NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN"

Transkript

1 NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 22 Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke Ulf Ericsson Iréne Sundberg

2 Recipientkontrollen i Nissan 22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING OCH METODIK... 6 PROVTAGNINGSSTATIONER OCH FREKVENS... 6 UNDERSÖKNINGSMOMENT OCH METODER... 6 UTVÄRDERING... 1 RESULTAT NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR NÄRINGSÄMNEN/EUTROFIERING SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN LJUSFÖRHÅLLANDEN... 2 SURHETSTILLSTÅND METALLER REFERENSER BILAGA 1. Resultat lokal för lokal. BILAGA 2. Vattenkemiska analyser, rinnande vatten (L1). BILAGA 3. Vattenkemiska analyser, sjöar (L2). BILAGA 4. Vattenkemiska analyser, rinnande vatten metaller (L3). BILAGA 5. Kemiska analyser av metaller i vattenmossa (rinnande vatten). BILAGA 6. Vattenkemiska analyser i PMK punkten. BILAGA 7. Vattenföring och transportberäkningar. BILAGA 8. Bedömning av vattenkemi och metaller. BILAGA 9. Bottenfauna i rinnande vatten. Bedömningsgrunder, metoder, resultat, lokalbeskrivningar och artlistor. BILAGA 1. Planktiska alger i sjöar. Bedömningsgrunder, metoder, resultat och artlistor. BILAGA 11. Påväxtundersökningar i rinnande vatten. Bedömningsgrunder, metoder, resultat och artlistor. BILAGA 12. Vattenkemiska annalyser i Hallands läns kalkeffektuppföljning. BILAGA 13. Vattenkemiska annalyser i Jönköpings läns kalkeffektuppföljning. BILAGA 14. Punktutsläpp. 3

3 Recipientkontrollen i Nissan 22 INLEDNING Nissan har sina källflöden på det småländska höglandet, cirka 5 kilometer väster om Taberg. Efter cirka 2 mil och omkring 315 meters fallhöjd rinner Nissan ut i Laholmsbukten vid Halmstad. Avrinningsområdet omfattar totalt 2 68 km 2. Huvuddelen av arealen utgörs av skogsmark men cirka 5 % utgörs av sjöar och cirka 6 % av jordbruksmark. Till Nissan rinner tre större biflöden, Anderstorpaån, Färgån och Kilan. Ett flertal kommunala reningsverk, pappersbruket i Hyltebruk samt flera andra industrier, bl a ytbehandlingsindustrier, har utsläpp till Nissan. Redan på talet var Nissan kraftigt förorenad men genom strukturomvandlingar i industrin och en effektiv rening av utsläppen har vattenkvaliten förbättrats avsevärt sedan början av talet. Förutom påverkan från utsläpp är vattendraget påverkat av reglering och utnyttjas för kraftproduktion. Nissans vattenvårdsförbund, som bildades 196, samordnar vattenkontrollen i Nissans vattensystem. Förbundets medlemmar består huvudsakligen av berörda kommuner samt av de industrier som har intresse av att bevaka vattenkvaliteten i Nissan. Det nu gällande kontrollprogrammet som fastställdes har reviderats vid ett flertal tillfällen, senast Programmet är utformat enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV 1986:3) och den huvudsakliga målsättningen med undersökningarna är att, i en regional skala, beskriva recipientens tillstånd och att beräkna transporter av enskilda ämnen från vattensystemets olika grenar. Vattenvårdsförbundet har givit i uppdrag åt Medins Sjö- och Åbiologi AB att i samarbete med Alcontrol sköta provtagning, analys och utvärdering under treårsperioden Alcontrol ansvarar för de kemiska analyserna och Medins Sjö- och Åbiologi AB ansvarar för biologiska analyser, provtagning och utvärdering av resultaten. Vid utvärderingen har också resultaten från den PMK-punkt som finns i Nissan och som provtas i Naturvårdsverkets regi använts. Resultat från länens kalkeffektkontroll har också använts vid utvärderingen. Denna rapport redovisar resultaten från de undersökningar som genomförts under 22. Efter ett inledande metodavsnitt sammanfattas resultaten i en övergripande resultatdel. Här redovisas också transporter av näringsämnen och metaller. I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. Här sammanfattas och utvärderas resultaten från alla undersökningstyper vid varje provpunkt. Samtliga primärdata från undersökningarna år 22 presenteras i bilagor i slutet av rapporten. 5

4 Recipientkontrollen i Nissan 22 UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING OCH METODIK PROVTAGNINGSSTATIONER OCH FREKVENS Under året har det skett provtagning i 35 provpunkter i rinnande vatten och i 1 provpunkter i sjöar (tabell 2 och figur 1). Av tabell 2 framgår också vilken typ av provtagning som genomförts på respektive station. I rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett varannan månad, med start i februari varje år, förutom vid fyra stationer i Nissans huvudfåra (provpunkt 1, 2, 5 och 8) som provtagits varje månad. Den nedersta stationen i Nissan (provpunkt 1) är en PMK-provpunkt och provtagning har där skett i Naturvårdsverkets regi. Provtagning för metallhaltsbestämning i vattenmossa utfördes vid 22 provlokaler under augusti - oktober. Vid 11 av lokalerna provtogs vattenmossa även i april - maj. Bottenfaunan i rinnande vatten undersöks årligen på fyra lokaler i oktober - november. I år undersöktes ytterligare 11 lokaler. Påväxtundersökningar har utförts årligen på två lokaler (2 och 8) i augusti. Metallhaltsbestämning i fisklever (gädda) skulle gjorts på fyra lokaler (2, 5, 8 och 115) i april. Lågt vattenstånd under lektiden gjorde dock att ingen fisk kunde fångas. Nya försök kommer att göras kommande år. I sjöarna har vattenkemisk provtagning genomförts årligen vid två tillfällen, april och augusti. Växtplanktonprover togs i sex av sjöarna vid augustiprovtagningen. UNDERSÖKNINGSMOMENT OCH METODER Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten (L1) har omfattat vattentemperatur, konduktivitet, ph, alkalinitet, TOC, grumlighet (FNU), färgtal, syrgas, syrgasmättnad, nitrat/nitrit-kväve (NO 3/2 ), totalkväve (N), totalfosfor (P). Vid två av lokalerna analyserades även ammonium (NH 4 ) och bor (B). Metaller i vatten (L3) analyserades vid fyra lokaler. De analyserade metallerna var aluminium (Al), labilt (jonbytt) aluminium, kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), nickel (Ni), bly (Pb), zink (Zn), kobolt (Co) och kisel (Si). Provtagningen har skett i enlighet med BIN SR 11 (SNV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen (L2) omfattat vattentemperatur (profil), siktdjup, konduktivitet, grumlighet (FNU), Absorbans, ph, alkalinitet, färgtal, TOC, syrgas (profil), syrgasmättnad (profil), totalkväve, totalfosfor, nitrat/nitrit-kväve (NO 3/2 ), ammonium (NH 4 ), magnesium (Mg), natrium (Na), kalium (K), kalcium (Ca), klorid (Cl), sulfat (SO 4 ) och klorofyll a. Även här har provtagningen skett i enlighet med BIN SR 11 (SNV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). 6

5 Recipientkontrollen i Nissan 22 Tabell 1. Analysmetoder för vattenkemiska parametrar och metaller i vattenmossa. Parameter Metod Parameter Metod Vattenkemi Konduktivitet SSEN Magnesium (Mg) Std. Meth. 312 A-B ph SS mod. Natrium (Na) Std. Meth. 312 A-B Alkalinitet SSEN Kalium (K) St. meth. 312 A-B Grumlighet (FNU) SS Kalcium (Ca) St. meth. 312 A-B TOC SS Klorid (Cl) EPA 3. Färgtal SSEN ISO 7887 Sulfat (SO4) EPA 3. Ammoniumkväve (NH4) SCALAR Kisel (Si) Std. Meth. 312 A-B Nitratkväve (NO2/3) SS mod Koppar (Cu) EPA 2.8 mod. Totalkväve (N) SS mod Krom (Cr) EPA 2.8 mod. Totalfosfor (P) SS mod Kadmium (Cd) EPA 2.8 Syrgas (O2) SSEN25814 Nickel (Ni) EPA 2.8 mod. Klorofyll A SS Bly (Pb) EPA 2.8 mod. Aluminium (Al) SS mod Zink (Zn) EPA 2.8 mod. Aluminium, labilt (Al) SNV 3316, SNV 315 Bor (B) St. meth. 312 A-B Vattenmossa Koppar (Cu) SSEN-ISO Zink (Zn) SSEN-ISO Krom (Cr) SSEN-ISO Arsenik (As) SSEN-ISO Kadmium (Cd) SSEN-ISO Kvicksilver (Hg) SS28175 mod. Nickel (Ni) SSEN-ISO Järn (Fe) SSEN-ISO Bly (Pb) SSEN-ISO Kobolt (Co) SSEN-ISO Provtagning av vattenmossa för metallhaltsbestämning genomfördes i enlighet med BIN VR21 (SNV Rapport 318, 1986). Analyserna av kvicksilver (Hg), arsenik (As), järn (Fe), koppar (Cu), krom (Cr), kadmium (Cd), nickel (Ni), bly (Pb), Kobolt (Co) och zink (Zn) gjordes i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). Bottenfaunaundersökningar har genomförts i rinnande vatten enligt SS -EN och enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Vid provtagningen har 5 separata prov tagits på varje lokal. Som ett komplement samlades även ett kvalitativt sökprov in. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). Växtplanktonundersökningen genomfördes enligt BIN PR 6 (Naturvårdsverket rapport 318,1986). Artsammansättningen har bestämts (PR 61) liksom total biomassa samt biomassa av olika arter (PR 66). Artsammansättningen, individantal och biomassa bestämdes från ett samlingsprov från fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i tvåmetersskikt ner till språngskiktet. Påväxtundersökningen i rinnande vatten genomfördes i enlighet med BIN RR 6 (Naturvårdsverket rapport 319, 1986). Analysen gjordes på såväl levande som konserverat material. 7

6 Recipientkontrollen i Nissan 22 Tabell 2. Provtagningsstationer 22. L1 = vattenkemi i rinnande vatten, L2 = vattenkemi i sjö, L3 = utökad vattenkemi (metaller), Mv = metaller i vattenmossa, B = bottenfauna i rinnande vatten, På = påväxt och Pl = planktiska alger. Vattendrag Nr Lokal Karta Koordinater Provtyp Nissan Nissan 1 Slottsmöllan PMK 4C NV /13232 L1,L3,B Nissan 2 Nedströms Oskarström 4C NO 62986/13271 L1,L3,Mv,B,På Nissan 3 Bro vid Fröslida 5C SO 6386/ L1 Nissan 4 Nyebro 5C SO / L1,B Nissan 5 Spångabron 5C SO 63176/ L1,Mv,B Nissan 6,1 1 km uppstr Glassbod. 5C SO 63188/13397 L1,B Nissan 7 Uppströms Hyltebruk 5C SO 63223/ L1,B Nissan 8 Nedströms Skeppshult 5D NV 63345/13535 L1,L3,Mv,B,På Nissan 8,1 Uppstr Smålandsstenar 5D NV 63443/13573 L1,Mv Nissan 9 Nedströms Gislaved 6D SV 63514/13631 L1,Mv Nissan 1 Uppströms Gislaved 6D SV 63595/13644 L1 Södra Gusjön 11 6D SV / L2,Pl Nissan 12 Nedstr N. Unnaryd 6D NO 63862/13757 L1 Nissan 14 Uppströms Ryd 7D SO 64398/13859 L1 Sennan Sennan 11 Före inflödet i Nissan 4C NO 62976/13271 L1,Mv Lillån Lillån 31 Före inflödet i Nissan 5C SO 63161/ L1,Mv,B Kilan Kilan 41 Bro Gustavsb. kraftv. 5C SO 63178/1335 L1,Mv,B Österån 42 Österån, nedstr ARV 5C NO /13444 L1 Västerån 43 Strömmen 5C NO 633/13374 L1 Hestrasjön 44 5C NO / L2 Västerån 45 Oakullen 5C NO /13472 L1 Majsjön 46 6D SV /13529 L2,Pl Klubbån Skvallran 51 Bro vid Brunnsberg 5C SV /13434 L1,L3,Mv,B Skvallran 55 Uppstr Bårabo dep.anl 5C SO /13457 L1,L3 Färgån Södra Färgen 61 5C SO 63139/ L2,Pl Fjällen 62 5D SV / L2,Pl Jällunden 63 5D NV 63263/13595 L2,Pl Anderstorpaån Anderstorpaån 111 Före inflödet i Nissan 5D NV 6347/13642 L1,L3,Mv,B Anderstorpaån 112 Nedströms Anderstorp 6D SV 6354/13673 Mv Töråsbäcken 113 Anderstorp 6D SV 6352/13692 Mv Anderstorpaån 114 Uppströms Anderstorp 6D SV 6353/13688 L1,Mv,B Hären 115 6D SV 6355/ L2,Pl Skaftån 116 Före inflödet i Hären 6D SV 63552/1375 Mv Götarpsån 117 Nedströms Gnosjö 6D SO 63581/13752 L1,L3,Mv,B Flybäcken 118 Skärvsjö 6D SO 63653/1382 Mv Götarpsån 119 Nedströms Åsenhöga 6D SO 6364/1376 L1,Mv,B Getbäcken 111 Före inflödet i Hären 6D SV 63572/ Mv Hylteån Hylteån 121 Nedströms Isaberg 6D SV 6668/13676 L1,Mv Källerydsån Källerydsån 131 Nedströms Nissafors 6D SV 63669/ L1,Mv Källerydsån 132 Dummebäcken 6D SV 63648/13728 L1,Mv Västerån Västerån 141 Bro vid Skogfors ref pkt 6D NV 63778/13735 L1,Mv,B Lagmanshagasjön 142 6D NV 63825/ L2 Valån Norra Vallsjön 151 6D SO /13775 L2 Svanån Rassjön 161 6D NO /13863 L2 Älgån Älgån 171 Nedströms Bottnaryd 7D SO 6422/13844 L1 8

7 Recipientkontrollen i Nissan # # # 161# 142 # 141 # # # 44 # # # 7 HYLTEBRUK # 41 # # # # # 4 61 # # 46 # 8 # # 132 # # # # GNOSJÖ # 111 # GISLAVED # # 116 # 9 # ANDERSTORP ## # 8,1 63 # # SMÅLANDSSTENAR # 3 OSKARSTRÖM 2 # 11 # 1 HALMSTAD Figur 1. Schematisk karta över provpunkternas läge i Nissans avrinningsområde. Lokalernas namn framgår av tabell 2. 9

8 Recipientkontrollen i Nissan 22 UTVÄRDERING Rapportering och utvärdering har i huvudsak följt de råd och riktlinjer som Naturvårdsverket ställt upp (Naturvårdsverket 4913, 492, 3627, 3628, 86:3, 4147). Vid klassning av tillstånd och bedömning av avvikelse för vattenkemiska parametrar och metaller har medelvärden, medianvärden respektive minvärden använts på värden från de tre senaste åren enligt tabell 3. Naturliga bakgrundshalter för avvikelseklassningen av fosfor, kväve och alkalinitet har erhållits från länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län tabell 4. Alla kemiska grunddata finns redovisade i bilagorna 2-6. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns i bilaga 8. Transporter och arealförluster av totalfosfor, totalkväve, nitratkväve och TOC samt i förekommande fall metaller har beräknats där det finns tillförlitliga vattenföringsuppgifter. Vid de provpunkter där dygnsmedelvärden för vattenföringen finns tillgängliga har transporterna beräknats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913). I övriga provpunkter har beräkningarna gjorts med veckomedelvärden på vattenföringen (PULS-data). Data finns redovisade i bilaga 7. Bottenfaunaundersökningar har genomförts på sammanlagt 15 lokaler i rinnande vatten. Primärresultat redovisas i bilaga 9. Proverna har analyserats och bedömts i enlighet med Svensk och europeisk standard SS EN 27828, Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning, Medin mfl 2 samt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (sjöar och vattendrag). Undersökningar av planktiska alger har gjorts i sex sjöar. Analysförfarande och bedömningsgrunder redovisas tillsammans med 22 års artlistor i bilaga 1. Undersökningar av påväxt har gjorts av Amelie Jarlman, Alcontrol. Analysförfarande och bedömningsgrunder redovisas tillsammans med lokalbeskrivningar och 22 års artlistor i bilaga 11. Tabell 3. Beräkningsgrunder för tillståndsklassning och bedömning av påverkansgrad. Parameter Värde Parameter Värde Tot-P Medel -2 Grumlighet Medel -2 Tot-N Medel -2 Siktdjup Medel -2 Tot-N/tot-P kvot Medel -2 Alkalinitet Median -1 Arealförlust tot-p/n Medel -2 ph Median -2 Syre Min -2 Metaller i vatten Medel -2 TOC Medel -2 Metaller i vattenmossa Medel -2 Färg Medel -2 1

9 Recipientkontrollen i Nissan 22 Tabell 4. Naturliga bakgrundshalter av fosfor, kväve och alkalinitet. Värdena är framräknade av länsstyrelserna i Hallands och Jönköpings län. Nr Fosfor Kväve Alk. Nr Fosfor Kväve Alk. (µg/l) (mg/l) (mekv/l) (µg/l) (mg/l) (mekv/l) 1 19,3, ,3,1 2 19,3, ,4, ,3, ,4, ,3, ,26, ,3, ,24,15 6,1 17,3, ,23, ,3, ,29, ,3, ,29,25 8,1 15,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,3, ,23, ,3, ,25, ,32, ,3, ,3, ,33, ,23, ,29, ,22, ,3, ,32, ,29,2 I bilaga 12 och 13 redovisas kemidata från kalkeffektuppföljningen i Hallands respektive Jönköpings län. I bilaga 14 redovisas utsläppsdata från större punktkällor i Hallands län. Data från Jönköpings län har inte gått att få fram i tid för denna rapport. 11

10 Recipientkontrollen i Nissan 22 RESULTAT NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från en väderstation (Torup) belägen inom Nissans avrinningsområde (SMHI, Väder och Vatten 22). Torup ligger i den södra delen av avrinningsområdet. I figur 2 och 4 redovisas månadsnederbörden och månadstemperaturen för 22 samt månadsmedelvärden för perioden I figur 3 redovisas medelflödet i PMK-punkten längst ner i Nissan för 22 samt för perioden Under 22 var temperaturen relativt normal under vår och försommar. Januari och februari samt sensommaren var dock varmare än normalt. År 22 avvek nederbörden från det normala under flertalet månader. Särskilt regnrika var januari, februari, maj och juni. September och december var särskilt nederbördsfattiga. Det stora nederbörden under årets början resulterade i ovanligt höga flöden i februari och mars (figur 3). Flödena var dock Nederbörd (mm) 3 Torup 22 Torup medel ( ) Månad Figur 2. Nederbörd per månad under 22 och medelnederbörd under perioden vid Torup. Flöde (m 3 /s) 15 1 Nissan (22) Nissan ( ) Månad Figur 3. Medelfl öde i PMK-punkten 1 Nissan (Slottsmöllan) under 22 och perioden

11 Recipientkontrollen i Nissan 22 Temperatur ( C) 3 Torup 22 Torup medel ( ) Månad Figur 4. Medeltemperatur per månad under 22 och medeltemperatur under vid Torup. Vattenföring (m 3 /s) Flöde Provtagning Vecka nr Figur 5. Provtagningstillfällen under 22 i förhållande till uppmätt fl öde vid provpunkt 2 i Nissan. lägre än normalt under årets sista månader. Som helhet var medelflödet vid provpunkt 1 i Nissan 46,4 m 3 /s vilket är något högre än medelvärdet för de senaste åren ( ) som är 42,8 m 3 /s. Provtagningen 22 har i flera fall skett vid tidpunkter före eller efter flödestoppar (figur 5) vilket innebär att de transportberäkningar som utförts 22 sannolikt underskattar den verkliga årstransporten för flödesberoende parametrar. NÄRINGSÄMNEN/EUTROFIERING Tillstånd och avvikelse Kemi Näringstillståndet i sjöar och vattendrag kan klassas utifrån halten av totalfosfor i vattnet. Den klassning som gjorts utifrån medelvärden under perioden 2-22 redovisas i bilaga 1 och i figur 6. Halterna av fosfor ökar i allmänhet ju längre ner i vattensystemet man kommer, med en ökande näringsrikedom och ökad biologisk produktion som följd. Detta 13

12 Recipientkontrollen i Nissan 22 Tabell 5. Påverkan och tillstånd 22 vad gäller näringsämnen/organisk belastning vid de biologiska undersökningarna i rinnande vatten och i sjöar. Vattendrag Bottenfauna Påväxt påverkan tillstånd påverkan Nissan 1 Nissan ingen eller obetydlig 2 Nissan ingen eller obetydlig näringsfattigt svag 4 Nissan ingen eller obetydlig 5 Nissan ingen eller obetydlig 6,1 Nissan ingen eller obetydlig 7 Nissan ingen eller obetydlig 8 Nissan ingen eller obetydlig näringsfattigt ingen eller obetydlig Lillån 31 Lillån ingen eller obetydlig Kilan 41 Kilan ingen eller obetydlig Klubbån 51 Skvallran ingen eller obetydlig Anderstorpaån 111 Anderstorpaån betydlig 114 Anderstorpaån ingen eller obetydlig 117 Götarpsån ingen eller obetydlig 119 Götarpsån ingen eller obetydlig Västerån 141 Västerån ingen eller obetydlig Sjö Planktiska alger tillstånd påverkan Nissan 11 S. Gussjön näringsfattigt svag Kilan 46 Majsjön måttligt näringsrikt tydlig Färgån 61 Södra Färgen måttligt näringsrikt tydlig 62 Fjällen näringsfattigt svag 63 Jällunden måttligt näringsrikt tydlig Anderstorpaån 115 Hären måttligt näringsrikt tydlig är till stor del en naturlig ökning då vattendraget hela tiden tillförs näringsämnen från ett allt större avrinningsområde. Jämfört med de naturliga bakgrundshalter som framräknats av respektive länsstyrelse är halten av totalfosfor förhöjd vid flera provpunkter. Vid de flesta lokalerna är dock halten endast obetydligt eller tydligt förhöjd (mindre än dubbla bakgrundshalten). Kraftigt förhöjda halter har dock mätts upp i tre av de undersökta sjöarna. I Fjällen (62), Jällunden (63) och i Hestrasjön (44) är avvikelsen stor. Belastningen av luftburna kväveföreningar är stor i sydvästra Sverige. Detta märks tydligt i undersökningsresultaten, med höga eller mycket höga totalkvävehalter vid de flesta provpunkter i vattensystemet (bilaga 1 och figur 7). Jämfört med naturliga bakgrundshalter är också avvikelsen stor eller mycket stor på de flesta håll. Särskilt höga kvävehalter 14

13 Recipientkontrollen i Nissan 22 Fosfortillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden 2-22 #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S GISLAVED #S #S#S ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S Totalfosfor Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Figur 6. Näringstillstånd med avseende på medelhalten av totalfosfor (2-22) i Nissans avrinningsområde. 15

14 Recipientkontrollen i Nissan 22 Kvävetillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden 2-22 #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S GISLAVED #S #S#S ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S Totalkväve Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Figur 7. Tillståndet med avseende på medelhalten av totalkväve (2-22) i Nissans avrinningsområde. 16

15 Recipientkontrollen i Nissan P-tot N-tot Älgån,3 14, 12 P-tot N-tot 1, P-tot N-tot Västerån, P-tot N-tot 121 P-tot N-tot Hylteån Källerydsån,2 12,, P-tot N-tot 9 P-tot N-tot,9 42 6, Anderstorpaån P-tot N-tot 1, P-tot N-tot 1, P-tot N-tot 7 P-tot N-tot, , P-tot N-tot 2, P-tot N-tot 17, P-tot N-tot Kilan 4, P-tot N-tot Lillån,2 17, 2 P-tot N-tot 24,3 153 Sennan 1 P-tot N-tot 26, P-tot N-tot,4 37, Nissan Figur 8. Schematiskt diagram över medeltransporten (ton/år) av totalfosfor och totalkväve i Nissans huvudfåra samt i de nedre delarna av de större bifl ödena 22. finns nedströms lokala utsläppskällor som flera kommunala reningsverk och nedströms deponeringsanläggningar, till exempel nedströms, Bårabo deponi (51, Skvallran), Gnosjö avloppsreningsverk (117, Götarpsån) och Gnosjö slamtipp (132, Dummebäcken). 17

16 Recipientkontrollen i Nissan 22 Tot P (ton/år) Tot N (ton/år) NO 2 /NO 3 (ton/år) Q (m 3 /s) Figur 9. Transporter (punkter) av totalfosfor, totalkväve och nitrat/nitritkväve samt vattenföring i provpunkt 1 Nissan Linjen visar fl ytande treårsmedelvärde. Biologi Ett flertal typer av biologiska undersökningar har genomförts under året, bl a med syftet att bestämma tillstånd och påverkan av näringsämnen. I rinnande vatten har bottenfaunan undersökts vid 15 provstationer och påväxtalger vid två stationer. Bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organisk belastning vid alla lokaler utom 18

17 Recipientkontrollen i Nissan 22 en (tabell 5). I Anderstorpaån (111) yttrar sig påverkan främst i frånvaron av arter som är känsliga för låga syrehalter. Påväxtundersökningarna indikerar ett näringsfattigt tillstånd vid båda provpunkterna. Föroreningspåverkan bedöms dock vara svag vid punkt 2 (tabell 5). I sex av sjöarna har undersökningar av planktiska alger genomförts. Planktonsamhällena indikerar näringsfattiga till måttligt näringsrika förhållanden i sjöarna (tabell 5). Jämfört med ursprungliga förhållanden bedöms påverkansgraden vara svag till tydlig. Transporter Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och nitrat + nitritkväve samt beräkningar av arealförluster har genomförts i sju punkter i Nissans huvudfåra och i de nedre delarna av de större biflödena (bilaga 7). Transporten för 22 av fosfor och kväve redovisas i figur 8. Närmast mynningen till Kattegatt, provpunkt 1, har årstransporten i medeltal ( ) varit 36,9 ton för totalfosfor, ton för totalkväve och 466 ton för nitrat+nitrit. Under 22 har ca 26,5 ton totalfosfor och ton totalkväve transporterats förbi provpunkt 1 (figur 8 och 9). Fosfortransporten har alltså varit förhållandevis låg medan kvävetransporten kan sägas ha varit något högre än normalt. Den förhöjda kvävetransporten beror huvudsakligen på en något högre vattenföring under 22 än normalt. När det gäller fosfortransporten är förklaringen att det finns en trend med sjunkande fosforhalter i de nedre delarna av Nissans huvudfåra. SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN Tillstånd och avvikelse Låga syrgashalter i sjöars bottenvatten kan vara ett tecken på en för hög tillförsel av näringsämnen och de låga syrehalterna kan medföra skador på det biologiska livet i sjön. I vissa sjöar är dock syrgashalterna låga på grund av naturgivna förutsättningar som t ex en liten vattenvolym under språngskiktet eller en hög halt av humus i vattnet. Samtliga sjöar som undersöks har syrefattiga eller syrefria förhållanden i det djupaste bottenvattnet, åtminstone vissa år. Tillståndsklassningen görs dock numera på det djupaste djup som motsvarar minst 1 % av sjöns bottenyta. Trots detta mättes syrefria eller nästan syrefria förhållanden upp i bottenvattnet i S Färgen (61), Hären (115), Lagmanshagasjön (142) och Rasjön (161). Ett syrefattigt tillstånd mättes upp i Jällunden (63) och N Vallsjön (151). Den huvudsakliga orsaken är troligen i de flesta fall en hög syreförbrukning på grund av höga humushalter i vattnet. Dessa är mer eller mindre naturliga men åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen till sjöarna kan ändå sägas vara viktiga. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Undersökningen visar också på förhållandevis höga syrehalter i de flesta vattendragen. Undantagen är t ex Anderstorpaån (111), Götarpsån (119) och Hylteån (121) där låga syrehalter mäts upp vissa somrar. Eftersom strömlevande djur vanligen kräver förhållandevis höga syrehalter kan alltså problem förekomma för känsliga arter vid dessa åsträckor. 19

18 Recipientkontrollen i Nissan 22 TOC (ton/år) Figur 1. Transporter (punkter) av TOC i provpunkt 1 Nissan Linjen visar fl ytande treårsmedelvärde. Transporter Totalt transporteras det i medeltal ( ) ut cirka 16 6 ton syretärande ämnen (TOC) till havet från Nissan varje år (figur 1). Transporten under 22, ton, var något större på grund av att vattenföringen var något högre än normalt under året (figur 9). Till största delen består TOC (totalt organiskt kol) av humusämnen som läcker från skogs- och jordbruksmarker. LJUSFÖRHÅLLANDEN Färgtalen, som i huvudsak mäter vattnets halt av humusämnen, är i de flesta provpunkter i rinnande vatten mycket höga (färgtal > 1), figur 11. Särskilt humöst vatten förekommer i Skvallran (51 och 55) i Klubbåns avrinningsområde. I sjöarna är färgvärdena i allmänhet lägre med måttligt eller betydligt färgat vatten. Här avviker S Gussjön (11), Hestrasjön (44), Fjällen (62) och Lagmanshagasjön (142) med ett starkt färgat vatten (figur 11). Vattendragens färgvärden varierar till stor del med nederbördsmängden så att vattnets färg ökar under nederbördsrika perioder. Det är normalt med höga färgvärden i Nissans vattensystem, men på grund av att de senaste åren varit mycket nederbördsrika med ovanligt höga flöden har vattnets färg varit ytterligare förhöjd. Med undantag av Hestrasjön, som har ett mycket litet siktdjup, har de undersökta sjöarna i Nissans avrinningsområde ett litet till måttligt siktdjup. Vattendragens grumlighet är vid de flesta provpunkterna måttlig till betydlig. Ett betydligt grumligt vatten förekommer främst i de nedre delarna av Nissans huvudfåra, i Kilans och Källerydsåns vattensystem. De två lokalerna i Klubbåns vattensystem (51 och 55) samt Hestrasjön (44), i Kilans vattensystem, har i allmänhet ett starkt grumligt vatten. 2

19 Recipientkontrollen i Nissan 22 Ljusförhållanden i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden 2-22 #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S GISLAVED #S #S#S ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S Vattenfärg Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten Figur 11. Tillståndet med avseende på vattnets färgtal i Nissans avrinningsområde (medelvärde 2-22). 21

20 Recipientkontrollen i Nissan 22 Försurningstillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsminvärden 2-22 #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S#S#S #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S#S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S #S#S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S#S Figur 12. Försurningstillstånd med avseende på buffertkapacitet (minvärden under perioden 2-22) i Nissans avrinningsområde. Stora prickar visar stationer provtagna av Nissans Vattenvårdsförbund och PMK-punkten. Små prickar visar provstationer från länens kalkeffektkontroll. #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S GISLAVED ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR Alkalinitet Mycket god buffertkapacitet God buffertkapacitet Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 22

21 Recipientkontrollen i Nissan 22 SURHETSTILLSTÅND Kemi Nissans avrinningsområde ligger i ett av de mest försurningspåverkade områdena i Sverige. Belastningen av försurande ämnen via nederbörden är hög och markerna i avrinningsområdet har en relativt låg motståndskraft mot försurning. Trots detta och tack vare den kalkningsverksamhet som bedrivs i stora delar av avrinningsområdet visar alkalinitetsmätningarna på en god buffertkapacitet (medianvärdet >,1 mekv/l) i de flesta av de undersökta provpunkterna. Jämfört med de framräknade naturliga bakgrundshalterna märks dock en avvikelse på en del håll, även där buffertkapaciteten är god. Kalkningarna klarar dock inte alltid av att upprätthålla höga ph värden. Särskilt kritiska är perioder med hög vattenföring då så kallade surstötar kan förekomma. Dessa kan vara mycket allvarliga för djurlivet, eftersom känsliga arter kan försvinna även om surstöten har en mycket kort varaktighet. Allvarligt är också att de miljövinster man uppnått med flera års kalkningar kan spolieras på bara några få timmar. Det är därför viktigt att utvärdera förekomsten av surstötar. Vid utvärderingen har även data från Länsstyrelserna kalkeffektkontroll använts (se bilaga 12 och 13). Under den senaste treårsperioden har surstötar med obefintlig alkalinitet uppmätts på många håll i avrinningsområdet (figur 12). Situationen kan sägas vara allvarlig i de provpunkter där ingen eller obetydlig buffertkapacitet mätts upp. I flera av dessa provpunkter har det sannolikt skett skador på djurlivet i vattnet. I flera fall härrör minvärdena från vårvintern 22 då kalkdoserna i många fall inte förmådde neutralisera den ovanligt höga nederbörden. Biologi Bottenfaunaundersökningarna i rinnande vatten visar på ingen eller obetydlig påverkan av försurning vid flertalet undersökta lokaler. De enda undantagen är Lillån (31) och Kilan (41) som bedömdes vara betydligt försurningspåverkad vid undersökningen 22. Den kalkningsverksamhet som bedrivs fungerar alltså tillfredsställande i flertalet av de större vattendragen. METALLER Tillstånd och avvikelse Nissans avrinningsområde ligger i en relativt metallbelastad region. Belastningen härrör dels från luftburna föroreningar och dels från läckage från omgivande marker. Dessutom förekommer lokalt förhöjda metallhalter nedströms punktutsläpp från deponier och industrier. De ämnen som generellt är förhöjda, jämfört med ett ursprungligt tillstånd, är bly, koppar, zink och kadmium. 23

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 403 i Västerån vid Strömmen. Medins. Biologi Kemi Miljö

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 403 i Västerån vid Strömmen. Medins. Biologi Kemi Miljö NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 25 Provplats 43 i Västerån vid Strömmen. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 26-5 - 12 Ulf Ericsson & Jenny Palmkvist Recipientkontrollen i Nissan 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 26 Provplats 141 i Västerån. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 27-5 - 2 Ulf Ericsson & Anna Henricsson Recipientkontrollen i Nissan 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Medins Biologi Kemi Miljö Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 25 Medins Biologi AB Mölnlycke 26-5-3 Martin Liungman Iréne Sundberg Robert Andersson Jenny Palmkvist Medins

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND 1(8) HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN I HÖJE ÅS AVRINNINGSOMRÅDE UNDER 2010 T.O.M. 2012 Inledning Den samordnade vattenkontrollen i Höje å startade

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

TORNE OCH KALIX ÄLVAR

TORNE OCH KALIX ÄLVAR Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

RÖNNE Å VATTENKONTROLL

RÖNNE Å VATTENKONTROLL RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum

Läs mer

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006 Bräkneåns vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 INLEDNING...2 RESULTAT... 5 Lufttemperatur och

Läs mer

Lagan Recipientkontroll

Lagan Recipientkontroll Lagan Recipientkontroll Tillstånd 2-23 Trender och jämförelser Ekologgruppen på uppdrag av Lagans Vattenvårdsförening Maj 24 1 Lagan recipientkontroll Tillstånd 2-23, trender och jämförelser Innehållsförteckning

Läs mer

Samordnad recipientkontroll i VISKAN 2011. Viskans Vattenråd

Samordnad recipientkontroll i VISKAN 2011. Viskans Vattenråd Samordnad recipientkontroll i VISKAN 211 Viskans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Anne Udd Tel: 32-35 75 E-post: anne@hallbaride.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar 2002

RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar 2002 RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar Torne/Kalix älvars vattenvårdsförbund 1 Torne/Kalix älvars Vattenvårdsförbund Omslagsbild: Pajala kommuns bildarkiv Postadress Telefon Telefax E-post Torne/Kalix älvars

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003 UPPLANDS VÄSBY 20 ALcontrol Innehåll Åtgärdsplats 6, Ladbrodammen. Foto: Kent Hård, ALcontrol INFÖR BYGGNATION AV RENINGS- ANLÄGGNINGAR FÖR DAGVATTEN RECIPIENTUNDERSÖKNING 20 Upplands Väsby kommun UPPLANDS

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 22 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 4 METODIK... 5 RESULTAT: Klimat/Vattenföring/Transporter...

Läs mer

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund Ätran vid Tullbron i Falkenberg (Foto:Per Olausson). Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 8 AVRINNINGSOMRÅDET Orientering... 9 Hydrologi...

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013

KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013 ÅRSRAPPORT 213 Wickberg & Jameson Miljökonsult AB Olaigatan 2, 71 43 Örebro Tel. 19-611 3 9 E-post. info@miljokonsulten.com www.miljokonsulten.com ÅRSRAPPORT 213 Inledning Kvarntorpsområdet var fram till

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Recipientkontroll i Lagan 2011

Recipientkontroll i Lagan 2011 Recipientkontroll i Lagan 2011 2012-05-09 Alf Engdahl Ylva Meissner Iréne Sundberg Ingrid Hårding Per-Anders Nilsson Mikael Christensson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006. YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting

Läs mer

Recipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014

Recipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014 Recipientkontroll Emån Årsrapport för 2014 Emåförbundet 2015 1 Recipientkontroll Emån 2014 Författare: Thomas Nydén Kontakt: thomas.nyden@eman.se Hemsida: www.eman.se Omslagsbild: Akvarell av Peter Nilsson

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2007. Ätrans Vattenråd

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2007. Ätrans Vattenråd Recipientkontrollen i ÄTRAN 2007 Ätrans Vattenråd ALcontrol AB 2008-05-06 Kund Ätrans Vattenråd Foto på framsidan Högvadsån vid Sumpafallen (provtagningslokal D16) hösten 2007 (Foto: Medins Biologi AB)

Läs mer

Samordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15

Samordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15 Samordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15 Innehåll Bakgrund... 3 Målsättning med kontrollprogrammet... 3 Tidsram... 3 Kvalitetssäkring... 3 Undersökningar i rinnande

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

LYCKEBYÅN 2014. Lyckebyåns Vattenförbund

LYCKEBYÅN 2014. Lyckebyåns Vattenförbund LYCKEBYÅN 2014 Lyckebyåns Vattenförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportansvarig: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Lyckebyåns Vattenförbund Åsa Albertsson Tel. 0471-24

Läs mer

Rönne å. vattenkontroll 2006. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona Maj 2007

Rönne å. vattenkontroll 2006. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona Maj 2007 Rönne å vattenkontroll 26 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona Maj 27 Omslagsbild: Rössjöns västra strand, en morgon i mars 26. Foto: Birgitta Bengtsson

Läs mer

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:2 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad

Läs mer

TIDAN 1997. Tidans vattenförbund

TIDAN 1997. Tidans vattenförbund TIDAN 1997 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 METODIK... 4 RESULTAT... 8 REFERENSER... 46 BILAGA 1. PROVTAGNINGSPLATSER... 49

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009. Skräbeåns vattenvårdskommitté

Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009. Skräbeåns vattenvårdskommitté Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009 Skräbeåns vattenvårdskommitté Innehåll SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 RESULTAT... 6 Lufttemperatur och nederbörd...

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 21 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Hjälmarens Vattenvårdsförbund. Eskilstunaåns avrinningsområde 2009

Hjälmarens Vattenvårdsförbund. Eskilstunaåns avrinningsområde 2009 Hjälmarens Vattenvårdsförbund Eskilstunaåns avrinningsområde 2009 Hjälmaren, Hemfjärden vid Oset Foto Örebro kommun Projektnummer Kund 1768 Hjälmarens vattenvårdsförbund Version Datum 1.0 2010-05-10 Titel

Läs mer

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 En planktonundersökning i 19 sjöar Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013-2015 AVSEENDE ÅR 2015 Förslag april 2015 Mätstationer och provtagningspunkter 2013-2015 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll

Läs mer

Skräbeån 2004. Skräbeåns vattenvårdskommitté

Skräbeån 2004. Skräbeåns vattenvårdskommitté Holjeån, provtagningspunkt 12, länsgränsen. Foto. Pernilla Granqvist Skräbeån 2004 Skräbeåns vattenvårdskommitté SKRÄBEÅN 2004 ALcontrol AB Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 Inledning 2 Föroreningsbelastande

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

TIDAN 2009 Tidans vattenförbund

TIDAN 2009 Tidans vattenförbund Provplats (126) för vattenkemi och -mossa i Tidan vid Baltak nedstr. fiskodling (foto: A-C Norborg, ALcontrol) TIDAN 29 Tidans vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND.... 11 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund Sikforsån (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 11 AVRINNINGSOMRÅDET... 13 REFERENSER... 18 BILAGA 1.

Läs mer

SKOGSÖ TRÄSK. Limnologisk undersökning

SKOGSÖ TRÄSK. Limnologisk undersökning SKOGSÖ TRÄSK Limnologisk undersökning 2014 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Nacka kommun Finn Cederberg Tel: 08-431 80 46 E-post: finn.cederberg@nacka.se Utförare: Rapportskrivare: ALcontrol AB Caroline

Läs mer

Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund

Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund Årsrapport 2008 2009-09-03 RAPPORT UTFÄRDAD AV ACKREDITERAT LABORATORIUM REPORT ISSUED BY AN ACKREDITED LABORATORY Laboratorier ackrediteras av Styrelsen

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) paket : SS-EN ISO 7027, utg 3 Turbiditet FNU 0.13 ±0.01 FNU SLV 1990-01-01 Metod I Lukt ingen SLV Lukt, art - SS-EN ISO 7887 metod D Färg

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28

INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28 Provplats för vattenkemi i Tabergsån vid Bårarp (44) Foto: Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 28 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND.... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Friman Ekologikonsult AB 1(53) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 5 2. Avrinningsområde och provtagningsstationer...

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden

Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden Förfrågningsunderlag 2008-10-28 Sida 1(10) Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden Målsättning med recipientkontrollprogrammet

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045 Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN

Läs mer

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten

Läs mer

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011 EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT Program Innehåll Bakgrund Försurning Örganiskt material och färgtal Syrgasförgållanden Fosfor Kväve Metaller i vatten Ämnestransporter i vatten Tillståndsbeskrivning

Läs mer

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) : Bärmö : Se märkning Nej=0 Ja=1 : 1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU

Läs mer

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund KÄVLINGEÅN 213 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdsförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:

Läs mer

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO

Läs mer

Kävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008

Kävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008 Kävlingeån Vattenkontroll 27 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 28 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Braån vid Örtofta

Läs mer

SKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté

SKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté SKRÄBEÅN 2010 Skräbeåns Vattenvårdskomitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:

Läs mer

Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning

Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning FISKEVATTNET Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning Allmän sjöbeskrivning Sjö- och avrinningsdata Bunn tillhör Röttleåns vattensystem och är belägen ca 4 km sydost om Gränna. Större delen av sjön

Läs mer

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Mälarens grumlighet och vattenfärg Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75

Läs mer