Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för grundskolans, fritidshemmet och förskolans enheter i Sala Ransta skola och fritidshem Reviderad 6 december 2010 Ulla Nilsson Rektor Denna plan gäller i ett år från och med ovanstående datum 1

2 Inledning Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14a kapitlet i skollagen. Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kapitlet 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap 8 skollagen). Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FNs barnkonvention i skolan. Med lagen får elever ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Definitioner Följande definitioner och begrepp framgår av diskrimineringslagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering Är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. 2

3 Indirekt diskriminering Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Indirekt diskriminering Är det om en elev missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan och fritidshemmet ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan och fritidshemmet ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i bland annat språkbruket. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). 3

4 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan och fritidshemmet har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konventionell och skolan och fritidshemmet får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan och fritidshemmet ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas: homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Skolan och fritidshemmet har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan och på fritidshemmet på grund av ålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder. Definitioner och begrepp i skollagen Kränkande behandling Är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) 4

5 texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Kränkande behandling kan delas in i trakasserier annan kränkande behandling Trakasserier Är kränkande behandling som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning Både skol/fritidshemspersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc. Annan kränkande behandling Är uppträdande som utan att vara trakasserier och utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund - kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Skolan och fritidshemmet har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig kränkt. Skolan och fritidshemmet ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Mål LEDNINGSDEKLARATION Ransta skola/fritidshem skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan, i skolbarnsomsorgen och i förskolan har ett gemensamt ansvar för att motverka kränkande behandling. Alla barn ska vara välkomna till vår skola. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång för utvecklingen. Konflikter är en naturlig del av mänskligt samspel som får oss att växa som individer. Vi accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande behandling. Stor vikt läggs vid värdegrundsarbetet som utgör grunden för arbetet i skola, skolbarnsomsorg och förskola. 5

6 VISION Att alla, elever och personal är trygga och behandlas med respekt för sin egenart. Att vår verksamhet är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. MÅL Det övergripande målet är att i Ransta skola/fritidshem skall alla elever och all personal trivas. Alla skall känna sig trygga och ha arbetsro. Ingen ska bli utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller mobbing. Likabehandlingsplanen ska förankras bland elever, personal och vårdnadshavare. Alla ska ges möjlighet att uttrycka sin åsikt. Målet är att planen skall vara ett levande dokument som används i det dagliga förebyggande arbetet men också som redskap när åtgärder måste sättas in då akuta situationer uppstår. Uppföljning av fjolårets åtgärder. Vi har under hösten reviderat enkätfrågorna och skickat ut enkät till föräldrar, elever och fritidshemsbarn. Dessa enkäter har sammanställts och analyserats. Kartläggning För få en kännedom om hur föräldrar och elever upplever skolan så har vi under höstterminen genomfört en enkätundersökning. Enkäten har skickats hem till vårdnadshavare. Enkätfrågorna handlade om trivsel och trygghet i skola och fritidshem. Undersökningen om skoltiden var inte anonym, detta för att ge en möjlighet att följa upp de frågor där vi fått svar som väcker oro. De resultat som vi fått fram av enkäten har sedan sammanställts och redovisats i personalgruppen, elevrådet, till kamratstödjarna och kommer att tas upp på nästa föräldrasamråd. Resultat av kartläggning 95 % av eleverna besvarade enkäten. Frågorna i enkäten omfattade både skol och fritidshemsverksamheten. Enkäten till vårdnadshavarna har besvarats av 80 %. Resultatet från föräldraenkäten visar att de flesta är nöjda med skolan och fritidshemmet. De frågor som föräldrarna lämnat synpunkter på varierar i de olika klasserna. Förskoleklassens föräldrar efterfrågade mer information. Föräldrarna i åk. 1-3 ansåg att det saknades matro, hög ljudnivå påtalades och de ansåg att eleverna hade för kort tid att äta på. Föräldrar uttryckte i enkäten och senare även i utvecklingssamtal att sammanslagningen av klassen 2-3 var positiv, med nya och fler kamrater och att stämningen har blivit lugnare. 6

7 Föräldrarna i åk. 4 lyfte fram att barnen hade svårt att få arbetsro i klassrummet. Några var också missnöjda med sammanslagningen med åk 5. Åk. 5 föräldrar var osäkra på hur lärarna hade fördelat ansvaret för undervisningen. Föräldrarna i åk. 6 anser att kommunikationen mellan skolan och hemmet behövde förbättras. Dessa synpunkter skall vi arbeta vidare med. Resultatet av enkäten kommer att diskuteras på föräldrasamrådet. 49 % av eleverna trivs och är trygga i skolan och på fritidshemmet. Enkätundersökningen genomfördes i slutet av september och början av oktober, eleverna i förskoleklassen och på lågstadiet hade en högre frekvens av trivsel 55 % än mellanstadiet 41 %. Det som anfördes som skäl, av eleverna på mellanstadiet, både i enkäten samt vid samtal är hopslagningen av klasserna 4 och 5 samt oro i flickgruppen i 4:an och 5:an. En förklaring till att hälften av eleverna inte trivs eller är trygga kan orsakas av de förändrade klasserna samt att de flesta elever har fått nya lärare. Platser som man var otrygga på är toaletter, omklädningsrum samt matsalen. Det är två till tre elever per klass som är otrygga på dessa platser utom i matsalen där det är tre elever i åk.3. När det gäller toaletterna handlar det mest om problem med låsen, vilket kommer att åtgärdas. När det gäller otryggheten i omklädningsrum samt matsal skall arbetet fortsätta för att skapa mer trygghet. Det skall ske i samverkan med elev- och miljöråd samt kamratstödjarna. Från varje klass kommer uppgifter på att det finns elever som inte får vara med, flickorna i några klasser har bekymmer med utanförskap. I samtliga klasser, på fritidshemmet, i elevrådet samt med kamratstödjarna skall arbetet med att skapa trygghet och trivsel öka. Tre elever är rädda för annan elev och tre elever är rädda för en vuxen. Likabehandlingsgruppen samtalar med dessa elever för att kunna hjälpa och stödja dem till ökad trygghet. - kön Vi är medvetna om att eftersom det finns traditionella könsmönster och genusstrukturer i vårt samhälle så det finns även på skolan. Vi har som mål att se eleverna som individer och att inte bemöta dem utifrån deras kön. Tyvärr förekommer könsdiskriminerande ord i elevernas språkbruk. Vi har alla ett ansvar att påtala för alla som vistas i skolan och fritidshemmet om de på något sätt uppför sig eller uttrycker sig på ett opassande sätt. Vi arbetar för att vid vissa tillfällen dela in eleverna i pojk och flickgrupper - etnisk tillhörighet Vi är medvetna om att främlingsfientlighet tyvärr är en del av vårt samhälle. Vårt mål är att arbeta aktivt för att motverka detta. Vi är medvetna om att läromedel kan vara diskriminerande och sprida stereotypa bilder. Upptäcker vi detta byter vi ut läromedlen. Vi ser det som en resurs att skolan och fritidshemmet har elever eller personal med olika tillhörighet. I kartläggningen som har gjorts har det inte framkommit att det har förekommit några trakasserier när det gäller etnisk tillhörighet. - religion och annan trosuppfattning Vi är medvetna om att olika länder och olika kulturer har många skilda sätt att se på tro och religion. Vi är också medvetna om att vissa val av aktiviteter, lokaler (t.ex. om kyrklokal används med deras företrädare) kan exkludera elever. 7

8 Vi respekterar att religion och trosriktning är något privat och frågar inte efter någon elevs ståndpunkt. Skolan och fritidshemmet skall ge kunskap och förståelse om Sveriges historia vad gäller tro/kristenhet som bas för att sedan lära om andras historia och trosuppfattningar. I kartläggningen som har gjorts har det inte framkommit att det har förekommit några trakasserier när det gäller religion och annan trosuppfattning - funktionshinder Alla elever är välkomna till skolan. På skolan/fritidshemmet finns elever med olika funktionshinder. När vi får en elev med funktionshinder eller om en elev blir funktionshindrad har vi som mål att snarast informera berörd personal om situationen. Efter samråd med vårdnadshavare informeras även berörda elever. Det finns kunskap om och förståelse för våra olikheter. Detta är en pågående process som vi ständigt arbetar med. - sexuell läggning Vi är medvetna om att heteronormen är den norm som gäller och förväntas i samhället i stort och därmed i skolan/fritidshem. Därför arbetar vi för att ha ett neutralt språkbruk. Vi strävar efter att uttrycka oss neutralt t.ex. att till en elev säga dina föräldrar istället för att säga din mamma och pappa. Vi strävar efter att förmedlar samhällets värdegrund till eleverna och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. - kränkande behandling Vi är medvetna om att det på alla skolor/fritidshem finns mer eller mindre problem eller tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det förekommer kränkande utryck bland eleverna. När sådant sker tar vi det på största allvar och ingriper genast. Personalen samtalar direkt med de inblandade, startar en utredning. Den ansvarige för utredningen förklarar varför händelsen upplevts som kränkande av den som blivit utsatt. - könsöverskridande identitet eller uttryck Vi är medvetna om att människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck kan utsättas för trakasserier och diskriminering. När någon utsätts för detta skall det tas på största allvar och vi ingriper genast. - ålder Ingen får diskrimineras på grund av ålder. Åldersnormen kan se olika ut men generellt så drabbas yngre och äldre av denna diskriminering. Denna nya diskrimineringsgrund skall uppmärksammas och alla skall bli medvetna om den. 8

9 Åtgärder Åtgärder efter kartläggning Nulägesanalys: Elever anger att de är rädda för en kamrat. Mål: Ingen skall vara rädd för kamrater. Åtgärd: Samtal med eleverna för att ge stöd. Arbete i klasserna för att få ett bättre kamratskap. Ansvarig: Likabehandlingsgrupp samt klasslärare. Nulägesanalys: Elever uttrycker rädsla för vuxna i skolan och på fritidshemmet. Mål: Ingen skall vara rädd för vuxna. Åtgärd: Samtal med dessa elever för att ge stöd. Arbete med personalgruppen för att öka medvetenheten om förhållningssätt. Ansvarig: Rektor och Likabehandlingsgrupp Nulägesanalys: Elever är otrygga på toaletterna. Mål: Ingen skall uppleva otrygghet på toaletten. Åtgärd: Nya lås skall monteras. Ansvarig: Rektor Nulägesanalys: Eleverna upplever otrygghet i matsal och omklädningsrum. Mål: Eleverna skall vara trygga i matsal och omklädningsrum. Åtgärd: Arbeta tillsammans med klasserna, elev och miljöråd samt kamratstödjarna för att öka trygghet och trivsel. Ansvarig: Klasslärare. Nulägesanalys: Eleverna upplever att det finns elever som är utanför. Några flickgrupper har problem med utanförskap. Mål: Ingen elev skall bli utestängd från kamratgrupperna. Åtgärd: Likabehandlingsgruppen, klasslärarna samt representanter från skolteamet skall under våren arbeta med detta. Ansvarig: Rektor, Likabehandlingsgrupp och klasslärare. Hur skall åtgärderna följas upp, och vem är ansvarig Åtgärderna kommer att följas upp kontinuerligt på arbetsenhetskonferenser, personalmöten, klassråd, elev- och miljöråd, likabehandlingsgruppens träffar, utvecklingssamtalen och föräldrasamråd under vårterminen Uppföljning och utvärdering kommer att redovisas i kvalitetsredovisningen för 2010/2011. Rektor är ansvarig. 9

10 Rutiner för akuta situationer Förebyggande åtgärder Vi - informerar och diskuterar Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling kontinuerligt i klasserna - aktualiserar planen vid föräldramöten - tydliggör vem man vänder sig till när något har hänt - strävar efter att undvika situationer där eleverna blir bortvalda, vilket kan innebära att vuxna väljer lag, bestämmer placeringar i klassrummet, delar in i grupper etc. - gör likabehandlingsgruppen känd. - i klasserna arbetar vi kontinuerligt med värdegrundsfrågor och använder oss av olika material ex. Gruppen som grogrund, Hur tänker du, Barns och ungas rättigheter (Barnombudsmannen) webbsidan: Värdegrunden. - skolans personal ingriper direkt om elever bråkar, kränker, retas etc. - under raster cirkulerar vuxna på skolans område, inne och ute - när Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling revideras genomförs en enkätundersökning för att få elevers och vårdnadshavarnas synpunkter. Om det inträffar trakasserier, kränkande behandling eller mobbning Steg 1 är att ingripa avbryta - förhindra Tänk på att skilja på beteende och person och att inte gå in på personangrepp. Samtal med den drabbade Enskilda samtal genomförs av två vuxna utan förvarning med den/de som utfört handlingen. Förslag på hur man kan uttrycka sig vid samtalet: Vi vet vad du håller på med, att du har, vi har haft ögonen på dig, vet du varför vi har kallat på dig? Informera om lagen gällande trakasserier, kränkande behandling och mobbning och att vi kommer att se till att handlingen upphör. Fråga eleven vad han/hon ska göra, låt eleven ge konkreta förslag. Gör en överenskommelse med eleven om att berätta om samtalet och händelsen hemma. Kontakta hemmet. Vid behov, bestäm tid för uppföljning. Uppföljning sker via samtal med de inblandade Dokumentation sker skriftligt till vårdnadshavare och rektor Om handlingen fortsätter görs en vidare kartläggning. Ansvarig: Rektor Elevvårdsmöte för att redovisa resultatet av kartläggning och besluta om vidare steg. Ansvarig: Rektor Elevvårdskonferens. Ansvarig: Rektor Åtgärdsprogram skrivs. Ansvarig: Klasslärare och specialpedagog. Uppföljningsmöte. Ansvarig: Klasslärare och specialpedagog. 10

11 Åtgärder vid upptäckt av trakasserier och kränkande behandling Vid händelse av att Elev kränker, hotar eller brukar våld mot elev Om personal blir vittne till kränkningar där elev kränker elev ingriper man direkt, bryter situationen och värnar om den utsatte. Det innebär bland annat att den utsatte skall tas omhand och inte släppas iväg utan att man har försäkrat sig om dennes tillstånd. Vid behov lotsar man vidare till klassföreståndare. Information om händelsen lämnas alltid till klassföreståndare. Klassföreståndare eller annan vuxen samtalar med den som utsatt annan elev och informerar vårdnadshavare. Kortfattad information skickas av klassföreståndare till likabehandlingsgruppen och rektor för dokumentation. Upprepad kränkning kan tolkas som mobbning. Likabehandlingsgruppen följer då de åtgärder som beskrivits i denna plan och polisanmälan kan övervägas. Uppföljningssamtal med elev och vårdnadshavare sker inom en vecka. Ansvar för att det genomförs har den som har haft samtalet. Om kränkningen fortsätter, kallas elev och vårdnadshavare till elevvårdskonferens där åtgärdsprogram upprättas. Vuxen kränker, hotar eller brukar våld mot elev Om elev upplever sig kränkt av skolans/fritidshemmets personal vänder han/hon sig till klassföreståndare, rektor eller likabehandlingsgrupp. Ärendet lämnas till rektor, vilken ser till att utredning påbörjas. Vårdnadshavare informeras. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade. Åtgärder vidtas. Allvarliga hot eller våld leder till polisanmälan. Ärendet dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor. Vid behov kontaktas centrala resursteamet. Uppföljningssamtal med elev och vårdnadshavare sker inom en vecka. Ansvar för att det genomförs har Likabehandlingsgruppen. Elev kränker, hotar eller brukar våld mot skolans/fritidshemmets personal Ärendet lämnas till rektor, vilken ser till att en utredning påbörjas. Vårdnadshavare informeras. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade. Åtgärder vidtas. Vid allvarliga fall kallas vårdnadshavare så snabbt som möjligt till skolan. Allvarliga hot eller våld leder till polisanmälan. Ärendet dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor. Vid behov kontaktas centrala resursteamet eller Företagshälsovården. Uppföljningssamtal med elev och vårdnadshavare sker inom en vecka. Ansvaret ligger hos rektor. Ansvarsfördelning Rektor ansvarar för att upprätta ett handlingsprogram för att motverka kränkningar såsom diskriminering och mobbning, att den efterlevs samt årligen utvärderas och revideras. all personal, elever och vårdnadshavare får kännedom om handlingsprogrammet. personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. 11

12 Rektor kan förbjuda tal, affischering, broschyrer, märken etc. som kan uppfattas som kränkande eller förknippas med odemokratiska värderingar inom skolan. Rektor kan också förbjuda aktiviteter som stör den allmänna ordningen inom skolan. Alla som arbetar i skolan/fritidshemmet ansvarar för att aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt vara observant om elever drar sig undan eller uteblir från skolan och fritidshemmet att dokumentera Vårdnadshavarna ansvarar för att stå bakom skolans/fritids värdegrund och därmed också att arbeta för att Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling efterlevs av det egna barnet/barnen. Lpo 94 kap. 2.4 fastställer att skolan och vårdnadshavarna har gemensamt ansvar för elevernas skolgång och att de tillsammans skall skapa de bästa förutsättningarna för barnens och ungdomars utveckling och lärande. Resurser Utbildningsinsatser Rektor och medlemmar i Likabehandlingsgruppen kommer under vårterminen gå en utbildning som behandlar likabehandling/kränkande behandling. På fortbildningsdagarna i juni utbildas övrig personal i dessa frågor. Samverkan med barn/elever och vårdnadshavare. Eleverna har då fått diskutera och komma med egna förslag på nya lösningar på problemen. De har också fått utvärdera frågorna i enkäten där det kom fram att vissa kompletteringar måste göras. Utvärdering av den förra Likabehandlingsplanen har genomfört i klasserna. Vårdnadshavare: När den nya planen skulle skrivas har föräldrasamrådets synpunkter inhämtats. Kommunikation Lärarna informerar och diskuterar Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling kontinuerligt i klasserna, i början av varje termin. Det tydliggörs vem man vänder sig till när något hänt. Eleverna får kännedom om vilka som sitter i likabehandlingsgruppen. På föräldramöten aktualiseras planen för vårdnadshavarna. De blir informerade om likabehandlingsgruppens arbete. 12

13 Personalen informeras kontinuerligt om planen, på enhetskonferenser och personalmöten. De blir även delaktiga i den gemensamma uppföljningen/utvärderingen som årligen görs av planen. Som underlag för uppföljningen/utvärderingen, genomförs en kartläggning av nuläget, genom enkäter till elever och vårdnadshavare. Utvärdering och uppföljning Planen följs kontinuerligt upp på Likabehandlingsgruppens möten, på arbetsenhetskonferenser och personalmöten. På vårterminens utvärderingsdagar samt på föräldrasamrådsmöten görs utvärdering av läsårets arbete med planen och arbetet mot kränkningar och trakasserier. Resultatet av utvärderingen skrivs in i kvalitetsredovisningen. 13