barns utvecklade förståelse av ekonomi

Transkript

1 presentation Finans Norge Skolekonferansen barns utvecklade förståelse av ekonomi Patrik HERNWALL INSTITUTIONEN FÖR DATA- OCH SYSTEMVETENSKAP (DSV), STOCKHOLMS UNIVERSITET Inga-Lill SÖDERBERG & Maria HULLGREN AVDELNINGEN FÖR BANK OCH FINANS, KTH barnochekonomi.blogs.dsv.su.se

2 Hur förstår barn grundläggande ekonomiska principer?

3 1. Centrala begrepp 2. Genomförandet 3. Slutsatser

4 Hem- och konsumentkunskap i Sverige Ämne Timmar % Hem- och konsumentkunskap 118 1,71 % Bild 230 3,34 % Musik 230 3,34 % Språkval 320 4,64 % Slöjd 330 4,79 % Elevens val 382 5,54 % Engelska 480 6,97 % Idrott och hälsa 500 7,26 % Biologi, fysik, kemi, teknik ,61 % Geografi, historia, religions-, samhällskunskap ,84 % Matematik ,33 % Svenska eller svenska som andraspråk ,63 % Totalt garanterade timmar 6890 åk timmar (1/10 av matematik, 8 % av svenska, hälften av bild resp. musik) Åk % behöriga lärare, åk % (2013/14) Åk 7-9; större andel kvinnor än något annat ämne 30 % behöriga lärare enskilda skolor, 60 % kommunala skolor Störst andel (tillsammans med teknik) lärare över 50 år ( 50 %)

5 Centrala begrepp i forskningsprojektet Barn årskurs 4-6 (10-12 år) Ekonomi hushållning med (begränsade) resurser kunskap om ekonomiska begrepp (literacy) Digital ekonomi den ekonomi barn möter i ett digitaliserat samhälle Lyckoslanten räknefärdighet (numeracy) förmåga (capability) förstå resurs förstå värde förstå tid

6 Flera skärningspunkter

7 3 skolbesök 3 workshopar Barn och ekonomi Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 empirisk studie Nov feb 2017 Workshop 1. Skola i mångkulturellt område i stor- Stockholm. Tre stationer: (i) kostnad/värde, (ii) hushålla med resurser, (iii) spara eller använda. Hur förstår barn ekonomi? prototyp Hem- och konsumentkunskap Mars 2017 Workshop 2. Skola i mindre samhälle A i Mellansverige. Värdefull upplevelse kontra en upplevelses kostnad. Relativt värde: olika personer upplever värde olika - beredda betala olika mycket. Mars 2017 Workshop 3. Skola i mindre samhälle B i Mellansverige. Vad är pengar? Pengars värde? Hur använder vi pengar/lagrar värde? Främja barns förståelse för ekonomi inom ramen för hemoch konsumentkunskap

8 Workshop 1 3 stationer station 1 värde (digitalt vs fysiskt) station 2 hushålla med resurser prioriteringar station 3 belöning, utfall spara/använda tid

9 Workshop 1 3 stationer station 1 värde (digitalt vs fysiskt) station 2 Vilket väljer du? Ringa hem hushålla Pokémon med resurser Varför? prioriteringar station 3 belöning, utfall spara/använda tid

10 Workshop 1 erfarenheter upplevelse centralt (station 1) familjen (sociala relationer) viktig (station 2) personligt intresse avgörande (station 3)

11 Workshop 2 upplevelse

12 Workshop 3 vad är pengar?

13 Slutsatser - vad barnen kan kunskap om ekonomiska begrepp (literacy) räknefärdighet (numeracy) förmåga (capability) förstå värde förstå resurs förstå tid resurs värde tid ha eller sakna kan omsättas personligt värde pris (kostnad) förändras över tid nu eller sedan kort och lång sikt

14 kunskap om ekonomiska begrepp (literacy) Slutsatser - vad barnen kan resurs exempel värde räknefärdighet (numeracy) förmåga (capability) tid förstå värde förstå resurs förstå tid [Pappa] sparar pengar ha eller till sin sakna drömresa till Jerusalem kan omsättas genom att köpa billigare mat och använda matrester. (Grupp med 3 pojkar, årskurs 6, workshop 3) Det personligt var värdefullt värde för mig pris för (kostnad) att jag aldrig har upplevt något sådant tidigare (Flicka, åk 6, workshop 2) Om en film är ny [kostar förändras den] 225 över [kr] tid ungefär, om filmen är nu eller sedan sex dagar gammal kostar kort den och 105 lång kr sikt för två personer. (Grupp med 2 pojkar, årskurs 4, workshop 1)

15 Slutsatser - barns kunskap Barn är kunniga ( hushållning ) Resurs, värde, tid är nycklar men översättningsproblematik Den kollektiva lärprocessen samarbetets potential

16 Slutsatser - skolans roll HKK: lite tid, få behöriga lärare, ingen utbildning i privatekonomi Privatekonomi begränsat i skolan Saknas läromedel och efterfrågas didaktik

17 Prototyp Smart ekonomi i klassrummet PROTOTYP

18 Prototyp Lärolinje är ett tydligt önskemål från pedagoger, för att (a) illustrera progression och (b) kunna återvända till för att arbeta vidare vid senare tillfälle.

19 Prototyp Lärare efterfrågar möjligheten att skriva ut uppgifter/scenarier för att inte vara beroende av (fungerande) teknik vid undervisningstillfället. Stöd till läraren, där det finns en mer utförlig presentation av vad eleverna övar på i den specifika uppgiften. Kort introduktion till uppgiften. Viktigt att eleverna kan ägna en viss uppgift under kortare tid, för att s.a.s. fylla ut paus i annat arbete. Koppling till läroplanen, och ev. andra styrdokument. Scenariot (uppgiften) presenteras, så som det kan introduceras till eleverna.

20 Prototyp

21 Prototyp erfarenheter Öppna uppgifter > reflektion och dialog. Ekonomi som hushållning med (begränsade) resurser. Stöd till lärare för översättning. Arbeta kortare stunder. Inte värderande. Bekanta fenomen.

22 barns perspektiv på barn

23 tack presentation Finans Norge Skolekonferansen barns utvecklade förståelse av ekonomi Patrik HERNWALL INSTITUTIONEN FÖR DATA- OCH SYSTEMVETENSKAP (DSV), STOCKHOLMS UNIVERSITET Inga-Lill SÖDERBERG & Maria HULLGREN AVDELNINGEN FÖR BANK OCH FINANS, KTH barnochekonomi.blogs.dsv.su.se