Tillstånd och förändringar i Ätran
|
|
- Christian Lindgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ätran vid Blidsberg Foto: Tomas Sjöstedt. Tillstånd och förändringar i Ätran 2-22 Ätrans vattenvårdsförbund
2 Ätrans vattenvårdsförbund genomför regelbundna undersökningar av sjöar och vattendrag inom Ätrans avrinningsområde. ALcontrol har under många år haft vattenvårdsförbundets uppdrag att utföra recipientkontrollen. Denna rapport är en kortfattad redovisning av tillstånd och förändringar i Ätran under framförallt perioden Ätran har sitt källflöde i Västergötland ca 1 km öster om Ulricehamn. Den rinner först norrut genom sjön Lönern och därefter åt sydväst ner till Ulricehamn och sedan vidare genom sjöarna Åsunden och Yttre Åsunden. Den fortsätter huvudsakligen åt sydväst genom bl.a. Svenljunga och passerar den Halländska kustslätten innan den rinner ut i Kattegatt vid Falkenberg. Avrinningsområdet är 3337 km². I Ätran är en relativt liten andel av marken uppodlad mark och koncentrerad till området kring Ulricehamn och i de nedre delarna av avrinningsområdet utgjorde skogsmarken 58,6 % (1955 km 2 ) av den totala arealen, åkermarken 1,9 % (364 km 2 ), betesmarken 3,2 % (11 km 2 ), sjöytor 6,1 % (26 km 2 ) samt övrig mark 21, % (72 km 2 ) (SCB 1998). Befolkningsmängden inom avrinningsområdet var 1995 ca 656 varav ca 21 bodde i glesbygd. Av glesbygdsbefolkningen var ca 23 kopplade till kommunalt avlopp medan 158 hade enskilt avlopp. Totalt antal djurenheter var 1995 ca 362, därav ca 115 mjölkkor. (SCB 1998). De största punktkällorna i området är reningsverken i Ulricehamn, Tranemo, Timmele och Ullared (Figur 1). Totalt finns det ett 4 tal reningsverk med utsläpp inom avrinningsområdet. Industriutsläpp till Ätran sker från garveriet i Svenljunga (via kommunens reningsverk) och från färgeriet i Timmele. Lillån mottar utsläpp från Tråddrageriet i Sjötofta. Eftersom ca en tredjedel av befolkningen bor i glesbygd är utsläppen från enskilda avlopp nästan lika betydande som de från reningsverken. Den totalt sett dominerande påverkansfaktorn är jordbruket. En stor andel skogsmark gör dock att påverkan från dessa marker också är av relativt stor betydelse. 2
3 Ätran Såken 11 Så1 1 SVENLJUNGA 13a A15 TRANEMO 14 A2 A4 15 Lönern 3 5a 2 5f 5b 5e 5g 6 ULRICEHAMN Assm an Åsunden Månstadsån 9 7b A12 Jälm ån Ä t ran S ä mån A a 16 B5 Lillån Kalv ån B1 B11 D4 V inån D16 2 Högvadsån Ätran B2 Fegen 18a Tjärnasjön D11 N Kommunalt avloppsreningsverk FALKENBERG V2 24 Kattegatt 1: Kilometers Figur 1. Provtagningspunkter och kommunala avloppsreningsverk i Ätrans avrinningsområde. 3
4 ÄTRAN ALcontrol 2-22 Figur 2. Ätran vid Blidsberg. (Foto: Tomas Sjöstedt). vattenföringen under resterande del av året var under den normala (Figur 3). Väder och vattenföring Årsmedeltemperaturerna i Ulricehamn var betydligt över de normala under både 2, 21 och 22. Nederbörden skilde sig dock åt mellan åren. Under 2 föll 3 % mer nederbörd än normalt (126 mm mot normala 99 mm) med stora flöden som följd. Även i övriga landet var trenderna desamma, med nederbördsmängder mycket över de normala under 2. Under hösten 2 orsakade de stora flödena svåra och omfattande översvämningar på flera håll i landet, men i Ätran inträffade inga större översvämningar. Under 21 och 22 föll däremot mindre nederbörd, 778 respektive 87 mm, vilket är betydligt under normalvärdet. m3/s Årsmedelvattenföring - Falkenberg Figur 3. Årsmedelvattenföring i Falkenberg ( ). Under 2 var vattenföringen som tidigare nämnts betydligt högre än normalt som en följd av de stora mängder nederbörd som föll. Under 21 var vattenföringen i stort sätt normal under hela året. Under 22 var vattenföringen betydligt över den normala under första halvan av året, medan Försurningssituationen Minskande utsläpp av försurande ämnen, men fortsatt kalkning nödvändig Utsläppen av försurande ämnen i Europa var som störst omkring 197. Sedan dess 4
5 ÄTRAN ALcontrol har utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt och sulfatnedfallet har reducerats med ca en tredjedel under åren Organiskt material Markutlakning dominerar tillförseln av organiskt material I Ätran är tillförseln från skogs- och myrmark av störst betydelse för halterna av organiskt material. Andelen organiskt material som härstammar från avloppsutsläpp är mycket liten. Nedströms Svenljunga (Axelfors) märks t.ex. ingen nämnvärd förhöjning jämfört med punkten uppströms. Tack vare minskande nedfall av försurande ämnen har ph-värdet i referensvattendrag (uppströms kalkning) ökat. Kalkningsåtgärder i flera av Ätrans biflöden är dock en förutsättning för att bl.a. återställa/behålla en hög biologisk mångfald och möjligheter till fiske. Ätrans huvudfåra är väl skyddad mot försurning tack vare de kalkrika jordlagren i de nordliga delarna av avrinningsområdet. Trots att vissa biflöden har låg alkalinitet är buffertförmågan mycket god även i huvudfårans nedre del. Generellt noterades god till mycket god buffertkapacitet utifrån medianvärden 2-22 och ph-värdena låg över 6,, vilket visar att någon större risk för biologiska skador på grund av försurning inte förelåg. I Ätrans huvudfåra har ph-värdena de senare åren legat kring 7,5 vilket motsvarar ett nära neutralt vatten. Även i biflödena var vattnet nära neutralt med undantag för Lillån där det var svagt surt. Färgtal Ökande färgtal under 199-talet Färgtalet har tenderat att öka under andra halvan av 199-talet och början av 2talet. Att ge någon enskild förklaring till ökningen är svårt men det är troligt att faktorer som effektivare skogsavverkningsmetoder (markbearbetning), ökande grundvattennivåer, milda vintrar, generellt ökande temperaturer och minskande försurning leder till ökat färgtal. Detta mönster har förekommit i flera avrinningsområden i södra Sverige. Figur 4. Högvadsån vid Sumpafallen. 5
6 Vattenfärgen följer även till stor del variationerna i vattenföring, och under 22 uppmättes betydligt lägre färgtal än vad som uppmätts under de senaste åren. Troligen är detta en följd av att flödena under 22 var lägre än tidigare år. Den rikliga nederbörden under sommaren och hösten 1998 samt under flera perioder under 1999 och 2 medförde en ökad urlakning av humusämnen från marken. Både TOC-halten och framför allt färgtalen blev därför, med få undantag, högre än vanligt under Under 21 och 22 uppmättes däremot lägre färgtal (Figur 5). Färgtal - Huvudfåran , nedom Böne 4, ovan Åsarp 5b, ovan Timmele 6, Vist 11, Forsa 13a, Svenljunga 15, Axelfors 16, Ledet 18a, Skåpanäs 2, Ätrafors 24, Falkenberg Figur 5. Färgtal i Ätrans huvudfåra. Årsmedelvärden Vita staplar är 22 års värde. Den vita linjen anger gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den svarta linjen är vattnet starkt färgat. Syreförhållanden Fosfor Generellt dåliga syreförhållanden I Yttre Åsunden, Sämsjön och Lönern var bottenvattnet syrefritt eller nästan syrefritt. I övriga sjöar var syretillståndet svagt (Figur 6). Den årslägsta syrehalten var generellt lägre 22 jämfört med 2 och 21, främst beroende på en högre vattentemperatur under sommaren 22. Det uppmättes även högre halter organiskt material under sommaren 22. Åkermark är den dominerande fosforkällan Ett näringsrikt tillstånd skapas av tillförsel av växtnäringsämnena fosfor och kväve till sjöar och vattendrag. De dominerande källorna för tillförsel av fosfor i Ätrans avrinningsområde är förluster från åkermark och djurhållning(41 %) men även de naturliga källorna utgör en stor del (4 %; Figur 7). Den därnäst största utsläppskällan är enskilda avlopp (11 %). Avfolkningen på landsbygden, minskat fosforinnehåll i tvättmedel samt förbättrade avloppsanläggningar antas ha minskat utsläppen från enskilda avlopp med i storleksordningen 5 % de senaste 2 åren. Tack vare förbättrad rening har även utsläppen från kommunala avlopps- 6
7 reningsverk minskat under de senaste 3 åren, och de kommunala avloppsreningsverken bidrar endast till en mindre del av fosfortillförseln (4 %). Ä t ran 3 S Ätran SVENLJUNGA Assm an S 1 S S Månstadsån 9 A12 ULRICEHAMN S ä mån Jälm ån TRANEMO Kalv ån Vinån Högvadsån S D11 Ätra n Lillån B2 S årslägsta syrehalt S S S S S Syretillstånd Syrerikt Måttligt syrerikt svagt Syrefattigt Syrefritt eller nästan syrefritt FALKENBERG N Huvudfåra Kattegatt 1: kilometer Figur 6. Syretillståndet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån medelvärden av årslägsta syrehalter 2-22). 7
8 ÄTRAN ALcontrol jordbrukslandskapet i de nedre delarna av avrinningsområdet ökar fosforhalten åter. I det senare området är fosforhalten betydligt förhöjd jämfört med den ursprungliga, naturliga nivån. Källfördelning Fosfor Reningsverk inkl. industri Enskilda avlopp I biflödet Vinån, som i högre grad än övriga punkter påverkas av jordbruksverksamhet, är fosforhalterna högre. Halterna varierar kraftigt mellan åren och det är svårt att uttala sig om trender. Naturligt Jordbruk och djurhållning 2-22 Luftföroreningar Skogsbruk Figur 7. Tillförsel av fosfor från olika källor inom Ätrans avrinningsområde. (P. Nolbrant 1997). Andelen jordbruksmark inom avrinningsområdet har minskat under den senaste 2års perioden. Tillsammans med minskad användning av gödselmedel samt optimering av gödselgivorna har detta gjort att läckaget från jordbruksmarken kan antas ha minskat. Minskande fosforhalter I Ätrans avrinningsområde har det skett en minskning av fosforhalterna under perioden (Figur 9). I flertalet punkter i huvudfåran bedöms fosforhalterna som höga. I sjöarna Åsunden och Yttre Åsunden sker en viss fastläggning av fosfor, och halterna är lägre nedströms. Halterna i sjöarna bedöms som låga till måttligt höga. Efter att vattnet passerat Figur 8. Sämån, biflöde till Ätran. Foto: Tomas Sjöstedt. 8
9 P mg/l,7,6 Fosfor 15, Axelfors 24, Falkenberg V2, Vinån,5,4,3,2,1, Figur 9. Årsmedelvärden för fosforhalter i Ätrans avrinningsområde Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Kväve Markläckage dominerande kvävekälla Liksom för fosfor är den dominerande källan för kvävetillförsel i Ätrans avrinningsområde läckage från jordbruksmark och djurhållning (29 %) Utsläppen från jordbruksmarken antas dock ha minskat under den senaste 2 års perioden p.g.a. nedläggningen av jordbruksmark och minskad användning av gödselmedel. Även naturligt läckage (26 %) utgör en stor källa för kvävetillförsel till Ätran. Luftnedfallet av kväve står för en betydande andel av belastningen på ån (21 %). Enligt Naturvårdsverket innehåller nederbörden i dag avsevärt mer kväve än den gjorde för bara några decennier sedan. Utsläppen från kommunala avloppsreningsverk har minskat under de senaste 3 åren, dock i mindre skala än fosfor stod kommunala avloppsreningsverk inkl. industri för 13 % av kvävetillförseln. Skogsbruk (7 %) och enskilda avlopp (4%) utgör endast mindre källor. Reningsverk inkl. industri Enskilda avlopp Jordbruk och djurhållning Källfördelning kväve Skogsbruk Naturligt Luftföroreningar Figur 1. Tillförsel av kväve från olika källor inom Ätrans avrinningsområde. (P. Nolbrant 1997). Minskande kvävehalter i Ätrans huvudfåra I Ätrans huvudfåra har kvävehalterna minskat under den senaste femårsperioden. Halterna har varierat mellan höga till mycket höga. I biflödet Vinån, som i högre grad än övriga punkter påverkas av 9
10 jordbruksverksamhet, har halterna under hela perioden legat på gränsen mellan mycket höga och extremt höga halter. Under senare delen av 199-talet har dock halterna i Vinån minskat något (Figur 12). mg/l 1,5 1, Totalkväve - Sjöar I sjöarna varierade kvävehalterna mellan måttligt höga till höga. Halterna i sjöarna har minskat sedan 1986, men variationerna mellan åren har varit stor, delvis på grund av att sjöarna, bortsett från Åsunden, endast provtas två gånger per år (Figur 11). För Ätrans avrinningsområde som helhet bedömdes den arealspecifika förlusten av fosfor och kväve vara låg (,7 kg P/ha, år) respektive hög (4,6 kg N/ha, år).,5, 3, Lönern 9, Åsunden 1, Y Åsund. A12, Sämsjön D11, Tjärnesjön B1 V. Fegen Figur 11. Totalkvävehalt i Ätrans sjöar. Årsmedelvärden av ytprover Den streckade linjen anger gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Kvadraterna markerar de troliga ursprungliga halterna. N mg/l 6, 5, Kväve 15, Axelfors 24, Falkenberg V2, Vinån 4, 3, 2, 1,, Figur 12. Årsmedelvärden för kvävehalter i Ätrans avrinningsområde Den streckade linjen markerar gränsen mellan höga och mycket höga halter. Över den heldragna linjen är halterna extremt höga. Belastningen på havet Transporterna av fosfor, kväve och organiskt material följde i relativt hög grad variationerna i vattenföringen. Under 22 förekom höga transportvärden främst 1 under årets tre första månader. Den totala belastningen på havet från Ätran var 22 ca 16 ton fosfor, 2 ton kväve och 155 ton organisk material. Under perioden syns en tendens till ökande transporter av kväve från Ätran till havet (Figur 13), vilket framför allt är kopplat till
11 ökande vattenföring under perioden. Samma trend syns inte för fosfor trots den ökade vattenföringen (Figur 14). Troligen beror detta på de minskande fosforhalterna i Ätran under samma period. ton/år Kvävetransport i Ätran m 3 /s kvävetransport nitratkväve- vattenföring Li jä ( tt fö i ) Li jä (k ä t t) Figur 13. Årstransport av kväve till havet från Ätran De raka linjerna är trendlinjer för kvävetransporten (tjock rastrerad) resp. vattenföringen (tunn heldragen). ton/år Fosfortransport i Ätran m 3 /s fosfortransport vattenföring Li jä ( tt fö i ) Li jä (f f t t) Figur 14. Årstransport av fosfor till havet från Ätran De raka linjerna är trendlinjer för fosfortransporten (tjock rastrerad) resp. vattenföringen (tunn heldragen). 11
12 ÄTRAN ALcontrol 2-22 Figur 15. Norrströmmen ovan Mårdakalv. Foto: Tomas Sjöstedt. Siktdjup och klorofyll B1 V. Fegen D11, Tjärnesjön A12, Sämsjön 1, Y Åsund. Litet siktdjup i Lönern och Yttre Åsunden Lönern, som hade minst siktdjup av de undersökta sjöarna, och Yttre Åsunden hade 22 ett litet siktdjup. En bidragande orsak är sannolikt de relativt höga färgtalen. Övriga sjöar hade måttligt siktdjup. Att siktdjupen var så låga 22 kan bero på högre humushalter än vanligt. Detta i sin tur beroende på den ovanligt stora nederbörden och avrinningen under första halvan av 22. 9, Åsunden 3, Lönern Siktdjup m Minskande siktdjup under 9-talet Sämsjön, Tjärnesjön och V. Fegen uppvisar ett minskande siktdjup under 199-talet på grund av ökande färgtal, något som förekommit i stora delar av södra Sveriges vattensystem (Figur 16). Figur 16. Årsmedelvärden av siktdjupsmätningar i sjöar inom Ätrans avrinningsområde Den heldragna linjen visar gränsen mellan litet och måttligt siktdjup. I Lönern, Åsunden, Yttre Åsunden, Tjärnesjön och V Fegen var klorofyllhalterna låga, medan halterna i Sämsjön var måttligt höga. 12
13 Metaller i vattenmossa Metallhalter i vattenmossa undersöktes på 14 lokaler och redovisas i Tabell 1. Metallhalterna i vattenmossa var genomgående låga eller måttligt höga (Tabell 1), förutom i Ätran nedströms Svenljunga samt vid Axelfors och Norrström som hade höga kromhalter. Halterna av flera metaller har under åren varit något förhöjda vid flera punkter på grund av en förhållandevis hög deposition av luftburna metaller i regionen. Vid ett par lokaler har dessutom en tydlig påverkan från punktkällor förekommit. Halterna i vattnet varierar dock mycket mellan åren, mycket beroende på vattenföringen under provtagningsperioden. I Lillån nedströms Sjötofta sker påverkan från Sjötofta tråddrageri (via Grytsjöbäcken) av främst koppar och zink. I Ätrans Nedströms Svenljunga var kromhalterna tydligt förhöjda. Orsaken är kromutsläpp från garverier via kommunens reningsverk. Tabell 1. Metaller i rinnande vatten inom Ätrans avrinningsområde 22. Kursiv stil anger att vattendraget är ett biflöde till Ätran. Pb Cd Cu Cr Zn As Fe Hg Ni mg/kg TS Ätran nedom Timmele 5f 5,4, ,3 12 2,4 55,12 5,9 Ätran ovan Svenljunga 13a 12, ,8 12 2,8 9,11 8,8 Ätran nedom Svenljunga 14 5,5, ,3 5,7 4, Ätran vid Axelfors 15 14, ,7 2,6 9,3 Ätran vid Norrströmmen 17a 5,5, ,6 73,16 4,2 Ätran vid Skåpanäs 18a 5,4, ,2 95 1,7 69,18 4,3 Ätran i Falkenberg 24 3,5, ,2 66 1,5 58,7 3,1 Månstadsån A ,8 2 7,4 1 1,9 18,18 6,2 Assman A2 11, ,5 1 2,5 23,8 3,6 Assmans utlopp A4 4,6, ,9 77 1,5 1,6 4,4 Lillån ovan Grytsjöb. B1 3,1, ,6 77 2,6 11,19 3, Lillån nedom Grytsjöb. B11 4,4,5 34 7,9 44 3,2 91,25 4,3 Lillåns utlopp B5 6, 1, 21 5,9 85 2,5 68,9 4,5 Högvadsån höst D16 5,3 2,1 3 9, 14 1,1 55,12 5,4 Tillstånd enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för miljökvalitet" (Rapport 4913) x.x 1 Mkt låga halter x.x 2 Låga halter x.x 3 Måttligt höga halter x.x Höga halter x.x 1 Mkt höga halter 13
14 ÄTRAN ALcontrol 2-22 Figur 17. Ätran vid norra Åsarp. Foto: Tomas Sjöstedt. Växtplankton Åsundens växtplankton har undersökts 199, 1994, 1997 och 1999, 2 och 22. Växtplankton i Tjärnesjön och Västra Fegen har undersökts 1994, 1997 och 1999 och 22. Undersökningarna 22 visade på ett näringsfattigt tillstånd i Tjärnesjön samt ett måttligt näringsrikt tillstånd i Åsunden och Västra Fegen. Vid undersökningen i Tjärnesjön 22 utgjordes en liten del av biomassan av flagellaten Gonyostomum semen, en art som när den uppträder i stor mängd kan vara besvärande för badande genom att den orsakar hudirritation. Under senare år har situationen varit stabil i Åsunden medan variationerna varit relativt stora i Tjärnesjön och Västra Fegen. Växtplanktonsamhället i Tjärnesjön har förändrats kraftigt sedan 1994, då sjön var starkt försurningspåverkad. Artsammansättningen dominerades då av Gonyostomum semen. Figur 18. Asterionella formosa, ett exempel på en kiselalg som förekommer i såväl Åsunden som Tjärnesjön (Foto: Medins Sjö- och Åbiologi). Antalet arter var mycket lågt och försurningskänsliga kiselalger saknades. Efter kalkningen har biomassan av Gonyostomum semen varit mycket liten. 14
15 Såväl 1997 som 1999 påträffades istället ett flertal försurningskänsliga kiselalgsarter. Kalkningsverksamheten som inleddes har lett till en ändrad artsammansättningen, ett högre artantal och förekomst av ett flertal försurningskänsliga planktonarter. Västra Fegen bedömdes som näringsfattig vid undersökningarna 1994 och Såväl biomassa som artsammansättning, det senare avspeglas i trofiindex, har varierat mycket mellan åren. Sannolikt har klimatfaktorer varit en viktig orsak till de uppmätta skillnaderna. Bottenfauna Negativ påverkan på bottenfaunan noterades inte, vare sig av försurning eller av övergödning. Hög artdiversitet och flera hotade och/eller sällsynta arter gör att de flesta lokaler bedöms ha högt eller mycket högt naturvärde. Enligt nuvarande kontrollprogram utförs bottenfaunaprovtagning på 15 lokaler i rinnande vatten samt i sex sjöar. Samtliga lokaler i rinnande vatten visade under den senaste tioårsperioden oförändrade eller förbättrade miljöförhållanden med utgångspunkt från bottenfaunan. Totalantal taxa i Ätran nedströms Böne (2) redovisas i Figur 19. påverkan. I Vinån (Faurås) bedömdes bottenfaunan som starkt eller mycket starkt påverkad vid undersökningarna Vid undersökningarna 22 bedömdes dock påverkan av näringsämnen som obetydlig. Totalantal taxa Taxa Täthet Individer/kvm Figur 19. Totalantal taxa och antal individer per m 2 nedströms Böne i Ätran (lokal 2) 1989 till 22. Fynd av, mer eller mindre, ovanliga arter har gjorts under samtliga år vid ett flertal av lokalerna, bl.a. i Ätrans huvudfåra, Sämån och Högvadsån. Samtliga lokaler i rinnande vatten bedömdes vara ej eller obetydligt försurningspåverkade. Bottenfaunan i Ätran vid Vist kyrka, i Assman vid Örsås och i Sämån, nedströms reningsverket har tidigare bedömts vara tydligt påverkade av närsalter och/eller organiska ämnen. Vid bottenfaunaundersökningarna 1999 och 22 hade dock denna påverkan minskat och bedömningen blev återigen obetydlig Figur 2. Rhyacophila nubila; en föroreningskänslig nattslända som förekom på flera undersökta rinnvattenlokaler i Ätran. Foto: Anders Boström Ur naturvårdssynpunkt är Ätran och dess biflöden mycket intressant. De flesta av de 15
16 undersökta lokalerna i rinnande vatten hyste ovanliga arter och några lokaler även rödlistade arter. Flera av lokalerna hade dessutom ett högt artantal. Bottenfaunan har även undersökts i flera sjöar. I samtliga sjöar indikerade bottenfaunans sammansättning ett måttligt näringsrikt tillstånd och måttligt syrerika förhållanden i det djupa bottenvattnet. I Yttre Åsunden har näringsförhållandena förbättrats jämfört med 1994 och syresituationen i bottenvattnet är förbättrad jämfört med I Västra Fegen har däremot syreförhållandena försämrats från syrerika förhållanden 1994 till måttligt syrerika förhållanden från och med Även Tjärnsjön uppvisar en försämring av syreförhållandena. Här har även bedömningen för näringstillståndet försämrats från näringsfattiga till måttligt näringsrika. SAMMANFATTNING Av de undersökningar som gjorts mellan 2 och 22 framgår att:!" Försurningshotet har minskat tack vare minskande utsläpp och nedfall av försurande ämnen. Fortsatt kalkning är dock nödvändig för att upprätthålla en god vattenkvalitet och en hög biologisk mångfald.!" Halterna av organiskt material samt vattnets färg (d.v.s. innehåll av humusämnen) har ökat, vilket kan orsaka försämrade syreförhållanden på vissa lokaler.!" Fosforhalterna i Ätrans huvudfåra har minskat under den senaste 1-årsperioden. Trots detta är fosforhalterna i framförallt de jordbrukspåverkade delarna betydligt förhöjda jämfört med den ursprungliga, naturliga nivån.!" Kvävehalten är strakt förhöjd jämfört med den ursprungliga, naturliga nivån i hela huvudfåran. Ökande luftnedfall av kväve har kompenserats av minskande utsläpp och nedläggning av jordbruksmark.!" Metallhalterna i vattenmossa var genomgående låga eller måttligt höga, förutom i Ätran nedströms Svenljunga samt vid Axelfors och Norrström som hade höga kromhalter.!" Planktonundersökningarna i Tjärnesjön visar att kalkningsverksamheten har påverkat artsammansättningen. Vid undersökningarna efter kalkningen påträffades försurningskänsliga kiselalgsarter.!" Bottenfaunaundersökningarna i rinnande vatten tyder på förbättrad vattenkvalitet. I sjöarna Västra Fegen och Tjärnesjön har dock förhållandena försämrats något. FÖR YTTERLIGARE LÄSNING: SE HUVUDRAPPORTEN ÅRSRAPPORT 22. ALcontrol AB Anna Norman Limnolog 16
Ätrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merRecipientkontrollen i ÄTRAN 2007. Ätrans Vattenråd
Recipientkontrollen i ÄTRAN 2007 Ätrans Vattenråd ALcontrol AB 2008-05-06 Kund Ätrans Vattenråd Foto på framsidan Högvadsån vid Sumpafallen (provtagningslokal D16) hösten 2007 (Foto: Medins Biologi AB)
Läs merRecipientkontrollen i ÄTRAN Ätrans Vattenråd
Recipientkontrollen i ÄTRAN 2009 Ätrans Vattenråd ALcontrol AB 2010-05-11 Kund Foto på framsidan Projektledare Ätrans Vattenråd Högvadsån vid D16 (foto: Medins Biologi AB). Håkan Olofsson (ALcontrol AB)
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merRecipientkontrollen i ÄTRAN Ätrans Vattenråd
Recipientkontrollen i ÄTRAN 211 Ätrans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Ätrans Vattenråd Ingemar Alenäs (Falkenbergs kommun) Tel: 346-88 63 48 E-post: ingemar.alenas@falkenberg.se Utförare: Projektansvarig:
Läs merHögvadsån vid Sumpafallen, strax nedströms D16. Foto: Tomas Sjöstedt. Recipientkontrollen i ÄTRAN Ätrans Vattenvårdsförbund
Högvadsån vid Sumpafallen, strax nedströms D16. Foto: Tomas Sjöstedt. Recipientkontrollen i ÄTRAN 2001 Ätrans Vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 3 AVRINNINGSOMRÅDET... 4 Orientering...
Läs merRecipientkontrollen i ÄTRAN Ätrans Vattenråd
Recipientkontrollen i ÄTRAN 2010 Ätrans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Ätrans Vattenråd Ingemar Alenäs Tel: 0346-88 63 48 E-post: ingemar.alenas@falkenberg.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merTillstånd och förändringar i Ätran Kortrapport Ätrans vattenråd
Tillstånd och förändringar i Ätran Kortrapport 28 Ätrans vattenråd 1 Tillstånd och förändringar i Ätran Ätrans Vattenråd bildades vid årsmötet den 28:e maj 27. Vattenrådet ersatte då Ätrans vattenvårdsförbund
Läs merRecipientkontrollen i ÄTRAN Ätrans Vattenråd
Recipientkontrollen i ÄTRAN 2012 Ätrans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Ätrans Vattenråd Ingemar Alenäs (Falkenbergs kommun) Tel: 0346-88 63 48 E-post: ingemar.alenas@falkenberg.se Utförare: Projektansvarig:
Läs merRecipientkontrollen i ÄTRAN 2005 Ätrans vattenvårdsförbund
Vinån vid Faurås (foto: Håkan Olofsson). Recipientkontrollen i ÄTRAN 25 Ätrans vattenvårdsförbund ÄTRAN 25 ALcontrol Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 7 Rapportens utformning... 7 Undersökningarna
Läs merRecipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund
Ätran vid Tullbron i Falkenberg (Foto:Per Olausson). Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 8 AVRINNINGSOMRÅDET Orientering... 9 Hydrologi...
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merVattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
Läs merSamordnad recipientkontroll i VISKAN 2011. Viskans Vattenråd
Samordnad recipientkontroll i VISKAN 211 Viskans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Anne Udd Tel: 32-35 75 E-post: anne@hallbaride.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merMÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merMÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merSamordnad recipientkontroll i VISKAN Viskans Vattenråd
Samordnad recipientkontroll i VISKAN 21 Viskans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Anne Udd Tel: 32-35 75 E-post: anne@hallbaride.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merRECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar 2002
RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar Torne/Kalix älvars vattenvårdsförbund 1 Torne/Kalix älvars Vattenvårdsförbund Omslagsbild: Pajala kommuns bildarkiv Postadress Telefon Telefax E-post Torne/Kalix älvars
Läs merMÖRRUMSÅN 2010. Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2010 Mörrumsåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mörrumsåns vattenvårdsförbund Kenth Håkansson Tel: 0470-410 00 E-post: kenth.hakansson@vaxjo.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merLYCKEBYÅN 2014. Lyckebyåns Vattenförbund
LYCKEBYÅN 2014 Lyckebyåns Vattenförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportansvarig: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Lyckebyåns Vattenförbund Åsa Albertsson Tel. 0471-24
Läs merLagans Vattenvårdsförening
Lagans Vattenvårdsförening Sammanfattning av re ci pient kon trol len 24-26 Provpunkt 75 Hokaån. Medins Biologi Kemi Miljö Lagans Vattenvårdsförening Lagans Vattenvårdsförening bildades 1955. Föreningen
Läs merDALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro
DALÄLVEN 2016 Västerdalälven, Vansbro Innehåll Avrinningsområde och utsläpp Väderförhållanden och vattenföring Ämnestransporter och arealspecifika förluster Vattenkemi Växtplankton Metaller i abborre Avrinningsområde
Läs merTORNE OCH KALIX ÄLVAR
Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE
Läs merYOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN
Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 21 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18
Läs merSamordnad recipientkontroll i VISKAN 2004 Viskans vattenvårdsförbund
Viskan vid Druvefors, provpunkt 53 (foto: Per Olausson). Samordnad recipientkontroll i VISKAN 2004 Viskans vattenvårdsförbund VISKAN 2004 ALcontrol Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 5 Rapportens
Läs merNORSÄLVEN 2006-2010. Norsälvens Intressenter
NORSÄLVEN 2006-2010 Norsälvens Intressenter Uppdragsgivare: Kontaktperson: Norsälvens Intressenter Hans Nilsson, Sunne kommun Tel: 0565-161 91 E-post: hans.nilsson@sunne.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merINNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28
Provplats för vattenkemi i Tabergsån vid Bårarp (44) Foto: Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 28 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND.... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...
Läs merProvtagningsprogram 2015
Provtagningsprogram 215 Vattenkemi 1 provpunkt Bottenfaunan 14 provpunkter Kiselalgsfloran 8 provpunkter. Lokal Vattendrag Namn Undersökning Koord X Koord Y Kommun 8 Råån Görarpsdammen vattenkemi 212 131125
Läs merNISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN
NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 22 Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 23-5 - 22 Ulf Ericsson Iréne Sundberg Recipientkontrollen i Nissan 22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS
Läs merKÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander
KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande
Läs merReferenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14
Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Medins Biologi Kemi Miljö Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 25 Medins Biologi AB Mölnlycke 26-5-3 Martin Liungman Iréne Sundberg Robert Andersson Jenny Palmkvist Medins
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merSammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån
PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merNärsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Lars Sonesten, SLU Den svenska närsaltsbelastningen på havet har totalt sett inte minskat de senaste 35 4 åren, vilket framförallt beror på att vattenavrinningen
Läs merHjälmarens Vattenvårdsförbund. Eskilstunaåns avrinningsområde 2009
Hjälmarens Vattenvårdsförbund Eskilstunaåns avrinningsområde 2009 Hjälmaren, Hemfjärden vid Oset Foto Örebro kommun Projektnummer Kund 1768 Hjälmarens vattenvårdsförbund Version Datum 1.0 2010-05-10 Titel
Läs merVattendragskontroll 2010-2012
Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271
Läs merKällfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde
Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU November 2002 Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2002:18 Institutionen för miljöanalys
Läs merRecipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014
Recipientkontroll Emån Årsrapport för 2014 Emåförbundet 2015 1 Recipientkontroll Emån 2014 Författare: Thomas Nydén Kontakt: thomas.nyden@eman.se Hemsida: www.eman.se Omslagsbild: Akvarell av Peter Nilsson
Läs merLYGNERNS VATTENRÅD Recipientkontrollen i Rolfsån 2011
LYGNERNS VATTENRÅD Recipientkontrollen i Rolfsån 211 Alf Engdahl Robert Rådén Ingrid Hårding Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 31-338 35 4 Fax 31-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545
Läs merLYCKEBYÅN Lyckebyåns Vattenförbund
LYCKEBYÅN 213 Lyckebyåns Vattenförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportansvarig: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Lyckebyåns Vattenförbund Åsa Albertsson Tel. 471-24
Läs merRÖNNE Å VATTENKONTROLL
RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 2/2009 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
Läs merKÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund
KÄVLINGEÅN 213 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdsförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:
Läs merRecipientkontroll i Dalbergsån och Holmsån År 2009
Recipientkontroll i Dalbergsån och Holmsån År 2009 Dalbergså-Holmsåns vattenvårdsförbund Rapport 2010-10-26 Eurofins Environment Sweden AB, Sjöhagsgatan 3, 531 40 Lidköping Pelagia Miljökonsult AB, Strömpilsplatsen
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merTIDAN 1997. Tidans vattenförbund
TIDAN 1997 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 METODIK... 4 RESULTAT... 8 REFERENSER... 46 BILAGA 1. PROVTAGNINGSPLATSER... 49
Läs merALSTERÅN Alsteråns Vattenråd
ALSTERÅN 212 Alsteråns Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Alsteråns Vattenråd Bengt-Göran Birgersson (ordförande i
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2011 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trelleborgs kommun 2013 03 14 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Resultat... 6 3.1 Kemiska och
Läs merSkräbeån En kortversion av årsrapporten 2002 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté
Vilshultsån vid punkt 9, 22-2-21. Foto. Fredrik Holmberg Skräbeån 22 En kortversion av årsrapporten 22 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté SKRÄBEÅN OCH KOMMITTÉN På uppdrag av Skräbeåns
Läs merTidig morgon vid Skagern (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN 2003-2007. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund
Tidig morgon vid Skagern (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN 23-27 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...9 AVRINNINGSOMRÅDET...11 RESULTAT...16
Läs merSkräbeån vid Käsemölla (Foto: Medins Biologi AB) Skräbeån 2008. Med långtidsutvärdering 1973-2008. Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån vid Käsemölla (Foto: Medins Biologi AB) Skräbeån 28 Med långtidsutvärdering 1973-28 Skräbeåns vattenvårdskommitté Innehåll SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 RESULTAT... 6 Lufttemperatur och nederbörd...6
Läs merVattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Läs merSamordnad recipientkontroll i VISKAN Viskans Vattenråd
Samordnad recipientkontroll i VISKAN 1 Viskans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Jonas Edin (sekreterare) Tel: 33-35 3 1 E-post: jonas.edin@boras.se Utförare: Rapportansvarig:
Läs merVellingebäckarna 2006
Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2
Läs merVISKAN 2018 Viskans vattenråd
VISKAN 218 Viskans vattenråd Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring
Läs merINNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 13 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 15 METODIK... 19
Provplats för elfiske i Lillån vid Huskvarna (315). Foto: Robert Andersson, Medins Biologi VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 22-26 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND.... 13 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...
Läs merFyrisåns avrinningsområde 2016
Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande
Läs merSamordnad recipientkontroll i VISKAN 2005 Viskans vattenvårdsförbund
Viskan vid Åsbro, provpunkt 10 (foto: Per Olausson). Samordnad recipientkontroll i VISKAN 2005 Viskans vattenvårdsförbund VISKAN 2005 ALcontrol Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 5 Rapportens
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Letälven vid Möckelns utlopp (1025) Foto: ALcontrol AB
GULLSPÅNGSÄLVEN 2013 Letälven vid Möckelns utlopp (1025) Foto: ALcontrol AB Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Syretillstånd Siktdjup
Läs merVellingebäckarna 2009
Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3
Läs merLYCKEBYÅN Lyckebyåns Vattenförbund
LYCKEBYÅN 2011 Lyckebyåns Vattenförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Lyckebyåns Vattenförbund Åsa Albertsson Tel. 0471-24
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merVattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Läs merSkräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009. Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009 Skräbeåns vattenvårdskommitté Innehåll SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 RESULTAT... 6 Lufttemperatur och nederbörd...
Läs merLYCKEBYÅN Lyckebyåns Vattenförbund
LYCKEBYÅN 2015 Lyckebyåns Vattenförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportansvarig: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Lyckebyåns Vattenförbund Åsa Albertsson Tel. 0471-24
Läs merTidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund
Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 22 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 4 METODIK... 5 RESULTAT: Klimat/Vattenföring/Transporter...
Läs merVEGEÅN Vegeåns vattendragsförbund
VEGEÅN 27 Vegeåns vattendragsförbund Kund Projektledare Vegeåns vattendragsförbund Håkan Olofsson (ALcontrol AB) Foto på framsidan Vegeån vid Åkarpsmölla 26-1-19, koordinat 62966 133582 (Foto: Medins Biologi
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merLygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån
Lygnerns Vattenråd Recipientkontrollen i Rolfsån 217 218-3-26 Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån 217 Rapportdatum: 218-3-26 Version: 1. Projektnummer: 2896 Uppdragsgivare: Lygnerns Vattenråd
Läs merVänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB
Vänerns sydöstra tillflöden 2014 Alf Engdahl Medins Biologi AB 2014 års recipientkontroll Tredje året med det nya kontrollprogrammet: Vattenkemi vid 20 lokaler i vattendrag Vattenkemi i fyra sjöar Bottenfauna
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merUndersökningar i Kolbäcksåns avrinningsområde år 2014
Undersökningar i Kolbäcksåns avrinningsområde år 214 KOLBÄCKSÅNS VATTENFÖRBUND På uppdrag av Kolbäcksåns Vattenförbund för samordnad kontroll av Kolbäcksån utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Kolbäcksåns
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN 2008-2012
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Matilda Norberg, Karlskoga kommun Tel: 586-615 41 E-post: matilda.norberg@karlskoga.se
Läs merVårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag
Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens
Läs merNäringstillståndet i Stockholms läns vattendrag
Näringstillståndet i Stockholms läns vattendrag Publiceringsdatum 1-4-7 Länsstyrelsen utför årligen egna vattenkemiska undersökningar och sammanställer data från länets kommuner och recipientkontroll.
Läs merVEGEÅN Vegeåns vattendragsförbund
VEGEÅN 2006 Vegeåns vattendragsförbund Kund Projektledare Foto på framsidan Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson Vattenkemiska analyser Vegeåns vattendragsförbund Håkan
Läs merRönne å. vattenkontroll 2006. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona Maj 2007
Rönne å vattenkontroll 26 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona Maj 27 Omslagsbild: Rössjöns västra strand, en morgon i mars 26. Foto: Birgitta Bengtsson
Läs merSKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté
SKRÄBEÅN 2010 Skräbeåns Vattenvårdskomitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs mer