fungerande internetuppkoppling anpassat till verksamhetens behov är ej uppfyllt. Teknik- och fritidsavdelningens verksamhetsmål Huvudstråken i centralortens gång- och cykelnät skall vara snöröjda före kl är uppfyllt. Måluppfyllelse 50 %. Korsningen väg 151 och 623 (Götarpskrysset). Kansli- och kommunutvecklingsenhetens mål Att skapa en tryggare boendemiljö har inte uppnåtts. Teknik- och fritidsavdelningens mål är uppfyllt liksom två av socialförvaltningens tre mål. Måluppfyllelse 62,5 %. ATT GNOSJÖ KOMMUN SKA VARA EN ATTRAKTIV KOMMUN FÖR ALLA BARN- FAMILJER Detta mål handlar också om att man vill att antalet kommuninvånare ska öka. Genom att attrahera barnfamiljer att flytta hit, eller få de som redan bor här att stanna, hoppas man att kommunen ska växa. ATT VARA AKTIV I MILJÖ- OCH KLIMAT- FRÅGOR Det är viktigt för Gnosjö kommun att vara aktiv i miljöoch klimatfrågor varför ett av inriktningsmålen handlar om just detta. Ett verksamhetsmål är att andelen ekologiska och kravodlade råvaror till skolmåltiderna ska öka. Detta mål har uppnåtts. Målet att eleverna i skolan ska få en ökad kunskap om miljö- och klimatfrågor bedöms även det vara uppfyllt. Målet Miljöbil ska samla in farligt avfall från hushåll vartannat år löper enligt plan. Måluppfyllelse 100 %. Flera verksamhetsmål har tagits fram under detta inriktningsmål. I årsredovisningen avseende 2014 finns fem mål redovisade. Målen är framtagna av kultur- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och teknikoch fritidsavdelningen. Alla fem mål är uppfyllda. Måluppfyllelse 100 %. ATT VERKA FÖR ÖKAD BRUKARMEDVERKAN Kultur- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett verksamhetsmål som innebär att förskolor och skolenheter ska ha föräldrastyrelse, fokusgrupper eller motsvarande för att upprätthålla en god samverkan mellan hem och skola. Detta mål är uppfyllt. Teknik- och fritidsavdelningens mål om att byta namn på Friskoteket genom en tävling bland brukarna är inte uppfyllt. Måluppfyllelse 50 %. ATT FÖRBÄTTRA DIALOGEN MED KOMMUNINVÅNARNA Kultur- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett verksamhetsmål som innebär att synliggöra verksamheten i media. Detta är uppfyllt. Kansli- och utvecklingsenhetens mål om att informationen på kommunens webbplats ska vara aktuell är uppfyllt. Måluppfyllelse 100 %. 10

13 sikskolans verksamhet. Ett av målen har uppnåtts. Kulturpolitiskt program och biblioteksplan tas fram under Måluppfyllelse 50 %. ATT GNOSJÖ KOMMUN SKA VARA EN ATTRAKTIV KOMMUN FÖR TURISTER Teknik- och fritidsavdelningen har tagit fram ett mål om att klippning av gräs vid ställplatser skall utföras vid behov. Detta mål är uppfyllt. Måluppfyllelse 100 %. Lunch på Bokskogens förskola i Kulltorp. ATT VÄRNA OM OCH UTVECKLA DET LIVSLÅNGA LÄRANDET Kultur- och utbildningsförvaltningen har tagit fram fyra mål inom detta område. Alla målen är uppnådda. Måluppfyllelse 100 %. ATT ALLA KOMMUNENS KÄRNVERK- SAMHETER (SKOLA, VÅRD OCH OM- SORG) SKALL BEDRIVAS MED GOD KVALITET Kultur- och utbildningsförvaltningen har tagit fram tre verksamhetsmål under detta inriktningsmål som gäller Ett av målen är uppnått. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett verksamhetsmål avseende 100 % täckningsgrad på detaljplaner som upprättas till enskilda fastighetsägare och exploatörer. Detta mål är uppnått. Kansli- och kommunutvecklingsenheten har tagit fram tre mål varav två är uppnådda. Implementering av ny projektmodell är inte genomförd på grund av vakans på EU-samordnartjänsten. Måluppfyllelse 57 %. ATT GNOSJÖ KOMMUN SKA VERKA FÖR ETT RIKT KULTURLIV Kultur- och utbildningsförvaltningen har tagit fram två mål som omfattar kulturverksamheten i skolan och mu- Ställplats vid Hylténs industrimuseum. SAMMANFATTNING Den samlade bedömningen är att mycket arbete läggs ner i kommunen för att uppfylla framtagna verksamhetsmål. Själva målarbetet och redovisningen av målen kan dock förbättras. En översyn av verksamhetsmålen avseende 2015 har genomförts för att öka mätbarheten. Sammanfattningsvis kan konstateras att inriktningsmålen Att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer, Att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor, Att förbättra dialogen med kommuninvånarna, Att värna om och utveckla det livslånga lärandet samt att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för turister har uppfyllts. Inriktningmålet Att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande där befintlig kompetens tas tillvara är i stort sett uppfyllt. Resterande inriktningsmål har en måluppfyllelse på mellan 50-62,5 %. 11

14 Årets resultat Årets resultat är en förändring av eget kapital uppgående till -5,4 mkr. Budgeterat resultat för 2014 är -2,5 mkr. Det finansiella målet för förändring av eget kapital är ett 0-resultat och det kan konstateras att utfallet understiger målet. AVDELNINGARNA/UTSKOTTEN /NÄMNDENS BUDGETAVVIKELSER (miljoner kronor) Nettoomslutning Kommunstyrelse 5,7 6,1 77,5 KS gemensamt 1,1 1,7 4,3 Kansliavdelning 0,6 1,5 10,1 Stabs- och stödavd. 1,3 1,4 19,9 Teknik- och fritidsavd.* 2,2 1,3 34,2 Räddningsnämnd 0,5 0,2 9,0 Kultur- och utb.utskott -1,3 0,9 240,4 Socialutskott -3,7-10,7** 167,9 Samhällsbyggn.nämnd 0,0 0,1 4,4 Revision -0,1 0,0 0,7 Totalt 0,6-3,6 490,9 *Utfallet för nu borttagna kultur- och fritidsförvaltningen är fördelat till teknik- och fritidsförvaltningen resp kultur- och utbildningsförvaltningen. ** varav 2,2 avser kostnader för flyktingmottagning Avdelningarna/utskotten/nämndens budget-avvikelse avser skillnaden mellan redovisade och budgeterade belopp. Verksamheterna har en omslutning på totalt 490,9 mkr vilket är en ökning i förhållande till 2013 med 14,2 mkr (2,9%). Avdelningarna/utskotten/nämnden har haft en god följsamhet mot budget och ett positivt resultat för samtliga förvaltningar förutom Socialutskottet. Socialutskottet har en sämre följsamhet 2014 jämfört med 2013 där 2,2 mkr kan förklaras med oförutsedda kostnader från ökad flyktingmottagning. Socialutskottets avvikelse uppgår till -10,7 mkr vilket utgör -6,4 % av budget. Det är en avsevärd försämring jämfört med föregående år. Det negativa resultatet kan, förutom de 2,2 mkr för flyktingmottagning, förklaras med negativt resultat för Individ och familjeomsorgen 3,4 mkr och äldreomsorgen 5,4 mkr. Individ och familjeomsorgens underskott beror framför allt på höga kostnader för bemanningsföretag -2,1 mkr samt placeringskostnader för barn och ungdomar med -0,8 mkr och för vuxna missbrukare med -0,7 mkr. Gnosjö kommun har 28 barn och ungdomar placerade i familjehem eller på institution, vilket är en mycket hög siffra i relation till andra jämförbara kommuner. Försörjningsstödet uppvisar under 2014 en positiv utveckling och uppgick till 7,7 mkr, vilket är en minskning med 1,5 mkr jämfört med bokslutet för Socialutskottets och socialförvaltningens enträgna satsningar på att få bidragsberoende personer i arbete och egen försörjning har börjat ge resultat, vilket också återspeglas i 2014 årsredovisning. Inom funktionshinderomsorgen har Försäkringskassan dragit in ersättningen för två assistentgrupper med sammanlagt 1,2 mkr. Detta har helt logiskt medfört motsvarande kostnadsökning för Gnosjö kommun, således en direkt kostnads-övervältring från staten till kommunen. Äldreomsorgens underskott på sammanlagt 5,4 mkr beror främst på extremt höga kostnader för bemanningsföretag och övertid för sjuksköterskor inom Hälso- och sjukvårdsenheten med ett underskott på sammanlagt 3,1 mkr. Skatteintäkterna har för Gnosjö kommuns del ökat mellan 2012 och 2013 med 4,7%. Ökningen mellan 2013 och 2014 är 1,1%. Främsta anledningen till detta är ett ökat antal invånare. Skatteintäkterna har blivit något lägre än budget -0,2 mkr. Pensionskostnaderna har blivit högre än budget 2,0 mkr. Detta beror på ökade kostnader för tjänstepensionsförsäkring med 1,1 mkr samt 0,9 mkr avser ökade kostnader för avgiftsbestämda pensionsavgifter. Budgeten för lönerevisionen har under 2014 gett ett överskott på 3,9 mkr. Kommunens intäkter är betydligt högre än budgeterat (21,2 mkr) och även kostnaderna är högre än budget (21,8 mkr). Förklaringarna avseende avvikelse på intäktssidan är ökade bidrag med 14,3 mkr men även ökade taxor och avgifter 3,1 mkr samt ökade försäljningsintäkter 1,3 mkr. Avvikelsen på kostnadssidan är lönekostnader samt underskott i verksamheten. Mer detaljerad information finns under avdelningarna/ utskotten/nämndens verk-samhetsberättelser. 12

15 AVSTÄMNING MOT BALANSKRAVET I kommunallagens 8 kap om ekonomisk förvaltning anges att kommuner skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet vilket beslutats om i den ekonomiska 3-årsplanen. Den ekonomiska 3-årsplanen blev antagen av fullmäktige där det specificerades att ett budgeterat underskott skall bokas mot resultatutjämningsreserven. För 2014 har även SKL:s riktlinjer för resultat-utjämningsreserven antagits enligt KS och i enlighet med de antagna riktlinjerna ges möjlighet att uppnå ett balanskrav som är 0, om årets resultat är negativt och om något av tre specificerade krav uppfylls. För 2014 har vi ett årets resultat som är negativt samtidigt som vi uppfyller ett av kraven i riktlinjerna och därmed ges möjlighet att utnyttja den rörelseutjämningsreserv som finns att tillgå. Det finns inget negativt balanskravsresultat att reglera från tidigare år. (miljoner kronor) År Resultat 12,9 1,8 7,1-5,4 Justering 0,0-0,6 0,0 0,0 Resultat inkl just. 12,9 1,2 7,1-5,4 För 2012 avser justeringen reavinster. Det krav som uppfylls är att skatteunderlagsutvecklingen för 2014 varit lägre än senast kända 10-årssnitt, se tabell nedan, där det varit -0,3%. Rikets underliggande skatteunderlags-utveckling; tioårigt snitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år År Snitt 10 år 3,9 3, ,9 Årlig 3,6 4,6 4,9 4,5 4,3 Differens -0,3 0,7 0,9 0,4 0,3 Källa: Skattverket och SKL(Cirkulär 15:7) Detta gör att bokning av negativt resultat i enlighet med riktlinjerna från SKL samt i enlighet med de riktlinjer som antogs enligt KS görs mot resultatutjämningsreserven för att säkerställa att årets balanskravsresultat blir 0. Balanskravsresultat ,4 Årets resultat -0,87 Samtliga realisationsvinster 0 vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjl. 0 vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjl. 0 orealiserade förl. i värdepapper 0 återföring av orealiserade förl. i värdepapper -6,27 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0 medel till resultatutjämningsreserv 6,27 medel från resultatutjämningsreserven 0 Årets balanskravsresultat Får på bete i Kulltorp. Slutsatsen blir således att årets balanskravsresultat ej är negativt varvid det ej föreligger krav om särskild åtgärdsplan. 13

16 Finansiell analys Den finansiella analysens uppgift är att klarlägga om kommunen har en god ekonomisk hushållning sett ur det finansiella perspektivet. Den finansiella analysen delas upp i fyra olika grupper: - Långsiktig kapacitet. En analys om hur kommunen, med dagens ekonomi som utgångspunkt, klarar framtida påfrestningar. - Kortfristig kapacitet. En analys av nuvarande ekonomiska ställning. - Vilka finansiella risker tar kommunen? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. - Den sista delen i den finansiella analysen är kontroll. En god ekonomi hänger oftast samman med en god kontroll och här analyseras följsamhet mot budget m m. LÅNGSIKTIG KAPACITET För att upprätthålla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta är uttryckt i kommunallagen i form av det s k balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll vilket är den lägsta godtagbara nivån för kommunens resultat på kort sikt. På lång sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten dvs uppnå god ekonomisk hushållning. Gnosjö kommunfullmäktiges beslut rörande resultat för 2014 är ett 0-resultat. På lång sikt är detta inte en acceptabel nivå. Den önskvärda nivån är 2 % av skatteintäkterna. Det kan konstateras att resultatet för 2014 ligger under målet. Avstämning beslutat lägsta resultat balanskravsjusterat utfall (miljoner kronor) Beslutad resultatnivå 0,2-5,3-2,5 Utfall 1,8 7,1-5,4 Under de tre senaste åren har lägstanivån uppnåtts. Kostnads/intäktsutveckling Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. (miljoner kronor) Intäkter 126,3 130,8 128,2 Kostnader 548,0 565,8 590,7 Skatteintäkter 366,8 392,5 396,7 Generellt statsbidrag 81,2 76,5 87,4 Finansnetto -0,8-1,0-0,9 Avskrivningar 23,8 25,9 26,1 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 99,4 98,6 100,9 Kostnader Personalkostnaderna för 2014 uppgår till 385,1 mkr. Motsvarande kostnader för 2013 var 366,9 mkr. Kostnadsökningen uppgår till 4,9 % vilket är högre än det som lönerevisionen ger. Övriga kostnader har ökat med 3,4 %. Skatteintäkter Skatteintäktsökningen mellan 2010 och 2011 är 1,3 mkr och då ingår ett konjunkturstöd på 2,1 mkr. Mellan 2011 och 2012 minskade skatteintäkterna med 1,5 mkr. Ökningen mellan 2012 och 2013 är 21 mkr medan ökningen mellan 2013 och 2014 är 15,1 mkr. Konjunkturläget är sådant att man kan anta en fortsatt relativt måttlig utveckling av skatteintäkterna. Vikten av en hög budgetdisciplin kan inte nog betonas. Finansnettot Finansnettot var lägre än budget och beror bland annat på det låga ränteläget. Skall kommunen nå målet med en låneskuld på högst 40 mkr år 2030 måste man vara observant på investeringsnivån. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgick för 2014 till 101,1 %. Detta är inte ett tillfredsställande resultat. Värdet bör under år med högkonjunktur inte överstiga 98 %. Gnosjö kommun har under en 10 årsperiod haft sex år där värdet varit för högt 101,0 %, 99,7 %, 100,3 %, 99,4 %, 98,6 % och 101,1 %, varav tre år har haft ett värde som överstiger 100 %. Detta är synnerligen bekymmersamt. Mellan 2013 och 2014 ökade nettodrift-kostnaderna med 6,0 % medan skatteintäkterna ökade med 3,2 %. Det är långsiktigt mycket viktigt att den procentuella ökningen av nettodriftkostnaderna är lägre än den procentuella ökningen av skatteintäkterna vilket inte är fallet

17 Åtgärder måste vidtas för att fortsättningsvis ha en bra relation mellan dessa ökningstal. Nettoinvesteringar 2014 års nettoinvesteringar uppgick till 27,5 mkr. Skuldsättning (%) Total skuldsättningsgrad varav avsättningar varav kortfristiga skulder varav långa skulder Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Under 2012 understiger investeringsnivån avskrivningarna medan det motsatta förhållandet råder under år 2013 och 2014, om än marginellt för För att kunna finansiera investeringarna med egna medel får inte investeringskostnaderna överstiga avskrivningar plus/minus förändring av eget kapital. (miljoner kronor) Investeringsnivån 22,4 40,3 27,5 Avskrivningar 23,8 25,9 26,1 Investeringar i % av avskrivningsnivån 94,1 155,6 105,4 Soliditeten Målet för soliditeten 2014 är ett lägsta värde på 50,0 %. Utfallet blev 60,9 % dvs 10,9 procent-enheter högre än fastställt mål. Det finns inga normer för hur stor soliditeten skall vara i en kommun. Det är dock viktigt för en kommun att bestämma vilken soliditet som är rimlig och hur den skall utvecklas. Den totala skuldsättningen har ökat mellan 2012 och 2013 men minskar igen till De kortfristiga skulderna minskar mellan 2013 och Skulden uppgick vid årsskiftet till 80,5 mkr. Målet att låneskulden skall uppgå till högst 40 mkr år 2030 innebär att låneskulden inte kan tillåtas öka i alltför stor omfattning. Syftet med upplåningen utgör grunden för kommunens definition av långfristig och kortfristig låneskuld. Är syftet med upplåningen att finansiera kommunens anläggningstillgångar betecknar kommunen upplåningen som långfristig. Årets resultat Det kan konstateras att resultatutvecklingen för kommunen är ojämn. Ett bra riktmärke för förändringen av det egna kapitalet är att det bör uppgå till 2 % av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. För 2014 innebär det 9,7 mkr. Årets resultat är väsentligt lägre än denna nivå och är negativt om -5,4 mkr. För att åstadkomma en hållbar utveckling på lång sikt räcker det inte med att enskilda år har ett bra resultat, det krävs en betydligt stabilare resultatutveckling. Det kan konstateras att kommunen från 2004 och framåt inte förrän 2010 uppnått soliditetsmålet. (Målet sänktes 2010 till lägst 50 %.) År 2006 ökades nettoupplåningen med 5 mkr och en förändring av redovisningsprinciper genomfördes avseende vägföreningarna. Soliditeten för 2010 var 57,5 %, för 2011 var den 61,7 % och 2012 uppgår den till 63,3 %. Den positiva utvecklingen beror på en kombination av minskade skulder och ökat eget kapital. För 2013 sjunker soliditeten och anledningen är ökad upplåning medan den åter ökar under KORTFRISTIG KAPACITET Likviditet Likviditeten anger betalningsförmågan på kort sikt. Likvida medel binds i själva betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditeten kan också ge en viss säkerhet vid oväntade händelser. 15

18 Vid årets utgång uppgick likvida medel till 27,9 mkr, genomsnittet under året har varit 40,9 mkr. Jämfört med 2013 har likviditeten minskat med 14,1 mkr. Anledningen till lägre likviditeten vid årets utgång är att en stor utbetalning inte släpptes iväg av banken i slutet av 2013 men som kom iväg i januari (%) Likvida medel och dess andel av externa kostnader 31/12 1,7 7,4 4,7 Eftersom kommunen har målsättningen att minska låneskulden till högst 40 mkr 2030 så kommer likviditeten att hållas så låg som möjligt. Den finansiella beredskapen bedöms vara tillfredsställande. Några risker på kort sikt föreligger inte i dagsläget bl a. genom att kommunen genom koncernkontot kan utnyttja en checkkredit på 20 mkr (ej utnyttjad i dagsläget). RISK - KONTROLL Ränterisk (%) Lån med räntebindn tid: rörlig 33,3 25,1 25,1 0-1 år 0,0 0,0 0,0 1-5 år 66,7 74,9 74, år 0,0 0,0 0,0 % Lån förfaller till betaln: Andel om 0-1 år Andel om 1-5 år Andel efter 5 år Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Av ovanstående tabeller framgår att kommunens lån till 25,1 % är räntekänsliga på kort sikt. Prognosen för ränteutvecklingen är dock att räntorna kommer att ligga kvar på en låg nivå. Tidsplanen för när lånen skall slutbetalas läggs ut över tiden för att lånen inte skall förfalla samtidigt och för att kommunen därmed inte skall utsättas för risken att drabbas av en hög ränta för en stor del av lånen. Denna risk fördelas nu på fler år. För 2014 är andelen lån med kreditförfall om 0-1 år 31,0 %. Eftersom prognosen på ränteutvecklingen är gynnsam bedöms risken som liten att lånen omsätts till en hög ränta Genomsnittlig ränta 2,77 2,21 1,88 Kommunen tar ingen valutarisk då kommunen inte har några utlandslån. Borgensåtagande Kommunen beslutade 2009 att sänka det totala borgensåtagandet för Fastighets AB Järnbäraren till 165 mkr. Under 2011 beslutades om en höjning av borgensåtagandet med 24,7 mkr för byggandet av nya LSS-lägenheter. Vid 2013 års bokslut var 176,8 mkr utnyttjat. I övrigt tecknades inga nya borgensåtaganden. (miljoner kronor) Borgensåtagande 179,0 177,9 176,9 varav förlustansvar egna hem 0,1 0,0 0,0 varav dotterbolag 178,9 177,9 174,4 Borgensåtagandena för egna hem och småhus utgör 40 % av den utestående skulden vid förlusttillfället. Vid årsskiftet uppgick detta åtagande till 0,0 mkr. Borgensåtagandena för dotterbolagen fördelas enligt följande: Fastighets AB Järnbäraren 174,4 mkr Stiftelsen Isabergstoppen 2,5 mkr Förlustrisken, vad gäller åtagandet gentemot Fastighets AB Järnbäraren, kan trots det stora beloppet anses vara mycket låg. Inga borgenskostnader har förekommit under perioden Läs mer om borgensåtaganden under not 23. Budgetföljsamhet i verksamheten Avvikelsen för verksamhetens nettokostnad mellan redovisning och budget är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen skall ligga så nära noll som möjligt. Ju större de negativa eller positiva avvikelserna är, desto sämre budgetföljsamhet har verksamheten. (%) Budgetföljsamhet -0,0 2,1-0,8 Följsamheten för 2014 är -0,8 %. 16

19 SAMMANFATTNING Den finansiella profilens utveckling mellan 2011 och 2013 Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. För att kunna jämföra länets kommuners ekonomiska ställning har det under åren gjorts en gemensam ekonomisk analys för länets samtliga kommuner. Analysens uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till övriga kommuner i länet. Av denna analys framgår av polärdiagram (till vänster) att Gnosjö kommuns poäng i den finansiella profilen mellan 2011 och 2013 försämrades för tre av perspektiven och ett är oförändrat. Fortsatt arbete med budgetföljsamhet krävs i kombination med att det finansiella målet för förändring av eget kapital efterlevs för att stärka utvecklingen. Vi lever i en föränderlig värld där morgondagen kan bete Gnosjö har i den finansiella profilen under perioden försämrat poängen för perspektiven för samtliga fyra perspektiv. Förklaringen till detta var att poängen för de fem nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, det genomsnittliga resultatet under de tre senaste åren, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet försämrades om år 2011 och 2013 jämförs. Övriga nyckeltal var oförändrade vid jämförelse mellan periodens första och sista år. Gnosjös finansiella profil låg under år 2013 under genomsnittet för tre av fyra perspektiv. Endast perspektivet för långsiktig handlingsberedskap nådde upp till genomsnittet. Perspektiven kontroll och riskförhållande låg dock ganska nära genomsnittet. Avslutande kommentarer Gnosjö uppvisar en god soliditet för periodens samtliga år men redovisar ett resultat för perioden som helhet som inte kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Endast under det första året av perioden har kommunen redovisat ett resultat som når upp till kraven i detta avseende. En resultatförstärkning sker under 2013 efter en nedgång år 2012 men resultatförstärkningen år 2013 sker under ett år då Gnosjö höjt skatten. Gnosjö behöver framöver stabilisera sig på 2011 års resultatnivå, då det närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. Detta innebär sammantaget att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka snabbare än tidigare. För många kommuner innebär det att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte beräknas räcka till. Det kommer i så fall behövas skattehöjningar och/eller en ökad lånefinansiering för att finansiera kommunernas verksamheter och investeringar framöver. Orkidéer i Hult strax utanför Gnosjö. 17

20 sig helt annorlunda gentemot dagens läge. Svängningar i skatteunderlaget såväl som invånarantalet/åldersstruktur och andra faktorer behöver kunna pareras. Emellertid är det svårt att sia om vad som kommer att krävas av oss, vilka förändringar i kommunens verksamheter som kommer att komma. Men för den sakens skull är det inte betydelselöst hur vi agerar idag, snarare tvärtom. Vi behöver, på ett snabbare sätt, kunna anpassa oss till de volymer och behov som finns och inte gå omkring i en för stor kostym. För att denna mer flexibla hållning skall komma till stånd fordras dock strategiska beslut. En annan effekt av en mer långsiktig hållning är att verksamheterna kommer kunna koncentrera sig på att skapa värden istället för att fokusera på minska dem. Gnosjö den 20 april 2015 Kenneth Sveningsson Frank-Olof Langdén Tf ekonomichefer 18