Årsredovisning 2014 för Gnosjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2014 för Gnosjö kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 2014 för Gnosjö kommun Balansomslutning Investeringar Resultat Antal årsarbetare 31/ Invånare 31/ ,0 mnkr 27,5 mnkr -5,4 mnkr 806 st st Utdebitering 22:24

2 Innehållsförteckning INLEDNING Kommunledningen har ordet...2 Gnosjö kommun - en översikt...4 Tio år i sammandrag...5 Var kommer pengarna ifrån och vad används de till...5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision och övergripande mål...8 Redovisning av inriktningsmål...9 Årets resultat...12 Finansiell analys...14 Driftsredovisning...19 Investeringsredovisning...20 Personalekonomisk redovisning...22 FINANSIELLA RAPPORTER Konstverket Kull i Kulltorp på Bokskogens förskola. Redovisningsprinciper...26 Resultaträkning...28 Finansieringsanalys...28 Balansräkning...29 Noter...30 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen gemensamt...36 Kansliavdelningen...38 Gislaved-Gnosjö räddningstjänst...40 Stab- och stödavdelningen...42 Teknik- och fritidsförvaltningen...44 Samhällsbyggnadsnämnden...48 Kultur- och utbildningsutskottet...52 Socialutskottet...56 Revisionen...64 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernöversikt...66 Koncernens resultat...67 Sammanställd resultaträkning...69 Sammanställd finansieringsanalys...69 Sammanställd balansräkning...70 Noter...71 Dotterbolagens verksamhetsberättelser...72 BEGREPP Begreppsförklaring...76 Foto Karin Bengtsson, Jocke de Rooy, Linda Tranquist, Nicklas Hagström, Monika Wackhammar och Smålandsbilder.se REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse

3 INLEDNING 1

4 Kommunledningen har ordet Nytt år och nya möjligheter heter det, och det gäller även för kommuner. Men det är inte bara möjligheter, utan även utmaningar. Vi har nu lagt 2014 bakom oss och kan se tillbaka på ett mycket händelserikt år. Vi har till exempel haft ett val som för ovanlighetens skull i vår kommun inte gav någon tydlig politisk majoritet. Många nya politiker har nu tillträtt och håller på att skolas in i sina uppdrag. Andra viktiga händelser under 2014 var att vi äntligen byggt en gång- och cykelväg till Flaten-badet, att vi invigt en ny förskola i Kulltorp och ett boende för ensamkommande ungdomar i Hillerstorp, att vi har fått spontanidrottsplatser i både Hillerstorp och Gnosjö och mycket annat. Flera andra stora projekt som började planeras under 2014 eller tidigare håller just nu på att genomföras, som utbyggnad av vatten- och avlopp till Brännehylte, webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden och arbetet med vår nya översiktsplan. Andra intressanta projekt som just nu planeras för är nya förskolor i både Gnosjö och Åsenhöga och en familjecentral i Gnosjö tätort, samt en ny räddningsstation i Hillerstorp. Någon förvaltningschef har också med ålderns rätt lämnat oss och ersatts av en ny, och ytterligare flera förvaltningschefer är på väg att rekryteras under året så det är ett spännande år vi har framför oss. Annat positivt som hänt under det gångna året var skolinspektionens granskning av kommunens skolor som utföll mycket positivt. Det känns mycket bra att veta att kommunens barn och ungdomar får en bra undervisning. En annan mycket positiv sak är att den dystra befolkningsutveckling vi haft har vänt och folk återigen flyttar in till kommunen. Detta har medfört en brist på lägenheter och vårt fastighetsbolag Järnbäraren planerar just nu som bäst för nybyggnationer i både Gnosjö och Hillerstorp. Vi har också äntligen fått igång en byggnation på Vinkåsen-området i Gnosjö 2

5 Men det finns också saker som är mindre bra och som kommer att innebära stora utmaningar för oss, och här tänker vi särskilt på kommunens ekonomiska resultat som blev ett underskott på totalt 5,4 miljoner kronor. Vi måste nu vidta åtgärder då det i längden är helt ohållbart att ha så stora underskott i vår ekonomi. år, att vi har en spännande framtid och att vi är en kommun med stora möjligheter, men också utmaningar som vi alla tillsammans måste arbeta för att försöka lösa. Andra utmaningar är den fortsatt höga arbetslösheten, cirka 7 %. Visserligen är denna siffra något under rikssnittet men ändå alldeles för hög, och för ungdomar är den än högre. Här måste vi samarbeta med vårt näringsliv. Ytterligare andra utmaningar är att det börjar bli allt svårare att rekrytera ny personal till vissa av våra verksamheter, exempelvis sjuksköterskor och socialsekreterare, att vi måste bygga nya bostäder och göra bra rekryteringar av de förvaltningschefer som inom kort lämnar oss efter lång och trogen tjänst. Sammantaget ser vi att 2014 varit ett mycket händelserikt Arne Ottosson (M) Kommunstyrelsens ordförande Anna Engström Kommunchef 3

6 Gnosjö kommun - en översikt KOMMUNENS ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Räddningsnämnd (ihop med Gislaveds kommun) Allmänt utskott Kultur- och utbildningsutskott Socialt utskott Kansli- och kommunutvecklingsenhet Teknik- och fritidsförvaltning Kultur- och utbildningsförvaltning Stab- och stödavdelningen Socialförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning Räddningstjänst (ihop med Gislaveds kommun) MANDATFÖRDELNING KOMMUNFULLMÄKTIGE UTDEBITERING PER SKATTEKRONA Socialdemokraterna...11 Moderaterna...8 Kristdemokraterna...7 Centerpartiet...4 Sverigedemokraterna...3 Folkpartiet Församling Gnosjö...34,73 kr Kävsjö...35,12 kr Kulltorp...35,06 kr Källeryd...35,12 kr Åsenhöga...35,12 kr Den kommunala debiteringen är 22,24 kr. Den landstingskommunala debiteringen är 11,21 kr. Dessa belopp ingår i ovanstående totala utdebitering. 4

7 Tio år i sammandrag Antal invånare 31 december Skatteintäkt, miljoner kr 366,4 380,5 395,1 414,8 431,8 448,3 449,5 448,0 469,0 484,1 Kommunal utdebitering, % 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 22,13 22,13 21,80 22,39 22,24 Resultaträkning Verksamhetens netto- 370,0 370,5 394,0 416,0 417,4 431,4 434,6 443,9 460,9 488,7 kostnad, miljoner kr Årets resultat -6,4 6,5-2,0-4,3 11,8 14,6 12,9 1,8 7,1-5,4 Balansräkning Långfristiga skulder, miljoner kr 132,5 139,1 108,0 98,0 98,0 73,0 63,0 60,3 80,4 80,5 Anläggningstillgångar, miljoner kr 416,8 420,4 415,5 419,6 415,0 416,3 420,6 419,8 433,0 434,4 Finansiella nyckeltal Nettokostnad i % av 101,0 97,4 99,7 100,3 96,7 96,2 96,7 99,4 98,6 101,1 skatteintäkter Soliditet i % 56,3 55,2 55,3 56,4 54,0 57,5 61,7 63,3 59,3 60,9 Var kommer pengarna ifrån? Hur används pengarna? Övriga intäkter 4 % Bidrag 10 % Taxor och avgifter 7 % Skatteintäkter 79 % Övriga kostnader 27 % Lokalkostnader 7 % Personal 62 % Avskrivningar 4 % 5

8 6

9 FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE 7

10 Vision och övergripande mål VISION Gnosjö möjligheternas anda. INRIKTNINGSMÅL Ekonomi - att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande där befintlig kompetens tas tillvara. Personal - att vara en attraktiv arbetsgivare. Brukare/invånare - att välkomna alla till en attraktiv kommun. - att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer. - att verka för ökad brukarmedverkan. - att inspirera till nya näringsgrenar och arbeta för en väl utbyggd infrastruktur. - att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor. - att förbättra dialogen med kommuninvånarna. - att arbeta för ökad inflyttning till kommunen. Verksamhet - att värna om och utveckla det livslånga lärandet. - att alla kommunens kärnverksamheter skall bedrivas med god kvalitet. - att Gnosjö kommun ska verka för ett rikt kulturliv. - att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för turister. För varje avdelning/utskott/nämnd har sedan formulerats verksamhetsmål som visar på vilket sätt inriktningsmålen verkställs. FINANSIELLA MÅL - Förändring av eget kapital skall vara positiv och med inriktningen att den ska uppgå till lägst 2 % av skatteintäkterna. - Soliditeten, inklusive den del av pensionsskulden som ligger i balansräkningen bör ligga inom intervallet %. Dock lägst 50 %. - Den genomsnittliga likviditeten skall inte överstiga 40 miljoner kronor. - Alla investeringar skall finansieras med egna medel. - Den långfristiga låneskulden skall vara högst 40 miljoner kronor år

11 Redovisning av inriktningsmål Utarbetande av inriktningsmål görs en gång per mandatperiod. Inriktningsmålen pekar ut inriktningen för hur kommunens vision ska uppnås och behöver inte vara mätbara. Varje avdelning tar fram mätbara verksamhetsmål som ska visa hur verksamheten verkställer inriktningsmålen. Kansli- och kommunutvecklingsenheten samt tekniska avdelningen saknade verksamhetsmål under Båda verksamheterna har arbetat med frågan och i januari 2014 antog kommunfullmäktige de föreslagna målen som kommer att gälla från Övriga verksamheter har sett över sina verksamhetsmål inför En sammanställning av verksamhetsmålen har gjorts. Under inriktningsmålet Att arbeta för en ökad inflyttning i kommunen saknas det helt verksamhetsmål. Det är viktiga frågor för kommunen och mycket arbete kretsar kring just denna fråga men konkreta mål saknas. En kort redovisning av övriga inriktningsmål görs nedan: ATT VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Det är inom vissa yrkesområden svårt för kommunen att få tag i personal med rätt kompetens. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för att få vår personal att vilja stanna hos oss men även för att få nya personer att söka sig till oss. Fyra förvaltningar har tagit fram verksamhetsmål under detta inriktningsmål, stab- och stödavdelningen, kulturoch utbildningsförvaltningen, teknik- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. Deras verksamhetsmål omfattar dock inte alla anställda i Gnosjö kommun. Stab- och stödavdelningen har fått i uppdrag att ta fram nya verksamhetsmål på hur kommunen kan bli en bättre arbetsgivare. Målen som då tas fram kommer att omfatta alla anställda. När det gäller de mål som redovisat avseende 2014 har två av målen inte följts upp. De två som mätts är uppnådda. Måluppfyllelse 50 %. Simhallen i Töllstorp. ATT ARBETA FÖR ETT EFFEKTIVT RE- SURSUTNYTTJANDE DÄR BEFINTLIG KOMPETENS TAS TILLVARA Gnosjö kommun, liksom många andra småkommuner, brottas med en minskad budgetram. Allt mer ska utföras men till en lägre kostnad. Det är då viktigt att de resurser vi har används på ett så effektivt sätt som möjligt. Fem av sex mål har uppnåtts. Målen för driftsäkerheten vad gäller IT-systemen och hur snabbt inkommande samtal i växeln besvaras har uppnåtts liksom målen avseende andel överklagade beslut på samhällsbyggnadsförvaltningen samt att kultur- och utbildningsförvaltningen har en budget i balans. Teknik- och fritidsförvaltningens mål om att budgetuppföljning ska ingå som särskild punkt vid APT-möten är uppfyllt. Stab- och stödavdelningens mål att alla väsentliga arbetsuppgifter ska kunna utföras av minst två personer är inte uppfyllt. Måluppfyllelse 83 %. ATT VÄLKOMNA ALLA TILL EN ATTRAKTIV KOMMUN Det är viktigt för kommunen att antalet invånare ökar. Minskar antalet kommuninvånare minskar kommunens intäkter vilket innebär att servicen till kommuninvånarna blir lägre. För att öka antalet kommuninvånare är det minst lika viktigt att de som redan bor i kommunen trivs och vill stanna kvar som att locka nya människor till att flytta in i kommunen. Under detta inriktningsmål finns åtta verksamhetsmål framtagna. Mottagningsrutinerna för invandrare inom kultur- och utbildningsförvaltningen ska revideras varje år, vilket gjordes även Målet Utslussning av elever från förberedelsegrupp till ordinarie klass ska kvalitetssäkras har inte uppnåtts. Andelen elever som väljer GKC ska vara 60 % av kommunens avgångselever i åk 9. Detta mål har uppnåtts. 9

12 ATT INSPIRERA TILL NYA NÄRINGSGRE- NAR OCH ARBETA FÖR EN VÄL UT- BYGGD INFRASTRUKTUR Verksamhetsmålet Verka för att alla förskolor och skolor har fungerande internetuppkoppling anpassat till verksamhetens behov är ej uppfyllt. Teknik- och fritidsavdelningens verksamhetsmål Huvudstråken i centralortens gång- och cykelnät skall vara snöröjda före kl är uppfyllt. Måluppfyllelse 50 %. Korsningen väg 151 och 623 (Götarpskrysset). Kansli- och kommunutvecklingsenhetens mål Att skapa en tryggare boendemiljö har inte uppnåtts. Teknik- och fritidsavdelningens mål är uppfyllt liksom två av socialförvaltningens tre mål. Måluppfyllelse 62,5 %. ATT GNOSJÖ KOMMUN SKA VARA EN ATTRAKTIV KOMMUN FÖR ALLA BARN- FAMILJER Detta mål handlar också om att man vill att antalet kommuninvånare ska öka. Genom att attrahera barnfamiljer att flytta hit, eller få de som redan bor här att stanna, hoppas man att kommunen ska växa. ATT VARA AKTIV I MILJÖ- OCH KLIMAT- FRÅGOR Det är viktigt för Gnosjö kommun att vara aktiv i miljöoch klimatfrågor varför ett av inriktningsmålen handlar om just detta. Ett verksamhetsmål är att andelen ekologiska och kravodlade råvaror till skolmåltiderna ska öka. Detta mål har uppnåtts. Målet att eleverna i skolan ska få en ökad kunskap om miljö- och klimatfrågor bedöms även det vara uppfyllt. Målet Miljöbil ska samla in farligt avfall från hushåll vartannat år löper enligt plan. Måluppfyllelse 100 %. Flera verksamhetsmål har tagits fram under detta inriktningsmål. I årsredovisningen avseende 2014 finns fem mål redovisade. Målen är framtagna av kultur- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och teknikoch fritidsavdelningen. Alla fem mål är uppfyllda. Måluppfyllelse 100 %. ATT VERKA FÖR ÖKAD BRUKARMEDVERKAN Kultur- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett verksamhetsmål som innebär att förskolor och skolenheter ska ha föräldrastyrelse, fokusgrupper eller motsvarande för att upprätthålla en god samverkan mellan hem och skola. Detta mål är uppfyllt. Teknik- och fritidsavdelningens mål om att byta namn på Friskoteket genom en tävling bland brukarna är inte uppfyllt. Måluppfyllelse 50 %. ATT FÖRBÄTTRA DIALOGEN MED KOMMUNINVÅNARNA Kultur- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett verksamhetsmål som innebär att synliggöra verksamheten i media. Detta är uppfyllt. Kansli- och utvecklingsenhetens mål om att informationen på kommunens webbplats ska vara aktuell är uppfyllt. Måluppfyllelse 100 %. 10

13 sikskolans verksamhet. Ett av målen har uppnåtts. Kulturpolitiskt program och biblioteksplan tas fram under Måluppfyllelse 50 %. ATT GNOSJÖ KOMMUN SKA VARA EN ATTRAKTIV KOMMUN FÖR TURISTER Teknik- och fritidsavdelningen har tagit fram ett mål om att klippning av gräs vid ställplatser skall utföras vid behov. Detta mål är uppfyllt. Måluppfyllelse 100 %. Lunch på Bokskogens förskola i Kulltorp. ATT VÄRNA OM OCH UTVECKLA DET LIVSLÅNGA LÄRANDET Kultur- och utbildningsförvaltningen har tagit fram fyra mål inom detta område. Alla målen är uppnådda. Måluppfyllelse 100 %. ATT ALLA KOMMUNENS KÄRNVERK- SAMHETER (SKOLA, VÅRD OCH OM- SORG) SKALL BEDRIVAS MED GOD KVALITET Kultur- och utbildningsförvaltningen har tagit fram tre verksamhetsmål under detta inriktningsmål som gäller Ett av målen är uppnått. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett verksamhetsmål avseende 100 % täckningsgrad på detaljplaner som upprättas till enskilda fastighetsägare och exploatörer. Detta mål är uppnått. Kansli- och kommunutvecklingsenheten har tagit fram tre mål varav två är uppnådda. Implementering av ny projektmodell är inte genomförd på grund av vakans på EU-samordnartjänsten. Måluppfyllelse 57 %. ATT GNOSJÖ KOMMUN SKA VERKA FÖR ETT RIKT KULTURLIV Kultur- och utbildningsförvaltningen har tagit fram två mål som omfattar kulturverksamheten i skolan och mu- Ställplats vid Hylténs industrimuseum. SAMMANFATTNING Den samlade bedömningen är att mycket arbete läggs ner i kommunen för att uppfylla framtagna verksamhetsmål. Själva målarbetet och redovisningen av målen kan dock förbättras. En översyn av verksamhetsmålen avseende 2015 har genomförts för att öka mätbarheten. Sammanfattningsvis kan konstateras att inriktningsmålen Att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer, Att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor, Att förbättra dialogen med kommuninvånarna, Att värna om och utveckla det livslånga lärandet samt att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för turister har uppfyllts. Inriktningmålet Att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande där befintlig kompetens tas tillvara är i stort sett uppfyllt. Resterande inriktningsmål har en måluppfyllelse på mellan 50-62,5 %. 11

14 Årets resultat Årets resultat är en förändring av eget kapital uppgående till -5,4 mkr. Budgeterat resultat för 2014 är -2,5 mkr. Det finansiella målet för förändring av eget kapital är ett 0-resultat och det kan konstateras att utfallet understiger målet. AVDELNINGARNA/UTSKOTTEN /NÄMNDENS BUDGETAVVIKELSER (miljoner kronor) Nettoomslutning Kommunstyrelse 5,7 6,1 77,5 KS gemensamt 1,1 1,7 4,3 Kansliavdelning 0,6 1,5 10,1 Stabs- och stödavd. 1,3 1,4 19,9 Teknik- och fritidsavd.* 2,2 1,3 34,2 Räddningsnämnd 0,5 0,2 9,0 Kultur- och utb.utskott -1,3 0,9 240,4 Socialutskott -3,7-10,7** 167,9 Samhällsbyggn.nämnd 0,0 0,1 4,4 Revision -0,1 0,0 0,7 Totalt 0,6-3,6 490,9 *Utfallet för nu borttagna kultur- och fritidsförvaltningen är fördelat till teknik- och fritidsförvaltningen resp kultur- och utbildningsförvaltningen. ** varav 2,2 avser kostnader för flyktingmottagning Avdelningarna/utskotten/nämndens budget-avvikelse avser skillnaden mellan redovisade och budgeterade belopp. Verksamheterna har en omslutning på totalt 490,9 mkr vilket är en ökning i förhållande till 2013 med 14,2 mkr (2,9%). Avdelningarna/utskotten/nämnden har haft en god följsamhet mot budget och ett positivt resultat för samtliga förvaltningar förutom Socialutskottet. Socialutskottet har en sämre följsamhet 2014 jämfört med 2013 där 2,2 mkr kan förklaras med oförutsedda kostnader från ökad flyktingmottagning. Socialutskottets avvikelse uppgår till -10,7 mkr vilket utgör -6,4 % av budget. Det är en avsevärd försämring jämfört med föregående år. Det negativa resultatet kan, förutom de 2,2 mkr för flyktingmottagning, förklaras med negativt resultat för Individ och familjeomsorgen 3,4 mkr och äldreomsorgen 5,4 mkr. Individ och familjeomsorgens underskott beror framför allt på höga kostnader för bemanningsföretag -2,1 mkr samt placeringskostnader för barn och ungdomar med -0,8 mkr och för vuxna missbrukare med -0,7 mkr. Gnosjö kommun har 28 barn och ungdomar placerade i familjehem eller på institution, vilket är en mycket hög siffra i relation till andra jämförbara kommuner. Försörjningsstödet uppvisar under 2014 en positiv utveckling och uppgick till 7,7 mkr, vilket är en minskning med 1,5 mkr jämfört med bokslutet för Socialutskottets och socialförvaltningens enträgna satsningar på att få bidragsberoende personer i arbete och egen försörjning har börjat ge resultat, vilket också återspeglas i 2014 årsredovisning. Inom funktionshinderomsorgen har Försäkringskassan dragit in ersättningen för två assistentgrupper med sammanlagt 1,2 mkr. Detta har helt logiskt medfört motsvarande kostnadsökning för Gnosjö kommun, således en direkt kostnads-övervältring från staten till kommunen. Äldreomsorgens underskott på sammanlagt 5,4 mkr beror främst på extremt höga kostnader för bemanningsföretag och övertid för sjuksköterskor inom Hälso- och sjukvårdsenheten med ett underskott på sammanlagt 3,1 mkr. Skatteintäkterna har för Gnosjö kommuns del ökat mellan 2012 och 2013 med 4,7%. Ökningen mellan 2013 och 2014 är 1,1%. Främsta anledningen till detta är ett ökat antal invånare. Skatteintäkterna har blivit något lägre än budget -0,2 mkr. Pensionskostnaderna har blivit högre än budget 2,0 mkr. Detta beror på ökade kostnader för tjänstepensionsförsäkring med 1,1 mkr samt 0,9 mkr avser ökade kostnader för avgiftsbestämda pensionsavgifter. Budgeten för lönerevisionen har under 2014 gett ett överskott på 3,9 mkr. Kommunens intäkter är betydligt högre än budgeterat (21,2 mkr) och även kostnaderna är högre än budget (21,8 mkr). Förklaringarna avseende avvikelse på intäktssidan är ökade bidrag med 14,3 mkr men även ökade taxor och avgifter 3,1 mkr samt ökade försäljningsintäkter 1,3 mkr. Avvikelsen på kostnadssidan är lönekostnader samt underskott i verksamheten. Mer detaljerad information finns under avdelningarna/ utskotten/nämndens verk-samhetsberättelser. 12

15 AVSTÄMNING MOT BALANSKRAVET I kommunallagens 8 kap om ekonomisk förvaltning anges att kommuner skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet vilket beslutats om i den ekonomiska 3-årsplanen. Den ekonomiska 3-årsplanen blev antagen av fullmäktige där det specificerades att ett budgeterat underskott skall bokas mot resultatutjämningsreserven. För 2014 har även SKL:s riktlinjer för resultat-utjämningsreserven antagits enligt KS och i enlighet med de antagna riktlinjerna ges möjlighet att uppnå ett balanskrav som är 0, om årets resultat är negativt och om något av tre specificerade krav uppfylls. För 2014 har vi ett årets resultat som är negativt samtidigt som vi uppfyller ett av kraven i riktlinjerna och därmed ges möjlighet att utnyttja den rörelseutjämningsreserv som finns att tillgå. Det finns inget negativt balanskravsresultat att reglera från tidigare år. (miljoner kronor) År Resultat 12,9 1,8 7,1-5,4 Justering 0,0-0,6 0,0 0,0 Resultat inkl just. 12,9 1,2 7,1-5,4 För 2012 avser justeringen reavinster. Det krav som uppfylls är att skatteunderlagsutvecklingen för 2014 varit lägre än senast kända 10-årssnitt, se tabell nedan, där det varit -0,3%. Rikets underliggande skatteunderlags-utveckling; tioårigt snitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år År Snitt 10 år 3,9 3, ,9 Årlig 3,6 4,6 4,9 4,5 4,3 Differens -0,3 0,7 0,9 0,4 0,3 Källa: Skattverket och SKL(Cirkulär 15:7) Detta gör att bokning av negativt resultat i enlighet med riktlinjerna från SKL samt i enlighet med de riktlinjer som antogs enligt KS görs mot resultatutjämningsreserven för att säkerställa att årets balanskravsresultat blir 0. Balanskravsresultat ,4 Årets resultat -0,87 Samtliga realisationsvinster 0 vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjl. 0 vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjl. 0 orealiserade förl. i värdepapper 0 återföring av orealiserade förl. i värdepapper -6,27 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0 medel till resultatutjämningsreserv 6,27 medel från resultatutjämningsreserven 0 Årets balanskravsresultat Får på bete i Kulltorp. Slutsatsen blir således att årets balanskravsresultat ej är negativt varvid det ej föreligger krav om särskild åtgärdsplan. 13

16 Finansiell analys Den finansiella analysens uppgift är att klarlägga om kommunen har en god ekonomisk hushållning sett ur det finansiella perspektivet. Den finansiella analysen delas upp i fyra olika grupper: - Långsiktig kapacitet. En analys om hur kommunen, med dagens ekonomi som utgångspunkt, klarar framtida påfrestningar. - Kortfristig kapacitet. En analys av nuvarande ekonomiska ställning. - Vilka finansiella risker tar kommunen? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. - Den sista delen i den finansiella analysen är kontroll. En god ekonomi hänger oftast samman med en god kontroll och här analyseras följsamhet mot budget m m. LÅNGSIKTIG KAPACITET För att upprätthålla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta är uttryckt i kommunallagen i form av det s k balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll vilket är den lägsta godtagbara nivån för kommunens resultat på kort sikt. På lång sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten dvs uppnå god ekonomisk hushållning. Gnosjö kommunfullmäktiges beslut rörande resultat för 2014 är ett 0-resultat. På lång sikt är detta inte en acceptabel nivå. Den önskvärda nivån är 2 % av skatteintäkterna. Det kan konstateras att resultatet för 2014 ligger under målet. Avstämning beslutat lägsta resultat balanskravsjusterat utfall (miljoner kronor) Beslutad resultatnivå 0,2-5,3-2,5 Utfall 1,8 7,1-5,4 Under de tre senaste åren har lägstanivån uppnåtts. Kostnads/intäktsutveckling Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. (miljoner kronor) Intäkter 126,3 130,8 128,2 Kostnader 548,0 565,8 590,7 Skatteintäkter 366,8 392,5 396,7 Generellt statsbidrag 81,2 76,5 87,4 Finansnetto -0,8-1,0-0,9 Avskrivningar 23,8 25,9 26,1 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 99,4 98,6 100,9 Kostnader Personalkostnaderna för 2014 uppgår till 385,1 mkr. Motsvarande kostnader för 2013 var 366,9 mkr. Kostnadsökningen uppgår till 4,9 % vilket är högre än det som lönerevisionen ger. Övriga kostnader har ökat med 3,4 %. Skatteintäkter Skatteintäktsökningen mellan 2010 och 2011 är 1,3 mkr och då ingår ett konjunkturstöd på 2,1 mkr. Mellan 2011 och 2012 minskade skatteintäkterna med 1,5 mkr. Ökningen mellan 2012 och 2013 är 21 mkr medan ökningen mellan 2013 och 2014 är 15,1 mkr. Konjunkturläget är sådant att man kan anta en fortsatt relativt måttlig utveckling av skatteintäkterna. Vikten av en hög budgetdisciplin kan inte nog betonas. Finansnettot Finansnettot var lägre än budget och beror bland annat på det låga ränteläget. Skall kommunen nå målet med en låneskuld på högst 40 mkr år 2030 måste man vara observant på investeringsnivån. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgick för 2014 till 101,1 %. Detta är inte ett tillfredsställande resultat. Värdet bör under år med högkonjunktur inte överstiga 98 %. Gnosjö kommun har under en 10 årsperiod haft sex år där värdet varit för högt 101,0 %, 99,7 %, 100,3 %, 99,4 %, 98,6 % och 101,1 %, varav tre år har haft ett värde som överstiger 100 %. Detta är synnerligen bekymmersamt. Mellan 2013 och 2014 ökade nettodrift-kostnaderna med 6,0 % medan skatteintäkterna ökade med 3,2 %. Det är långsiktigt mycket viktigt att den procentuella ökningen av nettodriftkostnaderna är lägre än den procentuella ökningen av skatteintäkterna vilket inte är fallet

17 Åtgärder måste vidtas för att fortsättningsvis ha en bra relation mellan dessa ökningstal. Nettoinvesteringar 2014 års nettoinvesteringar uppgick till 27,5 mkr. Skuldsättning (%) Total skuldsättningsgrad varav avsättningar varav kortfristiga skulder varav långa skulder Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Under 2012 understiger investeringsnivån avskrivningarna medan det motsatta förhållandet råder under år 2013 och 2014, om än marginellt för För att kunna finansiera investeringarna med egna medel får inte investeringskostnaderna överstiga avskrivningar plus/minus förändring av eget kapital. (miljoner kronor) Investeringsnivån 22,4 40,3 27,5 Avskrivningar 23,8 25,9 26,1 Investeringar i % av avskrivningsnivån 94,1 155,6 105,4 Soliditeten Målet för soliditeten 2014 är ett lägsta värde på 50,0 %. Utfallet blev 60,9 % dvs 10,9 procent-enheter högre än fastställt mål. Det finns inga normer för hur stor soliditeten skall vara i en kommun. Det är dock viktigt för en kommun att bestämma vilken soliditet som är rimlig och hur den skall utvecklas. Den totala skuldsättningen har ökat mellan 2012 och 2013 men minskar igen till De kortfristiga skulderna minskar mellan 2013 och Skulden uppgick vid årsskiftet till 80,5 mkr. Målet att låneskulden skall uppgå till högst 40 mkr år 2030 innebär att låneskulden inte kan tillåtas öka i alltför stor omfattning. Syftet med upplåningen utgör grunden för kommunens definition av långfristig och kortfristig låneskuld. Är syftet med upplåningen att finansiera kommunens anläggningstillgångar betecknar kommunen upplåningen som långfristig. Årets resultat Det kan konstateras att resultatutvecklingen för kommunen är ojämn. Ett bra riktmärke för förändringen av det egna kapitalet är att det bör uppgå till 2 % av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. För 2014 innebär det 9,7 mkr. Årets resultat är väsentligt lägre än denna nivå och är negativt om -5,4 mkr. För att åstadkomma en hållbar utveckling på lång sikt räcker det inte med att enskilda år har ett bra resultat, det krävs en betydligt stabilare resultatutveckling. Det kan konstateras att kommunen från 2004 och framåt inte förrän 2010 uppnått soliditetsmålet. (Målet sänktes 2010 till lägst 50 %.) År 2006 ökades nettoupplåningen med 5 mkr och en förändring av redovisningsprinciper genomfördes avseende vägföreningarna. Soliditeten för 2010 var 57,5 %, för 2011 var den 61,7 % och 2012 uppgår den till 63,3 %. Den positiva utvecklingen beror på en kombination av minskade skulder och ökat eget kapital. För 2013 sjunker soliditeten och anledningen är ökad upplåning medan den åter ökar under KORTFRISTIG KAPACITET Likviditet Likviditeten anger betalningsförmågan på kort sikt. Likvida medel binds i själva betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditeten kan också ge en viss säkerhet vid oväntade händelser. 15

18 Vid årets utgång uppgick likvida medel till 27,9 mkr, genomsnittet under året har varit 40,9 mkr. Jämfört med 2013 har likviditeten minskat med 14,1 mkr. Anledningen till lägre likviditeten vid årets utgång är att en stor utbetalning inte släpptes iväg av banken i slutet av 2013 men som kom iväg i januari (%) Likvida medel och dess andel av externa kostnader 31/12 1,7 7,4 4,7 Eftersom kommunen har målsättningen att minska låneskulden till högst 40 mkr 2030 så kommer likviditeten att hållas så låg som möjligt. Den finansiella beredskapen bedöms vara tillfredsställande. Några risker på kort sikt föreligger inte i dagsläget bl a. genom att kommunen genom koncernkontot kan utnyttja en checkkredit på 20 mkr (ej utnyttjad i dagsläget). RISK - KONTROLL Ränterisk (%) Lån med räntebindn tid: rörlig 33,3 25,1 25,1 0-1 år 0,0 0,0 0,0 1-5 år 66,7 74,9 74, år 0,0 0,0 0,0 % Lån förfaller till betaln: Andel om 0-1 år Andel om 1-5 år Andel efter 5 år Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Av ovanstående tabeller framgår att kommunens lån till 25,1 % är räntekänsliga på kort sikt. Prognosen för ränteutvecklingen är dock att räntorna kommer att ligga kvar på en låg nivå. Tidsplanen för när lånen skall slutbetalas läggs ut över tiden för att lånen inte skall förfalla samtidigt och för att kommunen därmed inte skall utsättas för risken att drabbas av en hög ränta för en stor del av lånen. Denna risk fördelas nu på fler år. För 2014 är andelen lån med kreditförfall om 0-1 år 31,0 %. Eftersom prognosen på ränteutvecklingen är gynnsam bedöms risken som liten att lånen omsätts till en hög ränta Genomsnittlig ränta 2,77 2,21 1,88 Kommunen tar ingen valutarisk då kommunen inte har några utlandslån. Borgensåtagande Kommunen beslutade 2009 att sänka det totala borgensåtagandet för Fastighets AB Järnbäraren till 165 mkr. Under 2011 beslutades om en höjning av borgensåtagandet med 24,7 mkr för byggandet av nya LSS-lägenheter. Vid 2013 års bokslut var 176,8 mkr utnyttjat. I övrigt tecknades inga nya borgensåtaganden. (miljoner kronor) Borgensåtagande 179,0 177,9 176,9 varav förlustansvar egna hem 0,1 0,0 0,0 varav dotterbolag 178,9 177,9 174,4 Borgensåtagandena för egna hem och småhus utgör 40 % av den utestående skulden vid förlusttillfället. Vid årsskiftet uppgick detta åtagande till 0,0 mkr. Borgensåtagandena för dotterbolagen fördelas enligt följande: Fastighets AB Järnbäraren 174,4 mkr Stiftelsen Isabergstoppen 2,5 mkr Förlustrisken, vad gäller åtagandet gentemot Fastighets AB Järnbäraren, kan trots det stora beloppet anses vara mycket låg. Inga borgenskostnader har förekommit under perioden Läs mer om borgensåtaganden under not 23. Budgetföljsamhet i verksamheten Avvikelsen för verksamhetens nettokostnad mellan redovisning och budget är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen skall ligga så nära noll som möjligt. Ju större de negativa eller positiva avvikelserna är, desto sämre budgetföljsamhet har verksamheten. (%) Budgetföljsamhet -0,0 2,1-0,8 Följsamheten för 2014 är -0,8 %. 16

19 SAMMANFATTNING Den finansiella profilens utveckling mellan 2011 och 2013 Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. För att kunna jämföra länets kommuners ekonomiska ställning har det under åren gjorts en gemensam ekonomisk analys för länets samtliga kommuner. Analysens uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till övriga kommuner i länet. Av denna analys framgår av polärdiagram (till vänster) att Gnosjö kommuns poäng i den finansiella profilen mellan 2011 och 2013 försämrades för tre av perspektiven och ett är oförändrat. Fortsatt arbete med budgetföljsamhet krävs i kombination med att det finansiella målet för förändring av eget kapital efterlevs för att stärka utvecklingen. Vi lever i en föränderlig värld där morgondagen kan bete Gnosjö har i den finansiella profilen under perioden försämrat poängen för perspektiven för samtliga fyra perspektiv. Förklaringen till detta var att poängen för de fem nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, det genomsnittliga resultatet under de tre senaste åren, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet försämrades om år 2011 och 2013 jämförs. Övriga nyckeltal var oförändrade vid jämförelse mellan periodens första och sista år. Gnosjös finansiella profil låg under år 2013 under genomsnittet för tre av fyra perspektiv. Endast perspektivet för långsiktig handlingsberedskap nådde upp till genomsnittet. Perspektiven kontroll och riskförhållande låg dock ganska nära genomsnittet. Avslutande kommentarer Gnosjö uppvisar en god soliditet för periodens samtliga år men redovisar ett resultat för perioden som helhet som inte kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Endast under det första året av perioden har kommunen redovisat ett resultat som når upp till kraven i detta avseende. En resultatförstärkning sker under 2013 efter en nedgång år 2012 men resultatförstärkningen år 2013 sker under ett år då Gnosjö höjt skatten. Gnosjö behöver framöver stabilisera sig på 2011 års resultatnivå, då det närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. Detta innebär sammantaget att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka snabbare än tidigare. För många kommuner innebär det att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte beräknas räcka till. Det kommer i så fall behövas skattehöjningar och/eller en ökad lånefinansiering för att finansiera kommunernas verksamheter och investeringar framöver. Orkidéer i Hult strax utanför Gnosjö. 17

20 sig helt annorlunda gentemot dagens läge. Svängningar i skatteunderlaget såväl som invånarantalet/åldersstruktur och andra faktorer behöver kunna pareras. Emellertid är det svårt att sia om vad som kommer att krävas av oss, vilka förändringar i kommunens verksamheter som kommer att komma. Men för den sakens skull är det inte betydelselöst hur vi agerar idag, snarare tvärtom. Vi behöver, på ett snabbare sätt, kunna anpassa oss till de volymer och behov som finns och inte gå omkring i en för stor kostym. För att denna mer flexibla hållning skall komma till stånd fordras dock strategiska beslut. En annan effekt av en mer långsiktig hållning är att verksamheterna kommer kunna koncentrera sig på att skapa värden istället för att fokusera på minska dem. Gnosjö den 20 april 2015 Kenneth Sveningsson Frank-Olof Langdén Tf ekonomichefer 18

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Årsredovisning 2010. Antal årsarbetare 31/12 2010 Invånare 31/12 2010. Utdebitering 22:13

Årsredovisning 2010. Antal årsarbetare 31/12 2010 Invånare 31/12 2010. Utdebitering 22:13 Årsredovisning 2010 Balansomslutning Investeringar Resultat Antal årsarbetare 31/12 2010 Invånare 31/12 2010 496,8 Mkr 26,6 Mkr 14,6 Mkr 757 st 9 546 st Utdebitering 22:13 Årsredovisning 2010 Årsredovisningen

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Söderhamns kommun April 2009 Robert Heed Josefin Loqvist Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Delårsrapportering 2010 Gällivare kommun Revisionsrapport November 2010 PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Innehåll Revisionsrapport... 1 November 2010...

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2014.

Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2014. NORA KOMMUN 2015-03-26 Revisorerna Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning 2014 Kommunrevisorerna i har granskat kommunens årsredovisning för år 2014.

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014 Storstockholms brandförsvarsförbund Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2013 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Revisionsrapport Lysekils kommun Granskning av årsredovisning 2014

Revisionsrapport Lysekils kommun Granskning av årsredovisning 2014 Revisionsrapport Lysekils kommun Håkan Olsson, Certifierad kommunal yrkesrevisor Henrik Bergh Gunvor Johansson Granskning av årsredovisning 2014 Mars 2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Avesta kommun April 2009 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter 2015-03-05 1 (13) Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter Resultaträkning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se 1 (4) 2010-05-17 Tjänsteskrivelse Dnr ÄON 11/23 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens delårsbokslut

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Malena Wiklund Auktoriserad revisor Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2014 Vimmerby kommun 10 april 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Östhammars kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 17

Östhammars kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 17 Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 17 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

Läs mer

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Dnr 26/2014-041 Budget 2015 Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Innehåll 1 Förbundets uppdrag och verksamhet 5 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Verksamhet... 5 Förbundsdirektionen...

Läs mer

Säters kommun. Rapport beträffande granskning av bokslut och årsredovisningen 2014. KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13

Säters kommun. Rapport beträffande granskning av bokslut och årsredovisningen 2014. KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13 Rapport beträffande granskning av bokslut och KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13 Rapport beträffande årsredovisning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1 1.2 Underlag

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Söderhamns kommun Mars 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Josefin Loqvist

Läs mer