FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2016
|
|
- Elin Jakobsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Motion 5. Likvärdig lön för likvärdigt arbete KENNETH STRASCHKO, SIGMA TECHNOLOGY INFORMATION AB ALEXANDRA HØGSTED, SWEP INTERNATIONAL AB ANN-LOUISE DUNKLINT, ECOONLINE AB MARIA HANSSON, FOLKUNIVERSITETET JESSICA ANDERSSON, SYSTEMBOLAGET RALPH SILWERT, AGRI MARKETING AB Avseende lika lön mellan män och kvinnor för liknande arbete placerade sig Sverige på en blygsam 71 plats, enligt e Global Gender Gap Report 2014 från World Economic Forum. I rapporten finns uppgi om detta för 131 av världens länder, vilket alltså innebär att Sverige förvånande nog hamnar på den nedre halvan. Eller är det förvånande med tanke på att vi helt saknar metoder att attackera problemet? Gång på gång får vi höra att lönekartläggning är lösningen på lika lön för likvärdigt arbete. Men som det är nu får vi bara tillämpa lönekartläggning inom en och samma juridiska enhet, ibland inte ens inom vad vi i dagligt tal kallar ett företag e ersom det blir allt vanligare att företag är uppdelade i olika juridiska enheter. I samhället i stort finns löneskillnader mellan olika branscher och sektorer som domineras av ena eller andra könet. Men med nuvarande diskrimineringslag, regelverk och avtalsmodell, så finns ingen som helst möjlighet att komma tillrätta med löneskillnader mellan vad som kan vara likvärdigt arbete fast inom olika organisationer. Inför Unionens kongress 2015 fick vi rapporten Ett jämställt arbetsliv, vilket på många sätt är en bra och inspirerande rapport för ett arbete för ett mer jämställt arbetsliv. Under rubriken Den förklarade delen av lönegapet står: Den viktigaste förklaringen till det övergripande lönegapet mellan män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden är att de arbetar i olika yrken., vilket är hämtat från Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (Statens offentliga utredningar 2015:50). Vidare står det: Arbete som huvudsakligen utförs av kvinnor har o a lägre status och lönenivåer än arbete som primärt utförs av män, även i de fall kraven som arbetet innebär, och de krav på formell utbildning som behöver vara uppfyllda, är likvärdiga. Man brukar kalla detta för värdediskriminering. Detta gör förstås att man kan undra över rubriken och på vilket sätt löneskillnaden är förklarad. Men i det som kallas standardvägning av löneskillnader ingår att anse skillnaden förklarad bara för att det rör sig om olika yrken eller sektorer, trots att kraven är likvärdiga både i arbetet och på utbildning. Det finns all anledning att ifrågasätta till vilken grad detta förklarar löneskillnaden, dock förklarar detta till hög grad hur vi hamnat på 71:a plats i detta avseende i World Economic Forums rankning. Motion 5 - Sid 1(6)
2 En del av problemet ligger inom offentlig sektor, men inom privat sektor finns också stora oförklarade förklarade skillnader. Att motverka värdediskriminering borde vara ett grundläggande fackligt krav. Gör Unionen det? På vilket sätt? SOU 2015:50 nämner också: Att åtgärda könslöneskillnaderna mellan yrken och sektorer, det vill säga värdediskrimineringen, är inte helt lätt inom ramen för den svenska lönebildningsmodellen. Samtidigt torde de olika värderingarna av typiskt kvinnliga respektive typiskt manliga yrken vara den mest betydelsefulla grunden för omotiverade löneskillnader. Däre er nämns några försök att åtgärda problemet, men slutligen konstateras: Med detta sagt kan det konstateras att om man vill göra någonting åt de strukturella löneskillnaderna, och samtidigt hålla sig inom ramen för den svenska modellen, krävs ett annat angreppssätt. D.v.s. vi måste utveckla nya metoder och strategier, såvida vi inte intar inställningen att vi struntar i problemet. Metoder att analysera problemet finns dock, vilket både World Economic Forum och Delegationen för jämställdhet i arbetslivet visar prov på. SOU 2015:50 visar exempel hur man kan använda analysverktyget Lönelots från Diskrimineringsombudsmannen. Fördelen med detta är att: Samma typ av faktorer som normalt bedöms vid en arbetsvärdering användes: utbildning, problemlösning, ansvar, sociala färdigheter, fysiska arbetsförhållanden och psykiska arbetsförhållanden. Det är nämligen exakt samma metod som lönekartläggning, men här med ett annat namn e ersom man använder metoden även mellan olika juridiska enheter. En bilaga till utredningen beskriver mer utförligt hur man ytterligare delat upp faktorerna och gjort viktning utifrån den allmänna tillämpningen och uppfattningen på svensk arbetsmarknad. Däremot saknas metoder och strategier att åtgärda värdediskriminering. Dessutom har förbundsstyrelsen (FS) avvisat ovanstående metod för analys. Vid förbundsrådet 2015 överlämnades den del av motion 41 som handlar om just detta till FS för behandling. I ett skri ligt svar skriver FS: Att med utgångspunkt från andel kvinnor/män och någon form av teoretisk modell (byggd på vissa värderingar av arbetsinnehåll mellan företag och branscher) försöka kräva att grupper ska ha extra löneökningar är inte förenligt med Unionens syn på lönebildningen. Möjligen har FS missförstått avsikten med antingen analysverktyget Lönelots eller motion 41: I sitt svar skriver FS: Förslaget innebär att Unionen ska påbörja ett arbete med att identifiera likvärdiga arbeten på arbetsmarknaden som helhet. Nej, detta var inte avsikten. Visserligen är det bra om alla fackförbund samarbetar. Men Unionen kan och bör endast verka inom grupper/branscher/sektorer där Unionen har medlemmar. I sitt svar skriver FS att en förutsättning är att förändringarna har en bred acceptans på arbetsmarknaden så att inte normbildningen äventyras genom kompensationskrav. Ja, detta är viktigt. Men just därför behövs metoder och strategier. Annars händer nästintill ingenting. Motion 5 - Sid 2(6)
3 I sitt svar skriver FS: I lönesättningen måste arbetets innehåll och personliga prestationen få slå igenom likväl som tillgång och e erfrågan på arbetskra. Ja, allt detta finns redan inbyggt i metoden eller i riktlinjer för användning av metoden (t.ex. hur man hanterar att marknadshänsyn påverkar lönesättningen.) Faktum kvarstår, FS har avvisat den metod som bevisligen visat sig allra mest effektiv att undanröja osakliga löneskillnader, här i en tappning som gör jämförelser möjliga mellan olika företag och branscher och som använts av delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Vi är tillbaka på ruta ett och saknar såväl analysmetoder som åtgärdsstrategier. Upp till bevis då, vilka metoder och strategier har Unionen som är bättre? Eller vill vi fortsätta sticka huvudet i sanden? Ifall arbetsmarknadens parter varken kan eller vill, så är det kanske dags att anlita en oberoende tredje part som inom ramen för den svenska modellen för lönebildning föreslår mer verksamma åtgärder. Frågan är bara vem denna oberoende tredje part kan vara, det behöver vara någon som vill komma tillrätta med problemet, men som i övrigt är opartisk. Diskrimineringsombudsmannen kanske? (Dock bör vi inte lägga denna uppgi på Medlingsinstitutet, e ersom uppgi en att driva en fråga skulle äventyra Medlingsinstitutets förmåga att få parterna att komma överens på andra områden. Att både medla och själv driva frågor är ingen bra kombination.) Självklart måste alla fackliga organisationer som bryr sig om jämställdhet motverka värdediskriminering, där det ena könet får mindre betalt bara för att yrket eller sektorn är överrepresenterat av ena könet. Men vi måste också använda andra metoder. T.ex. att motverka könssegregering. Ifall arbetsmarknaden blir så blandad att det blir omöjligt att säga om yrket utförs huvudsakligen av ena eller andra könet, då går det inte heller att värdediskriminera. Men tyvärr är det långt kvar enligt SOU 2015:50: Endast 14 procent av alla anställda kvinnor och 13 procent av alla anställda män befinner sig i ett yrke med jämn könsfördelning, det vill säga inom intervallet procent av vartdera könet. I vår lönepolitiska plattform står: Löneökningarnas storlek och fördelning samt formerna för förhandlingar bestäms av arbetsmarknadens parter det vill säga av fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Ett annat ord för detta är lönebildning. Ja, detta är den svenska modellen. Arbetsmarknadens parter kan inte skylla på någon annan. Det är arbetsmarknadens parter som bestämmer över lönebildningen. I vår lönepolitiska plattform står också: Unionen är en betydande part på den svenska arbetsmarknaden och vi tar vårt ansvar för en fungerande lönebildning. Varför ligger vi då på 71:a plats, på den nedre halvan bland världens länder? Är det vår motpart som inte tar ansvar? Varför går vi då med på detta utan att säga ifrån? Och varför säger vår lönepolitiska plattform inte ett knyst om vare sig värdediskriminering eller könssegregation? Detta borde väl verkligen höra hemma där? Motion 5 - Sid 3(6)
4 SOU 2015:50 menar att lönebildningen i många avseenden fungerar bra, men: Däremot har det på senare år framförts en stark kritik mot att modellen för lönebildning inte i tillräcklig utsträckning har lyckats minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. samt Sannolikt behövs fortsatt tryck i frågan framöver, om inte den svenska modellen för lönebildning ska undermineras till följd av missnöjet med värdediskrimineringen och de strukturella könslöneskillnaderna.. Kapitel 8 Lön och inkomst i SOU 2015:50 avslutas med följande konstaterande: Om det ska gå att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män krävs att parterna tar sitt ansvar i frågan. Så länge diskussionen handlar om att problemet egentligen handlar om något annat, om vems fel det är att läget ser ut som det gör, att det ensidigt är den andra partens ansvar att göra något, eller att löneskillnaderna varken kan eller bör åtgärdas, kommer mycket lite att hända. Skillnaderna i lön, som tillsammans med skillnaderna i arbetad tid leder till stora inkomstskillnader mellan kvinnor och män, kommer då sannolikt att kvarstå. Ett betydande antal kvinnor kommer i så fall även i framtiden att befinna sig i en ekonomiskt utsatt position och vara beroende antingen av en annan persons inkomst eller av välfärdsstaten för sin överlevnad. De allra flesta torde vara överens om att det inte är ett önskvärt scenario. Med nuvarande takt kommer de flesta av oss inte att få uppleva jämställda löner. Om vi fortsätter i samma tempo kommer vi nå jämställda löner först 2066, enligt 15:56- rörelsen. Förslag: Att Unionen tar fram en jämställdhetsplattform Att Unionen anlitar en oberoende tredje part att, inom ramen för den svenska modellen för lönebildning, ta fram metoder och strategier mot värdediskriminering Att Unionen formulerar vilka mål vi har angående värdediskriminering Att Unionen formulerar vilka mål vi har angående könssegregering Att Unionen utvecklar metoder och strategier mot värdediskriminering Att Unionen utvecklar metoder och strategier mot könssegregering Att Unionen påbörjar ett arbete mot värdediskriminering Att Unionen påbörjar ett arbete mot könssegregering Förbundsstyrelsens yttrande Motionärerna ly er en aktuell och komplex fråga i sin motion, nämligen jämställda löner på sektors- och arbetsmarknadsnivå. Att lönerna ska vara jämställda och att det inte ska förekomma några osakliga löneskillnader som har samband med kön är en prioriterad fråga för Unionen. Motion 5 - Sid 4(6)
5 Avseende begreppet förklarade löneskillnader vill Unionen understryka att en löneskillnad som är förklarad inte per definition är saklig. Med förklarad löneskillnad menas den del av lönegapet som via regressionsanalys går att redogöra för med statistiskt tillförlitliga metoder (som exempelvis sektor, yrke, ålder, utbildning och tjänstgöringsgrad). Det faktum att skillnaden är förklarad är i sig är inte avgörande för om löneskillnaden är saklig, rättvis eller önskvärd. Underlaget Ett jämställt arbetsliv ska diskuteras vid Unionens extrakongress i slutet på maj Däre er kommer ett diskussionsunderlag (ett nummer av Univärld) att sammanställas och skickas till regionstyrelserna som får möjlighet att komma med förslag och medskick inför den fortsatta processen med att utveckla och förankra Unionens nya politik för ett jämställt arbetsliv. Unionen anser inte att det i dagsläget finns vare sig anledning eller ens förutsättningar att anlita en tredje oberoende part för att, inom ramen för den svenska modellen för lönebildning, ta fram metoder och strategier mot värdediskriminering. Ett sådant uppdrag förutsätter en tydlig uppdragsbeskrivning vilket i sin tur förutsätter en samsyn kring vad som behöver åstadkommas. En sådan samsyn råder inte i dagsläget. Unionen behöver komma fram till ett förhållningssätt till värdediskriminering. Vilka förutsättningar behöver vara uppfyllda innan begreppet är relevant ur Unionens synvinkel? När vi har svar på det kan strategier och ett arbete för att motverka värdediskriminering utarbetas och genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Unionen anser därför att frågan värdediskriminering, inom det privata näringslivet likväl som på arbetsmarknaden i stort, bör utredas vidare inom ramen för den aviserade utvecklingen av en uppdaterad politik för ett jämställt arbetsliv. Om det under arbetets gång visar sig finnas eller uppstår ett behov av att anlita en tredje oberoende part för att lämna förslag på strategier och metoder för att identifiera och åtgärda värdediskriminering kan frågan aktualiseras igen. Att bryta könssegregeringen är enligt Unionens synsätt en nyckelfaktor för att uppnå jämställda löner på den svenska arbetsmarknaden. Unionen var under år 2015 delaktiga i framtagandet av rapporten Unga kvinnor & IT som sy ade på att undersöka varför IT som bransch och yrke inte lyckas attrahera fler unga kvinnor. Den förhållandevis detaljerade kunskap som framkom i rapporten kommer att användas i arbetet för att ta fram strategier och metoder för att uppnå en jämnare könsfördelning, inte enkom beträffande IT utan avseende flera yrken och branscher inom vilka det i dagsläget råder en ojämn könsfördelning. Den politik för ett jämställt arbetsliv som ska utvecklas kommer att omfatta såväl mål, metoder och strategier avseende jämn könsfördelning och som ett led i att föra ut politiken i verkligheten kommer arbetet för att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden att fortsätta och intensifieras. Motion 5 - Sid 5(6)
6 Förbundsrådet föreslås besluta att anse första attsatsen besvarad att avslå andra attsatsen att anse attsatserna 3-8 besvarade Motion 5 - Sid 6(6)
Lönepolitisk plattform
Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan
Läs merMaria Hansson, Folkuniversitetet Kenneth Straschko, Sigma Technology Information AB
Ann-Louise Dunklint, EcoOnline AB Kenneth Straschko, Sigma Technology Information AB Regionstyrelsen Sydväst Jessica Andersson, Systembolaget Ralph Silwert, Agri Marketing AB Bengt Andersson, Besikta Bilprovning
Läs merKVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE
KVINNOR HAR 3 500 KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE 2 Sammanfattning OFÖRKLARADE LÖNESKILLNADER MELLAN KÖNEN INOM JUSEKS MEDLEMSGRUPPER
Läs merMotion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V)
Kommittémotion V333 Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V) Medlingsinstitutets uppdrag 1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Medlingsinstitutets
Läs merJämställd arbetsmarknad - jämställda löner
Motion till riksdagen 2011/12 av Stina Svensson m.fl. (FI) Jämställd arbetsmarknad - jämställda löner Innehåll 1. Förslag till riksdagsbeslut... 2 2. Sammanfattning... 3 3. Bakgrund... 3 3.1 Oförändrat
Läs merByt lön. dags för jämställda löner
Byt lön dags för jämställda löner Byt lön Hög dags tid för jämställda löner löner Innehåll Inledning... 5 Historisk tillbakablick... 5 Löneskillnaden idag... 6 Olika mått på löneskillnader... 8 Individuell
Läs merDagordning och val av ombud till Unionens A-kassas årsstämma
Dagordning och val av ombud till Unionens A-kassas årsstämma Dagordning; val av ombud till Unionen Arbetslöshetskassas årsstämma 2016 1. Mötets öppnande 2. Upprop 3. Mötets behöriga utlysande 4. Val av
Läs mermed anledning av prop. 2015/16:135 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter
SD Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3388 av Paula Bieler och Sven-Olof Sällström (båda SD) med anledning av prop. 2015/16:135 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja
Läs merJämställda löner för Sverige framåt
Jämställda löner för Sverige framåt 1 2 Sverige ska vara ett jämställt land där män och kvinnor behandlas lika. Där vi bedöms som de individer vi är och efter vilka insatser vi gör. Där kön inte står i
Läs merFörslag till inriktningsbeslut - Sid 1(5)
Gemensam inriktning för 2017 års avtalsrörelse Förbundsrådet fastställer förbundets mål och övergripande inriktning för förhandlingar och väljer branschdelegationer. Inriktningen anger den allmänna inriktningen
Läs merBilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys
1 (8) Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys Sammanfattning Det finns höga förväntningar på Uppsala kommuns arbete med normkritiskt jämställdhetsarbete, inte minst ur ett arbetsgivarperspektiv. Även
Läs merHela lönen, hela tiden
Hela lönen, hela tiden utmaningar för ett jämställt arbetsliv (SOU 2015:50) Delegationens uppdrag Sammanställa och tillgängliggöra kunskap om kvinnors och mäns olika villkor och möjligheter samt de förhållanden
Läs merLOs remissvar på promemorian Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier
ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Hans Forsberg 2015-12-04 20150413 ERT DATUM ER REFERENS 2015-10-21 U2015/05040 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm LOs remissvar på promemorian
Läs merUrsäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen
Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat
Läs merPolisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > lönepolitiskt program
Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > 1 nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet börjar alltid med en idé om vad som
Läs merLönekartläggning Upplands Väsby kommun
Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...
Läs merFramtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).
Likabehandlingsplan Beslutad xx av xx 1. Inledning Trelleborgs kommun ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ansvar vilket ska bidra till bra arbetsklimat och en god och stimulerande arbetsmiljö. Trelleborgs
Läs merPolisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN
Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta
Läs merYttrande över motion från Mats Eriksson (SD) och Lars Hansson (SD) om att ingen post skall ge högre ersättning än vad ett kommunalråd får
Handling 2015 nr 126 Yttrande över motion från Mats Eriksson (SD) och Lars Hansson (SD) om att ingen post skall ge högre ersättning än vad ett kommunalråd får Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens
Läs merInför kommunal maxlön, svar på motion (V)
Tjänsteskrivelse 1 (5) Kommunledningsförvaltningen Johan Nyhammar 2018-10-09 Dnr KS 2016-1062 Kommunstyrelsen Inför kommunal maxlön, svar på motion (V) Förslag till personalutskottets beslut 1. Kommunledningsförvaltningens
Läs merSamverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare
S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att
Läs merTalang på lika villkor!?
Talang på lika villkor!? Q1 2018 RAPPORT Bakgrund: Jurek vill verka för att talang anställs på lika villkor. De har därför tagit reda på en rad fakta genom anställningsprocessen gällande lön i förhållande
Läs mer10 steg till jämställda löner
10 steg till jämställda löner Denna vägledning är gjord av Livsmedelsföretagen, Sveriges Ingenjörer, Unionen, Ledarna och Livsmedelsarbetareförbundet för att hjälpa de lokala parterna att uppfylla diskrimineringslagens
Läs merHultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy
Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Lönepolicy Innehåll LÖNEPOLITISKA RIKTLINJER... 3 Utvecklingsarbete... 4 Mål... 4 Ansvarsfördelning... 4 Grunder... 6 Förutsättningar och ansvar...
Läs merSTÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016
STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...
Läs merSKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs!
SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! December 27 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning är ett
Läs merAnsvarig: Personalchefen
Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan
Läs merÄr kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön
Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren
Läs mermaj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona
maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna
Läs merJämställd lönepolitik Motion (2011:56) av Ann-Margarethe Livh (V)
Utlåtande 2012: RI (Dnr 222-1911/2011) Jämställd lönepolitik Motion (2011:56) av Ann-Margarethe Livh (V) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2011:56) av Ann-Margarethe
Läs merEtt arbetsliv som utvecklar inte sliter ut
Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.
Läs merPunkt 20 Protokollsutdrag KS personalutskott Lönepolitisk målbild 2018 och lönepolitisk vision 2021
1 Tjänsteutlåtande 2017-10-24 Diarienummer: Handläggare: Katrin Kajrud Tel: 031-368 55 12 E-post: katrin.kajrud@gotalejon.goteborg.se Punkt 20 Protokollsutdrag KS personalutskott 2017-08-30 73 Lönepolitisk
Läs merJämställdhets- och likabehandlingsplan
1 Jämställdhets- och likabehandlingsplan 2017-2019 Ersätter Jämställdhetsplan 2013-2016 (Jämställdhet, mångfald och likabehandling) Diskrimineringslagen(2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun
Antagen: KF 185 2015-12-15 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun 2016-2018 Inledning Alvesta kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande
Läs merDin lön. - så går det till i Västerås stad
1 Din lön - så går det till i Västerås stad 2015-05-05 2 Årshjul Löneanalys 1 JANUARI Löneöverläggning Medarbetarsamtal Löneöversyn & ny lön Lönekartläggning Avstämning 3 Central nivå När det finns ett
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...
Läs merLÖNEKARTLÄGGNING. Vad säger diskrimineringslagen? Steg 1 Kartläggning av lönebestämmelser. Steg 2 Lika arbeten. Steg 3 Likvärdiga arbeten
Vad säger diskrimineringslagen? Steg 1 Kartläggning av lönebestämmelser Steg 2 Lika arbeten Steg 3 Likvärdiga arbeten Analys Steg 4 Handlingsplan LÖNEKARTLÄGGNING Stockholm, september 2011 Tryck: Tryckeri
Läs merMångfalds- och Jämställdhetsplan för. Sotenäs kommun. år
Mångfalds- och jämställdhetsplan Antagen av Kommunfullmäktige 2014-06-12/ 66 Dnr KA 2014/346 Sid 1/8 Mångfalds- och Jämställdhetsplan för år 2015-2017 Mångfalds- och jämställdhetsplan Antagen av Kommunfullmäktige
Läs merFÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2016
Motion 4. Rehabilitering med kvalitet ANN-LOUISE DUNKLINT, ECOONLINE AB KENNETH STRASCHKO, SIGMA TECHNOLOGY INFORMATION AB REGIONSTYRELSEN SYDVÄST ALEXANDRA HØGSTED, SWEP INTERNATIONAL AB MARIA HANSSON,
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns
Läs merCarin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se
LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell
Läs merpolicy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152
modell policy policy för lön plan program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152 Ansvarig: Personalchef Revideras:
Läs merJämställdhetsplan
Jämställdhetsplan 2015-2017 Tyresö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl kvinnor som män. Alla individer ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det ska finnas
Läs merTACK EDGEHR.SE/LONEVAGEN
TACK EDGEHR.SE/LONEVAGEN VÄLKOMMEN! DE SKÄRPTA KRAVEN KRING LIKABEHANDLING OCH LÖNEKARTLÄGGNING AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING TOMMY ISESKOG 7 april 2017 HR I TALENT MANAGEMENT
Läs merLönekartläggning 2016
Lönekartläggning 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metod... 3 Förankring fackliga organisationer... 4 Lika arbete... 4 Likvärdigt arbete... 4 Analys av löneskillnader... 4 Likvärdigt arbete...
Läs merAndra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1
Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 5 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion I motion 2014:2A3Fr, Utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor
Läs mer2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merLikabehandlingsplan
Likabehandlingsplan 2017-2019 2016-10-13 1 Ansvar och arbetssätt HR-funktionen ansvarar för att ta fram likabehandlingsplanen och hålla den uppdaterad. Ledningsgruppen fattar beslut om planen i samband
Läs merUngas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013
Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad
Läs merPlan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014
Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa
Läs merRåd och riktlinjer angående jämställdhetsanalys av löner - lönekartläggning
Råd och riktlinjer angående jämställdhetsanalys av löner - lönekartläggning 1. Inledning För att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader som har samband med kön ska en arbetsgivare vart
Läs merJämställdhetsplan 2013-2015
Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja
Läs merPlan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun
Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Österåkers Kommun 2015-2017 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personalstatistik... 4 Förvärvsarbete och föräldraskap... 8 Trakasserier... 9 Lediga
Läs merAvseende period 2016
Stadsarkivet Sid 1 (10) 2017-01-17 Stadsarkivet Uppföljningsrapport Jämställdhetsoch mångfaldsplan Avseende period 2016 stockholm.se Sid 2 (10) 1 Inledning Jämställdhet och mångfald är ett förbättrings-
Läs merGranskningsprotokoll bedömning av lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner
Granskningsprotokoll bedömning av lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner Granskning Ärendenummer GRA 201 Arbetsgivare Handling Datum Antal anställda Anställda kvinnor Anställda
Läs merMinskning av de strukturella löneskillnaderna i staden mellan kvinnor och män Motion (2013:11) av Ann-Margarethe Livh (V)
Utlåtande 2013: RI (Dnr 222-163/2013) Minskning av de strukturella löneskillnaderna i staden mellan kvinnor och män Motion (2013:11) av Ann-Margarethe Livh (V) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
Läs merHandlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014
Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...
Läs merLönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.
Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår
Läs merMinska löneskillnaderna mellan könen.
Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar
Läs merVägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF
Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,
Läs merFrämjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald
Främjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald 2019-01-01 Box 53 Besöksadress: Telefon: E-mail: Hemsida: 243 21 Höör Södergatan 28 0413-280 00 kommun@hoor.se www.hoor.se 1 Innehåll Innehåll...
Läs merLönekartläggning 2018
Arbetsgivare: Övertorneå kommun Org. nummer: 2120002700 Antal anställda: 459 månadsanställda Könsfördelning: 78 % kvinnor & 22 % män INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 1.... 4 1.2 Arbetsgivarens
Läs merFörord. Unionen 2014. 1 Lönekartläggning har effekt, debattartikel i Svenska Dagbladet 2013-07-25.
Lönekartläggning lönar sig 2015 1 2 Innehåll Innehåll... 1 Förord... 2 Om rapporten... 4 Bakgrund... 6 Om undersökningen... 6 Lönegapet mellan kvinnor och män... 6 Vad säger diskrimineringslagen... 7 Om
Läs merSupplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän
Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän 1 april 2012 31 maj 2013 Lo neavtal Skog SLA Naturvetarna/Sveriges Ingenjo rer LÖNEBILDNINGEN I FÖRETAGET SLA och Naturvetarna/Sveriges
Läs merFastställd av kommunfullmäktige
Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013-2015 Vårt mångfalds- och jämställdhetsarbete ska grunda sig i en gemensam syn bland medarbetare och ledare på människors lika värde. Vår kommun ska förknippas med
Läs merVÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten
VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö
Läs merLönekartläggning behövs!
SKTFs utökade undersökning om personalchefers syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! (Uppdaterad version) Mars 28 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning
Läs merNär riktlinjen anger Norrköpings kommun eller kommunen avses både kommunens nämnder, kontor och majoritetsägda bolag, om inte annat anges.
Riktlinje 2018-01-17 Plan för lika rättigheter och möjligheter KS 2018/0112 Antagen av kommundirektören 2018-01-17. Den övergripande viljeinriktningen för Norrköpings kommun och de kommunägda bolagens
Läs merVarför har kvinnor lägre lön än män?
februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer
Läs merSKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission
SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och
Läs merLönebildning för en ny tid
Lönebildning för jämlikhet Ett projekt av 6F fackförbund i samverkan Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko i samverkan med Katalys Lönebildning för en ny tid 6Fs förslag på ny lönebildningsmodell
Läs merLönekartläggning 2008 Enköpings kommun
1 Lönekartläggning 2008 Enköpings kommun Personalenheten 2009-01-28 2 (11) FEL! HITTAR INTE Sammanfattning Jämställdhetslagen kräver att arbetsgivare med fler än tio anställda gör en årlig lönekartläggning.
Läs merHandlingsplan för jämställda löner
Handlingsplan för jämställda löner Jämställdhetsnätverket Avdelning 282 Vision 1. Samverkan Det är arbetsgivarens ansvar att genomföra lönekartläggningen, som ska ske i samverkan mellan arbetsgivaren och
Läs merUpplands Väsby kommuns policy för likabehandling
Styrdokument Kommunledningskontoret 2016-09-12 Viktoria Färm 08 590 971 06 Dnr viktoria.farm@upplandsvasby.se KS/2016:214 Upplands Väsby kommuns policy för likabehandling Nivå: Kommungemensamt styrdokument
Läs merVår syn på lönebildning
Unionens lönepolitiska plattform 2016-2019 Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte
Läs merSAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Läs merLedarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet
Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31
JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Jämställdhetspolicy för Emmaboda kommun... 1 Vision... 1 Definition... 1 Emmaboda kommun som arbetsgivare...
Läs merPlan för aktiva åtgärder mot diskriminering gällande personal på Docksta Friskola 2018/2019
Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering gällande personal på Docksta Friskola 2018/2019 2018-09-28 Inledning Docksta Friskola ska vara en attraktiv arbetsgivare för alla, oavsett kön, könsöverskridande
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,
Läs merFörbundsstyrelsen föreslår förbundsmötet. att bifalla motionen samt att överlämna motionen för beredning
Förbundsmötet 2012 Utskott nummer 4 Sekreterare: Marie Ström Sida 1 38. Insatser för att öka kunskapen och förbättra attityderna till psykisk ohälsa Motionär: Andreas Falk, Visions Landstingsavdelning
Läs merMAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet
MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild
Läs merPlan för lika rättigheter och möjligheter i Regeringskansliet
2016-12-20 Förvaltningsavdelningen Plan för lika rättigheter och möjligheter i Regeringskansliet Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Denna plan... 3 1.2 Inkluderande synsätt... 3 2. Diskrimineringslagen...
Läs merJämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017
Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merEn fullmatad rapport
En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.
Läs merInnehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp
Bra lönebildning 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära lönebildning där IKEM:s löneavtal ska ge lokala parter goda förutsättningar. Det är
Läs merTöREBODA KOMMUN. Pu 43. Sida 1 av 8 Datum jämställdhets- och. mångfaldsplan f')- 'i T?
TöREBODA KOMMUN Pu 43 Sida 1 av 8 jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 f')- 'i T? TÖREBODA KOMMUN Pu 43 Sida 2 av 8 jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Töreboda kommun ska vara en arbetsplats
Läs merPlan för jämställdhet & mångfald Oktober
Plan för jämställdhet & mångfald Oktober 2013-2015 Vision för Jämställdhet & Mångfald i Kävlinge kommun Kävlinge kommun ska ha arbetsplatser som är fria från fördomar och där diskriminering och kränkande
Läs merUnderlag vision. Kongressombuden November 2008
Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt
Läs merStöd för lönekartläggning
Stöd för lönekartläggning Ett partsgemensamt metodstöd anpassad till statlig sektor för att identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader Parternas gemensamma utgångspunkter Lönekartläggning: - knyter
Läs merRobertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan
Robertsfors kommun Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Perioden 2017-2019 Robertsfors kommuns jämställdhetsplan 2017-2019 1. Inledning Robertsfors kommuns definition av jämställdhet är att kvinnor och
Läs merRiktlinje för lönebildning
Riktlinje för lönebildning Riktlinje för lönebildning Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Ansvarar för att känna till och besluta om denna
Läs merLön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män
Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga
Läs merJämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24
Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär
Läs merLönepolitiskt ställningstagande
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lind Anna Datum 2013-12-10 Diarienummer KSN-2013-1530 Arbetsutskottet Lönepolitiskt ställningstagande 2014-2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås
Läs mer