LIKABEHANDLINGSPLAN RÅSUNDA SKOLA ÅK 1-5 OCH FRITIDSVERKSAMHETEN

Transkript

1 SID 1 (12) LIKABEHANDLINGSPLAN RÅSUNDA SKOLA ÅK 1-5 OCH FRITIDSVERKSAMHETEN Läsåret 2014/2015

2 SID 2 (12) Innehållsförteckning Mål Vad säger lagen? Vad står begreppen för? Diskriminering Trakasserier Kränkande behandling Mobbning Sexuella trakasserier Likabehandling Processbeskrivning Att förebygga, främja och skapa trygghet Övergripande åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt åtgärder för att främja likabehandling Punkter som framkommit som utvecklingsområden vid sammanställningen av Husmodellen Arbetsgång vid uppgifter om att befarad kränkande behandling har skett Trygghetsteamet Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att Det är lärarnas och övriga medarbetares ansvar att Det är alla elevers gemensamma ansvar att

3 SID 3 (12) Mål Ingen elev eller medarbetare på Råsunda skola 1-5 ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla elever och alla medarbetare ska känna sig trygga samt vara insatta i innehållet i likabehandlingsplanen. Även vårdnadshavarna ska känna till planens innehåll. Alla medarbetare och alla elever ska agera i överensstämmelse med innehållet i likabehandlingsplanen. Vad säger lagen? En lärare, förskollärare eller annan medarbetare på skolan som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. Skolans rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta vidare till huvudmannen (Solna stad). Anmälningsskyldigheten gäller även om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Skollagen (2010:800) 6 kapitel är tvingande. I Diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vad står begreppen för? Diskriminering Diskriminering innebär att en elev på osakliga grunder behandlas sämre än andra och att missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter den någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I skolan är det alltså bara skolans medarbetare som kan

4 SID 4 (12) göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans rutiner eller regler. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det är den som känner sig utsatt som avgör om det är en kränkande behandling och det är alla medarbetares ansvar att ta detta på allvar. Det behöver inte handla om upprepade kränkningar. Redan första gången någon utsätts måste skolans medarbetare ingripa. Både skolans medarbetare och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska som till exempel slag, knuffar och fasthållning. Psykosociala som till exempel utfrysning, blickar, suckar eller att alla går när en elev kommer. Verbala som till exempel ryktesspridning, nedsättande tilltal, hot och förlöjligande. Eller genom texter och bilder som till exempel kränkande lappar, fotografier, sms, bloggar, chat, mejl och meddelanden på olika sociala medier. En elev som tillrättavisas av skolans medarbetare i syfte att skapa en god stämning och arbetsmiljö i klassen är inte i lagens mening en kränkning,

5 SID 5 (12) även om eleven kan uppleva det så. Inte heller anses det vara en kränkning om skolan eller läraren vidtar åtgärder för att upprätthålla ordning och följa skolans ordningsregler som har förankrats hos alla. Mobbning Definitionen på mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier vid upprepade tillfällen. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är alltid personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter, oavsett någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Processbeskrivning Ansvariga för Råsunda skolas likabehandlingsplan är skolans rektor och kurator. Planen har skapats tillsammans med elevhälsan och trygghetsteamet. Skolans elever och övriga medarbetare samt föräldraråd har varit delaktiga då planen gått ut på remiss under mentorstid, vid föräldrarådsmöten och personalkonferenser. Förankring av planen har skett på samma sätt. Vi har medvetet valt att sammanställa likabehandlingsplanen för åk 1-5 med likabehandlingsplanen för fritidsverksamheten då det finns en tydlig helhetssyn på barnen genom hela dagen, från förmiddagen i klassrummet till eftermiddagen på fritidsverksamheten. Skolans medarbetare på fritidsverksamheten arbetar ihop med lärarna i klasserna och arbetet med den sociala utvecklingen pågår genom hela arbetsdagen. Varken barnen eller skolans medarbetare gör någon direkt skillnad på skola och fritidsverksamhet då man bedömer dagen. Kartläggning av skolans nuläge har framförallt gjorts med Diskrimineringsombudsmannens verktyg husmodellen. Varje klass har genomfört en kartläggning, som i sin tur har analyserats skolövergripande.

6 SID 6 (12) Även observationer av skolans medarbetare samt det som kommer fram genom hälsosamtal, utvecklingssamtal, medarbetarsamtal, trygghetsteamets arbete och klassråd är av vikt för kartläggningen. Varje år arbetar mentorerna i sina respektive klasser med husmodellen. Eleverna ges då möjlighet att komma med förslag på åtgärder. Resultatet sammanställs och analyseras sedan av respektive arbetsenhet. Att förebygga, främja och skapa trygghet Övergripande åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt åtgärder för att främja likabehandling Alla klasser på skolan arbetar kontinuerligt och metodiskt med värdegrundsfrågor genom värderings- och samarbetsövningar. Det finns en ständigt pågående dialog med eleverna om kamratskap och hur man beter sig mot varandra. Skolan har en värdegrundsdag varje termin där alla klasser arbetar med stärkande övningar och samtal. Alla arbetslag ser till att likabehandlingsplanen förankras hos elever och vårdnadshavare. Vid dessa tillfällen förklaras även begreppen likabehandling, diskriminering, trakasserier och kränkning samt hur vi på skolan arbetar med och mot detta och varför det är viktigt att göra det. Alla arbetslag arbetar med att tydliggöra och förankra skolans ordningsregler så de är väl kända av elever, vårdnadshavare och skolans medarbetare. Det är även av stor vikt att eleverna känner till skolans konsekvenstrappa. I kommande arbete med de olika diskrimineringsgrunderna vill vi framförallt fokusera på diskrimineringsgrunderna kön och etnisk tillhörighet. Anledningen till att vi väljer att börja med att fokusera på detta är att observationer har visat att pojkar och flickor i stor utsträckning väljer att leka separerat samt att vissa elever har en tendens att fastna i stereotypa könsroller. Trygghetsteamets arbete har också visat att vi även bör prioritera diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Vi kommer även påbörja en fadderverksamhet över åldergränserna. Vi vill med det arbetet bland annat förvandla barnens oro för de äldre barnen till en möjlighet att få äldre kompisar som är goda förebilder och lär de yngre barnen att ta hänsyn och visa hur man beter sig.

7 SID 7 (12) Alla pedagoger ska i sitt dagliga arbete använda en normkritisk blick vid läsande av elevernas litteratur. Har vi litteratur som är fördomsfull? Kan vi tänka normkritiskt när vi väljer exempel till matematikövningar? Kan vi välja högläsningsböcker som till exempel tar upp minoritetsgruppers livssituation? Vi har beställt EQ-verkstans material för att kunna arbeta med det i de olika klasserna. Grunden i metoderna är fysisk aktivitet, samtal, samarbete och egen reflektion. Metodiken är inspirerad av aktiva värderingar. Heta stolen är ett exempel på en metod för att skapa samtal och själv ta ställning i olika frågor. Andra exempel på metoder är drama utan slut, dilemmafrågor, oavslutade meningar, samarbetsövningar och lekar. Skolan har beställt BRIS idolkort. Målet med idolkorten är att eleverna ska kunna se att de allra flesta känt sig ensamma, mobbade, otrygga eller rädda någon gång i livet. Vi har beställt ett tiotal klassuppsättningar av Respekt - serietidningen mot diskriminering och kränkande behandling i skolan. Respekt är skapad av bland annat Diskrimineringsombudsmannen. Punkter som framkommit som utvecklingsområden vid sammanställningen av Husmodellen höstterminen 2014: Omklädningsrum idrotten Äldre elever kan upplevas som skrämmande. Toalettdörren går inte att låsa i flickornas omklädningsrum. Fritidspedagoger och assistenter schemaläggs i omklädningsrummen. Översyn av schemaläggning för att försöka separera de yngre barnen från de äldre eleverna. Skolledningen ser till att toalettens lås blir lagat. Korridorerna/skåpen Det är ibland bråk. Barnen knuffas, slåss och kommer med dumma kommentarer. De yngre barnen upplever att det är hög ljudnivå och tycker att det är otryggt med de äldre eleverna. Fortsatt arbete i de respektive arbetslagen med värdegrundsfrågor. Vi behöver fortsätta prata med eleverna om hur man beter sig.

8 SID 8 (12) Allas barn är allas ansvar. Alla vuxna behöver markera tydligt när barnen beter sig illa. Sociala medier Det förekommer elaka kommentarer. Alla pedagoger och föräldrar pratar med barnen kring hur man beter sig på sociala medier. Stadiongården De äldre eleverna upplevs som stökiga och elaka. Eleverna behöver passera stadiongården när de går till musiken. Se över rastvaktsschemat. Skolledningen tar ett gemensamt grepp med skolledningen på Råsunda 6-9. Matsalen Hög ljudnivå. Elever som beter sig illa. Elever som tränger sig i kön. Det är smutsigt. Det luktar illa. För många barn samtidigt. Högstadieeleverna kommer för tidigt. Vi har infört ett matvärdsschema för alla klasser i Råsunda 6-9 där de ansvarar för att bland annat torka av bord och stolar. Vi har även infört ett rasvaktschema för matsalen där skolans medarbetare bland annat ser till att det är lugnt och att eleverna äter vid rätt tider. Skolledningen ser till att ljudet absorberas på ett bättre sätt, bland annat genom att sätta möbeltassar på stolarna. Se över möjligheten att möblera om så att alla sitter klassvis. Väntrummet utanför skolsköterskorna Äldre elever använder rummet som uppehållsrum. De yngre barnen tycker att det är jobbigt att gå till skolsyster och upplever de äldre som läskiga. Fördjupad utredning, beslut tas kring vilka regler som gäller utanför skolsyster. Punkter som framkommit som utvecklingsområden vid sammanställningen av Husmodellen vårterminen 2015: Omklädningsrummen i idrotten

9 SID 9 (12) Hög ljudvolym. Elaka kommentarer och bråk. Tonåringar som upplevs som stökiga. Saker försvinner. Elever upplever oro för att de ska bli fotograferade. Elever sprayar parfym. Dörren ut är olåst. Man kan se in. Det är smutsigt. Duscharna är ofräscha. Fritidspedagoger och assistenter schemaläggs i omklädningsrummen. Översyn av schemaläggning för att försöka separera de yngre barnen från de äldre eleverna. Skolledningen ger varje arbetslag i uppdrag att ta fram trygghetsrutiner för eleverna i det egna arbetslaget. Översyn av städrutin. Se över möjligheten att sätta lås på ytterdörrarna. Se över möjligheten att förbjuda parfymer i lokalerna. Beslut om att vissa specifika åtgärder kommer att utformas för vissa arbetslag. Fortsatt arbete i de respektive arbetslagen med värdegrundsfrågor. Matsalen Ofräscht. Kladdiga stolar. Hög ljudnivå. Otryggt när högstadier sitter med mobiler. Nya rutiner tas fram med Råsunda skola 6-9. Se över möjligheten att ha matsalen som en mobilfri zon. Alla hjälps åt att hålla rent och snyggt. Översyn av städrutin. Se till att ljudet absorberas på ett bättre sätt. Toaletterna Ofräscht, smutsigt och skräpigt. Elever är rädda för att bli instängda/inlåsta. Någon skriver fula saker på väggarna. Någon rycker i handtaget. Renovering av toaletterna pågår. Haspar är ditsatta på toaletterna. Översyn av städrutin. Alla hjälps åt att hålla rent och snyggt.

10 SID 10 (12) Översyn och dubbelkoll med elever angående renovering och placering av haspar. Fortsatt arbete i de respektive arbetslagen med värdegrundsfrågor. Korridorerna/skåpen Vissa elever tycker att det är mycket tjafs i korridoren. En del elever upplever att det är läkigt med de äldre eleverna. Skolledningen kommer se till att ytterligare åtgärder utformas för vissa arbetslag. Elever och lärare kommer gemensamt utarbeta förslag till förbättringar. Fortsatt arbete i de respektive arbetslagen med värdegrundsfrågor. Fotbollsplanen Elever upplever att det ibland är osportligt spel, med elever som tacklas, bråkar och använder fula ord. Elever får höra att de är dåliga på fotboll. Rastverksamhetsstruktur och regler för fotbollsplanen finns, men behöver aktualiseras. Tydliggöra att en rastvakt alltid ska befinna sig på fotbollsplanen på majoriteten av rasterna. Tydliggöra vem som ska vara var. Fortsatt arbete i de respektive arbetslagen med värdegrundsfrågor. Sociala medier Det förekommer elaka kommentarer och svordomar. Åtgärd: Fortsatt arbete i de respektive arbetslagen med värdegrundsfrågor. Om någon blir kränkt ska en kränkningsblankett fyllas i, så skolan kan ta tag i problemet med en gång. Arbetsgång vid uppgifter om att kränkande behandling har skett Om någon av skolans medarbetare får kännedom om att en elev utsatts för kränkande behandling skall det rapporteras genom att medarbetaren fyller i kränkningsblankett 1 och lämnar till rektor. När rektor får kännedom om att kränkande behandling skett ska rektor anmäla detta till huvudman (Solna stad).

11 SID 11 (12) Vid lindrigare form av kränkning ger rektor anmälaren i uppdrag att utföra ytterligare utredning samt dokumentera. Anmälaren lämnar därefter blanketten åter till rektor som bedömer om ytterligare utredning med åtgärder skall genomföras av trygghetsteamet. Rektor ser till att ärendet diarieförs. Vid allvarligare form av kränkning eller upprepad kränkning lämnar rektor över ärendet till trygghetsteamet för ytterligare utredningar, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Detta arbete sker i samarbete med berörd mentor. Rektor ser till att ärendet diarieförs. Trygghetsteamet Skolans trygghetsteam består av kurator, ett tiotal lärare och fritidspedagoger. De har möte varje vecka. Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att: se till att alla medarbetare på skolan, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. se till att skolan bedriver ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter, samt motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. årligen upprätta och utvärdera en likabehandlingsplan i samarbete med skolans medarbetare, elever och vårdnadshavare. se till att en utredning görs och åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. se till att skolans medarbetare har ett gemensamt system för hur de hanterar och dokumenterar fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. kontakta andra myndigheter, såsom socialtjänst och polis, vid behov.

12 SID 12 (12) Det är lärarnas och de övriga medarbetarnas ansvar att: bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. ta alla fall av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på allvar och följa skolans likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar genom sin undervisning och/eller i möten med andra människor samt sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks. dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. bevaka att uppföljning sker av utredda fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, där enskilda lärare eller övrig medarbetare är berörd. Det är alla elevers gemensamma ansvar att: behandla elever, lärare och övriga medarbetare på ett respektfullt sätt. bidra till att det blir god stämning och bra arbetsmiljö på skolan. berätta för skolans medarbetare om man ser att någon elev blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.