HELGEÅN Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån

Transkript

1 HELGEÅN 2013 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Malin Åberg Tel: E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Elisabet Hilding Elisabet Hilding Caroline Svärd Elisabet Hilding Tel: E-post: elisabet Omslagsfoto: Almaån utlopp ur Finjasjön, provtagningspunkt 20L. (Foto: Marie Petersson, ALcontrol AB) Tryckt:

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 4 RESULTAT... 8 Lufttemperatur och nederbörd... 8 Vattenföring... 9 Alkalinitet och ph...10 Vattenfärg och grumlighet...12 Organiskt material och syretillstånd...13 Kvävetillstånd...14 Fosfortillstånd...16 Transporter av kväve, fosfor och organiskt material...18 Delavrinningsområden för transportberäkningar...20 Arealspecifik förlust...22 Metaller i vatten...24 Transport av metaller...25 Växt- och djurplankton...26 Påväxt kiselalger...27 Bottenfauna...28 Elfiske...29 REFERENSER...30 Följande bilagor återfinns på den bifogade CD-skivan: BILAGA 1 - FYSIKALISKA OCH KEMISKA ANALYSRESULTAT SAMT SYREPROFILER..33 BILAGA 2 - METALLER I VATTEN BILAGA 3 TRANSPORTER OCH VATTENFÖRING 57 BILAGA 4 - METODIK...61 BILAGA 5 - ANALYSPARAMETRARNAS INNEBÖRD BILAGA 6 VÄXT- OCH DJURPLANKTON BILAGA 7 PÅVÄXT KISELALGER BILAGA 8 - BOTTENFAUNA BILAGA 9 - ELFISKE. 165 BILAGA 10 - KALKNING och KALKEFFEKTUPPFÖLJNING. 185

4 HELGEÅN 2013 Sammanfattning SAMMANFATTNING Väder och vattenföring Årsmedeltemperaturen i mellersta delen av avrinningsområdet (Osby) var 7,4 C, vilket var 0,9 grader högre än normalt. Årsnederbörden var 576 mm, vilket var ca 20 % mindre än normalt. Vattenföringen (33 m 3 /s) var lägre än medelvattenföringen för åren (48,9 m 3 /s) och lägre än 2012 (40 m 3 /s). Vattenkemi Under året uppmättes ph-värden som var 6,3 eller lägre i Norra Möckeln (109) samt i Verumsån (6G). Förmågan att motstå försurning (alkaliniteten) var mycket god i södra delen av avrinningsområdet, men sämre i de norra och mellersta delarna. Kalkningsinsatser utförs i flera områden. Vattenfärgen och medelhalten av organiskt material (TOC) var lägre år 2013 än närmast föregående sexårsperiod. Med undantag för jordbruksområdena i sydväst med relativt små avrinningsområden förekom höga till mycket höga halter av organiskt material (humus), vilket gjorde vattnet starkt färgat i stora delar av Helgeåns avrinningsområde. Syreförhållandena var generellt goda under hela året. De lägsta halterna, syrefattigt tillstånd, uppmättes vid Möckelns utlopp och i Råbelövsjöns bottenvatten i slutet på februari när sjöarna var isbelagda. Generellt ökade halterna av näringsämnen nedströms i avrinningsområdet. Halterna av kväve var höga till mycket höga och av fosfor generellt måttligt höga till höga. Statusen med avseende på näringsämnen/eutrofiering bedömt utifrån fosforhalter, siktdjup och klorofyll samt påväxt och bottenfauna redovisas i Tabell 1. Transporter och arealspecifika förluster Helgeån bidrog med bl.a. ca ton organiskt material, 19 ton fosfor och 1635 ton kväve till Hanöbukten under år Den arealspecifika förlusten för hela avrinningsområdet bedömdes som låg för fosfor och hög för kväve. Metaller i vatten Årsmedelhalterna av arsenik, bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink bedömdes som låga till mycket låga i samtliga åtta undersökta lokaler. Av metalltransporterna var den av aluminium störst (240 ton). Plankton Råbelövssjön, Finjasjön och Osbysjön bedömdes vara näringsrika sjöar. I augusti förekom blågröna alger i alla sjöarna, med störst biomassa i Finjasjön följd av Råbelövssjön. Norra Möckeln och Osbysjön har ett likartat växtplanktonsamhälle med dominans av Gonyostomum semen i augusti. Biomassan i Hammarsjön har sedan år 2000 varit liten, vilket den var även år Påväxt/kiselalger Statusklassningen med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening var god i Bivarödsån före utloppet i Helgeån, i Vinnöån före Araslövssjön samt vid Femlingens utlopp. I övriga lokaler var statusen hög (Tabell 1). År 2013 var 24F Vinnöån den enda lokal som hade alkaliska förhållanden. Bottenfauna Statusklassningen med avseende på eutrofiering var hög på åtta av de nio undersökta lokalerna. På lokalen 22 i Helge å har statusen höjts från god till hög jämfört med år I Vittskövleån 2

5 HELGEÅN 2013 Sammanfattning har statusen pendlat mellan måttlig till otillfredsställande sedan år Vid årets undersökning påträffades 18 ovanliga och tre rödlistade arter. Naturvärdena med avseende på bottenfaunan bedömdes som mycket höga på lokalen i Almaån och på de båda lokalerna i Mjöån och som höga vid lokalerna 111 och 22 i Helgeåns huvudfåra samt i lokalen 32L i Vramsån. Elfiske Under provfisket 2013 provfiskades sju lokaler och tio olika fiskarter fångades: abborre, bäcknejonöga, elritsa, grönling, gädda, lake, lax, sandkrypare, ål och öring. Dessutom fångades enstaka signalkräftor. Generellt syns en svag nedgång i fiskförekomst på de undersökta lokalerna. Tabell 1. Klassning/expertbedömning av näringsstatus i Helgeåns avrinningsområde. För fosfor, siktdjup och klorofyll baseras klassningen på data från åren I fosforklassningen har hänsyn inte tagits till andel jordbruksmark (Pjo). För bottenfauna och påväxt baseras klassningen på resultat från år H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig Nr Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll Botten- Påväxt fauna 104 Femlingens utlopp M G 107 Sågasnässjöns utlopp M 109 Norra Möckeln G M ej G 167 Målenån, väg Liatorp-Ljungby G 201 Agunnarydsån, nedstr. Rydaholms ARV M H 202 Agunnarydsån, nedstr. Stammaderna M 155 Agunnarydssjöns utlopp M 111 Möckelns utlopp G H 166 Prästebodaån, uppstr. Delary G 6G Verumsån, före utfl i Helgeån G 158 Drivån, nedstr. Älmhults ARV, väg 27 M H 9 Osbysjön G O ej G 11 Helgeåns utlopp ur Osbysjön H 11B Helgeån N Östanå vid Flackarp H 17 Nöbbelöv, kvr-damm s om Broby ARV H 18B Olingeån, i Gryt O 20B Tormestorpsån nedstr. Sösdala O 20C Tormestorpsån f inl. i Finjasjön M 20Kb Finjasjön, botten O 20Ky Finjasjön, ytan O G ej G 20I Svartevadsbäcken nedstr. Tyringe M 20L Almaån. utlopp ur Finjasjön M 20V Farstorpsån f. utl. i Almaån M 20Ä Almaån, nedstr. Lillåns tillfl. M 20AB Almaån. före utfl. i Helgeån G H 21C Bivarödsån,vid Hylta M 21E Bivarödsån. före utfl. i Helgeån H G 22 Helgeån. vid Torsebro H H 28Bb Råbelövssjön, botten M 28By Råbelövssjön, ytan M M ej G 27 Helgeån vid Långebro H 24F Vinnöån. f inl. i Araslövssjön M G 30A Hammarsjön H O G 31 Helgeån. nedstr. Hammarsjön H 32A Vramsån, uppstr. Rickarum O H 32B Lindebäck vid Ullarp O 32AB Vramsån vid Årröd H 32E Vramsån, nedstr. Tollarps ARV M 32L Vramsån. före utfl. i Helgeån G H 32AA Mjöån vid Åbjär H 33C Mjöån, nedstr. Everöds ARV M H 34 Vittskövleån, uppstr. ARV D O 3

6 HELGEÅN 2013 Inledning INLEDNING På uppdrag av Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Helgeåns avrinningsområde sedan år Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år Undersökningarna har utförts i enlighet med kontrollprogram fastställt den 18 mars 2008 (Tabell 1 i Bilaga 4). År 2013 omfattade programmet fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, analyser av metaller i vatten samt undersökningar av plankton, påväxt, bottenfauna och fisk. Följande personer har deltagit i 2013 års kontroll av Helgeån: Marie Petersson, Lars-Göran Karlsson, Salam Al-Ali och Niclas Eckhoff, ALcontrol provtagning av vatten och plankton Gertrud Cronberg, Limnolog. Institutionen vid Lunds universitet och Susanne Gustafsson artbestämning och utvärdering av plankton Jonatan Johansson och Anders Boström, Medins Biologi AB provtagning respektive artbestämning och utvärdering av bottenfauna Amelie Jarlman och Irene Sundberg, Medins Biologi AB provtagning, artbestämning och utvärdering av påväxt/kiselalger Mikael Svensson, MS Naturfakta elfiske, artbestämning och utvärdering av elfiske Tjänstemän vid länsstyrelser, kommuner och företag uppgifter om utsläpp till vatten och kalkningsinformation Håkan Olofsson, ALcontrol framställning av GIS-kartor Caroline Svärd, ALcontrol Linköping kvalitetsgranskning av rapport Elisabet Hilding, ALcontrol Linköping projektledning och rapportskrivning. Rapportens utformning I rapportens huvuddel presenteras resultaten för år 2013 kortfattat. Analysresultat och metodik för vattenkemi är placerade i bilagor liksom en mer ingående presentation av de biologiska undersökningarna med metodik, artlistor och lokalbeskrivningar. Även månadsvisa transporter samt inrapporterade kalkmängder återfinns i bilagor. Avrinningsområdet Helgeån är Skånes största vattendrag med ett avrinningsområde på km² (SCB, 2008). Ån har sina källflöden i det myrrika urbergsområdet på sydsvenska höglandet, i trakten av Rydaholm i Jönköpings län och sjön Femlingen i Kronobergs län (Figur 1). Helgeåns avrinningsområde består av 55 % skog, 15 % åker, 7 % betesmark, 5 % vattenyta och 19 % övrig mark (SCB, 2008). Skogsmarkerna är koncentrerade till avrinningsområdets norra del (norr om Broby/Hässleholm). Inslaget av myr- och andra sankmarker är störst norr om Osby. I den typen av terräng domineras de diffusa utsläppen av humösa (kolhaltiga) ämnen som vid vattenanalyserna ger höga färgtal och TOC-halter (totalt organiskt kol). Slättlandskapet i söder består huvudsakligen av jordbruksmark, där den diffusa belastningen framför allt består av kväve och fosfor. 4

7 HELGEÅN 2013 Avrinningsområdet #Y &\ Provtagningslokaler Punktkällor Helgeåns huvudfåra 201 #Y #Y 202 Vattendrag Tätorter Sjöar Hav 155 #Y #Y 167 Sankmark Skogsmark Öppen mark #Y 111 #Y#Y 109 #Y 107 #Y 166 Älmhult ARV &\ ÄLMHULT #Y 158 Killeberg ARV Hökön ARV #Y &\ &\ DSK 6CC #Y Emmaljunga Barnv.fabrik OSBY &\ 9 Vittsjö ARV #Y#Y &\ #Y &\ 11 6G #Y Osby ARV #Y 11B Emmaljunga ARV Östanå ARV &\ Hästveda ARV &\ &\ &\ Broby ARV&\ 21C 20Ä #Y #Y 20V 17 #Y 18B #Y #Y 20L 20K HÄSSLEHOLM &\ #Y #Y #Y BH #Y #Y 20AB &\ #Y 21E 20I Hässleholm ARV #Y 20C VK 22 &\ 28B #Y #Y #Y #Y &\ 20B Sösdala ARV Figur 1. Helgeåns avrinningsområde med markanvändning, provtagningspunkter samt de större punktutsläppen som utgörs av kommunala avloppsreningsverk (ARV). Data med mark- Linderöd ARV 32A #Y &\ 32B &\ användning har tillhandahållits av länsstyrelserna i Skåne, Kronobergs och Jönköpings län. 32AB #Y #Y &\ #Y 32E Tollarp ARV Vinslöv ARV Rickarum ARV 33AA #Y 24F 27 #Y Knislinge ARV #Y &\ #Y 30A 30B 32AC #Y &\ #Y 32L #Y 32C 34 #Y &\ #Y Sibbhult ARV #Y 31 ÅHUS 104 #Y KRISTIANSTAD Kristianstad ARV Gärds Köpinge ARV Vittskövle ARV 5

8 HELGEÅN 2013 Avrinningsområdet Föroreningsbelastande verksamheter Helgeån är recipient för 34 kommunala avloppsreningsverk, 8 industrianläggningar samt ett antal kommunala avfallstippar där miljöfarlig verksamhet bedrivs. I Tabell 2 finns olika föroreningsbelastande verksamheters storlek, utsläppsmängder och deras recipient inom Helgeåns avrinningsområde redovisade. Figur 1 visar deras placering i förhållande till provtagningspunkterna. Totalt beräknas de kända punktutsläppen av kväve vara cirka 225 ton och av fosfor cirka 2,1 ton år De största reningsverksutsläppen var: Kristianstad, 65 ton kväve, 0,5 ton fosfor Hässleholm, 31 ton kväve, 0,39 ton fosfor Älmhult, 39 ton kväve, 0,27 ton fosfor De rapporterade kvävemängderna från Kristianstads avloppsreningsverk var i nivå med rapporterade mängder åren och år 2012 samt mindre än hälften av mängderna år Även kvävemängderna efter våtmarken i Hässleholm var ungefär lika med mängden år 2012 och hälften så stora som år När de kända punktkällornas totala bidrag av kväve och fosfor jämförs med den totala näringstransporten för Helgeån framgår det att punktkällornas bidrag var relativt litet. Av hela Helgeåns näringstransport kunde 14 % av kvävet och 11 % av fosforn härledas till punktutsläppen. Dessa siffror är dessutom en överskattning eftersom inte den naturliga självreningen räknats med. Trots att punktutsläppen utgör en så liten del av den totala näringstransporten i avrinningsområdet kan de spela en betydande roll i mindre vattendrag där påverkan från en punktkälla kan vara mycket stor. Två sådana exempel är Drivån nedströms Älmhults reningsverk och Tormestorpsån nedströms reningsverket i Sösdala. Ett utsläpps effekt på recipienten beror till stor del på spädningsfaktorn d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till flödet eller storleken på recipienten. I Drivån nedströms Älmhults reningsverk kombineras stora kväveutsläpp med ett litet flöde i recipienten. Detta ger extremt höga kvävehalter under lågflödesperioder då utsläppet från reningsverket utgör en betydande andel av vattenföringen. Det är dessutom rimligt att anta att det mesta av kvävet från reningsverket föreligger som ammonium vilket kan orsaka syrebrist när det övergår till nitrat. Vid Osby reningsverk är förhållandet mellan tillflödet från reningsverket och flödet i recipienten betydligt bättre. Flödet vid Helgeåns inlopp i Osbysjön är så stort att spädningsfaktorn även vid lågflöde blir större än 1:300. Även omblandningsförhållanden kan ha stor betydelse. Vid utsläpp i sjöar och långsamrinnande vatten kan ibland utsläppsvatten, som är mycket saltrikt, sjunka ner till botten och täcka stora områden utan att omblandas. Markanvändningens betydelse för halter i vatten och för transporter är stor. I de flesta fall i Helgeån är det den faktorn som avgör hur vattenkvaliteten är. Detta diskuteras mer i avsnittet Transport och arealspecifik förlust. 6

9 HELGEÅN 2013 Avrinningsområdet Tabell 2. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder inom Helgeåns avrinningsområde år A = avloppsreningsverk, AD = avloppsreningsverk inkl. dagvatten, I = industriella utsläpp, T = kommunala avfallstippar. P.p (provpunkt) avser närmast nedströms liggande provtagningspunkt Id Benämning Recipient P.p Skåne län Pers. Tot-N Tot-P ekvival. (ton/år) (ton/år) Kommentar A Kristianstad (CRV) Hammarsjön 30A * 65 0,5 pe baserat på Ink BOD A Bjärlöv Helgeå (n Aras.sjö) 27 Nedlagt 2013 A Gärds Köpinge Vramsån 32L 675 1,9 0,0021 pe baserat på Ink BOD A Linderöd Vramsån 32B 372 1,1 0,001 pe baserat på Ink BOD A Tollarp Vramsån 32E ,0 0,019 pe baserat på Ink BOD A Vittskövle Vittskövleån ,0 0,003 pe baserat på Ink BOD A Träne Ryabäcken Nedlagt 2002 A Rickarum Vramsån 32B 50 0,17 0,002 pe baserat på Ink BOD A Hässleholm, före våtmark Finjasjön 20K ,607 A Hässleholm, efter våtmark Finjasjön 20K ,385 A Emmaljunga H. Ljungabäck 193 0,3 0,009 Haltmätning men uppskattat flöde A Hästveda Lilla sjö 20Å 726 3,8 0,032 A Sösdala Tormestorpsån 20B ,5 0,092 A Vinslöv Vinnöån 24C ,6 0,091 A Vittsjö Vittsjöån 6G 941 0,3 0,004 A Broby Blodbäck (Helgeå) ,9 0,11 A Knislinge Helgeå ,1 A Östanå Helgeå ** 0,32 0,01 A Sibbhult Sibbhultsån 21C 900 4,5 0,04 A Hökön Svartån 21C 150 0,40 0,012 A Killeberg Drivån ,59 0,012 A Osby Osbysjön ,5 0,14 A Visseltofta Lillån Tot-N och Tot-P mäts ej I Sve. Stärkelseprod. Fören. Vramsån I AB Skånebrännerierna I Emmaljunga Barnv.fabrik Sågmöllebäcken A Tjörnarp Tormestorpsån 20B ca 800 1,6 0,0078 Se nedan Kronobergs län AD Lönashult (infiltrering) ca AD Häradsbäck (liten bäck) 104S 90 0,47 0,0096 Utg resultat från verket AD Virestad Virestadssjön ,38 0,042 Utg resultat från verket AD Älmhult Drivån ,0 0,27 pe baserat på ink BOD7, Utg resultat från verket AD Pjätteryd (biodammar) Här tas endast prov upp- och nedströms AD Delary Helgaån ,31 0,08 Utg resultat från verket AD Göteryd (biodammar) Här tas endast prov upp- och nedströms AD Hallaryd Helgeån ,44 0,129 Utg resultat från verket AD Agunnaryd Agunnarydsån ,739 0,0045 AD Södra Ljunga Prästebodaån ,348 0,0086 T Äskya I LIC AB, Eneryda kommunalt avlopp I Gotthard Aluminium AB (dike) Möckeln I Möckelns Sågverk AB I Älmhults bruk Jönköpings län A Rydaholm före våtmark Agunnarydsån ,2 0,023 pe baserat på ink BOD7 A Rydaholm efter våtmark Agunnarydsån ,6 0,009 pe baserat på ink BOD7 I Horda Profil AB Totalt 225 2,1 * Till reningsverket i Kristianstad är pers. anslutna, men verket är dimensionerat för PE. ** Osäkert siffermaterial 7

10 HELGEÅN 2013 Resultat RESULTAT Figur 2. Vattnets kretslopp Lufttemperatur och nederbörd Helgeån ingår i vattnets kretslopp (Figur 2). I kretsloppet kommer vatten från atmosfären till marken som nederbörd. Vattnet flödar sedan via vattendrag till havet. Från havet och andra ytor avdunstar vatten till atmosfären för att sedan åter falla ned som nederbörd. En del vatten magasineras i form av snö, is, grundvatten, ytvatten eller markvatten. Vid SMHI:s meteorologiska station i Osby var årsmedeltemperaturen 7,4 C, vilket var 0,9 grader varmare än normalt (d.v.s. medeltemperaturen ). De flesta månader hade högre medeltemperaturer än normalt (Figur 3). I december var månadsmedel 3,5 C, vilket var drygt fyra grader högre än normalt. Endast januari och mars hade svalare temperatur än normalt. I Sydsverige har alla år sedan 1989, med undantag av 1996 och 2010, varit varmare än normalt. ( C) Lufttemperatur J F M A M J J A S O N D max min Figur 3. Månadsmedeltemperaturer år 2013 vid SMHI:s klimatstation i Osby i jämförelse med medeltemperaturen för åren De streckade linjerna visar de högsta respektive lägsta värdena sedan mätningarna började. 8

11 HELGEÅN 2013 Resultat År 2013 var nederbörden vid SMHI:s meteorologiska station i Osby 576 mm, vilket var ca 20 % mindre än normalt (Figur 4 och Figur 5). Med undantag av juni, oktober och december var nederbörden mindre än normalt. Under mars föll ungefär en sjundedel av förväntade nederbörd och under juli ungefär en femtedel av förväntad nederbörd. (mm) Nederbörd max min (mm) Årsnederbörd J F M A M J J A S O N D Årsnederbörd max min Figur 4. Månadsnederbörden vid SMHI:s klimatstation i Osby 2013 i jämförelse med normalperioden De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde sedan år Figur 5. Årsnederbörden vid SMHI:s klimatstation i Osby i jämförelse med medelvärdet för åren De streckade linjerna visar det högsta respektive lägsta årsvärde under 1900-talet. Vattenföring Vattenföringen år 2013 vid de stationer där transporter beräknas redovisas i Bilaga 3. Endast under januari var det mer vatten i ån än normalt (d. v. s jämfört med veckomedelvattenföringen ; Figur 6). Vattenföringen påverkas av nederbörd och temperatur som påverkar snösmältning, avdunstning och växtupptag under olika delar av året. Vattenföringen i Helgeån 2013, beräknad som summan av medelvattenföringen i Helgeån nedströms Hammarsjön (31) och i Vramsån vid Klemmedshus (32L), var 33 m 3 /s, vilket var lägre än medelvattenföringen år 2012 (40 m 3 /s; Figur 16) och lägre än medel för perioden (48,9 m 3 /s). 120 Vattenföring (m 3 /s) Veckomedelvattenföring 2013 Veckomedelvattenföring Jan Feb Mar Apr Maj Jun Figur 6. Veckomedelvattenföring år 2013 i Helgeån vid Hammarsjöns utlopp (31). Streckad linje visar medelflöde för perioden Jul Aug Sep Okt Nov Dec 9

12 HELGEÅN 2013 Resultat Alkalinitet och ph Samtliga fysikaliska och kemiska resultat redovisas i Bilaga 1. Under år 2013 uppmättes ph-värden som var 6,3 eller lägre i Norra Möckeln (109) samt i Verumsån (6G) före utflödet i Helgeån (Figur 7). De lägsta ph-värdena uppmättes generellt i början på året och i december som en följd av ökad vattenföring vid större nederbörd. Nederbörden är sur och vid stor nederbörd och/eller snösmältning hinner inte vattnet buffras och sjöarnas och vattendragens motståndskraft mot försurning (alkalinitet) minskar till så låga nivåer att phvärdet minskar. 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 ph 104 Femlingens utlopp 107 Sågasnässjöns utlopp 109 Norra Möckeln 167 Målenån, väg Liatorp-Ljungby 201 Agunnarydsån, nedstr. 202 Agunnarydsån, nedstr. 155 Agunnarydssjöns utlopp 111 Möckelns utlopp 166 Prästebodaån, uppstr. Delary 6G Verumsån, före utfl i Helgeån 158 Drivån, nedstr. Älmhults ARV, 9 Osbysjön 11 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 17 Nöbbelöv, kvr-damm s om 18B Olingeån, i Gryt 20B Tormestorpsån nedstr. Sösdala 20C Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20Kb Finjasjön, botten 20Ky Finjasjön, ytan 20I Svartevadsbäcken nedstr. 20L Almaån. utlopp ur Finjasjön 20V Farstorpsån f. utl. i Almaån 20Ä Almaån, nedstr. Lillåns tillfl. 20AB Almaån. före utfl. i Helgeån 21C Bivarödsån,vid Hylta 21E Bivarödsån. före utfl. i Helgeån 22 Helgeån. vid Torsebro 28Bb Råbelövssjön, botten 28By Råbelövssjön, ytan 24F Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 30A Hammarsjön 31 Helgeån. nedstr. Hammarsjön 32A Vramsån, uppstr. Rickarum 32B Lindebäck vid Ullarp 32E Vramsån, nedstr. Tollarps ARV 32L Vramsån. före utfl. i Helgeån 33C Mjöån, nedstr. Everöds ARV 34 Vittskövleån, uppstr. ARV 6CC Sågmöllebäcken, ca. 50 m Figur 7. Årslägsta ph-värden (staplar) i samtliga stationer i recipientkontrollen i Helgeån år När ph-värdet minskar under 6 (den heldragna linjen) finns risk för biologiska skador. Årslägsta ph-värden jämförs med "normala" ph-värden den närmast föregående sexårsperioden (medelvärden av årslägsta ph-värden ; horisiontella streck) samt högsta respektive lägsta årslägsta värde under perioden (topp och botten på vertikala streck). Årslägsta värden av alkalinitet (vattnets förmåga att motstå surt nedfall) i avrinningsområdet illustreras i Figur 8, med data från både recipientkontrollen och länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning. Många av de lägsta värdena härstammar från okalkade referensvatten och provtagningspunkter förlagda strax uppströms doserare. Mönstret är dock tydligt med sämre försurningsstatus i avrinningsområdets övre och mellersta delar och betydligt bättre längre söderut. Söderut gör de stora inslagen av jordbruksmark och kalkrika jordarter att det sura nedfallet neutraliseras så att ph-värdet inte sjunker dramatiskt. 10

13 HELGEÅN 2013 Resultat Figur 8. Den stora bilden illustrerar buffringsförmågan i Helgeåns avrinningsområde presenterat som årslägsta värden av alkalinitet från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning och från recipientkontrollen år Den lilla bilden visar motsvarande information från år Färgbedömningarna följer Naturvårdsverkets Rapport

14 HELGEÅN 2013 Resultat Vattenfärg och grumlighet Vattnets färg är ett mått på mängden löst organiskt material i vattnet, exempelvis humusämnen, samt metallerna järn och mangan. Grumlighet eller turbiditet orsakas av olösta organiska och oorganiska ämnen (partiklar) i vattnet. Samtliga analysresultat finns i Bilaga 1. Vattnet var mest färgat i norra delen av avrinningsområdet, medan grumligheten var störst i de södra jordbrukspåverkade delarna (Tabell 3). Vattenfärgen har ökat generellt i den södra halvan av Sverige den senaste 30-årsperioden. Förklaringen till detta är troligen samverkande effekter av markavvattning, förskogning av åker- och betesmark, varmare och blötare väder, skogsmarksdikningar m.m. Det kan även bero på minskat nedfall av surt regn som ökat ph-värdet i jorden och som i sin tur leder till att humus binds svagare till jordpartiklar och lättare sköljs ut. Vattenfärgen var generellt lägre år 2013 än medelvärdet för närmast föregående sexårsperiod (Figur 9). Det beror troligen på, som tidigare skrivits, att årsnederbörden var ungefär 20 % lägre än normalt, vilket bidrog till att vattenföringen, avrinningen och tillförseln av ämnen från omgivande mark blev lägre än normalt. Tabell 3. Årsmedelvärden av vattenfärg (mg Pt/l) och grumlighet (FNU) i Helgeån Värden har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Sjöar och Vattendrag, Rapport 4913, 1999 Nr Provtagningspunkt Grumlighet Vattenfärg (FNU) (mg Pt/l) 104 Femlingens utlopp 5, Sågasnässjöns utlopp 4, Norra Möckeln 4, Målenån, väg Liatorp-Ljungby 3, Agunnarydsån, nedstr. Rydaholms ARV 5, Agunnarydsån, nedstr. Stammaderna 4, Agunnarydssjöns utlopp 4, Möckelns utlopp 2, Prästebodaån, uppstr. Delary 2, G Verumsån, före utfl i Helgeån 4, Drivån, nedstr. Älmhults ARV, väg 27 12, Osbysjön 5, Helgeåns utlopp ur Osbysjön 2, Nöbbelöv, kvr-damm s om Broby ARV 2, B Olingeån, i Gryt 3, B Tormestorpsån nedstr. Sösdala 2, C Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 3, Kb Finjasjön, botten 2, Ky Finjasjön, ytan 10, I Svartevadsbäcken nedstr. Tyringe 5, L Almaån. utlopp ur Finjasjön 1, V Farstorpsån f. utl. i Almaån 9, Ä Almaån, nedstr. Lillåns tillfl. 5, AB Almaån. före utfl. i Helgeån 5, C Bivarödsån,vid Hylta 11, E Bivarödsån. före utfl. i Helgeån 6, Helgeån. vid Torsebro 3, Bb Råbelövssjön, botten 3, By Råbelövssjön, ytan 4, F Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 6, A Hammarsjön 13, Helgeån. nedstr. Hammarsjön 8, A Vramsån, uppstr. Rickarum 2, B Lindebäck vid Ullarp 2, E Vramsån, nedstr. Tollarps ARV 1, L Vramsån. före utfl. i Helgeån 1, C Mjöån, nedstr. Everöds ARV 2, Vittskövleån, uppstr. ARV 3,2 33 Bedömning grumlighet Bedömning vattenfärg Klass Benämning Benämning 1 Ej eller obetydligt grumligt vatten Ej eller obetydligt färgat vatten 2 Svagt grumligt vatten Svagt färgat vatten 3 Måttligt grumligt vatten Måttligt färgat vatten 4 Betydligt grumligt vatten Betydligt färgat vatten 5 Starkt grumligt vatten Starkt färgat vatten Färg (mg Pt/l) G B 20B 20C 20Kb 20Ky 20I 20L 20V 20Ä 20AB 21C 21E 22 28Bb 28By 24F 30A 31 32A 32B 32E 32L 33C 34 6CC Figur 9. Årsmedelfärg (mg Pt/l; staplar) i samtliga stationer i Helgeåns avrinningsområde år Heldragna linjer markerar gräns mellan måttligt färgat, betydligt färgat och starkt färgat vatten. Årsmedel jämförs med normala värden, d.v.s. medelvärden (korta horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod ( ) 12

15 HELGEÅN 2013 Resultat Organiskt material och syretillstånd I Figur 11 visas årsmedelhalter av organiskt material (TOC). Halterna av organiskt material följde mönstret från tidigare år med högst halter i de norra delarna och i Bivarödsåns båda punkter. Höga halter organiska ämnen (TOC) kan leda till dåliga syreförhållanden om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. Med undantag för jordbruksområdena i söder, med relativt små avrinningsområden, förekom höga till mycket höga halter av organiska ämnen (humus), vilket även gjorde vattnet starkt färgat (Tabell 3) i stora delar av Helgeåns avrinningsområde. Detta beror på inverkan från skog- och myrmark i kombination med hög vattenföring och liten andel sjöar. Sjöar fungerar som renings- och klarningsbassänger genom att humusämnena sjunker till botten. År 2012 avslutades med kallt väder och år 2013 började på samma sätt. Vid vattenprovtagningen i februari var sjöarna isbelagda och generellt förekom en s.k. omvänd skiktning av vattnet. I februari uppmättes dock syrefattigt tillstånd endast i vattnet vid Möckels utlopp (111) och i Råbelövsjöns bottenvatten (28Bb). I resten av de undersökta lokalerna i avrinningsområdet var syretillståndet måttligt syrerikt till syrerikt under hela året (Figur 10). Figur 10. Årslägsta syrehalter under år 2013 i Helgeåns avrinningsområde TOC (mg/l) 104 Femlingens utlopp 107 Sågasnässjöns utlopp 109 Norra Möckeln 167 Målenån, väg Liatorp- 201 Agunnarydsån, nedstr. 202 Agunnarydsån, nedstr. 155 Agunnarydssjöns utlopp 111 Möckelns utlopp 166 Prästebodaån, uppstr. 6G Verumsån, före utfl i 158 Drivån, nedstr. Älmhults 9 Osbysjön 11 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 17 Nöbbelöv, kvr-damm s om 18B Olingeån, i Gryt 20B Tormestorpsån nedstr. 20C Tormestorpsån f inl. i 20Kb Finjasjön, botten 20Ky Finjasjön, ytan 20I Svartevadsbäcken nedstr. 20L Almaån. utlopp ur Finjasjön 20V Farstorpsån f. utl. i Almaån 20Ä Almaån, nedstr. Lillåns tillfl. 20AB Almaån. före utfl. i 21C Bivarödsån,vid Hylta 21E Bivarödsån. före utfl. i 22 Helgeån. vid Torsebro 28Bb Råbelövssjön, botten 28By Råbelövssjön, ytan 24F Vinnöån. f inl. i 30A Hammarsjön 31 Helgeån. nedstr. 32A Vramsån, uppstr. Rickarum 32B Lindebäck vid Ullarp 32E Vramsån, nedstr. 32L Vramsån. före utfl. i 33C Mjöån, nedstr. Everöds 34 Vittskövleån, uppstr. ARV 6CC Sågmöllebäcken, ca. 50 Figur 11. Årsmedelhalter (mg/l) av organiskt material (TOC; staplar) i samtliga stationer i Helgeåns avrinningsområde år Heldragna och streckade linjer markerar gräns mellan måttlig hög, hög och mycket hög halt. Årsmedelvärden jämförs med normala värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod ( ). 13

16 HELGEÅN 2013 Resultat Kvävetillstånd I den jordbruksdominerade södra delen av avrinningsområdet var halterna av kväve generellt höga till mycket höga (Figur 12 och Figur 13). Kvävehalterna var tidvis extremt höga i Vinnöån (24 F) samt i Tormestorpsån nedströms Sösdala (20B), i Drivån nedströms Älmhults avloppsreningsverk (158) samt i Agunnarydsån nedströms Rydaholms ARV (201). I Drivån nedströms Älmhults reningsverk (158) är det vanligt att halterna blir extremt höga i samband med låg vattenföring, vilket koncentrerar halterna. Denna tendens märks även på övriga tre stationer. Ammoniumkväve och nitrat-nitritkväve analyseras bara på de stationer som ligger i anslutning till reningsverk. Generellt uppmättes låga årsmedelhalter av ammoniumkväve. Mycket hög halt av ammoniumkväve förekom dock i Agunnarydsån nedströms Rydaholms avloppsreningsverk (201) och i Drivån nedströms Älmhults avloppsreningsverk (158) där ungefär hälften av kvävet förelåg som ammoniumkväve. Hög halt ammoniumkväve förekom i Tormestorpsån (20B) nedströms Sösdala avloppsreningsverk motsvarande 18 % av totalhalten kväve. Ammonium omvandlas till nitrat genom en syretärande process. Om man luftar utgående, renat avloppsvatten genom att blåsa luft i uppsamlingsbassänger kan mycket av ammoniumkvävet övergå i nitratkväve innan det når recipienten. Anläggande av våtmarker kan också minska den totala mängden kväve som når recipienten Totalkväve (µg/l) 104 Femlingens utlopp 107 Sågasnässjöns utlopp 109 Norra Möckeln 167 Målenån, väg Liatorp-Ljungby 201 Agunnarydsån, nedstr. 202 Agunnarydsån, nedstr. 155 Agunnarydssjöns utlopp 111 Möckelns utlopp 166 Prästebodaån, uppstr. Delary 6G Verumsån, före utfl i Helgeån 158 Drivån, nedstr. Älmhults 9 Osbysjön 11 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 17 Nöbbelöv, kvr-damm s om 18B Olingeån, i Gryt 20B Tormestorpsån nedstr. Sösdala 20C Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20Kb Finjasjön, botten 20Ky Finjasjön, ytan 20I Svartevadsbäcken nedstr. 20L Almaån. utlopp ur Finjasjön 20V Farstorpsån f. utl. i Almaån 20Ä Almaån, nedstr. Lillåns tillfl. 20AB Almaån. före utfl. i Helgeån 21C Bivarödsån,vid Hylta 21E Bivarödsån. före utfl. i Helgeån 22 Helgeån. vid Torsebro 28Bb Råbelövssjön, botten 28By Råbelövssjön, ytan 24F Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 30A Hammarsjön 31 Helgeån. nedstr. Hammarsjön 32A Vramsån, uppstr. Rickarum 32B Lindebäck vid Ullarp 32E Vramsån, nedstr. Tollarps ARV 32L Vramsån. före utfl. i Helgeån 33C Mjöån, nedstr. Everöds ARV 34 Vittskövleån, uppstr. ARV 6CC Sågmöllebäcken, ca. 50 m Figur 12. Årsmedelhalter av totalkväve (µg/l; staplar) i samtliga stationer i Helgeåns avrinningsområde år Heldragna och streckade linjer markerar gräns mellan måttlig hög, hög och mycket hög halt. Halt över 5000 µg/l klassas som extremt hög. Årsmedelvärden jämförs med normala värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod ( ). 14

17 HELGEÅN 2013 Resultat Figur 13. Den stora bilden illustrerar årsmedelhalter av totalkväve i Helgeåns avrinningsområde år Den lilla bilden visar motsvarande information från år Färgbedömningarna följer Naturvårdsverkets Rapport

18 HELGEÅN 2013 Resultat Fosfortillstånd Årsmedelhalterna 2013 av totalfosfor bedömdes som mycket höga i Vinnöån före inloppet i Aralövssjön (24 F) samt i Vittskövleån uppströms avloppsreningsverket (34). I övriga punkter var halterna måttligt höga till höga. Årsmedelhalterna var generellt lägre än normalt (jämfört med föregående sex-årsperiod i diagrammet; Figur 14; och med föregående år i kartillustrationen; Figur 15). De lägre halterna beror troligen på att nederbörden och vattenföringen var lägre så att tillförseln från omgivningen blev mindre än tidigare år. Statusen med avseende på näringsämnen/eutrofiering bedömt utifrån fosforhalter under åren framgår av Tabell 1, s. 3. Dålig status förelåg i Vittskövleån uppströms avloppsreningsverket (34), otillfredsställande status förelåg på sex lokaler medan övriga bedömdes ha måttlig, god eller hög status. Tidvis uppmättes extremt höga fosforhalter på några provtagningspunkter. Vanligen är då även halterna av TOC, färg och grumlighet förhöjda. Fosfor är ofta till stor del partikelbundet. Stor nederbörd med höga flöden och även stark vind kan föra med sig fosforrikt erosionsmaterial till vattendragen. Under somrarna 2002 och 2006 förekom kraftigt fosforläckage från Råbelövssjöns sediment p.g.a. syrebrist. Detta har inte observerats de senaste åren. Fosforhalterna var högre i jordbruksbygderna än i skogs- eller mellanbygden (Figur 15). Reningsverken bidrar olika mycket med fosfor beroende på dess effektivitet och utsläppsvolymer. Den huvudsakliga källan var dock läckage från åkermark. För att minska utsläppen av kväve och fosfor kan kantzoner och våtmarker anläggs i anslutning till vattendraget. Våtmarken vid reningsverket i Hässleholm (Magle våtmark) visar hur viktigt det är att vattnet får stanna upp varvid självrenande processer som sedimentering, upptag i vegetationen och denitrifikationen (kväverening) kan ske. Om inte dessa processer kan ske, vilket är fallet i rätade, rensade vattendrag utan kantzoner och våtmarker, för vattnet med sig mycket av näringen ut till havet där detta överskott gör skada. Under år 2013 var transporten av kväve in i våtmarken vid Hässleholms reningsverk 42 ton och transporten ut ur densamma 31 ton. Detta ger en reningseffekt på cirka 26 %. För fosfor var siffrorna 607 kilo in och 385 kilo ut, vilket ger en reduktion på cirka 37 % Totalf osf or (µg/l) 104 Femlingens utlopp 107 Sågasnässjöns utlopp 109 Norra Möckeln 167 Målenån, väg Liatorp- 201 Agunnarydsån, nedstr. 202 Agunnarydsån, nedstr. 155 Agunnarydssjöns utlopp 111 Möckelns utlopp 166 Prästebodaån, uppstr. 6G Verumsån, före utfl i 158 Drivån, nedstr. Älmhults 9 Osbysjön 11 Helgeåns utlopp ur 17 Nöbbelöv, kvr-damm s 18B Olingeån, i Gryt 20B Tormestorpsån nedstr. 20C Tormestorpsån f inl. i 20Kb Finjasjön, botten 20Ky Finjasjön, ytan 20I Svartevadsbäcken 20L Almaån. utlopp ur 20V Farstorpsån f. utl. i 20Ä Almaån, nedstr. Lillåns 20AB Almaån. före utfl. i 21C Bivarödsån,vid Hylta 21E Bivarödsån. före utfl. i 22 Helgeån. vid Torsebro 28Bb Råbelövssjön, botten 28By Råbelövssjön, ytan 24F Vinnöån. f inl. i 30A Hammarsjön 31 Helgeån. nedstr. 32A Vramsån, uppstr. 32B Lindebäck vid Ullarp 32E Vramsån, nedstr. 32L Vramsån. före utfl. i 33C Mjöån, nedstr. Everöds 34 Vittskövleån, uppstr. ARV 6CC Sågmöllebäcken, ca. Figur 14. Årsmedelhalter (µg/l) av totalfosfor (staplar) i Helgeåns avrinningsområde under år Årsmedelvärden jämförs med normala värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (topp och botten på vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. 16

19 HELGEÅN 2013 Resultat Figur 15. Den stora bilden illustrerar årsmedelhalter av totalfosfor i Helgeåns avrinningsområde år Den lilla bilden visar motsvarande information från år Färgbedömningarna följer Naturvårdsverkets Rapport

20 HELGEÅN 2013 Resultat Transporter av kväve, fosfor och organiskt material Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts för åtta punkter i avrinningsområdet: fyra punkter i huvudfåran och fyra biflöden. Varje punkt representerar ett delavrinningsområde som beskrivs i Figur 18 och i figurens efterföljande text. Månadsvisa transportberäkningar finns redovisade i Bilaga 3. Huvudfåran Resultaten från huvudfåran visar hur mängderna kväve, fosfor och organiskt material ökar med avståndet från källflödena. Flödet ökar längre nedströms, vilket ger större mängder totalt, men även ökande fosfor- och kvävehalter i huvudfåran bidrar. Från Möckelns utlopp (111) till punkten nedströms Hammarsjön (31) ökar fosfor- och TOC-transporterna cirka fyra-fem gånger, medan kvävetransporten ökar cirka tio gånger på samma sträcka. Biflödena Av biflödena bidrog Almaån (20AB), som är det största av de fyra biflödena, med mest närsalter (Figur 18). Jämfört med föregående år var transporterna av fosfor, kväve och TOC generellt mindre i alla stationer. Bivarödsån (21E) var det biflöde som transporterade minst mängd närsalter: 2,4 ton fosfor respektive 220 ton kväve. Mängderna från Bivarödsån (21E) var något större än året innan. Trend Under en längre tidsperiod ( ) finns en tydlig tendens till minskade transporter av fosfor och kväve från Helgeån till havet, beräknad som summan av transporten vid 31 och 32L (Figur 16 och Figur 17). Fosfor- och kvävetransporterna från Helgeån ut i Hanöbukten var 19 respektive 1635 ton år Transporten av organiskt material (TOC) blev ton, vilket var mindre än de två föregående åren ( respektive ton). (ton) 100 Fosfortransport till Hanöbukten (m3/s) 80 (ton) 5000 Kvävetransport till Hanöbukten (m3/s) Figur 16. Årstransport av totalfosfor (ton) från Helgeån till Hanöbukten (staplar) i relation till årsmedelvattenföringen (linje). Den tunna streckade linjen visar trenden för vattenföring och den tjocka streckade visar transporttrenden för fosfor. Figur 17. Årstransport av totalkväve (ton) från Helgeån till Hanöbukten (staplar) i relation till årsmedelvattenföringen (linje). Den tunna streckade linjen visar trenden för vattenföring och den tjocka streckade visar transporttrenden för kväve. 18

21 HELGEÅN 2013 Resultat Fosfortransport (ton/år) Kvävetransport (ton/år) TOC transport (ton/år) Flöde = årsmedelflöde (m 3 /s) 111 Möckelns utlopp 3,3 139 Flöde: 5,9 m 3 /s 3490 # ÄLMHULT Flöde: 15,6 m 3 /s 11 Osbysjöns utlopp 20AB Almaån # OSBY 8, E Bivarödsån 9616 Flöde: 1,5 m 3 /s 2, , Flöde6,6 m 3 /s HÄSSLEHOLM # # 22 Helgeån vid Torsebro Flöde: 21,9m 3 /s # 24F Vinnöån # KRISTIANSTAD , Flöde: 1,5 m 3 /s # # ÅHUS 17 32L Vramsån ,9 255 Flöde:2,6 m 3 /s Helgeån ned Hammarsjön Flöde: 30,8 m 3 /s Figur 18. Beräknade transportmängder av fosfor, kväve och organiska ämnen (TOC) i mynningspunkterna för de åtta delavrinningsområdena i Helgeån år Flöde avser årsmedelflöde (m 3 /s). 19

22 HELGEÅN 2013 Resultat Delavrinningsområden för transportberäkningar Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts i fyra punkter i huvudfåran och i fyra biflöden. Varje punkt representerar ett delavrinningsområde som beskrivs nedan. Möckeln Delavrinningsområdets vid Möckelns utlopp är 1026 km % utgörs av sjöar och 68 % av skog. Större biflöden är Agunnarydsån och Målenån. Mal, som är den enda fridlysta fiskarten i Sverige, fångas regelbundet i Möckeln och antas finnas upp till Ryssbysjön. I Övden och Tuvesjön finns flodkräfta. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick år 2013 till cirka 5,5 ton kväve och cirka 74 kilo fosfor, varav Rydaholms ARV bidrog med knappt 4 ton kväve respektive 9 kilo fosfor. Skogslandskapet Möckeln-Osbysjön Delavrinningsområdets storlek är 1130 km 2. Cirka 9 % utgörs av sjöar och 67 % av skog. Större biflöden är Prästebodaån, Verumsån och Drivån. Mal finns med säkerhet från Möckeln och ner till Derlarydsmagasinet. Färna, som är en rödlistad karpfisk, finns tillsammans med öring i de strömmande och forsande partierna i hela områdets huvudfåra. Sandkryparen finns vid Skåparyd och i biflödet vid Hallaryd och flodkräfta finns bl.a. i Vissjön. Tjockskalig målarmussla, som är rödlistad, har påträffats i huvudfåran vid Skåparyd och vid Gustavsfors. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick år 2013 till cirka 67 ton kväve och cirka 635 kilo fosfor. Älmhults ARV och Osby reningsverk bidrog med de största mängderna kväve (cirka 40 respektive 24 ton) och fosfor (cirka 270 respektive 140 kilo). Utsläppen från Älmhults reningsverk var något högre än år Blandlandskapet Osbysjön-Torsebro De största biflödena är Bivarödsån och Almaån som behandlas som egna avsnitt (se nedan). Här simmar grönling, sandkrypare, öring och sedan år 1999 även enstaka malar. En fisktrappa finns anlagd vid kraftverket i Torsebro, främst för laxens och öringens vandring. Laxbeståndet är mycket svagt och kan knappast betraktas som självreproducerande. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick år 2013 till cirka 24 ton kväve och cirka 250 kilo fosfor, exklusive belastningen från Almaån och Bivarödsån. Under året var belastningen från Broby ARV och Knislinge ARV ungefär lika stora. Utsläppen från vardera reningsverket var cirka 10 ton kväve respektive 100 kilo fosfor. Jordbrukslandskapet Torsebro-Hammarsjön/Vramsån Denna del av huvudfåran ingår i Kristianstad vattenrike. Vramsån och Vinnöån är de största biflödena och redovisas i egna avsnitt. Fisk- och fågelfaunan är mycket artrik. Återintroduktionen av mal i Helgeån år 1999 verkar ha lyckats bra enligt sportfiskefångster och enligt det provfiske som Kristianstads Vattenrike utförde år 2011 och rapporterade om på internetadressen: Malen är fridlyst varför samtliga malar släpptes åter i ån. Belastningen från Kristianstads ARV, som är den största enskilda källan, uppgick till cirka 65 ton kväve och 0,5 ton fosfor. Kvävebelastningen var något högre än år 2012, men mindre än hälften av rapporterad mängd år 2011 (137 ton). Fosforbelastningen var något mindre än år 2012 och nästan hälften av mängden år 2011 (1,1 ton). Inga utsläppsmängder från Bjärlövs ARV finns redovisade eftersom det lades ned år

23 HELGEÅN 2013 Resultat Almaån Almaån är avrinningsområdets största biflöde och avvattnar bl.a. Finjasjön och Lursjön. Delavrinningsområdet är 883 km 2, varav 2 % utgörs av sjöar och 59 % av skog. En del av Helgeåns fåtaliga laxar leker i Almaån dit även havsöringen söker sig. Två fiskvägar i form av omlöpen anlades 1999 vid Spånga och Brittedal för att återigen ge vandringsfisken tillträde till sina tidigare utbredningsområden. Grönling och lax är rödlistade fiskarter som finner sin hemvist i Almaån. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick till cirka 41 ton kväve och 490 kilo fosfor. Hässleholms ARV utgjorde den största enskilda källan med 31 ton kväve och 385 kg fosfor. Belastningen var i nivå med år 2012, men kväveblastningen var betydligt lägre och fosforbelastningen högre än år 2011 då utsläppen var 54 ton respektive 224 kg. För att minska fosforbelastningen på Finjasjön och kvävetillförseln till Hanöbukten anlades under mitten av 1990-talet Magle våtmark för efterbehandling av det renade avloppsvattnet från Hässleholms reningsverk. En åtgärd som inte bara inneburit en betydande förbättring av vattenkvaliteten utan också har fungerat som en landskapsvårdande åtgärd. Vinnöån Området är 197 km 2 stort och utgörs till 43 % av skogsmark. Vinnöån som är ett mycket närsaltsbelastat vattendrag med tidvis extremt höga kvävehalter, mynnar i Araslövssjön. Belastningen från kända punktutsläpp (Vinslövs ARV) uppgick år 2013 till cirka 14 ton kväve samt 91 kilo fosfor. I Vinnöån är det intensiva jordbruket den största källan till de höga närsaltsbelastningarna av ån. Med avrinningsområdets högsta arealspecifika förluster av kväve och fosfor, tillsammans med Vramsån, är det här åtgärder mot närsaltsförluster från jordbruksmarken skulle ge störst effekter. Även i detta biflöde förekommer grönling. Vramsån Delavrinningsområdet är 375 km 2, varav 48 % är skog och 11 % sjö. Liksom i Almaån vandrar Helgeåns laxar tillsammans med havsöringen upp i Vramsån för lek. Grönling finns också i Vramsån. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick år 2013 till cirka 5,2 ton kväve och 20 kilo fosfor. Tollarps ARV och Gärds Köpinge ARV var de största enskilda kvävekällorna med ca 2 ton vardera. Tollarps ARV bidrog med mest fosfor, 19 kilo. Bivarödsån Detta är det enda av de fyra biflödena som inte räknas som en typisk jordbrukså utan mer som ett våtmarksflöde. Området är 243 km 2, varav 75 % skog och 2 % sjö. De övre delarna av avrinningsområdet är rika på våtmarker, medan den sista delen före inflödet i Helgeån rinner genom jordbruksmarker. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick under år 2013 till cirka 4,9 ton kväve samt 52 kg fosfor. Sibbhults reningsverk bidrog med så gott som allt kväve, (4,5 ton) och fosfor (40 kg). Även i detta biflöde är grönlingen en vanlig fisk. 21

24 HELGEÅN 2013 Resultat Arealspecifik förlust Den arealspecifika förlusten (kg/ha, år) av fosfor och kväve har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive punkts avrinningsområdesareal. För punkterna Helgeån nedströms Hammarsjön (31) samt Vramsån före utflödet i Helgeån (32L) har veckovisa vattenprover blandats flödesproportionellt till månadsprover för att ge ett mer precist värde på transport och förluster. I övriga punkter har ett prov per månad (stickprov) använts för hela månaden. Analysresultaten från stickproven har interpolerats mot flödesdata för att ge bättre dygnsvärden. Den arealspecifika fosforförlusten var högst (måttligt hög) i Vinnöån (24F). Förlusterna bedömdes i övrigt som mycket låga till måttligt höga (Figur 19). Den arealspecifika förlusten för hela Helgeåns avrinningsområde bedöms som låg för fosfor. Den arealspecifika förlusten av kväve var lägst från skogsområdena. Den bedömdes som låg vid Möckelns utlopp (111) och vid Helgeåns utlopp ur Osbysjön (11) var förlusten på gränsen mellan låg och måttligt hög. I övriga områden bedömdes kväveförlusterna som måttligt höga till höga. Den arealspecifika kväveförlusten för hela Helgeåns avrinningsområde bedöms som måttligt hög. Området kring Vinnöån (24F) bidrog med störst kväveförlust. Avrinningsområdena kring Vinnöån och Bivarödsån stod för lägst förluster av organiskt material (TOC; cirka 19 respektive 17 kg/ha*år; Figur 19). Området kring Vinnöå brukar ha de klart lägsta förlusterna. Området norr om Torsebro hade störst förluster (cirka 51 kg/ha*år). Jämfört med Skräbeån och Ronnebyån, som också mynnar i Hanöbukten brukar Helgeån ha betydligt högre näringsämnesförluster (se tidigare års rapporter och Tabell 4). En högre andel jordbruksmark är troligen den främsta orsaken till detta. Det är stora skillnader i förluster från skogs- jämfört med jordbruksmark. Kväveförlusterna från jordbruksmark är i Sverige i genomsnitt cirka 17 kg/ ha*år och för skogsmark 0,5-3 kg/ ha*år. För fosfor är motsvarande siffror cirka 0,4 kg/ ha*år från jordbruksmark och 0,04-0,12 kg/ ha*år från skogsmark (Naturvårdsverket 1993). Tabell 4. Arealspecifik förlust (kg/ha, år) från Helgeån år 2013 och 2012 samt från jämförbara avrinningsområden år 2012 Avrinningsområde Kväve Fosfor Helgeån år ,6 0,04 Helgeån år ,3 0,06 Skräbeån år ,6 0,02 Ronnebyån år ,1 0,06 Bräkneån år ,7 0,07 Viskan år ,0 0,26 22

25 HELGEÅN 2013 Resultat Arealspecifik förlust (kg/ha, år) Fosfor Kväve TOC 111 Möckelns utlopp # 0,03 1,4 34 ÄLMHULT OSBY 11 Osbysjöns utlopp # 0,04 2, AB Almaån 0,08 4,9 34 HÄSSLEHOLM # # # 0,10 9, E Bivarödsån # KRISTIANSTAD 22 Helgeån vid Torsebro 24F Vinnöån # # ÅHUS 0,06 3,8 51 0,11 10,3 19 0,04 3, L Vramsån 0,05 6, Helgeån nedströms Hammarsjön Figur 19. Beräknad arealspecifik förlust för de åtta delavrinningsområdena i Helgeån år

26 HELGEÅN 2013 Resultat Metaller i vatten Samtliga analysresultat för metaller i vatten redovisas i Bilaga 1. Metaller är ett naturligt inslag i vatten, men när halterna blir för höga kan de bli skadliga för vattenlevande organismer. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) relaterar till riskerna för biologiska effekter: Mycket låga halter: Ingen eller mycket små risker för biologiska effekter. Låga halter: Små risker för biologiska effekter. Måttligt höga halter: Påverkan på arter eller artgruppers reproduktion eller överlevnad kan förekomma. Höga eller mycket höga halter: Ökande risker för biologiska effekter redan vid kort exponering. Årsmedelhalter av metaller i vatten redovisas i Tabell 5. De färgade cellerna visar de metaller som är upptagna i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Medelhalterna av metallerna bedömdes som låga till mycket låga vid samtliga stationer. Halterna har varit på en jämförbar nivå under flera år. Tabell 5. Årsmedelhalter av analyserade metaller under Klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Ofärgade kolumner är ej klassindelade för det finns ingen indelning för dem PROVPUNKT Nr. Al As Ba Pb Cd Co Cr Cu Hg Ni Sr Zn - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l Möckelns utlopp , ,90 0,02 0,36 0,35 1,1 <5 0, ,1 Osbysjöns utlopp , ,94 0,03 0,28 0,34 1,0 <5 0, ,7 Almaån. före utfl i Helgeån 20AB 79 0, ,20 0,02 0,32 0,24 1,1 <5 0, ,2 Bivarödsån. före utfl i Helgeån 21E 295 0, ,77 0,03 0,63 0,44 1,9 2,0 0, ,2 Helgeån. vid Torsebro , ,63 0,02 0,29 0,31 1,0 <5 0, ,8 Vinnöån. f inl i Araslövssjön 24F 132 0, ,19 0,02 0,25 0,21 1,6 <5 1, ,0 Helgeån. nedstr. Hammarsjön , ,54 0,03 0,36 0,35 1,3 <5 0, ,2 Vramsån. före utfl i Helgeån 32L 37 0, ,09 0,01 0,10 0,14 1,1 <5 0, ,0 Benämning Färg Klass Mycket låga halter 1 Låga halter 2 Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 24

27 HELGEÅN 2013 Resultat Transport av metaller I Tabell 6 redovisas årstransporter av metaller i vatten från de provtagningspunkter där transporter beräknas. I Bilaga 3 redovisas samtliga data för transport av metaller månadsvis. Av de undersökta metallerna var transporten till havet störst av aluminium (240 ton). Därefter följde strontium (124 ton) och barium (23 ton). Tabell 6. Årstransporter (ton) av metaller i åtta stationer inom Helgeåns avrinningsområde år Station 31+32L avser sammanlagda transporten från Helgeån till Hanöbukten 24F 31 32L 20AB E L Vinnöån Helgeån Vramsån Almaån Helgeån Möckelns BivarödsånOsbysjöns Helgeån Metall före infl.i ned. Ham- före infl.i före infl.i vid utlopp före infl.i utlopp totalt Araslövssjönmarsjön Helgeån Helgeån Torsebro Helgeån Al 7, , As 0,024 0,45 0,040 0,067 0,25 0,08 0,014 0,20 0,49 Ba 1,5 20,7 2,0 4,8 14,7 3,8 0,66 10,1 23 Cd 0,001 0,027 0,001 0,005 0,02 0,005 0,001 0,01 0,03 Co 0,015 0,40 0,009 0,09 0,22 0,061 0,02 0,15 0,41 Cr 0,011 0,37 0,014 0,06 0,23 0,072 0,02 0,18 0,39 Cu 0,078 1,25 0,11 0,27 0,72 0,19 0,05 0,46 1,4 Ni 0,053 0,95 0,06 0,22 0,55 0,18 0,02 0,38 1,0 Pb 0,009 0,60 0,009 0,05 0,39 0,16 0,020 0,40 0,61 Sr 8, , ,9 1, Zn 0,23 5,6 0,20 0,90 3,0 0,9 0,23 2,4 5,8 Anmärkning: eftersom nästan samtliga kvicksilverhalter var lägre än analysens rapporteringsgräns har inga kvicksilvertransporter beräknats. 25

28 HELGEÅN 2013 Resultat Växt- och djurplankton Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram med mera presenteras fullständigt i Bilaga 6. Växtplankton Den totala biomassan i maj och augusti 2013 i Helge ås sjöar varierade mycket, från 0,1 till 58,0 mg/l (Figur 20). Den högsta biomassan (58,0 mg/l) uppmättes i Finjasjön i augusti, även Råbelövssjöns biomassa var hög, 18,6 mg/l, i augusti. I resten av sjöarna var biomassan mycket liten till liten eller måttligt stor. mg/l Biomasssa 2013 maj aug maj aug maj aug maj aug maj aug Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Figur 20. Den totala biomassan i maj och augusti 2013 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 8 och 39 arter/grupper. Lägsta antalet arter påträffades i maj i Finjasjön, endast 8 stycken, medan det största antalet arter registrerades i augusti i Osbysjön. De alggrupper som förekom med flest arter maj var framförallt kiselalger och guldalger. I augustiproverna varierade den mest artrika algruppen mellan de olika sjöarna, Finjasjön hade flest noterade cyanobakterier medan grönalgerna var flest i Osbysjön och Hammarsjön. De förekommande arterna på artlistan indelas i olika ekologisk grupper beroende på förekomst. Indifferenta arter dominerade i samtliga sjöarna i maj-proverna Figur 21. Cyanobakterien Aphanizomenon klebahnii från Finjasjön och Råbelövssjön 2013 (Foto Gertrud Cronberg). och i augusti även i Möckeln och Hammarsjön. I Osbysjön, Råbelövssjön och Finjasjön utgjorde de eutrofa arterna den största gruppen den i augusti. De oligotrofa arterna var mycket få % 75% 50% 25% 0% maj aug maj aug maj aug maj aug maj aug Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Oligotrof a Indif f erenta Eutrof a Figur 22. Växtplanktonarter fördelade på ekologiska grupper i maj och augusti 2013 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. 26

29 HELGEÅN 2013 Resultat Djurplankton Hjuldjuren (rotatorier) dominerade djurplanktonsamhällena i alla sjöar både i maj och augusti med undantag av august i Finjasjön där nauplius-larver och hinnkräftor (cladocerer) förekom med flest individer. Det högsta antalet individer per liter noterades i Råbelövssjön i augusti medan djurplanktonsamhället i Möckeln och Hammarsjön var individfattigt både vår och sommar. Störst antal hinnkräftorna förekom i Finjasjön i augusti och i Osbysjön i april. Hoppkräftor (copepoder) och nauplius-larver var vanliga i Osbysjön, Råbelövssjön och Finjasjön i augusti. ind/l Djurplankton 2013 Rotatorier Cladocerer Copepoder Nauplius Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Norra Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Figur 23. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i maj och augusti 2013 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Påväxt kiselalger Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram, foton, lokalbeskrivningar med mera presenteras fullständigt i Bilaga 7 (påväxt-kiselalger). Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. År 2013 tillhörde följande provtagningslokaler klass 1, hög status: 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm, 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk, 11B Helgeån vid Flackarp och 27 Helgeån vid Långebro. De tre sistnämnda låg i den nedre (dvs. sämre) delen av klassintervallet för hög status. 104 Femlingens utlopp, 21E Bivarödsån och 24F Vinnöån före Araslövssjön hamnade i klass 2, god status. 104 Femlingens utlopp låg mycket nära gränsen mot klass 1, hög status, medan 24F Vinnöån låg nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattendrag. År 2013 var 24F Vinnöån den enda lokal som hade alkaliska förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph över 7,3. I de övriga punkterna visade ACID-indexet år 2013 nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet i 201 Agunnarydsån låg relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4) och indexvärdet i 21E Bivarödsån före utloppet i Helgeån låg mycket nära gränsen mot måttligt surt. 27

30 HELGEÅN 2013 Resultat Bottenfauna Metodik, utvärderingar, expertbedömningar av status, långtidsserier, förklaringar, artlistor, diagram, lokalbeskrivningar med mera presenteras fullständigt i Bilaga 8 (bottenfauna). Undersökningen av bottenfaunan år 2013 omfattade sammanlagt nio lokaler i rinnande vatten: två i Helgeåns huvudfåra (22 och 111), en i Almaån (20AB), tre i Vramsån (32A, 32AB och 32 L), två i Mjöån (33AA och 33C) samt en i Vittskövleån (34). Resultaten klassades dels enligt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter och dels enligt en expertbedömning som baserades på artsammansättning, ett antal index samt på förekomst av olika indkatorarter. Av Tabell 7 framgår klassificeringen av status med avseende på surhet och av Tabell 8 framgår klassificeringen av status med avseende eutrofiering på lokaler i rinnande vatten enligt Havs-och vattenmyndighetens föreskrifter Eutrofieringsstatusen klassades som hög på samtliga lokaler utom på lokalen i Vittskövleån för vilken statusen klassades som otillfredsställande. Expertbedömningarna med avseende på surhet och eutrofiering avvek inte från klassificeringen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (se respektive resultatsida i Bilaga 8). I Tabell 9 redovisas expertbedömningar med avseende på hydromorfologisk påverkan (reglering, rensning, uträtning etc.). På lokalen vid Torsebro i Helgeån bedömdes denna typ av påverkan vara som störst och statusen bedömdes som måttlig. Tabell 7. Värden år 2013 för MISA, ekologisk kvot samt klassificeringar av status med avseende på surhet på lokaler i rinnande vatten enligt Havs- och vattenmyndigheten (2013) Lokalnr Vattendrag Lokalnamn MISA MISA-EK Status 111 Helge å Möckelns utflöde 43 0,90 Nära neutralt 20AB Almaån före utflöde i Helge å 57 1,21 Nära neutralt 22 Helge å vid Torsebro 68 1,44 Nära neutralt 32A Vramsån uppströms Rickarum 40 0,85 Nära neutralt 32AB Vramsån vid Årröd 45 0,94 Nära neutralt 32L Vramsån före utflöde i Helge å 70 1,48 Nära neutralt 33AA Mjöån vid Åbjär 38 0,79 Nära neutralt 33C Mjöån Lyngby 49 1,03 Nära neutralt 34 Vittskövleån Vittskövle 27 0,56 Nära neutralt Tabell 8. Värden år 2013 för ASPT- och DJ-index, ekologisk kvot samt klassificeringar av status med avseende på allmän ekologisk kvalitet och eutrofiering på lokaler i rinnande vatten enligt Havs- och vattenmyndigheten (2013) Lokalnr Vattendrag Lokalnamn ASPT ASPT-EK Status DJ-index DJ-EK Status 111 Helge å Möckelns utflöde 6,3 1,17 Hög 13 1,6 Hög 20AB Almaån före utflöde i Helge å 6,8 1,27 Hög 14 1,8 Hög 22 Helge å vid Torsebro 5,8 1,07 Hög 12 1,4 Hög 32A Vramsån uppströms Rickarum 6,2 1,15 Hög 11 1,2 Hög 32AB Vramsån vid Årröd 6,6 1,23 Hög 13 1,6 Hög 32L Vramsån före utflöde i Helge å 6,0 1,12 Hög 12 1,4 Hög 33AA Mjöån vid Åbjär 6,5 1,20 Hög 14 1,8 Hög 33C Mjöån Lyngby 6,4 1,19 Hög 12 1,4 Hög 34 Vittskövleån Vittskövle 4,3 0,79 God 6 0,2 Otillfredsställande 28

31 HELGEÅN 2013 Resultat Tabell 9. Expertbedömningar av status med avseende på hydromorfologisk påverkan på lokaler i rinnande vatten år 2013 Lokalnr Vattendrag Lokalnamn Status 111 Helge å Möckelns utflöde God 20AB Almaån före utflöde i Helge å Hög 22 Helge å vid Torsebro Måttlig 32A Vramsån uppströms Rickarum God 32AB Vramsån vid Årröd Hög 32L Vramsån före utflöde i Helge å Hög 33AA Mjöån vid Åbjär Hög 33C Mjöån Lyngby Hög 34 Vittskövleån Vittskövle God Sedan undersökningarna startade har bedömningarna med avseende på påverkan varit likvärdiga för huvuddelen av de undersökta lokalerna. Undantagen är lokal 32L i Vramsån och lokal 34 i Vittskövleån. Förstnämnda lokal bedömdes i början av undersökningsperioden som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material (eutrofiering). Sedan 1997 har dock lokalen bedömts som ej eller obetydligt påverkad. Bedömningen av påverkan av näringsämnen/organiskt material på lokalen i Vittskövleån har pendlat mellan samtliga bedömningsklasser. Sedan 2002 har statusen expertbedömts som motsvarande måttlig eller otillfredsställande. Vid undersökningen påträffades tre rödlistade och 18 ovanliga arter. Den rödlistade nattsländan Ecclisopteryx dalecarlica påträffades rikligt på lokal 33C i Mjöån. De största hoten mot denna art är försurning och strandnära skogsbruk. På lokal 33AA i Mjöån hittades två rödlistade arter, dagsländan Rhithrogena germanica och nattsländan Odontocerum albicorne. Båda dessa arter är känsliga mot övergödning och försurning. Naturvärdena med avseende på bottenfaunan bedömdes som mycket höga på lokalen i Almaån och på de båda lokalerna i Mjöån. De båda lokalerna i Helgeåns huvudfåra samt en av lokalerna i Vramsån (32L) bedömdes ha höga naturvärden. Detta visar på höga skyddsvärden och på vikten av att även i framtiden upprätthålla en god vattenkvalitet i Helgeåns vattensystem. Elfiske Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram, foton, lokalbeskrivningar med mera presenteras fullständigt i Bilaga 9 (elfiske). Hösten 2013 genomfördes standardiserade elfiskeundersökningar inom ramen för den samordnade recipientkontrollen för Helge å för fjortonde året i rad. Under året har sju lokaler provfiskats: i Helgeåns gamla fåra vid Torsebro (en fiskeomgång), i Mjöån vid Åbjär (tre fiskeomgångar), i Vramsån vid Köpinge (tre fiskeomgångar), i Bivarödsån vid Hjärsås (tre fiskeomgångar), i Almaån vid Spånga (tre fiskeomgångar), i Drivån söder Killeberg (en fiskeomgång) och i Vinnö å vid Kålaberga (tre fiskeomgångar). Under provfisket år 2013 fångades tio olika fiskarter: abborre, bäcknejonöga, elritsa, grönling, gädda, lake, lax, sandkrypare, ål och öring. Dessutom fångades enstaka signalkräftor. Generellt syns en svag nedgång i fiskförekomst på de undersökta lokalerna 29

32 HELGEÅN 2013 Referenser REFERENSER ALcontrol Laboratories 2009, 2010, 2011, 2012 och Helgeån 2008, 2009, 2010, 2011 och Kommittén för samordnad recipientkontroll av Helgeån. KM Lab Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). KM Lab AB Naturvårdsverket 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Rapport Naturvårdsverket 2008a. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport Naturvårdsverket 2008b. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. Rapport SCB Statistik för vattendistrikt och huvudavrinningsområden Artikelnummer MI11SM0701. SMHI Uppgifter om lufttemperatur, nederbörd och vattenföring Statens naturvårdsverk Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. SNV 1969:1. Statens naturvårdsverk 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar, del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport Statens naturvårdsverk Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. - Statens Naturvårdsverk. Solna. VISS -- VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress Bottenfauna Engblom, E & Lingdell, P-E Ecclisopteryx dalecarlica. ArtDatabankens artfaktablad. Engblom, E & Lingdell, P-E Rev. Bjelke, U Odontocerum albicorne. ArtDatabankens artfaktablad. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige The red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestäm- 30

33 HELGEÅN 2013 Referenser mas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: Svensson, B Rev. Bjelke, U Rhithrogena germanica. ArtDatabankens artfaktablad. SIS Svensk Standard, SS-EN :1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Plankton Cronberg, G Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Long-term whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18: Utermöhl, H Zur Vervollkommnung der quatitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:1-39. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och åar. - Naturvårdsverkets rapport 4913: Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok 2007:4. Påväxt-Kiselalger Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône- Méditeranée-Corse: 218 p. Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Wa- ter Research 32: Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.( ) 31

34 HELGEÅN 2013 Referenser Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS (2003). Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS (2005). Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality - Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

35 HELGEÅN Bilaga 1 BILAGA 1 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar samt syreprofiler i sjöar Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde x.x ph Mycket surt < 5,6 Alk Ingen buffertkapacitet < 0,02 Turbiditet Starkt grumligt > 7,0 Färg Starkt färgat vatten >100 Abs Starkt färgat vatten >0,2 TOC Mycket hög halt > 16 Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt < 1 Tot-N Extremt hög halter > 5000 Tot-P Extremt hög halter > 100 x.x ph Surt 5,6-6,2 Alk Mycket svag buffertkapacitet 0,02-0,05 Syrgashalt Syrefattigt tillstånd 1-3 Tot-N Mycket hög halt Tot-P Mycket hög halt

36 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Femlingens utlopp ,9 6,6 0,11 6,82 2,0 200 Femlingens utlopp ,6 6,7 0,088 5,73 5,9 180 Femlingens utlopp ,4 6,6 0,076 6,21 6,7 130 Femlingens utlopp ,4 6,8 0,12 7,31 8,0 90 Femlingens utlopp ,5 6,7 0,12 7,02 6,3 50 Femlingens utlopp ,3 6,4 0,061 7,13 6,5 90 Max 20,4 6,8 0,12 7,31 8,0 200 Min 2,3 6,4 0,061 5,73 2,0 50 Medel 11,0 6,6 0,096 6,70 5,9 123 Sågasnässjöns utlopp ,2 6,5 0,13 7,54 3,3 300 Sågasnässjöns utlopp ,7 6,8 0,12 6,42 5,3 250 Sågasnässjöns utlopp ,8 6,8 0,10 7,07 6,0 200 Sågasnässjöns utlopp ,4 6,9 0,13 7,95 2,9 180 Sågasnässjöns utlopp ,3 6,7 0,13 8,03 2,3 150 Sågasnässjöns utlopp ,6 6,5 0,084 8,71 5,8 180 Max 19,8 6,9 0,13 8,71 6,0 300 Min 1,2 6,5 0,084 6,42 2,3 150 Medel 11,2 6,7 0,116 7,62 4,3 210 Norra Möckeln ,1 6,2 0,059 5,80 1,1 220 Norra Möckeln ,2 14,5 7,0 0,11 7,18 2,2 250 Norra Möckeln ,1 18,5 7,2 0,14 7,56 1,8 110 Norra Möckeln ,0 9,7 6,9 0,12 7, Max 2,1 18,5 7,2 0,14 7,56 12,0 250 Min 1,0 1,1 6,2 0,059 5,80 1,1 110 Medel 1,4 11,0 6,8 0,107 6,97 4,3 185 S Möckeln 1 109S ,7 6,8 0,11 7,72 1,1 160 S Möckeln 1 109S ,1 16,5 7,1 0,11 7,82 2,1 120 S Möckeln 1 109S ,0 19,1 7,2 0,16 8,21 2,3 90 S Möckeln 1 109S ,4 9,4 7,0 0,14 7,89 7,0 100 Max 2,0 19,1 7,2 0,16 8,21 7,0 160 Min 1,1 0,7 6,8 0,110 7,72 1,1 90 Medel 1,5 11,4 7,0 0,13 7,91 3,1 118 S Möckeln 2 109S ,0 7,0 0,11 7,61 0, S Möckeln 2 109S ,6 12,5 7,0 0,12 8,02 1,8 120 S Möckeln 2 109S ,4 18,6 7,2 0,15 8,01 1,6 90 S Möckeln 2 109S ,2 9,9 7,1 0,15 8,04 6,2 110 Max 2,4 18,6 7,2 0,15 8,04 6,2 140 Min 1,2 1,0 7,0 0,110 7,61 0,9 90 Medel 1,7 10,5 7,1 0,13 7,92 2,6 115 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,4 6,6 0,12 6,00 1,8 220 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,7 6,4 0,079 5,18 3,3 220 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,8 6,8 0,16 6,21 5,0 220 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,6 7,0 0,19 6,66 5,1 200 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,5 7,2 0,22 7,02 3,5 140 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,9 6,5 0,067 8,20 4,8 220 Max 18,8 7,2 0,22 8,20 5,1 220 Min 0,4 6,4 0,067 5,18 1,8 140 Medel 10,3 6,8 0,139 6,55 3,9 203 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV ,0 7,2 0,60 16,0 4,6 150 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV ,1 7,0 0,31 11,5 4,0 200 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV ,2 7,1 0,54 14,4 8,0 160 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV ,5 7,4 0,68 25,1 7,4 100 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV ,1 7,3 0,60 22,2 5,9 100 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV ,0 7,0 0,29 15,0 3,6 140 Max 13,5 7,4 0,68 25,1 8,0 200 Min 1,0 7,0 0,290 11,5 3,6 100 Medel 8,0 7,2 0,50 17,4 5,

37 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , , ,9 88 < ,2 75 < ,5 80 < , , Max 11 7,2 64 < Min 15 9, Medel 25 9, , ,9 87 < ,2 78 < ,4 71 < , , Max 18 7,2 69 < Min 20 9, Medel 23 10, <10 15 < , <2 18 9, ,4 90 < <2 18 5, , , , Max 14 8,4 73 < <2 15 <1,0 Min 17 9, ,1 Medel 17 14, < , S , <2 18 9, S1 12 8,2 89 < , S , , S , Max 12 8,2 89 < <2 17 4,1 Min 14 10, ,1 Medel 17 12, < , S , <2 19 8, S2 12 8,7 93 < <2 17 7, S , , S , ,3 Max 12 8,7 90 < <2 16 1,2 Min 14 10, ,2 Medel , , ,6 69 < ,9 76 < , , Max 14 6,6 69 < Min 19 9, Medel 13 11, , , ,1 7, , , , Max 7,1 7, Min 14 9, Medel 35

38 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,5 6,9 0,28 9,54 5,6 180 Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,1 6,6 0,14 6,78 3,5 250 Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,0 7,1 0,40 10,7 5,6 300 Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,3 7,8 0,84 18,3 4,1 120 Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,0 7,4 0,58 16,6 4,6 130 Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,5 7,0 0,19 9,79 3,3 140 Max 15,3 7,8 0,84 18,3 5,6 300 Min 1,5 6,6 0,140 6,78 3,3 120 Medel 7,6 7,1 0,41 12,0 4,5 187 Agunnarydssjöns utlopp ,6 6,6 0,15 7,18 2,2 300 Agunnarydssjöns utlopp ,1 7,0 0,15 6,62 4,2 180 Agunnarydssjöns utlopp ,4 6,9 0,16 7,22 6,7 220 Agunnarydssjöns utlopp ,7 6,9 0,18 8,00 4,5 180 Agunnarydssjöns utlopp ,2 7,0 0,21 8,47 2,1 140 Agunnarydssjöns utlopp ,0 6,9 0,12 8,15 4,3 120 Max 18,4 7,0 0,21 8,47 6,7 300 Min 1,6 6,6 0,12 6,62 2,1 120 Medel 10,8 6,9 0,16 7,61 4,0 190 Möckelns utlopp ,3 6,6 0,10 7,21 1, ,467 0,434 Möckelns utlopp ,7 6,6 0,10 7,27 1, ,455 0,420 Möckelns utlopp ,2 6,4 0,10 7,36 1, ,485 0,457 Möckelns utlopp ,5 6,7 0,12 6,97 1, ,475 0,422 Möckelns utlopp ,8 6,8 0,110 6,64 3, ,38 0,337 Möckelns utlopp ,6 7,0 0,13 7,23 3, ,305 0,281 Möckelns utlopp ,0 7,0 0,13 7,07 2, ,278 0,250 Möckelns utlopp ,2 7,1 0,14 7,52 2, ,228 0,206 Möckelns utlopp ,3 7,1 0,15 7,66 1, ,231 0,197 Möckelns utlopp ,2 7,0 0,12 7,48 4, ,266 0,188 Möckelns utlopp ,7 6,8 0,11 7,62 2,0 90 0,211 0,185 Möckelns utlopp ,5 6,9 0,12 7,59 2,9 90 0,226 0,214 Max 20,0 7,1 0,15 7,66 4, ,485 0,457 Min 1,7 6,4 0,10 6,64 1,3 90 0,211 0,185 Medel 10,1 6,8 0,12 7,30 2, ,334 0,299 Prästebodaån, uppstr. Delary ,7 6,5 0,12 7,11 2,2 280 Prästebodaån, uppstr. Delary ,5 6,9 0,11 6,47 2,2 180 Prästebodaån, uppstr. Delary ,6 7,0 0,14 7,35 2,7 150 Prästebodaån, uppstr. Delary ,0 7,0 0,16 7,95 2,1 180 Prästebodaån, uppstr. Delary ,7 7,0 0,18 8,45 1,8 160 Prästebodaån, uppstr. Delary ,3 6,9 0,10 7,98 3,0 150 Max 19,0 7,0 0,18 8,45 3,0 280 Min 1,7 6,5 0,10 6,47 1,8 150 Medel 11,3 6,9 0,14 7,55 2,3 183 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,1 6,8 0,14 8,45 3,2 280 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,5 6,7 0,13 8,21 3,0 200 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,3 7,0 0,24 9,46 6,0 250 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,1 7,0 0,27 10,3 4,8 180 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,3 7,0 0,25 10,10 4,3 150 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,5 6,3 0,10 9,20 2,8 250 Max 16,3 7,0 0,27 10,30 6,0 280 Min 5,5 6,3 0,10 8,21 2,8 150 Medel 12,0 6,8 0,19 9,29 4,0 218 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,7 7,3 0,80 32,3 9,0 120 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,6 7,2 0,75 24,6 3,7 160 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,5 7,3 0,77 25, Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,5 7,0 0,48 41,5 8,5 70 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,1 6,7 0,25 38,1 8,5 120 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,5 6,7 0,16 17,3 8,5 110 Max 16,5 7,3 0,80 41, Min 3,7 6,7 0,16 17,3 3,7 70 Medel 9,8 7,0 0,54 29,8 12,

39 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , , , ,1 7, , , , Max 8,1 7, Min 17 10, Medel 24 8, , ,3 78 < , ,1 69 < , , Max 15 6,1 64 < Min 18 8, Medel 21 2, ,5 6,5 5,1 1,5 6,4 < , ,5 6,3 5,3 1,5 6,0 1, , ,5 6,6 5,2 1,5 6,1 < , ,1 6,4 5,3 1,5 5,5 1, ,4 87 < <2 22 9,0 6,2 5,1 1,3 5,3 < ,5 91 < <2 23 9,0 6,2 5,3 1,4 5,8 1, , < <2 21 9,3 6,1 5,0 1,4 6,2 < ,2 89 <10 < <2 26 9,2 6,0 5,4 1,4 6,1 1, , < ,7 6,3 5,5 1,5 6,3 1, , < ,0 6,0 4,9 1,4 6,1 < , ,8 7,9 4,9 1,4 5,9 1, , <2 15 9,9 7,6 4,9 1,4 6,0 < , ,9 7,9 5,5 1,5 6,4 1,4 Max 12 2,3 17 < <2 14 9,0 6,0 4,9 1,3 5,3 <2 Min 17 9, ,4 6,5 5,2 1,4 6,0 1,1 Medel 22 12, , , ,0 86 < , , , Max 12 8,0 86 < Min 15 10, Medel 21 12, G 16 10, G 17 7, G 14 6, G 14 8, G 23 8, G 23 12, Max 14 6, Min 18 9, Medel 13 11, , , , ,6 8, , , Max 10 7, Min 12 9, Medel 37

40 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Osbysjön ,2 6,8 0,14 11,2 4,0 180 Osbysjön ,1 17,3 7,1 0,18 11,8 3,6 200 Osbysjön ,0 19,6 7,1 0,17 10,6 4,8 200 Osbysjön ,0 10,1 7,0 0,18 11,4 8,9 220 Max 1,1 19,6 7,1 0,18 11,8 8,9 220 Min 1,0 0,2 6,8 0,14 10,6 3,6 180 Medel 1,0 11,8 7,0 0,17 11,3 5,3 200 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,7 6,5 0,10 7,48 2, ,564 0,508 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,0 6,7 0,11 7,70 2, ,516 0,462 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,6 6,6 0,13 8,03 2, ,516 0,458 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,5 6,9 0,12 8,04 2, ,420 0,371 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,9 6,9 0,12 7,43 3, ,378 0,337 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,9 7,0 0,13 7,65 2, ,395 0,352 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,3 7,0 0,13 7,87 3, ,397 0,349 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,7 7,0 0,15 8,44 1, ,318 0,302 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,1 7,1 0,17 8,81 1, ,289 0,267 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,5 7,0 0,14 9,01 2, ,282 0,255 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,3 6,9 0,11 9,07 2, ,431 0,371 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,3 6,9 0,15 12,1 3, ,412 0,356 Max 21,3 7,1 0,17 12,1 3, ,564 0,508 Min 1,0 6,5 0,10 7,43 1, ,282 0,255 Medel 10,3 6,9 0,13 8,47 2, ,410 0,366 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV ,6 6,7 0,12 8,12 2,5 220 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV ,1 7,0 0,13 8,28 2,8 180 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV ,5 7,0 0,14 7,89 3,6 180 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV ,3 6,9 0,18 8,77 1,9 180 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV ,3 7,2 0,20 9,56 2,0 120 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV Max 22,5 7,2 0,20 9,56 3,6 220 Min 0,6 6,7 0,12 7,89 1,9 120 Medel 13,2 7,0 0,15 8,52 2,6 176 Olingeån, i Gryt 18B ,2 7,3 0,35 13,6 2,0 80 Olingeån, i Gryt 18B ,9 7,3 0,37 13,6 3,4 120 Olingeån, i Gryt 18B ,2 7,4 0,43 13,2 4,3 120 Olingeån, i Gryt 18B ,4 7,2 0,34 13,4 3,9 100 Olingeån, i Gryt 18B ,4 7,4 0,40 14,6 3,4 90 Olingeån, i Gryt 18B ,2 7,4 0,64 24,4 2,8 110 Max 21,2 7,4 0,64 24,4 4,3 120 Min 2,2 7,2 0,34 13,2 2,0 80 Medel 10,1 7,3 0,42 15,5 3,3 103 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B ,5 7,8 1,7 31,3 3,2 80 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B ,0 8,0 1,5 27,6 2,0 70 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B ,4 7,9 2,5 40,7 3,3 35 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B ,7 7,7 1,6 32,3 3,8 35 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B ,5 7,9 2,1 42,2 1,2 25 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B ,1 7,9 1,6 29,2 1,9 60 Max 13,7 8,0 2,5 42,2 3,8 80 Min 3,5 7,7 1,5 27,6 1,2 25 Medel 9,5 7,9 1,8 33,9 2,6 51 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C ,6 7,9 1,7 29,1 4,0 80 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C ,7 8,0 1,4 24,1 1,4 180 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C ,7 8,2 2,6 37,5 2,9 40 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C ,9 7,9 2,5 35,8 6,0 35 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C ,2 8,2 2,6 40,9 1,0 25 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C ,0 8,0 1,8 32,1 2,5 70 Max 14,7 8,2 2,6 40,9 6,0 180 Min 2,6 7,9 1,4 24,1 1,0 25 Medel 9,9 8,0 2,1 33,3 3,

41 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , <10 17 < , , < , , , Max 16 8, <2 17 <1,0 Min 17 10, Medel 22 12, ,6 5,2 1,7 7,3 < , ,4 5,4 1,5 6,8 1, , ,0 5,5 1,6 6,9 < , ,8 5,4 1,5 7,2 1, , < ,6 5,5 1,5 6,4 < , < ,9 5,3 1,5 6,8 1, , < ,5 5,4 1,5 6,9 < , ,0 6,1 1,7 7,6 1, , < ,3 6,4 1,7 8,0 1, , < ,8 6,3 1,7 7,9 < , ,9 1,6 7,4 1, , < ,9 1,7 8,1 < , ,4 1,7 8,1 1,7 Max 14 6, < ,4 5,2 1,5 6,4 <2 Min 18 10, ,6 5,7 1,6 7,3 1,2 Medel 22 14, , , , , , Max 14 6, Min 17 9, Medel 15 14, B 18 9, B 16 8, B 19 9, B 16 8, B 22 11, B 22 14, Max 15 8, Min 18 10, Medel 11 12, B 10 11, B 5,5 7, B 5,8 6, B 4,3 6, B 11 10, B 11 12, Max 4,3 6, Min 7,9 8, Medel 11 13, C 12 11, C 6,7 8, C 5,6 8,1 79 < C 4,4 8,7 83 < C 13 11, C 13 13, Max 4,4 8,1 79 < Min 9 10, Medel 39

42 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Finjasjön, botten 20Kb ,4 7,5 1,2 23,0 1,4 80 Finjasjön, botten 20Kb ,0 7,9 1,0 22,0 1,4 50 Finjasjön, botten 20Kb ,5 8,0 1,2 23,5 2,4 50 Finjasjön, botten 20Kb ,2 8,0 1,2 23,9 4,5 30 Max 18,5 8,0 1,2 23,9 4,5 80 Min 3,4 7,5 1,0 22,0 1,4 30 Medel 11,0 7,9 1,2 23,1 2,4 53 Finjasjön, ytan 20Ky ,6 7,6 0,91 19,5 1,3 80 Finjasjön, ytan 20Ky ,7 14,4 8,0 1,0 22,0 1,3 50 Finjasjön, ytan 20Ky ,7 20,3 9,3 1,2 23, Finjasjön, ytan 20Ky ,2 10,2 8,0 1,2 24,0 3,9 30 Max 2,7 20,3 9,3 1,2 24, Min 0,7 1,6 7,6 0,91 19,5 1,3 30 Medel 1,9 11,6 8,2 1,08 22,2 10,6 58 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I ,3 7,5 0,43 17, Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I ,4 7,4 0,35 12,8 4,0 80 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I ,9 7,4 0,56 14,6 6,4 60 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I ,1 7,3 0,68 18,9 3,9 45 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I ,6 7,4 0,57 15,8 2,8 50 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I ,1 7,4 0,53 17,1 3,3 80 Max 13,9 7,5 0,68 18, Min 3,3 7,3 0,35 12,8 2,8 45 Medel 9,7 7,4 0,52 16,2 5,4 64 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,5 7,7 1,0 21,2 1,5 70 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,2 7,7 0,94 20,1 1,5 90 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,3 7,7 1,1 22,4 1,2 60 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,4 7,9 1,0 21,9 2,4 50 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,1 8,0 1,0 21,8 1,4 40 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,0 7,9 1,1 22,2 1,9 40 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,2 7,7 1,2 22,6 1,5 45 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,6 7,7 1,2 23,3 1,9 45 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,7 8,1 1,2 23,0 2,2 40 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,3 7,9 1,2 25,0 2,3 40 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,0 7,9 1,3 24,6 1,5 40 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,8 7,9 1,1 24,0 2,9 40 Max 20,2 8,1 1,3 25,0 2,9 90 Min 2,2 7,7 0,94 20,1 1,2 40 Medel 10,4 7,8 1,1 22,7 1,9 50 Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V ,8 7,4 0,38 13, Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V ,0 7,2 0,27 11,3 6,9 200 Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V ,7 7,5 0,58 16, Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V ,0 7,5 0,59 16,6 8,7 120 Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V ,3 7,7 0,64 16,4 7,6 100 Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V ,0 7,3 0,38 14, Max 14,7 7,7 0,64 16, Min 2,8 7,2 0,27 11,3 6,9 100 Medel 9,8 7,4 0,47 14, Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä ,5 7,4 0,66 16,9 4,5 120 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä ,0 7,3 0,34 12,7 5,4 160 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä ,2 7,5 0,75 18,9 6,8 130 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä ,9 7,6 1,0 21,9 8,7 70 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä ,7 7,8 0,90 20,4 2,9 70 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä ,0 7,6 0,61 17,5 6,4 140 Max 16,9 7,8 1,0 21,9 8,7 160 Min 2,5 7,3 0,34 12,7 2,9 70 Medel 10,9 7,5 0,71 18,1 5,

43 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , Kb 8,4 9, Kb 8,4 6, Kb 8,8 10, Kb 11 10, Max 8,4 5, Min 9,2 8, Medel 13 12,6 90 < , Ky 8,5 10, <2 17 6, Ky 18 13, Ky 8,5 10, , Ky 18 13, Max 8,5 10,8 90 < <2 17 2,9 Min 12,0 12, Medel 7,3 12, I 8,7 10, I 5,6 8, I 4,1 8, I 4,0 8,8 85 < I 7,9 11, I 8,7 12, Max 4,0 8,5 81 < Min 6,3 10, Medel 12 12, L 11 12,2 89 < L 11 12, L 9,2 11, L 8,9 9, L 9,5 7, L 9,1 5, L 9,3 5, L 7,9 9, L 8,2 9, L 8,7 10, L 9,0 11, L 12 12, Max 7,9 5,2 57 < Min 9,5 9, Medel 15 13, V 16 11, V 14 9, V 7,9 8, V 8,2 9, V 18 11, V 18 13, Max 7,9 8, Min 13 10, Medel 12 12, Ä 13 10, Ä 11 7, Ä 8,7 8, Ä 11 8, Ä 14 10, Ä 14 12, Max 8,7 7, Min 12 9, Medel 41

44 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,4 7,2 0,42 15, ,297 0,249 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,0 7,7 0,74 18,8 5, ,251 0,202 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,0 7,6 0,86 21,4 3,9 80 0,207 0,175 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,0 7,4 0,44 15,2 4, ,356 0,308 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,1 7,8 0,77 20,0 2, ,224 0,199 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,7 7,7 0,80 19,7 2,2 90 0,213 0,189 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,2 7,8 1,0 22,0 3, ,229 0,200 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,1 7,7 1,0 22,2 6,9 60 0,127 0,091 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,0 7,8 0,93 21,3 2,2 60 0,145 0,122 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,0 7,4 0,51 17,6 5, ,443 0,354 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,0 7,6 0,66 19,2 4, ,322 0,271 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,5 7,4 0,54 19,6 7, ,463 0,247 Max 19,7 7,8 1,0 22, ,463 0,354 Min 0,4 7,2 0,42 15,0 2,2 60 0,127 0,091 Medel 9,7 7,6 0,72 19,3 5, ,273 0,217 Bivarödsån,vid Hylta 21C ,7 6,6 0,12 8,93 5,8 250 Bivarödsån,vid Hylta 21C ,3 6,5 0,085 7,42 7,4 280 Bivarödsån,vid Hylta 21C ,9 6,9 0,22 9, Bivarödsån,vid Hylta 21C Bivarödsån,vid Hylta 21C ,8 7,2 0,31 12, Bivarödsån,vid Hylta 21C ,4 6,7 0,09 9,80 6,4 300 Max 18,9 7,2 0,31 12, Min 0,7 6,5 0,085 7,42 5,8 250 Medel 8,4 6,8 0,17 9, Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,1 6,9 0,26 11,8 4, ,517 0,425 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,6 7,1 0,21 12,0 4, ,485 0,427 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,9 6,7 0,12 8,41 6, ,608 0,51 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,1 7,2 0,31 11,4 8, ,729 0,591 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,5 7,0 0,29 11,0 9, ,791 0,694 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,2 7,0 0,31 11,2 6, ,75 0,636 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,6 7,0 0,29 10,8 2, ,328 0,302 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,5 7,2 0,47 18,1 6, ,487 0,42 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,5 7,1 0,22 13, ,743 0,527 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,2 6,8 0,17 12,6 5, ,588 0,495 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,2 6,7 0,12 13,2 3, ,468 0,413 Max 20,2 7,2 0,47 18, ,791 0,694 Min 0,6 6,7 0,12 8,41 2, ,328 0,302 Medel 10,1 7,0 0,25 12,2 6, ,590 0,495 Helgeån vid Torsebro ,4 7,1 0,27 11,1 2, ,495 0,433 Helgeån vid Torsebro ,0 7,1 0,27 10,9 3, ,447 0,399 Helgeån vid Torsebro ,9 7,2 0,31 11,9 3, ,44 0,376 Helgeån vid Torsebro ,4 7,1 0,21 10,1 3, ,424 0,367 Helgeån vid Torsebro ,2 7,2 0,25 10,2 2, ,365 0,331 Helgeån vid Torsebro ,3 7,1 0,24 9,7 3, ,361 0,337 Helgeån vid Torsebro ,9 7,3 0,37 12,4 2, ,353 0,314 Helgeån vid Torsebro ,2 7,4 0,43 13,6 2, ,268 0,243 Helgeån vid Torsebro ,3 7,5 0,36 12,1 1, ,274 0,253 Helgeån vid Torsebro ,4 7,2 0,30 12,4 2, ,301 0,270 Helgeån vid Torsebro ,6 7,4 0,55 17,3 4, ,35 0,310 Helgeån vid Torsebro ,9 7,3 0,33 15,6 4, ,464 0,336 Max 24,3 7,5 0,55 17,3 4, ,495 0,433 Min 1,0 7,1 0,21 9,7 1, ,268 0,243 Medel 10,9 7,2 0,32 12,3 3, ,379 0,331 Råbelövssjön, botten 28Bb ,5 7,9 2,8 49,1 1,3 30 Råbelövssjön, botten 28Bb ,2 8,2 2,4 45,0 1,5 15 Råbelövssjön, botten 28Bb ,2 8,0 2,2 43,0 2,3 20 Råbelövssjön, botten 28Bb ,9 8,3 2,3 43,2 7,2 20 Max 19,2 8,3 2,8 49,1 7,2 30 Min 3,5 7,9 2,2 43,0 1,3 15 Medel 11,0 8,1 2,4 45,1 3,

45 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,4 9,9 2, AB 12 14, ,0 12 2, AB 11 12, ,3 13 3, AB 13 10, ,5 9,8 2, AB 11 8, ,3 12 3, AB 9,9 8, ,2 20 3,3 13 2, AB 9,5 7, ,5 13 3, AB 8,7 8,8 89 < < ,4 14 2, AB 8,2 9, ,4 14 3, AB 20 10, < ,9 10 2, AB 14 11, ,0 11 2, AB 18 11, , ,1 12 2, AB 20 14, ,5 14 3,0 Max 8,2 7,6 82 < < ,4 9,8 2,0 Min 13 10, ,1 12 2,6 Medel 22 14, C 24 9, C 39 7, C C 23 7, C 28 12, C 39 14, Max 22 7, Min 27 10, Medel 20 13, ,2 10 < E 20 13, ,1 2,0 10 1, E E 19 10, ,7 1,4 7,1 1, E 24 7, ,8 12 2,0 8,5 < E 28 7, ,5 10 2,0 9,0 1, E 27 6, ,7 10 2,0 8,4 < E 14 6, < ,2 9,1 2,0 8,8 1, E 16 6, ,9 15 3, E 24 9, < ,5 8,6 2, E 27 12, ,2 8,9 1, E 24 11, < ,8 2,1 8,6 < E 28 13, ,9 15 3,8 Max 14 6,0 56 < < ,5 6,7 1,4 7,1 <2 Min 22 9, ,9 10 2,1 9,4 1,7 Medel 19 13, ,5 9,9 2,2 9,4 < , ,5 2 8,4 1, , ,8 10 2,1 8,7 < , ,8 8 1,8 7,9 1, , < ,4 9 1,9 7,9 < , <2 24 7,6 3,3 7,5 1,8 8,2 1, , < ,2 11 2,3 9,7 2, , < ,4 10 2, , < ,7 10 2,0 9,2 2, , < ,2 9,5 2, , ,7 10 2, , ,5 10 < , ,7 10 2,1 Max 12 7, < ,3 7,5 1,8 7,9 <2 Min 17 10, ,1 10,6 2,2 9,1 1,8 Medel 8,0 2, < Bb 7,4 8, < Bb 6,9 6, < Bb 8,1 10,2 92 <10 < < Bb 8,1 10, Max 6,9 2,3 17 <10 < <2 10 Min 7,6 6, Medel 43

46 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Råbelövssjön, ytan 28By ,4 8,3 2,5 44,8 0,42 20 Råbelövssjön, ytan 28By ,7 12,2 8,4 2,4 44,6 1,4 15 Råbelövssjön, ytan 28By ,3 21,3 8,6 2,2 42,6 9,3 25 Råbelövssjön, ytan 28By ,7 10,9 8,3 2,3 43,2 6,3 15 Max 1,7 21,3 8,6 2,5 44,8 9,3 25 Min 1,3 1,4 8,3 2,2 42,6 0,4 15 Medel 1,6 11,5 8,4 2,4 43,8 4,4 19 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,7 7,9 2,7 45,3 8,4 40 0,159 0,069 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,9 8,1 2,7 43,3 7,0 50 0,125 0,084 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,9 8,2 2,9 46,0 7,9 40 0,086 0,055 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,8 8,1 2,3 38,7 6,1 65 0,144 0,122 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,3 8,2 3,0 44, ,095 0,076 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,0 7,9 2,9 43,4 5,8 40 0,078 0,072 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,6 7,9 3,5 51,0 3,9 30 0,093 0,063 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,9 8,0 3,2 49,9 3,9 30 0,063 0,045 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,4 8,2 3,2 50,2 2,4 40 0,078 0,063 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,3 7,9 2,9 52,3 7,9 50 0,104 0,077 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,2 8,0 2,8 48,0 3,1 50 0,106 0,091 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,5 7,7 2,7 48,5 3,2 40 0,217 0,097 Max 19,0 8,2 3,5 52, ,217 0,122 Min 1,7 7,7 2,3 38,7 2,4 30 0,063 0,045 Medel 9,7 8,0 2,9 46,8 6,0 43 0,112 0,076 Hammarsjön 30A ,2 7,2 0,37 12,8 3,0 220 Hammarsjön 30A ,7 11,8 7,3 0,35 13, Hammarsjön 30A >1,4 20,7 7,6 0,41 13,6 1,7 120 Hammarsjön 30A ,5 9,5 7,5 0,39 14, Max 0,7 20,7 7,6 0,41 14,4 30,0 220 Min 0,5 0,2 7,2 0,35 12,8 1,7 120 Medel 0,6 10,6 7,4 0,38 13,6 13,9 175 Helgeån ned. Hammarsjön ,8 7,0 0,49 16,0 2, ,490 0,431 Helgeån ned. Hammarsjön ,5 7,2 0,52 16,3 3, ,412 0,360 Helgeån ned. Hammarsjön ,3 7,5 0,50 15,9 3, ,389 0,347 Helgeån ned. Hammarsjön ,0 7,6 0,38 14, ,358 0,318 Helgeån ned. Hammarsjön ,5 7,5 0,38 14,4 7, ,314 0,276 Helgeån ned. Hammarsjön ,4 7,7 0,52 16,5 2, ,254 0,237 Helgeån ned. Hammarsjön ,2 7,7 0,56 46, ,299 0,235 Helgeån ned. Hammarsjön ,8 7,7 0,82 45,8 3,2 75 0,176 0,148 Helgeån ned. Hammarsjön ,3 7,8 1, ,0 30 0,058 0,037 Helgeån ned. Hammarsjön ,0 7,8 0,75 58, ,197 0,145 Helgeån ned. Hammarsjön ,8 7,7 0,70 29, ,285 0,226 Helgeån ned. Hammarsjön ,8 7,5 0, , ,382 0,268 Max 22,4 7,8 1, ,490 0,431 Min 0,8 7,0 0,38 14,4 2,0 30 0,058 0,037 Medel 10,6 7,6 0,64 116,4 8, ,301 0,252 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A ,2 7,6 1,4 22,8 1,9 120 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A ,2 7,9 1,2 20,3 4,2 120 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A ,4 8,0 2,3 30,4 3,9 100 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A ,4 8,0 2,7 34,6 2,6 50 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A ,6 8,1 2,3 33,0 1,7 50 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A ,7 7,8 1,5 26,4 1,7 100 Max 14,4 8,1 2,7 34,6 4,2 120 Min 2,2 7,6 1,2 20,3 1,7 50 Medel 9,8 7,9 1,9 27,9 2,7 90 Lindebäck vid Ullarp 32B ,1 7,6 0,77 20,1 6,1 55 Lindebäck vid Ullarp 32B ,9 7,7 0,76 19,3 1,6 55 Lindebäck vid Ullarp 32B ,4 7,9 1,0 21,0 2,7 60 Lindebäck vid Ullarp 32B ,2 7,9 1,0 22,3 2,9 25 Lindebäck vid Ullarp 32B ,6 8,0 1,1 22,6 2,2 40 Lindebäck vid Ullarp 32B ,1 7,8 0,86 22,3 1,5 60 Max 15,4 8,0 1,1 22,6 6,1 60 Min 2,1 7,6 0,76 19,3 1,5 25 Medel 9,4 7,8 0,91 21,3 2,

47 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 8,1 15,2 108 < <2 10 3, By 7,9 12, < < By 8,3 11, < By 7,6 10,4 94 <10 < By 8,3 15, Max 7,6 10,4 94 <10 < <2 10 3,4 Min 8,0 12, Medel 7,7 12, ,4 16 3, F 8,8 12, ,0 14 2, F 7,1 13, ,1 13 3, F 10 12, ,4 12 2, F 7,9 9, ,8 14 4, F 6,5 7, ,4 14 3, F 7,2 6, ,0 18 4, F 5,1 7, ,8 20 4, F 6,1 6, ,6 18 4, F 9,2 9, ,4 13 4, F 9,8 10, ,2 13 3, F 11 11, , ,5 13 3, F 11 13, ,5 20 4,5 Max 5,1 6,2 59 < ,4 12 2,8 Min 8,0 9, ,0 15 3,5 Medel 19 13, < A 16 10, , A 12 8,8 98 < , A 15 11, A 19 13, Max 12 8,8 89 < <1,0 Min 16 10, ,4 Medel 20 12, ,6 13 2, , ,4 12 1, , , , ,2 11 2, , ,1 12 2, , ,3 15 2, ,6 95 < ,3 57 4, , ,1 55 4, ,4 9,3 87 <10 < , < ,7 75 5, , ,3 26 2, , , , , Max 6 7,9 85 <10 < < ,1 11 1,9 Min 15 10, , ,4 Medel 16 11, A 14 9, A 13 7, A 7,7 7, A 9,9 7, A 18 9, A 18 11, Max 7,7 7, Min 13 8, Medel 8,8 12, B 7,7 11, B 7,1 9, B 3,7 9, B 5,5 10, B 9,8 12, B 10 12, Max 3,7 9, Min 7,1 11, Medel 45

48 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E ,7 7,9 1,5 24,9 2,3 70 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E ,8 8,0 1,4 24,0 1,2 70 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E ,6 8,0 1,8 28,5 1,5 70 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E ,2 8,0 2,5 40,3 1,3 25 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E ,1 8,1 2,2 36,2 1,3 25 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E ,4 8,0 1,4 27,3 1,6 90 Max 18,6 8,1 2,5 40,3 2,3 90 Min 1,7 7,9 1,40 24,0 1,2 25 Medel 10,3 8,0 1,80 30,2 1,5 58 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,9 8,0 1,9 31,3 2,3 60 0,157 0,139 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,2 8,1 1,9 31,8 1,7 70 0,151 0,140 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,4 8,2 2,2 34,7 1,4 50 0,11 0,100 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,7 8,2 1,7 27,3 1,2 70 0,174 0,158 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,8 8,1 2,3 34,2 2,4 50 0,109 0,100 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,5 8,1 2,2 32,6 1,2 50 0,167 0,108 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,2 8,0 2,7 39,0 1,7 45 0,115 0,087 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,8 7,9 2,9 44,0 1,2 25 0,059 0,044 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,6 8,2 2,9 44,1 1,1 25 0,058 0,047 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,0 7,9 1,8 33,7 2,4 80 0,168 0,163 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,4 8,1 1,8 31,6 1,0 80 0,177 0,168 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,2 7,9 1,4 29,6 1,4 70 0,313 0,215 Max 19,2 8,2 2,9 44,1 2,4 80 0,313 0,215 Min 0,9 7,9 1,4 27,3 1,0 25 0,058 0,044 Medel 9,8 8,1 2,1 34,5 1,6 56 0,147 0,122 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,2 8,1 2,7 36,3 3,5 45 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,0 8,1 2,5 34,4 0,83 55 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,5 8,3 3,2 41,2 2,9 40 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,7 8,2 3,5 48,6 1,6 10 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,1 8,4 3,7 49,8 2,1 20 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,5 8,1 2,3 32,8 1,4 80 Max 16,5 8,4 3,7 49,8 3,5 80 Min 3,2 8,1 2,3 32,8 0,83 10 Medel 10,0 8,2 3,0 40,5 2,1 42 Vittskövleån, uppstr. ARV ,7 8,2 2,5 33,5 6,5 35 Vittskövleån, uppstr. ARV ,8 8,2 2,4 32,7 0,81 35 Vittskövleån, uppstr. ARV ,3 8,3 3,3 42,3 1,3 30 Vittskövleån, uppstr. ARV ,0 8,4 3,9 50,1 2,4 20 Vittskövleån, uppstr. ARV ,8 8,3 4,2 53,2 7,8 40 Vittskövleån, uppstr. ARV ,7 8,1 2,7 37,9 0,43 40 Max 17,3 8,4 4,2 53,2 7,8 40 Min 1,7 8,1 2,4 32,7 0,43 20 Medel 10,9 8,3 3,2 41,6 3,2 33 Sågmölleb äcken, ca. 50m ned. diket 6CC ,4 7,4 Sågmölleb äcken, ca. 50m ned. diket 6CC ,9 6,5 Sågmölleb äcken, ca. 50m ned. diket 6CC ,5 6,7 Sågmölleb äcken, ca. 50m ned. diket 6CC ,4 6,6 Sågmölleb äcken, ca. 50m ned. diket 6CC ,2 6,6 Sågmölleb äcken, ca. 50m ned. diket 6CC Max 15,2 7,4 Min 2,4 6,5 Medel 9,5 6,8 46

49 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , E 12 11, E 10 8, E 4,7 8, E 5,3 8, E 16 12, E 16 13, Max 4,7 8, Min 9,8 10, Medel 11 13, ,2 11 3, L 10 13, ,9 12 2, L 8,9 12, ,2 12 3, L 12 12, ,7 9,6 2, L 9,1 8, ,1 11 3, L 7,7 7, ,1 12 2, L 8,2 7,2 78 < ,2 14 3, L 5,0 7, ,3 18 4, L 4,5 6, ,0 19 4, L 14 10, ,5 11 3, L 15 12, ,0 9,9 2, L 15 11, ,9 11 2, L 15 13, ,5 19 4,3 Max 4,5 6,6 64 < ,7 9,6 2,0 Min 10 10, ,1 13 2,9 Medel 7,9 13, C 7,8 11, C 6,0 9, C 2,6 10,3 99 < C 4,0 10, C 13 12, C 13 13, Max 2,6 9,9 93 < Min 6,9 11, Medel 7,6 13, ,2 12, ,0 11, ,6 10, ,8 9, ,2 12, ,2 13, Max 4,6 9, Min 6,6 11, Medel CC CC CC CC CC CC Max Min Medel 47

50 HELGEÅN Bilaga 1 Syreprofiler i sjöar Provpunkt: Norra Möckeln Stationsnr: o C mg/l Temp Syre Serie3 m o C 4 m Temp Syre mg/l Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 1,1 10,3 0,5 14,5 10,1 1,0 1,2 10,5 1,0 14,2 9,9 2,0 1,4 10,7 2,0 13,6 9,6 3,0 2,1 10,9 3,0 13,2 9,4 4,0 3,0 7,9 4,0 12,9 7, o C o C mg/l 0 mg/l Temp Syre 4 m Temp Syre 4 m Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 18,5 8,4 0,5 9,7 10,8 1,0 18,4 8,4 1,0 9,7 10,8 2,0 18,4 8,5 2,0 9,7 10,8 3,0 18,0 7,7 3,0 9,7 10,8 48

51 HELGEÅN Bilaga 1 Provpunkt: Osbysjön Stationsnr: o C mg/l 0 o C mg/l m Temp Syre 4 m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,2 13,9 0,5 17,3 9,7 1,0 0,6 13,1 1,0 16,0 9,5 2,0 1,4 11,2 2,0 14,9 8,9 3,0 2,4 7,0 3,0 14,5 8,5 3,5 2,9 5, o C mg/l o C mg/l m Temp Syre 4 m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 19,6 8,8 0,5 10,1 10,5 1,0 18,9 8,3 1,0 10,1 10,4 2,0 18,0 6,8 2,0 10,1 10,3 3,0 17,3 5,8 3,0 10,1 10,4 3,5 16,9 4,4 4,0 10,3 0,0 49

52 HELGEÅN Bilaga 1 Provpunkt: Finjasjön Stationsnr: 20K m o C mg/l Tem p m Temp Syre o C mg/l Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 1,6 12,6 0,5 14,4 10,9 1,0 1,5 12,6 1,0 14,2 10,9 2,0 1,5 12,0 2,0 13,9 10,9 3,0 1,9 11,1 3,0 13,7 10,9 4,0 2,1 10,0 4,0 13,5 10,8 5,0 2,3 9,7 5,0 12,4 10,5 6,0 2,7 8,7 6,0 12,2 10,4 7,0 3,0 7,4 7,0 12,2 10,4 8,0 3,2 6,3 8,0 12,1 9,5 9,0 3,4 5,4 9,0 12,0 9, m Temp Syre o C mg/l m o Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 20,3 13,8 0,5 10,2 10,8 1,0 19,4 10,3 1,0 10,2 10,8 2,0 19,1 8,2 2,0 10,2 10,8 3,0 19,0 8,1 3,0 10,2 10,8 4,0 18,8 7,5 4,0 10,2 10,8 5,0 18,7 7,7 5,0 10,2 10,8 6,0 18,7 7,5 6,0 10,2 10,8 7,0 18,6 7,7 7,0 10,2 10,8 8,0 18,5 7,2 8,0 10,2 10,8 9,0 18,5 6,5 9,0 10,2 10,8 50

53 HELGEÅN Bilaga 1 Provtagningspunkt: Råbelövssjön Stationsnr: 28B o C mg/l o C mg/l m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 1,4 15,2 0,5 12,2 12,1 1,0 1,8 14,3 1,0 11,6 12,1 2,0 1,8 14,1 2,0 11,6 12,0 3,0 1,8 13,9 3,0 11,4 11,8 4,0 1,8 12,9 4,0 11,3 11,6 5,0 1,8 12,5 5,0 11,3 11,4 6,0 1,9 9,5 6,0 11,2 11,3 7,0 2,2 7,4 7,0 10,9 11,1 8,0 2,5 6,3 8,0 10,6 10,5 9,0 2,8 6,3 9,0 10,5 10,1 10,0 3,5 2,3 10,0 10,2 8, m Temp Syre o C mg/l o C mg/l 10 m Temp Syre 10 m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 21,3 11,5 0,5 10,9 10,4 1,0 21,2 11,6 1,0 10,9 10,4 2,0 19,8 10,6 2,0 10,9 10,3 3,0 19,6 9,1 3,0 10,9 10,3 4,0 19,5 8,7 4,0 10,9 10,3 5,0 19,4 8,2 5,0 10,9 10,3 6,0 19,4 7,4 6,0 10,9 10,3 7,0 19,3 6,8 7,0 10,9 10,3 8,0 19,2 7,0 8,0 10,9 10,3 9,0 19,2 6,0 9,0 10,9 10,2 10,0 19,0 3,0 10,0 10,9 10,1 51

54 52 HELGEÅN Bilaga 1

55 HELGEÅN Bilaga 2 BILAGA 2 Metaller i vatten 2013 Rastreringen motsvarar bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cu Cr Ni Zn Cd x,x måttligt höga halter µg/l ,1-0,3 x,x höga halter µg/l ,3-1,5 x,x mycket höga halter µg/l >75 >15 >45 >75 >225 >300 >1,5 Endast grundämnen med fet stil i tabellhuvudet ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 53

56 HELGEÅN Bilaga 2 Metaller i vatten Stationsnamn Stnnr Datum Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Ni Sr Zn Hg - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Möckelns utlopp , ,93 0,024 0,25 1,0 0,40 1,1 26 5,1 <5 Möckelns utlopp , ,69 0,031 0,51 1,0 0,46 0, ,6 <5 Möckelns utlopp , ,91 0,018 0,19 1,2 0,40 1,0 28 3,4 <2 Möckelns utlopp , ,84 0,015 0,26 1,1 0,34 0, ,3 <2 Möckelns utlopp , ,80 0,026 0,21 1,3 0,25 0, ,7 <2 Möckelns utlopp , ,2 0,035 0,71 1,1 0,23 0, ,6 <2 Max 270 0, ,2 0,035 0,71 1,3 0,46 1,1 28 5,6 <5 Min 97 0, ,69 0,015 0,19 1,0 0,23 0, ,3 <2 Medel 166 0, ,90 0,025 0,36 1,1 0,35 0, ,1 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön , ,66 0,024 0,31 0,92 0,38 0, ,8 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön , ,67 0,028 0,35 0,91 0,42 0, ,4 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön , ,93 0,024 0,33 0,99 0,35 1,6 26 4,2 <2 Helgeån, utlopp ur Osbysjön , ,2 0,012 0,22 1,0 0,29 0, ,1 <2 Helgeån, utlopp ur Osbysjön , ,1 0,021 0,20 1,4 0,27 0, ,3 <2 Helgeån, utlopp ur Osbysjön , ,1 0,049 0,29 0,81 0,32 0, ,3 2 Max 240 0, ,2 0,049 0,35 1,4 0,42 1,6 29 7,3 <5 Min 85 0, ,66 0,012 0,20 0,81 0,27 0, ,1 <2 Medel 159 0, ,9 0,026 0,28 1,0 0,34 0, ,7 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB , ,24 0,029 0,60 1,5 0,30 1,2 66 5,2 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB , ,31 0,023 0,41 1,4 0,36 1,0 60 4,4 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB , ,21 0,014 0,27 1,1 0,27 0, ,3 <2 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB , ,09 <0,01 0,21 0,79 0,10 0, ,5 <2 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB , ,08 <0,01 0,13 0,73 0,11 0,66 71 <1 <2 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB , ,29 0,022 0,28 1,1 0,30 1,0 72 4,4 <2 Max 160 0, ,31 0,029 0,60 1,5 0,36 1,2 84 5,2 <5 Min 16 0, ,08 <0,01 0,13 0,73 0,10 0,66 60 <1 <2 Medel 79 0, ,20 0,016 0,32 1,1 0,24 0, ,2 <5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E , ,54 0,033 0,71 1,3 0,42 0, ,3 <5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E , ,69 0,037 0,91 1,5 0,55 0, ,1 <5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E , ,0 0,024 0,94 3,0 0,62 1,3 53 6,3 2 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E , ,0 0,013 0,29 1,3 0,28 0, ,4 <2 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E , ,92 0,028 0,59 2,8 0,32 0, ,1 <2 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E , ,51 0,036 0,33 1,3 0,46 0, ,8 3 Max 420 0,7 22 1,0 0,037 0,94 3,0 0,6 1,3 69 7,8 <5 Min 110 0, ,51 0,013 0,29 1,3 0,28 0, ,4 <2 Medel 295 0, ,8 0,029 0,63 1,9 0,44 0, ,2 2,0 Helgeån, vid Torsebro , ,53 0,025 0,36 1,0 0,33 0, ,5 <5 Helgeån, vid Torsebro , ,55 0,025 0,34 1,1 0,41 0, ,4 <5 Helgeån, vid Torsebro , ,74 0,021 0,35 1,1 0,35 0, ,8 <2 Helgeån, vid Torsebro , ,72 <0,01 0,23 1,0 0,25 0, ,2 <2 Helgeån, vid Torsebro , ,70 <0,01 0,18 0,92 0,20 0, ,1 <2 Helgeån, vid Torsebro , ,52 0,025 0,25 1,1 0,32 0, ,6 <2 Max 230 0, ,74 0,025 0,36 1,1 0,41 0, ,6 <5 Min 79 0, ,52 <0,01 0,18 0,92 0,20 0, ,1 <2 Medel 151 0, ,63 0,018 0,29 1,0 0,31 0, ,8 <5 54

57 HELGEÅN Bilaga 2 Stationsnamn Stnnr Datum Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Ni Sr Zn Hg - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F , ,26 0,027 0,42 1,6 0,26 1, ,3 <5 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F , ,20 0,020 0,29 1,6 0,27 1, ,3 <5 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F , ,38 0,033 0,23 2,1 0,25 1, ,4 <2 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F , ,12 <0,01 0,12 1,1 0,13 0, ,3 <2 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F , ,07 0,011 0,09 1,3 0,10 0, ,5 <2 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F , ,11 0,025 0,34 1,8 0,25 1, ,4 <2 Max 220 0, ,38 0,033 0,42 2,1 0,27 1, ,4 <5 Min 43 0, ,07 <0,01 0,09 1,1 0,10 0, ,3 <2 Medel 132 0, ,19 0,020 0,25 1,6 0,21 1, ,0 <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön , ,56 0,023 0,41 1,1 0,33 0, ,9 <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön , ,90 0,068 0,49 2,5 0,67 1, <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön , ,52 0,018 0,32 1,1 0,29 0, ,9 <2 Helgeån, nedstr, Hammarsjön , ,31 <0,01 0,27 1,0 0,17 0, ,0 <2 Helgeån, nedstr, Hammarsjön , ,11 0,011 0,18 0,67 0,15 0, ,5 <2 Helgeån, nedstr, Hammarsjön , ,82 0,026 0,49 1,2 0,48 1,0 87 5,8 2 Max 430 0, ,90 0,068 0,49 2,5 0,67 1, <5 Min 43 0, ,11 <0,01 0,18 0,67 0,15 0, ,5 <2 Medel 208 0, ,54 0,025 0,36 1,3 0,35 1, ,2 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L , ,13 0,017 0,13 1,4 0,18 0, ,6 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L , ,12 0,018 0,12 1,3 0,19 0, ,1 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L , ,10 0,011 0,11 1,2 0,12 0, ,0 <2 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L , ,04 <0,01 0,085 0,70 0,068 0, <1 <2 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L , ,04 <0,01 0,063 0,78 0,062 0, ,5 <2 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L , ,09 0,016 0,10 1,4 0,20 0, ,4 <2 Max 75 0, ,13 0,018 0,13 1,4 0,20 0, ,1 <5 Min 10 0, ,04 <0,01 0,063 0,70 0,062 0, <1 <2 Medel 37 0, ,09 0,012 0,10 1,1 0,14 0, ,0 <5 55

58 56 HELGEÅN Bilaga 2

59 HELGEÅN Bilaga 3 BILAGA 3 Vattenföring, transport av fosfor, kväve, organiskt material (TOC) och metaller samt arealspecifik förlust 57

60 HELGEÅN Bilaga 3 MÅNADSMEDELFLÖDE (m 3 /s) år AB 21E 22 24F 31 32L 11 Mätst Mätst Mätst Mätst S-HYPE S-HYPE Mätst S-HYPE jan 14,6 18,8 3,50 55,3 3,50 81,5 7,3 40,9 feb 13,6 12,6 2,85 43,0 2,85 61,0 6,6 31,5 mar 9,77 7,65 1,21 27,2 1,21 38,5 2,3 20,7 apr 6,88 5,44 1,24 24,5 1,24 30,4 3,0 16,6 maj 6,60 4,24 0,50 20,4 0,498 23,1 1,3 13,5 jun 5,48 2,46 0,69 12,8 0,687 16,7 0,68 9,78 jul 3,48 1,57 0,82 8,0 0,819 16,7 0,50 7,78 aug 2,05 1,71 0,44 5,2 0,441 11,2 0,22 5,68 sep 1,45 2,93 0,48 5,5 0,484 10,3 0,26 5,05 okt 1,22 3,58 1,40 6,7 1,40 11,8 0,75 4,87 nov 1,86 7,06 2,11 20,9 2,11 26,4 2,6 10,7 dec 3,44 11,5 2,74 33,6 2,74 42,0 5,2 20,0 MEDEL 5,9 6,63 1,50 21,9 1,50 30,8 2,6 15,6 TRANSPORT FOSFOR (ton) år AB 21E 22 24F 31 32L 11 jan 0,55 2,3 0,43 2,4 0,43 3,1 0,43 1,4 feb 0,55 1,2 0,30 1,9 0,30 1,9 0,37 1,3 mar 0,45 0,54 0,12 1,5 0,12 1,6 0,12 1,0 apr 0,34 0,39 0,11 1,5 0,11 1,1 0,12 0,87 maj 0,38 0,27 0,070 1,2 0,070 0,93 0,079 0,72 jun 0,32 0,15 0,13 0,78 0,13 0,82 0,067 0,51 jul 0,20 0,10 0,15 0,54 0,15 0,81 0,051 0,46 aug 0,13 0,11 0,059 0,33 0,059 0,68 0,019 0,33 sep 0,079 0,14 0,097 0,32 0,097 0,47 0,020 0,26 okt 0,067 0,24 0,27 0,39 0,27 0,77 0,056 0,24 nov 0,11 0,58 0,32 1,5 0,32 1,8 0,14 0,59 dec 0,15 0,91 0,31 1,9 0,31 3,4 0,39 0,87 TOTALT 3,3 6,9 2, ,4 17 1,9 8,5 TRANSPORT KVÄVE (ton) år AB 21E 22 24F 31 32L 11 jan feb mar apr maj ,8 61 3,8 55 6,8 32 jun ,6 34 5,6 38 3,7 22 jul 5,6 6,2 7,2 23 7,2 37 2,7 16 aug 3,3 5,4 4,0 14 4,0 23 1,0 11 sep 2,2 8,4 4,5 13 4,5 13 1,2 10 okt 2, ,8 11 nov 2, dec 6, TOTALT TRANSPORT TOC (ton) år AB 21E 22 24F 31 32L 11 jan feb mar apr maj jun jul aug , , ,5 234 sep , , ,3 183 okt nov dec TOTALT Arealspecifik förlust (kg/ha,år) AB 21E 22 24F 31 32L 11 Fosfor 0,033 0,08 0,102 0,059 0,11 0,042 0,048 0,039 Kväve 1,4 4,9 9,5 3,8 10,3 3,3 6,7 2,1 TOC

61 HELGEÅN Bilaga 3 Stn. 24F Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Vinnöån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ f. Araslövssj. mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 2,1 3, ,25 3,9 2, ,2 2, februari 1,5 2, ,19 2,9 1,8 11 8,3 1, mars 0,68 1, ,08 1,3 0,85 5,2 3,8 0, april 0,60 1, ,069 1,0 0,86 5,2 3,6 0, maj 0,22 0, ,033 0,36 0,35 2,4 1,5 0, ,5 juni 0,25 1,4 56 0,055 0,41 0,44 3,6 1,9 0, juli 0,25 1,7 66 0,055 0,44 0,47 4,0 2,2 0, augusti 0,09 0, ,012 0,17 0,18 1,5 1,1 0, ,9 september 0,06 0, ,012 0,13 0,14 1,6 0,95 0, ,9 oktober 0,34 2, ,065 0,75 0,62 5,7 3,5 0, november 0,71 2, ,12 1,6 1,2 9,3 6,0 0, december 1,10 3, ,18 2,5 1,8 13 8,8 0, Summa 7, , , Stn. 31 Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Helgeån ned. ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ Hammarsj. mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari , februari , mars , april , maj , juni 7, , juli 5, , augusti 3, ,23 8,4 5, september 1, ,24 5,8 4, , oktober 5, , , november , december , Summa , Stn. 32L Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Vramsån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ före Helgeå mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 1,5 8, ,33 2,54 3, , februari 1,2 7, ,27 2,08 2, , mars 0,44 2, ,11 0,78 1,1 8,4 4,4 0, april 0,47 4, ,14 0,94 1,5 10 5,6 0, maj 0,16 2,2 81 0,053 0,40 0,56 4,3 2,4 0, ,2 juni 0,05 1,4 41 0,020 0,19 0,22 2,1 1,2 0, ,7 juli 0,03 1,1 31 0,013 0,14 0,14 1,4 0,84 0, ,1 augusti 0,01 0, ,004 0,05 0,05 0,47 0,33 0, ,47 september 0,01 0, ,004 0,05 0,04 0,52 0,4 0, ,82 oktober 0,05 1,3 48 0,020 0,16 0,25 2,1 1,2 0, ,8 november 0,27 3, ,10 0,6 1,2 8,9 4,8 0, december 0,61 6, ,22 1,4 2, , Summa 4, ,7 1,3 9, , Stn. 20AB Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Almaån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ före Helgeå mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 6, ,46 30, februari 4, ,88 18,3 9, , mars 2, ,56 11,2 6, , april 2, ,33 6,1 4, , maj 1, ,22 4,0 3, , juni 0, ,095 1,8 1,8 7,2 6,2 1, juli 0, ,047 1,1 0,91 4,2 3,8 0, augusti 0, ,029 1,0 0,55 3,8 3,5 0, september 0, ,039 1,2 0,81 5,7 5,2 0, oktober 0, ,12 1,8 1,8 8,5 7,6 1, november 1, ,35 5 4, , december 3, ,68 8,6 9, , Summa ,8 4, ,

62 HELGEÅN Bilaga 3 Stn. 22 Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Helgeån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ vid Torsebro mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari ,2 3, februari ,7 2, mars ,3 1, april , maj , juni 5, , juli 2,8 9, ,34 6,7 6, augusti 1,4 6, ,11 3,5 3,7 14 9, september 1,2 5, ,07 2,9 3,2 14 8, oktober 1,8 6, ,24 3,7 4, november 6, , december ,4 2, Summa Stn. 111 Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Möckelns ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ utlopp mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 8,6 15, ,94 9, februari 7,3 13, ,79 8, mars 6,2 10, ,69 8, april 4,6 7, ,53 8,4 8, maj 3,9 7, ,46 6,8 7, juni 2,3 6, ,29 3,5 5, juli 1,3 4, ,16 2,0 3,6 11 8,5 8, augusti 0,68 2,4 94 0,09 1,3 1,9 6,2 4,2 4, september 0,40 1,7 62 0,08 0,88 1,1 4,6 2,7 3, oktober 0,39 1,5 58 0,10 1,3 0,79 4,0 2,4 3, november 0,70 2,1 91 0,16 3,2 1,1 5,4 3,7 5, december 1,4 4, ,32 6,6 2,1 10 7, Summa , , Stn. 21E Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Bivarödsån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ före Helgeå mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 3,5 3, ,31 6,6 3,9 12 6,4 5, februari 2,1 1, ,19 4,0 2,4 7,3 3,9 3, mars 0,92 0, ,08 1,8 1,1 3,3 1,7 1, april 1,5 1,8 68 0,13 3,2 1,9 5,5 2,8 2, maj 1,0 1,4 46 0,08 2,2 1,3 4,8 2,3 1, juni 0,30 0, ,02 0,71 0,46 2,1 0,94 0, ,8 juli 0,12 0,24 7,5 0,01 0,3 0,20 0,9 0,44 0, ,2 augusti 0,03 0,11 3,7 0,00 0,1 0,07 0,3 0,20 0,19 8,6 1,0 september 0,04 0,13 4,7 0,01 0,1 0,08 0,6 0,20 0, ,5 oktober 0,12 0, ,02 0,2 0,20 1,1 0,35 0, ,5 november 0,79 1,3 60 0,10 1,0 1,2 4,3 1,9 1, december 1,8 2, ,21 2,0 2,7 7,7 3,9 3, Summa , , Stn. 11 Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Osbysjöns ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ utlopp mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari , februari , mars , april , maj 6, , juni 3, ,61 8,4 9, juli 2,7 9, ,41 6,1 6, augusti 1,8 7, ,22 3,7 4, september 1,2 5, ,23 2,7 3,6 16 8, oktober 1,5 5, ,41 3,0 3,8 15 7, november 4, ,2 7,7 8, december 8, , Summa

63 HELGEÅN Bilaga 4 BILAGA 4 Metodik 61

64 HELGEÅN Bilaga 4 Provtagning För de fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna har följande provtagare från ALcontrol i Halmstad och Malmö ansvarat för: Håkan Olofsson, Marie Petersson, Lars-Göran Karlsson och Niclas Eckhoff. Provtagningen har utförts i enlighet med enligt anvisningar i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket, 1996) och av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29). Provtagning av recipientvatten har utförts av SWEDACackrediterat laboratorium. Provtagningspunkter Provtagningspunkternas läge och kontrollprogrammets omfattning framgår av Tabell 1. I åtta nyckelpunkter i rinnande vatten togs vattenprov en gång varje månad. I ytterligare 29 punkter togs vattenprov fyra gånger i sjöar (februari, april, augusti och oktober) samt sex gånger i vattendrag (februari, april, juni, augusti, september, november). Bottenfaunaprovtagning gjordes en gång under året i nio rinnande punkter. Påväxt/kiselalger togs i sju punkter och elfiske genomfördes på sju lokaler. I sjöarna togs växtoch djurplanktonprover i maj och augusti. Vattenföring Vid de stationer där transporten av olika ämnen beräknas måste vattenföringen bestämmas noggrant. I två av de åtta transportpunkterna har SMHI:s s.k. S-HYPE-modell använts från och med år Tidigare beräknade SMHI flödet med hjälp av den s.k. PULS-modellen för dessa två stationer. Flödet vid de övriga sex provtagningspunkterna har beräknats genom att flödena från fasta flödesmätningsstationer har arealproportionerats för att ge flödet i respektive provpunkt. Fysikaliska och kemiska undersökningar Analysprogrammet består dels av ett basprogram och dels av tilläggsparametrar, Tabell 1. Samtliga fysikaliska och kemiska analyser och analyser av metaller i vatten har utförts av ALcontrol AB, vilket är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Ansvariga för de vattenkemiska analyserna har varit Lotta Erlandsson och Mats Lindgren, ALcontrol Linköping. Analysmetoder, parametrar och enheter för de fysikaliska- och kemiska undersökningarna framgår av Tabell 2. Vid vattenprovtagning i sjöar och från broar i vattendrag användes en s.k. Ruttnerhämtare (Figur 1). Den är konstruerad så att den kan stängas på öns- Figur 1. Instrument för vattenprovtagning: Ruttnerhämtare (till vänster) och s.k. käpphämtare (Fyrisåhämtare). 62

65 HELGEÅN Bilaga 4 kat djup, med hjälp av en tyngd som löper på linan. Hämtaren dras därefter upp och vattnet tappas på flaskor. I grunda vattendrag eller där bro saknas monterades flaskorna i en s.k. käpphämtare (Figur 1). Det är en förlängningsbar stav som används till att nå ut med provflaskan till vattendragets mitt. Syrgashalt och vattentemperatur mättes i fält med hjälp av en portabel syrgasmätare (WTW Oxi 196). I sjöar uppmättes temperatur- och syrgasprofiler. Siktdjupet mättes med siktskiva och vattenkikare. Vattenprov togs cirka två decimeter under ytan och i sjöarna även cirka en halv meter ovanför botten. Vattenproven transporterades och förvarades enligt gällande standard för vattenundersökningar. Transportberäkningar Årstransporten av kväve, fosfor och totalt organiskt kol (TOC) har beräknats för åtta provtagningspunkter varav vattenföringsberäkningar med S-HYPE-modellen har använts på tre av punkterna och data från flödesstationer på de övriga fem. Beräkningarna har grundats på dygnsvattenföringen och uppmätta halter av kväve, fosfor och TOC vid respektive provtagningspunkt. Värdena från månadsprovtagningen har extrapolerats mot flödesdata för att ge bättre dygnsvärden. I punkterna Vramsån före utflödet i Helgeån (32L) samt Helgeån nedströms Hammarsjön (31) har veckoprov frysts in under året för att tinas och blandas flödesproportionellt till månadsprover, för att få ett mer precist mått på transporten av kväve, fosfor och organiskt material. För beräkning av transporten vid Helgeåns mynning har en summering gjorts av transporten i Vramsån (32L) och i Helgeån nedströms Hammarsjön (31). Metaller i vatten Prov för analys av metaller i vatten togs på 12 punkter i rinnande vatten och analyserades av ALcontrol i Linköping enligt modifierad EPA-metod och (Tabell 2). Slutbestämningen av metallhalterna skedde med plasma-masspektrometri (ICP-MS). De analyserade metallerna var aluminium, arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, järn, kvicksilver, mangan, nickel, bly, strontium och zink. Biologisk provtagning För metodbeskrivning av undersökning av växt- och djurplankton, påväxt, bottenfauna och fisk hänvisas till respektive bilagor. 63

66 HELGEÅN Bilaga 4 Tabell 1. Helgeåns provtagningspunkter och provtagningsprogram. FK= fysikalisk och kemisk undersökning (+a = ammoniumkväve, +f = fosfatfosfor), MIV = metaller i vatten, o=syre-/tempprofil, Pl= växtoch djurplankton, kl = klorofyll, På = påväxt, Bf= bottenfauna, Fi = elfiske. Siffror i parentes anger antal prov per år. 1/2 och 6/3 innebär vartannat respektive sex gånger vart tredje år. Anges inget innebär det en gång per år. Elfiske startade år Koordinatsystem RT 90 och 2,5 gon väst Nr Ostkoord. Nordkoord. Lokal Undersökningsprogram Femlingens utlopp Fk (6), På Såganässjöns utlopp Fk (6) Agunnarydsån nedstr. Rydaholm AR Fk (6)+a, På Agunnarydsån nedstr. Stammaderna Fk (6)+a Agunnarydssjön utlopp Fk (6) Målenån Fk (6) Möckeln yta Fk (4)+f+kl+o, Pl (2) Möckeln botten o (4) Möckelns utlopp Fk (12), MIV (6), Bf Prästebodaån uppstr. Delary Fk (6) 6CC Sågemöllebäcken, ca 50 nedstr. diket Endast ph-värde 6G Verumsån före utfl. i Helgeån Fk (6) Drivån nedstr. Älmhults AR Fk (6)+a, På DSK Drivån vid Killeberg Elfiske (1/2) N. Osbysjön yta Fk (4)+f+kl+o, Pl (2) N. Osbysjön botten o (4) Helgeåns utlopp ur Osbysjön Fk (12), MIV (6) 11B Helgeån N. Östanå vid Flackarp På Nöbbelöv Fk (6) 18B Olingeån i Gryt Fk (6) 20B Tormestorpsån nedstr. Sösdala Fk (6)+a 20C Tomestorpsån inloppet i Finjasjön Fk (6)+a 20I Svartevadsbäcken Fk (6)+a 20Ky Finjasjön yta Fk (4)+a+f+kl+o, Pl (2) 20Kb Finjasjön botten Fk (4)+a+f+o 20L Almaån utloppet ur Finjasjön Fk (12)+a 20V Farstorpsån Fk (6) 20Ä Almaån nedstr. Lillåns tillflöde Fk (6) 20AB Almaån före utloppet i Helgeån Fk (12), MIV (6/3), Bf, Fi 21C Bivarödsån vid Hylta Fk (6) 21E Bivarödsån före utloppet i Helgeån Fk (12), MIV (6/3), På BH Bivarödsån vid Toffelfabriken i Hjärsås Fi (1/2) Helgeån vid Torsebro Fk (12), MIV (6), Bf, Fi (1 kvalitativt) VK Vinnöå vid Gamle Mölla Fi 24F Vinnöån före Araslövssjön Fk (12), MIV (6/3), På, Fi (1 kvantitativt) 28By Råbelövssjön yta Fk (4)+a+f+kl+o, Pl (2) 28Bb Råbelövssjön botten Fk (4)+a+f+o Helgeån vid Långebro På 30A Hammarsjön yta Fk (4)+a+f+kl 30B Hammarsjön S Pl (2) Helgeån nedstr. Hammarsjön Fk ((12 (52)), MIV 32A Vramsån uppstr. Rickarum Fk (6)+a, Bf 32B Lindebäck vid Ullarp Fk (6) 32AB Vramsån vid Årröd Bf 32E Vramsån nedstr. Tollarps AR Fk (6)+a 32 AC Vramsån vid Gärds Köpinge Fi (1/2) 32L Vramsån före utflödet i Helgeån Fk ((12 (52)), MIV (6/3), Bf 33AA Mjöån vid Åbjär Bf, Fi(1/2) 33C Mjöån nedstr. Everöds AR Fk (6)+a, Bf Vittskövleån Fk (6)+a, Bf 64

67 HELGEÅN Bilaga 4 Tabell 2. Analysparametrar, enheter samt analysmetoder för de fysikaliska och kemiska undersökningarna i Helgeåns avrinningsområde ANALYSPARAMETER ENHET ANALYSMETOD Vattenföring m³/s Föremålsmet./SMHI mätstat./ PULS Vattentemperatur C Termometer ± 0,1 C Turbiditet FNU SS-EN ISO 7027 utg 3 ph - SS Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO utg 1 Syrgashalt mg/l SS-EN Syremättnad % SS Färgtal mg Pt/l SS-EN ISO 7887 del 4 Absorbans, filtrerad 420nm/5cm SS-EN ISO 7887:1 del 3, mod TOC mg/l SS-EN 1484 Konduktivitet ms/m SS-EN mod Totalfosfor µg/l SS-EN ISO :2005 Totalkväve µg/l SS-EN ISO , mod Nitratkväve µg/l SS-EN ISO 13395, mod Fosfatfosfor µg/l SS-EN ISO 6878:2005, mod Ammonium µg/l SS-EN ISO 11732, mod Klorid mg/l Fd SS-EN ISO :2009 Sulfat mg/l Fd SS-EN ISO :2009 Klorofyll a µg/l SS mod Kalcium mg/l SS-EN ISO Magnesium mg/l SS-EN ISO Mangan mg/l SS-EN ISO Kalium mg/l SS-EN ISO Natrium mg/l SS-EN ISO Kisel mg/l SS-EN ISO Svavel mg/l SS-EN ISO Molybden µg/l SS-EN ISO :2005 Kvicksilver ng/l PS Analytical - Merlin (fluorescense) Järn mg/l SS-EN ISO Mangan mg/l SS-EN ISO Aluminium µg/l SS-EN ISO :2005 Arsenik µg/l SS-EN ISO :2005 Barium µg/l SS-EN ISO :2005 Bly µg/l SS-EN ISO :2005 Kadmium µg/l SS-EN ISO :2005 Kobolt µg/l SS-EN ISO :2005 Koppar µg/l SS-EN ISO :2005 Krom µg/l SS-EN ISO :2005 Nickel µg/l SS-EN ISO :2005 Strontium µg/l SS-EN ISO :2005 Zink µg/l SS-EN ISO :

68 66 HELGEÅN Bilaga 4

69

70

71

72

73

74 Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <0,4 0, >75 Bly <0,2 0, >15 Kadmium <0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 Koppar <0,5 0, >45 Krom <0,3 0, >75 Nickel <0,7 0, >225 Zink < >300

75 HELGEÅN Bilaga 6 BILAGA 6 Växt- och djurplankton Metodik Resultat Artlistor 73

76 HELGEÅN Bilaga 6 Undersökning av plankton i sjöar inom Helge ås avrinningsområde maj och augusti 2013 Cyanobakterien Aphanizomenon klebahnii blommar i Finjasjön och Råbelövssjön (Foto: G. Cronberg) Januari 2014 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen Tygelsjö Susanne Gustafsson Vattenvård och Miljökonsult Östratornsvägen Lund 74

77 HELGEÅN Bilaga 6 MATERIAL OCH METODIK Provtagningspunkter Undersökningen omfattar växt- och djurplankton i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Provtagning Proven insamlades i maj och augusti 2013 på tre ställen över sjöarnas djuphålor. Observeras bör att provtagningsflaskorna för växt- och djurplankton var felmärkta för flera utav sjöarna, d v s flaskor märkta med djurplanktonprov istället innehöll växtplanktonprov. Noterbart är även att de mycket höga växtplanktonbiomassorna i augusti i Finjasjön och Råbelövssjön medförde att djurplanktonproverna var mycket svårräknade då de innehöll stora mängder växtplankton. De kvantitativa växtplanktonproverna togs med plexiglasrör från ytan ner till 2 meters djup. Djurplanktonproverna togs med vattenhämtare från olika djup beroende på sjödjupet. Prov för kvalitativ analys av plankton insamlades med 25 µm planktonnät för växtplankton och 45 µm planktonnät för djurplankton. Håvningen gjordes på vatten upptaget från botten upp till ytan för att få ett prov som representerade hela vattenpelaren. Provtagningsdjupet vid den kvalitativa insamlingen av växtplankton och insamlingen av djurplankton gjordes på det dubbla siktdjupet. Nätproven fixerades med formalin medan de kvantitativa växtplanktonproverna fixerades med Lugols lösning. De kvantitativa proven analyserades i omvänt mikroskop enligt Utermöhl metodik (Utermöhl 1958, Cronberg 1982). De dominerande växtplanktonarterna räknades i 2 till 25 ml:s sedimentationskammare och deras biomassa beräknades. Dessutom har de olika arternas frekvens skattats enligt en tre-gradig skala (1 = enstaka fynd, 2 = vanligt förekommande och 3 = mycket vanlig till dominerande). Djurplankton räknades i 5, 10 och 25 ml:s kammare och antalet individ per liter beräknades. Bedömningar av växtplankton har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 och Det trofiska plankton-index, TPI, som ingår i 2007 års bedömningsgrunder, används inte i vår bedömning. TPI lämpar sig dåligt för bedömning av skånska sjöar då många arter som förkommer här saknar index-tal. Istället ersätts TPI av Ekologisk grupp där arter klassas efter var de förekommer. Organismerna har indelats i tre ekologiska grupper, utifrån deras allmänt sett huvudsakliga förekomst. E = eutrofa organismer, d v s de som framför allt förekommer vid näringsrika förhållanden, O = oligotrofa organismer, d v s de som föredrar näringsfattiga förhållanden, I = indifferenta organismer, d v s organismer med bred ekologisk tolerans. RESULTAT Nedan anges biomassa, antal arter, dominerande arter/släkten för växt- och djurplankton för varje sjö. Artlistor med frekvens för växt- och djurplankton samt biomassan återfinns i Bilaga 1 och sammanfattande tabeller över sjöarnas augustivärden och dominerande plankton i Bilaga 2. Ett sammanfattande blad med tidsserier över augustiproverna i varje sjö finns i slutet av rapporten. 75

78 HELGEÅN Bilaga 6 SAMMANFATTNING 2013 Biomassa Den totala biomassan i maj och augusti 2013 i Helge ås sjöar varierade mycket, från 0,1 till 58,0 mg/l (Figur 1, Tabell 1). Den högsta biomassan 58,0 mg/l uppmättes i Finjasjön i augusti, även Råbelövssjöns biomassa var hög, 18,6 mg/l, i augusti. I resten av sjöarna var biomassan mycket liten till liten eller måttligt stor. mg/l Biomasssa ,6 58,0 maj aug maj aug maj aug maj aug maj aug Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Figur 1. Den totala biomassan i maj och augusti 2013 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Antalet arter Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 8 och 39 arter/grupper (Tab. 2). Lägsta antalet arter påträffades i maj i Finjasjön, endast 8 stycken, medan det största antalet arter registrerades i augusti i Osbysjön (Tab. 2). De alggrupper som förekom med flest arter maj var framförallt kiselalger och guldalger. I augustiproverna varierade den mest artrika algruppen mellan de olika sjöarna, Finjasjön hade flest noterade cyanobakterier medan grönalgerna var flest i Osbysjön och Hammarsjön (Tab. 2). Tabell 1. Den totala växtplanktonbiomassan fördelning på olika alggrupper i Helge ås sjöar Sjö Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Alggrupp/datum maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug Cyanobakterier 0 0,01 0 0, ,4 0,001 58,0 0 0,001 Kiselalger 0,99 0,34 0,20 1,01 3,08 0,15 0,27 0 0,06 0,02 Guldalger 0,03 > , Grönalger 0 0, , ,005 Gonyostomum 0,04 0,55 0,22 0, Rekylalger 0,03 0 0,30 0,07 0,03 0 0,18 0 0,04 0,10 Pansarflagellater 0 0,04 0,10 0 0,15 2, Ögonalger 0 0 0, Monader 0 0 0,08 0 1, Total biomassa 1,1 1,3 0,91 2,5 4,7 19 0, ,10 0,12 76

79 HELGEÅN Bilaga 6 Tabell 2. Växtplanktons fördelning på olika arter/grupper i Helge ås sjöar i maj och augusti 2013 Sjö Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Alggrupp/månad maj aug maj aug maj aug maj aug maj aug Cyanobakterier Guldalger Kiselalger Grönalger Gulgröna alger Pansarflagellater Rekylalger Gonyostomum Ögonalger Totalt arter/grupper Ekologisk grupp De förekommande arterna på artlistan delas in olika ekologisk grupper beroende på förekomst. Indifferenta arter dominerade i samtliga sjöarna i maj-proverna och i augusti även i Möckeln och Hammarsjön. I Osbysjön, Råbelövssjön och Finjasjön utgjorde de eutrofa arterna den största gruppen den i augusti. De oligotrofa arterna var mycket få år 2013 (Fig. 2). 100% 75% 50% 25% 0% maj aug maj aug maj aug maj aug maj aug Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Oligotrofa Indifferenta Eutrofa Figur 2. Växtplanktonarter fördelade på ekologiska grupper i maj och augusti 2013 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Djurplankton Hjuldjuren (rotatorier) dominerade djurplanktonsamhällena i alla sjöar både i maj och augusti utom i august i Finjasjön där nauplius-larver och hinnkräftor (cladocerer) förekom med flest individer. Det högsta antalet individer per liter noterades i Råbelövssjön i augusti medan djurplanktonsamhället i Möckeln och Hammarsjön var individfattigt både vår och sommar. Störst antal hinnkräftorna förekom i Finjasjön i augusti och i Osbysjön i april. Hoppkräftor (copepoder) och nauplius-larver var vanliga i Osbysjön, Råbelövssjön och Finjasjön i augusti (Fig. 3). 77

80 HELGEÅN Bilaga Djurplankton 2013 ind/ l Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Norra Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Rotatorier Cladocerer Copepoder Nauplius Figur 3. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i maj och augusti 2013 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. NORRA MÖCKELN (109) Maj 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 1,10 Djurplankton, individer/l 100 Biomassa kiselalger, mg/l 0,99 Antal arter 9 Klorofyll a, mg/m 3 9,1 Antal arter 28 Procent av biomassan % Dominerande arter ind/l 1) Aulacoseira spp 90 1) Nauplier 48 2) Gonyostomum semen 4 2) Conochilus unicornis 40 3) Cryptomonas spp 3 3) Polyarthra vulgaris 4 Den totala biomassan i maj i Norra Möckeln var liten, 1,10 mg/l, och dominerades helt av kiselalgssläktet Aulacoseira, även Gonyostomum semen, Gubbslem, och rekylalgen Cryptomonas ingick i biomassaberäkningarna men i mycket små mängder. Biomassan mellan år 2000 och 2013 varierar mycket men bedöms som liten de flesta åren. Kiselalger förekommer i större eller mindre mängder varje år i Norra Möckeln men inga tendenser syns till vare sig minskning eller ökning (Fig. 4). Biomassa av kiselalger i maj 2013 var 0,99 mg/l, vilket bedöms som måttligt stor biomassa. 78

81 HELGEÅN Bilaga 6 Biom assa april/ m aj 3 m g/ l 2 1 = Övriga alger = Kiselalger Figur 4. Biomassan i april/maj i Norra Möckeln mellan 2000 och Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Växtplanktonsamhället som helhet dominerades av indifferenta arter och guldalger och kiselalger dominerade artlistan. Djurplanktonsamhället var både art- och individfattigt i maj. Nauplius-larver samt hjuldjuren Conochilus unicornis och Polyarthra vulgaris förkom med flest individer, medan vuxna hoppkräftor saknades helt. Augusti 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 1,29 Djurplankton, individer/l 272 Biomassa Gonyostomum mg/l 0,55 Antal arter 22 Biomassa cyanobakterier mg/l 0,01 Klorofyll a, mg/m 3 5,4 Antal arter 38 Procent av biomassan % Dominerande arter ind/l 1) Gonyostomum semen 43 1) Nauplier 56 2) Botryococcus sp 26 2) Polyarthra vulgaris 33 3) Melosira varians 16 3) Keratella cochlearis 32 I augusti 2013 dominerades biomassan i Norra Möckeln framför allt av Gubbslem (Gonyostomum semen) och grönalgssläktet Botryococcus samt, i mindre mängd, kiselalgen Melosira varians. Växtplanktons biomassa 1,29 mg/l klassas som liten. Antalet arter var måttligt högt, 38 st, och kiselalger och grönalger var representerade med flest arter. Indifferenta och eutrofa arter övervägde i artlistan. Djurplanktonsamhället var artrikt och vanligaste förekommande var nauplier och hjuldjuren Polyarthra vulgaris och Keratella cochlearis. Biomassan av alger var något högre i augusti än i april, även antalet arter var högre i augusti. Indifferenta och eutrofa arter dominerade både i maj och augusti. Mängden djurplankton var mindre i maj jämfört med augusti. Djurplanktonsamhället dominerades både maj och augusti av nauplier tillsammans med hjuldjur. Fler hinn- och hoppkräftor förekom i augusti jämfört med i maj (Figur 3). 79

82 HELGEÅN Bilaga 6 OSBYSJÖN (9) Maj 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,91 Djurplankton, individer/l 565 Biomassa kiselalger, mg/l 0,20 Antal arter 16 Klorofyll a, mg/m 3 17 Antal arter 29 Procent av biomassan % Dominerande arter ind/l 1) Cryptomonas sp 27 1) Polyarthra vulgaris 257 2) Gonyostomum semen 20 2) Keratella cochlearis 117 3) Aulacoseira spp Aulacoseira spp 17 3) Nauplier 60 I maj dominerades växtplankton i Osbysjön av rekylalgen Cryptomonas, Gonyostomum semen samt kiselalgssläktet Aulacoseira. Biomassan bedöms som liten. Biomassan i april/maj har varit liten, likaså mängden kiselalger, sedan växtplanktonanalyserna i Osbysjön startade år års värde är av samma storleksordning som de senaste fem åren (Fig. 5). Biom assa april/ m aj 3 m g/ l 2 1 = Övriga alger = Kiselalger Figur 5. Biomassan i april/maj i Osbysjön mellan 2000 och Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Växtplanktonsamhället som helhet dominerades av indifferenta arter och de alggrupper som förekom med flest arter var kiselalger, guldalger och ögonalger. Djurplanktonsamhället var relativt art- och individrikt. Vanligast förekommande var hjuldjuren Polyarthra vulgaris och Keratella cochlearis samt nauplius-larver. 80

83 HELGEÅN Bilaga 6 Augusti 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 2,54 Djurplankton, individer/l 1494 Biomassa Gonyostomum mg/l 0,99 Antal arter 22 Biomassa cyanobakterier mg/l 0,06 Klorofyll a, mg/m 3 20 Antal arter 39 Procent av biomassan % Dominerande arter ind/l 1) Gonyostomum semen 32 1) Polyarthra vulgaris 350 2) Aulacoseira spp 18 2) Keratella hispida 250 3) Synura spp 13 3) Synchaeta sp 150 I augusti dominerades växtplanktonbiomassan av Gonyostomum semen, kiselalgen Aulacoseira samt guldalgen Synura. Växtplanktonsamhället var måttligt artrikt, 39 arter, med måttligt stor biomassa, 2,54 mg/l. Cyanobakterier och kiselalger var representerade med flest arter och de eutrofa arterna övervägde. Djurplanktonsamhället i augusti var mycket individ- och artrikt och dominerades av hjuldjur (Fig. 3). Vanligast förekommande var hjuldjursarterna Polyarthra vulgaris, Keratella hispida och Synchaeta. Biomassan av alger var högre i augusti jämfört med i maj. Indifferenta arter dominerade i vårproverna medan de eutrofa arterna var flest i augusti. Mängden djurplankton var mycket hög i augusti och men även i maj förekom relativt många individer. Antalet djurplanktonarter var högre i augusti jämfört med maj. Hjuldjuren dominerade både i maj och augusti men hinnkräftorna var fler i maj medan hoppkräftorna var mer talrika i augusti (Figur 3). RÅBELÖVSSJÖN (28B) Maj 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 4,73 Djurplankton, individer/l 414 Biomassa kiselalger, mg/l 3,08 Antal arter 15 Klorofyll a, mg/m 3 11 Antal arter 15 Procent av biomassan % Dominerande arter ind/l 1) Monader 26 1) Polyarthra vulgaris 70 2) Synedra spp 19 2) Keratella quadrata 70 3) Stephanodiscus spp 17 3) Keratella cochlearis 64 Den totala biomassan i maj bedöms som stor och dominerades av monader samt kiselalgerna Synedra och Stephanodiscus. Sedan växtplankton-analyserna inleddes år 2000 har biomassan varierat mycket med ett högsta värde år 2011 (Fig. 6). Kiselalger förekommer i tämligen stora mängder vissa år och 2013 bedöms biomassan av kiselalger som stor. 81

84 HELGEÅN Bilaga 6 Biom assa april/ m aj 8 m g/ l 6 4 = Övriga alger = Kiselalger Figur 6. Biomassan i april/maj i Råbelövssjön mellan 2000 och Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå). De indifferenta arterna dominerade växtplanktonsamhället i maj då kiselalger och pansarflagellater var representerade med flest arter. Djurplanktonsamhället var förhållandevis individrikt och dominerades av hjuldjuren Polyarthra vulgaris och Keratella. Augusti 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 18,6 Djurplankton, individer/l 2640 Biomassa Gonyostomum mg/l 0 Antal arter 14 Biomassa cyanobakterier mg/l 15,4 Klorofyll a, mg/m 3 46 Antal arter 25 Procent av biomassan % Dominerande arter ind/l 1) Aphanizomenon klebahnii 73 1) Synchaeta sp ) Ceratium hirundinella 14 2) Polyarthra vulgaris 667 3) Dolichospermum flos-aquae 9 3) Keratella cochlearis 311 I augusti dominerades växtplanktonbiomassan av cyanobakterien Aphanizomenon klebahnii men även pansarflagellaten Ceratium hirundinella förekom rikligt medan cyanobakterien Dolichospermum flos-aquae (tidigare Anabaena flos-aquae) förekom i små mängder. Biomassan på18,6 mg/l bedöms som mycket stor. Antalet arter var lågt och cyanobakterierna tillsammans med grönalger var representerade med flest arter. I augustiprovet var de eutrofa arterna vanligast. Djurplanktonsamhället dominerades av hjuldjurssläktena Synchaeta Polyarthra och Keratella och var mycket individrikt men artfattigt. De indifferenta arterna övervägde. Biomassan av alger var betydligt högre i augusti än i maj, antalet arter var också högre i augusti. Indifferenta växtplanktonarter dominerade i maj medan de eutrofa arterna var flest augusti. Djurplanktonsamhället var tämligen individrikt i maj och mycket individrikt i augusti och det var framför allt hjuldjuren som var vanliga. 82

85 HELGEÅN Bilaga 6 FINJASJÖN (20K) Maj 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,45 Djurplankton, individer/l 722 Biomassa kiselalger, mg/l 0,27 Antal arter 15 Klorofyll a, mg/m 3 6,6 Antal arter 8 Procent av biomassan % Dominerande arter ind/l 1) Cryptomonas spp 34 1) Synchaeta sp 503 2) Asterionella formosa 30 2) Nauplier 53 3) Aulacoseira spp 15 3) Keratella quadrata 35 Den totala biomassan i maj bedöms som mycket liten och dominerades av rekylalgen Cryptomonas samt kiselalgerna Asterionella formosa och Aulacoseira. Fram till år 2005 var biomassan mellan 2 och 3 mg/l för att sedan sjunka år De följande åren, 2007 och 2008 var biomassan mycket hög, likaså andelen kiselalger. De fyra senaste åren har biomassan i april/maj varit liten och årets värde är mycket lågt (Fig. 7). Biom assa april/ m aj 8 m g/ l 6 4 = Övriga alger = Kiselalger Figur 7. Biomassan i april/maj i Finjasjön mellan 2000 och Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå). Antalet registrerade växtplanktonarter var lågt i maj, endast 8 arter. Kiselalgerna och guldalger förekom med flest arter. Djurplanktonsamhället innehöll relativt många individer och hjuldjuret Synchaeta dominerade. 83

86 HELGEÅN Bilaga 6 Augusti 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 58,0 Djurplankton, individer/l 720 Biomassa Gonyostomum mg/l 0 Antal arter 12 Biomassa cyanobakterier mg/l 58,0 Klorofyll a, mg/m Antal arter 18 Procent av biomassan % Dominerande arter ind/l 1) Aphanizomenon klebahnii 96 1) Nauplier 330 2) Microcystis botrys 3 2) Daphnia cf cucullata 70 3) Woronichinia naegeliana 0,5 3) Asplanchna priodonta 70 Växtplanktonsamhället som helhet var artfattig och eutroft, cyanobakterierna var den artrikaste gruppen. Djurplanktonsamhället var individrikt med relativt få arter och dominerades av nauplier, daphnior och det storvuxna hjuldjuret Asplanchna. Bild 1. Det storvuxna hjuldjuret Asplanchna priodonta i Finjasjön augusti Foto: Gertrud Cronberg Växtplankton i augusti dominerades totalt av cyanobakterien Aphanizomenon klebahnii och den totala biomassan var extremt hög, 58 mg/l. Biomassan var extremt hög i augusti jämfört med i maj. Mycket få arter förekom på våren jämfört med i augusti. I maj dominerade indifferenta växtplanktonarter medan de eutrofa arterna dominerade i augusti. Mängden djurplankton var likartad i både maj och augusti men i maj dominerade hjuldjuren medan hinn- och hoppkräftor samt nauplius-larver var betydligt fler i augusti. 84

87 HELGEÅN Bilaga 6 HAMMARSJÖN (30A) Maj 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,10 Djurplankton, individer/l 57 Biomassa kiselalger, mg/l 0,06 Antal arter 5 Klorofyll a, mg/m 3 9,9 Antal arter 9 Procent av biomassan % Dominerande arter ind/l 1) Aulacoseira spp 36 1) Synchaeta sp 35 2) Cryptomonas spp 17 2) Polyarthra vulgaris 10 3) Rhodomonas sp 11 3) Keratella cochlearis 10 I maj dominerades växtplankton i Hammarsjön av kiselalgssläktet Aulacoseira och rekylalgerna Cryptomonas och Rhodomonas. Den totala biomassan var mycket liten liksom biomassan av kiselalger. Biomassan har varit liten, med undantag av år 2003, sedan växtplanktonanalyserna i Hammarsjön startade 2000 (Fig. 8). Biom assa april/ m aj 3 2 = Övriga alger = Kiselalger m g/ l Figur 8. Biomassan i april/maj i Hammarsjön mellan 2000 och Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Antalet registrerade växtplanktonarter i maj var lågt och de flesta arter tillhörde kiselalgerna och grönalgerna. Djurplanktonsamhället var mycket art- och individfattigt och hjuldjuren Synchaeta, Polyarthra vulgaris och Keratella cochlearis dominerade. De indifferenta arterna dominerade både växt- djurplanktonsamhället. 85

88 HELGEÅN Bilaga 6 Augusti 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,12 Djurplankton, individer/l 227 Biomassa Gonyostomum mg/l 0 Antal arter 22 Biomassa cyanobakterier mg/l > 0 Klorofyll a, mg/m 3 6,3 Antal arter 37 Procent av biomassan % Dominerande arter ind/l 1) Cryptomonas sp 75 1) Polyarthra vulgaris 96 2) Aulacoseira spp 9 2) Polyarthra remata 48 3) Cyclotella spp 4 3) Nauplier 40 Biomassan i augusti var mycket liten och dominerades av rekylalgen Cryptomonas medan kiselalgssläktena Aulacoseira och Cyclotella förekom i små mängder. Växtplanktonsamhället innehöll ett måttligt högt antal taxa och grönalger, kiselalgerna och cyanobakterierna förekom med flest arter. De eutrofa och indifferenta arterna dominerade. Djurplanktonsamhället i augusti var tämligen individfattigt men artrikt och dominerades av hjuldjurssläktet Polyarthra och nauplius-larver. Liksom i växtplanktonsamhället var indifferenta och eutrofa arter vanligast förekommande. Växtplanktonsamhället var mycket artfattigt i maj medan betydligt fler arter registrerades i augusti. De indifferenta och eutrofa arterna övervägde. Mängden djurplankton var högst i augusti. Djurplanktonsamhället dominerades av hjuldjur både i maj och augusti. VÄXTPLANKTONSAMHÄLLET I AUGUSTI FRÅN 2000 TILL 2013 Sjöarna i Helge åns vattendragssystem har i allmänhet låga biomassor på våren medan biomassan i augusti kan variera markant. Det är framför allt i Råbelövssjön och Finjasjön som extremt stora mängder alger kan förkomma i augusti/september, i Finjasjön är det i cyanobakterierna som dominerar i augusti medan det brukar vara pansarflagellaten Ceraium hirundinella som dominerar i Råbelövssjön. I augustiproverna år 2013 i Finjasjön förekom stora mängder av cyanobakterien Aphanizomenon klebahnii vilken även var dominerande i Råbelövssjön. Norra Möckeln och Osbysjön har ett likartat växtplanktonsamhälle med dominans av Gonyostomum semen i augusti. Biomassan i Hammarsjön har sedan år 2000 varit liten och 2013 års värde var också lågt. REFERENSER Cronberg, G Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Long-term whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18: Utermöhl, H Zur Vervollkommnung der quatitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:1-39. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och åar. - Naturvårdsverkets rapport 4913: Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok 2007:4. 86

89 HELGEÅN Bilaga Norra Möckeln Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug ,29 mg/l 0,31 God Medelvärde aug hela perioden 1,57 mg/l 0,25 God 5 mg/l Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Flertalet år under perioden bedöms statusen som god och någon större förändring av den totala biomassan under tidsperioden går inte att se års värde klassas som god ekologisk status. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug ,70 % 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 1,61 % 1,00 Hög 25% 20% 15% 10% God Hög 5% 0% Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier av den totala biomassan i augusti. Andelen cyanobakterier är mycket låg i Norra Möckeln under hela perioden, flertalet år förkommer det inte några cyanobakterier alls i biomassaberäkningarna. Någon förändring av andelen cyanobakterier under perioden går inte att se års värde klassas som hög ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Norra Möckeln är främst indifferenta och eutrofa arter och i 2013 års biomassaberäkningar utgörs 54 % av indifferenta arter, 31 % av eutrofa arter och 15 % av oligotrofa arter. Gonyostomum semen ingår ofta i biomassa-beräkningarna för Möckeln men behöver enligt Naturvårdsverket 2007 inte indikera eutrofa förhållanden. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Norra Möckeln som god. 87

90 HELGEÅN Bilaga 6 9 Osbysjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug ,54 mg/l 0,16 Måttlig Medelvärde aug hela perioden 1,87 mg/l 0,21 God 6 5 mg/l Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Den ekologiska statusen bedöms som god alla år under perioden med undantag av 2011 och 2012 års värden. Årets värde är lägre än de två föregående åren och ligger på gränsen mellan måttlig och god status. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug ,33 % 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 1,05 % 1,00 Hög 25% 20% 15% 10% God Hög 5% 0% Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Andelen cyanobakterier i Osbysjön under perioden är mycket låg, ofta 0 % och den ekologiska statusen klassas alla år som hög, så även 2113 års värde. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Osbysjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2013 års biomassaberäkningar utgörs 63 % av indifferenta, 25 % av eutrofa och 12 % oligotrofa arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Osbysjön som god. 88

91 HELGEÅN Bilaga 6 28B Råbelövssjön Datum Södra Sverige, klara sjöar, < 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug ,6 mg/l 0,02 Dålig Medelvärde aug hela perioden 13,6 mg/l 0,03 Dålig mg/l Den totala biomassan i Råbelövssjön i augusti varierar kraftigt, mellan 1,13 och 39,5 mg/l. Det är framför allt massutvecklingen av pansarflagellaten Ceratium hirundinella som ger höga värden på biomassan. Efter en nedåtgående trend fram till år 2009 ökade biomassan markant år 2010 och tre senaste årens värde är höga och klassas som dålig ekologisk status. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug ,7 % 0,18 Dålig Medelvärde aug hela perioden 31,9 % 0,72 Måttlig 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan varierar kraftigt, mellan 0 och 92 %. Från 2002 till 2008 har andelen cyanobakterier varit högre. Trenden av lägre värden från 2009 och framåt bryts av årets värde, som klassas som dålig ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Råbelövssjön är främst eutrofa och indifferenta arter. Av de arter/släkten som ingår i 2013 års biomassaberäkningar utgörs 57 % av indifferenta och 43 % av eutrofa arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Råbelövssjön som otillfredsställande. 89

92 HELGEÅN Bilaga 6 20K Finjasjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/1 Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug ,0 mg/l 0,01 Dålig Medelvärde aug hela perioden 14,6 mg/l 0,03 Dålig 16 88,0 58,0 12 mg/l Den totala biomassan i augusti i Finjasjön varierar kraftigt, mellan 0,90 och 88,0 mg/l. Från år 2000 till år 2004 var biomassan liten, troligtvis på grund av utfiskningen År 2005 ökade biomassan markant och flertalet av de följande åren är biomassan mycket stor års låga värde verkar ha varit tillfälligt då årets värde återigen är mycket högt. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug % 0,00 Dålig Medelvärde aug hela perioden 56,2 % 0,47 Otillfredsställande 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andelen cyanobakterier av den totala biomassan i augusti varierar mycket under perioden, från 0 % till 100 %. De två inledande åren av perioden förekommer i princip inga cyanobakterier alls men från år 2002 ökade andelen cyanobakterier markant. Andelen cyanobakterier i augusti 2013 är 100 %, vilket klassas som dålig ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Finjasjön är främst eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2013 års biomassaberäkningar utgörs 100 % av eutrofa arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Finjasjön 2013 som dålig och över hela perioden som otillfredsställande. 90

93 HELGEÅN Bilaga 6 30A Hammarsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug ,12 mg/l 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 0,51 mg/l 0,78 Hög 2 1,5 mg/l 1 0,5 0 God Hög Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Klassningen under perioden pendlar mellan god och hög status och flertalet år bedöms statusen som hög. Biomassan visar inga tendenser till vare sig minskning eller ökning under perioden års värde är mycket lågt. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug ,81 % 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 8,74 % 0,98 Hög 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan har varit 0 % till år 2008, så även Även om andelen cyanobakterier år 2009 och 2011 tyder på otillfredsställande status är den totala biomassan låg och förekomsten av cyanobakterier i biomassan i Hammarsjön kan också bero på att dämmet på Finjasjön varit öppet längre dessa år jämfört med tidigare år. Detta kan ha påverkat växtplanktonsamhället, och därmed andelen cyanobakterier, i Hammarsjön års värde är mycket lågt och indikerar hög ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Hammarsjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2013 års biomassaberäkningar utgörs 67 % av indifferenta arter och 33 % av eutrofa arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Hammarsjön som god. 91

94 92 HELGEÅN Bilaga 6

95 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 BILAGA 7 METODIK Provtagning Kiselalgsanalys och utvärdering RESULTAT IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Arter och diversitet REFERENSER Kort rapport för varje provtagningslokal Artlistor Lokalbeskrivningar Mölnlycke , Amelie Jarlman & Iréne Sundberg, Medins Biologi AB Medins Biologi AB Telefon info@medins-biologi.se Företagsvägen 2 Fax Mölnlycke 93

96 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 METODIK Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av Iréne Sundberg, Medins Biologi AB, den 18 augusti 2013, enligt metod SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009) på sju lokaler i Helgeåns avrinningsområde (Tabell 1). Fullständiga fältprotokoll finns sist i denna bilaga. Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur 1). Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar kan prov tas från vattenväxter. På punkterna 104 Femlingens utlopp, 158 Drivån, 11B Helgeån och 21E Bivarödsån borstades stenar, medan prov togs från växter på de övriga lokalerna (Tabell 1). Proven fixerades med etanol. Tabell 1. Provtagningslokaler för kiselalger i avrinningsområdet för Helgeån 2013 Nr Vattendrag Provtagningsplats Datum x y Substrat 104 Femlingens utlopp Agnshult sten 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm växt 158 Drivån nedströms Älmhults ARV sten 11B Helgeån Östanå vid Flackarp sten 21E Bivarödsån före utloppet i Helgeån sten 24F Vinnöån före Araslövssjön växt 27 Helgeån Långebro (Kristianstad) växt Kiselalgsanalys och utvärdering Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop (Figur 1) utfördes av Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 ( 94

97 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där A är den relativa abundansen i procent, S är föroreningskänsligheten (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och V är indikatorvärdet (1-3, där ett högt värde betyder att arten endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) för arten j. Resultaten räknas om till skalan 1-20 (4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är indexvärdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening (Kelly 1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. (I Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.) Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (=ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde) Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 Vidare har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), som visar vilken ph-regim vattendraget tillhör, beräknats enligt: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): 95

98 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Klassningen har gjorts enligt Tabell 3 (Naturvårdsverket 2007). Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Tabell 3. Bedömning av surheten med hjälp av kiselalgsindexet ACID. De fem klasserna visar olika stadier av surhet; inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Figur 1. Till vänster: kiselalger insamlas i första hand från stenar och ovansidan borstas ordentligt med en ren tandborste, varefter stenen sköljs av med åvatten och påväxtmaterialet samlas upp. Till höger: analysen görs i ljusmikroskop i 1000 gångers förstorning med oljeimmersionsobjektiv. Mikroskopet ska helst vara utrustat med interferenskontrast, vilket gör att man kan se mycket små former tydligare än med andra tekniker (foto: Medins Biologi AB). 96

99 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 RESULTAT Resultatsidor med kommentarer för varje lokal för sig, artlistor med antalet räknade skal av de olika kiselalgsarterna samt fullständiga lokalbeskrivningar redovisas sist i denna bilaga. IPS och statusklassning IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. År 2013 tillhörde följande provtagningslokaler klass 1, hög status: 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm, 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk, 11B Helgeån vid Flackarp och 27 Helgeån vid Långebro (Tabell 4). De tre sistnämnda låg i den nedre (dvs. sämre) delen av klassintervallet för hög status. 104 Femlingens utlopp, 21E Bivarödsån och 24F Vinnöån före Araslövssjön hamnade i klass 2, god status (Tabell 4). 104 Femlingens utlopp låg mycket nära gränsen mot klass 1, hög status, medan 24F Vinnöån låg nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Helgeåns avrinningsområde Nr Lokal Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) 104 Femlingens utlopp 45 4,2 17,4 2 38,2 1 0, God 201 Agunnarydsån 48 3,1 19,1 1 21,4 1 3, Hög 158 Drivån 28 2,8 18,4 1 19,4 1 0, Hög 11B Helgeån vid Flackarp 45 3,4 18,6 1 28,7 1 0, Hög 21E Bivarödsån 85 5,5 16,8 2 41, , God 24F Vinnöån 19 2,0 14,8 2 56, , God 27 Helgeån vid Långebro 52 3,9 18,5 1 25,1 1 1, Hög IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass STATUS Resultaten från tidigare år finns i Figur 2-4, i Tabell 6 samt i de korta rapporterna för varje lokal, som redovisas längre bak i denna bilaga. 104 Femlingens utlopp har hela perioden haft IPS-indexvärden i närheten av gränsen mellan hög och god status. Treårsmedelvärdet hamnade i god status, men mycket nära gränsen mot hög status. 201 Agunnarydsån och 158 Drivån har legat i hög status , men i de flesta fall har IPS-värdena hamnat i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Indexen i 21E Bivarödsån har alla fem åren visat god status, med indexvärden i den övre (bättre) delen av klassintervallet. 97

100 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 På tre av lokalerna 11B Helgeån vid Flackarp, 24F Vinnöån före Araslövssjön och 27 Helgeån vid Långebro har kiselalgsindex beräknats sedan år Samtliga resultat redovisas i Tabell 6. 11B Helgeån vid Flackarp har de flesta år legat i klass 1, hög status. Endast 2001 och 2004 hamnade IPS-indexet i klass 2, god status, och då i den övre delen av klassintervallet (Figur 2). Treårsmedelvärdet för visade hög status, men det ligger relativt nära gränsen mot god status. IPS klass 1 klass 2 klass 3 klass 4 klass 5 Figur 2. Kiselalgsindexet IPS på punkt 11B, Helgeån vid Flackarp, De horisontella strecken visar klassgränserna. IPS-indexet i 24F Vinnöån motsvarade klass 3, måttlig status, de flesta år. 2001, 2006 och 2013 låg indexvärdet visserligen i klass 2, men i alla tre fallen nära eller mycket nära gränsen mot klass 3 (Figur 3). Treårsmedelvärdet för visade måttlig status, men det ligger i den övre (bättre) delen av klassintervallet. IPS klass 1 klass 2 klass 3 klass 4 klass 5 Figur 3. Kiselalgsindexet IPS på punkt 24F, Vinnöån före Araslövssjön, De horisontella strecken visar klassgränserna. 98

101 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 På punkt 27, Helgeån vid Långebro (Kristianstad), har IPS-resultaten varierat mellan den nedre (sämre) delen av intervallet för klass 1, hög status, och den övre (bättre) delen av intervallet för klass 2, god status (Figur 4). Lokalen kan därför sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. Treårsmedelvärdet för visade hög status, men det ligger mycket nära gränsen mot god status. IPS klass 1 klass 2 klass 3 klass 4 klass 5 Figur 4. Kiselalgsindexet IPS på punkt 27, Helgeån vid Långebro (Kristianstad), De horisontella strecken visar klassgränserna. ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). År 2013, liksom tidigare, var 24F Vinnöån den enda lokal som hade alkaliska förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph över 7,3 (Tabell 5). I de övriga punkterna visade ACID-indexet år 2013 nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet i 201 Agunnarydsån låg relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4) och indexvärdet i 21E Bivarödsån före utloppet i Helgeån låg mycket nära gränsen mot måttligt surt. Resultaten från tidigare år finns i Figur 5-7, i Tabell 6 samt i de korta rapporterna för varje lokal som redovisas längre bak i denna bilaga. 104 Femlingens utlopp hamnade i nära neutrala förhållanden och 2013, men i måttligt sura förhållanden Treårsmedelvärdet motsvarar måttligt sura förhållanden, men det ligger nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm har legat i gränslandet mellan måttlig surt och nära neutralt hela perioden De tre första åren motsvarande indexvärdet måttligt sura förhållanden, men det låg i den övre delen av klassintervallet. År hamnade lokalen i nära neutrala förhållanden, 99

102 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 men mer eller mindre nära gränsen mot måttligt surt. Treårsmedelvärdet visar nära neutrala förhållanden, men det ligger mycket nära gränsen mot måttligt surt. Även 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk visade måttligt sura förhållanden , men nära neutrala Treårsmedelvärdet ligger i nära neutrala förhållanden, men i den nedre delen av klassintervallet. 21E Bivarödsån har befunnit sig i gränslandet mellan måttligt sura och nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet visar nära neutrala förhållanden, men det ligger nära gränsen mot måttligt surt. Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Helgeåns avrinningsområde I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Nr Lokal ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID 104 Femlingens utlopp 15,8 6, , Agunnarydsån 53,0 14, , Drivån 29,5 1, , B Helgeån vid Flackarp 48,3 1, , E Bivarödsån 10,1 5, , F Vinnöån 65,3 1, ,84 1 Klass Surhetsklass Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Alkaliskt 27 Helgeån vid Långebro 39,6 13, ,01 2 Nära neutralt ACID alkaliskt nära neutralt måttligt surt surt mycket surt Figur 5. Surhetsindexet ACID på punkt 11B, Helgeån Flackarp, De horisontella strecken visar klassgränserna. På tre av lokalerna 11B Helgeån vid Flackarp, 24F Vinnöån före Araslövssjön och 27 Helgeån vid Långebro har surhetsindexet ACID beräknats sedan år 2000 (Tabell 6). ACID-indexet i punkt 11B Helgeån vid Flackarp har tidigare år oftast visat måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4). År

103 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 samt under de senaste fem åren har indexet hamnat i nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3; Figur 5). 24F Vinnöån har hela tiden legat stabilt i alkaliska förhållanden, vilket innebär ett årsmedelvärde för ph över 7,3 (Figur 6). ACID alkaliskt nära neutralt måttligt surt surt mycket surt Figur 6. Surhetsindexet ACID på punkt 24F, Vinnöån före Araslövssjön, De horisontella strecken visar klassgränserna. På punkt 27 Helgeån vid Långebro varierade surhetsindexet något mer än på övriga lokaler. År 2001 låg indexvärdet precis över gränsen till alkaliska förhållanden, medan det 2004, 2008, och 2013 motsvarade nära neutrala förhållanden. Övriga år hamnade Helgeån vid Långebro i måttligt sura förhållanden, men de flesta indexvärden låg i den övre delen av klassintervallet (Figur 7). Det senaste treårsmedelvärdet ( ) visade måttligt sura förhållanden, men det ligger mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. ACID alkaliskt nära neutralt måttligt surt surt mycket surt Figur 7. Surhetsindexet ACID på punkt 27, Helgeån vid Långebro (Kristianstad), De horisontella strecken visar klassgränserna. 101

104 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning. Antalet räknade arter var år 2013 mycket högt (> 80 st) i 21E Bivarödsån, liksom diversiteten ( 5,5). 24F Vinnöån hade ett lågt antal räknade arter, beroende på att kiselalgssamhället till 65 % utgjordes av artkomplexet Achnanthidium minutissimum group III (breda former). Det finns framför allt i näringsrika vatten. Kiselalgsarter som trivs i mer eller mindre näringsfattiga miljöer var vanligast förekommande på de flesta punkter i Helgeåns avrinningsområde, t.ex. Achnanthidium minutissimum group II, Brachysira neoexilis (Figur 8), Psammothidium abundans och Stauroforma exiguiformis (Figur 8). Figur 8. Brachysira neoexilis (t.v.), Stauroforma exiguiformis (i mitten) och Frustulia crassinervia (t.h.; foto: Amelie Jarlman). Kiselalgssläktet Eunotia finns framför allt i näringsfattiga och sura vatten. År 2013 noterades de största andelarna i 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm (ca 15 %) och i 27 Helgeån vid Långebro (13 %). De vanligaste arterna var Eunotia minor (Figur 9), Eunotia incisa och Eunotia implicata (Figur 9). 24F Vinnöån, som hade alkaliska förhållanden, hade 0 % Eunotia. Även Frustulia crassinervia (Figur 8) finns i sura miljöer och arten utgjorde knappt 5 % av kiselalgssamhället i 27 Helgeån vid Långebro. Figur 9. Eunotia minor (t.v.) och Eunotia implicata (foto: Amelie Jarlman). 102

105 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 Tabell 6. Kiselalgsindex och statusklassningar enligt Naturvårdsverket (2007) i Helgeån IPS (1-20) IPS Klass TDI (0-100) TDI Klass Punkt Datum Status ACID Surhetsklass Helgeån 11B ,4 1 9,3 1 0, hög 5,47 måttligt surt ,1 2 17,3 1 3, god 5,68 måttligt surt ,7 1 14,5 1 0, hög 5,16 måttligt surt ,5 1 25,0 1 4, hög 6,28 nära neutralt ,0 2 10,8 1 3, god 4,72 måttligt surt ,8 1 14,5 1 0, hög 5,23 måttligt surt ,8 1 23,7 1 3, hög 5,70 måttligt surt ,1 1 12,2 1 0, hög 4,78 måttligt surt ,4 1 25,9 1 3, hög 5,42 måttligt surt ,4 1 31,3 1 0, hög 6,13 nära neutralt ,0 1 31,0 1 2, hög 6,84 nära neutralt ,0 1 31,2 1 1, hög 6,64 nära neutralt ,7 1 29,9 1 3, hög 7,23 nära neutralt ,6 1 28,7 1 0, hög 7,34 nära neutralt Helgeån 24F ,2 3 76, , måttlig 8,53 alkaliskt ,6 2 55, , god 8,76 alkaliskt ,9 3 52, , måttlig 8,65 alkaliskt ,1 3 73, , måttlig 8,69 alkaliskt ,1 3 60, , måttlig 8,78 alkaliskt ,2 3 63, , måttlig 8,81 alkaliskt ,5 2 53, , god 8,26 alkaliskt ,5 3 58, ,2 3 3 måttlig 8,68 alkaliskt ,1 3 67, ,7 4 3 måttlig 8,75 alkaliskt ,0 3 67, ,9 4 3 måttlig 8,74 alkaliskt ,9 3 61, ,2 3 3 måttlig 8,74 alkaliskt ,3 3 67, ,4 4 3 måttlig 8,61 alkaliskt ,2 3 53, , måttlig 7,82 alkaliskt ,8 2 56, , god 8,84 alkaliskt Helgeån ,8 1 18,3 1 2, hög 5,67 måttligt surt ,4 2 65, , god 7,51 alkaliskt ,9 2 19,8 1 2, god 5,30 måttligt surt ,0 1 21,8 1 2, hög 5,78 måttligt surt ,8 2 30,0 1 2, god 6,43 nära neutralt ,0 1 13,8 1 1, hög 5,14 måttligt surt ,0 1 21,0 1 3, hög 5,58 måttligt surt ,6 2 40, , god 5,71 måttligt surt ,5 1 31,3 1 2, hög 7,07 nära neutralt ,1 1 26,4 1 1, hög 5,54 måttligt surt ,3 2 29,5 1 4, god 6,10 nära neutralt ,2 2 42, , god 6,41 nära neutralt ,9 1 22,5 1 0, hög 4,87 måttligt surt ,5 1 25,1 1 1, hög 6,01 nära neutralt %PT %PT Klass Statusklass 103

106 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 REFERENSER Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône- Méditeranée-Corse: 218 p. Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Wa- ter Research 32: Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS (2003). Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS (2005). Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality - Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

107 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 KORT RAPPORT FÖR VARJE PROVTAGNINGSLOKAL Förklaring till resultatsidor Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningsplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 105

108 HELGEÅN 2013 Bilaga Femlingens utlopp, Agnshult Län: 7 Kronoberg Beskuggning: <5 % Kommun: Tingsryd Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 18 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m uppströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 423 IPS: 17,4 (klass 2) Antal räknade taxa: 45 TDI: 38,2 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 4,15 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,89 (klass 2) ACID: 6,21 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) mycket nära hög status IPS-indexet i Femlingens utlopp motsvarade klass 2, god status, men indexvärdet låg mycket nära gränsen mot klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var svagt förhöjd och det finns risk att indexet är något underskattat, eftersom ca 16 % av samhället utgjordes av s.k. centriska kiselalger (Aulacoseira, Cyclotella, Discostella ). Dessa räknas inte med i TDI-indexet, eftersom de primärt anses vara planktiska. De är emellertid ofta vanliga i kiselalgssamhället direkt nedströms sjöar. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 1 41, ,5 1-2 Hög status nära god status ,5 1 37,2 1 0,4 1-2 Hög status mycket nära god status ,2 2 39,0 1 0,0 1-2 God status nära hög status ,5 1 34,1 1 0,2 1-2 Hög status mycket nära god status ,4 2 38,2 1 0,7 1-2 God status mycket nära hög status Treårsmedelvärden ,4 2 37,1 1 0,3 1-2 God status mycket nära hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,46 6,24 5, Nära neutralt Nära neutralt Måttligt surt ,13 3 Måttligt surt 6,21 2 Nära neutralt Treårsmedelvärde ,65 3 Måttligt surt nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen vid Femlingens utlopp har alla fem åren legat i gränslandet mellan hög och god status. Själva indexvärdena skiljer sig mycket litet mellan åren. Treårsmedelvärdet hamnar i god status, men mycket nära gränsen mot hög status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden och 2013 (årsmedel-ph 6,5-7,3), men måttligt sura förhållanden (årsmedel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Treårsmedelvärdet motsvarar måttligt sura förhållanden, men det ligger nära gränsen mot nära neutralt. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

109 HELGEÅN 2013 Bilaga Agunnarydsån, nedströms Rydaholm Län: 6 Jönköping Beskuggning: 5-50 % Kommun: Värnamo Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Organisation: Medins Biologi AB Analysmetodik: SS-EN Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 14,3 C Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: Ca 80 m nedströms vägbron (27) vid gammal stenbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 438 IPS: 19,1 (klass 1) Antal räknade taxa: 48 TDI: 21,4 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,12 % PT: 3,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass 1) ACID: 5,97 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Agunnarydsån nedströms Rydaholm hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Vissa näringskrävande och föroreningstoleranta arter förekom, men endast i små mängder. Kiselalgssamhället dominerades av Achnanthidium minutissimum (group II), som framför allt finns i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet låg relativt nära gränsen mot måttligt surt (årsmedel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 1 20,0 1 3,6 1-2 Hög status ,0 1 24,6 1 5,3 1-2 Hög status ,5 18,1 19, ,7 26,7 21, ,7 3,6 3, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,6 1 23,3 1 4,4 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,68 3 Måttligt surt nära nära neutralt ,59 5,36 6,14 5, Måttligt surt Måttligt surt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde ,82 2 Nära neutralt mycket nära måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Agunnarydsån har alla fem åren hamnat i hög status, men de flesta IPS-värdena ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) har varit liten, medan andelen föroreningstoleranta former (%PT) varit svagt förhöjd. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden (årsmedel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), men indexvärdena låg i den övre delen av klassintervallet. År motsvarade indexvärdena nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph 6,5-7,3). Treårsmedelvärdet visar nära neutrala förhållanden, men det ligger mycket nära gränsen mot måttligt surt. Lokalen kan sägas ligga i gränslandet mellan måttligt surt och nära neutralt. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

110 HELGEÅN 2013 Bilaga Drivån, nedströms Älmhults ARV Län: 7 Kronoberg Beskuggning: <5 % Kommun: Älmhult Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 17,2 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: 0-4 m uppströms vägbron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 454 IPS: 18,4 (klass 1) Antal räknade taxa: 28 TDI: 19,4 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,82 % PT: 0,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,94 (klass 1) ACID: 7,18 (klass 2) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT Drivån nedströms Älmhults ARV hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. Kiselalgssamhället dominerades av Karayevia oblongella, Achnanthidium minutissimum (group II) och Psammothidium abundans, som alla finns i näringsfattiga eller måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 18, ,3 16, ,4 3, Hög status Hög status ,8 1 19,0 1 5,9 1-2 Hög status nära god status ,7 18, ,1 19, ,4 0, Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,3 1 18,2 1 2,4 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,70 3 Måttligt surt nära nära neutralt ,37 4, Måttligt surt Måttligt surt ,41 7, Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde ,15 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Drivån har hela perioden hamnat i klass 1, hög status, och mängden näringskrävande kiselalger (TDI) har varit liten. En liten andel föroreningstoleranta former noterades dock Treårsmedelvärdet för IPSindexet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet för hög status. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden (årsmedel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), men nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph 6,5-7,3). Treårsmedelvärdet motsvarar nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

111 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 11B. Helgeån, Östanå vid Flackarp Län: 12 Skåne Kommun: osby Koordinater: / (RT90) Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Iréne Sundberg Organisation: Medins Biologi AB Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: saknas Vattennivå: låg Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 20,4 C Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5 Provplats: I kanten på åns avsnörning, strax innan dammen och innan avsnörning av ån Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 18,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 45 TDI: 28,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,36 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,95 (klass 1) ACID: 7,34 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Helgeån vid Flackarp motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var relativt liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) 0 %. Den vanligaste arten var Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanlig i näringsfattiga och måttligt näringsrika, ej sura miljöer. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 1 31,3 1 0,2 1-2 Hög status ,0 1 31,0 1 2,8 1-2 Hög status ,0 1 31,2 1 1,6 1-2 Hög status ,7 1 29,9 1 3,5 1-2 Hög status nära god status ,6 1 28,7 1 0,0 1-2 Hög status Treårsmedelvärden ,1 1 29,9 1 1,7 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,13 2 Nära neutralt ,84 2 Nära neutralt ,64 2 Nära neutralt ,23 2 Nära neutralt ,34 2 Treårsmedelvärde ,07 2 Nära neutralt Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har de senaste fem åren legat i den nedre (sämre) delen av klassintervallet för hög status var dock indexvärdet något högre än Treårsmedelvärdet ligger i hög status, men relativt nära gränsen mot god status. Surhetsindexet ACID har visat nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) de senaste fem åren. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

112 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 21E. Bivarödsån, före utlopp i Helge å Län: 12 Skåne Beskuggning: <5 % Kommun: Östra Göinge Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 19,8 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: strax nedströms bron (traktorväg) vid brofäste Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 424 IPS: 16,8 (klass 2) Antal räknade taxa: 85 TDI: 41,2 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 5,47 % PT: 8,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,86 (klass 2) ACID: 5,87 (klass 2) NÄRA NEUTRALT mycket nära måttligt surt Kommentar årets undersökning I Bivarödsån, före utloppet i Helgeån, motsvarade IPS-indexet klass 2, god status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var svagt förhöjd, vilket stämmer med klassningen. Antalet räknade arter var mycket högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 6,5-7,3. Indexvärdet låg emellertid mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). En liten osäkerhet finns i indexet, eftersom ca 16 % av de förekommande kiselalgerna är odefinierade ur surhetssynpunkt. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 2 49, ,7 1-2 God status ,3 2 43, ,6 1-2 God status mycket nära hög status ,0 2 35,8 1 7, ,9 2 35,5 1 5, ,8 2 Treårsmedelvärden ,9 2 God status God status 41, ,0 1-2 God status 37,5 1 7,0 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,07 5,78 2 Nära neutralt 3 Måttligt surt mycket nära nära neutralt ,16 2 Nära neutralt ,73 3 Måttligt surt mycket nära nära neutralt ,87 2 Nära neutralt mycket nära måttligt surt Treårsmedelvärde ,92 2 Nära neutralt nära måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Bivarödsån hamnade alla fem åren i klass 2, god status. Indexvärdena ligger i den övre delen av klassintervallet, dvs. mer eller mindre nära gränsen mot klass 1, hög status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden 2009, 2011 och 2013, men måttligt sura förhållanden 2010 och Flera av åren låg dock indexvärdena nära gränsen mellan nära neutralt och måttligt surt. Treårsmedelvärdet motsvarar nära neutrala förhållanden, men ligger nära gränsen mot måttligt surt. Lokalen kan alltså sägas ligga i gränslandet mellan dessa två surhetsklasser. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

113 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 24F. Vinnöån, före Araslövssjön Län: 12 Skåne Beskuggning: <5 % Kommun: Kristianstad Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 19 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: ca 900 m nedströms vägbron, nära pumphus Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 415 IPS: 14,8 (klass 2) Antal räknade taxa: 19 TDI: 56,4 (klass 2-3) GOD STATUS nära måttlig status Diversitet: 2,05 % PT: 6,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,75 (klass 2) ACID: 8,84 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Vinnöån hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum group III (breda former), som finns i näringsrika vatten. Även en del föroreningstoleranta arter noterades, t.ex. Eolimna minima och Navicula gregaria. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 13,9 13, ,4 61,3 67, ,9 12,2 20, Måttlig status Måttlig status Måttlig status ,2 3 53, ,2 1-2 Måttlig status nära god status ,8 2 56, ,0 1-2 God status nära måttlig status Treårsmedelvärden ,1 3 59, ,9 3 Måttlig status nära god status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,74 8, ,61 1 Alkaliskt ,82 1 Alkaliskt ,84 1 Treårsmedelvärde Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt ,42 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Vinnöån bedömdes ha måttlig status , men indexvärdet var något högre (bättre) 2012 än de tidigare åren. År 2013 hamnade lokalen i klass 2, god status, men indexvärdet låg nära gränsen mot måttlig status. Treårsmedelvärdet visade måttlig status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var lägre än tidigare. Surhetsindexet ACID har hela tiden visat alkaliska förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

114 HELGEÅN 2013 Bilaga Helgeån, Långebro (Kristianstad) Län: 12 Skåne Beskuggning: saknas Kommun: Kristianstad Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 19,4 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: ca 30 m uppströms vägbron, vid trappa ner till vattnet Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 439 IPS: 18,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 52 TDI: 25,1 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,91 % PT: 1,6 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,94 (klass 1) ACID: 6,01 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Helgeån vid Långebro i Kristianstad hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. Den vanligast förekommande arten var Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanlig i näringsfattiga till måttligt näringsrika, ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 1 26,4 1 1,2 1-2 Hög status ,3 2 29,5 1 4,5 1-2 God status mycket nära hög status ,2 17,9 18, ,1 22,5 25, ,9 0,9 1, God status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,5 1 29,9 1 1,5 1-2 Hög status mycket nära god status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,57 6,10 6,42 4,78 6, Måttligt surt Nära neutralt Nära neutralt Måttligt surt Nära neutralt Treårsmedelvärde ,73 3 Måttligt surt mycket nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Klassningen av Helgeån i Kristianstad har varierat mellan hög och god status. Treårsmedelvärdet hamnar i hög status, men mycket nära gränsen mot god status. Lokalen verkar alltså ligga i gränslandet mellan hög och god status. Surhetsbedömningen blev nära neutralt och 2013 samt måttligt surt 2009 och 2012.Treårsmedelvärdet visar måttligt sura förhållanden, men värdet ligger mycket nära gränsen mot nära neutralt. Nära neutrala förhållanden tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 6,5-7,3, medan måttligt sura förhållanden innebär ett medel-ph mellan 5,9-6,5 och/ eller ett ph-minimum under 6,4. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

115 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 ARTLISTOR Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänlighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför) men inte med säkerhet tillhör den angivna arten Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Medelbredd ADMI (µm) = medelbredden av individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (mean width < 2,2 µm), ADMI (mean width 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (mean width > 2,8 µm), Naturvårdsverket ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADMI förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 113

116 HELGEÅN 2013 Bilaga Femlingens utlopp, Agnshult Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,8 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,9 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,3 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,7 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, ,2 Chamaepinnularia sp. CHSP 5, ,5 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, ,9 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,5 Encyonema pankowii Lange-Bertalot & Krammer EPKW 0, ,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5, ,5 Eunotia eurycephaloides Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EECP 5, ,9 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,8 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Eunotia naegelii Migula ENAE 5, ,7 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,2 Fragilaria spinarum Lange-Bertalot & Metzeltin FSPN 0, ,9 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,1 Gyrosigma obscurum (W. Smith) Griffith & Henfrey GOBS 2, ,7 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,5 Navicula sp. NASP 3, ,8 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0, ,2 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,3 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,2 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,7 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,3 Stauroneis neohyalina Lange-Bertalot & Krammer STNH 5, ,2 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,4 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,1 SUMMA (antal skal): 423 SUMMA (antal taxa): 45 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 45 TDI (0-100): 38,2 ADMI (%): 15,8 Acidofil ( ): 109 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,15 % PT: 0,7 EUNO (%): 6,9 Circumneutral ( ): 428 Odefinierad ( ): 104 ADMI (µm): IPS (1-20): 17,4 ACID: 6,21 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 357 Deformerade (%): - 2,46 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 114

117 HELGEÅN 2013 Bilaga Agunnarydsån, nedströms Rydaholm Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,7 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,7 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,4 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,2 Encyonopsis falaisensis (Grunow) Krammer ECFA 5, ,6 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,9 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,6 Eunotia glacialifalsa Lange-Bertalot EGFA 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,4 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,1 Eunotia sp. EUNS 5, ,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5, ,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,5 Gomphonema hebridense Gregory GHEB 4, ,2 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,5 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,5 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,9 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,5 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,2 Naviculadicta vitabunda (Hustedt) Lange-Bertalot NDVI 5, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,7 Nitzschia nana Grunow NNAN 4, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,8 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Nitzschia rectiformis Hustedt NRFO 3, ,2 Pinnularia perirrorata Krammer PPRI 5, ,5 Pinnularia viridiformis Krammer var. viridiformis PVIF 5, ,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,9 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,5 Sellaphora rectangularis (Gregory) Lange-Bertalot & Metzeltin SREC 4, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,1 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,2 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 SUMMA (antal skal): 438 SUMMA (antal taxa): 48 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 48 TDI (0-100): 21,4 ADMI (%): 53,0 Acidofil ( ): 258 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,12 % PT: 3,9 EUNO (%): 14,8 Circumneutral ( ): 623 Odefinierad ( ): 66 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,1 ACID: 5,97 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 53 Deformerade (%): - 2,75 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 115

118 HELGEÅN 2013 Bilaga Drivån, nedströms Älmhults ARV Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,5 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,4 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,2 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,4 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,4 Eunotia sp. EUNS 5, ,4 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,4 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,1 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,1 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,4 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,4 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,4 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,4 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,3 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,4 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,9 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia nana Grunow NNAN 4, ,4 Pinnularia gibba Ehrenberg PGIB 5, ,2 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, ,4 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,1 Psammothidium bristolicum Bukhtiyarova PBRI 5, ,9 Stauroneis neohyalina Lange-Bertalot & Krammer STNH 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): 454 SUMMA (antal taxa): 28 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 28 TDI (0-100): 19,4 ADMI (%): 29,5 Acidofil ( ): 106 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,82 % PT: 0,9 EUNO (%): 1,5 Circumneutral ( ): 852 Odefinierad ( ): 29 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,4 ACID: 7,18 Acidobiont ( ): 4 Alkalifil ( ): 9 Deformerade (%): - 2,59 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 116

119 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 11B. Helgeån, Östanå vid Flackarp Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,3 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,8 Aulacoseira pfaffiana (Reinsch) Krammer AUPF 4, ,9 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,4 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Aulacoseira sp. AULS 3, ,9 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,7 Brachysira intermedia (Oestrup) Lange-Bertalot BINT 5, ,9 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,3 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, ,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 Cymbella proxima Reimer var. proxima CPRX 3, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,7 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,9 Gomphonema gracile Ehrenberg GGRA 4, ,5 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,5 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,5 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,4 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 5, ,5 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, ,2 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, ,7 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,0 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,9 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,5 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,5 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,8 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,7 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,4 SUMMA (antal skal): 422 SUMMA (antal taxa): 45 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 45 TDI (0-100): 28,7 ADMI (%): 48,3 Acidofil ( ): 128 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,36 % PT: 0,0 EUNO (%): 1,4 Circumneutral ( ): 668 Odefinierad ( ): 47 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,6 ACID: 7,34 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 156 Deformerade (%): - 2,72 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 117

120 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 21E. Bivarödsån, före utlopp i Helge å Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,4 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,1 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,1 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.l. ACOPsl 4, ,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,5 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,2 Aulacoseira sp. AULS 3, ,9 Chamaepinnularia evanida (Hustedt) Lange-Bertalot CHEV 4, ,4 Chamaepinnularia soehrensis (Krasske) Lange-Bertalot & Krammer CHSO 5, ,5 Chamaepinnularia sp. CHSP 5, ,9 Diadesmis contenta (Grunow ex. Van Heurck) Mann DCOT 3, ,2 Diadesmis perpusilla (Grunow) Mann DPER 5, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,7 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,7 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,9 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5, ,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,5 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,5 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,4 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,7 Frustulia quadrisinuata Lange-Bertalot FQDS 5, ,2 Frustulia weinholdii Hustedt FWEI 4, ,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,7 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,4 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,2 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,2 Hippodonta coxiae Lange-Bertalot HCOX 4, ,5 Hippodonta subcostulata (Hustedt) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HISU 4, ,4 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,3 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,3 Microcostatus krasskei (Hustedt) Johansen & Sray MKRA 5, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,4 Navicula festiva Krasske NFES 5, ,5 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,5 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,9 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,9 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 5, ,1 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,5 Navicula ventralis Krasske NVTL 5, ,2 Navicula vilaplanii (Lange-Bertalot & Sabater) Lange-Bertalot & Sabater NVIP 2, ,5 Navicula sp. NASP 3, ,2 Neidium bisulcatum (Lagerstedt) Cleve NBIS 5, ,2 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,9 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,9 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,2 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 Forts. nästa sida 118

121 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 Forts. 21E Bivarödsån 21E. Bivarödsån, före utlopp i Helge å Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,5 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,4 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0, ,7 Nupela wellneri (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUWE 4, ,9 Pinnularia gibba Ehrenberg PGIB 5, ,2 Pinnularia grunowii Krammer PGRU 0, ,2 Pinnularia nodosa (Ehrenberg) W. Smith var. nodosa PNOD 5, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,9 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Psammothidium bristolicum Bukhtiyarova PBRI 5, ,7 Psammothidium chlidanos (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PCHL 5, ,2 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,9 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,7 Stauroneis smithii Grunow SSMI 4, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,9 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,7 SUMMA (antal skal): 424 SUMMA (antal taxa): 85 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 85 TDI (0-100): 41,2 ADMI (%): 10,1 Acidofil ( ): 170 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 5,47 % PT: 8,0 EUNO (%): 5,2 Circumneutral ( ): 507 Odefinierad ( ): 158 ADMI (µm): IPS (1-20): 16,8 ACID: 5,87 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 158 Deformerade (%): - 2,73 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 119

122 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 24F. Vinnöån, före Araslövssjön Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,3 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4, ,1 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,9 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,0 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,7 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,0 Hippodonta olofjarlmannii Van de Vijver & Jarlman HOLO 4, ,2 Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2, ,5 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,0 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,5 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,2 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. subtilis (Grunow) Hustedt NLSU 3, ,2 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,4 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,2 SUMMA (antal skal): 415 SUMMA (antal taxa): 19 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 19 TDI (0-100): 56,4 ADMI (%): 65,3 Acidofil ( ): 10 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,05 % PT: 6,0 EUNO (%): 1,0 Circumneutral ( ): 660 Odefinierad ( ): 5 ADMI (µm): IPS (1-20): 14,8 ACID: 8,84 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 325 Deformerade (%): - 2,93 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 120

123 HELGEÅN 2013 Bilaga Helgeån, Långebro (Kristianstad) Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3, ,2 Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,6 Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4, ,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,7 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,1 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Ctenophora pulchella (Ralfs ex Kützing) Williams & Round CTPU 3, ,5 Cymbella cymbiformis Agardh CCYM 4, ,5 Cymbella lanceolata (Agardh) Agardh var. lanceolata CLAN 4, ,2 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,5 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5, ,2 Eunotia eurycephaloides Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EECP 5, ,9 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,3 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,8 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,1 Fragilaria capucina Desmazières var. distans (Grunow) Lange-Bertalot FCDI 4, ,1 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,9 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,5 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,6 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,9 Gomphonema auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5, ,1 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,1 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,4 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Navicula aboensis (Cleve) Hustedt NABO 4, ,2 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,5 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,1 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 5, ,5 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, ,5 Nitzschia nana Grunow NNAN 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,1 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,4 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,3 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,1 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,8 SUMMA (antal skal): 439 SUMMA (antal taxa): 52 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 52 TDI (0-100): 25,1 ADMI (%): 39,6 Acidofil ( ): 173 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,91 % PT: 1,6 EUNO (%): 13,0 Circumneutral ( ): 563 Odefinierad ( ): 52 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,5 ACID: 6,01 Acidobiont ( ): 46 Alkalifil ( ): 166 Deformerade (%): - 2,74 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 121

124 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 LOKALBESKRIVNINGAR 104. Femlingens utlopp, Agnshult RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 7 Kronoberg Top. Karta: 4E SV Kommun: Tingsryd Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,35 m Vattentemperatur: 18 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: 0-10 m uppströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: >50% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk gran Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Sjöutlopp stark B: - - C: - - Övrigt Mycket nätbyggare på stenar. "Grusiga" stenar. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 122

125 HELGEÅN 2013 Bilaga Agunnarydsån, nedströms Rydaholm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 6 Jönköping Top. Karta: 5E SV Kommun: Värnamo Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 14,3 C Lokalens maxdjup: 0,45 m Märkning av lokal: Ca 80 m nedströms vägbron (27) vid gammal stenbro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar björk - Dominerande 2: annan vegetation örter - Dominerande 3: träd al - Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Provpunkt flyttad ca 80 m nedströms till gammal bro, fastare botten. Prov taget på långskottsväxter. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 123

126 HELGEÅN 2013 Bilaga Drivån, nedströms Älmhults ARV RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 7 Kronoberg Top. Karta: 4D SO Kommun: Älmhult Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 4 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 17,2 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: 0-4 m uppströms vägbron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lågt vatten vilket möjliggör prov från sten vid bron. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 124

127 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 11B. Helgeån, Östanå vid Flackarp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 12 Skåne Top. Karta: 3D NO Kommun: osby Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 50 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,35 m Vattentemperatur: 20,4 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: I kanten på åns avsnörning, strax innan dammen och innan avsnörning av ån Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar - - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stark B: - - C: - - Övrigt Mycket lågt vatten, knappt något vatten över "forsnacken" Prov tagna lite närmare dammkanten än tidigare. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 125

128 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 21E. Bivarödsån, före utlopp i Helge å RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 12 Skåne Top. Karta: 3D NO Kommun: Östra Göinge Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 9 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 19,8 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: strax nedströms bron (traktorväg) vid brofäste Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass älgört nässlor Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - - C: - - Övrigt Bommat från båda håll, ca 800 m att gå. Ena strandkantens bottensubstrat och strandmiljö bedömd. Branta kanter, ont om växter i vatten, tog på sten vid brofäste. Stenar väl under vatten och ej skuggade av bron. En hel del sand på stenarna. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 126

129 HELGEÅN 2013 Bilaga 7 24F. Vinnöån, före Araslövssjön RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 12 Skåne Top. Karta: 3D SO Kommun: Kristianstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 19 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: ca 900 m nedströms vägbron, nära pumphus Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: buskar pil - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - - C: - - Övrigt Endast provlokalsidan bedömd. Tog på den södra sidan, vid båt en bit bortom "pumphuset". Kunde inte nå flytbladsväxter i år, fick ta på övervattensväxter vid "ny" båt. Tidigare använd båt vattenfylld. Få växter i vattnet! Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 127

130 HELGEÅN 2013 Bilaga Helgeån, Långebro (Kristianstad) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 12 Skåne Top. Karta: 3D SO Kommun: Kristianstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 70 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 19,4 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Märkning av lokal: ca 30 m uppströms vägbron, vid trappa ner till vattnet Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: buskar hassel - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort stark B: - - C: - - Övrigt Endast provlokalsidan bedömd. Prov togs i kanten vid trappan (på näckrosor mha. kratta). Artificiel betyder i detta fallet gräsyta i strandzonenoch cykelbana. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 128

131 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 BILAGA 8 Bottenfauna Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 129

132 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB (Jonatan Johansson), Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: SS-EN ISO (rinnande vatten) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (2010). Analys Utförare: Medins Biologi AB (Anders Boström), Nolgårdsvägen 15, Hammarö, , info@medins-biologi.se Metod: Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Utvärdering Utförare: Medins Biologi AB (Anders Boström), Nolgårdsvägen 15, Hammarö, , info@medins-biologi.se Metod: Statusklassificering med utgångspunkt från bottenfaunan följer Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Expertbedömningar enligt Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 2009). 130

133 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 METODIK Provtagning Provtagningen av bottenfauna utfördes på nio lokaler den 1-3 oktober 2013 av Medins Biologi AB. Lokalernas läge och en beskrivning av lokalerna återfinns längre fram i denna bilaga. Provtagningssträckorna valdes, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande - forsande karaktär. Provtagningen utfördes enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN ISO (SIS 2012). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Metoden innebär i korthet att proverna tas med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hålls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rörs upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Analys Djuren sorterades ut på laboratoriet varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Nivån för artbestämningarna följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Fullständiga artlistor redovisas längre fram i denna bilaga. Utvärdering Statusklassificering Statusklassningen följde Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Index har utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöars strandzon och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen sker i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Expertbedömningar Utöver statusklassningen enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter gjordes expertbedömningar av surhet, eutrofiering, hydromorfologisk påverkan och annan påverkan på lokaler i vattendrag. Vid expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var 131

134 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 också en viktig faktor. Två nya index (Taxaindex och Regleringsindex) har tagits fram på Medins Biologi för att bedöma påverkan på bottenfaunan (Ericsson 2010). Taxaindex utnyttjar att vattendragens bredd är en av de viktigaste faktorerna som avgör artrikedomen på en lokal (Malmqvist & Hoffsten 2000). Genom att jämföra det uppmätta artantalet på en lokal med det förväntade referensvärdet utifrån vattendragets bredd vid lokalen kan man få en indikation på om bottenfaunan är negativt påverkad. Bedömning av naturvärden på lokaler i rinnande vatten gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al. 2009). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al. 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. 132

135 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 REFERENSER ALcontrol Laboratories 2009, 2010, 2011, 2012 och Helgeån 2008, 2009, 2010, 2011 och Kommittén för samordnad recipientkontroll av Helgeån. Engblom, E & Lingdell, P-E Ecclisopteryx dalecarlica. ArtDatabankens artfaktablad. Engblom, E & Lingdell, P-E Rev. Bjelke, U Odontocerum albicorne. ArtDatabankens artfaktablad. Ericsson, U Undersökning av påverkan på bottenfaunan i reglerade sjöar och vattendrag i Värmlands län Rapport till Länsstyrelsen i Värmlands län. Medins Biologi AB. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige The red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Malmqvist, B. & Hoffsten, P-O Macroinvertebrate taxonomic richness, community structure and nestedness i Swedish streams. -Arch. Hydrobiol. 150: Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: Svensson, B Rev. Bjelke, U Rhithrogena germanica. ArtDatabankens artfaktablad. SIS, Svensk Standard, SS-EN ISO 10870:2012, Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport

136 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa i vattendrag. Regleringsindex: Samansatt index för bedömning av regleringspåverkan i sjöar. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. 134

137 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Indelning enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och indelas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 135

138 HELGEÅN 2013 Bilaga Helge å, Möckelns utflöde Datum: Kommun: Älmhult Koordinat: / RT m nedströms bron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 43 6,3 13 0,90 1,17 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 25 lågt Höga naturvärden 12 Taxaindex (%): 60 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Se kommentaren nedan. EPT-index: 17 måttligt högt Diversitetsindex: 2,58 lågt Totalt: 12 poäng Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 5 måttligt högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Ingen eller obetydlig påverkan Hög status 40 9 Kommentar Såväl ASPT- som DJ-index har visat förhållandevis stabila värden sedan Värdena för antal taxa har varierat något och varit låga vid de två senaste undersökningarna. Detta kan bero på att lokalen vissa år är sjöpåverkad, där vissa arter i sjöns utlopp drar nytta av planktonproduktionen i sjön och kan på bekostnad av andra arter bli mycket talrika. Miljöförhållandena i övrigt bedöms, åtminstone sedan 1999, i stort sett ha varit likartade för bottenfaunan på lokalen. Fyra ovanliga arter noterades: dagsländan Baetis sp. av fuscatus/scambus -gruppen samt nattsländorna Brachcentrus subnubilus, Ceraclea perplexa och Oecetis notata

139 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 20AB. Almaån, före utflöde i Helge å Datum: Kommun: Östra Göinge Koordinat: / RT90 I den norra fåran, 5-15 m nedströms bron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 57 6,8 14 1,21 1,27 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 54 mycket högt Mycket höga naturvärden 25 Taxaindex (%): 138 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Se kommentaren nedan. EPT-index: 32 mycket högt Diversitetsindex: 4,27 mycket högt Totalt: 12 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 12 mycket högt Antal taxa 10 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering Ingen eller obetydlig påverkan 98 Ingen bedömning Ingen eller obetydlig påverkan Hög status Antal taxa 60 Kommentar Bottenfaunan har undersökts årligen sedan 1994 med undantag för år 1998 då vattenflödet var alltför högt. Under perioden har såväl totalantal taxa som DJ-index varierat något, medan ASPT-index legat stabilt. Mot bakgrund av bottenfaunans sammansättning genom åren, med förekomst av eutrofieringskänsliga taxa, är det troligare att de lägre värdena för antalet taxa vissa år istället skulle kunna bero på vattenreglering och/eller naturlig variation. Fyra ovanliga arter påträffades: dagsländan Baetis sp. av fuscatus/scambus -gruppen, nattsländan Psychomyia pusilla, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis samt skalbaggen Hydraena pulchella Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index

140 HELGEÅN 2013 Bilaga Helge å, vid Torsebro Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT m nedströms bron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 68 5,8 12 1,44 1,07 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Måttlig Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 37 måttligt högt Höga naturvärden 15 Taxaindex (%): 88 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Se kommentaren nedan. EPT-index: 17 måttligt högt Diversitetsindex: 3,17 måttligt högt Totalt: 15 poäng Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Expertbedömning Antal taxa ASPT DJ-/ASPT-index År Påverkan/Status map eutrofiering 60 DJ Ingen eller obetydlig påverkan Hög status God status 6 13 Hög status 20 3 Kommentar Med undantag av ett taxon noterades få individer av andra eutrofieringskänsliga sländtaxa på lokalen. Detta skulle kunna indikera påverkan av eutrofierande ämnen. Eftersom andelen individer av vissa eutrofieringsståliga taxa var låg bedömdes den ringa förekomsten av vissa eutrofieringskänsliga taxa i proverna från lokalen kunna bero på andra faktorer, såsom regleringspåverkan och blockig botten som försvårade provtagningen. Både ASPT- och DJ-index har visat stabila värden sedan Värdena för totalantal taxa har varierat en del under undersökningsperioden och tenderar att under senare år återgå till samma nivå som strax före sekelskiftet. Sammantaget bedöms miljöförhållandena, åtminstone sedan 1999, inte ändrats nämnvärt för bottenfaunan på lokalen. Fyra ovanliga arter påträffades: dagsländan Baetis sp. av fuscatus/scambus -gruppen, nattsländan Psychomyia pusilla, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis samt skalbaggen Stenelmis canaliculata

141 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 32A. Vramsån, uppströms Rickarum Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT m nedströms bron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 40 6,2 11 0,85 1,15 1,20 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 84 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 14 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,11 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Ingen eller obetydlig påverkan Hög status God status Hög status Kommentar Värdena för totalantal taxa och ASPT- index har visat förhållandevis stabila värden under undersökningsperioden, medan DJ-index har varierat något mer. Lokalens botten utgörs av en hög andel sand, vilket gör att den är instabil. Eftersom DJ-index även tar hänsyn till antalet individer av vissa taxa och inte enbart till förekomst av vissa indikatortaxa som ASPT-index är det tänkbart att ett föränderligt bottensubstrat har större betydelse för DJ- än ASPT-indexet. Miljöförhållandena bedöms mot bakgrund av detta ha varit relativt likartade under hela perioden

142 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 32AB. Vramsån, vid Årröd Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT90 Ca 40 m uppströms vägen. Den röda markeringen visar lokalens läge. Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 45 6,6 13 0,94 1,23 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 37 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 101 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Hydropsyche saxonica 3 poäng EPT-index: 21 måttligt högt Diversitetsindex: 3,73 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering Ingen eller obetydlig påverkan Hög status Antal taxa Kommentar Både ASPT- och DJ-index har visat stabila värden under hela undersökningsperioden Värdena för totalantal taxa har varierat något. Variationen är dock inte större än att den kan betraktas som normal mellanårsvariation. Bottenfaunans sammansättning har indikerat att miljöförhållandena varit likartade under hela undersökningsperioden. 0 Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index

143 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 32L. Vramsån, före utflöde i Helge å Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT90 5 m nedstr. till 2 m uppstr. bron i den norra fåran. Den röda markeringen visar lokalens läge. Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 70 6,0 12 1,48 1,12 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 45 högt Höga naturvärden 13 Taxaindex (%): 115 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Se kommentaren nedan. EPT-index: 18 måttligt högt Diversitetsindex: 3,08 måttligt högt Totalt: 12 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 14 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 10 högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Hög status 3 Kommentar Både ASPT- och DJ-index har visat förhållandevis stabila värden sedan Värdena för totalantal taxa har varierat något under undersökningsperioden , men förmodligen inom vad som ryms inom naturlig variation. Sammantaget indikerar detta att miljöförhållandena, åtminstone sedan 1999, i stort sett har varit likartade. I proverna från lokalen noterades fyra ovanliga arter: igeln Dina lineata, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis, skalbaggen Stenelmis canaliculata samt snäckan Bithynia leachii

144 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 33AA. Mjöån, vid Åbjär Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT m uppströms träbron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 38 6,5 14 0,79 1,20 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 29 måttligt högt Mycket höga naturvärden 24 Taxaindex (%): 80 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Se kommentaren nedan. EPT-index: 18 måttligt högt Diversitetsindex: 3,76 måttligt högt Totalt: 24 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 10 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 10 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering Ingen eller obetydlig påverkan Hög status Antal taxa 60 Kommentar Värdena för ASPT- och DJ-index har visat stabila värden under hela undersökningsperioden Värdena för totalantal taxa har varierat något men denna variation bedöms ligga inom ramen för normal melllanårsvariation. Miljöförhållandena bedöms ha varit likartade hela perioden. På lokalen påträffades två rödlistade arter: dagsländan Rhithrogena germanica och nattsländan Odontocerum albicorne (båda är placerade i rödlistekategori NT - Nära hotad). Dessutom påträffades fyra ovanliga arter: dagsländan Baetis sp. av fuscatus/scambus -gruppen, bäcksländorna Dinocras cephalotes och Nemoura flexuosa samt nattsländan Philopotamus montanus Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index

145 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 33C. Mjöån, Lyngby Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT m nedströms dämmet, nedanför huset. Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 49 6,4 12 1,03 1,19 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 41 högt Mycket höga naturvärden 16 Taxaindex (%): 115 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Se kommnentaren nedan. EPT-index: 20 måttligt högt Diversitetsindex: 3,27 måttligt högt Totalt: 15 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Ingen eller obetydlig påverkan Hög status 40 9 Kommentar ASPT- index har visat stabila värden medan DJ-index åtminstone har visat stabilt höga värden under undersökningsperioden Värdena för totalantal taxa har varierat något under denna period och tenderar att ha stagnerat på en hög nivå under senare år. Bottenfaunans sammansättning har indikerat att miljöförhållandena varit likartade under hela undersökningsperioden I proverna från lokalen noterades den rödlistade nattsländan Ecclisopteryx dalecarlica (tillhörande rödlistekategori NT - Nära hotad). Denna art noterades i en hög numerär, vilket är ovanligt för rödlistade arter. Dessutom påträffades tre ovanliga arter: dagsländan Serratella ignita samt skalbaggarna Brychius elevatus och Oreodytes sanmarkii

146 HELGEÅN 2013 Bilaga Vittskövleån, Vittskövle Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT90 SO om idrottsplatsen, 0-15 m nedstr. elstolpe. Den röda markeringen visar lokalens läge. Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 27 4,3 6 0,56 0,79 0,20 Nära neutralt God Otillfredsställande Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Otillfredsställande God Hög Index Totalantal taxa: 17 mycket lågt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 51 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Baetis vernus 3 poäng EPT-index: 3 mycket lågt Diversitetsindex: 2,03 mycket lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 10 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 94 Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan 97 Betydlig påverkan 98 Stark eller mycket stark påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan 00 Betydlig påverkan Betydlig påverkan 08 Måttlig status 09 Otillfredsställande status Måttlig status 13 Otillfredsställande status Antal taxa DJ-/ASPT-index 15 Kommentar Värdena för totalantal taxa har varierat mellan åren och har hela tiden varit låga. Värdena för ASPT- och DJindex har sedan 1999 legat förhållandevis stabilt på relativt låga nivåer. Påverkansgraden/statusen med avseende på eutrofiering har ändrats flera gånger under undersökningsperioden, men har nästan alltid varit kraftig. Lokalens bottenförhållanden är inte helt optimala varken för bottendjur eller för själva provtagningen (lättrörlig sandbotten och finsediment). På grund av detta riskerar artunderlagen att inte bli helt representativa för de faktiska påverkansförhållandena. 144 Taxa ASPT DJ

147 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 Förklaring till artlista rinnande vatten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk) (Gärdenfors 2010): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandelger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 145

148 HELGEÅN 2013 Bilaga Helge å, Möckelns utflöde x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 0,7 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2 0,2 Erpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 0,0 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,4 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) Ov ,8 0,1 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,4 21,9 Caenis rivulorum - Eaton, ,8 0,8 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 6,9 PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla sp Plecoptera 2 1,2 0,2 Nemoura sp Plecoptera 0,2 0,0 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera 4 5 5,6 0,9 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,4 0,2 Athripsodes sp ,0 0,3 Brachycentrus subnubilus - Curtis, Ov 1 0,2 0,0 Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) ,4 0,2 Ceraclea perplexa - (McLachlan, 1877) Ov 1 1 0,4 0,1 Ceraclea sp ,4 0,2 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4 3,5 Hydropsyche sp ,8 3,9 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 0,0 Mystacides sp ,2 0,0 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,0 44,8 Oecetis notata - (Rambur, 1842) Ov 1 0,2 0,0 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,0 1,6 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,0 0,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 0,3 Chironomidae ,8 9,6 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 2,7 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 146

149 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 20AB. Almaån, före utflöde i Helge å x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 5,4 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,4 4,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 0,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,1 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) ,4 0,1 Zygoptera ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,0 2,7 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 4,4 Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) Ov 1 0,2 0,1 Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2 0,1 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,0 4,1 Caenis rivulorum - Eaton, ,0 19,4 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4 0,1 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,6 1,6 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4 6,0 Leptophlebia sp ,2 0,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,8 1,4 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura sp Plecoptera 0,4 0,1 Isoperla sp Plecoptera ,8 4,1 Leuctra fusca - (Linné, 1758) Plecoptera 0,2 0,1 Nemoura avicularis - Morton, Plecoptera 1 0,2 0,1 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 4 1,0 0,3 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera 18 15,6 4,6 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,2 0,4 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,4 0,7 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2 0,4 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4 0,1 Hydroptila sp ,2 0,1 Ithytrichia sp ,6 0,2 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 0,1 Limnephilidae ,8 0,2 Mystacides sp ,2 0,1 Oecetis sp ,2 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8 0,8 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,6 1,4 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) Ov 1 0,2 0,1 Rhyacophila sp ,6 0,2 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,2 0,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,0 0,6 COLEOPTERA, skalbaggar Dytiscidae Lv ,2 0,1 Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,8 0,5 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,8 3,2 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,0 0,9 Hydraena pulchella Ad. - Germar, Ov 1 0,2 0,1 Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,4 0,1 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,8 0,5 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 13,4 Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,4 0,1 Oulimnius sp. Ad ,6 1,9 Oulimnius sp. Lv ,8 0,5 Oulimnius troglodytes Lv. - (Gyllenhal, 1827) ,2 0,1 Oulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,8 2,9

150 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 Forts. från föregående sida. 20AB. Almaån, före utflöde i Helge å x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 0,7 Chironomidae ,6 8,1 Simuliidae ,4 0,1 Tabanidae ,2 0,1 Tipulidae ,4 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 1,9 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 148

151 HELGEÅN 2013 Bilaga Helge å, vid Torsebro x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,4 0,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,8 0,5 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 0,2 HIRUDINEA, iglar Dina lineata - (Müller, 1774) Ov 1 0,2 0,1 Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,8 0,2 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,6 0,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 3,0 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,6 3,4 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,0 20,9 Baetis sp ,6 5,4 Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) Ov 1 0,2 0,1 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2 0,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 3,5 PLECOPTERA, bäcksländor Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,6 0,5 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,4 33,0 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6 2,5 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4 14,4 Hydropsyche sp ,6 0,2 Hydroptila sp ,6 0,2 Ithytrichia sp ,2 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 0,6 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,2 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2 0,1 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) Ov 1 0,2 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,4 0,7 Rhyacophila sp ,0 0,3 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,6 0,2 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,4 0,1 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2 0,3 Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,1 Stenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) Ov 1 0,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,0 0,9 Empididae ,2 0,1 Pediciidae ,2 0,1 Simuliidae ,0 0,6 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,8 1,4 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,8 0,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 4,8 Sphaerium sp ,2 0,3 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 149

152 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 32A. Vramsån, uppströms Rickarum x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,4 0,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 1,2 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,2 21,7 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 0,7 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,4 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Ephemera danica - (Müller, 1764) ,8 4,3 Ephemera sp ,2 4,9 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4 28,2 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2 0,1 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,8 0,7 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2 1,7 PLECOPTERA, bäcksländor Leuctra fusca - (Linné, 1758) Plecoptera 0,4 0,2 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 1 0,6 0,2 Nemoura avicularis - Morton, Plecoptera 0,2 0,1 Perlodidae Plecoptera 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,2 1,3 Athripsodes sp ,2 0,9 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,2 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,6 0,2 Limnephilidae ,6 0,2 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,6 0,6 Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,2 0,1 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,2 0,1 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,0 18,0 Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,4 0,2 Oulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,1 Platambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 0,3 Chironomidae ,4 5,0 Limoniidae ,4 0,6 Pediciidae ,8 0,3 Simuliidae ,2 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,8 7,5 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 150

153 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 32AB. Vramsån, vid Årröd x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 0,6 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,0 20,7 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) ,2 0,0 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,0 2,6 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,0 13,4 Baetis sp ,0 4,0 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,2 0,0 Ephemera sp ,8 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,0 13,6 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,0 3,3 PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla sp Plecoptera 4 3 5,0 0,9 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 0,4 0,1 Leuctra sp Plecoptera 2 0,4 0,1 Perlodes dispar - (Rambur, 1842) Plecoptera 2 0,6 0,1 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 4 2,4 0,4 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera 3 1 1,4 0,3 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,2 0,8 Athripsodes sp ,6 0,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6 1,2 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, Ov 2 1 0,6 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 5,3 Ithytrichia sp ,8 0,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 0,1 Limnephilidae ,4 0,1 Polycentropodidae ,0 0,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2 0,8 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,8 0,3 Rhyacophila sp ,2 0,4 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,2 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,0 1,6 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,0 11,2 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,6 3,4 Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,4 0,1 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,0 0,4 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 9,0 Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,4 0,4 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,4 3,2 Limoniidae ,4 0,1 Pediciidae ,4 0,3 Simuliidae ,6 0,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,4 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,4 0,1 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 151

154 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 32L. Vramsån, före utflöde i Helge å x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 0,2 Polycelis sp ,0 0,5 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,6 0,2 Turbellaria ,4 0,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 0,7 HIRUDINEA, iglar Dina lineata - (Müller, 1774) Ov 1 0,2 0,0 Glossiphoniidae ,6 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,0 14,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 1,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,2 0,7 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 1,1 Baetis sp ,6 0,2 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2 0,0 Caenis rivulorum - Eaton, ,2 0,0 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,4 0,0 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,0 3,0 PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla sp Plecoptera 2 6 3,0 0,3 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 0,2 0,0 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera 2 1,2 0,1 NEUROPTERA, nätvingar Sisyra sp ,2 0,0 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,2 0,0 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,8 0,1 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,4 6,4 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6 0,8 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 5,9 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 1,0 Limnephilidae ,4 0,4 Lype sp ,6 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,4 0,0 Rhyacophila sp ,8 0,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,8 2,6 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,2 0,1 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,8 0,2 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,6 0,1 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,0 1,2 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,0 46,8 Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,9 Oulimnius sp. Ad ,4 0,4 Oulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,4 0,0 Stenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) Ov 1 0,2 0,0 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,2 0,4 Limoniidae ,8 0,1 Muscidae ,4 0,0 Pediciidae ,8 1,7 Simuliidae ,8 0,3 Tipulidae ,4 0,0 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,8 0,9 Bithynia leachii - (Sheppard, 1823) Ov 1 0,2 0,0 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,6 0,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,0 2,8 Sphaerium sp ,8 3,4 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 152 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory

155 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 33AA. Mjöån, vid Åbjär x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 1,3 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,2 3,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,6 1,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,4 0,1 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 24,5 Baetis sp ,4 8,8 Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) Ov 1 0,2 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 2,4 Rhithrogena germanica - Eaton, NT ,4 3,1 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura sp Plecoptera 1 0,2 0,1 Dinocras cephalotes - (Curtis, 1827) Ov Plecoptera 1 3 2,2 0,7 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 1 0,6 0,2 Leuctra nigra - (Olivier, 1811) Plecoptera 0,2 0,1 Leuctra sp Plecoptera ,4 3,8 Nemoura flexuosa - Aubert, Ov Plecoptera 3 0,6 0,2 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 4 16,4 5,5 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,2 3,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 9,1 Limnephilidae ,2 0,1 Odontocerum albicorne - (Scopoli, 1763) NT 1 4 1,0 0,3 Philopotamus montanus - (Donovan, 1813) Ov 2 0,4 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,6 0,2 Rhyacophila sp ,0 0,7 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,6 0,2 Sericostomatidae ,6 0,2 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,4 0,5 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,6 4,5 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,4 8,5 Limnebius sp. Ad ,2 0,1 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,8 1,3 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2 12,7 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,4 0,5 Pediciidae ,2 0,4 Simuliidae ,6 2,2 Tipulidae ,2 0,1 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 153

156 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 33C. Mjöån, Lyngby x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 7,2 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,0 41,7 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) ,2 0,0 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,6 0,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,4 0,1 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,0 2,1 Caenis rivulorum - Eaton, ,6 0,1 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,2 0,0 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4 0,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2 0,4 Serratella ignita - (Poda, 1761) Ov 1 1 0,4 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla sp Plecoptera 0,6 0,1 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 0,2 0,0 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 0,4 0,1 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera 8 2 3,6 0,6 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,0 1,8 Ecclisopteryx dalecarlica - Kolinati, NT ,6 4,9 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4 0,4 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 0,2 Hydropsyche sp ,8 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 0,1 Limnephilidae (annan) ,6 0,5 Polycentropodidae ,4 0,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2 0,7 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,8 0,3 Rhyacophila sp ,8 0,5 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,4 0,6 COLEOPTERA, skalbaggar Brychius elevatus Lv. - (Panzer, 1794) Ov 1 0,2 0,0 Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,8 0,8 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,4 5,4 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,6 1,9 Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,2 0,0 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,6 0,8 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2 4,4 Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,0 Oreodytes sanmarkii Ad. - (Sahlberg, 1826) Ov ,4 1,3 Oulimnius sp. Ad ,2 0,9 Oulimnius sp. Lv ,4 0,2 Oulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,8 0,3 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,0 14,8 Empididae ,4 0,1 Limoniidae ,0 0,2 Pediciidae ,6 3,3 Simuliidae ,0 1,8 Tipulidae ,6 0,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2 0,0 Radix sp ,4 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,8 0,1 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 154

157 HELGEÅN 2013 Bilaga Vittskövleån, Vittskövle x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 0,5 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,0 57,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,4 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4 0,2 Baetis sp ,4 0,2 Baetis vernus - Curtis, Ov ,8 1,5 TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae ,2 0,1 Micropterna sequax - Mc Lachlan, ,2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar Platambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,8 16,6 Empididae ,2 0,1 Limoniidae ,0 0,8 Pediciidae ,8 8,5 Simuliidae ,6 2,9 Stratiomyidae ,2 0,1 Tabanidae ,2 0,1 Tipulidae ,8 1,1 GASTROPODA, snäckor Radix sp ,6 0,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 9,5 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 155

158 HELGEÅN 2013 Bilaga Helge å Möckelns utflöde RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 4D NO Län: 7 Kronoberg Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Älmhult Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Jonatan Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 30 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 34 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 35 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 11,1 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 3-13 m nedströms bron. Vi högre vattenstånd tas proven vid den östra stranden. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd klibbal björk Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 156

159 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 20AB. Almaån före utflöde i Helge å RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Östra Göinge Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Jonatan Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,1 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: I den norra fåran, 5-15 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >50% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al alm Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: Vattenreglering stark C: - saknas Övrigt Något storblockigt. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 157

160 HELGEÅN 2013 Bilaga Helge å vid Torsebro RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Jonatan Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 40 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 40 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 10,8 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Lokalen ligger ca 0-8 m nedströms kraftledningstolpens fundament, m nedströms bron. Se övrigt. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >50% Mossor: 5-50% Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: 5-50% Grus: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar salix - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering mycket stark B: Jordbruk stark C: - saknas Övrigt Svårprovtaget pga storblockig botten. Proverna togs nedströms och jämsides kraftledningsstolpens fundament. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 158

161 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 32A. Vramsån uppströms Rickarum RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SV Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Jonatan Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,18 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 7,3 C Lokalens medeldjup: 0,15 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 2-12 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: Dikning måttlig C: - saknas Övrigt Proverna tas ofta längs norra stranden. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 159

162 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 32AB. Vramsån vid Årröd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Jonatan Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6,5 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 7,4 C Lokalens medeldjup: 0,1 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 0-10 m uppströms skogshagens gräns, ca 40 m uppströms vägen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: 5-50% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar al - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 160

163 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 32L. Vramsån före utflöde i Helge å RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Jonatan Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 9,2 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 5 m nedströms till 2 m uppströms bron i den norra fåran. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: <5 % Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: åker Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al kastanj Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: Reningsverk måttlig C: - saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 161

164 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 33AA. Mjöån vid Åbjär RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 2D NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Jonatan Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,2 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: lågt Vattentemperatur: 7,4 C Lokalens medeldjup: 0,1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15 m uppströms träbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >50% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd bok - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Något storblockigt. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 162

165 HELGEÅN 2013 Bilaga 8 33C. Mjöån Lyngby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 2D NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Jonatan Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 5 m Vattenfärg: klart Vattennivå: låg Vattentemperatur: 8,1 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 5-15 m nedströms dämmet, nedanför huset. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: 5-50% Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: > 50% Grus: >50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: äng Dominerande 3: lövskog Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: övrigt - - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: träd al - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 163

166 HELGEÅN 2013 Bilaga Vittskövleån Vittskövle RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 2D NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Jonatan Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,1 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 2 m Vattenfärg: klart Vattennivå: lågt Vattentemperatur: 10,1 C Lokalens medeldjup: 0,05 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Proverna togs där det gick, nedströms den avsnörpta sträckan sydost om idrottsplatsen, 0-15 m nedströms elledningsstolpe. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter Finsediment: 5-50% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Fin sten: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50% Grov sten: saknas Långskottsv: > 50% Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd al - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 164