Kartläggning av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg"

Transkript

1 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 1 (17) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Jan Nilsson, utredare Kartläggning av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg utlandsfödda.doc

2 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 2 (17) Innehåll Innehåll...2 Sammanfattning...3 Handlingsplan beträffande äldreomsorg till utlandsfödda...4 Direktiv för kartläggningen...5 Organisation för arbetet...5 Arbetsmetodik...6 Invandrarbegreppet...6 Redovisning av kartläggningen...7 En demografisk beskrivning av gruppen äldre utlandsfödda...7 Äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg...8 Framtida behov hos äldre utlandsfödda...10 Framtida insatser till äldre utlandsfödda...11 Etnisk kulturkompetens i verksamheten...13 Informationsfrågor...15 Handlingsplan beträffande äldreomsorg till utlandsfödda...15 Handlingsplan beträffande äldreomsorg till utlandsfödda...16 Litteraturlista

3 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 3 (17) Sammanfattning På uppdrag av vård- och omsorgsnämnden har en kartläggning gjorts av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg. I rapporten har följande frågor blivit belysta: En demografisk beskrivning av gruppen äldre utlandsfödda I Katrineholm fanns år utländskt födda invånare i åldrarna 65 år och äldre. Den största befolkningsgruppen är utlandsfödda i Finland. Andra stora grupper av äldre utlandsfödda kommer från före detta Jugoslavien och Asien. Den bedömning som kan göras är att det kommer att bli mer vanligt med äldre över 80 år födda utomlands samt att behoven av etniskt anpassade insatser kommer att öka. Behov och insatser hos äldre utlandsfödda idag De mest vanliga insatserna från äldreomsorgen till äldre utlandsfödda är hemtjänst och hemsjukvård. Det förekommer få äldre utlandsfödda i de särskilda boendena och i anhörigstödet. Framtida behov hos äldre utlandsfödda Behovssituationen kommer att inträda långt upp i åldrarna, efter år. Många äldre utlandsfödda vill bo kvar hemma och få hjälp av en nära anförvant. Det finns tydliga önskemål från många äldre utlandsfödda om språklig kompetens hos personalen. Framtida insatser till äldre utlandsfödda Äldreomsorgen kommer framöver att få möta ett ökande antal nationaliteter som kommer att innebära ett behov av en ökad bredd i insatserna i förhållande till brukarens etniska bakgrund. Det är främst hemtjänst- och hemsjukvårdsinsatser som kommer att vara aktuella för äldre utlandsfödda framöver. Anhöriganställning bör användas endast i undantagsfall då personal med rätt språkkompetens ej finns att tillgå. För närvarande finns inget underlag för att inrätta särskilda boenden för utlandsfödda. Etnisk kulturkompetens i verksamheten Äldreomsorgen skulle på ett mer samlat sätt behöva beskriva de äldre utlandsföddas situation i form av behov samt hur de upplever erhållet stöd och service. Språkrelaterade problem förekommer i verksamheten. Behov finns att på ett systematiskt sätt matcha de äldre utlandsföddas behov av etnisk kompetens med den etniska kompetens som finns hos personalen med utländsk bakgrund. Det finns även behov av att generellt höja den etniska kompetensen i äldreomsorgens olika verksamheter. Förslag att ett mångfaldsteam inrättas för att kunna möta behovet mångkulturell kompetens i verksamheten. En kompetenshöjning kring mångfaldsfrågor behöver genomföras hos de anställda i äldreomsorgen. Informationsfrågor Rapportens bedömning är att information till äldre utlandsfödda behöver utvecklas på olika sätt. 3

4 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 4 (17) Handlingsplan beträffande äldreomsorg till utlandsfödda Utifrån den genomförda kartläggningen föreslås följande handlingsplan beträffande äldreomsorg till utlandsfödda äldre: I samband med den tidigare beslutade revidering av äldreomsorgsplanen vart fjärde år så görs en översyn av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg samt utformningen av stödinsatser. I samband med genomförandet av kvalitetsmätningarna så skall äldre utlandsfödda kunna urskiljas i materialet. Anhöriganställning skall användas endast i undantagsfall då personal med rätt språkkompetens ej finns att tillgå. Ett särskilt utvecklingsarbete behöver bedrivas för att anpassa anhörigstödet till äldre utlandsfödda samt att göra anhörigstödet mer känt hos äldre utlandsfödda. Ett utvecklingsarbete bedrivs kring bildandet av ett mångfaldsteam inom äldreomsorgen. Teamet skall kunna starta sin verksamhet En generell utbildningssatsning behöver göras för att öka äldreomsorgspersonalens kunskaper kring etnisk kulturkompetens. Informationen till äldre utlandsfödda behöver utvecklas. Teknik- och serviceförvaltningen uppmärksammas på behovet av särskild kost för äldre utlandsfödda som på olika sätt tar del av kommunens måltidsutbud till äldre. 4

5 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 5 (17) I denna pm redovisas en kartläggning av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg. Kartläggningen är ett av de uppdrag som fanns i den av kommunfullmäktige fastställda äldreomsorgsplanen år Direktiv för kartläggningen I december 2006 beslutade vård- och omsorgsnämnden att tillsätta utredningen. Följande frågor skulle belysas i utredningen: En demografisk beskrivning av gruppen äldre invandrare En redovisning skall göras av befolkningsstatistik kring gruppen äldre invandrare gällande både dagens situation och tio år framöver. Befolkningsstatistiken skall också vara uppdelad på etnisk tillhörighet samt var i Katrineholm de äldre invandrarna är bosatta. Behov och insatser hos äldre invandrare idag Behov hos och dagens insatser till äldre invandrare skall beskrivas. Även sjukvårdens insatser till äldre invandrare skall redovisas. Vilka framtida insatser kommer äldre invandrare behöva från äldreomsorgen Utifrån den demografiska beskrivningen och intervjuer skall omfattningen av det framtida behovet av äldreomsorg för invandrare bedömas. Vidare skall även bedömas vilka insatser som kan vara aktuella och om någon ändring behöver göras i dagens utbud av insatser. En bedömning skall också göras om det finns särskilda behov av äldreomsorg hos invandrarna utifrån etnisk tillhörighet. Etnisk kulturkompetens i verksamheten Utredningen skall utifrån framtida behovsbedömning ta ställning till behovet av etnisk kulturkompetens i verksamheten samt hur ett sådant behov kan tillgodoses. Kartläggningen skulle redovisas till nämnden under hösten Organisation för arbetet En arbetsgrupp med representanter från äldreomsorgens olika verksamheter utsågs av äldreomsorgschefen. Sammansättningen av arbetsgruppen skulle spegla en bred kompetens. Arbetsgruppen har varit verksam under Arbetsgruppen hade följande sammansättning: Tuula Elfsborg, distriktssköterska Ing-Britt Gustafsson, områdeschef Carina Lindgren, biståndshandläggare Eva Marie Skoog, undersköterska, Treklövern, rehabiliteringen Annika Pettersson, undersköterska Margareta Helgesson, anhörigkonsulent Utredare Jan Nilsson har bistått arbetsgruppen med underlag och skrivarbete. 5

6 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 6 (17) Arbetsmetodik Arbetsgruppen började sitt utredningsuppdrag i april 2007 och har vid ett antal möten arbetat sig igenom de olika frågorna. Träffar har även skett med pensionärsrådet vid två tillfällen där utredningen stämts av. Det har varit svårt att etablera kontakt med invandrarföreningarna trots både skriftliga och muntliga inbjudningar. Det är enbart den finska föreningen som arbetsgruppen har fått kontakt med. Arbetsgruppen har tagit del av skriftliga rapporter kring äldreomsorg till äldre utlandsfödda. (se bifogad litteraturlista). Vidare har ett studiebesök gjorts i Eskilstuna där arbetsgruppen tagit del av deras utbud till äldre utlandsfödda. Invandrarbegreppet I direktiven till utredningen används begreppet invandrare. I utredningen används istället begreppet utlandsfödda vilket kan innefatta både invandrare och flyktingar. Det är också det begrepp som används i befolkningsstatistiken. 6

7 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 7 (17) Redovisning av kartläggningen Nedan redovisas arbetsgruppens kartläggning. Redovisningen utgår från frågeställningarna i direktivet. En demografisk beskrivning av gruppen äldre utlandsfödda Etniska minoriteter är inte något vedertaget begrepp. Här menas personer som har behov som i så hög grad präglas av den etniska, religiösa eller språkliga tillhörigheten att de insatser som vanligtvis erbjuds äldre inte fungerar tillfredställande. De allra flesta av dem återfinns bland äldre med ett annat födelseland och äldre tillhörande de nationella minoriteterna (samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar). Det är viktigt att betona att det är behoven som är avgörande och inte om man tillhör någon av de ovan nämnda grupperna. Den enda statistik som säger något om dessa äldre är befolkningsstatistik uppdelad på ålder och födelseland. Den beskriver inte hur många äldre som har behov av etniskt anpassade insatser, utan i stället något om utvecklingen, det vill säga om huruvida antalet äldre tillhörande etniska minoriteter ökar eller minskar. Ett i dag okänt antal men ändå en mycket stor del av de äldre tillhörande etniska minoriteter återfinns bland äldre med ett annat födelseland än Sverige. Därför bör antalet äldre med behov av etniskt anpassade insatser öka när antalet äldre födda utomlands ökar. Totalt fanns äldre utrikes födda år 2005 vilket är en ökning med över personer sedan Andelen utrikes födda bland den äldre befolkningen har under samma tidsperiod ökat från 8,6 till 10,6 procent. 1 Den statistik som arbetsgruppen tagit del av beträffande utrikes födda har inte i åldersintervallet 65 år och äldre varit uppdelad på femårsintervaller som är brukligt utan en totalsiffra för äldre gruppen för respektive språkgrupp har angivits. Med tanke på hur statistiken är uppbyggd har det inte varit möjligt att utifrån åldersintervallerna göra en prognos på befolkningsutvecklingen i äldregruppen. Den enda bedömning som kan göras är att gruppen äldre utlandsfödda kommer att öka och därmed insatserna till denna grupp. Befolkningsutvecklingen för denna grupp bör följas upp regelbundet och lämpligen i samband med att äldreomsorgsplanen revideras vart fjärde år. I Katrineholm fanns år utländskt födda invånare i åldrarna 65 år och äldre. Det innebär cirka 10 % av totalpopulationen i kommunen 65 år och äldre. Den befolkningsstatistik som arbetsgruppen tagit del av är inte mer uppdelad än ovan angivet. I sin lägesrapport konstaterar Socialstyrelsen generellt att andelen äldre födda utomlands är högst i åldersgruppen år men samtidigt också relativ hög bland åringar. Arbetsgruppens bedömer att Socialstyrelsens bedömning också är tillämplig på Katrineholm. Det innebär att det kommer att bli mer vanligt med äldre över 80 år födda utomlands samt att behoven av etniskt anpassade insatser 1 Vård och omsorg om äldre, lägesrapport från socialstyrelsen,

8 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 8 (17) kommer att öka. När det gäller hela befolkningen utgör andelen utrikes födda 11% av kommunens befolkning. 2 Antal utrikes födda (65 år och äldre) fördelat på länder: Finland 258 Före detta Jugoslavien 77 Asien 54 Tyskland 49 Norge 40 Danmark 27 Ungern 21 Turkiet 11 Irak 11 Nordamerika 8 Iran 7 Sovjetunionen 6 Polen 5 Libanon 2 Somalia 1 Chile 1 Flest utlandsfödda bor i tätorten (470 personer) och då främst på Norr, Öster och Nävertorp. BEDÖMNING Det kommer att bli mer vanligt med äldre över 80 år födda utomlands samt att behoven av etniskt anpassade insatser kommer att öka. Äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg Nuläget Områdescheferna i våra hemtjänstdistrikt har gjort en genomgång av antalet hemtjänstärenden (hösten 2007) rörande äldre utlandsfödda samt vilka insatser de får. Antalet hemtjänstärenden är idag (hösten 2007) 50 st i tätorten. De fördelar sig på följande nationaliteter Finland 18 Hemtjänst Bosnien 10 Hemtjänst och anhöriganställda Irak 8 Anhöriganställda Serbien 4 Anhöriganställda Vietnam 2 Övriga 8 2 Befolkningsstatistik från SCB avseende

9 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 9 (17) Socialstyrelsen konstaterar i sin lägesrapport att det utifrån socialtjänststatistiken inte går att urskilja födelseland eller modersmål hos dem som får insatser. Därför är det inte heller möjligt att använda den statistiken som utgångspunkt för en diskussion om i vad mån insatserna även kommer äldre tillhörande etniska minoriteter till del. En undersökning gjord i Stockholm visar att de äldre födda utomlands får insatser i samma omfattning som övriga äldre. 3 Samma bedömning kan göras beträffande Katrineholm. Antalet hemtjänstärenden rörande äldre utlandsfödda motsvarar befolkningsandelen för utlandsfödda i våra hemtjänstområden. I vår kommun får de finländska brukarna i huvudsak hemtjänstinsatser medan insatserna till utomnordiska brukare till största delen sker genom anhöriga. Denna bild bekräftas av en enkätundersökning till kommunerna år 2006 där det efterfrågades hur många anhöriga som är anställda för att stödja närstående med behov av etniskt anpassade insatser och äldre tillhörande etniska minoriteter som har anhörigbidrag. Antalet anhöriganställda uppgick till nästan personer vilket innebär drygt 70 procent av samtliga anhöriganställda till äldre i landet. Antalet äldre tillhörande etniska minoriteter med anhörigbidrag var enligt svaren knappt personer vilket är nästan 20 procent av samtliga med anhörigbidrag. Bland de anhöriganställda är alltså anhöriga till äldre med behov av etniskt anpassade insatser klart överrepresenterade. 4 I övrigt förekommer äldre utlandsfödd i kommunens äldreomsorg enligt följande (hösten 2007): På våra särskilda boenden finns 4 utrikes födda, varav 3 på Lövåsen och 1 på Strandgården. Anhörigcentralen har bara haft enstaka kontakter med äldre utlandsfödda. För närvarande finns kontakt med 2 invandrarpar. Anhörigkonsulenten har försökt nå invandrarföreningar med information men intresset har varit svalt. Nyligen har anhörigkonsulenten besökt Finska pensionärsföreningen och informerat om äldreomsorgens verksamhet. Biståndshandläggarna har sällan ärenden rörande äldre utlandsfödda. Insatsen landar ofta i anhörigstöd i stället för hemtjänst på grund av att det inte finns personal som behärskar utlandsföddas språk. 27 äldre utlandsfödda får insatser av hemsjukvården. BEDÖMNING Antalet hemtjänstärenden rörande äldre utlandsfödda motsvarar befolkningsandelen för utlandsfödda i våra hemtjänstområden. 27 äldre utlandsfödda får insatser hemsjukvården I vår kommun får de finländska brukarna i huvudsak hemtjänstinsatser medan insatserna till utomnordiska brukare till största delen sker genom anhöriga. Det förekommer få utlandsfödda på våra särskilda boenden och i anhörigstödet. 3 Vård och omsorg om äldre, lägesrapport från socialstyrelsen, se fotnot 3 9

10 Framtida behov hos äldre utlandsfödda Vård- och omsorgsnämndens handling nr 5/2008 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 10 (17) Under år 2000 genomfördes i Katrineholms kommun en studie av äldre utlandsföddas hälsa. 130 utlandsfödda (icke nordiska) över 55 år svarade på en enkätundersökning, genomgick medicinsk kontroll och deltog i hälsosamtal. 5 I rapporten beskrevs att de utlandsfödda i likhet med många svenskar har utvecklat vällevnadssjukdomar. Merparten hade kontakt med sjukvården och en allt högre sjukvårdskonsumtion ju äldre man blev. Följande bedömning, som fanns i äldreomsorgsplanen 6 beträffande framtida vårdbehov hos äldre i kommunen, gäller givetvis även de äldre utlandsfödda: Behovssituationen kommer att inträda långt upp i åldrarna, efter år fyllda. Med stigande ålder ökar sannolikheten för att drabbas av kroniska sjukdomar av olika slag och också av flera sjukdomar och funktionshinder samtidigt. Det kommer bland annat att handla om sammansatta behovsbilder multisjuka. Under de sista åren av sitt liv blir man beroende av insatser utifrån. Majoriteten av de som behöver stöd är kvinnor. Äldreomsorgen kommer att möta fler äldre med utländsk bakgrund. I planen konstaterades också att faktorer som egen uppfattning om hälsa, egen livsstil och kontaktnät har betydelse för utvecklingen av äldres hälsa. I en rapport från Folkhälsoinstitutet 7 framhålls att ensamhet och social isolering är den dominerande orsaken till ohälsa bland äldre i allmänhet och äldre utlandsfödda i synnerhet. I ovan tidigare nämnd studie om 8 äldre utlandsfödda i Katrineholm ställdes frågan vilka behov av stöd och omvårdnad anser sig utlandsfödda behöva ha. Svaret överraskar inte. De äldre utlandsfödda vill bo kvar hemma och få hjälp av en nära anförvant. Stödet skall innefatta allmänna vardagssysslor i hemmet som tvätt, städning, och hjälp med matlagning. Om hälsan sviktar så vill man ha den hjälp man behöver av en anhörig. Detta ger trygghet och utlandsfödda kan kommunicera med den anhörige. I arbetet med denna pm har ingen motsvarande studie gjorts beträffande enskilda utlandsföddas uppfattningar. Vid det sammanträffande som arbetsgruppen hade med den finska pensionärsföreningen framkom tydligt att många äldre finländare inte kan kommunicera och förstå svenska och därför är beroende av personal med finsk språkkompetens. Flera studier visar att även andra äldre utlandsfödda har svårt med det svenska språket och på samma sätt är beroende av språkkompetens på det egna språket hos den personal som ger stödet. Detta gäller även de äldre utlandsfödda i Katrineholm enligt arbetsgruppens bedömning och erfarenheter. Arbetsgruppens samlade bedömning är att verksamheten i stort inte möter några särskilda kulturella skillnader när det gäller existentiella, psykiska eller fysiska behov. 5 Rapport från år 2001 angående Hälsoundersökning och intervjuer av flyktingar/invandrare 55 år och äldre i Katrineholms kommun Ulla-Britt Frandén 6 Äldreomsorgsplan för Katrineholms kommun antagen av kommunfullmäktige Hälsofrämjande verksamhet för äldre invandrare rapport 1998:46, Folkhälsoinstitutet 8 Se fotnot 5 10

11 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 11 (17) Däremot finns tydliga önskemål från många äldre utlandsfödda om språklig kompetens hos personalen. Enstaka önskemål finns även om invandraranpassad mat. BEDÖMNING Behovssituationen kommer att inträda långt upp i åldrarna, efter år fyllda Många äldre utlandsfödda vill bo kvar hemma och få hjälp av en nära anförvant. Det finns inget behov av särskild verksamhet för äldre invandare utifrån kulturella skillnader när det gäller existentiella, psykiska eller fysiska behov. Det finns tydliga önskemål från många äldre utlandsfödda om språklig kompetens hos personalen. Framtida insatser till äldre utlandsfödda Arbetsgruppen har tidigare konstaterat att antalet utlandsfödda brukare kommer att öka framöver samt att antalet nationaliteter med behov av äldreomsorg kommer att öka. Detta kommer att innebära ett behov av en ökad bredd i äldreomsorgens insatser anpassad till brukarens etniska bakgrund. Detta gäller främst insatser i hemmet som till exempel hemtjänst, matdistribution och dagverksamhet. Underlag finns inte för närvarande för att inrätta särskilda boenden för äldre utlandsfödda i vår kommun. Med tanke på antalet äldre utlandsfödda skulle detta på sikt kunna gälla finska utlandsfödda. Det stora flertalet äldre finländare som idag får äldreomsorgsinsatser får det genom hemtjänsten. Överhuvudtaget gäller för de utlandsfödda äldre att de får stödet från äldreomsorgen i sitt hem. Några enstaka äldre utlandsfödda (4 st) bor i särskilt boende. Från den finska pensionärsföreningen har framförts behov av särskilda verksamheter för äldre finska brukare. Föreningen har särskilt pekat på behovet av ett särskilt boende för äldre finska utlandsfödda. Arbetsgruppens bedömning är att idag finns inga sådana behov för någon grupp av utlandsfödda. Möjligen skulle på längre sikt en avdelning med finsk kulturkompetens hos personalen inrättas på en avdelning på ett av de särskilda boendena. Arbetsgruppen har även funderat över om det framöver kommer att vara en framkomlig väg att lita på anhöriganställning när vi inte finner språklämplig personal. Det finns skäl att anta att kretsen anhöriga hos de yngre utlandsfödda krymper då man vill ta sig ut i arbetslivet i en utökad utsträckning. Det är arbetsgruppens bedömning att i första hand försöka rekrytera personal med rätt språkkompetens och därmed undvika anhöriganställningar. Om äldreomsorgen ändå måste bygga på anhöriganställning så bör vi finna vägar för att stödja anhöriga, anställda och övriga anhörigvårdare. Idag är det få anhöriga som söker stöd hos anhörigstödet. Riktlinjerna för när anhöriga skall anställas bedömer arbetsgruppen vara tydliga i sin formulering. Anhöriganställning skall enbart erbjudas när kommunens hemtjänst har 11

12 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 12 (17) svårigheter att tillgodose den enskildes behov inom den egna organisationen, exempelvis vid kommunikationsproblem. 9 Även om det för närvarande inte är något problem som arbetsgruppen har stött på i sitt arbete så bör service- och tekniknämnden uppmärksammas på att det framöver i äldreomsorgens matutbud kan komma att finnas behov av etnisk anpassad kost. BEDÖMNING Äldreomsorgen kommer framöver att få möta ett ökande antal nationaliteter som kommer att innebära ett behov av en ökad bredd i insatserna i förhållande till brukarens etniska bakgrund. Det är främst hemtjänst- och hemsjukvårdsinsatser som kommer att vara aktuella för äldre utlandsfödda framöver. Anhöriganställning bör användas endast i undantagsfall då personal med rätt språkkompetens ej finns att tillgå. För närvarande finns inget underlag för att inrätta särskilda boenden för utlandsfödda Service- och tekniknämnden bör uppmärksammas på att det framöver i äldreomsorgens matutbud kan komma att finnas behov av etnisk anpassad kost. 9 Vård- och omsorgsförvaltningens riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL. 12

13 Etnisk kulturkompetens i verksamheten Vård- och omsorgsnämndens handling nr 5/2008 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 13 (17) Våra verksamheter möter äldre utlandsfödda med dålig förståelse för svenska vilket leder till kommunikationsproblem och svårigheter med givandet av stöd och insatser. Vidare kan finnas behov av kulturkompetens hos den personal som skall arbeta med insatser hos äldre utlandsfödda. I äldreomsorgens verksamhet finns många olika nationaliteter anställda (till exempel på Lövåsen 16 nationaliteter). En bättre matchning och flexibilitet skulle behöva komma till stånd när det gäller att använda anställda utlandsfödda vid behov hos äldre utlandsfödda med behov av insatser. Någon sammanställning finns inte gjord beträffande anställda med utländsk bakgrund. En första åtgärd skulle därför kunna vara att inventera vilka anställda utlandsfödda vi har samt var i verksamheten de arbetar. Utifrån en sådan inventering skulle en bank kunna byggas upp för att nyttjas vid behov. Äldreomsorgen skulle behöva på ett mer samlat sätt beskriva de äldre utlandsföddas situation i form av behov samt hur de upplever erhållet stöd och service. De kvalitetsmätningar som görs inom äldreomsorgen skulle kunna användas för att jämföra de äldre utlandsföddas upplevelser i jämförelse med svenskgruppen. Äldreomsorgen möter utländskt födda brukare, varav många har svårt att kommunicera på svenska och därmed också svårt att förmedla vad och hur man vill ha sitt stöd. För personalen förekommer språkrelaterade problem med vissa brukare. Det handlar om att skapa en förståelse och samförstånd så att insatsen görs på rätt sätt utifrån brukarens behov. Personal som inte känner till brukarens etniska kultur kan kränka brukaren på olika sätt. Arbetsgruppen bedömer att det finns behov av att på ett systematiskt sätt matcha de äldre utlandsföddas behov av etnisk kompetens med den etniska kompetens som finns hos personalen med utländsk bakgrund. Det finns även behov av att generellt höja den etniska kompetensen i äldreomsorgens olika verksamheter. Ovan beskrivna behov kan mötas på olika sätt. Nedan skisseras två olika modeller för skapande av ett resursteam för etnisk mångfald inom äldreomsorgen och i första hand inom hemtjänsten. Vid uppbyggnaden av modellerna har arbetsgruppen tänkt utifrån följande perspektiv: Organisatorisk uppbyggnad och placering; det skall vara enkelt och så lite administrativ överbyggnad som möjligt Ekonomi: använda befintliga resurser för att undvika extrakostnader Lärande: av etnisk kulturkompetens i organisationen Brukaren: förbättrad kvalitet i insatserna Effektivt resursutnyttjande av befintliga kunskaper och personliga resurser hos förvaltningens medarbetare 13

14 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 14 (17) Modell 1 Kulturhandledning ses som ett tilläggsuppdrag med ett konsultativt förhållningssätt. Ett team bildas med ett antal kulturhandledare så att flertalet etniska kulturer som är aktuella inom äldreomsorgen täcks in. Personalen har sin tjänst och huvudsakliga uppdrag i sitt ordinarie arbete. Arbetet i mångfaldsteamet skall ses som ett sidouppdrag. I mångfaldsteamet är den anställde kulturhandledare. Arbetsuppgifterna i teamet blir Brukarstöd arbete hemma hos brukaren Kulturinformation Handledning Kontakter med andra myndigheter Stödja äldreomsorgsverksamheten i externt informationsarbete. Etniska kulturutbildningar Modell 2 Ett arbetslag bildas som består av ett antal medarbetare med omvårdnadskompetens samt språk- och etnisk kulturkompetens som täcker in flertalet språkgrupper. Personalen har all tjänstgöring i detta arbetslag. Alla typer av omvårdnadsuppdrag utförs. Skillnaden i jämförelse med modell 1 är att arbetslaget är knutet till en definierad målgrupp och inte till ett geografiskt område. Biståndshandläggarna översänder alla ärenden med äldre utlandsfödda till detta arbetslag. Arbetsgruppen förordar att modell 1 införs. Ett utvecklingsarbete skulle behöva bedrivas för att skapa ett resursteam för etnisk mångfald inom äldreomsorgen. Tillsammans med detta skulle också generella utbildningsinsatser för äldreomsorgspersonalen kring etniska kulturfrågor behöva genomföras. Detta utvecklingsarbete och kompetenshöjning skulle kunna ske med stöd av statliga stimulansmedel. BEDÖMNING OCH FÖRSLAG Någon sammanställning finns inte gjord beträffande anställda med utländsk bakgrund. Äldreomsorgen behöver på ett mer samlat sätt beskriva de äldre utlandsföddas situation i form av behov samt hur de upplever erhållet stöd och service. Språkrelaterade problem förekommer i verksamheten Behov finns att på ett systematiskt sätt matcha de äldre utlandsföddas behov av etnisk kompetens med den etniska kompetens som finns hos personalen med utländsk bakgrund. Det finns även behov av att generellt höja den etniska kompetensen i äldreomsorgens olika verksamheter. Förslag att ett mångfaldsteam inrättas. En kompetenshöjning kring mångfaldsfrågor behöver genomföras hos de anställda i äldreomsorgen 14

15 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 15 (17) Informationsfrågor Brev som sänds från äldreomsorgen till äldre utlandsfödda är på svenska. Överhuvudtaget är skriftliga informationsbroschyrer bara på svenska. Den skriftliga informationen skriven på svenska förstås inte av de äldre utlandsfödda. Arbetsgruppen bedömer att det finns ett behov av att utforma information på annat språk än svenska. Bedömning behöver även göras vilken information som skall spridas på ett annat språk och vilka språkgrupper som kan vara aktuella. Detta arbete kring informationsfrågorna kan med fördel kopplas till utvecklingen av mångfaldsarbetet beskrivet i förra avsnittet. BEDÖMNING Informationen till äldre utlandsfödda behöver utvecklas. 15

16 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 16 (17) Handlingsplan beträffande äldreomsorg till utlandsfödda Utifrån den genomförda kartläggningen föreslår arbetsgruppen följande handlingsplan beträffande äldreomsorg till äldre utlandsfödda: I samband med den tidigare beslutade revidering av äldreomsorgsplanen vart fjärde år så skall en översyn göras av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg samt utformningen av stödinsatser. I samband med genomförandet av kvalitetsmätningarna så skall äldre utlandsfödda kunna urskiljas i materialet. Anhöriganställning skall användas endast i undantagsfall då personal med rätt språkkompetens ej finns att tillgå. Ett särskilt utvecklingsarbete behöver bedrivas för att anpassa anhörigstödet till äldre utlandsfödda samt att göra anhörigstödet mer känt hos äldre utlandsfödda. Ett utvecklingsarbete behöver bedrivas kring bildandet av ett mångfaldsteam inom äldreomsorgen. Teamet skall kunna starta sin verksamhet En generell utbildningssatsning behöver göras för att öka äldreomsorgspersonalens kunskaper kring etnisk kulturkompetens. Informationen till äldre utlandsfödda behöver utvecklas. Teknik- och serviceförvaltningen uppmärksammas på behovet av särskild kost för äldre utlandsfödda som på olika sätt tar del av kommunens måltidsutbud till äldre. Arbetsgruppen bedömer att det utvecklingsarbete som behöver bedrivas enligt ovanstående kan ske med stöd av de ekonomiska stimulansmedel som regeringen beviljat kommunerna. I utvecklingsarbetet kring mångfaldsteamet måste eventuella ekonomiska effekter av ett sådant arbetssätt klarläggas och beaktas i budgetarbetet. Lena Andréasson Kerstin Therus Jan Nilsson Vård- och omsorgschef Äldreomsorgschef Utredare 16

17 KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 17 (17) Litteraturlista Följande rapporter har använts som underlag vid framtagandet av kartläggningen: Vård och omsorg om äldre, lägesrapport från socialstyrelsen, 2007 Befolkningsstatistik, SCB Hälsoundersökning och intervjuer av flyktingar/invandrare 55 år och äldre i Katrineholms kommun, rapport till socialnämnden 2001 av Ulla-Britt Frandén Hälsofrämjande verksamhet för äldre invandrare rapport 1998:46, Folkhälsoinstittutet Mångfaldsteam, rapport från Eskilstuna kommun, 2007 En studie om äldre invandrare i Västerås Mälardalens högskola år 2007 Utredning angående äldre invandrare SOU 1997 Hemtjänst till äldre invandrare problem och möjligheter länsstyrelsen i Kalmar län, 2007 Äldreomsorg till nationella minoriteter och personer med utländsk bakgrund Äldre invandrare lika som andra? uppsats från Umeå universitet 2003 Äldreomsorgs för finsktalande i Sverige rapport från socialstyrelsen 2001 Jag förstår inte vad de säger äldre invandrare i Malmö berättar om vård och omsorg rapport 2005 Samhörighet och plikt om anhörigvårdare med icke-svensk bakgrund FOU i Väst

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning

Läs mer

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Stadsledningskontoret Enheten för

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Mångfaldsplan. Mångfaldsplan

Mångfaldsplan. Mångfaldsplan Dnr: VON-597/2011 Mångfaldsplan Mångfaldsplan Handlingsplan för mångfaldsarbete gällande äldre personer och personer med funktionsnedsättning med annan etnisk bakgrund än svensk Handlingsplan för mångfaldsarbete

Läs mer

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2012:04 Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun hade totalt 147 334 invånare vid årsskiftet 2011/2012.

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Handikappomsorg. Vård och omsorg om äldre. Individ- och familjeomsorg. Folkhälsa

Handikappomsorg. Vård och omsorg om äldre. Individ- och familjeomsorg. Folkhälsa Vård och omsorg om äldre LÄGESRAPPORTER 2006 Handikappomsorg Hälso- och sjukvård Primärvård Vård och omsorg om äldre Individ- och familjeomsorg Folkhälsa Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning ÅTGÄRDS-/TIDPLAN 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Äldreomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Anna-Lena Ramstedt, vik. områdeschef Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2007-05-10 Vård- och

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Dag: Tisdag 7 december 2010 Tid: Kl. 09.30 12.00 Konferensrummet, Forellen plan 2, Partille

Dag: Tisdag 7 december 2010 Tid: Kl. 09.30 12.00 Konferensrummet, Forellen plan 2, Partille Dag: Tisdag 7 december 2010 Tid: Kl. 09.30 12.00 Plats: Konferensrummet, Forellen plan 2, Partille Närvarande: Ledamöter Pia Karlsson, ordf. VON Leif Andersson VON, 6-10 Rune Furufors Sävedalen PRO Siv

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Bakgrund. Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter på rapporten samt användning av rapportens resultat

Bakgrund. Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter på rapporten samt användning av rapportens resultat VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Kerstin Therus äldreomsorgschef Vård- och omsorgsnämndens handling nr 35/2008 TJÄNSTESKRIVELSE 2008-12-11 Dnr VON/2008:80-700 Analys samt handlings- och tidplan för jämförelseprojektet

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Underskrifter Paragrafer 7-12. Marie Jesson. Pia Wårdsäter. Marianne Pettersson BEVIS OM ANSLAG

Underskrifter Paragrafer 7-12. Marie Jesson. Pia Wårdsäter. Marianne Pettersson BEVIS OM ANSLAG 2011-05-10 8 Plats och tid Kommunhuset, A-salen kl 13:00-16:00 Beslutande Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Pia Wårdsäter (S), ordförande Håkan Thomsson (MP) Urban Blomster

Läs mer

Tid: Kl. 09.30 12.00 Konferensrummet, Forellen plan 1, Partille

Tid: Kl. 09.30 12.00 Konferensrummet, Forellen plan 1, Partille Dag: Tisdag 9 mars 2010 Tid: Kl. 09.30 12.00 Plats: Konferensrummet, Forellen plan 1, Partille Närvarande: Ledamöter Pia Karlsson, ordf. VON Leif Andersson VON Marianne Sjögren KS (kommunstyrelsen) Britt

Läs mer

Äldreomsorgen i Södertälje. Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA

Äldreomsorgen i Södertälje. Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA Äldreomsorgen i Södertälje Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA Vad kan vi hjälpa dig med? Hemtjänstens viktigaste uppgift är att göra det möjligt för dig att kunna bo kvar i din invanda

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 3 Organisation 3 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Etniska

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Stöd till anhörigvårdare

Stöd till anhörigvårdare Revisionsrapport Stöd till anhörigvårdare Surahammars kommun Kerstin Karlstedt Stina Björnram Surahammars kommun Söd till anhörigvårdare Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfråga...3 2.2. Metod och avgränsningar...3

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

fokus på anhöriga till äldre nr 6 maj 2008

fokus på anhöriga till äldre nr 6 maj 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga till äldre nr 6 maj 2008 Stöd till anhöriga till äldre med invandrarbakgrund Bakgrund I Rosengård, som är en mångkulturell stadsdel i Malmö, har 84 procent av befolkningen

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-11-24. Omsorgskontorets sammanträdesrum 2011-11-24 kl. 12.00 15.30

Sammanträdesdatum 2011-11-24. Omsorgskontorets sammanträdesrum 2011-11-24 kl. 12.00 15.30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(12) Plats och sammanträdestid Beslutare Övriga deltagare Justeringens plats och tid Omsorgskontorets sammanträdesrum kl. 12.00 15.30 Leif Andersson (s) Roger Persson (s) tjg

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Rapport Hemtjänstens framtida uppdrag

Rapport Hemtjänstens framtida uppdrag VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Jan Nilsson, utredare Vård- och omsorgsnämndens handling nr 37/2009 RAPPORT 1 (23) Dnr VON/2006:120-711 Rapport Hemtjänstens framtida uppdrag framtida uppdrag.doc RAPPORT

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007)

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) (Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) INNEHÅLL Sida Inledning 3 Mål 3 Beskrivning av verksamheten 3 Befolkningsutveckling 4 Nationell handlingsplan

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Vårt uppdrag. Program för ett integrerat samhälle. Fastställt av Kommunfullmäktige 2002. Reviderad 2011. Dokumentet gäller till och med 2014

Vårt uppdrag. Program för ett integrerat samhälle. Fastställt av Kommunfullmäktige 2002. Reviderad 2011. Dokumentet gäller till och med 2014 Integration Vårt uppdrag Program för ett integrerat samhälle Fastställt av Kommunfullmäktige 2002 Reviderad 2011 Dokumentet gäller till och med 2014 är motor i integrationsarbetet samt lyfter upp programmets

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Juni 2014 2014-06-18 För att lösa det demografiska problemet med en åldrande befolkning behövs fler människor som kan arbeta runt om i Sverige.

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

2008-03-12 IJ2008/858/DISK

2008-03-12 IJ2008/858/DISK Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Äldreomsorgens Trygghetsträd

Äldreomsorgens Trygghetsträd Äldreomsorgens Trygghetsträd EXISTENTIELL TRYGGHET PSYKISK TRYGGHET FYSISK TRYGGHET SOCIAL TRYGGHET TRYGGHETS- BEHOV Genomförandeplan Biståndsbeslut INDIVIDEN Övergripande mål 2010-2013; Att utveckla en

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare

Läs mer

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning Individuell prövning Alla insatser inom äldreomsorgen prövas individuellt och utgår från dina specifika behov. Varje område har en biståndshandläggare som utreder dina behov vid hembesök och/eller vårdplanering.

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL /(\ BESLUT 1nspekt1onen för vård och omsorg 2015-07-02 Dnr 8.7.1-21178/2015 1(5) Avdelning syd SvenLewin Sven.Lewin@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Båstads kommun 269 80 BÅSTAD Huvudman Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 Må bra-dagar för anhörigvårdare i samarbete över kommungränser I Jönköpings län har ett antal kommuner infört en möjlighet för anhörigvårdare att få några

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Kommunrevisionen 2007-12-12 För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Granskning av omsorgstyngd och bemanning På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer