Likabehandlingsplan ÅKRA FÖRSKOLA

Transkript

1 ÅKRA FÖRSKOLA

2

3 3 (26) INNEHÅLL INLEDNING... 4 DEFINITIONER... 5 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 VISION UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat Mål föregående år enligt senaste planen Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat SAMVERKAN MED BARN/ELEVER MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål baserat på kartläggning Åtgärder för att nå målet Ansvarig Mål baserat på kartläggning Åtgärder för att nå målet Ansvarig Mål baserat på kartläggning Åtgärder för att nå målet Ansvarig Mål baserat på kartläggning Åtgärder för att nå målet Ansvarig FRÄMJANDE ARBETE RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET... 24

4 4 (26) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan och förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att strukturera arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Planen ska också visa hur verksamheten förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden kartläggning och granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. En trygg miljö är en förutsättning för att lära och utvecklas.

5 5 (26) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012). Kränkande behandling är handlingar som nedvärderar ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). OBS! Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening. Personal behöver ibland tillrättavisa barn/elever för att skapa en god miljö för hela verksamheten. En befogad tillrättavisning är alltså inte en kränkning i lagens mening, även om barnet/eleven ifråga kan uppleva tillsägelsen som kränkande. Trakasserier är en kränkande handling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering är när förskola/skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund. Diskriminering kan förekomma genom skolans regler, traditioner, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att förskola/skolan missgynnar någon genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer

6 6 (26) som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär att barn och elever ska värderas lika. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika.

7 7 (26) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.

8 8 (26) Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan och förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet.

9 9 (26) LEDNINGSDEKLARATION Varje barn har rätt till att få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Ur Lpfö 98 (2010), Förskolans värdegrund och uppdrag: En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Jag och all personal på Åkra förskola arbetar aktivt för att främja likabehandling och vi ser allvarligt på kränkningar och trakasserier. Vi tar helt och hållet avstånd från handlingar som direkt och indirekt kränker principen om alla människors lika värde i överensstämmelse med diskrimineringslagen och skollagen. Alla barn har rätt att vistas i en förskolemiljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Detta innebär att vi arbetar både förebyggande och att vi har en väl utarbetad strategi för att hantera situationer som uppstår. Vi följer de styrdokument som bevakar alla barns rätt till likabehandling och denna likabehandlingsplan är en del i dokumentationen. Vi värderar ett gott samarbete med vårdnadshavare och vill ha en rak kommunikation då frågor eller missnöje uppstår. Tveka inte att ta kontakt. Med vänlig hälsning Leila Baker tel leila.baker@sala.se

10 10 (26) VISION Åkra förskola ska vara en plats där alla, barn och vuxna, ska känna sig trygga och där ingen blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla barn ska vara välkomna på förskolan och komma till oss med en känsla av glädje! Vi ser olikheter och som en tillgång. På vår förskola är alla lika viktiga och ska ges de bästa möjligheterna att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna stödjer och uppmuntrar barnen till att bli självständiga och initiativtagande. Tillsammans lägger vi grunden till ett livslångt lärande.

11 11 (26) UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Mål föregående år enligt senaste planen Att alla ska få ett trevligt bemötande. Utvärdering/Resultat Vi har arbetat med Förskolelådan, ett material som lyfter fram olika händelser som uppkommer i barns vardag. Vi har även arbetat i mindre grupper med böcker baserade på barnkonventionen. Detta har gett ett lugnare och trevligare klimat på förskolan. Vi pedagoger har läst boken Hissad och dissad - om relationsarbete i förskolan av Margareta Öhman som vi sedan har diskuterat tillsammans på pedagogmöten. Detta har lett till att pedagogerna är mer uppmärksamma både på barngruppen och mot varandra. Mål föregående år enligt senaste planen Vi ska använda vår mall för dokumentation av kränkningar. Utvärdering/Resultat Personalen känner till mallen men den har inte behövts användas. Mål föregående år enligt senaste planen Uppmärksamma fler högtider än de kristna. Utvärdering/Resultat Vi har bjudit in till en mångkulturell fest med inriktning mot alla kulturers likheter. Festen blev uppskattad av barn, vårdnadshavare och personal.

12 12 (26) Mål föregående år enligt senaste planen Att nyanställda, vikarier och praktikanter får information om vår likabehandlingsplan. Utvärdering/Resultat Nyanställda får information av likabehandlingsarbetet på personalmöten och planeringsdagar. Vikarier och praktikanter får del av den enklare versionen av likabehandlingsplanen då den finns på varje avdelning. Mål föregående år enligt senaste planen Vi vill att fler vårdnadshavare svarar på kommunens likabehandlingsenkät. Utvärdering/Resultat Vi erbjöd vårdnadshavarna att svara på enkäten både via datorn och pappersform. De vårdnadshavare som svarat känner sig mycket trygga med verksamheten. En liten ökning av svarsfrekvensen, men vi önskar en ännu större. Mål föregående år enligt senaste planen Att alla vårdnadshavare kan ta del av den lättlästa versionen av likabehandlingsplanen samt förskolans information i stort. Utvärdering/Resultat Vi har fått den lättlästa versionen av likabehandlingsplanen översatt i flera språk.

13 13 (26) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Barnen i förskolan har möjlighet att påverka genom att delta i planeringen av aktiviteter, eller att de får lämna synpunkter på verksamheten. Information och form för barnets inflytande ska anpassas efter ålder och mognad.

14 14 (26) SAMMANFATTAT RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN Den reviderade likabehandlingsplanen gås igenom på första personalmötet på höstterminen. Den följs upp och analyseras på planeringsdagen i november, ny kartläggning sker i mars. Ny likabehandlingsplan skrivs i maj utifrån resultaten av kartläggningen. Likabehandlingsarbetet följs upp varje månad. Pedagogerna arbetar förebyggande mot kränkande behandling genom att lära barnen hur man ska bete sig för att vara en bra kompis/vän. För att barnen ska känna att rättvisa finns i gruppen behöver de träna på att samarbeta och att visa respekt för varandra. Vi pedagoger fortsätter att observera och ingripa då vi ser någon form av kränkande behandling. Vi visar noll-tolerans när det gäller kränkningar. På förskolan föregår personalen med gott exempel, respekterar varandra, vara snäll mot varandra och bekräftar varandras tillgångar. Vi är goda förebilder och diskuterar med barnen hur man är en bra kompis. Förskolelådans material är bra och den utvecklar barns hänsyn och förmåga att leva sig in i andra människors situation. Kränkningar Det förekommer nedsättande ord, men tycker oss se en minskning under året. Det förekommer även kränkningar av barnen så som du får inte komma på mitt kalas. Vid observationer och tidigt ingripande visar vi barnen att vi har noll-tolerans när det gäller kränkningar. Personalen anstränger sig för att se barnen som individer och att man inte bemöter dem utifrån deras kön. Vi är uppmärksamma på problematiken, då vi vet att det omedvetet kan finnas. Vi erbjuder material och böcker som lockar barns nyfikenhet oavsett kön. Vi lyfter fram olika språk som en tillgång. Vi gör medvetna val vid inköp av material. Vi möblerar även så att det finns rum i rummen. Vi flyttar leksaker så att det ska bli lättare för barnen att kombinera olika lekar. Vi planerar verksamheten så att fler kan delta.

15 15 (26) Kön Personalen anstränger sig för att se barnen som individer och att man inte bemöter dem utifrån deras kön. Vi är uppmärksamma på problematiken, då vi vet att det omedvetet kan finnas. Vi erbjuder material och böcker som lockar barns nyfikenhet oavsett kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi ser ingen problematik kring diskrimineringsgrunden könsöverskridande. Etnisk tillhörighet Vi är medvetna om att främlingsfientlighet tyvärr är en del av vårt samhälle. Vår intention är att motverka detta. Inga rasistiska ord förekommer på förskolan. Vi lyfter fram olika språk som en tillgång. Religion och annan trosuppfattning Vi firar enbart de kristna högtiderna på förskolan och har haft en mångkulturell fest, där vi lyfter fram likheter i våra olika kulturer. Vi serverar mat utifrån olika religionsuppfattningar. Vi behöver fler barnböcker om olika religiösa och kulturella högtider. Funktionshinder Vi har en utemiljö och innemiljö som är handikappanpassad. Sexuell läggning Personalen strävar efter att ha ett normkritiskt förhållningssätt. Ålder Vi har ingen uppdelning eller regler efter ålder, däremot efter mognad. Inga barn har reagerat på detta. Klimat och miljö Vi har ordningsregler både inne och ute.

16 16 (26) Kommunikation en finns i en lättläst version som även är översatt i fler språk. Vi erbjuder tolk vid föräldramöten, inskolning och utvecklingssamtal. Kompetensutveckling Personalen har kunskaper kring värdegrund och likabehandling och är öppna för att lära sig mer. Personalen har läst och diskuterat litteratur angående värdegrundsarbete på pedagogmöten och personalmöten. Introduktion Vi har rutiner för inskolning av nya barn. Vi har rutiner för information kring likabehandlingsplanen, så att vikarie, praktikanter eller nyanställningar lätt kan ta del av den. Schemaläggning Vi firar de kristna högtiderna. Vi har en mångkulturell almenacka, men uppmärksammar inte högtiderna. Vi har under året firat en Mångkulturellfest där vi uppmärksammade likheter i våra olika kulturer. Undervisning Vi gör medvetna val vid inköp av material. Vi möblerar även så att det finns rum i rummen. Vi flyttar leksaker så att det ska bli lättare för barnen att kombinera olika lekar. Vi planerar verksamheten så att fler kan delta.

17 17 (26) MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål baserat på kartläggning Pedagogerna ska få mer medvetenhet angående genusfrågan. Åtgärder för att nå målet Planeringsdag med föreläsning av genuspedagog Lisa Andersson. Då ska en arbetsplan/checklista arbetas fram. Ansvarig Förskolechef. Mål baserat på kartläggning Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Åtgärder för att nå målet Arbeta mer med Förskolelådan och med det nya materialet som vänder sig till de yngre barnen. Ansvarig Förskolechef och avdelningspersonalen. Mål baserat på kartläggning Vi vill att fler vårdnadshavare svarar på kommunens likabehandlingsenkät. Åtgärder för att nå målet Ge vårdnadshavare möjlighet att svara på enkäten på förskolan vid lämning eller hämtning. Anordna drop-in fika, berätta hur viktigt vi tycker att deras åsikter är.

18 18 (26) Ansvarig Avdelningspersonalen. Mål baserat på kartläggning Att våra barnböcker vi har på enheten visar på ett mer mångkulturellt samhälle. Åtgärder för att nå målet Under året ska vi köpa in en grunduppsättning med böcker som visar på olika familjekonstellationer, religiösa högtider och olika etniciteter. Ansvarig Likabehandlingsgruppen.

19 19 (26) FRÄMJANDE ARBETE Arbetet ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. För att alla barn ska lära känna varandra genomför vi på Åkra förskola olika traditioner då alla barn är tillsammans och gör något roligt. Välja vårt material strategiskt och köper böcker, pussel och leksaker som istället för stereotyper har en större mångfald. Vi planerar verksamheten så att alla kan delta. Varje barn ska oavsett ålder få utmaningar, upplevelser och känna att de lyckas. Vi är tillåtande och närvarande pedagoger som låter barnen prova på olika svårighetsnivåer, inte alltid utifrån barnets ålder utan barnets mognad. Fortsatt samarbete med modersmålslärarna. Pedagogerna har observerat varandras avdelningar och gett varandra feedback och detta tänker vi fortsätta med. Ny kartläggning till nästa vår. Fortsatt arbete med likabehandlingsgrupp. Diskussioner om förhållningssätt på personalmöten.

20 20 (26) RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING Kränkning barn/barn Prata med barnet. Observera. Involvera vårdnadshavare i ett tidigt stadium. Genom samtal. Anteckna om händelsen. Förskolechefen informeras. Beroende av situation, möte med vårdnadshavare eller kontakt med resursteamet. För anteckningar. De åtgärder resursteamet rekommenderar. Kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare. För anteckningar. Kränkning personal/barn Den som hör och ser en kränkning uppmärksammar den personen om vad som hänt. Vid allvarliga fall direkt kontakt med förskolechef. Förskolechef informeras. Förskolechefen har samtal med personen och utifrån det beslutar om vilka åtgärder som är lämpliga. Förskolechefen dokumenterar. Personen tilldelas en varning. Förskolechef och personalsekreterare har samtal med personen. Förskolechef dokumenterar.

21 21 (26) RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR Vid föräldrars oro att deras barn blir kränkt så ska pedagogen informera förskolechefen. Vid kränkningar mot enskilt barn som pedagogen uppmärksammat så informeras förskolechef.

22 22 (26) RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN Händelser som leder till skriftlig dokumentation och inkommer till förskolechef eller rektor, återrapporteras löpande till förvaltningschefen. Återrapporteringen sker igenom ett epostmeddelande med standardiserad rubrik och lagras i en sekretessbelagd digital mapp. Ordförande, vice ordförande och oppositionsledare delges materialet i samband med ordförandeberedningen inför varje sammanträde. Ordförande avgör om något av detta skall rapporteras vid nämndsammanträde.

23 23 (26) HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA en finns tillgänglig på papper men även i webb form, och den finns i en lättläst variant, och har översatts på flera språk. Vi lyfter fram den på personalmöten och har gjort en informationspärm till nyanställda och vikarier. Berätta om likabehandlingsplanen på inskolning och föräldramöte.

24 24 (26) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET Likabehandlingsgrupp och förskolechef har möte en gång i månaden. en diskuteras på avdelningsmöte/personalmöte. Uppföljning av likabehandlingsplan på planeringsdagen november. Ny kartläggning i mars och utifrån resultatet av kartläggningen skriva ny likabehandlingsplan i april.

25

26 ANTAGEN x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx REVIDERAD x DIARIENUMMER 20xx/xxx SALA KOMMUN Växel: E-post skolforvaltningen@sala.se Postadress Box 304, Sala