Likabehandlingsplan RANSTA SKOLA OCH FRITIDSHEM

Transkript

1 Likabehandlingsplan RANSTA SKOLA OCH FRITIDSHEM

2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 DEFINITIONER... 4 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 5 LEDNINGSDEKLARATION... 7 VISION... 7 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR... 8 Mål föregående år enligt senaste planen... 8 Utvärdering/Resultat... 8 Mål föregående år enligt senaste planen... 8 Utvärdering/Resultat... 8 Mål föregående år enligt senaste planen... 8 Utvärdering/Resultat... 8 Mål föregående år enligt senaste planen... 8 Utvärdering/Resultat... 9 Mål föregående år enligt senaste planen... 9 Utvärdering/Resultat... 9 Mål föregående år enligt senaste planen... 9 Utvärdering/Resultat... 9 SAMVERKAN MED BARN/ELEVER SAMMANFATTAT RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål baserat på kartläggning Åtgärder för att nå målet Ansvarig Mål baserat på kartläggning Åtgärder för att nå målet Ansvarig Mål baserat på kartläggning Åtgärder för att nå målet Ansvarig FRÄMJANDE ARBETE RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET Likabehandlingsplan ANTAGEN x DIARIENUMMER 20xx/xxx REVIDERAD x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx SALA KOMMUN Växel: E-post skolforvaltningen@sala.se Postadress Box 304, Sala

3 3 (20) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan och förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en Likabehandlingsplan enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att strukturera arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Planen ska också visa hur verksamheten förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden kartläggning och granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. En trygg miljö är en förutsättning för att lära och utvecklas.

4 4 (20) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012). Kränkande behandling är handlingar som nedvärderar ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). OBS! Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening. Personal behöver ibland tillrättavisa barn/elever för att skapa en god miljö för hela verksamheten. En befogad tillrättavisning är alltså inte en kränkning i lagens mening, även om barnet/eleven ifråga kan uppleva tillsägelsen som kränkande. Trakasserier är en kränkande handling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering är när förskola/skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund. Diskriminering kan förekomma genom skolans regler, traditioner, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att förskola/skolan missgynnar någon genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär att barn och elever ska värderas lika. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika.

5 5 (20) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan och förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter.

6 6 (20) Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet.

7 7 (20) LEDNINGSDEKLARATION Ransta skola och fritidshem skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga, där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan och i skolbarnsomsorgen har ett gemensamt ansvar för att motverka kränkande behandling. Alla barn är välkomna till vår skola. Vi ser olikheter som en tillgång för utveckling. Vi strävar efter en god kommunikation och ett gott samarbete med vårdnadshavarna. Konflikter är en naturlig del av mänskligt samspel som får oss att växa som individer. Vi accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande behandling. Stor vikt läggs vid värdegrundsarbetet som utgör grunden för arbetet i skola och skolbarnsomsorg. VISION Att alla, elever och personal är trygga och behandlas med respekt. Att vår verksamhet är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

8 8 (20) UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Mål föregående år enligt senaste planen Eleverna ska vara trygga och inte vara rädda för någon personal på skolan eller fritidshemmet. Utvärdering/Resultat Likabehandlingsgruppen har haft samtal med de elever som meddelat att de känner rädsla. Eleverna har fått hjälp och stöd. Samtal har förts med berörd personal. Hjälp har satts in för att reda upp i de händelser som bl.a. varit orsaken till rädslan. Eleverna har sagt sig vara trygga. Mål föregående år enligt senaste planen Alla ska arbeta aktivt med att förebygga så att ingen utsätts för kränkande behandling samt vidta direkta åtgärder, enligt våra handlingsplaner. Utvärdering/Resultat Likabehandlingsgruppen samtalar kontinuerligt med eleverna för att få kunskap om hur de upplever att det är i klassen och på skolan. När något inträffar, ingriper personal och vid behov likabehandlingsgruppen. Vi har kontinuerligt arbetat med att öka kunskap om och förståelse för vikten av det förebyggande arbetet, genom föreläsningar, kontinuerliga samtal på konferenser. Eleverna vet att det finns vuxna som de kan berätta för, som kan lyssna, de söker själva upp medlemmar i likabehandlingsgruppen om de har något som de vill berätta. Vi har Värdegrundsdagar, där eleverna arbetar med frågor som rör likabehandlings och diskrimineringsfrågor. Mål föregående år enligt senaste planen Ingen elev ska vara rädd för någon kamrat i skolan eller på fritidshemmet. Utvärdering/Resultat Likabehandlingsgruppen har kontinuerligt träffat och haft samtal med de elever som i enkätundersökningen skrivit att de var rädda för en kamrat. Arbetet med att stödja eleverna fortsätter. Mål föregående år enligt senaste planen Eleverna ska uppleva att demokratiska spelregler gäller i verksamheten och uppleva att de ges möjlighet att uttrycka sina åsikter.

9 9 (20) Utvärdering/Resultat Arbete i klassråd, elevråd, fritidshemmets samlingar, planering av och i undervisningen. Elevernas åsikter om hur de respekteras och vad de anser om hur de ges möjlighet att uttrycka sina åsikter följs upp inför och under utvecklingssamtalen och kontinuerligt under läsåret. Mål föregående år enligt senaste planen Likabehandlingsplanen ska förankras bland elever, personal och vårdnadshavare. Utvärdering/Resultat Planen har förankrats dels genom samtal och diskussioner i klasserna och på fritidshemmet samt under temaarbeten. Några klasser har arbetat med tema Känslor. Mål föregående år enligt senaste planen Aktivt arbeta med att byta ut böcker och materiel som är diskriminerande eller sprider stereotypa bilder. Utvärdering/Resultat Vi har påbörjat arbetet med att byta ut diskriminerande och stereotypa bilder. Det förs ett resonemang med eleverna och böcker och material tas bort så snart som möjligt.

10 10 (20) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Årligen genomförs en enkätundersökning om elevers trygghet och trivsel. Den är kopplad till Likabehandlingsplanen. Planen finns i alla klassrum på samma ställe som Krisplanen. Under läsåret har vi minst en gång per termin genomfört Värdegrundsdagar. I samband med FN-dagen arbetar vi i faddergrupper där vi diskuterar barnkonventionen. Eleverna får samarbeta kring olika artiklar.

11 11 (20) SAMMANFATTAT RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN Vår kartläggning är gjord i oktober Eleverna har svarat på en enkät. Likabehandlingsgruppen har samtalat med barnen. Vi har sammanställt lärarnas minnesanteckningar. Utifrån resultaten har diskussioner förts på konferenser och i elevrådet. Resultatet ska även lämnas till föräldrasamråd. I kartläggningen ställs frågor om eleverna anser sig vara trygga på olika platser på skolan/fritidshemmet för att få en säkrare kunskap om elevernas upplevelser av den fysiska miljön. Utomhus är eleverna rädda/osäkra på de ställena där de leker; på skolberget, i skogen bakom mellanstadiet, vid skatebanan, på fotbollsplan/ brännbollsplan. De är rädda för att göra sig illa, när de stora barnen spelar fotboll, att det är mörkt i skogen, man kan bli påkörd på skatebanan etc. Några elever är otrygga på vägen till skolan eller i skolbussen. Det handlar om att man är rädd för att bli skadad eller för att det är svårt att sätta på sig säkerhetsbältet. 10 % av eleverna är rädda när de är på parkeringsplatsen, de anger att de är rädda för att bli skadade. Några tycker att stå vid busshållplatsen är otäckt för man kan bli knuffad ut i trafiken. Inne i skolbyggnaderna är det fortfarande omklädningsrummen som flest elever är otrygga, följt av toaletterna. Några få är otrygga i korridoren, än färre i klassrum, matsal och slöjden. I matsalen tycker någon att det är höga ljud, någon annan är rädd för ugnarna och för eld. På toaletten tycker någon att det är svårt med låsen. Vissa tycker att några skriker eller släcker lamporna. I omklädningsrummet är man bl.a. otrygg för att killarna kan komma in eller för att duscharna luktar illa. Elevernas upplevelser av den psykiska miljön får vi en bild av genom deras svar på enkätfrågorna. Svaren följs upp av likabehandlingsgruppen. De samtalar med eleverna. I årets undersökning säger trettiosex av eleverna att de tror att inte alla barn har det bra i skolan, femton elever är rädda för någon annan elev och fem elever anser att de inte får vara med kamrater. Det är åtta elever som inte tycker om att gå till skolan och sju elever är rädd för någon vuxen. Tre elever tycker inte att de har det bra på rasterna och lika många vågar inte säga till om det hänt något. Två elever tycker inte om att gå på fritidshemmet. Dessa frågor arbetar likabehandlingsgruppen med. Åtgärderna som vidtas blir olika och eleverna är delaktiga i arbetet. 60% av skolans föräldrar har svarat på föräldraenkäten. Av de som svarat är övervägande delen väldigt nöjda. 98% är nöjda med hur de bemöts av personalen, 95% är nöjda med utvecklingssamtalen, lika många anser att deras barn trivs i skolan. De områden som fått lägst nöjdhetsgrad är: arbetsron i skolan (63% nöjda), möjligheten att påverka i föräldrasamrådet (70% ansåg att de kan påverka) samt hur nöjda de var med den information de får om sitt barn (71% var nöjda). När det gällde övriga frågeställningar låg nöjdhetsgraden mellan 81% till 93%. Kränkningar Kartläggningen visar att det dagligen förekommer knuffar och nedsättande ord. Vi arbetar med att bemöta, reda ut och förklara för barnen för att minska kränkningarna. Det är ett ständigt pågående arbete.

12 12 (20) Kön Kartläggningen har inte visat att någon blivit kränkt p.g.a. kön. Vi är medvetna om att det finns traditionella könsmönster och genusstrukturer i vårt samhälle som även förekommer i skolan. Vi har som mål att se eleverna som individer och att bemöta dem som det och inte utifrån deras kön. Tyvärr förekommer könsdiskriminerande ord i elevernas språkbruk, vilket vi försöker motverka. Könsöverskridande identitet och uttryck Vi är medvetna om att människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck kan utsättas för trakasserier och diskriminering. När någon utsätts för detta skall det tas på största allvar och vi ingriper genast. Etnisk tillhörighet Vi är medvetna om att främlingsfientlighet tyvärr är en del i vårt samhälle. I kartläggningen som gjorts har det inte framkommit något som tyder på främlingsfientlighet. Eleverna använder ibland nedsättande kommentarer rörande etnisk tillhörighet. När personal blir uppmärksammad på att något sådant händer förs ett resonemang för att motverka det. Religion och annan trosuppfattning Vi är medvetna om att vissa val av aktiviteter, lokaler(t.ex. om kyrklokal används med deras företrädare) kan exkludera elever. Skolavslutningen genomförs i kyrkan. Vi respekterar att religion och trosriktning är något privat och frågar inte efter någon elevs ståndpunkt. I kartläggningen som gjorts har det inte framkommit att det förekommit några trakasserier när det gäller denna diskrimineringsgrund. Funktionshinder Alla elever är välkomna till skolan. På skolan/fritidshemmet finns elever med olika funktionshinder. När vi får en elev med funktionshinder eller om en elev blir funktionshindrad har vi som mål att snarast informera berörd personal om detta. Efter samråd med vårdnadshavare informeras även berörda elever. Om en elev med funktionshinder börjar på skolan så anpassar vi verksamheten så att det kan fungera för eleven. Sexuell läggning Vi strävar efter att utrycka oss neutralt och inte normgivande. Vi strävar också efter att förmedla rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Ålder Kartläggningen visar inte att det finns några problem när det gäller frågor som rör denna diskrimineringsgrund. Klimat och miljö Alla elever är medveta om skolans ordningsregler. De följs i hög grad och utvärderas årligen. Skolgården är tillgänglig för alla. Klotter förekommer vid enstaka tillfällen. Maten anpassas efter till de elever som olika allergier eller diabetes.

13 13 (20) Kommunikation I början av varje termin informeras eleverna om Likabehandlingsplanen. Vi tydliggör vad som händer i akuta situationer. Kompetensutveckling Under året har vi arbetat med Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. All personal har deltagit på en föreläsning som genomfördes av Uppsala Universitet. Introduktion Vi har rutiner för inskolning till skola och fritidshem. Vid läsårsstart informeras både personal och elever om Likabehandlingsplanen. Vi har inga rutiner för information till de som kommer nya senare under läsåret. Vi kommer att arbeta fram en folder Välkommen till Ransta, den ska bli i två versioner, en som vänder sig till elever och en som vänder sig till personal. Schemaläggning I dagsläget tar vi inte hänsyn till olika religiösa högtider vid schemaläggningen. Praktik Eleverna ordnar sin prao på egen hand, i första hand är de hos sina föräldrar. Undervisning Vi arbetar för att ge flickor och pojkar utrymme efter deras behov och personlighet och inte efter kön. Vi är observanta och bevakar läromedel vad gäller fördomar och stereotypa bilder/mönster.

14 14 (20) MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål baserat på kartläggning Arbeta fram en folder Välkommen till Ransta där information om likabehandlingsarbetet ingår. Åtgärder för att nå målet Tillsätta en grupp som arbetar fram foldern. Ansvarig Rektor Mål baserat på kartläggning Eleverna ska uppleva att alla har det bra och är trygg på skolan och fritidshemmet. Ingen ska vara rädd för någon kamrat eller personal. Arbeta för att förbättra de delar som eleverna sa sig uppleva otrygghet i enkätundersökningen. Åtgärder för att nå målet Likabehandlingsgruppen fortsätter sitt arbete. Genomför samtal, temadagar och fadderverksamhet. Arbetar med Värdegrundsfrågor. Tillsammans med eleverna hitta åtgärder för att komma tillrätta med otrygghetsområden. Ansvarig All personal, Likabehandlingsgruppen och rektor. Mål baserat på kartläggning Eleverna ska känna delaktighet. Åtgärder för att nå målet Likabehandlingsgruppen fortsätter sitt arbete tillsammans med klasslärarna, att genom samtal stödja eleverna så att de upplever sig delaktiga. Fortsätta arbetet med att stärka elev- och miljöråd. Ansvarig Likabehandlingsgruppen och personal.

15 15 (20) FRÄMJANDE ARBETE Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde. Arbetet utgår från skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Det är ett arbete som bedrivs kontinuerligt, systematiskt och målinriktat. Det främjande arbetet är en del av vårt vardagliga arbete, våra rutiner och vårt förhållningssätt i bemötande, konflikthantering, traditioner och innehållet i våra aktiviteter. Vi strävar efter: ett gott skolklimat enligt demokratiska principer att utveckla samhörighetskänsla på skolan att träna eleverna i att lösa konflikter och utveckla deras förmåga att kompromissa att bemöta alla barn, föräldrar och vuxna på ett respektfullt sätt Vi arbetar med temadagar, åldersblandade temaarbete, fadderverksamhet, klassamtal, seriesamtal, enskilda samtal. Vi skänker pengar genom Skoljoggen och samtalar med eleverna om vart pengarna går. I det främjande arbetet ingår även en ständig kompetensutveckling i personalgruppen.

16 16 (20) RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING Handlingsplan vid trakasserier eller annan kränkande behandling 1 Kartläggning av det som hänt genom samtal med de/den drabbade. Förslag på frågor: Vad har hänt? Hur går kränkningen till? Vem/vilka kränker? Vem är ledare? Var sker det någonstans? När sker den? 2 Notera namn och det som var och en har gjort. Försäkra den drabbade om att du ska hjälpa honom/henne. Tala om att det var bra att hon/han berättade. Berätta att du ska tala med de inblandade. 3 Samtal genomförs samma dag med övriga som varit inblandade. Förslag på hur man kan uttrycka sig vid samtalet: Vi tror att det hänt något, att du har., Vi vuxna ser allvarligt på det här, Vad behöver du göra nu? Hur kan vi hjälpa dig att komma vidare? 4 Informera om lagen gällande trakasserier och kränkande behandling. 5 Bestäm en tid en vecka senare för ett nytt samtal. 6 Gör en överenskommelse med de inblandade att berätta om samtalet och händelsen hemma. 7 Bestäm tid för uppföljning. 8 När situationen kräver kontaktas hemmen. 9 Dokumentera. Uppföljning med alla inblandade. Dokumentera

17 17 (20) RUTINER FÖR RAPPORT TILL REKTOR All personal dokumenterar det som inträffar och vilka åtgärder som de vidtagit. Det är viktigt för att kunna följa upp effekterna av åtgärderna. Dokumentationen mailas utan dröjsmål till rektor. Allvarliga händelser kan kräva omedelbar information till rektor. Skador anmäls i Flexite. Ev. polisanmälan görs av rektor.

18 18 (20) RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN REKTOR TILL HUVUDMAN Händelser som leder till skriftlig dokumentation och inkommer till rektor, återrapporteras löpande till förvaltningschefen. Återrapporteringen sker igenom ett epostmeddelande med standardiserad rubrik och lagras i en sekretessbelagd digital mapp. Ordförande, vice ordförande och oppositionsledare delges materialet i samband med ordförandeberedningen inför varje sammanträde. Ordförande avgör om något av detta skall rapporteras vid nämndsammanträde.

19 19 (20) HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA Lärarna informerar och diskuterar Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling kontinuerligt i klasserna i början av varje termin. Då tydliggörs vem man vänder sig till när något hänt. Eleverna får kännedom om vilka som arbetar i Likabehandlingsgruppen. På föräldramöten aktualiseras planen för vårdnadshavarna. De blir informerade om likabehandlingsgruppens arbete. Personalen informeras kontinuerligt om planen, på enhetskonferenser och personalmöten. De är delaktiga i den årliga, gemensamma uppföljningen/utvärderingen av planen, som underlag genomförs en kartläggning av nuläget bland eleverna.

20 20 (20) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET Personalen arbetar ständigt för att alla elever ska vara trygga och att skolan ska vara fri från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Likabehandlingsarbetet följs systematiskt upp och utvärderas varje läsår enligt följande hela årsplanering. Augusti September Oktober November December Januari Mars Maj Går igenom planen i hela personalgruppen. Det fortsatta arbetet med målen och åtgärder diskuteras. Ansvarig: rektor Planen lämnas till förvaltningen till 30/9. Lärarna går igenom planen i klasserna och på fritidshemmet. Konferens om likabehandlingsarbetet, går igenom elev- och föräldraenkät. Föräldramöte med information om planen. Ansvarig: rektor och lärare FN-dagen. Ansvarig: lärare Enkätundersökningarna genomförs. Ansvarig: Likabehandlingsgruppen Uppföljning av enkätundersökningen. Ansvarig: Likabehandlingsgruppen Diskussioner på personalmöten, i klasser och elevråd om nya mål i Likabehandlingsplanen. Ansvarig: rektor, Likabehandlingsgruppen och klasslärare Revidering av Likabehandlingsplanen. Ansvarig: rektor Vid terminsstart information om Likabehandlingsplanen och Likabehandlingsgruppen. Ansvarig: lärare På klasskonferens genomgång av klasserna och hur eleverna mår. Ansvarig: rektor Uppföljning av arbetet inför skrivandet av kvalitetsredovisningen. Ansvarig: rektor.