NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN
|
|
- Johannes Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 22 Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke Ulf Ericsson Iréne Sundberg
2 Recipientkontrollen i Nissan 22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING OCH METODIK... 6 PROVTAGNINGSSTATIONER OCH FREKVENS... 6 UNDERSÖKNINGSMOMENT OCH METODER... 6 UTVÄRDERING... 1 RESULTAT NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR NÄRINGSÄMNEN/EUTROFIERING SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN LJUSFÖRHÅLLANDEN... 2 SURHETSTILLSTÅND METALLER REFERENSER BILAGA 1. Resultat lokal för lokal. BILAGA 2. Vattenkemiska analyser, rinnande vatten (L1). BILAGA 3. Vattenkemiska analyser, sjöar (L2). BILAGA 4. Vattenkemiska analyser, rinnande vatten metaller (L3). BILAGA 5. Kemiska analyser av metaller i vattenmossa (rinnande vatten). BILAGA 6. Vattenkemiska analyser i PMK punkten. BILAGA 7. Vattenföring och transportberäkningar. BILAGA 8. Bedömning av vattenkemi och metaller. BILAGA 9. Bottenfauna i rinnande vatten. Bedömningsgrunder, metoder, resultat, lokalbeskrivningar och artlistor. BILAGA 1. Planktiska alger i sjöar. Bedömningsgrunder, metoder, resultat och artlistor. BILAGA 11. Påväxtundersökningar i rinnande vatten. Bedömningsgrunder, metoder, resultat och artlistor. BILAGA 12. Vattenkemiska annalyser i Hallands läns kalkeffektuppföljning. BILAGA 13. Vattenkemiska annalyser i Jönköpings läns kalkeffektuppföljning. BILAGA 14. Punktutsläpp. 3
3 Recipientkontrollen i Nissan 22 INLEDNING Nissan har sina källflöden på det småländska höglandet, cirka 5 kilometer väster om Taberg. Efter cirka 2 mil och omkring 315 meters fallhöjd rinner Nissan ut i Laholmsbukten vid Halmstad. Avrinningsområdet omfattar totalt 2 68 km 2. Huvuddelen av arealen utgörs av skogsmark men cirka 5 % utgörs av sjöar och cirka 6 % av jordbruksmark. Till Nissan rinner tre större biflöden, Anderstorpaån, Färgån och Kilan. Ett flertal kommunala reningsverk, pappersbruket i Hyltebruk samt flera andra industrier, bl a ytbehandlingsindustrier, har utsläpp till Nissan. Redan på talet var Nissan kraftigt förorenad men genom strukturomvandlingar i industrin och en effektiv rening av utsläppen har vattenkvaliten förbättrats avsevärt sedan början av talet. Förutom påverkan från utsläpp är vattendraget påverkat av reglering och utnyttjas för kraftproduktion. Nissans vattenvårdsförbund, som bildades 196, samordnar vattenkontrollen i Nissans vattensystem. Förbundets medlemmar består huvudsakligen av berörda kommuner samt av de industrier som har intresse av att bevaka vattenkvaliteten i Nissan. Det nu gällande kontrollprogrammet som fastställdes har reviderats vid ett flertal tillfällen, senast Programmet är utformat enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV 1986:3) och den huvudsakliga målsättningen med undersökningarna är att, i en regional skala, beskriva recipientens tillstånd och att beräkna transporter av enskilda ämnen från vattensystemets olika grenar. Vattenvårdsförbundet har givit i uppdrag åt Medins Sjö- och Åbiologi AB att i samarbete med Alcontrol sköta provtagning, analys och utvärdering under treårsperioden Alcontrol ansvarar för de kemiska analyserna och Medins Sjö- och Åbiologi AB ansvarar för biologiska analyser, provtagning och utvärdering av resultaten. Vid utvärderingen har också resultaten från den PMK-punkt som finns i Nissan och som provtas i Naturvårdsverkets regi använts. Resultat från länens kalkeffektkontroll har också använts vid utvärderingen. Denna rapport redovisar resultaten från de undersökningar som genomförts under 22. Efter ett inledande metodavsnitt sammanfattas resultaten i en övergripande resultatdel. Här redovisas också transporter av näringsämnen och metaller. I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. Här sammanfattas och utvärderas resultaten från alla undersökningstyper vid varje provpunkt. Samtliga primärdata från undersökningarna år 22 presenteras i bilagor i slutet av rapporten. 5
4 Recipientkontrollen i Nissan 22 UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING OCH METODIK PROVTAGNINGSSTATIONER OCH FREKVENS Under året har det skett provtagning i 35 provpunkter i rinnande vatten och i 1 provpunkter i sjöar (tabell 2 och figur 1). Av tabell 2 framgår också vilken typ av provtagning som genomförts på respektive station. I rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett varannan månad, med start i februari varje år, förutom vid fyra stationer i Nissans huvudfåra (provpunkt 1, 2, 5 och 8) som provtagits varje månad. Den nedersta stationen i Nissan (provpunkt 1) är en PMK-provpunkt och provtagning har där skett i Naturvårdsverkets regi. Provtagning för metallhaltsbestämning i vattenmossa utfördes vid 22 provlokaler under augusti - oktober. Vid 11 av lokalerna provtogs vattenmossa även i april - maj. Bottenfaunan i rinnande vatten undersöks årligen på fyra lokaler i oktober - november. I år undersöktes ytterligare 11 lokaler. Påväxtundersökningar har utförts årligen på två lokaler (2 och 8) i augusti. Metallhaltsbestämning i fisklever (gädda) skulle gjorts på fyra lokaler (2, 5, 8 och 115) i april. Lågt vattenstånd under lektiden gjorde dock att ingen fisk kunde fångas. Nya försök kommer att göras kommande år. I sjöarna har vattenkemisk provtagning genomförts årligen vid två tillfällen, april och augusti. Växtplanktonprover togs i sex av sjöarna vid augustiprovtagningen. UNDERSÖKNINGSMOMENT OCH METODER Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten (L1) har omfattat vattentemperatur, konduktivitet, ph, alkalinitet, TOC, grumlighet (FNU), färgtal, syrgas, syrgasmättnad, nitrat/nitrit-kväve (NO 3/2 ), totalkväve (N), totalfosfor (P). Vid två av lokalerna analyserades även ammonium (NH 4 ) och bor (B). Metaller i vatten (L3) analyserades vid fyra lokaler. De analyserade metallerna var aluminium (Al), labilt (jonbytt) aluminium, kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), nickel (Ni), bly (Pb), zink (Zn), kobolt (Co) och kisel (Si). Provtagningen har skett i enlighet med BIN SR 11 (SNV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen (L2) omfattat vattentemperatur (profil), siktdjup, konduktivitet, grumlighet (FNU), Absorbans, ph, alkalinitet, färgtal, TOC, syrgas (profil), syrgasmättnad (profil), totalkväve, totalfosfor, nitrat/nitrit-kväve (NO 3/2 ), ammonium (NH 4 ), magnesium (Mg), natrium (Na), kalium (K), kalcium (Ca), klorid (Cl), sulfat (SO 4 ) och klorofyll a. Även här har provtagningen skett i enlighet med BIN SR 11 (SNV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). 6
5 Recipientkontrollen i Nissan 22 Tabell 1. Analysmetoder för vattenkemiska parametrar och metaller i vattenmossa. Parameter Metod Parameter Metod Vattenkemi Konduktivitet SSEN Magnesium (Mg) Std. Meth. 312 A-B ph SS mod. Natrium (Na) Std. Meth. 312 A-B Alkalinitet SSEN Kalium (K) St. meth. 312 A-B Grumlighet (FNU) SS Kalcium (Ca) St. meth. 312 A-B TOC SS Klorid (Cl) EPA 3. Färgtal SSEN ISO 7887 Sulfat (SO4) EPA 3. Ammoniumkväve (NH4) SCALAR Kisel (Si) Std. Meth. 312 A-B Nitratkväve (NO2/3) SS mod Koppar (Cu) EPA 2.8 mod. Totalkväve (N) SS mod Krom (Cr) EPA 2.8 mod. Totalfosfor (P) SS mod Kadmium (Cd) EPA 2.8 Syrgas (O2) SSEN25814 Nickel (Ni) EPA 2.8 mod. Klorofyll A SS Bly (Pb) EPA 2.8 mod. Aluminium (Al) SS mod Zink (Zn) EPA 2.8 mod. Aluminium, labilt (Al) SNV 3316, SNV 315 Bor (B) St. meth. 312 A-B Vattenmossa Koppar (Cu) SSEN-ISO Zink (Zn) SSEN-ISO Krom (Cr) SSEN-ISO Arsenik (As) SSEN-ISO Kadmium (Cd) SSEN-ISO Kvicksilver (Hg) SS28175 mod. Nickel (Ni) SSEN-ISO Järn (Fe) SSEN-ISO Bly (Pb) SSEN-ISO Kobolt (Co) SSEN-ISO Provtagning av vattenmossa för metallhaltsbestämning genomfördes i enlighet med BIN VR21 (SNV Rapport 318, 1986). Analyserna av kvicksilver (Hg), arsenik (As), järn (Fe), koppar (Cu), krom (Cr), kadmium (Cd), nickel (Ni), bly (Pb), Kobolt (Co) och zink (Zn) gjordes i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). Bottenfaunaundersökningar har genomförts i rinnande vatten enligt SS -EN och enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Vid provtagningen har 5 separata prov tagits på varje lokal. Som ett komplement samlades även ett kvalitativt sökprov in. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). Växtplanktonundersökningen genomfördes enligt BIN PR 6 (Naturvårdsverket rapport 318,1986). Artsammansättningen har bestämts (PR 61) liksom total biomassa samt biomassa av olika arter (PR 66). Artsammansättningen, individantal och biomassa bestämdes från ett samlingsprov från fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i tvåmetersskikt ner till språngskiktet. Påväxtundersökningen i rinnande vatten genomfördes i enlighet med BIN RR 6 (Naturvårdsverket rapport 319, 1986). Analysen gjordes på såväl levande som konserverat material. 7
6 Recipientkontrollen i Nissan 22 Tabell 2. Provtagningsstationer 22. L1 = vattenkemi i rinnande vatten, L2 = vattenkemi i sjö, L3 = utökad vattenkemi (metaller), Mv = metaller i vattenmossa, B = bottenfauna i rinnande vatten, På = påväxt och Pl = planktiska alger. Vattendrag Nr Lokal Karta Koordinater Provtyp Nissan Nissan 1 Slottsmöllan PMK 4C NV /13232 L1,L3,B Nissan 2 Nedströms Oskarström 4C NO 62986/13271 L1,L3,Mv,B,På Nissan 3 Bro vid Fröslida 5C SO 6386/ L1 Nissan 4 Nyebro 5C SO / L1,B Nissan 5 Spångabron 5C SO 63176/ L1,Mv,B Nissan 6,1 1 km uppstr Glassbod. 5C SO 63188/13397 L1,B Nissan 7 Uppströms Hyltebruk 5C SO 63223/ L1,B Nissan 8 Nedströms Skeppshult 5D NV 63345/13535 L1,L3,Mv,B,På Nissan 8,1 Uppstr Smålandsstenar 5D NV 63443/13573 L1,Mv Nissan 9 Nedströms Gislaved 6D SV 63514/13631 L1,Mv Nissan 1 Uppströms Gislaved 6D SV 63595/13644 L1 Södra Gusjön 11 6D SV / L2,Pl Nissan 12 Nedstr N. Unnaryd 6D NO 63862/13757 L1 Nissan 14 Uppströms Ryd 7D SO 64398/13859 L1 Sennan Sennan 11 Före inflödet i Nissan 4C NO 62976/13271 L1,Mv Lillån Lillån 31 Före inflödet i Nissan 5C SO 63161/ L1,Mv,B Kilan Kilan 41 Bro Gustavsb. kraftv. 5C SO 63178/1335 L1,Mv,B Österån 42 Österån, nedstr ARV 5C NO /13444 L1 Västerån 43 Strömmen 5C NO 633/13374 L1 Hestrasjön 44 5C NO / L2 Västerån 45 Oakullen 5C NO /13472 L1 Majsjön 46 6D SV /13529 L2,Pl Klubbån Skvallran 51 Bro vid Brunnsberg 5C SV /13434 L1,L3,Mv,B Skvallran 55 Uppstr Bårabo dep.anl 5C SO /13457 L1,L3 Färgån Södra Färgen 61 5C SO 63139/ L2,Pl Fjällen 62 5D SV / L2,Pl Jällunden 63 5D NV 63263/13595 L2,Pl Anderstorpaån Anderstorpaån 111 Före inflödet i Nissan 5D NV 6347/13642 L1,L3,Mv,B Anderstorpaån 112 Nedströms Anderstorp 6D SV 6354/13673 Mv Töråsbäcken 113 Anderstorp 6D SV 6352/13692 Mv Anderstorpaån 114 Uppströms Anderstorp 6D SV 6353/13688 L1,Mv,B Hären 115 6D SV 6355/ L2,Pl Skaftån 116 Före inflödet i Hären 6D SV 63552/1375 Mv Götarpsån 117 Nedströms Gnosjö 6D SO 63581/13752 L1,L3,Mv,B Flybäcken 118 Skärvsjö 6D SO 63653/1382 Mv Götarpsån 119 Nedströms Åsenhöga 6D SO 6364/1376 L1,Mv,B Getbäcken 111 Före inflödet i Hären 6D SV 63572/ Mv Hylteån Hylteån 121 Nedströms Isaberg 6D SV 6668/13676 L1,Mv Källerydsån Källerydsån 131 Nedströms Nissafors 6D SV 63669/ L1,Mv Källerydsån 132 Dummebäcken 6D SV 63648/13728 L1,Mv Västerån Västerån 141 Bro vid Skogfors ref pkt 6D NV 63778/13735 L1,Mv,B Lagmanshagasjön 142 6D NV 63825/ L2 Valån Norra Vallsjön 151 6D SO /13775 L2 Svanån Rassjön 161 6D NO /13863 L2 Älgån Älgån 171 Nedströms Bottnaryd 7D SO 6422/13844 L1 8
7 Recipientkontrollen i Nissan # # # 161# 142 # 141 # # # 44 # # # 7 HYLTEBRUK # 41 # # # # # 4 61 # # 46 # 8 # # 132 # # # # GNOSJÖ # 111 # GISLAVED # # 116 # 9 # ANDERSTORP ## # 8,1 63 # # SMÅLANDSSTENAR # 3 OSKARSTRÖM 2 # 11 # 1 HALMSTAD Figur 1. Schematisk karta över provpunkternas läge i Nissans avrinningsområde. Lokalernas namn framgår av tabell 2. 9
8 Recipientkontrollen i Nissan 22 UTVÄRDERING Rapportering och utvärdering har i huvudsak följt de råd och riktlinjer som Naturvårdsverket ställt upp (Naturvårdsverket 4913, 492, 3627, 3628, 86:3, 4147). Vid klassning av tillstånd och bedömning av avvikelse för vattenkemiska parametrar och metaller har medelvärden, medianvärden respektive minvärden använts på värden från de tre senaste åren enligt tabell 3. Naturliga bakgrundshalter för avvikelseklassningen av fosfor, kväve och alkalinitet har erhållits från länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län tabell 4. Alla kemiska grunddata finns redovisade i bilagorna 2-6. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns i bilaga 8. Transporter och arealförluster av totalfosfor, totalkväve, nitratkväve och TOC samt i förekommande fall metaller har beräknats där det finns tillförlitliga vattenföringsuppgifter. Vid de provpunkter där dygnsmedelvärden för vattenföringen finns tillgängliga har transporterna beräknats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913). I övriga provpunkter har beräkningarna gjorts med veckomedelvärden på vattenföringen (PULS-data). Data finns redovisade i bilaga 7. Bottenfaunaundersökningar har genomförts på sammanlagt 15 lokaler i rinnande vatten. Primärresultat redovisas i bilaga 9. Proverna har analyserats och bedömts i enlighet med Svensk och europeisk standard SS EN 27828, Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning, Medin mfl 2 samt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (sjöar och vattendrag). Undersökningar av planktiska alger har gjorts i sex sjöar. Analysförfarande och bedömningsgrunder redovisas tillsammans med 22 års artlistor i bilaga 1. Undersökningar av påväxt har gjorts av Amelie Jarlman, Alcontrol. Analysförfarande och bedömningsgrunder redovisas tillsammans med lokalbeskrivningar och 22 års artlistor i bilaga 11. Tabell 3. Beräkningsgrunder för tillståndsklassning och bedömning av påverkansgrad. Parameter Värde Parameter Värde Tot-P Medel -2 Grumlighet Medel -2 Tot-N Medel -2 Siktdjup Medel -2 Tot-N/tot-P kvot Medel -2 Alkalinitet Median -1 Arealförlust tot-p/n Medel -2 ph Median -2 Syre Min -2 Metaller i vatten Medel -2 TOC Medel -2 Metaller i vattenmossa Medel -2 Färg Medel -2 1
9 Recipientkontrollen i Nissan 22 Tabell 4. Naturliga bakgrundshalter av fosfor, kväve och alkalinitet. Värdena är framräknade av länsstyrelserna i Hallands och Jönköpings län. Nr Fosfor Kväve Alk. Nr Fosfor Kväve Alk. (µg/l) (mg/l) (mekv/l) (µg/l) (mg/l) (mekv/l) 1 19,3, ,3,1 2 19,3, ,4, ,3, ,4, ,3, ,26, ,3, ,24,15 6,1 17,3, ,23, ,3, ,29, ,3, ,29,25 8,1 15,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,3, ,23, ,3, ,25, ,32, ,3, ,3, ,33, ,23, ,29, ,22, ,3, ,32, ,29,2 I bilaga 12 och 13 redovisas kemidata från kalkeffektuppföljningen i Hallands respektive Jönköpings län. I bilaga 14 redovisas utsläppsdata från större punktkällor i Hallands län. Data från Jönköpings län har inte gått att få fram i tid för denna rapport. 11
10 Recipientkontrollen i Nissan 22 RESULTAT NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från en väderstation (Torup) belägen inom Nissans avrinningsområde (SMHI, Väder och Vatten 22). Torup ligger i den södra delen av avrinningsområdet. I figur 2 och 4 redovisas månadsnederbörden och månadstemperaturen för 22 samt månadsmedelvärden för perioden I figur 3 redovisas medelflödet i PMK-punkten längst ner i Nissan för 22 samt för perioden Under 22 var temperaturen relativt normal under vår och försommar. Januari och februari samt sensommaren var dock varmare än normalt. År 22 avvek nederbörden från det normala under flertalet månader. Särskilt regnrika var januari, februari, maj och juni. September och december var särskilt nederbördsfattiga. Det stora nederbörden under årets början resulterade i ovanligt höga flöden i februari och mars (figur 3). Flödena var dock Nederbörd (mm) 3 Torup 22 Torup medel ( ) Månad Figur 2. Nederbörd per månad under 22 och medelnederbörd under perioden vid Torup. Flöde (m 3 /s) 15 1 Nissan (22) Nissan ( ) Månad Figur 3. Medelfl öde i PMK-punkten 1 Nissan (Slottsmöllan) under 22 och perioden
11 Recipientkontrollen i Nissan 22 Temperatur ( C) 3 Torup 22 Torup medel ( ) Månad Figur 4. Medeltemperatur per månad under 22 och medeltemperatur under vid Torup. Vattenföring (m 3 /s) Flöde Provtagning Vecka nr Figur 5. Provtagningstillfällen under 22 i förhållande till uppmätt fl öde vid provpunkt 2 i Nissan. lägre än normalt under årets sista månader. Som helhet var medelflödet vid provpunkt 1 i Nissan 46,4 m 3 /s vilket är något högre än medelvärdet för de senaste åren ( ) som är 42,8 m 3 /s. Provtagningen 22 har i flera fall skett vid tidpunkter före eller efter flödestoppar (figur 5) vilket innebär att de transportberäkningar som utförts 22 sannolikt underskattar den verkliga årstransporten för flödesberoende parametrar. NÄRINGSÄMNEN/EUTROFIERING Tillstånd och avvikelse Kemi Näringstillståndet i sjöar och vattendrag kan klassas utifrån halten av totalfosfor i vattnet. Den klassning som gjorts utifrån medelvärden under perioden 2-22 redovisas i bilaga 1 och i figur 6. Halterna av fosfor ökar i allmänhet ju längre ner i vattensystemet man kommer, med en ökande näringsrikedom och ökad biologisk produktion som följd. Detta 13
12 Recipientkontrollen i Nissan 22 Tabell 5. Påverkan och tillstånd 22 vad gäller näringsämnen/organisk belastning vid de biologiska undersökningarna i rinnande vatten och i sjöar. Vattendrag Bottenfauna Påväxt påverkan tillstånd påverkan Nissan 1 Nissan ingen eller obetydlig 2 Nissan ingen eller obetydlig näringsfattigt svag 4 Nissan ingen eller obetydlig 5 Nissan ingen eller obetydlig 6,1 Nissan ingen eller obetydlig 7 Nissan ingen eller obetydlig 8 Nissan ingen eller obetydlig näringsfattigt ingen eller obetydlig Lillån 31 Lillån ingen eller obetydlig Kilan 41 Kilan ingen eller obetydlig Klubbån 51 Skvallran ingen eller obetydlig Anderstorpaån 111 Anderstorpaån betydlig 114 Anderstorpaån ingen eller obetydlig 117 Götarpsån ingen eller obetydlig 119 Götarpsån ingen eller obetydlig Västerån 141 Västerån ingen eller obetydlig Sjö Planktiska alger tillstånd påverkan Nissan 11 S. Gussjön näringsfattigt svag Kilan 46 Majsjön måttligt näringsrikt tydlig Färgån 61 Södra Färgen måttligt näringsrikt tydlig 62 Fjällen näringsfattigt svag 63 Jällunden måttligt näringsrikt tydlig Anderstorpaån 115 Hären måttligt näringsrikt tydlig är till stor del en naturlig ökning då vattendraget hela tiden tillförs näringsämnen från ett allt större avrinningsområde. Jämfört med de naturliga bakgrundshalter som framräknats av respektive länsstyrelse är halten av totalfosfor förhöjd vid flera provpunkter. Vid de flesta lokalerna är dock halten endast obetydligt eller tydligt förhöjd (mindre än dubbla bakgrundshalten). Kraftigt förhöjda halter har dock mätts upp i tre av de undersökta sjöarna. I Fjällen (62), Jällunden (63) och i Hestrasjön (44) är avvikelsen stor. Belastningen av luftburna kväveföreningar är stor i sydvästra Sverige. Detta märks tydligt i undersökningsresultaten, med höga eller mycket höga totalkvävehalter vid de flesta provpunkter i vattensystemet (bilaga 1 och figur 7). Jämfört med naturliga bakgrundshalter är också avvikelsen stor eller mycket stor på de flesta håll. Särskilt höga kvävehalter 14
13 Recipientkontrollen i Nissan 22 Fosfortillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden 2-22 #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S GISLAVED #S #S#S ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S Totalfosfor Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Figur 6. Näringstillstånd med avseende på medelhalten av totalfosfor (2-22) i Nissans avrinningsområde. 15
14 Recipientkontrollen i Nissan 22 Kvävetillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden 2-22 #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S GISLAVED #S #S#S ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S Totalkväve Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Figur 7. Tillståndet med avseende på medelhalten av totalkväve (2-22) i Nissans avrinningsområde. 16
15 Recipientkontrollen i Nissan P-tot N-tot Älgån,3 14, 12 P-tot N-tot 1, P-tot N-tot Västerån, P-tot N-tot 121 P-tot N-tot Hylteån Källerydsån,2 12,, P-tot N-tot 9 P-tot N-tot,9 42 6, Anderstorpaån P-tot N-tot 1, P-tot N-tot 1, P-tot N-tot 7 P-tot N-tot, , P-tot N-tot 2, P-tot N-tot 17, P-tot N-tot Kilan 4, P-tot N-tot Lillån,2 17, 2 P-tot N-tot 24,3 153 Sennan 1 P-tot N-tot 26, P-tot N-tot,4 37, Nissan Figur 8. Schematiskt diagram över medeltransporten (ton/år) av totalfosfor och totalkväve i Nissans huvudfåra samt i de nedre delarna av de större bifl ödena 22. finns nedströms lokala utsläppskällor som flera kommunala reningsverk och nedströms deponeringsanläggningar, till exempel nedströms, Bårabo deponi (51, Skvallran), Gnosjö avloppsreningsverk (117, Götarpsån) och Gnosjö slamtipp (132, Dummebäcken). 17
16 Recipientkontrollen i Nissan 22 Tot P (ton/år) Tot N (ton/år) NO 2 /NO 3 (ton/år) Q (m 3 /s) Figur 9. Transporter (punkter) av totalfosfor, totalkväve och nitrat/nitritkväve samt vattenföring i provpunkt 1 Nissan Linjen visar fl ytande treårsmedelvärde. Biologi Ett flertal typer av biologiska undersökningar har genomförts under året, bl a med syftet att bestämma tillstånd och påverkan av näringsämnen. I rinnande vatten har bottenfaunan undersökts vid 15 provstationer och påväxtalger vid två stationer. Bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organisk belastning vid alla lokaler utom 18
17 Recipientkontrollen i Nissan 22 en (tabell 5). I Anderstorpaån (111) yttrar sig påverkan främst i frånvaron av arter som är känsliga för låga syrehalter. Påväxtundersökningarna indikerar ett näringsfattigt tillstånd vid båda provpunkterna. Föroreningspåverkan bedöms dock vara svag vid punkt 2 (tabell 5). I sex av sjöarna har undersökningar av planktiska alger genomförts. Planktonsamhällena indikerar näringsfattiga till måttligt näringsrika förhållanden i sjöarna (tabell 5). Jämfört med ursprungliga förhållanden bedöms påverkansgraden vara svag till tydlig. Transporter Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och nitrat + nitritkväve samt beräkningar av arealförluster har genomförts i sju punkter i Nissans huvudfåra och i de nedre delarna av de större biflödena (bilaga 7). Transporten för 22 av fosfor och kväve redovisas i figur 8. Närmast mynningen till Kattegatt, provpunkt 1, har årstransporten i medeltal ( ) varit 36,9 ton för totalfosfor, ton för totalkväve och 466 ton för nitrat+nitrit. Under 22 har ca 26,5 ton totalfosfor och ton totalkväve transporterats förbi provpunkt 1 (figur 8 och 9). Fosfortransporten har alltså varit förhållandevis låg medan kvävetransporten kan sägas ha varit något högre än normalt. Den förhöjda kvävetransporten beror huvudsakligen på en något högre vattenföring under 22 än normalt. När det gäller fosfortransporten är förklaringen att det finns en trend med sjunkande fosforhalter i de nedre delarna av Nissans huvudfåra. SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN Tillstånd och avvikelse Låga syrgashalter i sjöars bottenvatten kan vara ett tecken på en för hög tillförsel av näringsämnen och de låga syrehalterna kan medföra skador på det biologiska livet i sjön. I vissa sjöar är dock syrgashalterna låga på grund av naturgivna förutsättningar som t ex en liten vattenvolym under språngskiktet eller en hög halt av humus i vattnet. Samtliga sjöar som undersöks har syrefattiga eller syrefria förhållanden i det djupaste bottenvattnet, åtminstone vissa år. Tillståndsklassningen görs dock numera på det djupaste djup som motsvarar minst 1 % av sjöns bottenyta. Trots detta mättes syrefria eller nästan syrefria förhållanden upp i bottenvattnet i S Färgen (61), Hären (115), Lagmanshagasjön (142) och Rasjön (161). Ett syrefattigt tillstånd mättes upp i Jällunden (63) och N Vallsjön (151). Den huvudsakliga orsaken är troligen i de flesta fall en hög syreförbrukning på grund av höga humushalter i vattnet. Dessa är mer eller mindre naturliga men åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen till sjöarna kan ändå sägas vara viktiga. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Undersökningen visar också på förhållandevis höga syrehalter i de flesta vattendragen. Undantagen är t ex Anderstorpaån (111), Götarpsån (119) och Hylteån (121) där låga syrehalter mäts upp vissa somrar. Eftersom strömlevande djur vanligen kräver förhållandevis höga syrehalter kan alltså problem förekomma för känsliga arter vid dessa åsträckor. 19
18 Recipientkontrollen i Nissan 22 TOC (ton/år) Figur 1. Transporter (punkter) av TOC i provpunkt 1 Nissan Linjen visar fl ytande treårsmedelvärde. Transporter Totalt transporteras det i medeltal ( ) ut cirka 16 6 ton syretärande ämnen (TOC) till havet från Nissan varje år (figur 1). Transporten under 22, ton, var något större på grund av att vattenföringen var något högre än normalt under året (figur 9). Till största delen består TOC (totalt organiskt kol) av humusämnen som läcker från skogs- och jordbruksmarker. LJUSFÖRHÅLLANDEN Färgtalen, som i huvudsak mäter vattnets halt av humusämnen, är i de flesta provpunkter i rinnande vatten mycket höga (färgtal > 1), figur 11. Särskilt humöst vatten förekommer i Skvallran (51 och 55) i Klubbåns avrinningsområde. I sjöarna är färgvärdena i allmänhet lägre med måttligt eller betydligt färgat vatten. Här avviker S Gussjön (11), Hestrasjön (44), Fjällen (62) och Lagmanshagasjön (142) med ett starkt färgat vatten (figur 11). Vattendragens färgvärden varierar till stor del med nederbördsmängden så att vattnets färg ökar under nederbördsrika perioder. Det är normalt med höga färgvärden i Nissans vattensystem, men på grund av att de senaste åren varit mycket nederbördsrika med ovanligt höga flöden har vattnets färg varit ytterligare förhöjd. Med undantag av Hestrasjön, som har ett mycket litet siktdjup, har de undersökta sjöarna i Nissans avrinningsområde ett litet till måttligt siktdjup. Vattendragens grumlighet är vid de flesta provpunkterna måttlig till betydlig. Ett betydligt grumligt vatten förekommer främst i de nedre delarna av Nissans huvudfåra, i Kilans och Källerydsåns vattensystem. De två lokalerna i Klubbåns vattensystem (51 och 55) samt Hestrasjön (44), i Kilans vattensystem, har i allmänhet ett starkt grumligt vatten. 2
19 Recipientkontrollen i Nissan 22 Ljusförhållanden i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden 2-22 #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S GISLAVED #S #S#S ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S Vattenfärg Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten Figur 11. Tillståndet med avseende på vattnets färgtal i Nissans avrinningsområde (medelvärde 2-22). 21
20 Recipientkontrollen i Nissan 22 Försurningstillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsminvärden 2-22 #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S#S#S #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S#S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S #S#S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S#S Figur 12. Försurningstillstånd med avseende på buffertkapacitet (minvärden under perioden 2-22) i Nissans avrinningsområde. Stora prickar visar stationer provtagna av Nissans Vattenvårdsförbund och PMK-punkten. Små prickar visar provstationer från länens kalkeffektkontroll. #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S GISLAVED ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR Alkalinitet Mycket god buffertkapacitet God buffertkapacitet Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 22
21 Recipientkontrollen i Nissan 22 SURHETSTILLSTÅND Kemi Nissans avrinningsområde ligger i ett av de mest försurningspåverkade områdena i Sverige. Belastningen av försurande ämnen via nederbörden är hög och markerna i avrinningsområdet har en relativt låg motståndskraft mot försurning. Trots detta och tack vare den kalkningsverksamhet som bedrivs i stora delar av avrinningsområdet visar alkalinitetsmätningarna på en god buffertkapacitet (medianvärdet >,1 mekv/l) i de flesta av de undersökta provpunkterna. Jämfört med de framräknade naturliga bakgrundshalterna märks dock en avvikelse på en del håll, även där buffertkapaciteten är god. Kalkningarna klarar dock inte alltid av att upprätthålla höga ph värden. Särskilt kritiska är perioder med hög vattenföring då så kallade surstötar kan förekomma. Dessa kan vara mycket allvarliga för djurlivet, eftersom känsliga arter kan försvinna även om surstöten har en mycket kort varaktighet. Allvarligt är också att de miljövinster man uppnått med flera års kalkningar kan spolieras på bara några få timmar. Det är därför viktigt att utvärdera förekomsten av surstötar. Vid utvärderingen har även data från Länsstyrelserna kalkeffektkontroll använts (se bilaga 12 och 13). Under den senaste treårsperioden har surstötar med obefintlig alkalinitet uppmätts på många håll i avrinningsområdet (figur 12). Situationen kan sägas vara allvarlig i de provpunkter där ingen eller obetydlig buffertkapacitet mätts upp. I flera av dessa provpunkter har det sannolikt skett skador på djurlivet i vattnet. I flera fall härrör minvärdena från vårvintern 22 då kalkdoserna i många fall inte förmådde neutralisera den ovanligt höga nederbörden. Biologi Bottenfaunaundersökningarna i rinnande vatten visar på ingen eller obetydlig påverkan av försurning vid flertalet undersökta lokaler. De enda undantagen är Lillån (31) och Kilan (41) som bedömdes vara betydligt försurningspåverkad vid undersökningen 22. Den kalkningsverksamhet som bedrivs fungerar alltså tillfredsställande i flertalet av de större vattendragen. METALLER Tillstånd och avvikelse Nissans avrinningsområde ligger i en relativt metallbelastad region. Belastningen härrör dels från luftburna föroreningar och dels från läckage från omgivande marker. Dessutom förekommer lokalt förhöjda metallhalter nedströms punktutsläpp från deponier och industrier. De ämnen som generellt är förhöjda, jämfört med ett ursprungligt tillstånd, är bly, koppar, zink och kadmium. 23
NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 403 i Västerån vid Strömmen. Medins. Biologi Kemi Miljö
NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 25 Provplats 43 i Västerån vid Strömmen. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 26-5 - 12 Ulf Ericsson & Jenny Palmkvist Recipientkontrollen i Nissan 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merNISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö
NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 26 Provplats 141 i Västerån. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 27-5 - 2 Ulf Ericsson & Anna Henricsson Recipientkontrollen i Nissan 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merNISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN
NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 23 Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 23-5 - 7 Ulf Ericsson Iréne Sundberg Recipientkontrollen i Nissan 23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merNISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN
NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 27 Nissan nedströms Åled. Mölnlycke 28-5 - 15 Ulf Ericsson & Jenny Palmkvist Recipientkontrollen i Nissan 27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merNissanss vattenvårdsförbund
Nissanss vattenvårdsförbund Recipientkontrollen 29 Jenny Palmkvist Ulf Ericsson Per-Anders Nilsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 333 Mölnlycke Tel 31-338 35 4 Fax 31-88 41 72 www.medins-biologi.se
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merNissans vattenråd. Recipientkontrollen 2014
Nissans vattenråd Recipientkontrollen 214 Hanna Larsson Per-Anders Nilsson Ylva Meissner Ingrid Hårding Karin Johansson Jenny Palmkvist Alf Engdahl Ulf Ericsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merKontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merLYGNERNS VATTENRÅD Recipientkontrollen i Rolfsån 2011
LYGNERNS VATTENRÅD Recipientkontrollen i Rolfsån 211 Alf Engdahl Robert Rådén Ingrid Hårding Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 31-338 35 4 Fax 31-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merVattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Medins Biologi Kemi Miljö Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 25 Medins Biologi AB Mölnlycke 26-5-3 Martin Liungman Iréne Sundberg Robert Andersson Jenny Palmkvist Medins
Läs merNissans vattenråd. Recipientkontrollen
Nissans vattenråd Recipientkontrollen 16 17-5-15 Nissans vattenråd 16 Rapportdatum: 17-5-15 Version: 1. Projektnummer: 2899 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Kvalitetsgranskare: Medverkande: Underleverantörer:
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
Läs merLagans Vattenvårdsförening
Lagans Vattenvårdsförening Sammanfattning av re ci pient kon trol len 24-26 Provpunkt 75 Hokaån. Medins Biologi Kemi Miljö Lagans Vattenvårdsförening Lagans Vattenvårdsförening bildades 1955. Föreningen
Läs merHÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND
1(8) HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN I HÖJE ÅS AVRINNINGSOMRÅDE UNDER 2010 T.O.M. 2012 Inledning Den samordnade vattenkontrollen i Höje å startade
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merTORNE OCH KALIX ÄLVAR
Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE
Läs merTypområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merLygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån
Lygnerns Vattenråd Recipientkontrollen i Rolfsån 217 218-3-26 Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån 217 Rapportdatum: 218-3-26 Version: 1. Projektnummer: 2896 Uppdragsgivare: Lygnerns Vattenråd
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merSamordnad recipientkontroll i VISKAN 2011. Viskans Vattenråd
Samordnad recipientkontroll i VISKAN 211 Viskans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Anne Udd Tel: 32-35 75 E-post: anne@hallbaride.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18
Läs merBräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund
Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006 Bräkneåns vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 INLEDNING...2 RESULTAT... 5 Lufttemperatur och
Läs merMETALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB
Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2003-03 - 24 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2002 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 12 Säveån nedre (foto från 2001).
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merRecipientkontrollen i Lagan 2013
Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins
Läs merMETALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB
Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2001-12 - 18 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2001 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 6 (6 Ormo) i Nordre älv Medins
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merLagan Recipientkontroll
Lagan Recipientkontroll Tillstånd 2-23 Trender och jämförelser Ekologgruppen på uppdrag av Lagans Vattenvårdsförening Maj 24 1 Lagan recipientkontroll Tillstånd 2-23, trender och jämförelser Innehållsförteckning
Läs merRÖNNE Å VATTENKONTROLL
RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum
Läs merUndersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Läs merICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001
Läs merMedins METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter. Rapport
Metaller i Göta älvs avrinningsområde 2000 Medins Rapport 2001-02 - 28 Sjö- och Åbiologi AB METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2000 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merLygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån
Lygnerns Vattenråd Recipientkontrollen i Rolfsån 216 217-4-6 Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån 216 Rapportdatum: 217-4-6 Version: 1. Projektnummer: 2895 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Medins Sjö- och Åbiologi AB Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 22 Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 23-8-11 Martin Liungman Perry Johansson Carin Nilsson Iréne Sundberg
Läs merLackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merRECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar 2002
RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar Torne/Kalix älvars vattenvårdsförbund 1 Torne/Kalix älvars Vattenvårdsförbund Omslagsbild: Pajala kommuns bildarkiv Postadress Telefon Telefax E-post Torne/Kalix älvars
Läs merVellingebäckarna 2006
Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2
Läs merVellingebäckarna 2009
Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3
Läs merTORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2017 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde
Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2017 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A
Läs merMETALLER I VATTENDRAG 2005.
Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merProvningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Läs merFörslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun
Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde. Årsrapport
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 215 216-5-2 Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde - Årsrapport 215 Rapportdatum: 216-5-2 Version: 1. Projektnummer:
Läs merMetaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merVattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Läs merMOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa
BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder
Läs merTORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2016 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde
Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2016 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merVattendragskontroll 2010-2012
Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs merRecipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning
Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2015 2016-04-29 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden - Årssammanställning 2015 Rapportdatum: 2016-04-29 Version: 1.0 Projektnummer:
Läs merFyrisåns avrinningsområde 2016
Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande
Läs merRastrering Parameter Bedömning Halt/Värde
Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merSedimentbehandling i Växjösjön
Sedimentbehandling i Växjösjön 1 (7) Sedimentbehandling i Växjösjön Uppföljningsplan av sjöns tillstånd och status avseende vattenkemiska, sedimentkemiska och biologiska undersökningar före, under och
Läs merMÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson
Läs merRecipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund
Ätran vid Tullbron i Falkenberg (Foto:Per Olausson). Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 8 AVRINNINGSOMRÅDET Orientering... 9 Hydrologi...
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merSamordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15
Samordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15 Innehåll Bakgrund... 3 Målsättning med kontrollprogrammet... 3 Tidsram... 3 Kvalitetssäkring... 3 Undersökningar i rinnande
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merMEDDELANDE NR 2005:21. Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län
MEDDELANDE NR 25:21 Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län 1995-21 Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län 1995 21 MEDDELANDE NR 25: 21 2 VATTENKEMI I 25 KALKNINGSPÅVERKADE
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merDALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro
DALÄLVEN 2016 Västerdalälven, Vansbro Innehåll Avrinningsområde och utsläpp Väderförhållanden och vattenföring Ämnestransporter och arealspecifika förluster Vattenkemi Växtplankton Metaller i abborre Avrinningsområde
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merSEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38
SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se SEPTEMBER
Läs merTidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund
Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 22 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 4 METODIK... 5 RESULTAT: Klimat/Vattenföring/Transporter...
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merRecipientkontroll i Lagan 2011
Recipientkontroll i Lagan 2011 2012-05-09 Alf Engdahl Ylva Meissner Iréne Sundberg Ingrid Hårding Per-Anders Nilsson Mikael Christensson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338
Läs mer