Kartläggning av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg

Transkript

1 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 1 (17) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Jan Nilsson, utredare Kartläggning av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg utlandsfödda.doc

2 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 2 (17) Innehåll Innehåll...2 Sammanfattning...3 Handlingsplan beträffande äldreomsorg till utlandsfödda...4 Direktiv för kartläggningen...5 Organisation för arbetet...5 Arbetsmetodik...6 Invandrarbegreppet...6 Redovisning av kartläggningen...7 En demografisk beskrivning av gruppen äldre utlandsfödda...7 Äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg...8 Framtida behov hos äldre utlandsfödda...10 Framtida insatser till äldre utlandsfödda...11 Etnisk kulturkompetens i verksamheten...13 Informationsfrågor...15 Handlingsplan beträffande äldreomsorg till utlandsfödda...15 Handlingsplan beträffande äldreomsorg till utlandsfödda...16 Litteraturlista

3 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 3 (17) Sammanfattning På uppdrag av vård- och omsorgsnämnden har en kartläggning gjorts av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg. I rapporten har följande frågor blivit belysta: En demografisk beskrivning av gruppen äldre utlandsfödda I Katrineholm fanns år utländskt födda invånare i åldrarna 65 år och äldre. Den största befolkningsgruppen är utlandsfödda i Finland. Andra stora grupper av äldre utlandsfödda kommer från före detta Jugoslavien och Asien. Den bedömning som kan göras är att det kommer att bli mer vanligt med äldre över 80 år födda utomlands samt att behoven av etniskt anpassade insatser kommer att öka. Behov och insatser hos äldre utlandsfödda idag De mest vanliga insatserna från äldreomsorgen till äldre utlandsfödda är hemtjänst och hemsjukvård. Det förekommer få äldre utlandsfödda i de särskilda boendena och i anhörigstödet. Framtida behov hos äldre utlandsfödda Behovssituationen kommer att inträda långt upp i åldrarna, efter år. Många äldre utlandsfödda vill bo kvar hemma och få hjälp av en nära anförvant. Det finns tydliga önskemål från många äldre utlandsfödda om språklig kompetens hos personalen. Framtida insatser till äldre utlandsfödda Äldreomsorgen kommer framöver att få möta ett ökande antal nationaliteter som kommer att innebära ett behov av en ökad bredd i insatserna i förhållande till brukarens etniska bakgrund. Det är främst hemtjänst- och hemsjukvårdsinsatser som kommer att vara aktuella för äldre utlandsfödda framöver. Anhöriganställning bör användas endast i undantagsfall då personal med rätt språkkompetens ej finns att tillgå. För närvarande finns inget underlag för att inrätta särskilda boenden för utlandsfödda. Etnisk kulturkompetens i verksamheten Äldreomsorgen skulle på ett mer samlat sätt behöva beskriva de äldre utlandsföddas situation i form av behov samt hur de upplever erhållet stöd och service. Språkrelaterade problem förekommer i verksamheten. Behov finns att på ett systematiskt sätt matcha de äldre utlandsföddas behov av etnisk kompetens med den etniska kompetens som finns hos personalen med utländsk bakgrund. Det finns även behov av att generellt höja den etniska kompetensen i äldreomsorgens olika verksamheter. Förslag att ett mångfaldsteam inrättas för att kunna möta behovet mångkulturell kompetens i verksamheten. En kompetenshöjning kring mångfaldsfrågor behöver genomföras hos de anställda i äldreomsorgen. Informationsfrågor Rapportens bedömning är att information till äldre utlandsfödda behöver utvecklas på olika sätt. 3

4 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 4 (17) Handlingsplan beträffande äldreomsorg till utlandsfödda Utifrån den genomförda kartläggningen föreslås följande handlingsplan beträffande äldreomsorg till utlandsfödda äldre: I samband med den tidigare beslutade revidering av äldreomsorgsplanen vart fjärde år så görs en översyn av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg samt utformningen av stödinsatser. I samband med genomförandet av kvalitetsmätningarna så skall äldre utlandsfödda kunna urskiljas i materialet. Anhöriganställning skall användas endast i undantagsfall då personal med rätt språkkompetens ej finns att tillgå. Ett särskilt utvecklingsarbete behöver bedrivas för att anpassa anhörigstödet till äldre utlandsfödda samt att göra anhörigstödet mer känt hos äldre utlandsfödda. Ett utvecklingsarbete bedrivs kring bildandet av ett mångfaldsteam inom äldreomsorgen. Teamet skall kunna starta sin verksamhet En generell utbildningssatsning behöver göras för att öka äldreomsorgspersonalens kunskaper kring etnisk kulturkompetens. Informationen till äldre utlandsfödda behöver utvecklas. Teknik- och serviceförvaltningen uppmärksammas på behovet av särskild kost för äldre utlandsfödda som på olika sätt tar del av kommunens måltidsutbud till äldre. 4

5 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 5 (17) I denna pm redovisas en kartläggning av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg. Kartläggningen är ett av de uppdrag som fanns i den av kommunfullmäktige fastställda äldreomsorgsplanen år Direktiv för kartläggningen I december 2006 beslutade vård- och omsorgsnämnden att tillsätta utredningen. Följande frågor skulle belysas i utredningen: En demografisk beskrivning av gruppen äldre invandrare En redovisning skall göras av befolkningsstatistik kring gruppen äldre invandrare gällande både dagens situation och tio år framöver. Befolkningsstatistiken skall också vara uppdelad på etnisk tillhörighet samt var i Katrineholm de äldre invandrarna är bosatta. Behov och insatser hos äldre invandrare idag Behov hos och dagens insatser till äldre invandrare skall beskrivas. Även sjukvårdens insatser till äldre invandrare skall redovisas. Vilka framtida insatser kommer äldre invandrare behöva från äldreomsorgen Utifrån den demografiska beskrivningen och intervjuer skall omfattningen av det framtida behovet av äldreomsorg för invandrare bedömas. Vidare skall även bedömas vilka insatser som kan vara aktuella och om någon ändring behöver göras i dagens utbud av insatser. En bedömning skall också göras om det finns särskilda behov av äldreomsorg hos invandrarna utifrån etnisk tillhörighet. Etnisk kulturkompetens i verksamheten Utredningen skall utifrån framtida behovsbedömning ta ställning till behovet av etnisk kulturkompetens i verksamheten samt hur ett sådant behov kan tillgodoses. Kartläggningen skulle redovisas till nämnden under hösten Organisation för arbetet En arbetsgrupp med representanter från äldreomsorgens olika verksamheter utsågs av äldreomsorgschefen. Sammansättningen av arbetsgruppen skulle spegla en bred kompetens. Arbetsgruppen har varit verksam under Arbetsgruppen hade följande sammansättning: Tuula Elfsborg, distriktssköterska Ing-Britt Gustafsson, områdeschef Carina Lindgren, biståndshandläggare Eva Marie Skoog, undersköterska, Treklövern, rehabiliteringen Annika Pettersson, undersköterska Margareta Helgesson, anhörigkonsulent Utredare Jan Nilsson har bistått arbetsgruppen med underlag och skrivarbete. 5

6 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 6 (17) Arbetsmetodik Arbetsgruppen började sitt utredningsuppdrag i april 2007 och har vid ett antal möten arbetat sig igenom de olika frågorna. Träffar har även skett med pensionärsrådet vid två tillfällen där utredningen stämts av. Det har varit svårt att etablera kontakt med invandrarföreningarna trots både skriftliga och muntliga inbjudningar. Det är enbart den finska föreningen som arbetsgruppen har fått kontakt med. Arbetsgruppen har tagit del av skriftliga rapporter kring äldreomsorg till äldre utlandsfödda. (se bifogad litteraturlista). Vidare har ett studiebesök gjorts i Eskilstuna där arbetsgruppen tagit del av deras utbud till äldre utlandsfödda. Invandrarbegreppet I direktiven till utredningen används begreppet invandrare. I utredningen används istället begreppet utlandsfödda vilket kan innefatta både invandrare och flyktingar. Det är också det begrepp som används i befolkningsstatistiken. 6

7 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 7 (17) Redovisning av kartläggningen Nedan redovisas arbetsgruppens kartläggning. Redovisningen utgår från frågeställningarna i direktivet. En demografisk beskrivning av gruppen äldre utlandsfödda Etniska minoriteter är inte något vedertaget begrepp. Här menas personer som har behov som i så hög grad präglas av den etniska, religiösa eller språkliga tillhörigheten att de insatser som vanligtvis erbjuds äldre inte fungerar tillfredställande. De allra flesta av dem återfinns bland äldre med ett annat födelseland och äldre tillhörande de nationella minoriteterna (samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar). Det är viktigt att betona att det är behoven som är avgörande och inte om man tillhör någon av de ovan nämnda grupperna. Den enda statistik som säger något om dessa äldre är befolkningsstatistik uppdelad på ålder och födelseland. Den beskriver inte hur många äldre som har behov av etniskt anpassade insatser, utan i stället något om utvecklingen, det vill säga om huruvida antalet äldre tillhörande etniska minoriteter ökar eller minskar. Ett i dag okänt antal men ändå en mycket stor del av de äldre tillhörande etniska minoriteter återfinns bland äldre med ett annat födelseland än Sverige. Därför bör antalet äldre med behov av etniskt anpassade insatser öka när antalet äldre födda utomlands ökar. Totalt fanns äldre utrikes födda år 2005 vilket är en ökning med över personer sedan Andelen utrikes födda bland den äldre befolkningen har under samma tidsperiod ökat från 8,6 till 10,6 procent. 1 Den statistik som arbetsgruppen tagit del av beträffande utrikes födda har inte i åldersintervallet 65 år och äldre varit uppdelad på femårsintervaller som är brukligt utan en totalsiffra för äldre gruppen för respektive språkgrupp har angivits. Med tanke på hur statistiken är uppbyggd har det inte varit möjligt att utifrån åldersintervallerna göra en prognos på befolkningsutvecklingen i äldregruppen. Den enda bedömning som kan göras är att gruppen äldre utlandsfödda kommer att öka och därmed insatserna till denna grupp. Befolkningsutvecklingen för denna grupp bör följas upp regelbundet och lämpligen i samband med att äldreomsorgsplanen revideras vart fjärde år. I Katrineholm fanns år utländskt födda invånare i åldrarna 65 år och äldre. Det innebär cirka 10 % av totalpopulationen i kommunen 65 år och äldre. Den befolkningsstatistik som arbetsgruppen tagit del av är inte mer uppdelad än ovan angivet. I sin lägesrapport konstaterar Socialstyrelsen generellt att andelen äldre födda utomlands är högst i åldersgruppen år men samtidigt också relativ hög bland åringar. Arbetsgruppens bedömer att Socialstyrelsens bedömning också är tillämplig på Katrineholm. Det innebär att det kommer att bli mer vanligt med äldre över 80 år födda utomlands samt att behoven av etniskt anpassade insatser 1 Vård och omsorg om äldre, lägesrapport från socialstyrelsen,

8 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 8 (17) kommer att öka. När det gäller hela befolkningen utgör andelen utrikes födda 11% av kommunens befolkning. 2 Antal utrikes födda (65 år och äldre) fördelat på länder: Finland 258 Före detta Jugoslavien 77 Asien 54 Tyskland 49 Norge 40 Danmark 27 Ungern 21 Turkiet 11 Irak 11 Nordamerika 8 Iran 7 Sovjetunionen 6 Polen 5 Libanon 2 Somalia 1 Chile 1 Flest utlandsfödda bor i tätorten (470 personer) och då främst på Norr, Öster och Nävertorp. BEDÖMNING Det kommer att bli mer vanligt med äldre över 80 år födda utomlands samt att behoven av etniskt anpassade insatser kommer att öka. Äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg Nuläget Områdescheferna i våra hemtjänstdistrikt har gjort en genomgång av antalet hemtjänstärenden (hösten 2007) rörande äldre utlandsfödda samt vilka insatser de får. Antalet hemtjänstärenden är idag (hösten 2007) 50 st i tätorten. De fördelar sig på följande nationaliteter Finland 18 Hemtjänst Bosnien 10 Hemtjänst och anhöriganställda Irak 8 Anhöriganställda Serbien 4 Anhöriganställda Vietnam 2 Övriga 8 2 Befolkningsstatistik från SCB avseende

9 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 9 (17) Socialstyrelsen konstaterar i sin lägesrapport att det utifrån socialtjänststatistiken inte går att urskilja födelseland eller modersmål hos dem som får insatser. Därför är det inte heller möjligt att använda den statistiken som utgångspunkt för en diskussion om i vad mån insatserna även kommer äldre tillhörande etniska minoriteter till del. En undersökning gjord i Stockholm visar att de äldre födda utomlands får insatser i samma omfattning som övriga äldre. 3 Samma bedömning kan göras beträffande Katrineholm. Antalet hemtjänstärenden rörande äldre utlandsfödda motsvarar befolkningsandelen för utlandsfödda i våra hemtjänstområden. I vår kommun får de finländska brukarna i huvudsak hemtjänstinsatser medan insatserna till utomnordiska brukare till största delen sker genom anhöriga. Denna bild bekräftas av en enkätundersökning till kommunerna år 2006 där det efterfrågades hur många anhöriga som är anställda för att stödja närstående med behov av etniskt anpassade insatser och äldre tillhörande etniska minoriteter som har anhörigbidrag. Antalet anhöriganställda uppgick till nästan personer vilket innebär drygt 70 procent av samtliga anhöriganställda till äldre i landet. Antalet äldre tillhörande etniska minoriteter med anhörigbidrag var enligt svaren knappt personer vilket är nästan 20 procent av samtliga med anhörigbidrag. Bland de anhöriganställda är alltså anhöriga till äldre med behov av etniskt anpassade insatser klart överrepresenterade. 4 I övrigt förekommer äldre utlandsfödd i kommunens äldreomsorg enligt följande (hösten 2007): På våra särskilda boenden finns 4 utrikes födda, varav 3 på Lövåsen och 1 på Strandgården. Anhörigcentralen har bara haft enstaka kontakter med äldre utlandsfödda. För närvarande finns kontakt med 2 invandrarpar. Anhörigkonsulenten har försökt nå invandrarföreningar med information men intresset har varit svalt. Nyligen har anhörigkonsulenten besökt Finska pensionärsföreningen och informerat om äldreomsorgens verksamhet. Biståndshandläggarna har sällan ärenden rörande äldre utlandsfödda. Insatsen landar ofta i anhörigstöd i stället för hemtjänst på grund av att det inte finns personal som behärskar utlandsföddas språk. 27 äldre utlandsfödda får insatser av hemsjukvården. BEDÖMNING Antalet hemtjänstärenden rörande äldre utlandsfödda motsvarar befolkningsandelen för utlandsfödda i våra hemtjänstområden. 27 äldre utlandsfödda får insatser hemsjukvården I vår kommun får de finländska brukarna i huvudsak hemtjänstinsatser medan insatserna till utomnordiska brukare till största delen sker genom anhöriga. Det förekommer få utlandsfödda på våra särskilda boenden och i anhörigstödet. 3 Vård och omsorg om äldre, lägesrapport från socialstyrelsen, se fotnot 3 9

10 Framtida behov hos äldre utlandsfödda Vård- och omsorgsnämndens handling nr 5/2008 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 10 (17) Under år 2000 genomfördes i Katrineholms kommun en studie av äldre utlandsföddas hälsa. 130 utlandsfödda (icke nordiska) över 55 år svarade på en enkätundersökning, genomgick medicinsk kontroll och deltog i hälsosamtal. 5 I rapporten beskrevs att de utlandsfödda i likhet med många svenskar har utvecklat vällevnadssjukdomar. Merparten hade kontakt med sjukvården och en allt högre sjukvårdskonsumtion ju äldre man blev. Följande bedömning, som fanns i äldreomsorgsplanen 6 beträffande framtida vårdbehov hos äldre i kommunen, gäller givetvis även de äldre utlandsfödda: Behovssituationen kommer att inträda långt upp i åldrarna, efter år fyllda. Med stigande ålder ökar sannolikheten för att drabbas av kroniska sjukdomar av olika slag och också av flera sjukdomar och funktionshinder samtidigt. Det kommer bland annat att handla om sammansatta behovsbilder multisjuka. Under de sista åren av sitt liv blir man beroende av insatser utifrån. Majoriteten av de som behöver stöd är kvinnor. Äldreomsorgen kommer att möta fler äldre med utländsk bakgrund. I planen konstaterades också att faktorer som egen uppfattning om hälsa, egen livsstil och kontaktnät har betydelse för utvecklingen av äldres hälsa. I en rapport från Folkhälsoinstitutet 7 framhålls att ensamhet och social isolering är den dominerande orsaken till ohälsa bland äldre i allmänhet och äldre utlandsfödda i synnerhet. I ovan tidigare nämnd studie om 8 äldre utlandsfödda i Katrineholm ställdes frågan vilka behov av stöd och omvårdnad anser sig utlandsfödda behöva ha. Svaret överraskar inte. De äldre utlandsfödda vill bo kvar hemma och få hjälp av en nära anförvant. Stödet skall innefatta allmänna vardagssysslor i hemmet som tvätt, städning, och hjälp med matlagning. Om hälsan sviktar så vill man ha den hjälp man behöver av en anhörig. Detta ger trygghet och utlandsfödda kan kommunicera med den anhörige. I arbetet med denna pm har ingen motsvarande studie gjorts beträffande enskilda utlandsföddas uppfattningar. Vid det sammanträffande som arbetsgruppen hade med den finska pensionärsföreningen framkom tydligt att många äldre finländare inte kan kommunicera och förstå svenska och därför är beroende av personal med finsk språkkompetens. Flera studier visar att även andra äldre utlandsfödda har svårt med det svenska språket och på samma sätt är beroende av språkkompetens på det egna språket hos den personal som ger stödet. Detta gäller även de äldre utlandsfödda i Katrineholm enligt arbetsgruppens bedömning och erfarenheter. Arbetsgruppens samlade bedömning är att verksamheten i stort inte möter några särskilda kulturella skillnader när det gäller existentiella, psykiska eller fysiska behov. 5 Rapport från år 2001 angående Hälsoundersökning och intervjuer av flyktingar/invandrare 55 år och äldre i Katrineholms kommun Ulla-Britt Frandén 6 Äldreomsorgsplan för Katrineholms kommun antagen av kommunfullmäktige Hälsofrämjande verksamhet för äldre invandrare rapport 1998:46, Folkhälsoinstitutet 8 Se fotnot 5 10

11 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 11 (17) Däremot finns tydliga önskemål från många äldre utlandsfödda om språklig kompetens hos personalen. Enstaka önskemål finns även om invandraranpassad mat. BEDÖMNING Behovssituationen kommer att inträda långt upp i åldrarna, efter år fyllda Många äldre utlandsfödda vill bo kvar hemma och få hjälp av en nära anförvant. Det finns inget behov av särskild verksamhet för äldre invandare utifrån kulturella skillnader när det gäller existentiella, psykiska eller fysiska behov. Det finns tydliga önskemål från många äldre utlandsfödda om språklig kompetens hos personalen. Framtida insatser till äldre utlandsfödda Arbetsgruppen har tidigare konstaterat att antalet utlandsfödda brukare kommer att öka framöver samt att antalet nationaliteter med behov av äldreomsorg kommer att öka. Detta kommer att innebära ett behov av en ökad bredd i äldreomsorgens insatser anpassad till brukarens etniska bakgrund. Detta gäller främst insatser i hemmet som till exempel hemtjänst, matdistribution och dagverksamhet. Underlag finns inte för närvarande för att inrätta särskilda boenden för äldre utlandsfödda i vår kommun. Med tanke på antalet äldre utlandsfödda skulle detta på sikt kunna gälla finska utlandsfödda. Det stora flertalet äldre finländare som idag får äldreomsorgsinsatser får det genom hemtjänsten. Överhuvudtaget gäller för de utlandsfödda äldre att de får stödet från äldreomsorgen i sitt hem. Några enstaka äldre utlandsfödda (4 st) bor i särskilt boende. Från den finska pensionärsföreningen har framförts behov av särskilda verksamheter för äldre finska brukare. Föreningen har särskilt pekat på behovet av ett särskilt boende för äldre finska utlandsfödda. Arbetsgruppens bedömning är att idag finns inga sådana behov för någon grupp av utlandsfödda. Möjligen skulle på längre sikt en avdelning med finsk kulturkompetens hos personalen inrättas på en avdelning på ett av de särskilda boendena. Arbetsgruppen har även funderat över om det framöver kommer att vara en framkomlig väg att lita på anhöriganställning när vi inte finner språklämplig personal. Det finns skäl att anta att kretsen anhöriga hos de yngre utlandsfödda krymper då man vill ta sig ut i arbetslivet i en utökad utsträckning. Det är arbetsgruppens bedömning att i första hand försöka rekrytera personal med rätt språkkompetens och därmed undvika anhöriganställningar. Om äldreomsorgen ändå måste bygga på anhöriganställning så bör vi finna vägar för att stödja anhöriga, anställda och övriga anhörigvårdare. Idag är det få anhöriga som söker stöd hos anhörigstödet. Riktlinjerna för när anhöriga skall anställas bedömer arbetsgruppen vara tydliga i sin formulering. Anhöriganställning skall enbart erbjudas när kommunens hemtjänst har 11

12 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 12 (17) svårigheter att tillgodose den enskildes behov inom den egna organisationen, exempelvis vid kommunikationsproblem. 9 Även om det för närvarande inte är något problem som arbetsgruppen har stött på i sitt arbete så bör service- och tekniknämnden uppmärksammas på att det framöver i äldreomsorgens matutbud kan komma att finnas behov av etnisk anpassad kost. BEDÖMNING Äldreomsorgen kommer framöver att få möta ett ökande antal nationaliteter som kommer att innebära ett behov av en ökad bredd i insatserna i förhållande till brukarens etniska bakgrund. Det är främst hemtjänst- och hemsjukvårdsinsatser som kommer att vara aktuella för äldre utlandsfödda framöver. Anhöriganställning bör användas endast i undantagsfall då personal med rätt språkkompetens ej finns att tillgå. För närvarande finns inget underlag för att inrätta särskilda boenden för utlandsfödda Service- och tekniknämnden bör uppmärksammas på att det framöver i äldreomsorgens matutbud kan komma att finnas behov av etnisk anpassad kost. 9 Vård- och omsorgsförvaltningens riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL. 12

13 Etnisk kulturkompetens i verksamheten Vård- och omsorgsnämndens handling nr 5/2008 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 13 (17) Våra verksamheter möter äldre utlandsfödda med dålig förståelse för svenska vilket leder till kommunikationsproblem och svårigheter med givandet av stöd och insatser. Vidare kan finnas behov av kulturkompetens hos den personal som skall arbeta med insatser hos äldre utlandsfödda. I äldreomsorgens verksamhet finns många olika nationaliteter anställda (till exempel på Lövåsen 16 nationaliteter). En bättre matchning och flexibilitet skulle behöva komma till stånd när det gäller att använda anställda utlandsfödda vid behov hos äldre utlandsfödda med behov av insatser. Någon sammanställning finns inte gjord beträffande anställda med utländsk bakgrund. En första åtgärd skulle därför kunna vara att inventera vilka anställda utlandsfödda vi har samt var i verksamheten de arbetar. Utifrån en sådan inventering skulle en bank kunna byggas upp för att nyttjas vid behov. Äldreomsorgen skulle behöva på ett mer samlat sätt beskriva de äldre utlandsföddas situation i form av behov samt hur de upplever erhållet stöd och service. De kvalitetsmätningar som görs inom äldreomsorgen skulle kunna användas för att jämföra de äldre utlandsföddas upplevelser i jämförelse med svenskgruppen. Äldreomsorgen möter utländskt födda brukare, varav många har svårt att kommunicera på svenska och därmed också svårt att förmedla vad och hur man vill ha sitt stöd. För personalen förekommer språkrelaterade problem med vissa brukare. Det handlar om att skapa en förståelse och samförstånd så att insatsen görs på rätt sätt utifrån brukarens behov. Personal som inte känner till brukarens etniska kultur kan kränka brukaren på olika sätt. Arbetsgruppen bedömer att det finns behov av att på ett systematiskt sätt matcha de äldre utlandsföddas behov av etnisk kompetens med den etniska kompetens som finns hos personalen med utländsk bakgrund. Det finns även behov av att generellt höja den etniska kompetensen i äldreomsorgens olika verksamheter. Ovan beskrivna behov kan mötas på olika sätt. Nedan skisseras två olika modeller för skapande av ett resursteam för etnisk mångfald inom äldreomsorgen och i första hand inom hemtjänsten. Vid uppbyggnaden av modellerna har arbetsgruppen tänkt utifrån följande perspektiv: Organisatorisk uppbyggnad och placering; det skall vara enkelt och så lite administrativ överbyggnad som möjligt Ekonomi: använda befintliga resurser för att undvika extrakostnader Lärande: av etnisk kulturkompetens i organisationen Brukaren: förbättrad kvalitet i insatserna Effektivt resursutnyttjande av befintliga kunskaper och personliga resurser hos förvaltningens medarbetare 13

14 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 14 (17) Modell 1 Kulturhandledning ses som ett tilläggsuppdrag med ett konsultativt förhållningssätt. Ett team bildas med ett antal kulturhandledare så att flertalet etniska kulturer som är aktuella inom äldreomsorgen täcks in. Personalen har sin tjänst och huvudsakliga uppdrag i sitt ordinarie arbete. Arbetet i mångfaldsteamet skall ses som ett sidouppdrag. I mångfaldsteamet är den anställde kulturhandledare. Arbetsuppgifterna i teamet blir Brukarstöd arbete hemma hos brukaren Kulturinformation Handledning Kontakter med andra myndigheter Stödja äldreomsorgsverksamheten i externt informationsarbete. Etniska kulturutbildningar Modell 2 Ett arbetslag bildas som består av ett antal medarbetare med omvårdnadskompetens samt språk- och etnisk kulturkompetens som täcker in flertalet språkgrupper. Personalen har all tjänstgöring i detta arbetslag. Alla typer av omvårdnadsuppdrag utförs. Skillnaden i jämförelse med modell 1 är att arbetslaget är knutet till en definierad målgrupp och inte till ett geografiskt område. Biståndshandläggarna översänder alla ärenden med äldre utlandsfödda till detta arbetslag. Arbetsgruppen förordar att modell 1 införs. Ett utvecklingsarbete skulle behöva bedrivas för att skapa ett resursteam för etnisk mångfald inom äldreomsorgen. Tillsammans med detta skulle också generella utbildningsinsatser för äldreomsorgspersonalen kring etniska kulturfrågor behöva genomföras. Detta utvecklingsarbete och kompetenshöjning skulle kunna ske med stöd av statliga stimulansmedel. BEDÖMNING OCH FÖRSLAG Någon sammanställning finns inte gjord beträffande anställda med utländsk bakgrund. Äldreomsorgen behöver på ett mer samlat sätt beskriva de äldre utlandsföddas situation i form av behov samt hur de upplever erhållet stöd och service. Språkrelaterade problem förekommer i verksamheten Behov finns att på ett systematiskt sätt matcha de äldre utlandsföddas behov av etnisk kompetens med den etniska kompetens som finns hos personalen med utländsk bakgrund. Det finns även behov av att generellt höja den etniska kompetensen i äldreomsorgens olika verksamheter. Förslag att ett mångfaldsteam inrättas. En kompetenshöjning kring mångfaldsfrågor behöver genomföras hos de anställda i äldreomsorgen 14

15 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 15 (17) Informationsfrågor Brev som sänds från äldreomsorgen till äldre utlandsfödda är på svenska. Överhuvudtaget är skriftliga informationsbroschyrer bara på svenska. Den skriftliga informationen skriven på svenska förstås inte av de äldre utlandsfödda. Arbetsgruppen bedömer att det finns ett behov av att utforma information på annat språk än svenska. Bedömning behöver även göras vilken information som skall spridas på ett annat språk och vilka språkgrupper som kan vara aktuella. Detta arbete kring informationsfrågorna kan med fördel kopplas till utvecklingen av mångfaldsarbetet beskrivet i förra avsnittet. BEDÖMNING Informationen till äldre utlandsfödda behöver utvecklas. 15

16 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 16 (17) Handlingsplan beträffande äldreomsorg till utlandsfödda Utifrån den genomförda kartläggningen föreslår arbetsgruppen följande handlingsplan beträffande äldreomsorg till äldre utlandsfödda: I samband med den tidigare beslutade revidering av äldreomsorgsplanen vart fjärde år så skall en översyn göras av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg samt utformningen av stödinsatser. I samband med genomförandet av kvalitetsmätningarna så skall äldre utlandsfödda kunna urskiljas i materialet. Anhöriganställning skall användas endast i undantagsfall då personal med rätt språkkompetens ej finns att tillgå. Ett särskilt utvecklingsarbete behöver bedrivas för att anpassa anhörigstödet till äldre utlandsfödda samt att göra anhörigstödet mer känt hos äldre utlandsfödda. Ett utvecklingsarbete behöver bedrivas kring bildandet av ett mångfaldsteam inom äldreomsorgen. Teamet skall kunna starta sin verksamhet En generell utbildningssatsning behöver göras för att öka äldreomsorgspersonalens kunskaper kring etnisk kulturkompetens. Informationen till äldre utlandsfödda behöver utvecklas. Teknik- och serviceförvaltningen uppmärksammas på behovet av särskild kost för äldre utlandsfödda som på olika sätt tar del av kommunens måltidsutbud till äldre. Arbetsgruppen bedömer att det utvecklingsarbete som behöver bedrivas enligt ovanstående kan ske med stöd av de ekonomiska stimulansmedel som regeringen beviljat kommunerna. I utvecklingsarbetet kring mångfaldsteamet måste eventuella ekonomiska effekter av ett sådant arbetssätt klarläggas och beaktas i budgetarbetet. Lena Andréasson Kerstin Therus Jan Nilsson Vård- och omsorgschef Äldreomsorgschef Utredare 16

17 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 17 (17) Litteraturlista Följande rapporter har använts som underlag vid framtagandet av kartläggningen: Vård och omsorg om äldre, lägesrapport från socialstyrelsen, 2007 Befolkningsstatistik, SCB Hälsoundersökning och intervjuer av flyktingar/invandrare 55 år och äldre i Katrineholms kommun, rapport till socialnämnden 2001 av Ulla-Britt Frandén Hälsofrämjande verksamhet för äldre invandrare rapport 1998:46, Folkhälsoinstittutet Mångfaldsteam, rapport från Eskilstuna kommun, 2007 En studie om äldre invandrare i Västerås Mälardalens högskola år 2007 Utredning angående äldre invandrare SOU 1997 Hemtjänst till äldre invandrare problem och möjligheter länsstyrelsen i Kalmar län, 2007 Äldreomsorg till nationella minoriteter och personer med utländsk bakgrund Äldre invandrare lika som andra? uppsats från Umeå universitet 2003 Äldreomsorgs för finsktalande i Sverige rapport från socialstyrelsen 2001 Jag förstår inte vad de säger äldre invandrare i Malmö berättar om vård och omsorg rapport 2005 Samhörighet och plikt om anhörigvårdare med icke-svensk bakgrund FOU i Väst