Likabehandlingsplan. Salbo förskola

Transkript

1 Salbo förskola

2 2 (30) INLEDNING

3 3 (30) INNEHÅLL RÖR EJ!!! BÖRJA SKRIVA PÅ SIDAN 9...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

4 4 (30) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan och förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att strukturera arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Planen ska också visa hur verksamheten förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden kartläggning och granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. En trygg miljö är en förutsättning för att lära och utvecklas.

5 5 (30) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012). Kränkande behandling är handlingar som nedvärderar ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). OBS! Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening. Personal behöver ibland tillrättavisa barn/elever för att skapa en god miljö för hela verksamheten. En befogad tillrättavisning är alltså inte en kränkning i lagens mening, även om barnet/eleven ifråga kan uppleva tillsägelsen som kränkande. Trakasserier är en kränkande handling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering är när förskola/skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund. Diskriminering kan förekomma genom skolans regler, traditioner, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att förskola/skolan missgynnar någon genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.

6 6 (30) Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär att barn och elever ska värderas lika. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika.

7 7 (30) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara ickekonfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan och förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos

8 8 (30) en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet.

9 9 (30) LEDNINGSDEKLARATION Vårt ansvar är att vara lyhörd, se varje barn, ta till vara varje barns förmåga, att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att vistas på förskolan, att varje barn respekteras för de individer de är och att de känner trygghet. Den pedagogiska miljön ska ha ett tillåtande klimat och verksamheten en planerad och en balanserad struktur i vilken barnen känner delaktighet och har inflytande, samt möjlighet att ta egna initiativ till olika åtgärder. VISION Vår önskan är att alla barn i förskolan ska få känna sig sedda, bekräftade och tillåtas växa upp utifrån sina egna villkor och utvecklingsnivå. Vår förskola ska vara fri från kränkningar där alla kan känna tillit till de vuxna. Verksamheten skall präglas av omsorg om varandra och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

10 10 (30) UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Mål föregående år enligt senaste planen Utomhus: Gungorna, Barnen ska tycka att det är roligt att gunga- Åtgärder, Vuxna ska vara ett stöd vid gungorna, ex. vid turtagning, vid konflikthantering Utvärdering/Resultat Nu har vi ett positivt klimat och barnen tycker om att vara vid gungorna. Tidigare var det en maktkamp runt gungorna, men det förkommer inte nu. Mål föregående år enligt senaste planen Skogen, Barnen ska tycka att det är fortsatt roligt att gå till skogen. Åtgärd, Vara lyssnande vuxna som tar tillvara barnens idéer. Utvärdering/Resultat Barnen tycker det är roligt att gå till skogen, vi ger dem hela tiden nya utmaningar. Mål föregående år enligt senaste planen Uteförrådet, Barnen ska inte känna sig stressade när de kommer till förrådet. Åtgärd; Vi öppnar förrådet när alla är ute, vi uppmuntrar barnen att komma igång med lekar utan leksaker från förrådet. Förbereda barnen på att om det är fler barn som vill ha samma sak att de får dela med sig av leksaken efter en stund för att öka den empatiska förmågan. Utvärdering/Resultat Vi upplever inte att barnen blir stressade. Vi har arbetat enligt ovanstående åtgärder.

11 11 (30) Mål föregående år enligt senaste planen Inomhus: Matsituationen, Barnen ska känna trygghet i matsituationen. Åtgärd: Barnen ska erbjudas mat, men vi ska inte tvinga barn att äta. Vi som vuxna ska inte acceptera att barn beter sig illa vid matbordet. Utvärdering/Resultat Årets kartläggning visar att alla barn visar på glada munnar vid matsituationen, när vi visat en bild på den. Mål föregående år enligt senaste planen Dockvrån, Flera barn ska känna lust att vara i dockvrån. Åtgärd: Tillsammans med barnen ska vi planera för hur vi ska utforma dockvrån, eller om vi ska kalla den något annat. Utvärdering/Resultat Barnen har fått vara med och beställa dockvråmöbler. Den nya miljön har inspirerat barnen till många olika lekar, ex café, frisör, doktor, m.m. Mål föregående år enligt senaste planen Tamburen, Förenkla tambursituationen samt minska stressen. Åtgärd: Vi kan hjälpa barnen vid påklädning genom att ge dem bildstöd som visar på i vilken ordning de ska sätta på sig kläderna samt naturligtvis personlig hjälp. Stressen kommer att minska genom att barnen vet att förrådet inte öppnas förrän alla är ute. Den minskar också genom att färre barn klär på sig samtidigt.

12 12 (30) Utvärdering/Resultat Under en period använde vi oss av bildstöd till några barn, men nu behövs det inte. Under hösten har vi ändrat våra rutiner gällande barnens utevistelse och det har medfört att vi i dagsläget inte kan se någon stress. Mål föregående år enligt senaste planen Samlingen, Utveckla barns delaktighet i samlingen. Åtgärd: Barnen får vara med och bl.a. bestämma teman och vart det leder. Utvärdering/Resultat Det här målet är inte uppnått, vi kommer att jobba vidare med det under året.

13 13 (30) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Genom att arbeta med olika material som anknyter till värdegrunden på olika sätt vill vi få barnen att visa mer respekt, hänsyn och omtanke. Detta gäller både barn/barn, barn/vuxen och även barn/miljö, både inomhus och utomhus.

14 14 (30)

15 15 (30) SAMMANFATTAT RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN Kartläggningen är gjord genom en enkät undersökning, samtal med barnen och diskussioner på personalmöten. Vi har även gjort observationer i barngrupperna. Vi har tillsammans i arbetslaget arbetat fram regler för förskolan. Vid enkätundersökningen till vårdnadshavare som gjordes i maj 2013 framkom det att flera av föräldrarna inte visste något om vår likabehandlingsplan. Kränkningar Det förekommer till viss del knuffar och slag. Det förekommer även verbala kränkningar. Det sker både inomhus och utomhus. Kränkningarna kommer till personalens kännedom genom att personalen är där barnen är. Kränkningarna kommer också till personalens kännedom genom att barnen och även vårdnadshavare kommer och berättar. Vi har lagt mycket focus på gemensamma lekar och mycket fri lek med närvarande pedagoger för att barnen ska känna trygghet och fungera bra i gruppen. Alla pedagoger jobbar med att vara goda förebilder för barnen. Vi finns med som ett stöd för barnen vid konflikthantering och visar på olika lösningar vid behov. Vi arbetar för att ha ett vårdat språk mot varandra. Vi vill utveckla barnens självkänsla och självkännedom. Vi benämner deras olika känslor för att få känslorna bekräftade. Kön På vår förskola har vi inga problem med diskriminering kring kön. Vår förskola har för tillfället bara kvinnliga pedagoger, det är alltså ont om manliga förebilder. Könsöverskridande identitet Det förkommer diskussioner i barngruppen hur vida man är pojke eller flicka, dock inga trakasserier. Vid inköp av material och böcker gör vi medvetna val. Vi uppmuntrar barnen att klä ut sig i olika roller oavsett kön. Etnisk tillhörighet I dagsläget har vi inga barn med annan etnisk tillhörighet. I dagsläget ser vi inte, i vår kartläggning att det finns några problem kring diskrimineringsgrunden, religion och annan trosuppfattning.

16 16 (30) Religion och annan trosuppfattning Enligt kartläggningen ser vi inga problem med diskrimineringsgrunden, religion och annan trosuppfattning. Eftersom vi inte har något barn med annan trosuppfattning firar vi de traditionella svenska högtiderna. Vi lyfter upp och diskuterar med barnen vid funderingar och meningsskiljaktigheter. Funktionshinder Vi har under observationer sett att barn med speciella behov ibland kan ha vissa problem i samspelet med de andra barnen. Sexuell läggning I dagsläget ser vi inte några problem med diskrimeneringsgrunden, sexuell läggning. När vi ger ut information och blanketter är de riktade till vårdnadshavare. Ålder De äldre barnen skapar sig ett större talutrymme genom att inte alltid lyssna in de mindre barnen bl.a. vid matsituationen och vid andra samtal. Klimat och miljö Vi har diskuterat och gemensamt i personalgruppen kommit fram till vilka regler som ska gälla både inne och ute. I dagsläget följs dessa inte alltid upp så det blir otydligt för barnen vad som gäller. Vi behöver även tydliggöra dessa för barn och föräldrar så vi får stöd av alla. Maten vi får är inte alltid anpassad för våra barn och dessutom är allergimaten inte alltid densamma som till de övriga. Kommunikation Det har framkommit (i enkätundersökningen) att flera av våra föräldrar är dåligt insatta i likabehandlingsplanen. Vår likabehandlingsplan finns bara på svenska. Vi har inga vårdnadshavare med annat modersmål. Kompetensutveckling Personalen har varit på föreläsningar av olika slag som tar upp ämnet. Introduktion På vår förskola har vi föräldraaktiv inskolning vilket vi upplever som något positivt. Vi behöver se över rutiner för våra vikarier.

17 17 (30) Schemaläggning Vi firar och uppmärksammar endast de svenska högtiderna, detta p.g.a. att vi inte har några barn med annan trosuppfattning.

18 18 (30) MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål baserat på kartläggning Barnen ska känna att de inte så lätt blir osams i dockvrån för att det är för trångt. Åtgärder för att nå målet Se över dockvråns placering och pedagogisk utrustning. Ansvarig Pedagogerna Mål baserat på kartläggning Göra likabehandlingsplanen känd för alla föräldrar. Åtgärder för att nå målet Planen ska göras känd på föräldramöten, föräldrarådsmöten, genom göra känt att planen finns på kommunens hemsida. Vi ska även göra en förenklad version av en som delas ut till alla föräldrar. Ansvarig Förskolechef och pedagoger Mål baserat på kartläggning Se över att våra uppsatta regler och förhållningssätt ( ett dokument)följs. Åtgärder för att nå målet Diskutera våra regler och förhållningssätt så att reglerna följs och att vi ständigt jobbar med att fördjupa vårt förhållningssätt till barn, föräldrar och till varandra.

19 19 (30) Ansvarig Pedagoger och förskolechef Mål baserat på kartläggning Att barnen ska känna sånt förtroende för personalen att de kan visa eller berätta att de är ledsna under dagen och att de längtar efter sin föräldrar. Åtgärder för att nå målet Vi som personal måste fördjupa våra relationer till barnen och lära känna dem bättre och även kunna tyda deras olika signaler. Ansvarig Pedagogerna Mål baserat på kartläggning Utveckla barns delaktighet under hela förskolans dag. Åtgärder för att nå målet Pedagogerna ska kartlägga, lyssna in, hur barnen kan vara delaktiga under förskolans hela dag. Ansvarig Pedagogerna

20 20 (30) FRÄMJANDE ARBETE Vi kommer att arbeta med att tydliggöra grundläggande värderingar i den dagliga verksamheten, genom att bl.a. se till att alla ska få synas och höras. Utifrån diskrimineringsgrunderna jobbar vi enligt nedanstående: - kön Förskolan har enligt läroplanen i uppgift att skapa en pedagogisk miljö där flickor och pojkar kan utveckla sina förmågor och intressen utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. - etnisk tillhörighet Vi tar tillvara allas likheter och olikheter och har en tillåtande miljö, där alla kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. - religion och annan trosuppfattning Vi tar tillvara allas likheter och olikheter och har en tillåtande miljö där alla kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. - funktionshinder och sexuell läggning Förskolan främjar lika rättigheter för barn med funktionshinder genom att vi anpassar vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar. - kränkande behandling All personal agerar omgående vid kränkningar som kräver någon form av åtgärd. Vi arbetar med att uppmuntra barn att våga berätta för vuxna om incidenter där de själva eller kamrater behöver hjälp och stöd. - könsöverskridande identitet eller uttryck När situationen uppstår och frågorna kommer svarar vi på frågorna och förklarar efter bästa förmåga. - ålder Vi arbetar aktivt för att inte särbehandla barn p.g.a. deras ålder.

21 21 (30)

22 22 (30) RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING Personalen pratar med de inblandade barnen om vad som hänt och varför informera föräldrarna om hur det ser ut och hur vi försöker lösa det vid upprepningar samtalar förskolechef och personal om vidare åtgärder personal och föräldrar kan få råd och handledning av specialpedagog för att hitta en bra lösning. UPPFÖLJNING Datum för uppföljning bestäms tillsammans med föräldrar vid första samtalet DOKUMENTATION Vi dokumenterar händelser och åtgärder i en särskild bok.

23 23 (30) RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR Vid föräldrars oro att deras barn blir kränkt så ska pedagogen informera förskolechefen. Vid kränkningar mot enskilt barn som pedagogen uppmärksammat så informeras förskolechef.

24 24 (30) RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN Händelser som leder till skriftlig dokumentation och inkommer till förskolechef eller rektor, återrapporteras löpande till förvaltningschefen. Återrapporteringen sker igenom ett epostmeddelande med standardiserad rubrik och lagras i en sekretessbelagd digital mapp. Ordförande, vice ordförande och oppositionsledare delges materialet i samband med ordförandeberedningen inför varje sammanträde. Ordförande avgör om något av detta skall rapporteras vid nämndsammanträde.

25 25 (30) HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA Vår förskolechef har presenterat den på vårt föräldramöte och även talat om var den finns i sin helhet på internet. Personalen på förskolan kommer att göra en mer lättläst version. Båda dokumenten ska sedan sättas upp på i hallen på förskolan. I barngruppen tydliggörs planen genom vårt värdegrundsarbete, genom arbete med olika material och genom samtal.

26 26 (30) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET en diskuteras på avdelningsmöten/personalmöten. Kartläggningen sker i början av höstterminen. Utvärderingen sker senare under hösten.

27 27 (30) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET

28

29 29 (30) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET

30 ANTAGEN x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx REVIDERAD x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx SALA KOMMUN Växel: E-post skolforvaltningen@sala.se Postadress Box 304, Sala