Likabehandlingsplan Kungsängsgymnasiet

Transkript

1 Likabehandlingsplan Kungsängsgymnasiet

2 INNEHÅLL Innehåll INLEDNING... 3 DEFINITIONER... 3 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 4 Kön... 4 Könsöverskridande identitet eller uttryck... 4 Etnisk tillhörighet... 4 Religion och annan trosuppfattning... 4 Funktionshinder... 4 Sexuell läggning... 5 Ålder... 5 LEDNINGSDEKLARATION... 5 VISION... 5 SAMVERKAN MED ELEVER/VÅRDNADSHAVARE 2015/ RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN 2014/ FRÄMJANDE ARBETE 2015/ RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING... 9 Vart vänder sig eleverna:... 9 Personalens skyldighet enligt lagen:... 9 Vad gör jag om jag ser en kränkning:... 9 Vid slagsmål eller annat fysiskt våld:... 9 Vid ordväxlingar eller verbala trakasserier, kränkningar:... 9 Vad gör jag när jag får kännedom om att någon elev har utsatts för trakasserier eller kränkningar:... 9 Utreda, åtgärda och följa upp trakasserier och kränkningar:... 9 Personal kränker elever: Elever kränker personal: Personal kränker personal: Rektor kränker personal eller elever: Instruktion till Rektor... Fel! Bokmärket är inte definierat. TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET MÅL OCH AKTIVITETER FÖR LÄSÅRET 2015/

3 INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan och förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en Likabehandlingsplan enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att strukturera arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Planen ska också visa hur verksamheten förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden kartläggning och granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. En trygg miljö är en förutsättning för att lära och utvecklas. DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012). Kränkande behandling är handlingar som nedvärderar ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara -fysiska (slag, knuffar) -verbala (hot, svordomar, öknamn) -psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) -texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbplattformar). OBS! Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening. Personal behöver ibland tillrättavisa barn/elever för att skapa en god miljö för hela verksamheten. En befogad tillrättavisning är alltså inte en kränkning i lagens mening, även om barnet/eleven ifråga kan uppleva tillsägelsen som kränkande. Trakasserier är en kränkande handling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

4 Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering är när förskola/skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund. Diskriminering kan förekomma genom skolans regler, traditioner, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att förskola/skolan missgynnar någon genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär att barn och elever ska värderas lika. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika. DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. KÖN Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. ETNISK TILLHÖRIGHET Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. FUNKTIONSHINDER Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och

5 trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. SEXUELL LÄGGNING Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan och förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. ÅLDER Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet. LEDNINGSDEKLARATION Kungsängsgymnasiet skall vara en skola för elever och personal där alla kan känna sig trygga, likabehandlade och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla elever är välkomna till vårt gymnasium. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång för utveckling. Konflikter är en naturlig del av mänskligt samspel som om vi hanterar den rätt får oss att växa som individer. Alla som arbetar på gymnasiet har ett gemensamt ansvar för att främja likabehandling och att motverka trakasserier och kränkande behandling. Vi accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande behandling. VISION -Att alla, elever och personal är trygga och behandlas med respekt för sin egenart. -Att vår verksamhet är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. SAMVERKAN MED ELEVER/VÅRDNADSHAVARE 2015/2016 Under året har likabehandlingsplanen funnits tillgänglig på skolans hemsida och på Schoolsoft så alla som varit intresserade av att läsa den har haft möjlighet att göra det. Mentorerna har informerat alla nya elever i år 1 om likabehandlingsplanen vid kursstart. Vid höstterminens början informerades vårdnadshavare vid ett föräldramöte om möjligheten att delta vid en träff för att samtala om skolan likabehandlingsarbete. Träffens datum var i början av december och vårdnadshavare bjöds in via skolans hemsida och via från Schoolsofts register. Under läsåret sker även en elevenkät där elever kommer att bjudas in att diskutera aktuella frågor utifrån de resultat som framkommer av enkäten.

6 Samverkan med elever har också skett genom diskussioner om likabehandling i direkt anslutning till en teaterföreställning som belyste temat. Eleverna fick diskutera frågorna i grupp med ansvarig mentor. Vid terminsstart har eleverna också involverats i ordnings/trivselregler där skolans gemensamma trivselregler har diskuterats i klasserna och eleverna har fått möjlighet att uttrycka sina åsikter samt sätta upp egna regler för klassens trivsel.

7 RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN 2014/2015 Flera områden i kartläggningen visar på positiva resultat till exempel att många elever känner sig trygga och upplever att de har studiero i skolan. Flertalet anser att de blir bra bemötta av andra elever, lärare och övrig personal på skolan. I kommentarerna kan man läsa att flera uttrycker att de är nöjda med sin skola och sina lärare. Eleverna anser att skolans ordningsregler följs för det mesta. De flesta upplever att de inte blivit utsatta för kränkande behandling, våld eller mobbning i skolan. Flertalet elever tycker att integreringen på skolan är bra eller att de motsättningar som finns inte stör dem. I analysen av kartläggningen framkommer det några områden som vi som skola behöver arbeta mer med. -Att förbättra kunskaperna om Likabehandlingsplanen, ordningsreglerna och dess innehåll. -Att visa att vi aktivt arbetar med att förhindra och åtgärda trakasserier och kränkningar. Att se, höra och agera tydligt när det händer. Eleverna ska veta vem de ska prata med och veta att personalen reagerar vid alla trakasserier och kränkningar. Både verbala kränkningar men också andra trakasserier, våld, mobbning, och så vidare. -Att reagera mer aktivt på elever med dåligt språkbruk. Dåligt språkbruk kan upplevas kränkande av dem som inte är invigda i sättet att prata vänner emellan. -Att förebygga och motverka motsättningar och grupptryck mellan och inom grupper av elever på skolan. Alltså att öka sammanhållningen på skolan. Det finns grupperingar, motsättningar och grupptryck mellan elever. Mellan elever på olika program, mellan elever inom etniska/religiösa grupper och mellan elever inom olika etniska/religiösa grupper.

8 FRÄMJANDE ARBETE 2015/2016 Personal och elever arbetar tillsammans med olika trivselaktiviteter under läsåret för att skapa en större vi-känsla på skolan. Skolan har gemensamma festligheter som till exempel höstfest, luciafriande och volleybollmatch där rektor grillar lunch till personal och elever. Inför volleybollmatcherna arrangerar skolan träningstillfällen för elever och lärare vilket ökar den skolgemensamma sammanhållningen. Skolan har också en stark elevkår som är drivande i elevfrågor. Bland annat anordnar elevkåren bio-visning med popcorn och läsk i skolans aula. Skolan anordnar också under läsåret en del schemabrytande aktiviteter för att stärka sammanhållningen och öka integrationen mellan eleverna på de olika programmen. Bland annat anordnas föreläsningar på temat Flykt och Kränkningar på nätet. Gemensamt biobesök och teaterföreställning sker också under läsåret. Centralt i skolans lokaler ligger elevcafeterian. Här möts ungdomar från alla program och även personalens samtliga fikaraster är förlagda här. Det utgör en naturlig mötespunkt för integrering mellan elev/lärare och elever på olika program. Elever på samhällsvetenskapliga programmet har i ämnesöverskridande arbete skrivit reportage där de intervjuat en elev på Språkintroduktion om hur det är att komma till Sverige som flykting. Inom Barn- och Fritidsprogrammet och Samhällsvetenskapliga programmet sker ett internationellt samarbete som är positivt för elevernas förståelse för andra kulturer. Vid val av filmer och litteratur till undervisningen tänker lärarna på att representationen ska finnas av alla kategorier och även innehålla normbrytande inslag. Inom vissa kurser på skolan är undervisningen integrerad med gymnasie-särskolan vilket är ett positivt inslag för både lärare och elever.

9 RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING VART VÄNDER SIG ELEVERNA: Om du som elev blir utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska du ta kontakt med någon personal på skolan och berätta vad som hänt. Om du som elev sett eller hört någon annan elev bli trakasserad eller kränkt ska du ta kontakt med någon personal på skolan och berätta vad som hänt. PERSONALENS SKYLDIGHET ENLIGT LAGEN: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Vad gör jag om jag ser en kränkning: Alla anställda vid skolan ska agera direkt om de ser en situation där någon elev blir trakasserad eller kränkt. Om det krävs, ta stöd av en annan lärare, mentor eller någon i EHT. Vid slagsmål eller annat fysiskt våld: Ingrip i och försök att stoppa våldet. Det kan vara genom samtal, höja rösten eller att fysiskt ingripa för att försöka sära på dem. Vid ordväxlingar eller verbala trakasserier, kränkningar: Förmedla tydligt att vi på skolan inte tolererar någon form av verbala trakasserier eller kränkningar av varandra. Maila rektorn så fort som möjligt om det som inträffat. Rubriken på mailet är Kränkning och i mailet ska en kortfattad redogörelse finnas. Ett meddelande kan se ut så här: Två elever var i slagsmål i fiket vid Jag med flera lärare gick emellan och avbröt slagsmålet. En elev går i FT och en går i BF. Rektorn vidarebefordrar mailet till huvudman och ansvarar för att en anmälan görs i LISA. Vad gör jag när jag får kännedom om att någon elev har utsatts för trakasserier eller kränkningar: Maila rektorn och berätta vad du fått veta, så fort som möjligt. Rubriken på mailet är Kränkning och i mailet ska en kortfattad redogörelse finnas. Ett meddelande kan se ut så här: En elev har berättat för mig att en annan elev i klassen blir utsatt för kränkande behandling av andra klasskamrater. Gäller en klass i EE. Rektorn vidarebefordrar mailet till huvudman. Rektorn tar med mailet till EHT och där beslutas vem/vilka som ska utreda detta till exempel personal i EHT, mentorn, lärare eller rektor. UTREDA, ÅTGÄRDA OCH FÖLJA UPP TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR: På Kungsängsgymnasiet är det företrädesvis kurator och rektor som utreder och följer upp trakasserier och kränkande behandling mellan elever.

10 När rektor eller kurator fått information från någon om att en elev känner sig kränkt så hålls ett första möte med den som känner sig trakasserad, kränkt. Därefter hålls nästa möte med den som uppges har trakasserat, kränkt någon annan. I båda mötena får de inblandade var för sig berätta om vad som hänt, om det hänt förut, vad de själva kan göra och vad de önskar att den andra ska göra för att det ska upphöra. Om den som uppges ha trakasserat, kränkt den/de andra eleverna också känner sig trakasserad, kränkt utreds det också. En överenskommelse görs med de inblandade var för sig där det tydligt framgår vad de ska göra för att trakasserierna, kränkningarna ska upphöra. I enklare fall görs detta muntligt men i allvarligare fall eller vid upprepningar skriver eleverna under en överenskommelse. Vårdnadshavarna informeras om detta ifall det gäller elever som är under 18 år. Efter en tid, ca två veckor kontaktas eleven som känt sig trakasserad, kränkt igen för att det på så sätt följs upp om trakasserierna, kränkningarna har upphört. Har trakasserierna, kränkningarna inte upphört beslutar rektorn om vidare åtgärder. Det kan till exempel vara en skriftlig varning eller avstängning från skolan. Rektor bedömer om anmälan behöver göras till Lisa, polis, socialtjänst eller arbetsmiljöverket och ansvarar för att det utförs. Personal kränker elever: Rektorn ansvarar för utredning och uppföljande samtal enligt arbetssättet ovan. Elever kränker personal: Rektorn ansvarar för utredning och uppföljande samtal enligt arbetssättet ovan. Personal kränker personal: Rektorn ansvarar för utredning och uppföljande samtal enligt arbetssättet ovan. Rektor kränker personal eller elever: Anmälan görs huvudman och till skyddsombudet. Huvudmannen utser vem som ska ansvara för utredningen, åtgärder och uppföljning.

11 TIDPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET Augusti/september September Oktober/november Mars/april Juni Gå igenom planen i hela personalgruppen, repetera de nya målen och planerade åtgärder. Ansvarig: Rektor Lämna in planen till förvaltningen den 30/9. Ansvarig: Rektor Elevenkät och analys. Återföring till lärarna. Ansvarig: rektor och kurator Elevenkät och analys. Återföring till lärarna. Ansvarig: rektor och kurator Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen. Den nya planen skrivs. Ansvarig: rektor och kurator MÅL OCH AKTIVITETER FÖR LÄSÅRET 2015/2016 Målen är beslutade utifrån kartläggningen som genomfördes under vårterminen ATT ELEVERNA UPPLEVER ATT SKOLANS PERSONAL AKTIVT ARBETAR MED ATT FÖRHINDRA OCH ÅTGÄRDA TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR. ATT SE, HÖRA OCH AGERA TYDLIGT NÄR DET HÄNDER. Aktiviteter för att nå målet: Workshop för skolans personal där fiktiva situationer diskuteras och hanteras inom olika sammansättningar inom personalgruppen. -ATT ELEVERNA VET VEM DE SKA PRATA MED VID TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR. Aktiviteter för att nå målet: Tydliggörande av likabehandlingsplanen för samtliga elever på skolan vid läsårets start. Under vårterminen bjuda in elever till samtal om elevenkätens resultat för att aktualisera planen ytterligare. -ATT ELEVERNA UPPLEVER ATT SKOLANS PERSONAL REAGERAR AKTIVT PÅ ELEVER MED DÅLIGT SPRÅKBRUK. Aktiviteter för att nå målet: Workshop för skolans personal där fiktiva situationer diskuteras och hanteras inom olika sammansättningar inom personalgruppen. -ATT FÖREBYGGA OCH MOTVERKA MOTSÄTTNINGAR OCH GRUPPTRYCK MELLAN OCH INOM GRUPPER AV ELEVER PÅ SKOLAN. Aktiviteter för att nå målet: Schemabrytande aktiviteter och temadagar för samtliga elever på skolan. Teaterföreställning kring temat psykisk hälsa och könsidentitet med fortsatta värderingsövningar. Temadag kring ämnet flykt, med tillhörande värderingsövningar. Föreläsningar och workshop kring temat kränkningar på nätet för personal, föräldrar och elever.