Recipientkontrollen i ÄTRAN 2005 Ätrans vattenvårdsförbund

Transkript

1 Vinån vid Faurås (foto: Håkan Olofsson). Recipientkontrollen i ÄTRAN 25 Ätrans vattenvårdsförbund

2 ÄTRAN 25 ALcontrol Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 7 Rapportens utformning... 7 Undersökningarna Avrinningsområdet... 8 RESULTAT Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet och försurning Syreförhållanden och organiskt material Ljusförhållanden Fosfor... 2 Kväve Föroreningsbelastande verksamheter och transporter Klorofyll och siktdjup Metaller i vattenmossa... 3 Bottenfauna Plankton REFERENSER BILAGA 1. Stationsvisa trender och bedömningar, Medelvärden BILAGA 2. Föroreningsbelastande verksamheter och händelser vid ån BILAGA 3. Vattenföring BILAGA 4. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar inom den samordnade recipientkontrollen BILAGA 5. Fysikaliska och kemiska vattenundersöjkningar inom den nationella miljöövervakningen BILAGA 6. Temperatur- och syreprofiler i sjöar BILAGA 7. Transport och arealspecifika förluster BILAGA 8. Metaller i vattenmossa BILAGA 9. Bottenfauna BILAGA 1. Plankton BILAGA 11. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning

3 ÄTRAN 25 ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Ätrans vattenvårdsförbund har ALcontrol AB utfört recipientkontrollen inom Ätrans avrinningsområde sedan Denna rapport är dels en sammanställning av resultaten från 25 och dels en presentation av data från det att undersökningarna startade. I rapportens huvuddel redovisas resultaten kortfattat. Metodik, rådata samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I Bilaga 1 redovisades trender och treårsbedömningar enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet, Sjöar och vattendrag, för samtliga ingående undersökningstyper vid utvalda punkter. Den stora stormens år Väderåret 25 blev ytterligare ett år i raden av varma år som sedan 1988 bara haft ett undantag, nämligen I Ulricehamn föll mindre nederbörd än normalt och nederbördsfattiga månader blev framför allt mars, april och september medan det föll mer nederbörd än normalt framför allt i januari. Väderåret 25 kommer säkert att bli mest förknippat med stormen Gudrun som den 8-9 januari drog över södra Sverige med orkanvindar t.o.m. i inre Småland. Den redan höga vattenföringen i början av året steg ytterligare efter stormen Gudrun. Medelvattenföringen för januari blev rekordhög. Vid Falkenberg var vattenföringen som högst 28 m 3 /s den 1:e januari och månadsmedelvattenföringen för januari blev hela 16 m 3 /s, vilket är den högsta månadsmedelvattenföringen som uppmätts i Ätran under de senaste 25-3 åren. Årsmedelvattenföringen i Ätran vid Falkenberg 25 blev dock 52 m 3 /s d.v.s. 3 % lägre än medelvärdet för perioden God motståndskraft mot försurning Med endast två undantag (Lillån och Högvadsån vid Sumpafallen) var motståndskraft mot försurning mycket god vid samtliga provtagna lokaler såväl i huvudfåran som i biflödena. I Lillån och Högvadsån vid Sumpafallen var motståndskraft mot försurning god. De kalkrika jordlagren i de nordliga delarna av avrinningsområdet ger Ätrans huvudfåra ett bra skydd mot försurning. Mindre biflöden i nedre delen av avrinningsområdet är försurningshotade och kalkas därför. Kalkningsåtgärder inom Ätrans avrinningsområde är en förutsättning för att förhindra försurningsskador på vattenlevande organismer trots minskande nedfall av försurande ämnen. Resultaten från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning 25 visar, liksom recipientkontrollen, att alkaliniteten och ph-värdena i Ätran kan hållas på en god nivå i större delen av avrinningsområdet tack vare kalkningen. Undersökningar av bottenfauna på 13 lokaler i rinnande vatten inom Ätrans avrinningsområde visade inte på någon negativ påverkan av försurning. Inga tydliga tecken på högre halter organiskt material efter stormen Gudrun Vattnet i Ätrans huvudfåra samt provtagna biflöden innehöll generellt måttligt höga halter av organiskt material. Endast halterna i Jälmån översteg gränsen till höga halter och halterna i Vinån var låga. I samtliga fall var halterna 25 i nivå med normala värden. En ökning av halten organiskt material i vattendragen som befarats efter stormen Gudrun kan därmed inte verifieras i Ätran under 25. 3

4 ÄTRAN 25 ALcontrol Sammanfattning Minskande fosforhalter Fosforhalten i Ätran vid Skåpanäs har minskat från mitten av 196-talet och fram till 25 från ca 25 µg/l till ca 18 µg/l. För Ätran vid Falkenberg har fosforhalterna också minskat. En signifikant minskning har skett sedan slutet av 198-talet, trotts det anmärkningsvärt höga årsmedelvärdet för 25. Även för många andra provtagningspunkter inom Ätrans avrinningsområde finns signifikant minskande trender för fosfor. Med undantag av Vinån och Ätran vid Falkenberg var fosforhalterna vid samtliga lokaler i rinnande vatten låga till måttligt höga 25. I Vinån och Ätran vid Falkenberg var halterna höga. I Ätran uppströms Åsarp och vid Vist kyrka samt i Pineboån och Högvadsån uppmättes lägre fosforhalter 25 än normalt. Även i Vinån var fosforhalterna förhållandevis låga jämfört med de senaste årens resultat. Endast i Assman och Ätran vid Falkenberg var fosforhalterna högre än normalt. Det höga årsmedelvärdet för fosfor i Ätran vid Falkenberg berodde på ett extremhögt värde i SLU:s databas för provtagningen i mars. I Månstadsån, Vinån och Ätran vid Falkenberg var fosforhalterna klart högre än beräknade ursprungshalter. Den tydligast påverkande lokalen med avseende på fosfor var Vinån. I Åsunden, Yttre Åsunden, Tjärnesjön och V Fegen var augustihalterna måttligt höga medan Lönern och Sämsjön hade låga fosforhalter samma månad. I Lönern och Yttre Åsunden kunde en tydlig avvikelse från beräknade ursprungliga halter styrkas. Planktonundersökningen i augusti 25 visade på små eller mycket små biomassor i de undersökta sjöarna. Tillståndet i Västra Fegen och Tjärnesjön bedömdes som näringsfattigt medan Åsunden bedömdes som måttligt näringsrik. Åsunden klassas som skogssjö. Om den vore helt opåverkad av mänsklig verksamhet skulle den vara näringsfattig eller mycket näringsfattig. Åsunden bedömdes därför som tydligt påverkad av näringsämnen. Västra Fegen och Tjärnesjön bedömdes däremot som svagt påverkade av näringsämnen. Med hänsyn till nederbördsmängder och avrinning blev storleken på läckaget från omkringliggande skogs- och jordbruksmarker 25 något lägre än normalt under större delen av året. Den dominerande källan för tillförsel av fosfor i Ätrans avrinningsområde 25 var läckage och erosion från jordbruksmark (ca 17 ton) följt av skogsmark (ca 14 ton) och enskilda avlopp (ca 4 ton). Fosforutsläppen från de kommunala reningsverken 25 var enligt uppgift från respektive kommun totalt ca 3 ton. Den totala fosfortransporten från Ätran till havet var ca 48 ton. Minskande kvävehalter Kvävehalterna i Ätran vid Skåpanäs har tydligt ökat från mitten av 196-talet och fram till 25. Ökningen skedde framför allt fram till mitten av 197-talet. Därefter har kvävehalterna signifikant minskat. Den tydligaste minskningen har skett sedan mitten av 199-talet. Under 197-, 198 och 199-talet låg kvävehalterna i Ätran vid Falkenberg kring 1,2 mg/l, vilket är ca fem gånger högre än den naturliga bakgrundsnivån. Sedan mitten av 199-talet har halterna dock signifikant minskat. Vid årets undersökningar uppmättes också det lägsta årsmedelvärdet sedan undersökningarna startade Även för många andra provtagningspunkter inom Ätrans avrinningsområde finns signifikant minskande trender för kväve. Vid merparten av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna höga 25. I Vinån var halterna mycket höga och i Lillån var halterna måttligt höga. Inte vid någon av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten och inte heller i de undersökta sjöarna var kvävehalterna 25 högre än normalt. En förväntad generell ökning av kväveläckaget från skogsmarken efter stormen Gudrun kan därmed inte verifieras i Ätran under 25. För flera 4

5 ÄTRAN 25 ALcontrol Sammanfattning av lokalerna i Ätrans huvudfåra samt i Lilllån, Högvadsån och Vinån var kvävehalterna till och med de lägsta som uppmätts under perioden Vid samtliga stationer i såväl huvudfåra som biflöden var kvävehalterna vid årets mätningar klart högre än beräknade naturliga ursprungshalter, vilket visar att kvävebelastningen i form av luftföroreningar jämte kväveförluster från jordbruksmark och skogsmark är av stor betydelse. Särskilt påtaglig är skillnaden från beräknade naturliga ursprungshalter i områdena med jordbrukspåverkan, d.v.s. före inflödet i Åsunden samt på kustslätten i Halland. I dessa områden är andelen nitratkväve också förhållandevis hög. Den dominerande källan för tillförsel av kväve i Ätrans avrinningsområde 25 var läckage från jordbruksmark (ca 9 ton). Skogsmark och luftföroreningar stod för ca 4 ton vardera. Kväveutsläppen från de kommunala reningsverken 25 var enligt uppgift från respektive kommun totalt ca 15 ton. Den totala kvävetransporten från Ätran till havet, var ca 13 ton. Bottenfaunan opåverkad av föroreningar Utifrån undersökningarna av bottenfauna bedömdes samtliga lokaler i rinnande vatten som ej eller obetydligt påverkade av förorening. Någon annan typ av påverkan bedömdes heller inte föreligga. Jämfört med de tre senaste årens undersökningar har inga bedömningar av påverkan på bottenfaunan ändrats. Flera ovanliga arter, varav två rödlistade påträffades vid undersökningarna 25. Detta gjorde att naturvärdet med avseende på bottenfauna bedömdes som mycket högt i Ätran vid Falkenberg och i Sämån samt högt i Ätran nedströms Böne och i Norrströmmen samt i Högvadsån vid Sumpafallen. ALcontrol AB Håkan Olofsson (projektledare) Holger Torstensson (kvalitetsansvarig) 5

6 ÄTRAN 25 ALcontrol Sammanfattning 6

7 ÄTRAN 25 ALcontrol Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Ätrans vattenvårdsförbund utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Ätrans avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från 25. ALcontrol AB har utfört provtagning, analys, utvärdering och rapportering från och med augusti Ätrans vattenvårdsförbund är en sammanslutning av de kommuner och större företag vilka har verksamhet som berör vattendragen i Ätrans avrinningsområde. Förbundets huvuduppgift är att samordna recipientkontrollen av vattendragen inom avrinningsområdet enligt ett kontrollprogram som fastställts av länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län. Förbundet har följande medlemmar:!" Borås kommun!" Falkenbergs kommun!" Falköpings kommun!" Svenljunga kommun!" Tranemo kommun!" Ulricehamns kommun!" Sydkraft Vattenkraft AB!" Sjötofta Tråddrageri!" Borgstena Textile Sweden AB!" Elmo Leather AB!" Rexam glass AB Kontaktperson för förbundet är: Ingemar Alenäs, Falkenbergs kommun, Falkenberg, Syftet med recipientkontrollen är att:!" åskådliggöra utsläpp från punktkällor!" ge en allmän bild av föroreningsläget!" belysa effekten av förorenande utsläpp och andra ingrepp!" ge underlag för miljöskyddande åtgärder!" upptäcka långsiktiga trender Rapportens utformning I denna rapports huvuddel redovisas resultaten kortfattat. Metodik, rådata samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I Bilaga 1 redovisades trender och treårsbedömningar enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Redovisningen görs för samtliga ingående undersökningstyper vid utvalda punkter för att ge läsaren en översiktlig bild av förhållandena i avrinningsområdets olika delar. Undersökningarna 25 Undersökningarna 25 har utförts i enlighet med gällande kontrollprogram daterat Undersökningarna som utförs enligt detta kontrollprogram är avsedda att beskriva den samlade påverkan på Ätrans vattensystem och syftar således inte i första hand till att påvisa enskilda anläggningars inverkan. I kontrollprogrammet ingår totalt 31 provtagningspunkter (Karta 1). Vilka undersökningar som utförts vid respektive provtagningspunkt framgår av Tabell utfördes analyser av fysikaliska och kemiska parametrar, metaller i vattenmossa samt bottenfauna och växtplankton. ALcontrol AB har svarat för provtagning av recipientvatten och metaller i vattenmossa och samtliga provtagningsmoment har utförts av SWEDAC ackrediterat laboratorium (ackrediteringsnummer 16). Samtliga fysikaliska och kemiska analyser samt metaller i vattenmossa har utförts av ALcontrol AB. Samtliga analyser har utförts av SWEDAC ackrediterat laboratorium i enlighet med gällande standard. Bottenfaunan har provtagits, artbestämts och utvärderats av Medins Biologi AB. Undersökningarna av bottenfauna har utförts av ackrediterat laboratorium. 7

8 ÄTRAN 25 ALcontrol Bakgrund Avrinningsområdet Ätran har sitt källflöde ca 1 km öster om Ulricehamn. Den rinner först norrut genom Lönern sedan åt sydväst ner till Ulricehamn och vidare genom sjöarna Åsunden och Yttre Åsunden. Den fortsätter genom Svenljunga och passerar den Halländska kustslätten innan den rinner ut i Kattegatt vid Falkenberg. Jordlagren domineras av morän. I dalgångarna finns isälvsavlagringar. I norra delen av avrinningsområdet är dessa kalkhaltiga. Vid kusten och i Ätradalen upp till trakten av Ätrafors dominerar ishavsavlagringar av bl.a. lera och sand. Avrinningsområdet är 3342 km² (SMHI 1995) varav sjöar utgör ca 6%, skog ca 59%, jordbruksmark ca 15%, tätort ca 1% och övrig mark ca 19% (SCB 23). Ê Ätran 13a Såken Ê Ê Ê Ê ULRICEHAMN Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê 1 Ê Ê Ê SVENLJUNGA A15 TRANEMO A4 11 Assm an Åsunden Månstadsån 5f 9 A2 6 7b A12 Jälm ån 5g Ä t ran Ê Ê S ä mån A11 2 Ê Lönern 3 4 FALKENBERG V2 Kattegatt D4 24 Vinån Ê Ê Ê Ê Ê Ê D16 2 Högvadsån Ätran Ê D11 Ê Ê Ê Ê Tjärnasjön Ê Ê 17a 18a Ê Ê 16 B5 Lillån B2 Fegen Ê Kalv ån Ê B1 B11 Sankmark Skogsmark Öppen mark Tätorter Sjöar Vattendrag Provtagningslokaler Ê Kommunalt avloppsreningsverk Karta 1. Ätrans avrinningsområde med provtagningspunkter och kommunala avloppsreningsverk. Digitala kartskikt med sjöar och markanvändning har erhållits från Länsstyrelsen i Västra Götalands län ( Lantmäteriet 2, L2/262-O). 8

9 ÄTRAN 25 ALcontrol Bakgrund Tabell 1. Ätrans provtagningspunkter och undersökningsprogram. Punkterna är ordnade så att punkter/biflöden högst upp i vattensystemet redovisas först. FK = fysikaliska och kemiska undersökningar (2, 6 resp. 12 ggr per år), MM= metaller i vattenmossa, BF = bottenfauna, KL = klorofyll och PL = växtplankton Nr Vattendrag Provpunkt X-koord Y-koord Undersökningsprogram 2 Ätran nedstr Böne FK6 BF* 3 Lönern yta djupaste punkten FK2 KL Lönern botten djupaste punkten FK2 BF* 4 Ätran uppstr Åsarp FK12 BF* 5f Ätran nedstr Timmele MM 5g Ätran Nybygget BF 6 Ätran Vist kyrka FK12 BF 9 Åsunden yta djupaste punkten FK6 KL4, PL Åsunden botten djupaste punkten FK2 BF 7b Pineboån f.d. Järnvägsbron FK12 1 Yttre Åsunden yta djupaste punkten FK2 KL Yttre Åsunden botten djupaste punkten FK2 BF* 11 Ätran Forsa FK6 13a Ätran upps Svenljunga FK6 MM BF* 14 Ätran neds Svenljunga MM 15 Ätran Axelfors FK12 MM BF A2 Jälmån uppstr Tranemo FK6 MM BF* A11 Sämån nedstr reningsanl FK12 BF* A12 Sämsjön yta djupaste punkten FK2 KL Sämsjön botten djupaste punkten FK2 BF* A15 Månstadsån uppstr Tranemo FK6 MM A4 Assman Örsås FK12 MM BF* 16 Ätran Ledet FK6 B1 Lillån uppstr Sjötofta MM B11 Lillån nedstr Sjötofta MM B2 V Fegen yta djupaste punkten FK2 KL, PL* V Fegen botten djupaste punkten FK2 BF* B5 Lillån Mölneby FK12 MM 17a Ätran Norrströmmen MM BF* 18a (PMK1) Ätran Skåpanäs FK12 MM 2 Ätran Ätrafors FK6 D11 Tjärnesjön yta djupaste punkten FK2 KL, PL* Tjärnesjön botten djupaste punkten FK2 BF* D16 Högvadsån Sumpafallen FK6 MM2 BF D4 Högvadsån utloppet FK12 V2 Vinån Faurås FK12 BF* 24 (PMK2) Ätran Falkenberg FK12 MM BF * = prov tas vart tredje år, nästa gång 25. Bottenfauna i Lönern, Yttre Åsunden, Sämsjön, V Fegen och Tjärnesjön kommer dock att tas 26 istället för 25. Stormen Gudrun Under natten mellan den 8-9 januari drabbades Götaland av stormen Gudrun, den värsta stormen som drabbat Sverige i modern tid. Skogsstyrelsen uppskattar mängden stormfällda träd till i storleksordningen 75 miljoner kubikmeter, dubbelt så mycket som efter stormen Jönköping och Kronobergs län drabbades hårdast med uppemot 35-4 miljoner skogskubikmeter stormfälld skog (motsvarande 8-1 årsavverkningar; Karta 2). Karta 3 visar en detaljerad bild av de skadedrabbade områdenas utbredning inom Ätrans avrinningsområde. I de hårdast drabbade områdena får detta konsekvenser för ytoch grundvattenkvaliteten. 9

10 ÄTRAN 25 ALcontrol Bakgrund På Skogsstyrelsens hemsida ( får man bl.a. följande information om stormens effekter på vattenkvaliteten: De omfattande stormfällningarna leder sannolikt till att utlakningen av kväve och medföljande ämnen ökar under några år på grund av ökad avrinning. Vattenkvaliteten i yt- och grundvatten kommer därför sannolikt att försämras såväl temporärt som under längre tidsperioder. Den biologiska mångfalden i vattendragen kan gynnas genom ökat tillskott av död ved (förutsatt att detta lämnas vid upparbetningen!). Likväl kan även vattenlevande organismer ta skada av såväl försämrad vattenkvalitet som av körning med maskiner och att död ved tas bort. Effekterna av omfattande stormfällning kan jämföras med effekterna av slutavverkning. Det som skiljer sig är att stormen avverkar större arealer under betydligt kortare tid. Kommande år blir sannolikt avverkningsarealen mycket mindre och det slätar ut effekterna, åtminstone i ett storskaligt perspektiv (exv. hela Götaland). Den omedelbara effekten på vattendragens ekologi är positiv med avseende på det stora tillskottet av död ved, vilket det normalt finns för lite av i sjöar och vattendrag. Om stora mängder skog fallit i vattnet finns dock risk för temporära översvämningar, vilket kan innebära ökat utflöde av sediment, humus och näringsämnen. Det kan även leda till att icke stormskadad skogsmark översvämmas. Rotvältor nära vattendrag kan också öka transporten av sediment till vattendraget om marken är erosionskänslig. De stormfällda arealerna är stora och kommer att bidra till höjda grundvattennivåer och större utströmningsområden. Avrinningen kommer därför att öka, liksom kontakten mellan vatten och organiskt material (humus). Likt de primära effekterna vid översvämning bidrar detta till ökad grumlighet, färgtal, nitrathalter och sänkt ph-värde i vattendragen under en längre period (ca 2-5 år) och över större arealer. Den ökade mängden och utlakningen av nitrat medför att surheten och utlakningen av basiska joner och aluminium ökar. Här finns även risk för ökad utlakning av metylkvicksilver från torvjordar. Många av de undersökningar om avverkning som gjorts i södra Sverige är baserade på provtagning av markvatten i den övre halvmetern av marken. Att kemin ändras under vägen till och i synnerhet i området nära vattendrag är känt, troligen mildras effekterna genom utspädning, markkemiska och markbiologiska processer. Riklig markvegetation, som är vanlig på hyggen i södra Sverige, motverkar denna utlakning. Upparbetningen av den stormfällda skogen kommer att innebära större andel körskador och passager över vattendrag än normalt. Detta medför ökad grumling, humustransport och fysisk påverkan i vattendrag. Lagring av virke kan ge problem med lakvatten (innehåller ibland giftiga ämnen) och bör därför inte ske i anslutning till vattendrag eller områden med hög grundvattennivå. Besprutning med Cyper Plus eller Decis (godkända preparat) för bekämpning av insekter på icke upparbetad stormfälld skog kan innebära ödesdigra konsekvenser för vattenlevande organismer. Cyper Plus innehåller det verksamma ämnet cypermetrin och Decis har deltametrin som verksamt ämne. Cypermetrin och deltametrin är båda mycket giftiga för fisk och andra vattenlevande djur. De har också en hög giftighet för insekter och kan därmed ge effekter på insekter som man inte avser att bekämpa. 1

11 ÄTRAN 25 ALcontrol Bakgrund Karta 2. Volym per hektar skadad skog efter stormen Gudrun 25 (karta hämtad från Vattendrag Sjöar Tätorter Skadedrabbade skogsområden efter stormen Gudrun jan 25 Karta 3. Skadedrabbade skogsområden efter stormen Gudrun januari 25 (GIS-skiktet med skadedrabbade områden har erhållits från Skogsstyrelsen i Jönköping). Data från avrinningsområdets nordligaste delar saknas. 11

12 ÄTRAN 25 ALcontrol Lufttemperatur och nederbörd RESULTAT Lufttemperatur och nederbörd Väderförhållandena har stor betydelse för variationerna i vattenkemin mellan olika år. Temperaturen styr den biologiska aktiviteten (ökar med stigande temperatur) och vattnets syrehalt (minskar med stigande temperatur). Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd är hämtade från SMHI:s meteorologiska station i Ulricehamn. Väderåret 25 blev ytterligare ett år i raden av varma år som sedan 1988 bara haft ett undantag, nämligen Riktig vinterkyla kom först i slutet av februari och varade in i mars, medan sommarvärmen dröjde sig kvar och hösten blev varm. Medeltemperaturen 25 i landet som helhet blev 1,5 grader högre än normalt (d.v.s. medeltalet för ). I Ulricehamn var årsmedeltemperaturen 6,8 C, vilket var 1,7 grader varmare än normalt. Januari och april samt hela andra halvan av året (julidecember) blev klart varmare än normalt medan mars blev kallare än normalt (Figur 1). För övriga månader var temperaturen förhållandevis normal. I Ulricehamn föll 758 mm regn under 25 viket är 17 % mindre än normalt (d.v.s. medeltalet för ). Torrare månader än normalt blev mars, april, september, oktober, november och december medan det föll mer nederbörd än normalt framför allt i januari. år utom 1996 varit varmare än normalt. De kallaste åren under perioden har varit 1985 och De varmaste åren har varit 1989, 199 och 2. Nederbörden har varierat mycket mellan olika år. Minst nederbörd under perioden föll Störst nederbörd föll C jan feb mar apr Lufttemperatur maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 1. Månadsmedeltemperatur i Ulricehamn 24 (mörkt rastrerade staplar). Normaltemperatur är markerad med heldragen linje (källa: SMHI) mm 25 Nederbörd Väderåret 25 kommer säkert att bli mest förknippat med stormen Gudrun som den 8-9 januari drog över södra Sverige med orkanvindar t.o.m. i inre Småland. 2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Såväl temperaturen som nederbörden visar en tendens till svagt stigande värden för perioden Sedan 1988 har alla Figur 2. Månadsnederbörd i Ulricehamn 25 (mörkt rastrerade staplar). Normalnederbörd är markerad med heldragen linje (källa: SMHI). 12

13 ÄTRAN 25 ALcontrol Vattenföring Vattenföring Vattenföringen 25 vid alla PULS- och vattenföringsstationer redovisas i Bilaga 3. I figurerna nedan redovisas vattenföringen från Ätran vid Falkenberg. År 25 inleddes med mer vatten i ån än normalt och efter stormen Gudrun i början av månaden steg vattenföringen ytterligare (Figur 4). Medelvattenföringen för januari blev rekordhög (Figur 3). Vid Falkenberg var vattenföringen som högst 28 m 3 /s den 1:e januari och månadsmedelvattenföringen för januari blev hela 16 m 3 /s, vilket är den högsta månadsmedelvattenföringen som uppmätts i Ätran under de senaste 25-3 åren. Nivåerna sjönk successivt från mitten av januari till nivåer lägre än normalt i februari och mars. Under de därefter följande fyra månaderna (apriljuli) var vattenföringen förhållandevis normal. I mitten av augusti steg nivåerna något efter kraftiga sommarregn. Vattenföringen under sommaren var dock som högst ca 48 m 3 /s i mitten av augusti, vilket kan jämföras med året innan (24) då den högsta vattenföringen vid Falkenberg uppmättes till 176 m 3 /s den 13:e juli. Normal vattenföring vid Falkenberg under perioden juli-september är mellan 3 och 35 m 3 /s. I september, oktober och december var vattenföringen lägre än normalt, men i november var nivåerna normala. Årsmedelvattenföringen i Ätran vid Falkenberg 25 var 52 m 3 /s d.v.s. 3 % lägre än medelvärdet för perioden Vattenföringen 1999 var den högsta på många år, men under de därefter följande åren minskade årsmedelvattenföringen fram till 23. Vattenföringen 25 var högre än 23 men lägre än Vattenföring (m 3 /s) J F M A M J J A S O N D Figur 3. Månadsmedelvattenföring i Ätran vid Falkenberg (stn 24) 25. Normalvattenföring är markerad med heldragen linje. Högsta och lägsta månadsmedelvattenföring för samma period anges med streckade linjer. 3 Vattenföring i Ätran vid Falkenberg stn 24 (m 3 /s) Figur 4. Dygnsmedelvärden för vattenföring i Ätran vid Falkenberg (stn 24) 25, beräknat utifrån formel från Länsstyrelsen i Hallands län. 13

14 ÄTRAN 25 ALcontrol Surhet och försurning Surhet och försurning Ätrans huvudfåra är väl skyddad mot försurning tack vare de kalkrika jordlagren i de nordliga delarna av avrinningsområdet. Sämån och Månstadsån har också ett naturligt skydd mot försurning tack vare den omgivande kalkrika och lättvittrade jordbruksmarken. I viss mån gäller det även Assman eftersom Månstadsån är ett biflöde till denna. Såkenån, Jälmån, Lillån och Högvadsån är däremot försurningspåverkade och kalkas därför. Med endast två undantag (Lillån och Högvadsån vid Sumpafallen) var buffertkapaciteten (motståndskraft mot försurning) mycket god, (d.v.s. alkalinitet högre än,2 mekv/l) vid samtliga provtagna lokaler såväl i huvudfåran som i biflödena (bedömt utifrån årsmedianvärden för alkalinitet). I Lillån och Högvadsån vid Sumpafallen var motståndskraft mot försurning god (d.v.s. alkalinitet mellan,1 och,2 mekv/l). Lägst var motståndskraften i Lilllån där det vid enstaka provtagningstillfällen uppmättes en alkalinitet kring,1 mekv/l. Inte vid någon av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten var den årslägsta alkaliniteten lägre än normalt. Vid flera lokaler var den årslägsta alkaliniteten högre än vad som uppmätts under de senaste fem åren. Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett nära neutralt vatten vid samtliga provtagna lokaler i huvudfåran samt i flertalet biflöden. Endast i Jälmån och Lillån var vattnet svagt surt. I Figur 5 redovisas årslägsta ph-värden jämfört med normala värden. Vid samtliga lokaler uppmättes tillfredsställande phvärden, d.v.s. ph-värden > 6,. Lägst phvärden uppmättes i Lillån (6,4) och Jälmån (6,6). Inte vid någon av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten var det årslägsta ph-värdet lägre än normalt. Vid 3 lokaler var det årslägsta ph-värdet högre än normalt. Det är framför allt i de mindre vattendragen i avrinningsområdets perifera delar som försurningseffekterna brukar framträda. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning täcker in även mindre vattendrag som inte ingår i recipientkontrollen. Resultaten från Länsstyrelserna redovisas i Bilaga 1. 8, 7,5 ph 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 2 Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 2 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 5. Årslägsta ph-värden i Ätrans avrinningsområde 25 jämfört med "normala" värden (medelvärden av årslägsta värden samt högsta respektive lägsta årslägsta värde den närmast föregående femårsperioden). Under den heldragna linjen ökar risken för biologiska störningar. 14

15 ÄTRAN 25 ALcontrol Surhet och försurning Försurningstillståndet i Ätrans avrinningsområde, bedömt utifrån årslägsta värden för alkalinitet, redovisas i Karta 4. I datamaterialet ingår såväl resultat från den samordnade recipientkontrollen som länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning. Resultaten från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning visade god motståndskraft mot försurning vid 75 % av provtagningstillfällena. Vid 14 lokaler av totalt 145 var ph-värdena någon gång under året under 6,. 15 Lönern, Åsunden, Yttre Åsunden och Sämsjön har en naturlig mycket god motståndskraft mot försurning. Tjärnesjön och Fegen är betydligt mer försurningskänsliga. Vid sjöprovtagningarna i februari och augusti var motståndskraften mot försurning god i Fegen men mycket svag till svag i Tjärnesjön. Vid provtagningen i februari hade Tjärnesjön ett ph-värde så lågt som 6, vid ytan. Såväl alkalinitet som ph visade lägre värden i Tjärnesjön jämfört med vad som uppmätts sedan kalkningen startade i sjön SVENLJUNGA TRANEMO Alkalinitet FALKENBERG Kattegatt Vinån Högvadsån Ätra n Karta 4. Försurningstillståndet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån årslägsta värde för alkalinitet under 25). I datamaterialet ingår såväl resultat från den samordnade recipientkontrollen som länsstyrelserna kalkeffektuppföljning. Lillån Ätran Assm an Kalv ån Månstadsån Ä t ran ULRICEHAMN S ä mån Jälm ån Mycket god God Svag Mycket svag Buffertkapacitet Ingen eller obetydlig

16 ÄTRAN 25 ALcontrol Syreförhållanden och organiskt material Syreförhållanden och organiskt material Vattnet i Ätrans huvudfåra samt provtagna biflöden innehöll generellt måttligt höga halter av organiskt material (Figur 6). Endast halterna i Jälmån översteg gränsen till höga halter och halterna i Vinån var låga. I samtliga fall låg halterna i nivå med normala värden (Figur 6). En ökning av halten organiskt material i vattendragen som befarats efter stormen Gudrun kan därmed inte verifieras i Ätran under 25. I Lönern, Åsunden och Yttre Åsunden var halterna av organiskt material måttligt höga. I Sämsjön, Tjärnesjön och Fegen var halterna låga. Halterna var normala med undantag av Fegen där halter var något högre än normalt. Vid samtliga lokaler i rinnande vatten var syretillståndet tillfredsställande med halter överstigande 7 mg/l vid samtliga provtagningstillfällen. Vid flertalet av de 17 provtagna lokalerna i rinnande vatten var syretillståndet något bättre än normalt. Inte vid någon lokal var syretillståndet sämre än normalt Ätran nedstr Böne TOC (mg/l) 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån I sjöarna var ytvattnet syrerikt vid samtliga provtagningstillfällen, med undantag av Yttre Åsunden i januari då syrehalten var något lägre. Av de undersökta sjöarna noterades syrefritt eller nästan syrefritt bottenvatten i Yttre Åsunden vid sjöprovtagningarna i augusti. Vid syrebrist i sjöars bottenvatten kan fosfor frigöras från sedimenten varvid den interna fosforbelastningen ökar. Resultaten från årets undersökningar visade dock att de låga syrehalterna i Yttre Åsunden inte medförde någon mätbar ökning/läckage av fosfor. Temperatur- och syrgasprofiler i de undersökta sjöarna vid samtliga provtagningstillfällen redovisas i Bilaga 6. Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är >7 mg/l (SFS 21:554). I Ätrans huvudfåra översteg syrehalterna 7 mg/l vid samtliga provtagningstillfällen 25. Även i samtliga undersökta biflöden översteg syrehalterna 7 mg/l vid samtliga provtagningstillfällen. Vid årets undersökningar var syrehalterna förhållandevis höga jämfört med de senaste årens resultat. Miljökvalitetsnormen för syrehalt i laxfiskvatten är >9 mg/l vid 5 % av mättillfällena (SFS 21:554). Detta uppnåddes i samtliga provpunkter i rinnande vatten 25. A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 2 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 6. Årsmedelvärdena av halter organiskt material (TOC) i Ätrans avrinningsområde 25 jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående femårsperioden). Den streckade linjen utgör gränsen mellan låga och måttligt höga halter organiskt material. Över den heldragna linjen är halterna höga. 16

17 ÄTRAN 25 ALcontrol Syreförhållanden och organiskt material 4 Ä t ran a 15 Ätran 1 SVENLJUNGA Assm an A4 11 A15 Månstadsån 9 A12 6 ULRICEHAMN S ä mån Jälm ån TRANEMO A2 7b A11 16 Lillån B5 Kalv ån FALKENBERG 24 D4 Vinån V2 D16 Högvadsån 2 D11 Ätra n B2 årslägsta syrehalt Syretillstånd Syrerikt Måttligt syrerikt svagt Syrefattigt Syrefritt eller nästan syrefritt Kattegatt Huvudfåra Karta 5. Syretillståndet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån årslägsta syrehalter 25). 17

18 ÄTRAN 25 ALcontrol Syreförhållanden och organiskt material Ljusförhållanden Figur 7 visar årsmedelvärden av vattenfärg i Ätrans avrinningsområde jämfört med "normala" värden. Merparten av vattendragen var betydligt färgade. De högsta färgtalen uppmättes i Jälmån, Asman och Lilllån där vattnet bedömdes vara starkt färgat. I Pinnebodaån och i Ätran vid Forsa var vattnet under gränsen till måttligt färgat. Vattendragens färg varierar normalt till stor del med nederbördsmängden på så sätt att vattnets färg ökar under nederbördsrika perioder. Särskilt ökar färgen efter en varm och torr period följt av kraftiga regn. I samband med de höga sommarflödena 24 fördubblades överlag färgtalen i såväl huvudfåran som i biflödena p.g.a. att stora mängder organiskt material sköljdes ut i vattendragen från omkringliggande marker. 25 var vattenföringen mer normal och vattenfärgen visade inte lika stora förändringar under året. Inte vid någon av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten (Ätran uppströms Åsarp) var vattenfärgen starkare än normalt. En ökning av vattenfärgen, som befarats efter stormen Gudrun, kan därmed inte verifieras i Ätran under 25. Men trots den förhållandevis måttliga nederbörden och låga vattenföringen under hösten blev vattenfärgen i många fall något högre än medelvärdet för de senaste årens resultat, vilket kan vara en effekt av förändringarna efter stormen Gudrun. Inte vid någon lokal var vattnets färg svagare än normalt. I samband med snösmältning och höga flöden ökar ofta vattnets grumlighet p.g.a. erosion i vattendraget och/eller omkringliggande marker. Detta kan bl.a. medföra att fosforhalterna i vattnet ökar kraftigt. Vid årets undersökningar påverkades analysresultaten av kraftig erosion i Vinån med starkt grumligt vatten och förhöjda fosforhalter framför allt i oktober Färg Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 2 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 7. Årsmedelvärden av vattenfärg i Ätrans avrinningsområde 25 jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående femårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt färgat. 18

19 ÄTRAN 25 ALcontrol Ljusförhållanden För övrigt visade vattnets grumlighet, liksom vattnets färg, inga stora förändringar under året. Vid merparten av lokalerna i rinnande vatten var vattnet måttligt till betydligt grumligt (Karta 6). Starkt grumligt vatten uppmättes endast i Vinån. Vattnets grumlighet följde till stor del samma mönster som vattnets färg, med undantag av Vinån där grumligheten var förhållandevis högre än vattnets färg. Grumligheten i Vinån beror på en hög erosionspåverkan. 4 Ä t ran a 15 Ätran 1 SVENLJUNGA Assm an A4 11 A15 Månstadsån 9 A12 6 ULRICEHAMN S ä mån Jälm ån TRANEMO A2 7b A11 16 Lillån B5 Kalv ån FALKENBERG 24 D4 Vinån V2 D16 Högvadsån 2 D11 Ätra n 18a B2 Grumlighet Ej eller obetydligt grumligt Svagt grumligt Måttligt grumligt Betydligt grumligt Starkt grumligt Kattegatt Huvudfåra Karta 6. Grumlighet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån årsmedelvärden av turbiditet 25). 19

20 ÄTRAN 25 ALcontrol Fosfor Fosfor Med undantag av Vinån och Ätran vid Falkenberg var fosforhalterna, vid samtliga lokaler i rinnande vatten, låga till måttligt höga. I Vinån och Ätran vid Falkenberg var halterna höga. Endast vid två av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten (Assman och Ätran vid Falkenberg) var fosforhalterna högre än normalt (resultat från åren 2-24). Det höga årsmedelvärdet för fosfor i Ätran vid Falkenberg berodde på ett extremhögt värde i SLU:s databas för provtagningen i mars. I Ätran uppströms Åsarp och vid Vist kyrka samt i Pineboån och Högvadsån uppmättes lägre fosforhalter än normal. Även i Vinån var fosforhalterna förhållandevis låga jämfört med de senaste årens resultat. Vid tre av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten (Månstadsån, Vinån och Ätran vid Falkenberg) var fosforhalterna klart högre än beräknade ursprungshalter. Den tydligast påverkande lokalen med avseende på fosfor var Vinån. I sjön Åsunden var årsmedelhalten för fosfor måttligt hög men nära gränsen till låg (bedömt utifrån medelvärde av samtliga provtagningstillfällen 25). I Åsunden, Yttre Åsunden, Tjärnesjön och V Fegen var augustihalterna måttligt höga medan Lönern och Sämsjön hade låga fosforhalter samma månad. I Lönern och Yttre Åsunden kunde en tydlig avvikelse från beräknade ursprungs halter styrkas. Fosforhalten i Ätran vid Skåpanäs har minskat för hela perioden från mitten av 196-talet och fram till 25 från ca 25 µg/l till ca 18 µg/l (data från SLU; Bilaga 1). För Ätran vid Falkenberg har fosforhalterna också minskat. En signifikant minskning har skett sedan slutet av 198-talet, trotts det anmärkningsvärt höga årsmedelvärdet för 25. Planktonundersökningen 25 visade på näringsfattiga förhållanden i Västra Fegen och Tjärnesjön medan Åsunden bedömdes som måttligt näringsrik.,7,6 Totalfosfor (mg/l),5,4,3,2,1, 2 Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 2 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 8. Årsmedelvärden av fosforhalter i Ätrans avrinningsområde 25 jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående femårsperioden). Den streckade linjen anger gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Beräknade sannolika ursprungshalter markeras med cirklar. 2

21 ÄTRAN 25 ALcontrol Fosfor 4 Ä t ran a 15 Ätran 1 SVENLJUNGA A4 11 Assm an A15 Månstadsån 9 A12 6 ULRICEHAMN S ä mån Jälm ån TRANEMO A2 7b A11 D4 Vinån D16 Högvadsån 2 D11 Ätra n 18a 16 Lillån B5 B2 Kalv ån totalfosfor Fosfortillstånd Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter FALKENBERG 24 Kattegatt V2 Huvudfåra Karta 7. Fosfortillståndet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån årsmedelvärden av totalfosfor 25). 21

22 ÄTRAN 25 ALcontrol Kväve Kväve Vid merparten av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna höga (Figur 9). I Vinån var halterna mycket höga och i Lillån var halterna måttligt höga. I de sex provtagna sjöarna var kvävehalterna höga i Lönern, Åsunden och Yttre Åsunden medan halterna var måttligt höga i Sämsjön, Fegen och Tjärnesjön. Inte vid någon av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten och inte heller i de undersökta sjöarna var kvävehalterna högre än normalt (resultat från åren 2-24; Figur 9). En förväntad generell ökning av kväveläckaget från skogsmarken efter stormen Gudrun kan därmed inte verifieras i Ätran under 25. I Ätran uppströms Åsarp samt vid Vist kyrka, Axelfors, Ledet Skåpanäs, Ätrafors och Falkenberg uppmättes lägre kvävehalter än normal. Även i biflödena Lillån, Högvadsån och Vinån uppmättes lägre kvävehalter än normalt. För flera av lokalerna i Ätrans huvudfåra samt i Lillån, Högvadsån och Vinån var kvävehalterna de lägsta som uppmätts under perioden Vid samtliga stationer i såväl huvudfåra som biflöden var kvävehalterna vid årets mätningar klart högre än beräknade naturliga ursprungshalter (Figur 9), vilket visar att kvävebelastningen i form av luftföroreningar jämte kväveförluster från jordbruksmark och skogsmark är av stor betydelse. Särskilt påtaglig är skillnaden från beräknade naturliga ursprungshalter i områdena med jordbrukspåverkan, d.v.s. före inflödet i Åsunden samt på kustslätten i Halland. I dessa områden är andelen nitratkväve också förhållandevis hög. Kvävehalterna i Ätran vid Skåpanäs har tydligt ökat för hela perioden från mitten av 196-talet och fram till 25 från ca 6 µg/l till ca 8 µg/l (data från SLU). Den tydligaste ökningen skedde fram till mitten/slutet av 197-talet. Under 197-, 198 och 199-talet låg kvävehalterna i Ätran vid Falkenberg kring 1,2 mg/l, vilket är ca fem gånger högre än den naturliga bakgrundsnivån. Sedan mitten av 199- talet har halterna dock signifikant minskat. Vid årets undersökningar uppmättes också det lägsta årsmedelvärdet sedan undersökningarna startade 1967 (,88 mg/l). 5, 4,5 Totalkväve (mg/l) 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 2 Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 2 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 9. Årsmedelvärden av kvävehalter i Ätrans avrinningsområde 25 jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående femårsperioden). Svart del anger nitratkvävehalten. Den prickade linjen anger gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Beräknade sannolika ursprungshalter markeras med cirklar 22

23 ÄTRAN 25 ALcontrol Kväve 4 Ä t ran a 15 Ätran 1 11 SVENLJUNGA Assm an A4 A15 Månstadsån 9 A12 6 ULRICEHAMN S ä mån Jälm ån TRANEMO A2 7b A11 D4 Vinån D16 Högvadsån 2 D11 Ätra n 18a 16 Lillån B5 B2 Kalv ån totalkväve Kvävetillstånd Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter FALKENBERG 24 Kattegatt V2 N 1: kilometer Huvudfåra Karta 8. Kvävetillståndet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån årsmedelvärden av totalkväve 25). 23

24 ÄTRAN 25 ALcontrol Transporter och utsläpp verksam- Föroreningsbelastande heter och transporter Föroreningsbelastande verksamheter Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamheter och miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär inom Ätrans avrinningsområde i för ändamålet speciellt anpassade mallar. Informationen i Bilaga 2 är en sammanställning av inrapporterade uppgifter. Ätrans avrinningsområde belastas av utsläppen från 38 avloppsreningsverk (se Karta 1 sidan 8, Tabell 2 och Tabell 3). Ätran påverkas också av diffusa utsläpp som härrör från jord- och skogsbruk, enskilda avlopp, dagvatten samt lufttransporterade föroreningar. De förorenande verksamheterna som påverkar vattnet i avrinningsområdet redovisas i Bilaga 2. För respektive verksamhet redovisas typ av verksamhet, koordinater, närmaste provtagningspunkt nedströms, recipient, utsläpp av totalkväve, totalfosfor och vissa metaller samt övriga kända utsläpp. I Bilaga 2 redovisas också miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär (Händelser vid ån). Ätran har också genom åren påverkats av sjösänkningar, sjöreglering och dämning för kraftverk. Utdikning av våtmarker och sumpskogar har minskat variationen i landskapet och har under flera århundraden medfört negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Ätran utnyttjas också i allt högre grad för turism, fiske och friluftsliv. Med hänsyn till nederbördsmängder och avrinning blev storleken på läckaget från omkringliggande skogs- och jordbruksmarker 25 något lägre än normalt under större delen av året. Stormen Gudrun har dock troligtvis bidragit till ett ökat läckage av bl.a. humusämnen, sediment och närsalter, men p.g.a. den förhållandevis låga avrinningen under större delen av året blev dessa effekter inte direkt synbara i resultaten från recipientkontrollen 25. Belastningen från jordbruksmarken inom Ätrans avrinningsområde har utifrån årets undersökningar beräknats till ca 17 ton fosfor och ca 86 ton kväve (beräknat enligt Naturvårdsverket 1996a). I normala fall skulle belastningen från skogsmarken har beräknats till ca 14 ton fosfor och 44 ton kväve, men med hänsyn till att stormfällningen inom avrinningsområdet motsvarade 8-1 årsavverkningar kan belastningen från skogsmarken under 25 utifrån beräkningsmodellen uppskattas till ca 2 ton fosfor och 14 ton kväve. I denna beräkningsmall (Naturvårdsverket 1996a) ingår dock en del schabloner som endast grovt uppskattats, varför beräkningarna endast skall ses som ungefärliga värden. Förändringar i schablonvärden mellan olika beräkningsår (tidigare årsrapporter) gör att belastning från olika källor kan visa stor variation. Från ett av de jordbruksintensivaste delavrinningsområdena (Vinån) var förlusterna,19 kg P/ha,år och 19 kg N/ha,år under år 25 (Tabell 2 och Tabell 3). Ett motsvarande skogsdominerat referensområde undersöks ej inom Ätrans recipientkontroll men i Viskans vattensystem var markläckaget från ett skogsdominerat delavrinningsområde (Surtan vid Rya),5 kg P/ha,år och 2,6 kg N/ha,år 25. Antalet personer inom Ätrans avrinningsområde som inte är anslutna till kommunalt avloppsnät är ca 17 6 st (SCB 23). Belastningen från dessa enskilda avlopp har beräknats till ca 4 ton fosfor och 6 ton kväve per år (beräknat enligt Naturvårdsverket 1996a). Enligt Naturvårdsverket innehåller nederbörden i dag avsevärt mer kväve än den gjorde för bara några decennier sedan. Nitratnedfallet härrör främst från utsläppen av kväveoxider från bl. a. biltrafiken, medan ammoniumnedfallet i första hand härrör 24

25 ÄTRAN 25 ALcontrol Transporter och utsläpp från den ammoniak som avgår till luften från stallgödsel och gödslad åkermark. Kvävenedfallet gör idag att marken i vissa områden i södra Sverige är kvävemättad. Luftnedfallet av kväve över Ätrans avrinningsområde har beräknats belasta vattendragen med ca 1,6 ton fosfor och ca 44 ton kväve (beräknat enligt Naturvårdsverket 1996a). I mitten av 196-talet var det årliga kvävenedfallet ca 2,5 kg/ha,år. Därefter ökade nedfallet och har de senaste åren legat kring ca 1 kg/ha,år. Nedfallet av kväve över Västra Götaland har inte visat tendenser till att minska. Totalt har ca 3 ton fosfor och ca 15 ton kväve inrapporterats som belastning från punktkällor under 25. De största punktkällorna var Ulricehamns ARV, Svenljunga ARV, Elmo Leather och Tranemo ARV. Av den totala tillförseln av fosfor och kväve till Ätrans vattensystem har punktkällornas bidrag beräknats motsvara ca 7 % av totala fosforbelastningen och ca 4 % av totala kvävebelastningen på Ätran under 25 (beräknat enligt Naturvårdsverket 1996a). Tabell 2. Transporter, arealförluster samt utsläpp av fosfor från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Provpunkt Delavrinningsområde Avrinnings- Transport Arealför- Kommunala Fosforutsläpp Nr område lust avloppsreningsverk % av transport areal P P vid km 2 ton/år kg/ha/år ton/år provpunkt 2 Ätran nedströms Böne 97,52,54 Hössna ARV,2,4 4 Ätran uppströms Åsarp 257 1,3,51 6 Ätran vid Vist Kyrka 355 2,4,68 N Åsarp ARV,15,6 Trädet ARV,3,1 Timmele ARV,29 1,2 11 Ätran vid Forsa 645 3,6,56 Ulricehamns ARV,52 14 Marbäck ARV,6,2 Hulu ARV,7,2 Länghem ARV,16,4 13a Ätran uppströms Svenljunga 974 4,7,48 Dannike ARV,3,6 Aplared ARV,2,4 Hillared ARV,14,3 Sexdrega ARV,12,3 15 Ätran vid Axelfors 117 6,3,62 Svenljunga ARV,37 5,9 Elmo Leather,94 15 A11 Sämån 43,22,51 Gällstad ARV,12 5 A4 Assman 657 5,1,78 Dalstorp ARV,55 1,1 Nittorp ARV,2,4 Månstad ARV,1,2 Åstafors ARV,1,2 Tranemo ARV,68 13 B5* Lillån 523 2,3,44 Ambjörnarp ARV,6,3 Sjötofta ARV,3,1 Håcksvik ARV,1,4 Fegen ARV,7,3 18a Ätran vid Skåpanäs ,77 Axelfors ARV,2,1 Ö Frölunda ARV,4,2 Mårdaklev ARV,3,2 2 Ätran vid Ätrafors 26 15,58 Ätran ARV,43,3 Gällared ARV,21,1 D16 Högvadsån Sumpafallen 384 2,5,65 Överlida ARV,1,4 Mjöbäck ARV,4,2 Älvsered ARV,15,6 Lia ARV,2,1 Fagered ARV,2,1 Ullared ARV,89 3,6 Källsjö ARV,6,2 D4 Högvadsån utloppet 477 3,7,78 Köinge ARV,18,5 Okomme ARV,3,1 V2 Vinån 62 1,2,19 24 Ätran vid Falkenberg ,14 Vessigebro,58,1 TOT 3, 6,3 25

26 ÄTRAN 25 ALcontrol Transporter och utsläpp Tabell 3. Transporter, arealförluster samt utsläpp av kväve från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Provpunkt Delavrinningsområde Avrinnings- Transport Arealför- Kommunala Kväveutsläpp Nr område lust avloppsreningsverk % av transport areal N N vid km 2 ton/år kg/ha/år ton/år provpunkt 2 Ätran nedströms Böne ,9 Hössna ARV,31,8 4 Ätran uppströms Åsarp ,3 6 Ätran vid Vist Kyrka ,5 N Åsarp ARV 1,2,7 Trädet ARV,79,5 Timmele ARV 4,7 2,9 11 Ätran vid Forsa ,4 Ulricehamns ARV Marbäck ARV,78,4 Hulu ARV,53,2 Länghem ARV 2,1 1, 13a Ätran uppströms Svenljunga ,1 Dannike ARV,75,2 Aplared ARV 1,2,4 Hillared ARV 1,1,4 Sexdrega ARV 1,2,4 15 Ätran vid Axelfors ,5 Svenljunga ARV 32 9 Elmo Leather 12 3,3 A11 Sämån ,5 Gällstad ARV 5,1 34 A4 Assman ,4 Dalstorp ARV 3,5 1,6 Nittorp ARV,41,2 Månstad ARV,1, Åstafors ARV - - Tranemo ARV 23 1,2 B5* Lillån ,1 Ambjörnarp ARV,7,6 Sjötofta ARV,63,6 Håcksvik ARV - - Fegen ARV,4,4 18a Ätran vid Skåpanäs ,8 Axelfors ARV - - Ö Frölunda ARV,45,7 Mårdaklev ARV,19,3 2 Ätran vid Ätrafors ,7 Ätran ARV 1,4,1 Gällared ARV,2,2 D16 Högvadsån Sumpafallen ,9 Överkida ARV 1,1,6 Mjöbäck ARV,82,4 Älvsered ARV 1,,5 Lia ARV,1,5 Fagered ARV,1,1 Ullared ARV 8, 4,2 Källsjö ARV,5,3 D4 Högvadsån utloppet ,3 Köinge ARV,9,4 Okomme ARV,3,1 V2 Vinån Ätran vid Falkenberg , Vessigebro 3,8,3 TOT , * = Observera att transporterna vid stationen B5 i Tabell 2 och Tabell 3 är mycket osäkra p.g.a. att tillförlitliga flödesdata saknas. Trots att punktutsläppen utgör en förhållandevis liten del av den totala näringsbelastning kan den lokala påverkan vara betydande. Framför allt i mindre vattendrag kan påverkan från en punktkälla vara stor. Effekten av ett punktutsläpp på recipienten beror till stor del på spädningsfaktorn d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till flödet eller storleken på recipienten. Även omblandningsförhållande kan ha stor betydelse. Vid utsläpp i sjöar och långsamrinnande vatten kan ibland utsläppsvatten, som kan vara mycket saltrikt, sjunka till botten och täcka stora områden utan att omblandas. 26

27 ÄTRAN 25 ALcontrol Transporter och utsläpp Transporter och arealspecifika förluster Beräkningar av transporter (Bilaga 7) och arealspecifika förluster har gjorts för 15 delavrinningsområden inom Ätrans avrinningsområde. Årstransporter, arealspecifika förluster samt utsläpp från kommunala avloppsreningsverk inom respektive delavrinningsområde redovisas i Tabell 2 och Tabell 3. I tabellerna framgår också belastningen från respektive punktkälla i jämförelse med totala transporten vid respektive provpunkt där transporten beräknats. Den totala transporten från Ätran till havet blev ca 48 ton fosfor och ca 13 ton kväve. De störst transporterna av fosfor skedde i januari p.g.a. den höga vattenföringen samt i mars p.g.a. den anmärkningsvärt höga fosforhalten vid provtagningen Stor uttransport av kväve förekom främst i februari, mars till mitten av april och i början av november. Under växtsäsongen, maj-oktober, var uttransporten av såväl fosfor som kväve liten. Årstransporterna för 23 var de minsta sedan 1996 (Figur 1 och Figur 11). Transporten av fosfor 24 var nästan dubbelt så stor som var fosfortransporten ytterligare högre. Vattenföringen 25 var normal (d.v.s. i nivå med medelvärdet för perioden ) medan fosfortransporten var hela 35 % större än medelvärdet för transporten under samma period. Detta orsakades av den anmärkningsvärt höga fosforhalten vid provtagningen Om detta fosforvärde sätts inom parentes eller endast får representera några dagars förhållanden i Ätran blir uttransporten av fosfor istället normal eller något mindre än normalt. Kvävetransporten 25 var i nivå med 23 års resultat, d.v.s. klart mindre än 24 och ca 3 % mindre än medelvärdet för perioden Transporten av fosfor har varierat mycket under perioden Skillnaderna mellan transporterna olika år följer i stort variationerna i vattenföringen. För hela perioden syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av fosfor från Ätran till havet. Inte heller i relation till vattenföringen för samma period syns någon tendens till minskning eller ökning. Man kan dock se en minskning av fosfortransporten mellan åren 198 och Därefter skedde en ökning fram till mitten av 199-talet. Under slutet av 199-talet var variationen i fosfortransporten mycket stor, där åren 1998 och 1999 visade betydligt större transporter än Från 1998 minskade transporten av fosfor signifikant fram till 24 trotts den förhållandevis höga transporten 24. Den stora transporten 25 bröt denna trend, men med den anmärkningsvärda fosforhalten inom parentes finns den positiva trenden kvar. För hela perioden syns ingen signifikant trend till minskande eller ökande transporter av kväve från Ätran till havet. I relation till vattenföringen för samma period syns dock en liten tendens till minskande transporter av kväve. Från slutet av 197-talet och fram till slutet av 199-talet ökade kvävetransporterna signifikant, men för perioden 1998/99 till 25 har transporterna av kväve signifikant minskat. Även vattenföringen har minskat under perioden 1998/99 till 25 men i relation till vattenföringen är minskningen av kvävetransporten större. Arealförlusterna för fosfor varierade i Ätran mellan,44 och,19 kg/ha, år (Tabell 2) medan arealförlusterna för kväve varierade mellan 2,1 och 19 kg/ha, år (Tabell 3). Dessa värden motsvarar låga till höga fosforförluster samt måttligt höga till mycket höga kväveförluster. Transporterna och arealförlusterna som beräknats för Lillån är mycket osäkra p.g.a. för osäkra flödesuppgifter. 27

28 ÄTRAN 25 ALcontrol Transporter och utsläpp 6 Fosfortransport (ton/år) Figur 1. Årstransporter av totalfosfor i Ätran under perioden (staplar) i förhållande till vattenföringen (fyrkanter). Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden för totalfosfortransport. 3 Kvävetransport (ton/år) Figur 11. Årstransporter av totalkväve i Ätran under perioden (staplar) i förhållande till vattenföringen (fyrkanter). Svarta staplar anger transporter av nitrat+nitritkväve. Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden för totalkvävetransport Vattenföring (m 3 /s) Figur 12. Årsmedelvattenföring i Falkenberg (stn 24). Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden. 28

29 ÄTRAN 25 ALcontrol Klorofyll och siktdjup Klorofyll och siktdjup Siktdjupet i sjöar är ett mått på vattnets optiska egenskaper och kan bl.a. användas vid uppskattning av bottenvegetationens utbredning. Siktdjupet beror dels på planktonförekomst och dels på vattnets färg och grumlighet. Klorofyllhalten används som ett mått på växtplanktonbiomassan i sjöar och ingår som en parameter för bedömning av sjöars näringsstatus. I Åsunden bedömdes klorofyllhalten i augusti vara låg (Figur 13). Denna halt var i nivå med normala halter för sjön. I augusti 24 uppmättes en betydligt högre halt i Åsunden men man måste komma ihåg att algbiomassan inte alltid har sitt maximum i augusti. Genom tätare mätningar kan högvärden av algbiomassan lättare påvisas. Den högsta klorofyllhalten för Åsunden vid årets provtagningar uppmättes i oktober (13 µg/l). I övriga sjöar var också klorofyllhalten låg. Den lägsta klorofyllhalten uppmättes i V Fegen. Jämfört med den senaste femårsperioden var halterna i augusti 25 genomgående i nivå med tidigare års resultat. Samtliga undersökta sjöar hade måttligt siktdjup vid årets mätningar (i Lönern och Yttre Åsunden dock på gränsen till litet) tack vare den låga näringstillgången och därmed de låga halterna av klorofyll (Figur 14). Siktdjupet följer också i stort vattnets grumlighet och färg. I Lönern var siktdjupet något större än normalt. En förhållandevis låg fosforhalt, halt organiskt material och svagt färgat vatten påverkade siktdjupet positivt vid provtagningstillfället. Övriga siktdjup låg i nivå med tidigare undersökningar Klorofyll (µg/l), 3 Lönern 9 Åsunden 1 Yttre Åsunden A12 Sämsjön B2 V Fegen D11 Tjärnesjön 15,5 1 1, 1,5 5 2, 2,5 3 Lönern 9 Åsunden 1 Yttre Åsunden A12 Sämsjön B2 V Fegen D11 Tjärnesjön 3, 3,5 4, 4,5 Siktdjup (m) Figur 13. Klorofyllhalt i Ätrans sjöar. Augustilvärden av ytprover 25 jämfört med "normala" värden (högsta respektive lägsta augustivärde den närmast föregående femårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan låg och måttligt hög halt. Över den heldragna linjen är halten hög. Figur 14. Siktdjup i Ätrans sjöar, augusti 25, jämfört med "normala" värden (högsta respektive lägsta augustivärde den närmast föregående femårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan stort och måttligt siktdjup. Ovanför den heldragna linjen är siktdjupet litet. 29

30 ÄTRAN 25 ALcontrol Metaller i vattenmossa Metaller i vattenmossa Metallhalterna i vattenmossa var 25 överlag mycket låga eller låga (Tabell 4). Vid ett par lokaler har under åren en tydlig påverkan från punktkällor förekommit. Halterna i vattenmossan har dock varierat mycket mellan åren, troligtvis beroende på utspädningseffekter under provtagningsperioden. Vid årets undersökningar överensstämde generellt halterna av bly, kadmium, kvicksilver och nickel med bakgrundshalter för Sverige (Naturvårdsverket 1999). Vid flera lokaler uppmättes måttligt höga halter av arsenik, koppar, krom och zink vilket också överensstämmer med undersökningar i andra angränsande vattensystem, och bedöms därför ha naturliga orsaker snarare än vara en effekt av en ökad belastning. I Lillån nedom Grytsjöbäcken i Sjötofta har tidigare koppar- och zinkhalterna varit tydligt förhöjda jämfört med Lillån ovan Grytsjöbäcken i Sjötofta, men vid årets undersökningar var metallhalterna genomgående högre ovan än nedom. I Ätran nedom Svenljunga och vid Axelfors har tidigare kromhalterna varit tydligt förhöjda jämfört med ovan Svenljunga. Orsaken är bl.a. kromutsläpp från garverier via kommunens reningsverk. Vissa år har halterna bedömts vara mycket höga men vid årets undersökningar var halterna måttligt höga. Halten nedom Svenljunga var något högre 25 jämfört med 24 men avvikelsen från ovan Svenljunga var något mindre 25. I Ätran vid Axelfors hade kromhalterna i vattenmossan minskat något jämfört med nedom Svenljunga. Jämfört med tidigare år var metallhalterna i vattenmossan 25 generellt låga. Järn, bly och kvicksilver visade genomgående lägre halter än normalt och i flera punkter var även arsenik-, krom- och nickelhalterna lägre än normalt. Jämfört med undersökningar i Viskan uppmättes de högsta halterna av bly och koppar i Viskan vid Borås (Druvefors och Jössabron) medan de högsta halterna av krom noterades i Ätran nedströms Svenljunga. För övriga metaller var halterna i de båda åarna i samma nivå. Tabell 4. Halter av metaller i vattenmossa i Ätran 25. Blått motsvarar mycket låga halter, grönt motsvarar låga halter och gult motsvarar måttligt höga halter (Naturvårdsverket 1999). För järn saknas bedömningsgrunder As Pb Fe Cd Cu Cr Hg Ni Zn Plats Station mg/kg Ts Ätran nedom Timmele 5f 3,8 6,6 59,8 33 4,8,17 5,1 24 Ätran ovan Svenljunga 13a 5,2 8,1 8 1, 31 4,6,2 8,4 27 Ätran nedom Svenljunga 14 3,1 5,1 57 1, 34 9,2,2 6,5 24 Ätran vid Axelfors 15 3,1 3,5 43,8 29 8,1,19 4,7 18 Assman ovan Tranemo A2 3,2 6,8 67 1,2 33 3,8,27 7,1 29 Månstadsån ovan Tranemo A15 3,7 5,1 66, ,,18 6, 24 Assman vid utloppet A4 2,4 2,2 49, ,8,18 2,8 13 Lillån ovan Grytsjöbäcken i Sjötofta B1 3,1 4,3 86, ,7,72 4,3 18 Lillån nedom Grytsjöbäcken i Sjötofta B11 2,2 4,1 72, ,6,56 3,4 13 Lillån vid utloppet i Ätran B5 2,3 4,4 54,8 24 3,,23 3,7 14 Ätran vid Norrströmmen 17a 1,1 1,6 31, ,5,18 1,4 68 Ätran vid Skåpanäs 18a,76 3,1 36, ,9,1 3,1 64 Högvadsån vid Ullared (maj) D16 1,2 4,9 53 1, 16 1,8,59 5,1 14 Högvadsån vid Ullared D16 1,1 3,3 46,7 15 1,8,63 2,9 83 Ätran vid Tullbron 24,9 2,5 46, ,3,7 2,4 61 3

31 ÄTRAN 25 ALcontrol Bottenfauna Bottenfauna Under 25 har bottenfaunan undersökts vid 15 lokaler. 13 av dessa var i rinnande vatten och två var i sjön Åsunden. Resultaten från undersökningen av bottenfauna redovisas i detalj i Bilaga 9. Samtliga lokaler i rinnande vatten bedömdes som ej eller obetydligt påverkade av förorening. Någon annan typ av påverkan bedömdes heller inte föreligga. Jämfört med de tre senaste årens undersökningar har inga bedömningar av påverkan ändrats. Resultaten från Åsunden visade på måttligt näringsrika förhållanden med en relativt hög biologisk produktion. Resultaten visade också att syretillståndet i sjöns bottenvatten var tillfredsställande med måttligt syrerika förhållanden. Vid den grunda provytan fanns flera syrekrävande arter vilket gjorde att syretillståndet där bedömdes som syrerikt. Jämfört med de tre senaste årets undersökningar har inga bedömningar av påverkan ändrats. Vid undersökningarna av bottenfaunan påträffades flera ovanliga arter, varav två rödlistade. Detta gjorde att naturvärdet med avseende på bottenfauna bedömdes som mycket högt vid två av lokalerna (Ätran vid Falkenberg och Sämån) samt högt vid tre av lokalerna (Ätran nedströms Böne, Ätran vid Norrströmmen och Högvadsån vid Sumpafallen). Bottenfaunan påverkas till stor del av den markanvändning som förekommer i avrinningsområdet. Vattensystemen i västra Sverige avvattnar stora områden med intensivt skogsbruk, vilka övergår i jordbruksmarker närmare kusten. Ett betydande läckage av näringsämnen till vattensystemen har därmed medfört att bottenfaunan under flera decennier varit utsatt för förhöjda näringsämneshalter. De senaste åren har förhållandena förbättrats för bottenfaunan, som i de flesta av dessa vatten bedöms vara opåverkade av näringsämnen. Under den senaste 15-årsperioden kan man skönja liknande trender i de nedre provpunkterna i Viskan, Ätran, Nissan och Lagan (Figur 15). Under 9-talet steg artantalen från ca 25 till ca 45. Därefter sjönk artantalen något, sannolikt till stor del beroende på några nederbördsrika år, för att de senaste åren öka igen. Bottenfaunan påverkas ofta indirekt av nederbördsmängden eftersom föroreningar till stor del transporteras ned i vattensystemen via regnvattnet. Tidpunkten för och graden av påverkan på bottenfaunan beror därför också på omsättningstiden i vattensystemet. Totalantal taxa Ätran Nissan Lagan Viskan Figur 15. Totalantal taxa vid de nedre provpunkterna i rinnande vatten i respektive vattensystem. Data från recipientkontrollen

32 ÄTRAN 25 ALcontrol Plankton Plankton Planktonundersökningen i augusti 25 visade på små eller mycket små biomassor i de undersökta sjöarna. Tillståndet i Västra Fegen och Tjärnesjön bedömdes som näringsfattigt medan Åsunden bedömdes som måttligt näringsrik. Åsunden klassas som skogssjö. Om den vore helt opåverkade av mänsklig verksamhet skulle den vara näringsfattig eller mycket näringsfattig. Åsunden bedömdes därför som tydligt påverkad av näringsämnen. Västra Fegen och Tjärnesjön bedömdes däremot som svagt påverkade av näringsämnen. Biomassan av blågrönalger har de flesta år inte utgjort någon större andel av biomassan (Figur 16). Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedöms ändå som tydlig i Åsunden. Det förekommer flera potentiellt toxiska släkten av blågrönalger som under gynnsamma förhållanden skulle kunna massutvecklas. I Västra Fegen och Tjärnesjön bedöms risken för algblomningar som ingen eller obefintlig. Biomassa (mg/l) 2, 1,5 1,,5, Totalt Blågrönalger Åsunden V Fegen Tjärnesjön Figur 16. Växtplanktonbiomassa i de undersökta sjöarna i Ätrans vattensystem vid provtagningen sommaren 25. Tjärnesjön och V Fegen. Åsunden hade också i medeltal det högsta värdet på trofiindex. De undersökningar som gjorts hittills indikerar att Åsunden har en något högre näringsnivå, jämfört med övriga undersökta sjöar. Artsammansättning och trofiindex visar trots det att sjön håller sig inom ramen för måttlig näringsrikedom. Tjärnesjön har vid de två senaste undersökningstillfällena bedömts vara näringsfattig. I V Fegen har bedömningen varierat mellan måttligt näringsrik och näringsfattig. I Åsunden har framförallt kiselalger dominerat biomassan varje år under perioden. Blågrönalger har vissa år utgjort en betydande del av biomassan. Ingen blomning har dock noterats. I Tjärnesjön har guldalger och pansarflagellater utgjort stor del av biomassan både 22 och 25. Vid årets undersökning dominerade dock den besvärsbildande algen Gonyostomum semen stort. Biomassan bedömdes dock som liten. I V Fegen har kiselalgen Rhizosolenia longiseta dominerat båda åren. Mellan åren 22, 23 och 25 verkar variationerna i växtplanktonsamhällena vara små. I Åsunden uppmättes en större biomassa än vanligt 24. Jämfört med närliggande vattensystem kunde ett liknande högvärde ses i några sjöar med samma näringsstatus, men det var inte alls entydigt. I måttligt näringsrika och näringsrika sjöar får väderstyrda mellanårsvariationen stor effekt på de planktiska algerna. För att kunna göra en rättvisare bedömning av näringstillståndet bör därför en sjö provtas flera gånger under vegetationssäsongen. Åsunden undersöks varje år medan Tjärnesjön och V Fegen undersöks vart tredje år med avseende på planktiska alger. Medelbiomassan för de senaste fyra åren var måttligt stor för Åsunden och liten för 32

33 ÄTRAN 25 ALcontrol Referenser REFERENSER ALCONTROL AB, 2, -1, -2, -3, - 4, -5. Ätrans Vattenvårdsförbund, Ätran 1999, 2, -1, -2, -3, -4. ANDERSSON U., HENRIKSSON L., Ätrans Vattenvårdsförbund, Ätran under 5 år. BERGSTRÖM S-E., HENRIKSSON L., Marks kommun, 199, -91, -92, -93, Ätrans Vattenvårdsförbund, Recipientkontrollen i Ätran 1989, -9,-91, -92, -93, -94. HÖRNSTRÖM.E.,1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM KM LAB AB (nuvarande ALcontrol AB), 1995, -96, -97, -98, -99. Ätrans Vattenvårdsförbund, Ätran 1994, -95, -96, -97, -98. NATURVÅRDSVERKET 199. Allmänna råd 9:4, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. NATURVÅRDSVERKET 1996: Växtnäring en beräkningsmodell. Rapport 499. NATURVÅRDSVERKET Rapport Recipientkontroll vatten. Del I. Undersökningsmetoder för specialprogram. NATURVÅRDSVERKET System Aqua. Underlag för karakterisering av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport NOLBRANT P., Marks kommun, Ätrans Vattenvårdsförbund, Näringstillförseln till Ätran PERSSON, G. och OLSSON, H Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag: tillstånd, utvecklingsorsak och verkan Naturvårdsverket Rapport SCB. 23. Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden 2. MI 11 SM 31. SMHI Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. TIKKANEN, T. och WILLÉN, T Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. UTERMÖHL. H., Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplanktonmethodik WILLÉN, E., WILLÉN, T. och AHL- GREN, G Skadliga alger i sjöar och hav. SNV Rapport ARMITAGE, P. D., MOSS, D., WRIGHT, J. F. AND FURSE, M. T The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted runningwater sites. Water Research 17: BERNTELL, A., WENBLAD, A., HEN- RIKSON, L. NYMAN, H. & OSKARSSON, H Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1983:3. DEGERMAN, E., FERNHOLM, B. & LINGDELL, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket, Rapport EHNSTRÖM, B., GÄRDENFORS, U. & LINDELÖW, Å Rödlistade evertebrater i Sverige Databanken för hotade arter, SLU, Box 77, 75 7 Uppsala. ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E Bottenfaunans användbarhet som ph-indikator. - SNV PM ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällnings-kemikalier bottenfaunan? - SNV PM ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? - SNV PM ENGBLOM, E. & LINGDELL. P-E Vilket skydd har de vattenlevande 33

34 ÄTRAN 25 ALcontrol Referenser smådjuren i landets naturskyddsområden? - SNV PM ENGBLOM, E., LINGDELL. P-E. & NILSSON, A.N Sveriges bäckbaggar (Coleopte-ra, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. - Entomologisk Tidskrift 111: ENGBLOM,E. & LINGDELL. P-E Översiktlig bedömning av försurnings-, förore-nings- och naturvärdesstatus i några sjöar och vttendrag i Kristianstads län. Limnodata HB. Rapport till länsstyrelsen i Kristianstads län. ERIKSSON, M.O.G., HENRIKSON, L. & OSCARSON, H.G Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgslän, Naturvårdsenheten 1981:2. GÄRDENFORS, U. (ed.) 2. Rödlistade arter i Sverige 2. Artdatabanken, SLU, Uppsa-la. HENRIKSON, B.I., HENRIKSON, L., NYMAN, H.G. & OSCARSON, H.G ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? - Zoologiska inst., Göteborgs universitet, Rapport till Fiskeristyrelsen. MOOG, O. (Ed.) Fauna aquatica Austriaca, Version Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschsft, Wien. OTTO, C. & SVENSSON, B.S Properties of acid brown waters in southern Sweden. - ARCH. HY- DROBIOL. 99: RADDUM, G.G. & FJELLHEIM, A Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. - VERH. IN- TERNAT. VEREIN. LIMNOL. 22: ROSENBERG, D. & RESH, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. RÖNDELL, B. & ZETTERBERG, G Recipientkontroll vatten, Metodbeskrivningar, del 1 undersökningsmetoder för basprogram. Statens Naturvårdsverk. Solna. SNV Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Sol-na. WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport

35 VISKAN 25 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1 Stationsvisa trender och bedömningar Medelvärden

36 11 Ätran vid Forsa Ätran Sida 1 av 2 Näringstillstånd och transport Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Tot-P (mg/l),15 Måttligt hög halt,12 Ingen eller obetydlig Tot-N (mg/l),68 Hög halt,26 Stor NO 2/3 -N (mg/l),22 -,3,25,2,15,1,5, Medelvärde Tillstånd Medelvärde Tot-P (kg/ha år),51 Låg förlust Tot-P (ton/år) 3,3 Tot-N (kg/ha år) 2,7 Måttligt hög förlust Tot-N (ton/år) 172 NO3-N (kg/ha år),9 - NO3-N (ton/år) 61 TOC (kg/ha år) 32 - TOC (ton/år) Totalfosfor (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,6 Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 8,3 Måttligt hög halt Totalfosfor (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg 49 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,1 Betydligt grumligt vatten Syrehalt årsmin (mg/l) Färg ,2 1,,8,6,4,2, Totalkväve (mg/l) Totalkväve (ton/år) Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU)

37 11 Ätran vid Forsa Ätran Kommentar Sida 2 av 2 Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7,7 Nära neutralt 7,4 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l) 1,1 Mycket god buffertkapacitet,92 Mycket god 8,5 ph 1,4 Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 8, 1,2 7,5 1, 7,,8 6,5,6 6,,4 5,5,2 5,, Vattnet i Ätran vid Forsa är måttligt näringsrikt. Fosforhalterna är inte förhöjda medan avvikelsen jämfört med ursprungliga halter är stor för kväve. Såväl fosfor- som kvävehalternahar signifikant minskat sedan I mitten av 199 talet ökade kvävehalternatydligt men har därefter åter minskat signifikant. Liknande tendens finns för fosfor men inte lika tydlig. Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Åtta reningsverk påverkar Ätran med biflöden uppströms Forsa och den sammanlagda belastningen från dessa reningsverk var ca 6 kg fosfor och ca 5 ton kväve år 25 (utsläppskontrollen). Erosion och läckage från jordbruksmarken står för i storleksordningen 55 % av den antropogena delen av fosforbelasningen och ca 25 % av kvävebelastningen(nolbrant 1998) på ån. Enskilda avlopp står för en betydande andel av den antropogena fosfortillförsel(ca 15 %) och luftföroreningar bidrar med en stor andel kväve (ca 25 %; Nolbrandt 1998). Arealförlusterna för fosfor och kväve bedöms vara låg respektive måttligt hög beräknat på hela avrinningsområdet. Vattnet är generellt syrerikt och halterna av organiskt material är måttligt höga. Vattnets färg har ökat något framför allt under de senaste åren. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara måttligt färgat och betydligt grumligt. Motståndskraften mot försurning är mycket god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte noterats under perioden Bottenfaunan i Åsunden har undersökts årligen sedan 1989 och såväl tåliga som måttligt känsliga arter har förekommit. Artantalet och individtätheten har varierat en del men sjön har samtliga år bedömts som måttligt näringsrik. Bedömningen av syresituationen i bottenvattnet har däremot varierat mellan måttligt syrerika och syrerika förhållanden. Åsunden hyser insjööring och bergsimpa. Tillsammans med Yttre Åsunden är området ett viktigt häckningsområde för fiskgjuse, även storlom häckar (Nolbrant 1998).

38 15 Ätran vid Axelfors Ätran Sida 1 av 3 Näringstillstånd och transport Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Tot-P (mg/l),17 Måttligt hög halt,13 Ingen eller obetydlig Tot-N (mg/l),98 Hög halt,27 Mycket stor NO 2/3 -N (mg/l),34 -,3,25,2,15,1,5, Medelvärde Tillstånd Medelvärde Tot-P (kg/ha år),64 Låg förlust Tot-P (ton/år) 6,5 Tot-N (kg/ha år) 3,6 Måttligt hög förlust Tot-N (ton/år) 366 NO3-N (kg/ha år) 1,3 - NO3-N (ton/år) 134 TOC (kg/ha år) 35 - TOC (ton/år) Totalfosfor (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,9 Måttligt syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 9,5 Måttligt hög halt Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg 77 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,8 Betydligt grumligt vatten Totalfosfor (mg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Färg , 1,5 1,,5, Totalkväve (mg/l) Totalkväve (ton/år) Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU)

39 15 Ätran vid Axelfors Ätran Sida 2 av 3 Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7,4 Nära neutralt 7,1 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),85 Mycket god buffertkapacitet,54 Mycket god 8, ph 1,4 Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 7,5 1,2 7, 1,,8 6,5,6 6,,4 5,5,2 5,, Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse As (mg/kg ts) 6,2 Måttligt hög halt 2 Liten Cd (mg/kg ts),9 Låg halt,5 Ingen Cr (mg/kg ts) 11,1 Hög halt 2 Tydlig Cu (mg/kg ts) 18 Måttligt hög halt 1 Ingen Hg (mg/kg ts),6 Låg halt,7 Ingen Ni (mg/kg ts) 7,2 Låg halt 5 Ingen Pb (mg/kg ts) 5,8 Låg halt 5 Ingen Zn (mg/kg ts) 125 Låg halt 1 Ingen Metaller i vattenmossa (µg/kg ts) Data från 1989 till 1998 As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Bottenfauna Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Surhetsindex 7,7 Högt index 6, Ingen eller liten Shannons diversitetsindex 2,92 Lågt index 2,95 Ingen eller liten Danskt faunaindex 5,7 Högt index 5, Ingen eller liten ASPT-index 6,3 Högt index 6, Ingen eller liten 6 Totalt antal taxa BEDÖMNING 5 Ingen eller obetydlig försurningspåverkan 4 Ingen eller obetydlig påverkan av närsalter och/eller organiska ämnen Måttligt naturvärde

40 15 Ätran vid Axelfors Ätran Kommentar Sida 3 av 3 Vattnet i Ätran vid Ätrafors är måttligt näringsrikt. Fosforhalterna är inte förhöjda medan avvikelsenjämfört med ursprungliga halter är mycket stor för kväve. För fosforhalterna syns en signifikant minskande trend för perioden Kvävehalterna har också signifikant minskat sedan 1986 även om halterna ökade fram till Den tydligaste minskningen av kvävehalterna har skett sedan Även sedan mitten/slutet av 199-talet finns en signifikant minskande trend för fosfor. Avrinningsområdet domineras av skogsmark. 14 reningsverk påverkar Ätran med biflöden uppströms Ätrafors och den sammanlagda belastningen från dessa reningsverk var ca 2 ton fosfor och ca 95 ton kväve år 25 (utsläppskontrollen). Erosion och läckage från jordbruksmarken står för i storleksordningen 5 % av den antropogena delen av fosforbelasningen och ca 15 % av kvävebelastningen (Nolbrant 1998) på ån. Enskilda avlopp står för en stor andel av den antropogena fosfortillförsel (ca 2 %) och luftföroreningar bidrar med en stor andel kväve (ca 25 %; Nolbrandt 1998). Arealförlusterna för fosfor och kväve bedöms vara låg respektive måttligt hög beräknat på hela avrinningsområdet. Vattnet är generellt måttligt syrerikt och halterna av organiskt material är måttligt höga. Vattnets färg har ökat framför allt under de senaste åren. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara betydligt färgat och betydligt grumligt. Motståndskraften mot försurning är mycket god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte noterats under perioden Bottenfaunan vid Ätrafors bedömdes 1994, 1995 samt 1997 och 1998 vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Övriga år har den bedömts som ej eller obetydligt påverkad. Sedan 21 har dock artantalet i genomsnitt varit lägre än under slutet av 199-talet. Även indexen minskade, och sammantaget kan förändringarna vara en indikation på någon slags miljöstörning. En viss återhämtning sedan 21 med avseende på index och artantal kan skönjas, och vid 24 års undersökning var flera index och parametrar uppe på 9-talets nivåer.

41 PMK1 Ätran vid Skåpanäs Ätran Sida 1 av 2 Näringstillstånd och transport Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Tot-P (mg/l),18 Måttligt hög halt,12 Ingen eller obetydlig Tot-N (mg/l),79 Hög halt,28 Stor NO 2/3 -N (mg/l),34 -,35,3,25,2,15,1,5, Medelvärde Tillstånd Medelvärde Tot-P (kg/ha år),76 Låg förlust Tot-P (ton/år) 17,6 Tot-N (kg/ha år) 3,3 Måttligt hög förlust Tot-N (ton/år) 768 NO3-N (kg/ha år) 1,5 - NO3-N (ton/år) 348 TOC (kg/ha år) 45 - TOC (ton/år) Totalfosfor (ton/år) Syretärande ämnen Medelvärde Organiskt material (mg/l) 9,6 Måttligt hög halt Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg 89 Betydligt färgat vatten Totalfosfor (mg/l) Färg ,4 1,2 1,,8,6,4,2, Totalkväve (mg/l) Totalkväve (ton/år) Organiskt material (mg/l)

42 PMK1 Ätran vid Skåpanäs Ätran Sida 2 av 2 Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7,1 Nära neutralt 6,7 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l),48 Mycket god buffertkapacitet,22 Mycket god 8, ph 1, Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 7,5,8 7,,6 6,5,4 6, 5,5,2 5, Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse As (mg/kg ts) 2,1 Låg halt 2 Ingen Cd (mg/kg ts),6 Låg halt,5 Ingen Cr (mg/kg ts) 5, Måttligt hög halt 2 Liten Cu (mg/kg ts) 1 Låg halt 1 Ingen Hg (mg/kg ts),8 Låg halt,7 Ingen Ni (mg/kg ts) 4,2 Låg halt 5 Ingen Pb (mg/kg ts) 4,8 Låg halt 5 Ingen Zn (mg/kg ts) 7 Låg halt 1 Ingen, Metaller i vattenmossa (µg/kg ts) Data från 1994 till 25 As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Kommentar Vattnet i Ätran vid Skåpanäs är måttligt näringsrikt. Fosforhalterna är inte förhöjda medan avvikelsen jämfört med ursprungliga halter är stor för kväve. Fosforhalterna har minskat signifikant sedan Sedan mitten av 198-talet finns också en tendens till minskande fosforhalter. För de senaste 15 åren syns dock ingen signifikant förändring. För hela perioden syns en signifikant ökning av kvävehalterna, men ökningen skedde framför allt fram till mitten av 197-talet. Därefter har kvävehalterna signifikant minskat. Den tydligaste minskningen har skett sedan mitten av 199-talet. Avrinningsområdet domineras av skogsmark. 27 reningsverk påverkar Ätran med biflöden uppströms Skåpanäs och den sammanlagda belastningen från dessa reningsverk var ca 3 ton fosfor och ca 13 ton kväve år 25 (utsläppskontrollen). Erosion och läckage från jordbruksmarken står för i storleksordningen 5 % av den antropogena delen av fosforbelasningen och ca 2 % av kvävebelastningen (Nolbrant 1998) på ån. Enskilda avlopp står för en stor andel av den antropogena fosfortillförsel (ca 25 %) och luftföroreningar bidrar med en stor andel kväve (ca 35 %; Nolbrandt 1998). Arealförlusterna för fosfor och kväve bedöms vara låg respektive måttligt hög beräknat på hela avrinningsområdet. Halterna av organiskt material är måttligt höga. Vattnets färg har ökat framför allt under de senaste åren. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara betydligt färgat. Motståndskraften mot försurning är mycket god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte noterats under perioden Bottenfaunan vid Norrströmmen bedöms som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen/organiskt material som av försurning. Bedömningen av påverkansgrad har inte förändrats över åren, vilket indikerar stabila förhållanden.

43 Sida 1 av 3 PMK2 Ätran vid Falkenberg Ätran Näringstillstånd och transport Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Tot-P (mg/l),23 Måttligt hög halt,11 Stor Tot-N (mg/l),99 Hög halt,25 Mycket stor NO 2/3 -N (mg/l),61 -,35,3,25,2,15,1,5, Medelvärde Tillstånd Medelvärde Tot-P (kg/ha år),12 Måttligt hög förlust Tot-P (ton/år) 34,2 Tot-N (kg/ha år) 4,2 Hög förlust Tot-N (ton/år) 1398 NO3-N (kg/ha år) 2,6 - NO3-N (ton/år) 879 TOC (kg/ha år) 41 - TOC (ton/år) Syretärande ämnen Medelvärde Organiskt material (mg/l) 9, Måttligt hög halt Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg 88 Betydligt färgat vatten Totalfosfor (mg/l) Totalfosfor (ton/år) Färg Vattenföring (m 3 /s) ,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Totalkväve (mg/l) Totalkväve (ton/år) Vattenföring (m 3 /s) Organiskt material (mg/l)

44 Sida 2 av 3 PMK2 Ätran vid Falkenberg Ätran Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7,2 Nära neutralt 6,8 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),4 Mycket god buffertkapacitet,19 God buffertkapacitet 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse As (mg/kg ts) 2,8 Låg halt 2 Ingen Cd (mg/kg ts),5 Låg halt,5 Ingen Cr (mg/kg ts) 4,8 Måttligt hög halt 2 Liten Cu (mg/kg ts) 11 Låg halt 1 Ingen Hg (mg/kg ts),7 Låg halt,7 Ingen Ni (mg/kg ts) 4,8 Låg halt 5 Ingen Pb (mg/kg ts) 4, Låg halt 5 Ingen Zn (mg/kg ts) 74 Låg halt 1 Ingen,8,6,4,2, Alkalinitet (mekv/l) Metaller i vattenmossa (µg/kg ts) Data från 1994 till 25 As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Bottenfauna Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Surhetsindex 9,3 Högt index 6, Ingen eller liten Shannons diversitetsindex 3,26 Måttligt högt index 2,95 Ingen eller liten Danskt faunaindex 6,7 Mycket högt index 5, Ingen eller liten ASPT-index 5,9 Måttligt högt index 6, Ingen eller liten 7 Totalt antal taxa BEDÖMNING 6 Ingen eller obetydlig försurningspåverkan 5 4 Ingen eller obetydlig påverkan av närsalter och/eller organiska 3 ämnen 2 Mycket högt naturvärde

45 Sida 3 av 3 PMK2 Ätran vid Falkenberg Ätran Kommentar Vattnet i Ätran vid Falkenberg är måttligt näringsrikt på gränsen till näringsrikt. Såväl fosfor- som kvävehalterna är kraftigt förhöjda jämfört med naturliga ursprungliga halter. På grund av stora variationer i fosforhalter samt den anmärkningsvärda fosforhalten 25 syns ingen signifikant minskning av fosforhalterna under perioden Från slutet av 198-talet har dock fosforhalterna tydligt minskat. Variationerna i kvävehalt är betydligt mindre och en tydlig minskning av kvävehalterna har skett framför allt sedan mitten av 199-talet. Jämfört med vattenföringen syns ingen tendens till minskande transporter av fosfor medan en svag tendens finns för minskande kvävetransporter ut till havet under senare år. Hela Ätrans avrinningsområdet domineras av skogsmark, men i den nedre delen finns ett stort inslag av jordbruksmark. 39 reningsverk påverkar Ätran med biflöden och den sammanlagda belastningen från dessa reningsverk var ca 3 ton fosfor och ca 15 ton kväve år 25 (utsläppskontrollen). Erosion och läckage från jordbruksmarken står för i storleksordningen 65 % av den antropogena delen av fosforbelasningen och ca 4 % av kvävebelastningen (Nolbrant 1998) på ån. Enskilda avlopp står för en stor andel av den antropogena fosfortillförsel (ca 2 %) och luftföroreningar bidrar med en stor andel kväve (ca 3 %; Nolbrandt 1998). Arealförlusterna för fosfor och kväve bedöms vara måttligt hög respektive hög beräknat på hela avrinningsområdet. Halterna av organiskt material är måttligt höga. Vattnets färg har ökat framför allt under de senaste åren. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara betydligt färgat. Motståndskraften mot försurning är mycket god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte noterats under perioden Bottenfaunan i Ätran vid Falkenberg bedöms som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen/organisk belastning som av försurning. Bottenfaunan har undersökts årligen sedan 1989 med undantag för år 2, då provtagningen omöjliggjordes av de höga vattenflödena. Såväl artantal som individtäthet har fluktuerat kraftigt mellan åren, men bedömningen av påverkansgraden har varit oförändrad.

46 A4 Assman vid Örsås Ätran Sida 1 av 3 Näringstillstånd och transport Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Tot-P (mg/l),15 Måttligt hög halt,15 Ingen eller obetydlig Tot-N (mg/l),77 Hög halt,27 Stor NO 2/3 -N (mg/l),29 -,3,25,2,15,1,5, Medelvärde Tillstånd Medelvärde Tot-P (kg/ha år),71 Låg förlust Tot-P (ton/år) 4,7 Tot-N (kg/ha år) 3,6 Måttligt hög förlust Tot-N (ton/år) 235 NO3-N (kg/ha år) 1,4 - NO3-N (ton/år) 92 TOC (kg/ha år) 48 - TOC (ton/år) Totalfosfor (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,5 Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 1,4 Måttligt hög halt Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg 12 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,8 Betydligt grumligt vatten Totalfosfor (mg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Färg ,2 1,,8,6,4,2, ,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Totalkväve (mg/l) Totalkväve (ton/år) Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU)

47 A4 Assman vid Örsås Ätran Sida 2 av 3 Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7, Nära neutralt 6,8 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),37 Mycket god buffertkapacitet,25 Mycket god 8, ph,8 Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 7,5 7,,6 6,5 6, 5,5 5, Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse As (mg/kg ts) 2,8 Låg halt 2 Ingen Cd (mg/kg ts),7 Låg halt,5 Ingen Cr (mg/kg ts) 6,5 Måttligt hög halt 2 Liten Cu (mg/kg ts) 21 Måttligt hög halt 1 Liten Hg (mg/kg ts),7 Låg halt,7 Ingen Ni (mg/kg ts) 5,5 Låg halt 5 Ingen Pb (mg/kg ts) 4,5 Låg halt 5 Ingen Zn (mg/kg ts) 16 Låg halt 1 Ingen,4,2, Metaller i vattenmossa (µg/kg ts) Data från 1994 till 25 As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Bottenfauna Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Surhetsindex 7, Högt index 6, Ingen eller liten Shannons diversitetsindex 2,37 Lågt index 2,95 Måttlig Danskt faunaindex 5, Måttligt högt index 5, Ingen eller liten ASPT-index 5,9 Måttligt högt index 6, Ingen eller liten 6 Totalt antal taxa BEDÖMNING 5 Ingen eller obetydlig försurningspåverkan 4 Ingen eller obetydlig påverkan av närsalter och/eller organiska ämnen Måttligt naturvärde

48 A4 Assman vid Örsås Ätran Kommentar Sida 3 av 3 Vattnet i Assman är måttligt näringsrikt. Fosforhalterna är inte förhöjda medan avvikelsen jämfört med ursprungliga halter är stor för kväve. För fosforhalterna syns en signifikant minskande trend från Kvävehalterna har också signifikant minskat sedan slutet av 198-talet/början av 199-talet. Även sedan slutet av 199-talet finns en signifikant minskande trend för kväve. Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Sex reningsverk påverkar Assman med biflöden och den sammanlagda belastningen från dessa reningsverk var ca 75 kg fosfor och ca 32 ton kväve år 25 (utsläppskontrollen). Erosion och läckage från jordbruksmarken står för i storleksordningen 45 % av den antropogena delen av fosforbelasningen och ca 2 % av kvävebelastningen (Nolbrant 1998) på ån. Enskilda avlopp står för en stor andel av den antropogena fosfortillförsel (ca 25 %) och luftföroreningar bidrar med en stor andel kväve (ca 4 %; Nolbrandt 1998). Arealförlusterna för fosfor och kväve bedöms vara låga respektive måttligt höga beräknat på hela avrinningsområdet. Vattnet är generellt syrerikt och halterna av organiskt material är måttligt höga. Vattnets färg har ökat något framför allt under de senaste åren. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Motståndskraften mot försurning är mycket god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte noterats under perioden Bottenfaunan vid Örås visar inga tecken på negativ påverkan av varken försurning eller näringsämnen/organisk belastning. Påverkan av försurning har bedömts som ingen eller obetydlig sedan Åren 199, 1994 och 1997 bedömdes bottenfaunan som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Den syrekrävande gruppen bäcksländor har dock påträffats årligen sedan 1999.

49 B5 Lillån vid Mölneby Ätran Sida 1 av 2 Näringstillstånd och transport Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Tot-P (mg/l),11 Låg halt,14 Ingen eller obetydlig Tot-N (mg/l),55 Måttligt hög halt,27 Stor NO 2/3 -N (mg/l),17 -,25,2,15,1,5, Medelvärde Tillstånd Medelvärde Tot-P (kg/ha år),34 Mycket låg förlust Tot-P (ton/år) 1,8 Tot-N (kg/ha år) 1,6 Låg förlust Tot-N (ton/år) 85 NO3-N (kg/ha år),5 - NO3-N (ton/år) 28 TOC (kg/ha år) 3 - TOC (ton/år) Totalfosfor (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,2 Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 9,7 Måttligt hög halt Totalfosfor (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg 11 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,1 Måttligt grumligt vatten Syrehalt årsmin (mg/l) Färg ,2 1,,8,6,4,2, ,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Totalkväve (mg/l) Totalkväve (ton/år) Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU)

50 B5 Lillån vid Mölneby Ätran Sida 2 av 2 Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,7 Svagt surt 6,2 Måttligt surt Alkalinitet (mekv/l),14 God buffertkapacitet,9 Svag buffertkapacitet 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse As (mg/kg ts) 2,6 Låg halt 2 Ingen Cd (mg/kg ts),9 Låg halt,5 Ingen Cr (mg/kg ts) 3,3 Låg halt 2 Ingen Cu (mg/kg ts) 15 Låg halt 1 Ingen Hg (mg/kg ts),6 Låg halt,7 Ingen Ni (mg/kg ts) 5,4 Låg halt 5 Ingen Pb (mg/kg ts) 6,9 Låg halt 5 Ingen Zn (mg/kg ts) 111 Låg halt 1 Ingen,4,3,2,1, Alkalinitet (mekv/l) Metaller i vattenmossa (µg/kg ts) Data från 1996 till 25 As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Kommentar Vattnet i Lillån är näringsfattigt. Fosforhalterna är inte förhöjda men avvikelsen jämfört med ursprungliga halter är stor för kväve. Såväl fosfor- som kvävehalterna har signifiknt minskat sedan Även sedan slutet av 199-talet finns signifikant minskande trender. Transportberäkningarna är mycket osäkra p.g.a. osäkra vattenföringsuppgifter. Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Fyra reningsverk påverkar Lillån och den sammanlagda belastningen från dessa reningsverk var ca 17 kg fosfor och ca 2 ton kväve år 25 (utsläppskontrollen), vilket är en mycket liten andel av den totala belastningen på ån. Erosion och läckage från jordbruksmarken står för i storleksordningen 4 % av den antropogena delen av fosforbelastningen och ca 15 % av kvävebelasningen (Nolbrant 1998) på ån. Enskilda avlopp står för en stor andel av den antropogena fosfortillförsel(ca 3 %) och luftföroreningar bidrar med en stor andel kväve (ca 6 %; Nolbrandt 1998). Arealförlusterna för fosfor och kväve bedöms vara mycket låga respektive låga beräknat på hela avrinningsområdet. Vattnet är generellt syrerikt och halterna av organiskt material är måttligt höga. Vattnets färg har ökat framför allt under de senaste åren. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och måttligt grumligt. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är oftast svagt surt. ph-värden under 6, har noterats vid två tillfällen under perioden Lillåns avrinningsområde har mycket höga naturvärden med bl.a. vårlekande siklöja som är mycket känslig för övergödning och syrebrist. Här finns viktiga häckningsområden för storlom och fiskgjuse (Nolbrant 1998).

51 D4 Högvadsån vid utloppet Ätran Sida 1 av 2 Näringstillstånd och transport Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Tot-P (mg/l),18 Måttligt hög halt,1 Tydlig Tot-N (mg/l),99 Hög halt,19 Mycket stor NO 2/3 -N (mg/l),6 -,3,25,2,15,1,5, Medelvärde Tillstånd Medelvärde Tot-P (kg/ha år),15 Måttligt hög förlust Tot-P (ton/år) 5, Tot-N (kg/ha år) 6,2 Hög förlust Tot-N (ton/år) 295 NO3-N (kg/ha år) 3,6 - NO3-N (ton/år) 17 TOC (kg/ha år) 54 - TOC (ton/år) Totalfosfor (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,3 Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 8,2 Måttligt hög halt Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg 89 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,2 Måttligt grumligt vatten Totalfosfor (mg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Färg ,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, , 5, 4, 3, 2, 1,, Totalkväve (mg/l) Totalkväve (ton/år) Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU)

52 D4 Högvadsån vid utloppet Ätran Sida 2 av 2 Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7,1 Nära neutralt 6,8 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l),26 Mycket god buffertkapacitet,16 God buffertkapacitet 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph Kommentar Vattnet i Högvadsån är måttligt näringsrikt. Fosforhalterna är tydligt förhöjda medan avvikelsen jämfört med ursprungliga halter är mycket stor för kväve. För fosforhalterna syns ingen minskande eller ökande trend men kvävehalterna har signifikant minskat sedan Även sedan 1997 finns en tendens till minskande kvävehalter. Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Nio reningsverk påverkar Högvadsån och den sammanlagda belastningen från dessa reningsverk var ca 15 kg fosfor och ca 12 ton kväve år 25 (utsläppskontrollen). Erosion och läckage från jordbruksmarken står för i storleksordningen 4 % av den antropogena delen av fosfor- och kvävebelasningen(nolbrant 1998) till ån. Enskilda avlopp står för en stor andel av den antropogena fosfortillförsel (ca 3 %) och luftföroreningar bidrar med en stor andel kväve (ca 4 %; Nolbrandt 1998). Arealförlusterna för fosfor och kväve bedöms vara måttligt höga respektive höga beräknat på hela avrinningsområdet. Vattnet är generellt syrerikt och halterna av organiskt material är måttligt höga. Vattnets färg har ökat framför allt under de senaste åren. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara betydligt färgat och måttligt grumligt. Motståndskraften mot försurning är mycket god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte noterats under perioden Bottenfaunan vid Sumpafallen visar inga tecken på negativ påverkan av varken försurning eller näringsämnen/organisk belastning. Bedömningarna av påverkan har inte ändrats under perioden Bottenfaunans artsammansättning har också varit likartad mellan åren. Detta visar på stabila förhållanden längs den aktuella provsträckan. Högvadsåns avrinningsområde har mycket höga naturvärden med lekplatser för öring och lax samt intressant bottenfauna med flodpärlmussla och flera rödlistade vattenlevande insekter. Fågellivet är rikt med bland annat kungsfiskare, strömstare och forsärla (Nolbrant 1998).,6,5,4,3,2,1, Alkalinitet (mekv/l)

53 V2 Vinån vid Faurås Ätran Sida 1 av 2 Näringstillstånd och transport Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Tot-P (mg/l),47 Hög halt,2 Stor Tot-N (mg/l) 4,1 Mycket hög halt,19 Extremt stor NO 2/3 -N (mg/l) 3,5 -,1,8,6,4,2, Medelvärde Tillstånd Medelvärde Tot-P (kg/ha år),25 Hög förlust Tot-P (ton/år) 1,6 Tot-N (kg/ha år) 2 Mycket hög förlust Tot-N (ton/år) 127 NO3-N (kg/ha år) 18 - NO3-N (ton/år) 111 TOC (kg/ha år) 28 - TOC (ton/år) 173 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Totalfosfor (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,4 Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 5,5 Låg halt Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg 81 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 12,7 Starkt grumligt vatten Totalfosfor (mg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Färg Totalkväve (mg/l) Totalkväve (ton/år) Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU)

54 V2 Vinån vid Faurås Ätran Sida 2 av 2 Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7,1 Nära neutralt 6,7 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l),54 Mycket god buffertkapacitet,31 Mycket god 8, ph 1, Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 7,5,8 7,,6 6,5,4 6, 5,5,2 5, Bottenfauna Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Surhetsindex 6, Måttligt högt index 6, Ingen eller liten Shannons diversitetsindex 2,95 Lågt index 2,95 Ingen eller liten Danskt faunaindex 5, Måttligt högt index 5, Ingen eller liten ASPT-index 6,3 Högt index 6, Ingen eller liten 4 Totalt antal taxa BEDÖMNING Ingen eller obetydlig försurningspåverkan 3, Ingen eller obetydlig påverkan av närsalter och/eller organiska ämnen Måttligt naturvärde Kommentar Vattnet i Vinån är näringsrikt. Såväl fosfor- som kvävehalterna är kraftigt förhöjda. Fosforhalterna varierar mycket mellan olika provtagningstillfällenberoende på den erosion som sker av omkringliggande jordbruksmark. För kväve syns en signifikant minskning av halterna sedan Även sedan slutet av 199-taltet har kvävehalterna minskat tydligt. För den aktuella undersökningsperioden syns inga signifikanta trender vad gäller transport av fosfor och kväve. Avrinningsområdet domineras av jordbruksmark. Inga reningsverk eller industrier med direktutsläpp påverkar vattendraget. Erosion och läckage från jordbruksmarken står för i storleksordningen 7-8 % av den antropogena delen av fosfor- och kvävebelasningen. Arealförlusterna för fosfor och kväve bedöms vara höga respektive mycket höga beräknat på hela avrinningsområdet. Förlusterna från åkermarken inom avrinningsområdet beräknades vara ca,33 kg P/ha och 36 kg N/ha år 25, d.v.s. mycket höga respektive extrem höga. Syrehalterna är generellt goda även om halten vissa år varit ansträngd (1988, 1995, 23). Halterna av organiskt material är låga. Vattnets färg har ökat framför allt under de senaste åren. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara betydligt färgat och starkt grumligt. Grumligheten varierar betydligt mellan olika provtagningstillfällen, vilket styrs av nederbörd, vattenföring och erosionskänslig markanvändning. Motståndskraften mot försurning är mycket god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte noterats under perioden Bottenfaunan visar inga tecken på negativ påverkan av försurning. Bottenfaunan har bedömts som mindre påverkad av näringsämnen/organisk belastning under de senaste tre åren jämfört med tidigare, vilket kan tyda på förbättrade miljöförhållanden för bottenfaunan i provpunkten.

55 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 2 BILAGA 2 Föroreningsbelastande verksamheter och Händelser vid ån 55

56 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 2 Tabell 5. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder 25 inom Ätrans avrinningsområde Kommun/Ort Verksamhet Recipient Provpunkt X Y Kväve Fosfor nedströms ton/år Falköping N Åsarp Avloppsreningsverk Ätran 6 (5b,5f) ,2,15 Ulricehamn Hössna Avloppsreningsverk Ätran ,31,2 Trädet Avloppsreningsverk Ätran 6 (5b,5f) ,79,3 Borgstena TPD Textilindustri Ätran 6 (5b,5f) Timmele Avloppsreningsverk Ätran 6 (5b,5f) ,7,29 Ulricehamn Avloppsreningsverk Åsunden ,52 Marbäck Avloppsreningsverk Åsunden 7b ,78,6 Gällstad Avloppsreningsverk Sämån A ,8,12 Hulu Avloppsreningsverk Y Åsunden ,53,7 Borås Dannike Avloppsreningsverk Rammsjön 13a ,75,3 Aplared Avloppsreningsverk Såken 13a ,2,2 Svenljunga Hillared Avloppsreningsverk Ätran 13a ,1,14 Sexdrega Avloppsreningsverk Ätran 13a ,2,12 Svenljunga Avloppsreningsverk Ätran 15 (14) ,37 Axelfors Avloppsreningsverk Ätran ,2 Ö Frölunda Avloppsreningsverk Ätran 18a (17a) ,45,4 Mårdaklev Avloppsreningsverk Ätran 18a ,19,3 Håcksvik Avloppsreningsverk Stångån B ,1 Överlida Avloppsreningsverk St Hallången D ,1,1 Mjöbäck Avloppsreningsverk Högvadsån D ,82,4 Åstafors Avloppsreningsverk Assman A4 -,1 Elmo Leather Läderindustri/Garveri Ätran 15 (14) ,94 Tranemo Tranemo Avloppsreningsverk Assman A ,68 Länghem Avloppsreningsverk Torpasjön ,1,16 Ambjörnarp Avloppsreningsverk Lillån B5 (B1) ,7,6 Sjötofta Avloppsreningsverk Kalvån B ,63,3 Dalstorp Avloppsreningsverk Jälmån A ,5,55 Nittorp Avloppsreningsverk Jälmån A ,41,2 Månstad Avloppsreningsverk Månstadsån A ,1,1 Sjötfta tråddr. Metallindustri Lillån B5 (B11) Rexam Förpackningsglasindustri Månstadsån A Falkenberg Vessigebro Avloppsreningsverk Ätran ,8,58 Okome Avloppsreningsverk Högvadsån D ,3,3 Köinge Avloppsreningsverk Högvadsån D ,9,18 Ullared Avloppsreningsverk Högvadsån D ,,89 Lia Avloppsreningsverk Högvadsån D ,1,2 Källsjö Avloppsreningsverk Hjärtaredsån D ,5,6 Fagered Avloppsreningsverk Fageredsån D ,1,2 Älvsered Avloppsreningsverk Högvadsån D ,,15 Gällared Avloppsreningsverk Ätran ,2,21 Ätran Avloppsreningsverk Ätran ,4,43 Fegen Avloppsreningsverk Fegen B ,4,7 Summa 146 3, 1/ Gammalstorpabäcken mynnar i Mogden. 2/ Gänglebäcken mynnar i Tolken. 3/ Sävsjö mynnar (så småningom) i Tolken. 4/ Fönhultaån mynnar i Oklången. 5/ Mäsenån mynnar i Fävren. 6/ Toarpebäcken mynnar i Skuttra 56

57 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 2 dkjadfkjasdhfkashdfkjashdfgjhafkjgahkfjghkfjghskjfghskjfhgskjfhgskjhksjhfgkjshkjshgkjfhgkjsfhgkjhgksj hgjfhgkdjhgdkjfhskdjfhskdjhskjfhgsdkjfhgsdfjhgfkj Kommun/Ort Zn Cu Cr Ni Pb kg/år Cd Hg As Sb Övriga kända utsläpp Anmärkningar Falköping N Åsarp Ulricehamn Hössna Trädet Borgstena TPD Timmele Ulricehamn Marbäck Gällstad Hulu Efter biodammar Utsläpp via biodamm* Borås Dannike Aplared Svenljunga Hillared Sexdrega Svenljunga 23 12, ,6,5,4 Axelfors Ö Frölunda Mårdaklev Håcksvik Överlida Mjöbäck Åstafors Elmo Leather 15,1 7, ,4,8 fr o m V.32 - Tranemo Tranemo bräddat ca 26 tim pga ombyggnad är ej Länghem Ambjörnarp Sjötofta Dalstorp Nittorp Månstad Sjötfta tråddr. 36 4,5 Rexam Opol alif kolv. 187 kg/år 25. Falkenberg Vessigebro Okome Köinge Ullared Lia Källsjö Fagered Älvsered Gällared Ätran Fegen 74 24, ,4,5, 11 m 3 bräddat 3 m 3 bräddat 15 m 3 bräddat 11 m 3 bräddat 6 m 3 bräddat 9 m 3 bräddat 35 m 3 bräddat 11 m 3 bräddat 25 m 3 bräddat 687 m 3 bräddat 4 m 3 bräddat * Provt. Före biodamm 57

58 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 2 Tabell 6. Händelser vid ån 25 inom Ätrans avrinningsområde Datum Koordinater Händelser vid ån X Y (miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär t.ex. bräddning av avloppsvatten, kraftig erosion, översvämningar, oljeutsläpp, dikesrensning, oförklarlig fiskdöd etc) 8-jan Under stormen Gudrun och en period efter var elen utslagen vid flera av reningsverken i inlandet, och allt vatten bräddade. 12-okt Bil som kört ned i Fageredsån har läckt 15-2 l olja. 1:a och 2:a kvartalet 25 Bräddning från Ulricehamns avloppsverk i samband med ombyggnad av avloppsverket samtidigt en försämrad rening därav de relativt höga utsläppsvärdena. Total bräddad mängd ca 21 6 m jan 25 Bräddning under ca 2 tim från Hössna avloppsverk i samband med stormen "Gudrun". Ca 9m3 Under sommaren 25 I Åsunden kom in rapporter om att ål hade dött i sjön på flera platser. Minst 3 st har det varit tal om. Orsaken är okänd. Septermber 25 Blågrönalgblomning uppträder då och då i Åsunden. Den 6/9 fanns det ganska stora fält av cyanobakterier i ytvattnet. Vädret karakteriserades av sol, värme och ringa vind. Åsundenöringen Hösten karakteriserades av låga nivåer i Åsunden och låga flöden i Ätran. Återigen syntes det inga spår av uppvandrande Åsundenöring vid fiskvägen/fällan i Vist. Hittills har således endast 7 fiskar vandrat upp i Ätran sedan fiskvägen vid Vist öppnades (6 st 21, 1 st 24) Lågt vattenstånd i Åsunden Under hösten var det lågt vattenstånd i Åsunden. Den grunda bottnen, kallat Långe grund i Yttre Åsunden var blottlagd långa perioder. Detta kan få till följd att musslor i de grunda vattnen kan hamna ovanför vattenytan och därmed dör dessa. Inga rapporter om någon massdöd har kommit in under 25 men under ett år under 2-talet bedömdes det att ca 6 musslor hade gått åt på grundet vid lågvatten. Utsläpp av ammoniuim Timmele reningsverk har ett provisoriskt tillstånd för kvävereningen. Tillståndet anger ett maximalt utsläpp om 8 mg/l men har varit uppe i 4 mg/l. Vattendom för vattenverksamhet Ulricehamns kommun har sökt vattendom under året för uppförande av kallbadhus, bryggor för mindre båthamn, mindre muddringsarbeten i norra delen av Åsunden Privatperson larmat Tranemo kommun om iakttagelse av skum på ån. Rexam kontaktades. Skummet kan härledas till rengöringsmedel för golvtvätt i hyttorna. Interna åtgärder vidtagna. Lst informerad av Rexam. jan Bräddning 6 tim vid Assarps AP till Månstadån jan-feb Bräddning 4 tim vid Kyrkans AP till Tranemosjön jan Bräddning 7 tim Trelleborgsvägen AP till Tranemosjön jan Bräddning 15 tim Brons AP, Uddebo till Assman okt-5 Bräddning upp genom brunn på ledning melllan Assarp AP och Kyrkan AP beräknat ca 7 m 3 delar kan ha nått Månstadån juni 25 I juni invigde Elmo Leather sitt nya reningsverk i Svenljunga. Reningsprocessen baseras på en helt ny teknologi för biologisk rening som reducerar kväveutsläppen i avloppsvattnet med 8 procent jämfört med 3 procent i den tidigare anläggningen. 58

59 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 3 BILAGA 3 Vattenföring 59

60 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 3 Metodik vattenföring I Tabell 7 anges från vilka provtagningspunkter som vattenföringsuppgifter inhämtats och från vilka källor. Tabell 7. Källor för vattenföringsuppgifter. Punkterna är ordnade så att punkter/biflöden högst upp i vattensystemet redovisas först Station Källa Amnärkning 2 SMHI beräkning enligt PULS-modellen, via lst i Västra Götaland 4 SMHI beräkning enligt PULS-modellen, via lst i Västra Götaland 6 Beräkning Q4*1,69 11 Eon Forsa 13a SMHI beräkning enligt PULS-modellen, via lst i Västra Götaland 15 Beräkning Q13a * 1,4 A11 SMHI beräkning enligt PULS-modellen, via lst i Västra Götaland A4 SMHI Pegel B5 Mycket osäker beräkning QNorrströmmen Q13a - QA4 -(,33 * QD16) 18a (PMK1) Eon Q Yngeredsfors *,89 2 Eon QYngeredsfors * 1,1 D16 SMHI Pegel D4 Beräkning QD16 * 1,24 V2 SMHI beräkning enligt PULS-modellen, via lst Halland 24 (PMK2) Beräkning Q2 + QD4 + QV2 + (3,3 * QV2) 6

61 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 3 Flödesuppgifter Tabell 8. Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) 25 vid Pepparforsen, Högvadsån, SMHI pegel datum jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ,6 11 3,1 2,8,91 3,7 2,9 1, 6,2 8, ,3 4,5 11 2,6 3,1 1, 4,1 2,5 1,3 5,9 8, ,5 4,5 1 2,9 2,5,91 3,6 2,4 1,2 6,4 7, ,8 4, 1 2,9 3,8,81 3,5 2,2 1,2 7,1 7, ,7 3,9 1 2,4 4,5,74 3,4 2, 1,1 7,3 8, , 3,6 1 2,7 4,5,8 4,8 1,8, , ,6 3,5 1 2,3 4,1,85 5,1 1,7, ,3 3,9 12 2,3 3,2,83 4,8 1,6, ,8 3,4 11 2,7 2,7,83 4,3 1,6,9 14 9, ,4 3,3 11 2,6 2,7,86 4,4 1,5, , ,3 3,5 1 2,9 2,2,79 4,9 1,4, ,7 3,9 9,6 2,8 3,2,73 5,1 1,3, ,4 3,8 9,2 2,6 3,2,76 8,4 1,3, , , 3,8 9, 2,4 4,1,77 7,9 1,2,8 13 8, , 3,9 9,5 2,1 3,4,78 7,1 1,3, , ,7 5,2 9,2 2,3 3,2,99 6,3 1,2,83 3 8, ,2 13 8,9 1,9 2,9 2,9 5,4 1,2, , ,1 19 8,3 2, 2,5 5,1 4,8 1,2, , ,6 18 7,7 2,1 2,5 4,1 4,3 1,3, , ,7 16 7,3 1,6 2, 4,7 3,8 1,3, , ,4 15 6,9 2,5 1,9 4,2 3,4 1,1,8 14 5, ,2 13 6,4 3,1 1,8 3,6 3,1,98 1,7 13 6, ,7 12 6, 3,3 1,5 3,2 2,8,93 3,7 12 6, ,7 12 5,2 5,1 1,6 3, 2,6,9 3,2 12 6, ,3 12 4,8 4, 1,3 2,7 2,6,93 5,5 12 6, ,2 13 4,4 4, 1,4 2,8 3,1, , ,1 14 4, 3,2 1,3 2,5 3,, , ,3 14 3,8 3,3 1,1 2,5 3,3, , ,2 2,8 1,2 2,3 3,8 1, 8,6 9,3 5, ,8 2,8 1, 2,3 3,9 1, 7,4 9,1 5, ,7 2,8 3,4 6,8 5,1 min 11 5,1 3,3 2,8 1,6 1,,73 2,6,85,74 5,9 5,1 medel medel 29 6,9 8,8 8,1 2,8 2,6 2, 4,3 1,4 3, 14 7,6 7,5 max ,1 4,5 5,1 8,4 2,

62 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 3 Tabell 9. Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) 25 vid Assmebro, Assman SMHI pegel datum jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ,7 15 7,1 4,6 3,9 5,8 7,5 2,5 8,6 7, ,1 13 7,6 4,1 3,7 7,3 7,1 3,7 9,2 7, , 13 7, 4,3 3,8 6,9 6,3 2,8 9,8 8, ,1 12 7,1 5,1 3,9 6,6 5,8 1,9 1 8, ,4 12 7, 6,4 3,6 6,6 5,5 2,6 11 8, , 14 7,1 6,5 3,2 5,9 5,1 3, 12 9, ,9 15 7,3 6, 3,7 7,3 5,2 3, ,7 18 6,8 5,9 3,2 8,6 4,5 3, ,6 18 7, 5,7 4,1 6,8 5, 3, ,4 19 6,4 4,9 3,6 8,5 4,9 3, ,7 17 6,6 5,5 3, 8,7 4,5 2, ,9 16 6,4 7, 2,8 8,5 4,1 2, ,5 15 5,9 8,5 2,7 9,1 4,6 2, ,9 7,6 14 5,9 8,8 3, 9,8 4,4 2, ,9 7,6 14 5,9 9,4 2,9 12 3,9 1, ,5 7,8 15 5,6 8,5 3,3 15 3,1 2, , 9,4 16 5,7 8,3 3,6 17 3,9 2, , , 7,9 4,1 17 2,9 2, , ,7 7,6 4,4 14 4,3 2,5 12 9, , ,6 7,2 5,4 1 3,6 2,5 1 8, , ,4 6,8 5,9 8,1 4, 3,3 8,7 8, , ,4 6,3 5,4 7,3 3,9 3,7 9,2 8, ,5 11 9,6 5,6 5,4 4,1 6,3 3,1 5,5 8,1 8, ,4 1 9,2 5,7 4,1 4,4 5,7 3,3 6,7 8,4 8, ,5 11 8,2 5,5 4,1 4,1 5,7 3,1 7,2 7,6 8, ,4 14 7,9 5,7 4,3 4,2 5,8 4,4 11 9,1 8, ,6 16 8, 5,1 4,9 5,5 5,8 1,9 15 7,9 7, ,1 18 7,1 5, 4,7 5,6 7,9, ,6 7, ,3 4,9 3,7 4,6 7,9 3,5 13 7,4 7, ,5 4,5 4,4 4,6 8, 3, 11 7,2 7, ,5 5,1 7,6 1 7, min 11 7,1 5,6 6,3 4,5 3,7 2,7 5,7,38 1,9 7,2 7, medel medel 26 9, , 6, 4, 8,6 4,2 4,9 11 9,8 9,4 max ,6 9,4 5,9 17 7,

63 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 3 Tabell 1. Månadsmedelvattenföring (m 3 /s) i Ätran 25 År Ätran Ätran Ätran Ätran Ätran Ätran Ätran Ätran Ätran a 15 18a 2 24 PULS PULS Beräkn. Sydkraft PULS Beräkn. Sydkraft Sydkraft Beräkn. Månad m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s 1 3,5 6, ,4 3,7 6, ,3 3,3 5, ,8 4,3 7, ,84 2,4 4, 7, , 2,8 4,7 6,6 7,8 8, ,44 1,6 2,6 6,1 6,6 6, ,5 1,5 2,6 5,9 7,5 7, ,4 1,1 1,9 7,7 7,9 8, ,36,94 1,6 7, 7,9 8, ,88 1,5 2,5 3,7 7,3 7, ,98 2,2 3,7 6,5 9, medel 1,1 2,7 4,5 9, År Sämån Assman Lillån Hög- Hög- Vinån 25 vadsån vadsån A11 A4 B5 D16 D4 V2 PULS Pegel Beräkn. Pegel Beräkn. PULS Månad m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s 1 1, ,3 2,56 9,2 11 6,9 8,5 1,2 3,64 1 7,4 8,8 11 1,2 4, ,8 8,1 1,78 5,36 6, 3,9 2,8 3,4,6 6,4 6, 3,3 2,6 3,2,76 7,18 4, 3,3 2, 2,5,4 8,24 8,6 4,4 4,3 5,4 1, 9,17 4,2 4, 1,4 1,7,47 1,17 4,9 5,4 3, 3,7,59 11, , ,5 12,45 9,8 4,7 7,6 9,5,84 medel,5 9,3 6,2 7,5 9,3,97 63

64 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 3 64

65 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 4 BILAGA 4 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna inom den samordnade recipientkontrollen 65

66 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 4 Metodik fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Provtagningen har utförts i enlighet med SS EN och av utbildad och godkänd personal (SNFS 199:11 MS:29). Provtagningen av recipientvatten har utförts av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Proven har transporterats och förvarats enligt gällande standard för vattenundersökningar. Samtliga analyser har utförts av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analysmetoder och vilka enheter de undersökta parametrarna anges i, redovisas i Tabell 11. Syrgashalt och vattentemperatur uppmättes i fält med hjälp av en portabel mätare (WTW Oxi 197). I sjöar uppmättes temperatur- och syrgasprofiler. Siktdjupet mättes med siktskiva och vattenkikare. Vid klorofyllprovtagningen togs prov med slang från ytan ner till 6 meters djup. Tabell 11. Analysparametrar, enheter samt analysmetoder för det fysikaliska och kemiska basprogrammet Analysparameter Enhet Analysmetod Vattentemperatur C Termometer,1 C Turbiditet (grumlighet) FNU fd. SS ph - SS mod Alkalinitet mekv/l SS Syrgashalt mg/l SS-EN Färg - SS-EN ISO del 4 TOC mg/l SS-EN 1484 Konduktivitet ms/m SS EN Totalfosfor $g/l SS , V-4-88B Bran+Luebbe Totalkväve $g/l TRAACS 8 Nitratkväve $g/l TRAACS 8 Klorofyll a $g/l SS Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån klassning för sjöar maj-oktober. Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde x.x ph Mycket surt <5.6 Alk Ingen eller obetydling buffertkapacitet <.2 Turbiditet Starkt grumligt vatten >7. Färg Starkt färgat vatten >1 TOC Mycket hög halt >16 Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd <1 Kväve Mycket höga halter 1,25-5, Fosfor Mycket höga halter,5-,1 x.x Kväve Extremt höga halter >5, Fosfor Extremt höga halter >,1 66

67 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 4 ÄTRAN - RECIPIENTKONTROLL 25 Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre pera Sikt- ro lini nings bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St, Datum tur djup fyll ph tet förm Färg TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m - mg/l FNU mg/l % mg/l mg/l mg/l Ätran, nedströms Böne ,1 7,4 1,1 19,4 85 8,9 3,3 13,9 95,16 1,1, ,7 7,6,94 16,9 6 7,6 1,8 1,7 92,12 1,1, ,4 7,9 1,4 2,6 6 8,5 1,7 11,1 11,15 1,1, ,2 7,7 1,2 18, ,7 1,5 1,17,97, ,2 7,6 1,6 25, , 11,2 88,21 1,3, ,8 7,4 1, 19, ,2 13,5 1,16 1,3,61 Max 15,4 7,9 1,6 25, ,3 13,9 11,21 1,3,89 Min,1 7,4,94 16,9 6 7,6 1,7 1,5 88,12,97,38 MEDEL 7,7 7,6 1,2 2, ,1 11,8 98,16 1,1,65 Median 7, 7,6 1,15 19, ,9 11,2 98,16 1,1,63 Ätran, uppströms Åsarp 4 512,5,13 1,2, , 7,3 1,2 2, ,1 13,8 94,18 1,2, ,4,23 1,3, ,2 7,7 1,2 2, ,3 1,5 89,17,95, ,4,13,91, ,3 7,8 1,7 24, ,5 1,6 11,14,83, ,9,15,88, ,9 7,8 1,7 24, , 9,7 96,16,8, ,8,11,7, ,7 7,6 2,2 32,9 5 9,3 2,6 1,3 82,12,99, ,6,17,69, ,6 7,5 1,5 24, ,1 13,6 1,12 1,,5 Max 16,9 7,8 2,2 32, ,1 13,8 11,23 1,3,8 Min, 7,3 1,2 2,1 5 9,3 2,1 9,7 82,11,69,23 MEDEL 7,8 7,6 1,6 24, ,4 11,4 95,15 1,,46 Median 7, 7,7 1,6 24, ,2 1,6 95,15,9,4 Ätran, Vist Kyrka ,8,15 1,3, ,2 7,6 1,5 25, ,6 14,3 98,15 1,3, ,6,33 1,3, ,1 7,8 1,4 22,9 65 9,5 2,3 1,8 91,15,93, ,2,13 1,, , 7,9 1,9 27, , 1, 1,15,96, ,9,15 1,, , 7,8 2, 29,8 5 9,7 1,3 8,1 8,17 1,1, ,8,12,97, ,9 7,7 2,1 33,1 35 6,4 1,2 11,7 94,15 1,1, ,3,12 1,, ,1 7,6 1,3 24, ,6 13,4 97,16 1,5,84 Max 17,9 7,9 2,1 33, ,6 14,3 1,33 1,5 1, Min,2 7,6 1,3 22,9 35 6,4 1,2 8,1 8,12,93,51 MEDEL 8,2 7,7 1,7 27, ,3 11,4 93,16 1,1,68 Median 7, 7,8 1,7 26,2 7 9,9 2,5 11,3 96,15 1,1,62 Ätran, Forsa ,1 7,7 1,1 19,6 55 9,4 1,5 14,8 1,7,88, ,3 7,8 1, 18,5 55 8,8 2,8 11,2 98,13,88, ,3 7,9 1,1 18,5 6 9,2 3,9 11,1 12,21,65, ,9 7,8 1,1 18,6 5 8,5 3, 9,7 1,22,56, ,8 7,7 1,1 19,8 5 8,5 1,8 11,4 96,13,69, ,3 7,6,97 18,5 5 7,7 2,1 12,9 94,12,62,21 Max 18,3 7,9 1,1 19,8 6 9,4 3,9 14,8 12,22,88,45 Min 1,1 7,6,97 18,5 5 7,7 1,5 9,7 94,7,56,45 MEDEL 9,3 7,8 1,1 18,9 53 8,7 2,5 11,9 11,15,71,22 Median 8,6 7,8 1,1 18,6 53 8,7 2,5 11,3 99,13,67,19 Ätran, uppströms Svenljunga 13a 5223, 7,4,81 16,3 6 8,8 2,1 14,5 99,9,86,48 13a , 7,6,79 15,8 6 8,2 6, 1,8 91,13,84,42 13a ,6 7,7 1, 17,8 6 8,8 2,9 1,2 11,13,73,24 13a , 7,4,86 15, ,6 8,4 85,22,71,12 13a ,1 7,4,86 16, ,1 1,3 85,16,65,17 13a ,6 7,2,64 14, ,5 13,2 97,12,81,35 Max 17,6 7,7 1, 17, , 14,5 11,22,86,48 Min, 7,2,64 14,5 6 8,2 2,1 8,4 85,9,65,12 MEDEL 8,6 7,5,83 16, ,5 11,2 95,14,77,3 Median 7,6 7,4,84 16,1 8 9,4 3, 1,6 94,13,77,3 67

68 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 4 ÄTRAN - RECIPIENTKONTROLL 25 Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre pera Sikt- ro lini nings bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St, Datum tur djup fyll ph tet förm Färg TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m - mg/l FNU mg/l % mg/l mg/l mg/l Ätran Axelfors ,2,16 1,, ,8 7,4,82 18,2 6 9, 1,9 13,9 97,1 1,1, ,2,14,86, ,2 7,5,77 16,2 55 8,2 2,7 1,6 9,15,97, ,,17,99, ,6 7,6,99 18,8 6 8,5 2,1 9,2 97,12,77, ,2,13,65, ,1 7,3,84 18, ,7 8,1 82,25,76, ,7,15,61, ,8 7,3,88 18, ,9 9,8 82,2,73, ,5,31,95, ,6 7,2,65 18, , 13,3 98,15 1,,39 Max 19,2 7,6 1, 18, ,7 13,9 98,31 1,1,48 Min,8 7,2,65 16,2 55 8,2 1,9 8,1 82,1,61,14 MEDEL 9, 7,4,83 18, ,6 1,8 91,17,87,33 Median 8, 7,4,83 18,3 65 9,5 2,4 1,2 94,15,91,38 Ätran, Ledet ,6 7,3,64 15,1 7 8,6 2,5 14,2 99,13,94, , 7,4,63 14,1 7 8,1 6,8 11,5 97,16,81, ,4 7,5,74 15,6 75 8,9 2,8 9,9 1,15,74, ,4 7,3,61 13, ,8 9,3 93,27,75, ,1 7,5,8 16,3 7 8,6 2,4 11,4 94,15,71, ,6 7,1,41 13, ,4 13,3 98,17,94,34 Max 17,4 7,5,8 16, ,8 14,2 1,27,94,5 Min,6 7,1,41 13,2 7 8,1 2,4 9,3 93,13,71,18 MEDEL 8,5 7,4,64 14, ,6 11,6 97,17,82,33 Median 7,6 7,4,64 14,6 73 8,8 3,1 11,5 98,16,78,32 Ätran, Ätrafors ,6 7,,4 11,6 7 7,7 1,9 14,2 99,9,87, ,8 7,3,38 1,8 7 8,6 1,9 11,1 96,13,76, ,5 7,3,46 12,2 7 9,3 2,5 9,6 1,12,71, ,5 7,1,34 1, ,3 8,4 88,2,76, ,1 7,2,59 14,3 7 8, 2,1 1,4 9,14,61, ,9 7,,31 1, ,7 13,2 98,13,8,32 Max 18,5 7,3,59 14, ,3 14,2 1,2,87,48 Min,6 7,,31 1,1 7 7,7 1,9 8,4 88,9,61,2 MEDEL 9,6 7,2,41 11,6 93 9,6 2,4 11,2 95,14,75,32 Median 9, 7,2,39 11,2 7 9, 2,3 1,8 97,13,76,31 Pinebodaån, f,d, Järnvägsbron 7b 512 1,6,14 1,,83 7b 5223,3 7,4,81 16,1 35 6,7 1,5 13,8 95,6 1,1,91 7b ,,16,86,65 7b ,7 7,5,76 15,1 45 5,2,72 11,7 93,6 1,1,75 7b ,2,8,9,49 7b ,7 7,6 1,3 2,3 6 6,7 1,5 1, 97,12 1,3,84 7b ,9,17,89,4 7b ,3 7,5,94 15, ,6 9,8 94,25 1,2,47 7b ,11 1,4,73 7b ,8 7,2,35 9, , 11,7 94,14,69,28 7b ,8,8 1,1,79 7b ,8 7,3,58 13,7 7 8, 2,4 13,2 97,8 1,1,78 Max 14,9 7,6 1,3 2, , 13,8 97,25 1,4,91 Min,3 7,2,35 9,7 1 5,2,72 9,8 93,6,69,28 MEDEL 7, 7,4,79 15,1 58 8,1 2, 11,7 95,12 1,1,66 Median 5,8 7,5,79 15,4 53 7,4 1,6 11,7 95,12 1,1,74 68

69 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 4 ÄTRAN - RECIPIENTKONTROLL 25 Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre pera Sikt- ro lini nings bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St, Datum tur djup fyll ph tet förm Färg TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m - mg/l FNU mg/l % mg/l mg/l mg/l Sämån ned, Gällstads arv A ,2,15 1,,64 A ,2 7,4,6 13,3 55 5,7 1,8 15,2 1,8,93,65 A ,1,16,84,5 A ,4 7,5,56 12,9 65 6,2 1,2 11,4 95,13 1,4,36 A ,5,14,79,37 A ,3 7,8,96 16,9 75 8,7 2, 11,1 11,18 1,2,76 A ,5,28 1,1,4 A ,8 7,4,59 11, ,5 1,7 1,18,9,26 A ,2,1,98,54 A ,2 7,5,77 15, ,8 12,5 98,16 1,1,73 A ,6,12 1,,55 A ,7 7,3,39 1,8 75 9,4 2,1 13, 96,9 1,1,53 Max 15,5 7,8,96 16, ,5 15,2 11,28 1,4,76 Min,2 7,3,39 1,8 55 5,7 1,2 1,7 95,8,79,26 MEDEL 7,2 7,5,65 13,5 82 9,3 2,1 12,3 1,15 1,,52 Median 6,3 7,5,6 13,1 73 9,1 1,9 12, 99,15 1,,54 Månstadsån, uppstr, Tranemo A ,2 7,,57 13,4 85 8,5 6,4 13,5 93,27 1,,53 A ,6 7,3,53 12,4 65 8,2 2,6 1,4 94,16,79,35 A ,4 7,5,6 12,2 7 8, 3,4 1,7 11,17,53,1 A ,6 7,2,64 13, ,6 8,6 87,35,6,97 A ,9 7,1,21 8, , 13,2 11,19,74,26 A ,7 7,1,52 12,9 75 9,3 3,1 12,8 97,15,85,32 Max 16,4 7,5,64 13, ,4 13,5 11,35 1,,53 Min,2 7,,21 8,1 65 8, 2,6 8,6 87,15,53,97 MEDEL 8,9 7,2,51 12,1 82 9,3 3,5 11,5 99,22,75,28 Median 8,8 7,2,55 12,7 73 8,9 3,1 11,8 96,18,77,29 Jälmån, uppstr, Tranemo A2 5223,4 6,7,2 8,5 1 8,4 2,9 13,8 95,7,71,4 A ,4 6,9,17 7,1 85 9,5 1,5 1,5 94,8,66,3 A ,7 7,1,29 7, ,4 9,6 1,9,54,15 A ,5 6,9,22 7, ,9 8,8 88,2,77,17 A ,7 7,2,49 12, ,7 13,7 11,27,78,24 A ,8 6,6,15 7, ,5 14, 1,13,87,29 Max 18,7 7,2,49 12, ,9 14, 11,27,87,4 Min,4 6,6,15 7,1 85 8,4 1,5 8,8 88,7,54,15 MEDEL 8,9 6,9,25 8, ,8 11,7 98,14,72,26 Median 8,6 6,9,21 7, ,8 12,1 98,11,74,27 Assman, Örsås A ,2,13,78,39 A4 5223,2 6,8,33 1,9 1 8,3 2,4 13,7 94,2,88,44 A ,2,18,76,36 A ,5 7,,28 9,3 7 8,4 1,9 1,3 88,16,71,31 A ,3,19,7,29 A ,2 7,2,46 1,8 1 9,4 2,9 9,1 95,16,64,19 A ,8,23,61,16 A ,5 7,1,45 1, ,3 9, 9,29,84,19 A ,7,19,73,32 A ,9 7,3,48 11,8 7 9,9 3,2 11, 9,18,68,28 A ,5,17,76,27 A ,6 6,8,22 8, ,8 13,3 98,12,85,3 Max 19,8 7,3,48 11, ,3 13,7 98,29,88,44 Min,2 6,8,22 8,8 7 8,3 1,9 9, 88,12,61,16 MEDEL 8,9 7,,37 1, ,8 11,1 93,18,75,29 Median 7,7 7,1,39 1, ,9 1,7 92,18,75,3 69

70 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 4 ÄTRAN - RECIPIENTKONTROLL 25 Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre pera Sikt- ro lini nings bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St, Datum tur djup fyll ph tet förm Färg TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m - mg/l FNU mg/l % mg/l mg/l mg/l Lillån, Mölneby B ,4,12,58,23 B5 5223,8 6,4,11 6,3 1 8,5 1,3 13,9 97,1,57,24 B ,6,9,51,23 B ,2 6,8,13 6,2 85 8,4 1, 8,2 7,9,54,21 B ,5,1,53,19 B ,6 6,9,13 6, 1 8,1 1,7 9,8 1,9,47,12 B ,8,11,43,6 B ,5 6,8,18 6,6 1 9,9 2, 8, 82,15,52,7 B ,11,5,1 B ,3 6,9,15 6, ,3 9,7 85,14,51,12 B ,12,5,14 B ,9 6,4,1 6, ,1 13, 96,13,6,16 Max 19,8 6,9,18 6, ,3 13,9 1,15,6,24 Min,8 6,4,1 6, 85 8,1 1, 8, 7,9,43,6 MEDEL 9,6 6,7,13 6, ,7 1,4 88,11,52,16 Median 8,8 6,8,13 6,3 1 9,2 1,9 9,8 91,11,52,15 Högvadsån, Sumpafallen D ,1 6,8,17 8,3 65 6,9 1,5 15 1,8,8,5 D ,7 7,,17 7,7 6 6,,94 11,4 96,1,69,43 D ,4 7,4,28 9, 7 7,1 1,2 11,4 12,6,73,38 D ,3 7,,21 7, ,8 1,3 1,14,65,19 D ,2 7,4,37 1, ,3 11,9 96,22 1,1,42 D ,7 6,9,17 7,8 1 9,4 2,5 12,9 98,1,74,58 Max 16,4 7,4,37 1, ,3 15, 12,22 1,1,58 Min,1 6,8,17 7,7 6 6,,94 1,3 96,6,65,19 MEDEL 8,1 7,1,23 8,5 87 9,1 1,9 12,2 12,12,79,42 Median 7, 7,,19 8,1 85 8,3 1,7 11,7 99,1,74,43 Högvadsån, utloppet D ,,13,81,51 D4 5223,2 6,9,21 9,2 6 5,7 2,5 15,2 1,8,99,75 D ,,12,78,5 D ,2 7,5,34 9,8 5 5,6 1,4 11,1 94,9,92,61 D ,3,8,78,48 D ,9 7,3,3 9,5 7 7,3 1,7 1,5 11,9,98,67 D ,5,19,84,31 D ,2 7,1,25 8, ,2 9,5 95,18,81,36 D ,12 1,,76 D ,1 7,,21 8, ,1 11,2 93,25 1,1,51 D ,12,77,39 D ,8 7,,2 8,4 1 8,5 2, 12,9 98,8,98,13 Max 17,5 7,5,34 9, ,1 15,2 11,25 1,1,76 Min,2 6,9,2 8,3 5 5,6 1,4 9,5 93,8,77,13 MEDEL 8,8 7,1,25 9, 93 8,5 2,2 11,7 98,13,9,5 Median 7,7 7,1,23 8,9 85 7,9 2,1 11,2 97,12,88,51 Vinån, Faurås V ,4,45 4,8 4,1 V2 5223,6 7,1,5 19,1 45 4,9 6,5 14,2 99,31 4, 3,9 V ,2,26 3,6 3,5 V ,5 7,4,58 45,6 4 3,7 6,2 11, 9,24 3,6 3,2 V ,8,32 3,4 2,6 V ,9 7,4,63 19,1 6 4, 3,6 1,8 1,36 3,2 3, V ,8,77 2,8 2,2 V ,4 7,2,68 19,5 7 7,1 6, 8,7 83,48 3,4 3, V ,7,25 3,1 3, V , 7,,54 18, , 84,7 4,3 3,5 V ,1,31 3,9 3,6 V ,3 7,1,54 2,5 6 6,1 5,7 12,2 96,3 4,9 3,5 Max 14,8 7,4,68 45, ,2 1,77 4,9 4,1 Min,6 7,,5 18,6 4 3,7 3,6 8,7 83,24 2,8 2,2 MEDEL 8,2 7,2,58 23,7 71 6, 7,5 11,2 92,4 3,8 3,3 Median 7,3 7,2,56 19,3 6 5,5 6,1 1,9 93,32 3,6 3,4 7

71 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 4 ÄTRAN - RECIPIENTKONTROLL 25 Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre pera Sikt- ro lini nings bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St, Datum tur djup fyll ph tet förm Färg TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m - mg/l FNU mg/l % mg/l mg/l mg/l Lönern, yta 3Y ,1 7,4,67 13, ,4 12,5 88,15 1,1,56 3Y ,1 2,5 9,4 8,1,95 15,5 4 7,8 2,2 9,6 11,12,5 <,1 MEDEL 6,5 7,8,81 14, ,8 11,1 99,14,8,29 Lönern, botten 3B ,3 7,2,82 15, ,4 4,3 32,16 1,1,61 3B ,7 7,6 1, 17,4 6 8, 4,4 1,3 13,15,67,18 MEDEL 7,3 7,4,91 16, ,9 2,8 22,5,16,89,31 Åsunden, yta 9Y ,3 7,8 1,2 21, , ,12 1,1,6 9Y ,9 6,5,9 1,,58 9Y ,3 9,5,13,98,47 9Y ,4 3, 8,6 8,3 1,2 2, 4 8,7 1,8 9,8 11,15,73,21 9Y ,7 2,6 13,18,82,37 Max 2,4,18 1,1,6 Min 1,3,9,73,21 MEDEL 12,5 9,4 8,1 1,2 2,6 48 9,4 2,4 11,4 11,13,93,45 Median 12,9,13,98,47 Åsunden, botten 9B ,5 7,7 1,1 2, ,5 8,4 62,15 1,,57 9B ,3 7,4 1,1 19,6 6 8,5 5,8 3,6 31,18 1,1,64 MEDEL 13, 7,6 1,1 2,2 6 9,8 4,2 6, 47,17 1,5,61 Yttre Åsunden, yta 1Y ,7 7,8 1,1 2,3 5 9,2 3,6 7, 5,9,89,45 1Y ,8 2,5 6,6 8,2 1,1 18,4 35 8,2 1,7 9,7 11,21,55,19 MEDEL 8,6 8, 1,1 19,4 43 8,7 2,7 8,4 8,15,72,23 Yttre Åsunden, botten 1B ,4 7,6 1,1 2,5 55 9,5 1 7, 51,13,93,45 1B ,1 7,4 1,2 19,8 75 8,7 3,4 <,2 <1,7,15 1,,27 MEDEL 9,3 7,5 1,2 2,2 65 9,1 6,7 3,6 26,14,97,36 Sämsjön, yta A12Y ,5 7,5,46 11,4 35 6,4 2,7 13,3 95,14,55,25 A12Y ,6 3,3 8,6 8,1,53 1, ,8 9,9 11,8,5 <,1 MEDEL 8,5 7,8,5 11,2 35 6,7 2,3 11,6 13,11,53,13 Sämsjön, botten A12B ,3 7,4,47 11,4 35 7,5 3,3 11,7 85,18,54,27 A12B , 7,,51 11, 4 6,4 3, 2, 16,9,58,26 MEDEL 8,4 7,2,49 11,2 38 7, 3,2 6,9 5,5,14,56,27 Tjärnesjön, yta D11Y , 6,,4 5,6 5 6,6 1,3 12,2 88,7,59,27 D11Y ,7 2,7 7,8 7,,9 5,5 5 6,5,6 9,1 1,15,39,72 MEDEL 8, 6,5,7 5,6 5 6,6 1, 1,7 94,11,49,17 Tjärnesjön, botten D11B ,2 6,2,7 5,7 55 6,9 1,7 6,3 47,7,53,24 D11B ,1 6,3,8 5,6 6 6, 1,1 4, 33,12,54,25 MEDEL 8,1 6,3,8 5,7 58 6,5 1,4 5,2 4,1,54,25 V Fegen, yta B1Y ,9 6,8,11 6,1 6 8,5 3,3 13, 94,6,47,19 B1Y , 2,7 6,2 7,3,15 6,1 5 7,5 1, 9,2 1,18,36,27 MEDEL 8,2 7,1,13 6,1 55 8, 2,2 11,1 97,12,42,11 V Fegen, botten B1B ,7 6,5,12 6, 65 8, 1,2 8,2 6,7,45,2 B1B , 6,5,14 6,1 6 7,1 1,1 3,3 29,9,52,23 MEDEL 8,2 6,5,13 6,1 63 7,6 1,2 5,8 45,8,49,22 71

72 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 4 72

73 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 5 BILAGA 5 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna inom den nationella miljöövervakningen 73

74 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 5 Tabell 12. Ätran vid Falkenberg 25. Inst för miljöanalys, SLU Uppsala. År Mån Dag ph Alk Kond Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l mg/l ,,25 9,2,44,11,3,29,16,34,8 1, ,1,35 11,,53,14,35,35,22,32,8 2, ,1,4 13,3,49,11,59,35,16,51,6 2, ,2,31 1,,5,11,31,28,18,32,8 1, ,4,46 11,8,61,14,35,33,2,37,9 1, ,3,44 11,8,57,16,38,36,2,35,9 1, ,4,55 13,3,67,17,42,36,23,5,9 1, ,2,4 1,,54,13,3,28,16,29,9 2, ,2,46 11,5,6,15,36,33,19,38,1 2, ,4,59 13,3,71,16,4,36,22,42,1 1, ,9,21 8,3,34,11,29,27,14,32,8 1, ,1,34 1,4,49,15,33,3,18,36,9 2,2 25 7,2,4 11,2,54,14,36,32,19,37,9 1,7 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N org.-n Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofilt. Abs. filt. Abs. diff. COD Mn TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42nm/5cm mg/l mg/l ,291,188,13 13,7 8, ,192,15,42 18,8 7, ,567,75,492 8,4 8, ,219,151,68 1,5 7, ,152,13,49 7, 6, ,232,137,95 9,2 7, ,162,116,46 8,6 8, ,342,265,77 15,6 1, ,324,225,99 7,2 11, ,23,128,75 8,8 8, ,378,37,71 16,4 12, ,293,226,67 13,5 9, ,28,173,17 11,5 8,9 Tabell 13. Ätran vid Skåpanäs 25. Inst för miljöanalys, SLU Uppsala. År Mån Dag ph Alk Kond Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l mg/l ,9,28 9,2,47,11,29,29,16,33,8 1, ,1,41 11,2,56,12,34,3,19,31,8 1, ,3,63 13,7,82,14,38,35,25,33,9 1, ,1,4 1,1,56,11,28,27,18,3,9 1, ,2,55 12,6,72,13,36,32,21,37,9 1, ,3,53 12,8,68,13,41,3,21,38,9, ,2,62 13,8,75,14,43,39,23,51,9 1, , 7,1,46 11,1,62,12,34,28,18,32,9 1, ,3,61 13,3,76,13,4,33,22,41,1 1, ,2,66 14,,8,14,4,34,23,42,1 1, ,9,27 9,,42,11,32,26,15,34,9 2, ,1,35 9,9,51,12,32,26,18,36,9 1,9 25 7,1,48 11,7,64,13,36,31,2,37,9 1,6 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N org.-n Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofilt. Abs. filt. Abs. diff. COD Mn TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42nm/5cm mg/l mg/l ,35,212,93 12,6 9, ,26,146,6 9,6 8, ,188,134,54 1,6 8, ,216,16,56 11, 8, ,176,19,67 7,5 7, ,21,138,63 9,4 8, ,28,113,95 9, 8, , ,384,294,9 16,6 11, ,233,162,71 9,6 9, ,162,19,53 8,7 8, ,419,337,82 2,1 13, ,29,249,41 15,4 11, ,249,18,69 11,7 9,4 74

75 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 6 BILAGA 6 Temperatur- och syreprofiler i sjöar 75

76 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 6 Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) djup (m) Lönern 3, Sämsjön A12, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) Åsunden 9, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) Tjärnesjön D11, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) Yttre Åsunden 1, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) V Fegen B2,

77 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 6 Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) djup (m) Lönern 3, Sämsjön A12, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) Åsunden 9, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) Tjärnesjön D11, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) Yttre Åsunden 1, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) V Fegen B2,

78 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 6 78

79 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 7 BILAGA 7 Transport och arealspecifik förlust 79

80 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 7 8

81 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 7 Metodik transport och arealspecifik förlust Årstransporten av totalkväve, nitrit+nitratkväve, totalfosfor och TOC har beräknats för samtliga punkter i Tabell 7 på sidan 6. Analysvärden har tillsammans med vattenföringsuppgifter från fasta mätstationer eller PULS-punkter legat till grund för dessa beräkningar. För de punkter där fasta vattenföringsstationer eller PULS-data saknas har vattenföringen beräknats med hjälp av arealvägda relationer. Halter angivna som mindre än (<) har vid transportberäkningarna satts lika med angiven halt. Uppgifter om dygnsvis eller veckovis vattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive punkts avrinningsområdesareal. Arealerna har i första hand hämtats från Svenskt Vattenarkiv (SMHI 1994). Den arealspecifika förlusten har beräknats för samtliga punkter i Tabell 7 på sidan 6. Sannolika naturliga ursprungliga halter för varje provtagningspunkt har erhållits från respektive länsstyrelse. Resultat arealspecifik förlust Se Tabell 2 och Tabell 3 på sidorna 25 och

82 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 7 Resultat transportberäkningar TRANSPORT TOTALFOSFOR (ton) a 15 A11 A4 Ätran Ätran Ätran Ätran Ätran Ätran nedst. Böne uppst. Åsarp Vist kyrka Forsa uppst S-ljunga Axelfors Sämån Assman jan,14,22,42,4,79 1,4,58,91 feb,45,13,19,18,33,44,11,4 mar,65,22,47,28,41,5,29,5 apr,47,2,4,39,54,67,21,56 maj,31,88,14,33,33,42,14,29 jun,33,9,16,34,25,28,14,27 jul,18,61,11,35,3,26,13,23 aug,22,6,11,35,39,42,14,62 sep,17,36,7,38,43,43,6,27 okt,24,31,6,28,37,42,9,24 nov,46,68,1,12,27,54,16,48 dec,41,74,15,21,33,48,11,33 TOTALT,52 1,3 2,4 3,6 4,7 6,3,22 5,1 TRANSPORT TOTALKVÄVE (ton) a 15 A11 A4 jan 9, ,9 54 feb 3,1 9, , 19 mar 5, ,9 22 apr 4, ,6 24 maj 2,6 5, , 11 jun 2,5 5, ,9 1 jul 1,2 3,6 7, ,59 6,8 aug 1,3 3,2 6,9 9, ,61 17 sep 1, 2, 4, ,39 8,6 okt 1,5 2,3 4, ,65 9,2 nov 3,2 3,4 7,9 6, ,3 21 dec 3,2 5, ,2 22 TOTALT TRANSPORT NITRIT+NITRATKVÄVE (ton) a 15 A11 A4 jan 7, ,5 27 feb 2,5 5, ,68 9,5 mar 3,6 7, ,2 1 apr 2,5 6, ,63 11 maj 1,5 2,7 6,3 6,9 9,2 1,38 4,8 jun 1,4 2,2 6,1 3,6 5,3 6,3,51 3,5 jul,64 1,3 3,7 2,1 3,9 4,,25 1,8 aug,57 1, 3,4 1,2 2,9 3,1,19 4,1 sep,48,68 2,5 1, 2,8 3,1,17 2,7 okt,86,95 2,8 1,2 3,6 4,4,41 3,8 nov 1,7 1,3 4,5 1,2 4,8 7,,74 7,7 dec 1,6 2,6 7,7 3,5 9,1 11,58 7,8 TOTALT TRANSPORT ORGANISKT KOL (ton) a 15 A11 A4 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec TOTALT

83 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 7 XXXXXXX TRANSPORT TOTALFOSFOR (ton) B5 18a 2 D16 D4 V2 24 Ätran Ätran Högvadsån Högvadsån Ätran Lillån Skåpanäs Ätrafors Sumpafallen utloppet Vinån Falkenberg jan,5 4,2 2,8,62 1,2,25 7,6 feb,25 1,2 1,,13,2,92 3,2 mar,17 1,3 1,2,21,32,1 15 apr,15 1,4 1,5,2,27,46 5,2 maj,86,66,89,64,77,52 1, jun,86 1,,71,47,71,58 1,3 jul,17 1,3,69,47,12,1 1,6 aug,15 1,5 1,4,14,27,14 2,4 sep,15,93,95,6,7,4 1,8 okt,19 1,,9,17,22,12 2,2 nov,21 2,1 1,4,59,66,16 3,6 dec,17 1,6 1,2,22,22,64 3,4 TOTALT 2, ,5 3,7 1,2 48 TRANSPORT TOTALKVÄVE (ton) B5 18a 2 D16 D4 V2 24 jan feb mar apr 8, ,6 149 maj 4, ,2 7,6 6,1 61 jun 4, ,8 7,4 5,6 51 jul 7, ,8 5,7 4,4 7 aug 5, ,8 12 7,6 65 sep 5, ,8 4, 3,6 34 okt 7, ,5 11 8,5 81 nov 8, dec 7, TOTALT TRANSPORT NITRIT+NITRATKVÄVE (ton) B5 18a 2 D16 D4 V2 24 jan 9, feb 5, , mar 4, apr 3, ,3 14 6,1 82 maj 1, ,1 4,8 5, 45 jun 1, ,6 4,8 4,8 37 jul 1, ,7 2,4 3,6 42 aug, ,8 4,9 6,5 36 sep, ,89 2,4 3,3 27 okt 1, ,3 5,3 7,2 42 nov 2, dec 2, ,4 7,4 76 TOTALT TRANSPORT ORGANISKT KOL (ton) B5 18a 2 D16 D4 V2 24 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec TOTALT

84 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 7 84

85 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 8 BILAGA 8 Metaller i vattenmossa 85

86 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 8 Metodik metaller i vattenmossa Eftersom många av de, ur miljösynpunkt, intressanta metallerna förekommer i låga halter i vatten ställs stora krav på provtagning och analys. I vissa fall kan det vara lämpligt att studera metallhalterna i organismer där de anrikas, t.ex. vattenmossa (Fontinalis sp). Vattenmossa fungerar bra som metallindikator om syftet är att kartlägga föroreningskällor och storleken på influensområden samt få en uppfattning om föroreningens styrka i förhållande till naturliga bakgrundsnivåer. Vattenmossa svarar snabbt på metaller i vattnet och en jämviktshalt" som ligger 1-1 gånger högre än i vattnet nås redan inom några dagar. Samtidigt har den en viss förmåga att hålla kvar haltpåslag från belastningstoppar. Vid ph-värden omkring 7 föreligger inom koncentrationsintervallet,5-1 $g/l i stort sett direkt proportionalitet mellan halter i mossa respektive vattnet. Upptaget sjunker däremot snabbt med minskande ph. Noteras bör dock att halterna i vattenmossa inte avspeglar totalhalter i vattnet utan de former som är biologiskt tillgängliga. För undersökningarna av metaller i vattenmossa har ALcontrol i Halmstad svarat för all provtagning. Provtagningen har utförts i enlighet med BIN VR21 (SNV rapport 318, 1986). Vattenmossan utplacerades och insamlades Proverna har analyserats av ALcontrol i Linköping. Samtliga analyser av metaller i vattenmossa har utförts av SWEDAC ackrediterat laboratorium enligt SSEN13346mod/SS (kvicksilver enligt SSEN13346mod/SS och arsenik enligt SS2815-2/EPA62). Resultat metaller i vattenmossa Se Metaller i vattenmossa Tabell 4 på sidan 3. 86

87 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9 Bottenfauna 87

88 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 Metodik bottenfauna i rinnande vatten Provtagning och analys Provtagningen genomfördes på 13 lokaler i november 25. Provpunkternas läge framgår av Tabell 1 och Karta 1 på sidan 8. Mer exakta angivelser av lokalernas läge finns i lokalbeskrivningarna nedan. Vid varje lokal uppmättes en tio meter lång sträcka och inom denna togs fem kvantitativa prov enligt (SS-EN ). Även anvisningarna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning följdes. Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på,25 m 2 framför håven rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 7 % etanol. På laboratoriet plockades sedan djuren ut och artbestämdes under stereomikroskop. Utvärdering Med utgångspunkt från ett antal kriterier hos bottenfaunan kan man dra slutsatser om miljöpåverkan. Vi har i denna undersökning gjort en bedömning av påverkansgraden med avseende på näringsämnen/organiskt material och av försurning. Vi har även gjort en bedömning av eventuell annan påverkan samt av faunans naturvärden. Allmän information om bottenfauna och en mer ingående beskrivning av bedömningsgrunderna finns i kapitlet Allmänt om biologiska undersökningar nedan. Nedan finns även en beskrivning av provlokalerna samt fullständiga artlistor. Vid bedömningen av näringsämnen/organiskt material med hjälp av bottenfaunan användes framförallt dessa kriterier:!" Danskt faunaindex!" ASPT-index!" Shannon index Vid bedömningen av försurning användes Surhetsindex. Förutom ovanstående fyra index, som föreslagits av Naturvårdsverket använder vi ytterligare några parametrar som vi tycker är viktiga för bedömningarna. Dessa är:!" Förekomst av indikatorarter!" Totalantal taxa!" Medelantal taxa/prov!" Individtäthet!" EPT-index (antal taxa av dag- bäck- och nattsländor) Bottenfaunans påverkan av organisk belastning och försurning samt i förekommande fall annan påverkan har bedömts efter tre klasser:!" Ingen eller obetydlig påverkan!" Betydlig påverkan!" Stark eller mycket stark påverkan 88

89 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 Metodik bottenfauna i sjöar Provtagning och analys Provtagningen genomfördes i Åsunden i november 25. Två provytor, om 1x1 meter, undersöktes enligt den standardiserade metoden SS De två provytorna var belägna dels i sjöns djuphåla (profundal) och dels i ett grundområde (sublitoral). I varje provyta togs fem prov. Proven sållades på plats genom ett såll med masktätheten,5 X,5 mm och konserverades sedan i etanol. På laboratoriet sorterades djuren ut och artbestämdes till en nivå där relevanta tillståndsbedömningar är möjliga. Provtagningen i sjöar skedde på våren till och med 1998, därefter har proverna tagits på hösten-vintern. Utvärdering Med utgångspunkt från ett antal kriterier hos profundalfaunan kan man dra slutsatser om näringstillgången i sjön och om syreförhållandena i bottenvattnet. Allmän information om bottenfauna och en mer ingående beskrivning av gränsvärden och bedömningsgrunder finns i kapitlet Allmänt om biologiska undersökningar nedan. Nedan finns även en beskrivning av provlokalerna samt fullständiga artlistor. Vid bedömningen av näringsämnen/organiskt material och syresituationen med hjälp av bottenfaunan användes framförallt dessa kriterier:!" BQI!" O/C-index Förutom ovanstående index, som föreslagits av Naturvårdsverket använder vi ytterligare några parametrar som vi tycker är viktiga för bedömningarna. Dessa är:!" Förekomst av indikatorarter!" Totalantal taxa!" Medelantal taxa/prov!" Individtäthet Näringstillgången i sjön har bedömts efter tre klasser:!" Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt tillstånd!" Måttligt näringsrikt tillstånd!" Näringsrikt eller mycket näringsrikt tillstånd Syreförhållandena i sjöns bottenvatten har bedömts efter tre klasser:!" Syrerikt eller mycket syrerikt tillstånd!" Måttligt syrerikt tillstånd!" Syrefattigt eller mycket syrefattigt tillstånd Påverkan på bottenfaunan från näringsämnen/organiskt material har bedömts efter tre klasser.!" Ingen eller obetydlig påverkan!" Betydlig påverkan!" Stark eller mycket stark påverkan 89

90 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 Resultat bottenfauna Nedan redovisas resultaten från 25 års undersökning för varje lokal/station var för sig. I denna redovisning görs även jämförelser med tidigare års resultat. 2. Ätran, Nedom Böne, Hagen Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: 64212/ Tillståndsklassning Totalantal taxa: 39 måttligt högt Diversitetsindex: 2,87 lågt Medelantal taxa/prov: 21, måttligt högt ASPT - index: 6,6 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 761 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 25 högt Surhetsindex: 8 högt Naturvärdesindex: 6 BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Rhithrogena germanica - rödlistad A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl B Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl Ingen bedömning Ingen eller obetydlig 97-5 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa 6 4 Antal ind./kvm Kommentar: Värdena på både artantal och individtäthet var måttligt höga. Förekomsten av flera känsliga arter visade på ingen eller obetydlig påverkan av såväl näringsämnen/organiskt material som av försurning. Bottenfaunan bedöms ha höga naturvärden. Bedömningen grundade sig främst på förekomsten av den rödlistade dagsländan Rhitrogena germanica. Vid undersökningen 22 påträffades även två ovanliga arter: bäcksländan Capnia bifrons och nattsländan Notidobia ciliaris. Bottenfaunan har undersökts ett flertal gånger sedan Bedömningen av påverkansgrad har varit densamma under alla år. Artantalet har ökat på lokalen, men artsammansättningen har varit likartad mellan åren

91 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 4. Ätran, Ovan Åsarp, Ågården Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: 64365/13676 Tillståndsklassning Totalantal taxa: 42 högt Diversitetsindex: 3,98 högt Medelantal taxa/prov: 24,8 måttligt högt ASPT - index: 6,6 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 1 14 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 22 måttligt högt Surhetsindex: 1 högt Naturvärdesindex: 5 BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Gammarus lacustris - ovanlig A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 9 Ingen bedömning Ingen eller obetydlig 94 Ingen bedömning Ingen eller obetydlig 97 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 99 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 2 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 5 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa 5 Kommentar: Antal taxa var högt och individtätheten var måttligt hög. Samtliga index var måttligt höga till mycket höga. Detta tillsammans med förekomst av flera känsliga arter visar på ingen eller obetydlig påverkan av såväl näringsämnen/organiskt material som av försurning. Lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt. Vid undersökningen 22 påträffades den rödlistade dagsländan Rhitrogena germanica samt den ovanliga nattsländan Brachycentrus subnubilus. Bottenfaunan har undersökts flera gånger sedan 199. Andelen av föroreningskänsliga arter och artantalet har ökat jämfört med 199. Bedömningen av påverkansgrad har dock varit densamma vid alla undersökningstillfällen Antal ind./kvm

92 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 5g. Ätran, Nybygget Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: 64149/13589 Tillståndsklassning Totalantal taxa: 35 måttligt högt Diversitetsindex: 2,95 lågt Medelantal taxa/prov: 19,4 måttligt högt ASPT - index: 5,9 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 743 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 16 måttligt högt Surhetsindex: 8 högt Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning - A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl Ingen bedömning Ingen eller obetydlig 96-5 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Värdena på både antal taxa och individtäthet var måttligt höga. Indexvärdena varierade från låga till måttligt höga, men flera känsliga indikatorarter påträffades. Detta gjorde att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen/organisk belastning som av försurning. Lokalen bedömdes hysa naturvärden i övrigt. Vid undersökningen 24 påträffades två ovanliga arter: märlkräftan Gammarus lacustris och dagsländan Baetis buceratus. Tidigare år har även den regionalt ovanliga bäcksländan Capnia bifrons påträffats. Bottenfaunan har undersökts varje år sedan Bedömningen av påverkansgrad har varit densamma under alla år. Artantalet var högre vid undersökningarna 1999 och 2 för att sedan återgå till tidigare nivåer. Det har inte gått att härleda förändringarna till skillnader i vattenkvalitet

93 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 6. Ätran, Vist Kyrka Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: / Tillståndsklassning Totalantal taxa: 39 måttligt högt Diversitetsindex: 2,8 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 2,4 måttligt högt ASPT - index: 5,5 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): mycket högt Danskt faunaindex: 4 lågt EPT-index: 16 måttligt högt Surhetsindex: 1 högt Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: tydlig avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning - A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl Ingen bedömning Ingen eller obetydlig Ingen bedömning Betydlig 97 Ingen eller obetydlig Betydlig 99-5 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Lokalen är generellt sett svårprovtagen med ett lättrörligt bottensubstrat samt ofta högt vattenstånd. Antal taxa var måttligt högt medan individtätheten var mycket hög. Föroreningsindexen var något låga, men relativt känsliga indikatorarter påträffades. Detta gjorde att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen/organisk belastning som av försurning. Lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt. 24 påträffades två ovanliga arter: dagsländan Baetis buceratus och bäcksländan Capnia bifrons. Bottenfaunan har undersökts flera gånger sedan Bedömningen av näringsämnen/organiskt material ändrades från ingen eller obetydlig påverkan till betydlig påverkan Sedan 1999 har bottenfaunan bedömts som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Föroreningskänsliga arter påträffades de första åren, men saknades eller var få mellan 1993 och Vid de senaste provtillfällena har känsliga indikatorarter återigen förekommit men oftast fåtaligt. Detta gör att den aktuella vattendragssträckan kan bedömas vara känslig mot en ökad näringsämnesbelastning. En viss ökning av antalet arter kan skönjas sedan 1993, vilket skulle kunna indikera en förbättrad miljö för bottenfaunan

94 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 9. Åsunden, Sublitoral Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: 64635/13567 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,215 Antal prov: 5 Provdjup (m): 7,5 Tillståndsklassning Totalantal taxa: 22 högt BQI: 2,86 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 1, O/C-index: 5,33 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): måttligt högt Diversitetsindex: 2,67 måttligt högt Avvikelseklassning BQI: ingen eller liten avvikelse O/C-index: ingen eller liten avvikelse Bedömning av tillstånd och påverkan B Måttligt näringsrika förhållanden A Syrerika eller mycket syrerika förhållanden A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material A Ingen eller obetydlig påverkan av annan förorening Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstatus 1996 Måttligt näringsrika förhållanden 97-1 Måttligt näringsrika förhållanden 2-5 Måttligt näringsrika förhållanden Syrestatus Syrerika eller mycket syrerika förhållanden Måttligt syrerika förhållanden Syrerika eller mycket syrerika förhållanden Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar: Antalet påträffade taxa var högt medan individtätheten bedömdes som måttligt hög. De bägge näringsindexen var måttligt höga och relativt känsliga arter påträffades. Tillsammans visade detta på måttligt näringsrika förhållanden och faunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organisk belastning. Förhållandena bedöms ha varit relativt stabila över åren även om artantal och individtäthet har varierat en del. Förekomst av flera syrekrävande arter visade på syrerika eller mycket syrerika förhållanden i bottenvattnet. 94

95 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 9. Åsunden, Djuphålan Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: 6455/ Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,215 Antal prov: 5 Provdjup (m): 41 Tillståndsklassning Totalantal taxa: 7 måttligt högt BQI: 2, lågt Medelantal taxa/prov: 4,2 O/C-index: 2,31 lågt Individtäthet (ant/m 2 ): mycket högt Diversitetsindex: 1,74 måttligt högt Avvikelseklassning BQI: ingen eller liten avvikelse O/C-index: ingen eller liten avvikelse Bedömning av tillstånd och påverkan B Måttligt näringsrika förhållanden B Måttligt syrerika förhållanden A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material A Ingen eller obetydlig påverkan av annan förorening Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstatus 1994 Måttligt näringsrika förhållanden 1995 Måttligt näringsrika förhållanden 1996 Måttligt näringsrika förhållanden 97-5 Måttligt näringsrika förhållanden Syrestatus Måttligt syrerika förhållanden Måttligt syrerika förhållanden Syrerika eller mycket syrerika förhållanden Måttligt syrerika förhållanden Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar: Antalet påträffade taxa bedömdes som måttligt högt och individtätheten som mycket hög. De bägge näringsämnesindexen var låga och visade tillsammans på måttligt näringsrika förhållanden. Bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organisk belastning. Indexen har legat stabilt över åren och visat på ett måttligt näringsrikt tillstånd. Förekomst av ärtmusslor Pisidium sp. samt den relativt syrekrävande fåborstmasken Aulodrilus pluriseta indikerade måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet. Bottenfaunan har undersökts årligen sedan 1989 och såväl tåliga som måttligt känsliga arter har förekommit. Artantalet och individtätheten har varierat en del men sjön har samtliga år bedömts som måttligt näringsrik. Bedömningen av syresituationen i bottenvattnet har däremot varierat mellan måttligt syrerika och syrerika förhållanden. 95

96 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 13A. Ätran, Svenljunga Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: 63778/ Tillståndsklassning Totalantal taxa: 25 lågt Diversitetsindex: 2,5 lågt Medelantal taxa/prov: 9,6 mycket lågt ASPT - index: 6, måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 186 mycket lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt EPT-index: 15 måttligt högt Surhetsindex: 5 måttligt högt Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: måttlig avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning - A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 9-95 Ingen bedömning Ingen eller obetydlig 96-5 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa 6 4 Antal ind./kvm Kommentar: Antalet taxa var lågt och individtätheten var mycket låg. Samtliga index var måttligt höga utom diversitetsindex som var lågt. Känsliga arter förekom vilket medförde att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av såval näringsämnen/organiskt material som av försurning. Lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt. Den ovanliga nattsländan Psychomyia pusilla förekom dock vid lokalen 23. Bottenfaunan har undersökts flera gånger sedan 1994, och två gånger per år mellan 1999 och 21. Artantalet har varierat mellan åren men bedömningen av påverkan har hela tiden varit densamma V99 H 2 96

97 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga Ätran, Axelfors Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: 63721/ Tillståndsklassning Totalantal taxa: 3 måttligt högt Diversitetsindex: 2,38 lågt Medelantal taxa/prov: 14,6 lågt ASPT - index: 6,2 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 537 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt EPT-index: 17 måttligt högt Surhetsindex: 8 högt Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning - A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 9 Ingen bedömning Ingen eller obetydlig 94 Ingen bedömning Betydlig 95 Ingen bedömning Betydlig 96 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 97 Ingen eller obetydlig Betydlig 98 Ingen eller obetydlig Betydlig 99-5 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa 5 Kommentar: Värdena på både antal taxa och individtäthet var måttligt höga. Föroreningsindexen var måttligt höga eller höga och känsliga indikatorarter påträffades. Detta gjorde att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen/organisk belastning som av försurning. Lokalen bedömdes hysa naturvärden i övrigt. Vid undersökningen 24 påträffades två ovanliga arter: bäcksländan Nemoura flexuosa och nattsländan Notidobia ciliaris. Bottenfaunan har undersökts flera gånger sedan 199. Bedömningen av påverkansgrad med avseende på näringsämnen har varierat mellan åren. 1994, 1995 samt 1997 och 1998 bedömdes faunan vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Övriga år har faunan bedömts som ej eller obetydligt påverkad. Förbättringen i slutet av 9-talet märktes bland annat genom att artantalet ökade under denna period. Sedan 21 har dock artantalet i genomsnitt varit lägre än under slutet av 9-talet. Även indexen minskade, och sammantaget kan förändringarna vara en indikation på någon slags miljöstörning. Lokalen ligger nedströms Svenljunga, och eventuellt är det en påverkan från tätorten som kan observeras. En viss återhämtning sedan 21 med avseende på index och artantal kan skönjas, och vid 24 års undersökning var flera index och parametrar uppe på 9-talets nivåer Antal ind./kvm

98 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 17a. Ätran, Norrströmmen Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: /13375 Tillståndsklassning Totalantal taxa: 41 högt Diversitetsindex: 4,19 mycket högt Medelantal taxa/prov: 2, måttligt högt ASPT - index: 5,9 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 493 lågt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 21 måttligt högt Surhetsindex: 11 mycket högt Naturvärdesindex: 1 BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Oecetis notata - ovanlig A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Aphelocheirus aestivalis - ovanlig B Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 9-94 Ingen bedömning Ingen eller obetydlig 97-5 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Antal taxa var högt medan individtätheten var låg. Samtliga index var måttligt höga till mycket höga. Både försurningskänsliga arter och arter känsliga för hög näringsämnesbelastning förekom, och bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen/organiskt material som av försurning. Bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. Bedömningen motiverades av ett högt artantal och en mycket hög diversitet, i kombination med fynden av två ovanliga arter: nattsländan Oecetis notata och skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis. Vid 22 års undersökning påträffades även dagsländearterna Baetis buceratus och Ephemerella mucronata samt bäcksländan Dinocras cephalotes. Den då rödlistade, numera ovanliga bäckbaggen Normandia nitens som påträffades 1999 återfanns inte vare sig 22 eller 25. Bottenfaunan har undersökts flera gånger sedan 199. Bedömningen av påverkansgrad har inte förändrats över åren. Artantalet och individtätheten avvek kraftigt Det var framför allt en art, nattsländan Hydropsyche siltalai, som förekom i mycket höga tätheter då

99 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga Ätran, Tullbron Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: / Tillståndsklassning Totalantal taxa: 36 måttligt högt Diversitetsindex: 2,55 lågt Medelantal taxa/prov: 17,2 måttligt högt ASPT - index: 5,6 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 518 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt EPT-index: 18 måttligt högt Surhetsindex: 1 högt Naturvärdesindex: 25 BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Psychomyia pusilla - ovanlig A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Setodes punctatus - rödlistad A Mycket höga naturvärden Aphelocheirus aestivalis - ovanlig Stenelmis canaliculata - ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Totalantal taxa Antal ind./kvm Försurning Näringsämnen/org mtrl Ingen bedömning Ingen eller obetydlig 96-5 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 6 2 Kommentar: Värdena på både artantal och individtäthet var låga. Diversitetsindex var lågt medan övriga index var måttligt höga eller höga. Flera känsliga indikatorarter påträffades vilket medförde att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen/organisk belastning som av försurning. Bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden. Den rödlistade nattsländan Setodes punctatus, känd från endast denna lokal i hela Skandinavien, förekom i proverna. Dessutom påträffades tre ovanliga arter: skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis, skalbaggen Stenelmis canaliculata och nattsländan Psychomyia pusilla. Tidigare har även den då rödlistade, numera ovanliga skalbaggen Normandia nitens förekommit vid lokalen. Bottenfaunan har undersökts årligen sedan 1989 med undantag för år 2, då provtagningen omöjliggjordes av de höga vattenflödena. Såväl artantal som individtäthet har fluktuerat kraftigt mellan åren, men bedömningen av påverkansgraden har varit oförändrad

100 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 A2. Jälmån, Ovan Tranemo Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: / Tillståndsklassning Totalantal taxa: 34 måttligt högt Diversitetsindex: 3,12 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 14,8 lågt ASPT - index: 6,4 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 519 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 2 måttligt högt Surhetsindex: 9 högt Naturvärdesindex: 3 BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Aphelocheirus aestivalis - ovanlig A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 9-95 Ingen bedömning Ingen eller obetydlig 96-5 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Värdena på både antal taxa och individtäthet var måttligt höga. Danskt faunaindex var mycket högt, ASPTindex var högt och diversiteten (Shannon index) var måttligt hög. Bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Förekomsten av mycket försurningskänsliga arter medförde att faunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Den ovanliga skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis påträffades, men lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt. Vid provtagningen 23 påträffades den då rödlistade, numera ovanliga bäckbaggen Normandia nitens. Bottenfaunan har undersökts ett flertal gånger sedan 199. Både artantal och individtäthet har varierat något, men bedömningarna av påverkansgrad har inte ändrats över åren

101 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 A4. Assman, Örsås Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: 63712/ Tillståndsklassning Totalantal taxa: 21 lågt Diversitetsindex: 2,37 lågt Medelantal taxa/prov: 1,2 lågt ASPT - index: 5,9 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 43 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt EPT-index: 12 lågt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning - A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 9 Ingen bedömning Betydlig 94 Ingen bedömning Betydlig 97 Ingen eller obetydlig Betydlig 99 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 2 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 5 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa 6 Kommentar: Värdena på både artantal och individtäthet var låga. Föroreningsindexen var låga eller måttligt höga medan surhetsindex var högt. Lokalen är lugnflytande, och indexen i kombination med förekomsten av ett fåtal relativt föroreningskänsliga arter motiverade att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Förekomsten av mycket försurningskänsliga arter medförde att faunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades och lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt. Bottenfaunan har undersökts flera gånger sedan 199. Åren 199, 1994 och 1997 bedömdes bottenfaunan som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Den ändrade bedömningen 1999 motiverades med att andelen av föroreningskänsliga arter hade ökat. Bland annat har den syrekrävande gruppen bäcksländor påträffats årligen sedan Tidigare har gruppen inte påträffats. År 1999 var ett exceptionellt år med betydligt högre artantal än de övriga åren samt flera ovanliga arter. Påverkan av försurning har bedömts som ingen eller obetydlig sedan Antal ind./kvm

102 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 A 11. Sämån, Nedstr. RV, Bosgården Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: / Tillståndsklassning Totalantal taxa: 38 måttligt högt Diversitetsindex: 4,39 mycket högt Medelantal taxa/prov: 24,6 måttligt högt ASPT - index: 6,8 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 596 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 24 högt Surhetsindex: 9 högt Naturvärdesindex: 18 BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Rhithrogena germanica - rödlistad A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Capnia bifrons - ovanlig A Mycket höga naturvärden Ceratopsyche silfvenii - ovanlig Hydropsyche saxonica - ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Totalantal taxa Antal ind./kvm Försurning Näringsämnen/org mtrl Ingen bedömning Betydlig 4 97 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 99 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 5 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Kommentar: Värdena på både antal taxa och individtäthet var måttligt höga. Föroreningsindexen var höga eller mycket höga och surhetsindex var högt. Bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen/organiskt material som av försurning. Bottenfaunan bedömdes hysa mycket höga naturvärden. Bland annat förekom den rödlistade dagsländan Rhitrogena germanica. Dessutom påträffades två ovanliga nattsländearter: Ceratopsyche silfwenii och Hydropsyche saxonica, samt en ovanlig bäckslända: Capnia bifrons. Till grund för bedömningen ligger även det mycket höga diversitetsindexet. Bottenfaunan har undersökts flera gånger sedan Faunan bedömdes vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material Därefter har faunan bedömts vara ej eller obetydligt påverkad. Påverkan av försurning har bedömts som ingen eller obetydlig sedan

103 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 D16. Högvadsån, Sumpafallen Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: /1313 Tillståndsklassning Totalantal taxa: 46 högt Diversitetsindex: 4,18 mycket högt Medelantal taxa/prov: 3, högt ASPT - index: 6,1 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 1 42 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 23 högt Surhetsindex: 11 mycket högt Naturvärdesindex: 12 BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Aphelocheirus aestivalis - ovanlig A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Ibisia marginata - ovanlig B Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 9-95 Ingen bedömning Ingen eller obetydlig 96-5 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Antalet taxa var högt och individtätheten bedömdes som måttligt hög. De uppmätta indexen visade på förhållandevis höga värden och ett flertal känsliga indikatorarter påträffades. Detta gjorde att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen/organisk belastning som av försurning. Bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. Bedömningen motiveras av det höga artantalet, kombinerat med förekomsten av två ovanliga arter: bäckflugan Ibisia marginata och skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis. Den ovanliga nattsländan Hydropsyche contubernalis har påträffats tidigare år, senast 23. Bottenfaunan har undersökts vid flera tillfällen sedan 199. Bedömningen av påverkansgraden har inte ändrats jämfört med tidigare. Individtätheten har varierat relativt mycket mellan åren medan artantalet har varit mer stabilt. Bottenfaunans artsammansättning har också varit likartad mellan åren. Detta visar på stabila förhållanden längs den aktuella provsträckan V99 H

104 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 V2. Vinån, Faurås Datum: Flodområde: 13 Ätran Koordinat: 63146/1333 Tillståndsklassning Totalantal taxa: 17 mycket lågt Diversitetsindex: 2,95 lågt Medelantal taxa/prov: 8,6 mycket lågt ASPT - index: 6,3 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 15 mycket lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt EPT-index: 11 lågt Surhetsindex: 6 måttligt högt Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning - A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 9 Ingen bedömning Betydlig 94 Ingen bedömning Betydlig 97 Ingen eller obetydlig Stark eller mycket stark 99 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 2 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 5 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa 5 Kommentar: Värdena på både artantal och individtäthet bedömdes som mycket låga. Flera känsliga indikatorarter påträffades emellertid, vilket gjorde att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen/organisk belastning som av försurning. Lokalen har bedömts som olämplig för sparkprovtagning pga ett olämpligt bottensubstrat. Detta förklarar sannolikt de förhållandevis låga värdena på index och parametrar. Inga ovanliga eller rödlistade arter påträffades. Lokalen bedömdes därför hysa naturvärden i övrigt. Bottenfaunan har undersökts vid flera tillfällen sedan 199. Bedömningen av påverkansgraden har varierat över åren, eventuellt pga det olämpliga bottensubstratet. Bottenfaunan har emellertid bedömts som mindre påverkad under de senaste tre åren jämfört med tidigare, vilket kan tyda på förbättrade miljöförhållanden för bottenfaunan i provpunkten. Lokalen ligger i ett område med mycket jordbruk, och är sannolikt påverkad av näringsämnesläckage Antal ind./kvm

105 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 Sammanställning av resultat och index 25 Bottenfauna i rinnande vatten Resultat Lokal Totalantal taxa Medelantal taxa Individtäthet EPT-index 2. Nedom Böne, Hagen 39 (måttligt högt) 21, (måttligt högt) 761 (måttligt högt) 25 (högt) 4. Ovan Åsarp, Ågården 42 (högt) 24,8 (måttligt högt) 114 (måttligt högt) 22 (måttligt högt) 5g. Nybygget 35 (måttligt högt) 19,4 (måttligt högt) 743 (måttligt högt) 16 (måttligt högt) 6. Vist Kyrka 39 (måttligt högt) 2,2 (måttligt högt) 3386 (mycket högt) 16 (måttligt högt) 13A. Svenljunga 25 (lågt) 9,6 (mycket lågt) 186 (mycket lågt) 15 (måttligt högt) 15. Axelfors 3 (måttligt högt) 14,6 (lågt) 537 (måttligt högt) 17 (måttligt högt) 17a. Norrströmmen 41 (högt) 2, (måttligt högt) 493 (lågt) 21 (måttligt högt) 24. Tullbron 36 (måttligt högt) 17,2 (måttligt högt) 518 (måttligt högt) 18 (måttligt högt) A 11. Nedstr. RV, Bosgården 38 (måttligt högt) 24,6 (måttligt högt) 596 (måttligt högt) 24 (högt) A2. Ovan Tranemo 34 (måttligt högt) 14,8 (lågt) 519 (måttligt högt) 2 (måttligt högt) A4. Örsås 21 (lågt) 1,2 (lågt) 43 (lågt) 12 (lågt) D16. Sumpafallen 46 (högt) 3, (högt) 142 (måttligt högt) 23 (högt) V2. Faurås 17 (mycket lågt) 8,6 (mycket lågt) 15 (mycket lågt) 11 (lågt) Bedömning av påverkan Vattendrag Lokal Bedömning av påverkan försurning näringsämnen/organiskt mtrl Ätran 2. Nedom Böne, Hagen ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Ätran 4. Ovan Åsarp, Ågården ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Ätran 5g. Nybygget ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Ätran 6. Vist Kyrka ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Ätran 13A. Svenljunga ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Ätran 15. Axelfors ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Ätran 17a. Norrströmmen ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Ätran 24. Tullbron ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Sämån A 11. Nedstr. RV, Bosgården ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Jälmån A2. Ovan Tranemo ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Assman A4. Örsås ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Högvadsån D16. Sumpafallen ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Vinån V2. Faurås ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 15

106 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 Tillstånd och avvikelser Vatten- Lokal Diversitetsindex ASPT-index drag Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Ätran 2. Nedom Böne, Hagen 2,87 (4),97 (1) 6,6 (2) 1,9 (1) Ätran 4. Ovan Åsarp, Ågården 3,98 (2) 1,35 (1) 6,6 (2) 1,1 (1) Ätran 5g. Nybygget 2,95 (4) 1, (1) 5,9 (3),98 (1) Ätran 6. Vist Kyrka 2,8 (5),71 (3) 5,5 (3),91 (1) Ätran 13A. Svenljunga 2,5 (4),85 (2) 6, (3) 1, (1) Ätran 15. Axelfors 2,38 (4),81 (2) 6,2 (2) 1,3 (1) Ätran 17a. Norrströmmen 4,19 (1) 1,42 (1) 5,9 (3),99 (1) Ätran 24. Tullbron 2,55 (4),86 (2) 5,6 (3),94 (1) Sämån A 11. Nedstr. RV, Bosgården 4,39 (1) 1,49 (1) 6,8 (2) 1,14 (1) Jälmån A2. Ovan Tranemo 3,12 (3) 1,6 (1) 6,4 (2) 1,7 (1) Assman A4. Örsås 2,37 (4),8 (2) 5,9 (3),99 (1) Högvadsån D16. Sumpafallen 4,18 (1) 1,42 (1) 6,1 (3) 1,1 (1) Vinån V2. Faurås 2,95 (4) 1, (1) 6,3 (2) 1,5 (1) Vatten- Lokal Danskt faunaindex Surhetsindex drag Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Ätran 2. Nedom Böne, Hagen 7 (1) 1,4 (1) 8 (2) 1,33 (1) Ätran 4. Ovan Åsarp, Ågården 7 (1) 1,4 (1) 1 (2) 1,67 (1) Ätran 5g. Nybygget 7 (1) 1,4 (1) 8 (2) 1,33 (1) Ätran 6. Vist Kyrka 4 (4),8 (3) 1 (2) 1,67 (1) Ätran 13A. Svenljunga 5 (3) 1, (1) 5 (3),83 (2) Ätran 15. Axelfors 5 (3) 1, (1) 8 (2) 1,33 (1) Ätran 17a. Norrströmmen 7 (1) 1,4 (1) 11 (1) 1,83 (1) Ätran 24. Tullbron 6 (2) 1,2 (1) 1 (2) 1,67 (1) Sämån A 11. Nedstr. RV, Bosgården 7 (1) 1,4 (1) 9 (2) 1,5 (1) Jälmån A2. Ovan Tranemo 7 (1) 1,4 (1) 9 (2) 1,5 (1) Assman A4. Örsås 5 (3) 1, (1) 7 (2) 1,17 (1) Högvadsån D16. Sumpafallen 7 (1) 1,4 (1) 11 (1) 1,83 (1) Vinån V2. Faurås 5 (3) 1, (1) 6 (3) 1, (1) Förklaring: Tillståndsklass: 1 = mycket högt index, 2 = högt, 3 = måttligt högt index, 4 = lågt index och 5 = mycket lågt index. Avvikelseklass: 1 = Ingen eller liten avvikelse, 2 = måttlig avvikelse, 3 = tydlig avvikelse, 4 = stor avvikelse och 5 = mycket stor avvikelse. 16

107 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 Naturvärdesbedömning VATTENDRAG LOKAL KRITERIEPOÄNG BEDÖMNING nr namn A B C D Poäng Naturvärde Ätran 2 Nedom Böne, Hagen 6 6 B Ätran 4 Ovan Åsarp, Ågården C Ätran 5g Nybygget C Ätran 6 Vist Kyrka C Ätran 13A Svenljunga C Ätran 15 Axelfors C Ätran 17a Norrströmmen B Ätran 24 Tullbron A Sämån A 11 Nedstr. RV, Bosgården A Jälmån A2 Ovan Tranemo 3 3 C Assman A4 Örsås C Högvadsån D16 Sumpafallen B Vinån V2 Faurås C Kriteriepoäng: A. Hotstatus. Kategori RE, CR och EN ger 16 p. och VU, NT, DD ger 6 p. per art. B. Antal taxa ger 1 poäng, 46-5 ger 3 poäng och > 5 ger 1 poäng. C. Diversitet. 3,86-4,15 ger 1 poäng och > 4,15 ger 3 poäng. D. Raritet (om ej poäng i kategori A) ger 3 p. Bedömning: Poäng Naturvärde > 16 A = mycket högt naturvärde 6-16 B = högt naturvärde < 6 C = skyddsvärd i övrigt 17

108 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 Bottenfauna i sjöar 25 Antal taxa och individtäthet Sjö Nr Provdjup Totalantal taxa Individtäthet (m) Åsunden, profundal 9 41, 7 (måttligt högt) (mycket högt) Åsunden, sublitoral 9 7,5 22 (högt) (måttligt högt) Bedömningar Sjö Nr Provdjup Tillståndsbedömning (m) näringsämnen/org. bel. syre Åsunden, profundal 9 41, Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Åsunden, sublitoral 9 7,5 Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt Tillstånd och avvikelser Sjö Nr Provdjup BQI-index O/C-index (m) Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Åsunden, profundal 9 41, 2, (4) 1, (1) 2,31 (2) 3,67 (1) Åsunden, sublitoral 9 7,5 2,86 (3) 1,43 (1) 5,33 (3) 1,59 (1) Förklaring Tillståndsklass: 1 = mycket högt/mycket lågt index, 2 = högt/lågt, 3 = måttligt högt index, 4 = lågt/högt index och 5 = mycket lågt/mycket högt index. Avvikelseklass: 1 = Ingen eller liten avvikelse, 2 = måttlig avvikelse, 3 = tydlig avvikelse, 4 = stor avvikelse och 5 = mycket stor avvikelse. 18

109 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 Sammanställning av bottenfaunaundersökningarna Bottenfauna i rinnande vatten (Antal taxa exkl. oligochaeta och chironomidae) Vattendrag Lokal Totalantal taxa V99 H99 V H V1 H1 H2 H3 H4 H5 Ätran 2. nedstr. Böne Ätran 4. uppstr. Åsarp Ätran 5a. sågen vid Plate Ätran 5g. Nybygget Ätran 6. Vist kyrka Ätran 13a. uppstr. Svenljunga Ätran 15. Axelfors Ätran 17. Norrströmmen Ätran 24. (PMK2) Falkenberg Sämån A11. nedstr. reningsanl Jälmån A2. uppstr. Tranemo Assman A4. Örsås Lillån B5. Mölneby Högvadsån D16. Sumpafallen Vinån V2. Faurås Vattendrag Lokal Täthet (individer/m 2 ) V99 H99 V H V1 H1 H2 H3 H4 H5 Ätran 2. nedstr. Böne Ätran 4. uppstr. Åsarp Ätran 5a. sågen vid Plate Ätran 5g. Nybygget Ätran 6. Vist kyrka Ätran 13a. uppstr. Svenljunga Ätran 15. Axelfors Ätran 17. Norrströmmen Ätran 24. (PMK2) Falkenberg Sämån A11. nedstr. reningsanl Jälmån A2. uppstr. Tranemo Assman A4. Örsås Lillån B5. Mölneby Högvadsån D16. Sumpafallen Vinån V2. Faurås Vattendrag Lokal Bedömning av påverkan av näringsämnen/organiskt material V99 H99 V H V1 H1 H2 H3 H4 H5 Ätran 2. nedstr. Böne A A A A A A A A A A Ätran 4. uppstr. Åsarp A A A A A A Ätran 5a. sågen vid Plate A A A A A A A A A Ätran 5g. Nybygget A A A A A A A A A A A A Ätran 6. Vist kyrka A A A A B B B A A A A Ätran 13a. uppstr. Svenljunga A A A A A A A A A A A A A A A Ätran 15. Axelfors A B B A B B A A A A A A A Ätran 17. Norrströmmen A A A A A A Ätran 24. (PMK2) Falkenberg A A A A A A A A A A A A A A A A Sämån A11. nedstr. reningsanl. B A A A A Jälmån A2. uppstr. Tranemo A A A A A A A A A A A A Assman A4. Örsås B B B A A A Lillån B5. Mölneby A A A A Högvadsån D16. Sumpafallen A A A A A A A A A A A A A A A A Vinån V2. Faurås B B C A A A A = Ingen eller obetydlig påverkan, B= betydlig påverkan och C = ingen eller eller obetydlig påverkan 19

110 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 Bottenfauna i sjöar i Ätrans vattensystem Antal taxa Sjö Nr Totalantal taxa Lönern, profundal Lönern, sublitoral Åsunden, profundal Åsunden, sublitoral Y. Åsunden, profundal Y. Åsunden, sublitoral Sämsjön, profundal A Sämsjön, sublitoral A V. Fegen, profundal B V. Fegen, sublitoral B Tjärnesjön, profundal D Tjärnesjön, sublitoral D Täthet Sjö Nr Täthet (individer/m 2 ) Lönern, profundal Lönern, sublitoral Åsunden, profundal Åsunden, sublitoral Y. Åsunden, profundal Y. Åsunden, sublitoral Sämsjön, profundal A Sämsjön, sublitoral A V. Fegen, profundal B V. Fegen, sublitoral B Tjärnesjön, profundal D Tjärnesjön, sublitoral D BQI och O/C-index Sjö Nr BQI Lönern, profundal 3 1,89 2,4 1,8 1,33 Lönern, sublitoral 3 2,74 2,16 2,93 2,93 Åsunden, profundal 9 2,83 2,74 2,26 2, 2,37 2,17 2,4 2, 2,2 2,1 2,4 2, Åsunden, sublitoral 9 3,7 3, 3, 3, 3, 3, 3, 2,98 2,73 2,86 Y. Åsunden, profundal 1 1,3 1,33 2,33 1, Y. Åsunden, sublitoral 1 1,17 3, 3, Sämsjön, profundal A12 3, 2,76 3, 3, Sämsjön, sublitoral A12 3,56 3,52 3,5 V. Fegen, profundal B2 2,7 2,6 1,97 2,4 V. Fegen, sublitoral B2 3, 3,11 2,8 Tjärnesjön, profundal D11 3,63 3, 2,98 2,93 Tjärnesjön, sublitoral D11 3,68 3,3 3,33 Sjö Nr O/C-index Lönern, profundal 3 1,93 1,34 7,49 9,31 Lönern, sublitoral 3 6,38 7,64 3,31 9,9 Åsunden, profundal 9 2,2 1,63 1,57 1,16 2,26 1,35 1,31 2,29 2,19 1,95 2,16 2,31 Åsunden, sublitoral 9 3,52 5,61 1,26 5,1 2,51 1,96 1,61 4,4 4,97 5,33 Y. Åsunden, profundal 1,71 1,4 3,85 4,5 Y. Åsunden, sublitoral 1 9,52 4,9 3,66 Sämsjön, profundal A12 3,24 2,42 2,31,97 Sämsjön, sublitoral A12 2,9 2,8 3,1 V. Fegen, profundal B2 1,38 1,79 1,75 1,52 V. Fegen, sublitoral B2 7,35 4,12,68 Tjärnesjön, profundal D11 1,6 3,5,93,7 Tjärnesjön, sublitoral D11,72 1,15,73 11

111 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 Bedömning av näringssituationen A = Näringsfattiga eller mycket näringsfattiga förhållanden, B = Måttligt näringsrika förhållanden, C = Näringsrika eller mycket näringsrika förhållanden Sjö Nr Näringsämnesbedömning Lönern, profundal 3 B B B B Lönern, sublitoral 3 B B B B Åsunden, profundal 9 B B B B B B B B B B B B Åsunden, sublitoral 9 B B B B B B B B B B Y. Åsunden, profundal 1 C B B B Y. Åsunden, sublitoral 1 C B B Sämsjön, profundal A12 B B B B Sämsjön, sublitoral A12 A B B V. Fegen, profundal B2 B B B B V. Fegen, sublitoral B2 B B B Tjärnesjön, profundal D11 A B B B Tjärnesjön, sublitoral D11 A B B Bedömning av syresituationen A = Syrerika eller mycket syrerika förhållanden, B = Måttligt syrerika förhållanden, C = Syrefattiga eller mycket syrefattiga förhållanden Sjö Nr Syrebedömning Lönern, profundal 3 B B B B Lönern, sublitoral 3 A B B B Åsunden, profundal 9 B B A B B B B B B B B B Åsunden, sublitoral 9 A B B B B B A A A A Y. Åsunden, profundal 1 B C B B Y. Åsunden, sublitoral 1 B A B Sämsjön, profundal A12 B B B B Sämsjön, sublitoral A12 A A A V. Fegen, profundal B2 A B B B V. Fegen, sublitoral B2 B A B Tjärnesjön, profundal D11 A B B B Tjärnesjön, sublitoral D11 A A A 111

112 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 Artlistor rinnande vatten Förklaring Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per sparkprov (,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras föroreningskänslighet och funktionella tillhörighet. Försurningskänslighet (Fk): - taxas toleransgräns är okänd, 1 - taxa har visats klara ph lägre än ph ph ph > 5.5 Funktionell grupp (Fg): - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Känslighet för organisk belastning (Eg): - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. M = medelvärde % = procentandel ** visar att antalet är uppskattat. 112

113 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 2. Ätran, Nedom Böne, Hagen Det. Ylva Meissner, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 1,2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) , 7,4 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis digitatus - Bengtsson, ,2,1 Baetis muticus - (Linné, 1758) ,8,4 Baetis niger - (Linné, 1761) ,8,9 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 3,5 Baetis sp ,6 7,2 Caenis rivulorum - Eaton, ,8,4 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,2,1 Ephemera sp ,8,4 Leptophlebia sp ,6,3 Rhithrogena germanica - Eaton, ,2,1 PLECOPTERA, bäcksländor PBrachyptera sp. 4 3 Brachyp 1 1,4,2 PCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) Capnops 2 1,6,3 PIsoperla difformis - (Klapalék, 199) Isoperla 1 1,4,2 PIsoperla sp. 3 I 2 1,6,3 PLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) Leuctra 1,2,1 PLeuctra sp. 2 L 1,2,1 PNemoura avicularis - Morton, N 4 1 1,,5 PNemoura sp. 5 N ,8,9 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) P 1,2,1 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,2 1,2 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,4,2 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,2,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4 1,3 Limnephilidae ,4,7 Lype sp ,4,2 Mystacides sp ,4,2 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,4,2 Oxyethira sp ,4,2 Polycentropodidae ,,5 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8,4 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari - Fairmaire, Limnius 1,2,1 Orectochilus villosus - (Müller, 1776) Orectochilus ,,5 Oulimnius sp Oulimniu 1 2 1,8,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 2,6,3 Chironomidae , 12,6 Limoniidae ,2,6 Pediciidae ,4 1,3 Simuliidae , 51,5 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P ,2 2,7 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): , Totalantal taxa 39 Diversitetsindex 2,87 Surhetsindex 8 Medelantal taxa/prov 21, ASPT-index 6,6 EPT-index 25 Antal ind./kvm. 761 Danskt faunaindex 7 Naturvärdesindex 6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 113

114 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 4. Ätran, Ovan Åsarp, Ågården Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % PORIFERA, svampdjur Spongillidae * OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 3,8 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus lacustris - Sars, ,2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4,2 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) 4 3 1,2,1 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1 1,4,2 ODONATA, trollsländor Calopteryx virgo - (Linné, 1758) * EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,4 6,5 Baetis niger - (Linné, 1761) ,2,1 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) , 2,8 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ** ,2 2,6 Leptophlebia sp ,4,2 PLECOPTERA, bäcksländor PAmphinemura borealis - (Morton, 1894) Amphine ,6 1,8 PAmphinemura sp. 4 4 Amphinemura ,8 2,3 PBrachyptera sp. 4 3 Brachyptera 1,2,1 PIsoperla difformis - (Klapalék, 199) I ,2 3,2 PIsoperla grammatica - (Poda, 1761) I 1,2,1 PIsoperla sp. 3 I , 2,8 PLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) L ,6,6 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) P ,8 3,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,4,2 Athripsodes sp ,,4 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,2 1,7 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) * Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ** ,8 16,5 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 ** ,6 5, Ithytrichia sp ,8,7 Lype sp ,8,3 Polycentropodidae 2 1,6,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,2,1 Rhyacophila sp ,4,2 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea - (Müller, 186) E ,2 5,2 Hydraena brittenii - Joy, H 1 1,4,2 Hydraena gracilis - Germar, Hydraen 1 2,6,2 Hydraena riparia - Kugelann, Hydraena 1,2,1 Hydraena sp. (riparia/brittenii) 4 3 H ,6,6 Limnius volckmari - Fairmaire, L ,8 9, Orectochilus villosus - (Müller, 1776) O ,4,9 Oulimnius tuberculatus - (Müller, 186) O ,,4 Oulimnius sp Oulimnius 1,2,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,8 7, Empididae ,2,5 Limoniidae 1,2,1 Pediciidae ,4,9 Simuliidae ,,8 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 Pisidium 1 3,8,3 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Totalantal taxa 42 Diversitetsindex 3,98 Surhetsindex 1 Medelantal taxa/prov 24,8 ASPT-index 6,6 EPT-index 22 Antal ind./kvm Danskt faunaindex 7 Naturvärdesindex 5 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 114

115 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 5g. Ätran, Nybygget Det. Ylva Meissner, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2,6 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6,3 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2,1 ODONATA, trollsländor Calopteryx sp ,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis digitatus - Bengtsson, ,4 4, Baetis muticus - (Linné, 1758) ,2,1 Baetis niger - (Linné, 1761) ,6,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4,2 Baetis sp ,8 6,9 Caenis rivulorum - Eaton, , 1,6 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) , 1,6 PLECOPTERA, bäcksländor PLeuctra sp. 2 Leuctra 1,2,1 PNemoura avicularis - Morton, N , 1,1 PNemoura sp. 5 Nemoura ,6,9 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) P 3 1,8,4 PTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Taeniopteryx 1,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2 7,6 Ithytrichia sp ,4,2 Limnephilidae ,2 2,3 Lype sp ,4,2 Rhyacophila sp ,2,1 LEPIDOPTERA, fjärilar Pyralidae 5 1,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea - (Müller, 186) Elmis ,8 4,2 Hydraena gracilis - Germar, Hydraena 1,2,1 Hydraena sp. (riparia/brittenii) 4 3 Hydraena 1,2,1 Limnius volckmari - Fairmaire, Limnius 2,4,2 Orectochilus villosus - (Müller, 1776) Orectoch 1 1,4,2 Oulimnius tuberculatus - (Müller, 186) Oulimnius 2,4,2 Oulimnius sp Oulimniu ,6 2,5 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae , 52,7 Limoniidae ,2,6 Muscidae ,,5 Pediciidae ,2 3,3 Psychodidae 1,2,1 Simuliidae , 2,7 Tipulidae ,4 1,8 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P ,2 1,2 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Totalantal taxa 35 Diversitetsindex 2,95 Surhetsindex 8 Medelantal taxa/prov 19,4 ASPT-index 5,9 EPT-index 16 Antal ind./kvm. 743 Danskt faunaindex 7 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 115

116 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 6. Ätran, Vist Kyrka Det. Ylva Meissner, Medins Biologi AB Metod: SS-EN (håvdrag - ej ackrediterad metod) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2, OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 1, HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) Erpobdella 2 3 1,,1 Erpobdella sp. 3 Erpobde 1 4 1,,1 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) Helobdella 1,2, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) , 3,3 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1 2,6,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis digitatus - Bengtsson, 1912 ** ,4 3,7 Baetis niger - (Linné, 1761) ,2,1 Baetis sp. ** ,4 2,1 Caenis rivulorum - Eaton, ,2,3 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ** ,6 56,1 Cloeon sp ,8,1 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,6,2 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,,1 Leptophlebia sp ,,4 PLECOPTERA, bäcksländor PCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) Capnops 1,2, PNemoura avicularis - Morton, Nemoura ,4,3 PNemoura sp. 5 Nemoura 3,6,1 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,4,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,8,1 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2, Limnephilidae ,4,4 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,8,1 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 184) ,2, Mystacides sp ,4, Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2, LEPIDOPTERA, fjärilar Pyralidae 5 1 1,4, HEMIPTERA, skinnbaggar Sigara sp. 2 2,4, COLEOPTERA, skalbaggar Dytiscidae ,8,2 Hygrotus sp Hygrotus 1,2, Orectochilus villosus - (Müller, 1776) Orectochilus 1 1,4, Oulimnius sp O 2 3,4, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4,2 Chironomidae ** , 25, Limoniidae 1,2, Pediciidae 3 1,2, Simuliidae ,4,4 GASTROPODA, snäckor Gyraulus sp. (albus-typ) ,8,2 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,,1 Planorbis planorbis - (Linné, 1758) ,2, Radix sp. (balthica/auricularia) * 4 Radix sp. (balthica/labiata) ,6,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P , 4,6 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Totalantal taxa 39 Diversitetsindex 2,8 Surhetsindex 1 Medelantal taxa/prov 2,4 ASPT-index 5,5 EPT-index 16 Antal ind./kvm Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 116

117 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 13A. Ätran, Svenljunga Det. Ylva Meissner, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 1,7 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4,9 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,2,4 Caenis horaria - (Linné, 1758) ,6 1,3 Caenis rivulorum - Eaton, ,2 2,6 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,8 8,2 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,4,9 Ephemera vulgata - Linné, , 4,3 Ephemera sp ,4,9 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,2,4 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,4,9 Leptophlebia sp , 2,2 PLECOPTERA, bäcksländor PNemoura avicularis - Morton, N 1 1,4,9 TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae 5 1,2,4 Mystacides sp ,2,4 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2,4 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2,4 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2,4 HEMIPTERA, skinnbaggar Callicorixa sp. * 2 COLEOPTERA, skalbaggar Oulimnius tuberculatus - (Müller, 186) * Oulimnius Oulimnius sp Oulimniu 1,2,4 Platambus maculatus - (Linné,1758) * Platambus DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 8,2 Chironomidae ,4 59,1 Empididae 3 2,4,9 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 Pisidium ,6 3,4 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 25 Diversitetsindex 2,5 Surhetsindex 5 Medelantal taxa/prov 9,6 ASPT-index 6, EPT-index 15 Antal ind./kvm. 186 Danskt faunaindex 5 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 117

118 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga Ätran, Axelfors Det. Ylva Meissner, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,,7 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 2,4 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) 4 3 1,2,1 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2,1 ODONATA, trollsländor Aeshna sp ,2,1 Somatochlora metallica - (Vander Linden, 1825) ,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis digitatus - Bengtsson, ,4 3,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2,1 Caenis horaria - (Linné, 1758) ,6 1,9 Caenis rivulorum - Eaton, ,2 2,4 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 16,8 Ephemera vulgata - Linné, ,6,4 Ephemera sp ,8,6 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2 1,6 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) , 1,5 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,8,6 Leptophlebia sp ,6 1,2 PLECOPTERA, bäcksländor PNemoura avicularis - Morton, Nemoura 1 1,4,3 PNemoura cinerea - (Retzius, 1783) N 1,2,1 PNemoura sp. 5 N 1 3,8,6 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2,1 Limnephilidae ,6 1,2 Mystacides sp ,,7 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,2,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,4,3 HEMIPTERA, skinnbaggar Sigara sp. 2 3,6,4 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus - (Müller, 1776) Orectochilus 1 1,4,3 Oulimnius sp Oulimnius 1 2,6,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 3,6,4 Chironomidae ** , 59,6 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P 1 1 2,8,6 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 3 Diversitetsindex 2,38 Surhetsindex 8 Medelantal taxa/prov 14,6 ASPT-index 6,2 EPT-index 17 Antal ind./kvm. 537 Danskt faunaindex 5 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 118

119 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 17a. Ätran, Norrströmmen Det. Ylva Meissner, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,6,5 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,4 1,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 2,8 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) Erpobdella 2,4,3 Erpobdella sp. 3 E 1 1,4,3 Glossiphonia sp. (complanata-typ) Glossiphonia 1,2,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2,2 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,6,5 ODONATA, trollsländor Platycnemis pennipes - (Pallas, 1771) ,2,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis digitatus - Bengtsson, ,8 2,3 Baetis muticus - (Linné, 1758) ,6,5 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 13,1 Baetis sp ,4 5,2 Caenis rivulorum - Eaton, ,4 2,8 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 2,9 Leptophlebia sp ,2,2 PLECOPTERA, bäcksländor PIsoperla difformis - (Klapalék, 199) Isoperla 1,2,2 PIsoperla sp. 3 Isoperla 1 2,6,5 PNemoura sp. 5 Nemoura 1,2,2 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) Protonemura 1 1,4,3 PTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Taeniopteryx 4 2 1,2 1, TRICHOPTERA, nattsländor Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,8 2,3 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,4,3 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 19,2 Ithytrichia sp ,6,5 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,6 7, Limnephilidae ,,8 Limnephilidae (annan) * 5 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,6,5 Oecetis notata - (Rambur, 1842) 3 2 1,2,2 Oxyethira sp. 2 1,2,2 Potamophylax latipennis - (Curtis, 1834) * 5 4 Rhyacophila sp ,8,6 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) ,2,2 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea - (Müller, 186) E ,6 1,3 Limnius volckmari - Fairmaire, L ,4 1,1 Oulimnius tuberculatus - (Müller, 186) Oulimnius 1,2,2 Oulimnius sp O , 1,6 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae , 5,7 Empididae 3 1,2,2 Simuliidae , 5,7 GASTROPODA, snäckor Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,4,3 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,6 1,3 Radix sp. (balthica/labiata) ,6,5 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 Pisidium , 7,3 Sphaerium sp Sphaeriu , 8,1 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): , Totalantal taxa 41 Diversitetsindex 4,19 Surhetsindex 11 Medelantal taxa/prov 2, ASPT-index 5,9 EPT-index 21 Antal ind./kvm. 493 Danskt faunaindex 7 Naturvärdesindex 1 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 119

120 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga Ätran, Tullbron Det. Ylva Meissner, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,2 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 1,2,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ** , 54, HIRUDINEA, iglar Erpobdella sp. 3 Erpobde 1 1,4,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 2,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis digitatus - Bengtsson, ,2,2 Baetis muticus - (Linné, 1758) ,2,2 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 1,2 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,8,6 Caenis rivulorum - Eaton, ,2,9 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 2,8 PLECOPTERA, bäcksländor PBrachyptera sp. 4 3 Brachyptera 1 1,4,3 PTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Taeniopteryx 1,2,2 TRICHOPTERA, nattsländor Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,2,9 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,2,2 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,8,6 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,8 3,7 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,2,2 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2,2 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) ,4,3 Setodes punctatus - (Fabricius, 1793) ,,8 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) ,6 1,2 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea - (Müller, 186) Elmis 1,2,2 Limnius volckmari - Fairmaire, L ,4 2,4 Oulimnius sp Oulimniu ,8 1,4 Stenelmis canaliculata - (Gyllenhal, 188) Stenelmis 1 1,4,3 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 1 1 1,6,5 Simuliidae 1 1 1,4,3 Tipulidae ,2,9 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,4 1,1 Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,2,2 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,2,2 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,4,3 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 Pisidium ,6 2,8 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 36 Diversitetsindex 2,55 Surhetsindex 1 Medelantal taxa/prov 17,2 ASPT-index 5,6 EPT-index 18 Antal ind./kvm. 518 Danskt faunaindex 6 Naturvärdesindex 25 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 12

121 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 A2. Jälmån, Ovan Tranemo Det. Ylva Meissner, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 8,2 HIRUDINEA, iglar Erpobdella sp. 3 E 1,2,2 Glossiphonia sp. (complanata-typ) G 1,2,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 6,5 ODONATA, trollsländor Anisoptera 3 2,4,3 Gomphus vulgatissimus - (Linné, 1758) * 3 3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis digitatus - Bengtsson, ,4 2,6 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2,2 Baetis sp. 4 1,2,2 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,8,6 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) * Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,8,6 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,8 19,1 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,4,3 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,6,5 Leptophlebia sp ,4,3 PLECOPTERA, bäcksländor PIsoperla difformis - (Klapalék, 199) I 1,2,2 PLeuctra sp. 2 Leuctra 1,2,2 PNemoura sp. 5 N 1,2,2 PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) P 1,2,2 PTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Taeniopteryx 1,2,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,4 1,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4 1,1 Ithytrichia sp ,6 2, Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2,9 Limnephilidae 5 1,2,2 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,8 1,4 Polycentropodidae 1,2,2 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,8,6 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) ,4,3 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari - Fairmaire, L , 1,5 Orectochilus villosus - (Müller, 1776) O 1,2,2 Oulimnius sp O , 1,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,2 Chironomidae , 1,5 Simuliidae 1 1,2,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P ,8 39,1 Sphaerium sp S 2 3 1, 7,7 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Totalantal taxa 34 Diversitetsindex 3,12 Surhetsindex 9 Medelantal taxa/prov 14,8 ASPT-index 6,4 EPT-index 2 Antal ind./kvm. 519 Danskt faunaindex 7 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 121

122 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 A4. Assman, Örsås Det. Ylva Meissner, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 1,2,2 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) , 1, EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis digitatus - Bengtsson, ,6,6 Caenis rivulorum - Eaton, ,2 7,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 5,2 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) , 2, Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,2 1,2 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,2,2 Leptophlebia sp ,8 8,7 PLECOPTERA, bäcksländor PNemoura avicularis - Morton, Nemoura 2 1,6,6 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,2,2 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) , 1, Limnephilidae ,4 2,4 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2,2 Polycentropodidae , 1, Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2,2 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,4,4 HEMIPTERA, skinnbaggar Sigara sp. 2 1,2,2 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus - (Müller, 1776) O 1,2,2 Oulimnius sp O 1,2,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,2 Chironomidae , 21,8 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 Pisidium 1,2,2 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 21 Diversitetsindex 2,37 Surhetsindex 7 Medelantal taxa/prov 1,2 ASPT-index 5,9 EPT-index 12 Antal ind./kvm. 43 Danskt faunaindex 5 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 122

123 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 A 11. Sämån, Nedstr. RV, Bosgården Det. Ylva Meissner, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 3,6,4 HIRUDINEA, iglar Erpobdella sp. * 3 Erpobdella Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) H 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,4 3, Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4 11, Baetis sp , 8,7 Caenis rivulorum - Eaton, ,4,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4 3,6 Rhithrogena germanica - Eaton, ,8 2,6 PLECOPTERA, bäcksländor PAmphinemura borealis - (Morton, 1894) A 1 1,4,3 PAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) A 1 1 1,6,4 PAmphinemura sp. 4 4 A , 4, PBrachyptera sp. 4 3 B ,2 4,8 PCapnia bifrons - (Newman, 1839) 5 4 Capnia 1,2,1 PCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) Capnops 1 2,6,4 PIsoperla difformis - (Klapalék, 199) I 2 1,6,4 PIsoperla sp. 3 I ,6 1,7 PLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) L ,4,9 PLeuctra sp. 2 L ,6 3,8 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) P ,4 2,3 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,4 2,3 Athripsodes sp ,4,3 Ceratopsyche silfvenii - (Ulmer, 196) ,8 2,6 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4 1,6 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, ,2,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, , 6, Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4,3 Limnephilidae 5 2,4,3 Potamophylax sp ,2,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,,7 Rhyacophila sp ,6 1,1 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,4,3 Sericostomatidae ,,7 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,4,3 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea - (Müller, 186) E , 1,3 Hydraena gracilis - Germar, H , 1,3 Limnius volckmari - Fairmaire, L ,2 13,6 Orectochilus villosus - (Müller, 1776) O ,4,9 Oulimnius sp O 1,2,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1 1,6,4 Chironomidae ,8 12,6 Limoniidae 1,2,1 Pediciidae ,2 2,8 Simuliidae ,8,5 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2,8 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 38 Diversitetsindex 4,39 Surhetsindex 9 Medelantal taxa/prov 24,6 ASPT-index 6,8 EPT-index 24 Antal ind./kvm. 596 Danskt faunaindex 7 Naturvärdesindex 18 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 123

124 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 D16. Högvadsån, Sumpafallen RAPPORT Det. Ylva Meissner, Medins Biologi AB utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4,1 Polycelis sp ,2,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,4,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 3,3 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) E 1,2,1 Erpobdella sp. 3 E 1 1,4,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2,3 ODONATA, trollsländor Anisoptera 3 1 1,4,1 Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) ,2,1 Zygoptera * 3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis digitatus - Bengtsson, ,6,7 Baetis muticus - (Linné, 1758) ,2 7,5 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) , 9,1 Baetis sp. 4 1,2,1 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,4,7 Caenis rivulorum - Eaton, ,8 1,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) , 1,7 PLECOPTERA, bäcksländor PAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) A ,8,8 PAmphinemura sp. 4 4 A ,,9 PBrachyptera sp. 4 3 B ,8 1,4 PIsoperla sp. 3 I ,2 1,2 PLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) Leuctra 1,2,1 PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) P 1 2 1,8,2 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) P ,2 11,2 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,4 1, Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,6 2,5 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,8 5,7 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2 1,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 7,5 Ithytrichia sp ,2 1,8 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 3, Limnephilidae 5 1,2,1 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) * Oxyethira sp. 2 1,2,1 Potamophylax sp ,2,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,2,1 Rhyacophila sp ,8,2 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) ,2,6 Forts. 124

125 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 Forts. D16. Högvadsån, Sumpafallen RAPPORT Det. Ylva Meissner, Medins Biologi AB utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea - (Müller, 186) E ,4 1, Hydraena gracilis - Germar, H ,,6 Limnius volckmari - Fairmaire, 1881 ** L ,8 19,1 Orectochilus villosus - (Müller, 1776) O ,,6 Oulimnius tuberculatus - (Müller, 186) Oulimnius 1,2,1 Oulimnius sp O 1,2,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,8 5,1 Empididae 3 1 1,4,1 Ibisia marginata - (Fabricius, 1781) I ,2,9 Pediciidae * 3 Simuliidae 1 3 1,8,2 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,6,2 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,4,1 Radix balthica - (Linné, 1758) ,8,5 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P ,8 7,1 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): , Totalantal taxa 46 Diversitetsindex 4,18 Surhetsindex 11 Medelantal taxa/prov 3, ASPT-index 6,1 EPT-index 23 Antal ind./kvm Danskt faunaindex 7 Naturvärdesindex 12 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 125

126 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 V2. Vinån, Faurås Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 9, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) , 1,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis niger - (Linné, 1761) ,8 2,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4 11,7 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,4 1,1 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2,5 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) , 2,7 PLECOPTERA, bäcksländor PNemoura avicularis - Morton, N 1,2,5 PTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) * Taeniopteryx MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) ,2 5,9 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,4 1,1 Limnephilidae 5 1,2,5 Polycentropodidae 4,8 2,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4 1,1 Potamophylax sp ,2,5 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,2 37,8 Pediciidae 3 1,2,5 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P ,6 12,2 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 17 Diversitetsindex 2,95 Surhetsindex 6 Medelantal taxa/prov 8,6 ASPT-index 6,3 EPT-index 11 Antal ind./kvm. 15 Danskt faunaindex 5 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 126

127 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 Artlistor sjöar Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,215 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för låga syrehalter, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Syrekänslighet (Sy): - taxas toleransgräns är okänd 1 - taxa är mycket tåligt mot låga syrehalter 2 - taxa är måttligt känsligt mot låga syrehalter 3 - taxa är mycket känsligt mot låga syrehalter Funktionell grupp (Fg): - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. M = medelvärde % = procentandel ** = antalet individer i provet har uppskattats 127

128 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 9. Åsunden, Sublitoral Det. Martin Liungman, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria 3 1,2,5 NEMATODA, rundmaskar Nematoda 1 1,4 1, OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus piqueti - Kowalewski, ,6 3,8 Limnodrilus sp ,2 2,9 Naididae 2 2 1,2,5 Spirosperma ferox - Eisen, ,4 1, Tubificidae (med hårborst) ,8 1,9 Uncinais uncinata - (Orsted,1842) ,6 1,4 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1 2,6 1,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2,5 Ephemera sp ,2,5 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta minutissima - (Linné, 1758) 2 1,2,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae , 9,6 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,4 1, Cryptochironomus sp ,2,5 Pentaneurini 2 3 1,2,5 Polypedilum sp , 2,4 Procladius sp ,8 52,4 Psectrocladius sp. (sordidellus gr.) 3 3 1,2,5 Tanytarsus sp ,4 13, GASTROPODA, snäckor Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) ,2,5 BIVALVIA, musslor Anodonta anatina - (Linné, 1758) ,2,5 Pisidium sp ,4 3,4 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): , Totalantal taxa 22 BQI 2,9 Medelantal taxa/prov 1, O/C-index 5,3 Antal ind./kvm Diversitetsindex 2,67 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 128

129 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 9. Åsunden, Djuphålan Det. Martin Liungman, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 196) ,8,5 Limnodrilus sp ,4,3 Potamothrix bedoti - (Piguet, 1913) ,8,5 Tubifex tubifex - (Müller, 1774) ** ,4 5,2 Tubificidae (med hårborst) ** ,6 31,8 DIPTERA, tvåvingar Chironomus sp. (anthracinus-typ) , 4,5 Procladius sp ,2,8 BIVALVIA, musslor Pisidium sp , 11,5 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 7 BQI 2, Medelantal taxa/prov 4,2 O/C-index 2,3 Antal ind./kvm Diversitetsindex 1,74 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 129

130 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 9 13

131 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1 Plankton 131

132 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 1 Metodik plankton Provtagning Provtagning för undersökning av plankton utfördes den 24 augusti 25. För kvantitativ analys av växtplankton togs prov med Rambergrör från ytan ner till 5 meters djup, på fem ställen över djuphålan. Dessa prov slogs ihop och ur samlingsprovet togs ett delprov. Dessutom togs ett kvalitativt prov på samma djup med en håv med 25 µm maskstorlek. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning. Analys Artbestämning och räkning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop (Leica), så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym var 1 ml. Kvantitativa analyser av individtäthet och beräkningar av biovolym gjordes enligt BIN P R66 (SNV 1986). Frekvensen av arter skattades i räknekammaren efter en femgradig skala. Bedömningsgrunder Naturvårdsverket har valt ut följande parametrar för att beskriva tillståndet i en sjö med avseende på planktiska alger (Wiederholm, 1999):!" Totalvolymen planktiska alger (mm 3 /l) a) säsongsmedelvärde (maj-okt) b) augustivärde!" Biovolym vårutvecklande kiselalger (april-maj) (mm 3 /l)!" Besvärsbildande alger a) vattenblommande blågrönalger b) antalet släkten potentiellt toxinproducerande blågrönalger c) biomassan av Gonyostomum semen Vid vår bedömning av näringssituationen har även följande faktorer beaktats:!" Trofiskt index (BIN PR163)!" Förekomst av indikatorarter!" Kvoten mellan eutrofer och oligotrofer!" Antal taxa En sammanfattande bedömning av tillståndet på varje lokal klassas enligt:!" Mycket näringsfattigt tillstånd!" Näringsfattigt tillstånd!" Måttligt näringsrikt tillstånd!" Näringsrikt tillstånd!" Mycket näringsrikt tillstånd 132

133 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 1 En sammanfattande bedömning av påverkan klassas enligt:!" Ingen eller obetydlig påverkan!" Liten påverkan!" Tydlig påverkan!" Stark påverkan!" Mycket stark påverkan Förklaring till sammanställning av resultat Naturvårdsverkets kriterier Naturvårdsverkets parametrar för att beskriva tillstånd och avvikelse (från jämförvärde) i en sjö med avseende på planktiska alger (Wiederholm 1999). Vad avser totalbiomassan har jämförvärde för augusti använts för augusti och vid bedömning av totalbiomassan övriga månader har säsongsmedelvärdet använts som jämförvärde. Biomassan anges i mg/l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /l). Övriga kriterier EG = Ekologisk grupp O - taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E - taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I - taxa som är indifferenta d v s har en bred ekologisk tolerans Trofiskt index (BIN PR163) - Vissa taxa fungerar som indikatorer för näringsrikedom respektive näringsfattigdom (indikatorarter). Indikatorarterna bedöms efter en skala från 11 till 1 (Hörnström 1979). Ett taxa med ett trofiskt index på 11 är karaktäristisk för mycket näringsfattiga (ultraoligotrofa) förhållanden och ett taxa med ett trofiskt index på 1 är karaktäristisk för mycket näringsrika (eutrofa) förhållanden. Sjöarnas trofiska index bedöms efter samma skala som indikatorarterna (11-1), där 11 är lägsta trofigrad och 1 högsta. Sjöns trofiska index beräknas utifrån indikatorarternas frekvens, enligt formeln: TIs = % fx x TIa %f Där TIa=artindex och f är frekvensen i en skala 1-5. Resultat plankton Här redovisas resultaten från 25 års undersökning för varje lokal/station var för sig. I denna redovisning görs även jämförelser med tidigare års resultat. 133

134 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 1 9. Åsunden Datum: skogssjö Nivå: -6 m Koordinat: - / - Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 1,48 Liten biomassa Tydlig Vattenblommande blågrönalger (mg/liter),16 Mycket liten biomassa Stor Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 5 Stort/mkt stort antal Stor till mycket stor Gonyostomum semen (mg/liter), Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 43 Måttligt högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 36,6 Måttligt högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 1,8 1,5 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger,16 1, ,6 Eutrofa 6 17 Rekylalger,1 6,6 4 9,3 Indifferenta Pansarflagellater,5 3,1 2 4,7 Oligotrofa 4 11 Guldalger,,3 6 14, Totalt 35 1 Kiselalger 1,12 75, ,6 Grönalger,1,6 6 14, Konjugater <,1 <,1 1 2,3 G. semen,,, Övriga,4 2,9 2 4,7 Summa 1, Jämförelse med tidigare undersökningar Eutrofa Indifferenta Oligotrofa 1% 75% 5% 25% Biomassa (mg/l) 8, 6, 4, 2, Antal taxa % , År Näringstillstånd C D C D C C C C C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Sjöns växtplankton visar på måttligt näringsrika förhållanden. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedöms sjön som tydligt påverkad av näringsämnen. Algsamhället domineras av kiselalger följt av rekyl- och blågrönalger, och risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedöms som tydlig. 1994, 1999 och 24 har uppvisade Åsunden en stor biomassa, vilket skulle kunna indikera en hög näringsrikedom. Artsammansättningen 24 visade emellertid på måttligt näringsrika förhållanden. I måttligt näringsrika och näringsrika sjöar får väderstyrda mellanårsvariationen stor effekt på de planktiska algerna. För att kunna göra en rättvisare bedömning av näringstillståndet bör en sjö provtas flera gånger under vegetationssäsongen. Sedan 2 har biomassan bedömts som liten, och tillståndet som måttligt näringsrikt. 134

135 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 1 B2. V. Fegen Datum: skogssjö Nivå: -6 m Koordinat: - / - Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter),45 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Vattenblommande blågrönalger (mg/liter),4 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 5 Stort/mkt stort antal Stor till mycket stor Gonyostomum semen (mg/liter), Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 55 Högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 33,4 Lågt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa):,4,4 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger,4 9,5 11 2, Eutrofa 5 1 Rekylalger,6 13,8 5 9,1 Indifferenta Pansarflagellater,8 18,9 3 5,5 Oligotrofa Guldalger,7 16, 13 23,6 Totalt 51 1 Kiselalger,18 39,6 1 18,2 Grönalger <,1 <1 7 12,7 Konjugater,,3 4 7,3 G. semen,,, Övriga,1 1,8 2 3,6 Summa, Jämförelse med tidigare undersökningar Eutrofa Indifferenta Oligotrofa 1% 75% 5% 25% % Biomassa (mg/l) Antal taxa 2,5 75 2, 1,5 5 1, 25,5, År Näringstillstånd B B C C B Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Sjöns växtplankton visar på näringsfattiga förhållanden. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedöms sjön som svagt påverkad av näringsämnen. Sjöns växtplanktonbiomassa bedöms som mycket liten och domineras framförallt av kiselalger. Det förekommer fler arter som indikerar näringsfattiga förhållanden än som indikerar näringsrika förhållanden. För den totala biomassan bedöms avvikelsen vara ingen eller obetydlig jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxiska blågrönalger bedöms som ingen eller obetydlig. Undersökningar av sjöns planktiska alger har tidigare utförts sedan Bedömningarna av näringstillståndet har varierat över åren. Såväl biomassa som artsammansättning, det senare avspeglat i trofiindex, har varierat mellan åren. Sannolikt har klimatfaktorer varit en viktig orsak till de uppmätta skillnaderna. 135

136 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 1 D11. Tjärnesjön Datum: skogssjö Nivå: -6 m Koordinat: - / - Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter),9 Liten biomassa Liten Vattenblommande blågrönalger (mg/liter),4 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 1 Inga eller få Ingen eller obetydlig Gonyostomum semen (mg/liter),41 Liten biomassa Liten Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 33 Måttligt högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 34,6 Lågt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa):,6,7 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger,4 4,3 1 3, Eutrofa 4 13 Rekylalger,4 4,1 4 12,1 Indifferenta Pansarflagellater,18 19,5 2 6,1 Oligotrofa 6 19 Guldalger,17 19,2 1 3,3 Totalt 31 1 Kiselalger,4 4,7 6 18,2 Grönalger,,5 6 18,2 Konjugater,,, G. semen,41 46, 1 3, Övriga,2 1,7 3 9,1 Summa, Jämförelse med tidigare undersökningar Eutrofa Indifferenta Oligotrofa 1% 75% 5% 25% % Biomassa (mg/l) Antal taxa 2,5 75 2, 1,5 5 1, 25,5, År Näringstillstånd B B B B B Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Sjöns växtplankton visar på näringsfattiga förhållanden, på gränsen till måttligt näringsrika. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedöms sjön som svagt påverkad av näringsämnen. Algsamhället domineras av algen Gonyostomum semen följt av pansarflagellater och guldalger. Biomassan av den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen bedöms emellertid vara liten. Risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxiska blågrönalger bedöms som ingen eller obetydlig. Växtplanktonsamhället har förändrats kraftigt sedan 1994, då sjön var starkt försurningspåverkad. Antalet arter var mycket lågt och försurningskänsliga kiselalger saknades. Kalkningsverksamheten som inleddes har lett till en ändrad artsammansättningen, ett högre artantal och förekomst av ett flertal försurningskänsliga planktonarter. Bedömningen av näringstillståndet har inte förändrats sedan

137 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 1 Artlistor Förklaring Det. = Ansvarig för artbestämning EG = Ekologisk grupp O - taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E - taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I - taxa som är indifferenta d v s har en bred ekologisk tolerans TI = Trofiskt artindex. Vissa taxa fungerar som indikatorer för näringsrikedom respektive näringsfattigdom (indikatorarter). Indikatorarterna bedöms efter en skala från 11 till 1 (Hörnström 1979). Ett taxa med ett trofiskt index på 11 är karaktäristisk för mycket näringsfattiga (ultraoligotrofa) förhållanden och ett taxa med ett trofiskt index på 1 är karaktäristisk för mycket näringsrika (eutrofa) förhållanden. Frekvens = uppskattad frekvens av indikatorarter i en skal 1-5 där 5 är det högsta. Längd Vid bestämning av biomassan hos arter som bildar trådformiga kolonier har den sammanlagda längden av kolonierna mätts. Anges som tusentals µm/l. Antal celler/l Anges som tusental celler per liter. Biomassa Anges som mg /l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /l). 137

138 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 1 9. Åsunden RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Nivå: -6 m REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Metod: BIN PR 66 Det. Annika Pettersson/Iréne Sundberg Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter EG TI (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece sp. - NÄGELI 1 Microcystis sp. - KÜTZING E 1 1 Snowella litoralis - (HÄYRÉN) KOMÁREK & HINDÁK I 1 Snowella septentrionalis - KOMÁREK & HINDÁK I 1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,158 Obestämd kolonibildande art 1 Oscillatoriales Planktolyngbya sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 1 Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 1 Nostocales Anabaena sp. böjd - BORY I 1 Aphanizomenon skujae - KOMÁRKOVÁ-LEGNEROVÁ et CRONB. E 1 Aphanizomenon sp. - MORREN I 1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 3 45,3 Cryptomonas spp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 112,62 Cryptomonas spp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 4,6 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I ,45 Gymnodinium sp. (avlång) - KOFOID & SWEZY I 1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE O 12 1 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 31 1 Dinobryon borgei - IMHOF I 2 1 Dinobryon sociale - EHRENBERG I 2 31,5 Mallomonas sp. (1-2µm) - PERTY I 1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 55 1 Asterionella formosa - HASSALL I ,3 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 1 Centriska kiselalger (<1 µm) - (KÜTZING) BRÉBISSON/EHRENB. I 1 Centriska kiselalger (1-2 µm) - (KÜTZING) BRÉB.N/EHRENB. I 3 311,134 Diatoma tenuis - AGARDH E 2 23,16 Fragilaria crotonensis - KITTON I ,455 Fragilaria ulna-typ - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 1 Pennales obestämda (3-5) I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 33 1 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I ,486 forts. 138

139 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 1 forts. 9. Åsunden RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Nivå: -6 m REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Metod: BIN PR 66 Det. Annika Pettersson/Iréne Sundberg Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter EG TI (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Carteria sp. - DIESING E 1 Chlorococcales Kirchneriella sp. I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,9 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS E 4 1 Övrigt Obestämda kolonibildande klotformiga grönalger 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Staurastrum sp. - MEYEN I 1 ÖVRIGA Gyromitus cordiformis (Zooflagellata) - SKUJA 1 Obestämda monader (2-1 µm) 3 883,43 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. * = kolonier/l 139

140 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 1 B2. V. Fegen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Nivå: -6 m REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Metod: BIN PR 66 Det. Iréne Sundberg Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter EG TI (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece bachmannii-typ - KOM:-LEGN. & CRONB. E 1 Chroococcus aphanocapsoides - SKUJA O 1 Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 1 Merismopedia sp. - MEYEN 1 Microcystis aeruginosa - KÜTZING E ,2 Radiocystis geminata - (SKUJA) I 1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,8 Oscillatoriales Planktothrix mougeotii - (BORY EX KOMÁREK) ANAGN. & KOM. I 2 566,18 Nostocales Anabaena sp. rak - BORY I 2 375,1 Anabaena sp. böjd - BORY I 1 Aphanizomenon sp. - MORREN I 2 296,4 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 2 118,9 Cryptomonas spp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 37,14 Cryptomonas spp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 24,35 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER I 2 19,4 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I ,85 Gymnodinium sp. (liten) - KOFOID & SWEZY I 1 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE O 12 1 Chrysolykos planctonicus - MACK I 1 Dinobryon bavaricum - IMHOF O ,18 Dinobryon borgei - IMHOF I 2 1 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST O 13 1 Dinobryon divergens - IMHOF I ,26 Kephyrion sp./pseudokephyrion sp. I 1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER I 1 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 Mallomonas sp. (1-2µm) - PERTY I 1 Synura sp. - EHRENBERG I 5 1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 3 275,27 Obestämda monader 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 55 1 Asterionella formosa - HASSALL I ,5 Aulacoseira alpigena-typ - (GUNOW) KRAMMER O ,8 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 1 Centriska kiselalger (<1 µm) - (KÜTZING) BRÉBISSON/EHRENB. I 2 48,3 Centriska kiselalger (1-2 µm) - (KÜTZING) BRÉB.N/EHRENB. I 1 Eunotia zasuminensis - (CABEJSZEKOWNA) KÖRNER O 1 Pennales obestämda (35-8) I 2 29,7 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O ,153 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I 29 1 forts. 14

141 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 1 B2. V. Fegen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium forts. Nivå: -6 m REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Metod: BIN PR 66 Det. Iréne Sundberg Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter EG TI (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING I 1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST I 21 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 16 1 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD O 1 Quadrigula pfitzeri - (SCHRÖDER) G. M. SMITH O 21 1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER I 5 2 1,1 Staurastrum anatinum - COOKE & WILLS O 2 1 Staurastrum sp. - MEYEN I 1 Staurodesmus indentatus - (WEST) TEILING O 1 ÖVRIGA Chrysochromulina parva (Prymnesiophyceae) - LACKEY E ,8 Obestämda monader (2-5 µm) 1 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. * = kolonier/l 141

142 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 1 D11. Tjärnesjön RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Nivå: -6 m REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Metod: BIN PR 66 Det. Annika PetterssonIréne Sundberg Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter EG TI (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,39 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 2 41,4 Cryptomonas spp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 1,2 Cryptomonas spp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 2,28 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 29,3 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I ,176 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE O 12 1 Chrysolykos planctonicus - MACK I 1 Dinobryon bavaricum - IMHOF O ,117 Dinobryon borgei - IMHOF I 2 1 Dinobryon cylindricum - IMHOF I 1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER I 1 Mallomonas sp. (2-3µm) - PERTY I 2 14,11 Synura sp. - EHRENBERG I 5 3 6,35 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 65,11 Obestämda monader 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL I ,12 Aulacoseira alpigena-typ - (GUNOW) KRAMMER O 23 1 Centriska kiselalger (<1 µm) - (KÜTZING) BRÉBISSON/EHRENB. I 1 Centriska kiselalger (1-2 µm) - (KÜTZING) BRÉB.N/EHRENB. I 2 26,23 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 33 1 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I ,8 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Dictyosphaerium pulchellum - WOOD I ,3 Monoraphidium contortum. - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 1 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD O 1 Scenedesmus aculeatus-typ - REINSH E 2 86,1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 17 1 RAPHDIOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,414 ÖVRIGA Chrysochromulina parva (Prymnesiophyceae) - LACKEY E 27 1 Gyromitus cordiformis (Zooflagellata) - SKUJA 1 Obestämda monader (1-15 µm) 2 155,16 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. * = kolonier/l 142

143 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 11 BILAGA 11 Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning 143

144 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 11 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Färgtal Konduktivitet mekv/l ms/m Agnsjön 125 m nedströms utlopp ,5, ,2 Algutstorpasjön utlopp ,4,12 1 7, Annlarpasjön utlopp ,9,26 5 7,3 Annlarpasjön utlopp ,3, ,1 Ballasjön utlopp ,9, , Ballasjön utlopp ,8,19 1 6,6 Ballasjön utlopp ,1,31 1 7,5 Barken utlo ,3,7 65 6,5 Barken utlo ,4,8 7 6,2 Barken utlo ,1,3 1 8,4 Barken utlo ,,27 1 8,1 Björsesjön utlopp ,7, ,4 Björsesjön utlopp ,4, ,9 Björsjö utlo ,1,1 7 8,3 Björsjö utlo ,1, ,6 Bossjön utlo ,, ,7 Bossjön utlo ,,33 6 8,2 Bredasjön utlo ,5, , Bredasjön utlo ,5,1 6 5,4 Brokaredsjön 275 m nedströms utlopp ,8,4 1 5,7 Brokaredsjön 275 m nedströms utlopp ,6, ,4 Dalsjön 5 utlopp ,5, ,3 Dalsjön 5 utlopp ,5,52 2 9,2 Dalstorpasjön utlopp ,6,1 1 5,9 Dräggsjön 24 utlopp ,5, ,5 Enhangen utlopp ,, , Enhangen utlopp ,6, ,6 Enhangen utlopp ,, ,7 Fageredsån-fagered ,3,18 7 7,8 Fageredsån-fagered ,6, ,7 Fageredsån-fridhemsberg ,5,6 1 6,8 Fageredsån-fridhemsberg ,7, ,5 Fageredsån-fridhemsberg ,8, , Fageredsån-fridhemsberg ,,2 1 6,8 Fageredsån-fridhemsberg ,1, ,6 Fageredsån-fridhemsberg ,7, ,7 Fageredsån-fridhemsberg ,7, ,2 Fageredsån-guarp ,6, ,9 Fageredsån-guarp ,5,19 7 7,4 Fageredsån-guarp ,5,7 1 5,3 Fageredsån-guarp ,8, , Fageredsån-guarp ,5, ,2 Fageredsån-guarp ,6, ,7 Fageredsån-knapasjö ,9,1 6 6,4 Fageredsån-knapasjö ,9,21 7 6,9 Fageredsån-ulvanstorp ,3, ,5 Fageredsån-ulvanstorp ,5, ,1 Farssjö utlo ,7,14 5 6, Faxsjön utlopp ,6,18 1 6,9 Faxsjön utlopp ,9,25 1 6,6 Gamlarydsån utlo ,5,1 7 7,3 Gamlarydsån utlo ,6,16 2 6,9 Gransjön 9 utlopp ,8, ,6 Gravsjön v13 utlopp ,8,2 12 7,4 Gravsjön v13 utlopp ,8, ,7 Gravsjön v13 utlopp ,, ,5 Grysjön utlopp ,4,1 15 5,3 Grysjön utlopp ,8,17 2 5,8 Gräsken 6 mitt ,8, ,4 Gräsken 6 mitt ,3, ,1 Gäddesjön utlopp ,9,18 5 6, Hagasjön v13 utlopp ,8, 18 5,1 144

145 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 11 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Färgtal Konduktivitet mekv/l ms/m Hjärtaredsjön utlo ,4,13 7 7,3 Hjärtaredsjön utlo ,9,2 75 7,7 Hjärtaredsån utlo ,7, ,2 Hjärtaredsån utlo ,5, ,9 Hjärtaredsån utlo ,6,1 65 7, Hjärtaredsån utlo ,8,11 5 7,1 Hjärtaredsån utlo ,8,12 5 7,3 Hjärtaredsån utlo ,9,17 5 7,9 Hjärtaredsån utlo ,1,19 7 7,6 Hjärtaredsån utlo ,7,18 7 7,2 Hjärtaredsån utlo ,1,21 6 7,9 Hjärtaredsån utlo ,9,17 7 7,5 Hjärtaredsån utlo ,,25 1 9,2 Hjärtaredsån utlo ,7,2 1 8,1 Hjärtaredsån-egnaredsån ,4,13 6 8,2 Hjärtaredsån-egnaredsån ,3,6 6 6,5 Hjärtaredsån-egnaredsån ,9,14 6 7,6 Hjärtaredsån-egnaredsån ,7, ,4 Hjärtaredsån-egnaredsån ,5,11 1 7,2 Hjärtaredsån-egnaredsån ,6,17 7 8,2 Holmsjön utlopp ,4,1 1 5,7 Hornbetasjön 2 utlopp ,, ,3 Hornbetasjön 2 utlopp ,4, ,8 Hornbetasjön inlopp ,8, 18 8,2 Hulebäcken Marielund ,3,8 1 6,8 Hulebäcken Marielund ,7,16 7 7,7 Hulebäcken Marielund ,9,2 1 8,2 Hulebäcken Marielund ,6,15 1 6,8 Hulebäcken Marielund ,, ,7 Hulebäcken Marielund ,5,13 2 6,7 Humlasjön utlopp ,8, ,8 Humlasjön utlopp ,7, ,2 Hyndarpsån ,7, , Hyndarpsån ,8,17 9 7, Hyndarpsån ,7,16 1 6,1 Hyndarpsån ,, ,7 Hyndarpsån ,7, ,1 Hyndarpsån ,8, ,5 Hällesjön 12 utlopp ,1,35 1 8,5 Hällesjön 12 utlopp ,5,5 85 9,3 Härbillingen utlo ,1, ,6 Höghulta sjö utlo ,6, ,5 Höghulta sjö utlo ,, ,7 Högsjön utlo ,8,21 7 6,6 Högsjön utlo ,,27 6 6,9 Högvadsån, nydala kvarn ,6,8 85 7, Högvadsån, nydala kvarn ,9, ,8 Högvadsån, nydala kvarn ,9,2 6 9,2 Högvadsån, nydala kvarn ,9,12 7 7,1 Högvadsån, nydala kvarn ,1,23 6 8,8 Högvadsån, nydala kvarn ,,18 1 7,8 Högvadsån, nydala kvarn ,2,27 7 9, Högvadsån, nydala kvarn ,3,26 1 8,4 Högvadsån, nydala kvarn ,9,23 1 7,9 Högvadsån, nydala kvarn ,2,28 1 9,4 Högvadsån, nydala kvarn ,3, ,5 Högvadsån, nydala kvarn ,9,17 1 7,9 Högvadsån, nydala kvarn ,9,2 1 8,5 Högvadsån-nv ålarp ,6,8 1 6,6 Högvadsån-nv ålarp ,9,22 7 8,2 Högvadsån-nv ålarp ,, ,1 Högvadsån-nv ålarp ,, ,3 Högvadsån-nv ålarp ,2,24 7 8,2 145

146 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 11 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Färgtal Konduktivitet mekv/l ms/m Högvadsån-nv ålarp ,3,29 6 8,6 Högvadsån-nv ålarp ,1,29 7 8,5 Högvadsån-nv ålarp ,4, ,5 Högvadsån-nv ålarp ,, ,5 Högvadsån-nv ålarp ,2,36 1 9,4 Högvadsån-nv ålarp ,2,33 7 8,7 Högvadsån-nv ålarp ,9, ,3 Högvadsån-nv ålarp ,9, ,3 Högvadsån-ullared ,9,18 6 8,4 Högvadsån-ullared ,8, ,5 Högvadsån-ullared ,,19 6 7,7 Högvadsån-ullared ,1,25 1 7,8 Högvadsån-ullared ,8,15 1 7,3 Högvadsån-ullared ,8,17 1 7,6 Högvadsån-uppströms fageredsån ,9, ,4 Högvadsån-uppströms fageredsån ,8,15 1 7,4 Högvadsån-uppströms älvsered ,7,1 85 7,4 Högvadsån-uppströms älvsered ,9, ,6 Högvadsån-uppströms älvsered ,7,19 6 8,2 Högvadsån-uppströms älvsered ,8,17 1 7,7 Högvadsån-uppströms älvsered ,7,17 1 7,7 Ingärdebo-Gårdsjö 7 utlopp ,2,32 7 7,5 Ingärdebo-Gårdsjö 7 utlopp ,,3 85 7, Kalvsjön 2 utlopp ,5,11 1 6,3 Kalvsjön 2 utlopp ,,14 9 6,1 Kalvsjön 25 mitt ,6,1 8 5,9 Kalvsjön 25 mitt ,7,13 8 6,3 Kalvsjön 25 mitt ,6, ,9 Kalvsjön skärshultaån utlo ,3,9 7 6,3 Kalvsjön skärshultaån utlo ,3,8 7 5,7 Kroksjön 13 utlopp ,7, ,1 Kroksjön 22 utlopp ,4, ,5 Kroksjön 22 utlopp ,2, ,7 Kroksjön ut Spaden 11 utlopp ,8, ,8 Kroksjön ut Spaden 11 utlopp ,1, ,6 Krokssjön utlopp ,1,41 1 8,7 Krokssjön utlopp ,5,56 1 9,4 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran ,6,7 65 6,2 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran ,5,7 7 6,2 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran ,5,7 6 5,8 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran ,6,9 7 5,5 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran ,4,8 1 5,6 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran ,5,7 7 5,5 Kvarnasjö å utlo ,3,7 85 6,5 Kvarnasjö å utlo ,4,1 1 6,5 Kvarnbäckens utlo ryen ,2,1 45 9,1 Kvarnbäckens utlo ryen ,9,22 6 8,6 Kvarnsjön 13 utlopp ,6, ,5 Kvarnsjön 13 utlopp ,, ,7 Kvarnsjön 456 utlopp ,4, ,5 Kvarnsjön 456 utlopp ,8,4 1 7,2 Kvarnsjön 456 utlopp ,6, ,2 Kvarntorpsån ,7, ,2 Kvarntorpsån ,9,19 9 6,3 Kättarpsån ,6, ,9 Kättarpsån ,5, ,1 L Gräsken 26 utlopp ,8,17 1 6,8 L Gräsken 26 utlopp ,2, ,9 L Hagasjön utlopp ,5, ,4 L hallången utlo ,6, ,2 L hallången utlo ,3,4 7 9,7 146

147 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 11 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Färgtal Konduktivitet mekv/l ms/m Lillån-brecke ,6,1 65 8,5 Lillån-brecke ,6,1 55 8,3 Lillån-brecke ,7, ,9 Lillån-brecke ,5,6 6 6,9 Lillån-brecke ,9, , Lillån-brecke ,8,11 1 7,2 Lillån-brecke ,9,16 1 8,1 Lillån-brecke ,,14 2 7,7 Lillån-brecke ,8, ,4 Lillån-brecke ,9, ,4 Lillån-brecke ,5, ,2 Lillån-brecke ,6,12 1 7,9 Lillån-brecke ,7, ,9 Lillån-järnbo ,,3 65 6,8 Lillån-järnbo ,2,5 5 7,2 Lillån-järnbo ,7,2 65 5,5 Lillån-järnbo ,7,2 2 5,6 Lillån-järnbo ,2, ,3 Lillån-järnbo ,, ,9 Lillån-musån ,9,15 6 8,6 Lillån-musån ,9,18 5 9,1 Lillån-musån ,9,12 5 8,1 Lillån-musån ,1,19 7 8,4 Lillån-musån ,9,2 7 8,9 Lillån-musån ,9,16 1 8,6 Lillån-svartån ,2,25 5 1,9 Lillån-svartån ,7,15 5 8,9 Lillån-svartån ,, ,3 Lillån-svartån ,,2 7 9, Lillån-svartån ,1,25 6 9,8 Lillån-svartån ,1,29 6 1,3 Lillån-svartån-österbäcken ,8,13 5 8,7 Lillån-svartån-österbäcken ,9,17 7 1, Lillån-vessige ,7,9 5 8,4 Lillån-vessige ,7,14 4 9,1 Lillån-vessige ,6,7 55 7, Lillån-vessige ,5,1 15 7,4 Lillån-vessige ,8,12 1 8,1 Lillån-vessige ,7,1 1 7,8 Lyngsjön utlo ,5, ,4 Lyngsjön utlo ,6, ,8 Långesjön utlo ,9, ,1 Långesjön utlo ,3, ,5 Lösebäcken utlo ,8,26 7 8,6 Lösebäcken utlo ,9, ,2 Marjebosjön utlopp ,2, 12 5, Mjöasjön mjöaån utlo ,,21 6 7,4 Mjöasjön mjöaån utlo ,2,34 7 8,2 Mjöasjöns utlo ,3, ,3 Mjöasjöns utlo ,7,18 1 6,6 Mjöaån-mjöbäck ,9, ,1 Mjöaån-mjöbäck ,8,15 7 6,7 Mogasjön utlopp ,9,25 7 7,5 Mogasjön utlopp ,4,4 65 8,5 Måssjö utlo ,8,2 4 9,6 Måssjö utlo ,7,19 5 9,1 Norrsjön utlopp ,6, ,8 Norrsjön utlopp ,9,25 2 6,6 Nässjön 23 utlopp ,9, ,6 Nässjön 23 utlopp ,2,27 7 7,4 Oksjön utlo ,6, ,6 Opperhalen utlopp ,3,3 45 7,3 Opperhalen utlopp ,2, ,9 147

148 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 11 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Färgtal Konduktivitet mekv/l ms/m Pjukasjön utlopp ,,7 1 4,7 Pjukasjön utlopp ,7, ,3 Rammbäcken utlo ,, ,9 Rammbäcken utlo ,3,38 3 9,6 Rammsjön 75 utlopp ,8,22 3 8,2 Ryenbäckens utlo ,5,1 45 8,7 Ryenbäckens utlo ,,5 1 7, S Svansjön utlopp ,7,13 7 6, S Svansjön utlopp ,8, , Sjönevadssjön utlo ,, ,7 Sjönevadssjön utlo ,9,2 3 8,4 Sjösgärdessjön utlo ,4,11 1 7,8 Sjösgärdessjön utlo ,5, ,6 Skattagårdssjön utlopp ,1, ,7 Skattagårdssjön utlopp ,3,9 1 5,5 Skattagårdssjön utlopp ,4, ,8 Skogssjön 3 utlopp ,9, ,9 Skvättebäcken TGB ,8,23 1 8,9 Skvättebäcken TGB ,4, ,3 Skvättebäcken TGB ,2, ,1 Skyarpasjön utlopp ,7, ,3 Skäremosjön utlopp ,8, ,4 Skärjebosjön 8 utlopp ,2,28 9 6,6 Skärshultaån utlo ,4,5 65 6, Skärshultaån utlo ,5,6 65 6,3 Skärshultaån utlo ,5,5 7 5,6 Skärshultaån utlo ,7,5 7 5,5 Skärshultaån utlo ,7,8 7 5,5 Skärshultaån utlo ,9,11 1 5,9 Skärshultaån utlo ,, ,9 Skärshultaån utlo ,8, ,8 Skärshultaån utlo ,,13 1 6,1 Skärshultaån utlo ,8, ,6 Skärshultaån utlo ,5,6 1 5,6 Skärshultaån utlo ,6, ,1 Skärsjö skärven utlo ,,6 7 6,6 Skärsjö skärven utlo ,9,14 1 6,7 Skärsjön utlopp ,7, , Skärsjön utlopp ,,22 3 7,4 Skärsjön utlopp ,9, ,7 Skärsjön utlopp ,3, ,1 St bälgsjön utlo ,2,1 65 7,4 St bälgsjön utlo ,9,5 25 5,4 St djupasjön utlo ,2,6 85 6,6 St djupasjön utlo ,2,31 1 8,4 St Hagasjön utlopp ,8, ,2 St Hagasjön utlopp ,3, , St hallången utlo ,2, ,1 St hallången utlo ,2,31 5 9,4 St Kroksjön 563 utlopp ,7,24 1 8,4 St Kroksjön 563 utlopp ,2, ,9 St Kvarnsjön utlopp ,,18 4 7,1 St Kvarnsjön utlopp ,, ,2 St Kvarnsjön utlopp ,1,2 4 6,6 St Köljasjön utlopp ,6,12 8 6,3 St Köljasjön utlopp ,8,14 1 6,6 St Köljasjön utlopp ,5,12 7 5,7 St Köljasjön utlopp ,1,2 9 6,3 St Köljasjön utlopp ,8, , St Köljasjön utlopp ,9, ,4 St maresjö södr ,9,8 45 8,2 St maresjö södr ,8,29 6 8,3 St skärsjön utlo ,3,7 65 6,5 St skärsjön utlo ,1,5 1 5,6 148

149 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 11 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Färgtal Konduktivitet mekv/l ms/m Stensjön utlo ,7,17 1 8,1 Stensjön utlo ,7, ,1 Stockån-kvarnasjöbäck ,6,19 5 8,6 Stockån-kvarnasjöbäck ,7,22 6 8,3 Stockån-nedstr. dos ,9,1 7 7,6 Stockån-nedstr. dos ,7,2 6 7,8 Stockån-nedstr. dos ,,6 45 8,7 Stockån-nedstr. dos ,8,5 15 7,1 Stockån-nedstr. dos ,1,7 1 7,7 Stockån-okome ,2,4 65 7,8 Stockån-okome ,5,7 5 8,2 Stockån-okome ,,22 4 1,6 Stockån-okome ,6,6 45 6,9 Stockån-okome ,,17 4 8,7 Stockån-okome ,,16 7 7,7 Stockån-okome ,,2 1 8,8 Stockån-okome ,2, ,7 Stockån-okome ,8, ,5 Stockån-okome ,9, ,9 Stockån-okome ,9, ,9 Stockån-okome ,5,1 1 7,8 Stockån-okome ,6,11 1 8,5 Stockån-uppstr. dos ,8,1 7 7,8 Stockån-uppstr. dos ,6,2 55 7,8 Stockån-uppstr. dos ,9,6 45 8,6 Stockån-uppstr. dos ,6, , Stockån-uppstr. dos ,1,6 1 7,7 Storasjön utlopp ,9,17 8 6,9 Storasjön utlopp ,8, ,7 Storasjön utlopp ,8,17 1 6,2 Stångån Ararp ,3,1 1 6,3 Stångån Ararp ,9,6 13 5, Stångån Ararp ,,7 25 5,2 Stångån Håcksvik ,5,12 8 6,8 Stångån Håcksvik ,3,9 1 5,5 Stångån Håcksvik ,4,1 22 5,6 Surströmmasjön utlopp ,1,7 9 5,4 Surströmmasjön utlopp ,1,8 12 5,3 Surströmmasjön utlopp ,1, ,2 Surströmmasjön utlopp ,, ,4 Surströmmasjön utlopp ,8,18 2 6,1 Sutarebäckens utlo ,7,9 65 8, Sutarebäckens utlo ,8, ,2 Sutarebäckens utlo ,6,6 85 5,8 Sutarebäckens utlo ,, ,1 Sutarebäckens utlo ,7, ,9 Sutarebäckens utlo ,7,13 1 8, Svarten utlo ,6,16 5 8,9 Svarten utlo ,2,35 4 1,6 Såken utlopp ,,22 4 7,7 Såken utlopp ,3,25 3 7,8 Tjärnesjön utlo ,3,5 7 5,6 Tjärnesjön utlo ,3,5 55 5,5 Tjärnesjön utlo ,3,6 65 5,3 Tjärnesjön utlo ,3,5 6 5,5 Trehörningen utlopp ,,2 1 5,4 Trehörningen utlopp ,2, ,9 Träningen utlo ,9, ,8 Tusseredssjön 15 utlopp ,6, ,4 Tussjö utlo ,7,11 3 8,2 Tussjö utlo ,9, ,4 Töresjö utlo ,8, , Töresjö utlo ,1, ,8 149

150 ÄTRAN 25 ALcontrol Bilaga 11 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Färgtal Konduktivitet mekv/l ms/m Ugglebosjön utlopp ,6,4 15 5,5 Ugglebosjön utlopp ,5,4 17 4,9 Ugglebosjön utlopp ,9,23 3 6,3 V Fegen pkt 19 utlopp ,8,13 6 6, V Fegen pkt 19 utlopp ,8, , Veka Öjasjö utlopp ,6,12 8 5,6 Veka Öjasjö utlopp ,5, ,4 Veka Öjasjö utlopp ,1,2 85 6,1 Visen utlopp ,2, ,3 Visen utlopp ,2,28 2 7, Vismen utlo ,2,7 1 7,3 Vismen utlo ,1, ,8 Vitasjöbäcken Strömsnäs ,7,11 5 5,8 Vitasjöbäcken Strömsnäs ,5,1 7 5,8 Vitasjöbäcken Strömsnäs ,5,12 7 5,4 Vitasjöbäcken Strömsnäs ,6, ,2 Vitasjöbäcken Strömsnäs ,1,8 1 4,9 Vitasjöbäcken Strömsnäs ,4,9 9 5,1 Vitasjön utlopp ,7,15 5 5,8 Vitasjön utlopp ,8, ,4 Yttersjön 1 utlopp ,2, ,4 Yttre Stångsjön utlopp ,3,9 13 5,6 Yttre Stångsjön utlopp ,4,11 1 5,6 Yttre Stångsjön utlopp ,2, ,2 Yttre Älvsjön utlopp ,2,9 11 5,9 Yxsjö utlo ,,29 3 1, Yxsjö utlo ,,27 2 9,1 Älvasjöns utlo ,1,37 2 1,2 Älvasjöns utlo ,1,3 1 1,7 Ämtasjön utlopp ,4,13 1 5,3 Änkasjön utlo ,8, ,7 Änkasjön utlo ,,36 7 9, Ö Fegen F2 norra ,9,15 6 6,2 Ö Fegen F2 norra ,8,13 7 6,2 Ö Fegen F2 norra ,9, ,1 Ö Fegen F4 södra ,8, ,2 Ö Fegen F4 södra ,9, ,1 Ö Fegen F4 södra ,,16 7 6,1 Örsjön utlopp ,6,13 7 6,4 Örsjön utlopp ,5,12 6 6,2 Övre Stångsjön utlopp ,6, ,8 Övre Stångsjön utlopp ,4,11 9 5,7 Övre Stångsjön utlopp ,3, ,5 15

151

152 ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser med drygt 35 medarbetare och ca 22 msek i omsättning. Verksamheten bedrivs med 6 laboratorier, samtliga ackrediterade av SWEDAC. ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier i Eng-land, Irland, Holland, Frankrike och Sverige. HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE Umeå Tel Karlstad Tel Uddevalla Tel Linköping Tel Malmö Tel Växjö Tel ALcontrol AB c/o Håkan Olofsson Karins gränd Halmstad Hemsida (