LIKABEHANDLINGSPLAN RÅSUNDA SKOLA FÖRSKOLEKLASSERNA OCH FRITIDSVERKSAMHETEN

Transkript

1 SID 1 (10) LIKABEHANDLINGSPLAN RÅSUNDA SKOLA FÖRSKOLEKLASSERNA OCH FRITIDSVERKSAMHETEN Läsåret 2014/2015

2 SID 2 (10) Innehållsförteckning Mål Vad säger lagen? Vad står begreppen för? Diskriminering Trakasserier Kränkande behandling Mobbning Sexuella trakasserier Likabehandling Processbeskrivning Att förebygga, främja och skapa trygghet Det som framkommit som utvecklingsområde vid sammanställningen av Husmodellen Ytterligare åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt åtgärder för att främja likabehandling Arbetsgång vid uppgifter om att befarad kränkande behandling har skett Trygghetsteamet Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att Det är lärarnas och de övriga medarbetarnas ansvar att Det är alla barns gemensamma ansvar att

3 SID 3 (10) Mål Inget barn eller medarbetare på Råsunda skola F-5 ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla barn och alla medarbetare ska känna sig trygga samt vara insatta i innehållet i likabehandlingsplanen. Även vårdnadshavarna ska känna till planens innehåll. Alla medarbetare och alla barn ska agera i överensstämmelse med innehållet i likabehandlingsplanen. Vad säger lagen? En lärare, förskollärare eller någon annan av skolans medarbetare som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. Skolans rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta vidare till huvudmannen (Solna stad). Anmälningsskyldigheten gäller även om ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Skollagen (2010:800) 6 kapitel är tvingande. I Diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vad står begreppen för? Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn på osakliga grunder behandlas sämre än andra och att missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter den någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I skolan är det alltså bara skolans medarbetare som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans rutiner eller regler.

4 SID 4 (10) Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det är den som känner sig utsatt som avgör om det är en kränkande behandling och det är alla skolans medarbetares ansvar att ta detta på allvar. Det behöver inte handla om upprepade kränkningar. Redan första gången någon utsätts måste skolans medarbetare ingripa. Både skolans medarbetare och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska som till exempel slag, knuffar och fasthållning. Psykosociala som till exempel utfrysning, blickar, suckar eller att alla går när ett barn kommer. Verbala som till exempel ryktesspridning, nedsättande tilltal, hot och förlöjligande. Eller genom texter och bilder som till exempel kränkande lappar, fotografier, sms, bloggar, chat, mejl och meddelanden på olika sociala medier. Ett barn som tillrättavisas av skolans medarbetare i syfte att skapa en god stämning och arbetsmiljö i klassen är inte i lagens mening en kränkning, även om barnet kan uppleva det så. Inte heller anses det vara en kränkning om skolan eller läraren vidtar åtgärder för att upprätthålla ordning och följa skolans ordningsregler som har förankrats hos alla. Mobbning

5 SID 5 (10) Definitionen på mobbning är när ett barn utsätts för kränkande behandling eller trakasserier vid upprepade tillfällen. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är alltid personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter, oavsett någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Processbeskrivning Ansvariga för Råsunda skolas likabehandlingsplan är skolans rektor och kurator. Planen har skapats tillsammans med elevhälsan och trygghetsteamet. Skolans elever och övriga medarbetare samt föräldraråd har varit delaktiga då planen gått ut på remiss under mentorstid, vid föräldrarådsmöten och personalkonferenser. Förankring av planen har skett på samma sätt. Vi har medvetet valt att sammanställa likabehandlingsplanen för förskoleklasserna med likabehandlingsplanen för fritidsverksamheten då det finns en tydlig helhetssyn på barnen genom hela dagen, från förmiddagen i klassrummet till eftermiddagen på fritids. Skolans medarbetare på fritidsverksamheten arbetar ihop med lärarna i klasserna och arbetet med den sociala utvecklingen pågår genom hela arbetsdagen. Varken barnen eller skolans medarbetare gör någon direkt skillnad på skola och fritidsverksamhet när man bedömer dagen. Kartläggning av skolans nuläge har framförallt gjorts med Diskrimineringsombudsmannens verktyg husmodellen. Varje klass har genomfört en kartläggning, som i sin tur har analyserats skolövergripande. Även observationer av skolans medarbetare samt det som kommer fram genom hälsosamtal, utvecklingssamtal, medarbetarsamtal och klassråd är av vikt för kartläggningen.

6 SID 6 (10) Varje år arbetar mentorerna i sina respektive klasser med husmodellen. Barnen ges då möjlighet att komma med förslag på åtgärder. Resultatet sammanställs och analyseras sedan av respektive arbetsenhet. Att förebygga, främja och skapa trygghet Den punkt som framkom som utvecklingsområde vid sammanställningen av husmodellen höstterminen 2014 är att vissa barn i förskoleklass upplever att det kan vara lite obehagligt med de äldre barnen. Åtgärder: Alla förskoleklasser på skolan arbetar kontinuerligt och metodiskt med värdegrundsfrågor och att trygga barnen genom värderings- och samarbetsövningar. Det finns en ständigt pågående dialog med barnen om kamratskap och hur man beter sig mot varandra. Dessutom har skolan en värdegrundsdag varje termin där alla klasser arbetar parallellt med stärkande övningar och samtal. De första två månaderna i förskoleklass arbetar skolans medarbetare uteslutande med att trygga barnen och bygga en stabil grund. För att barnen ska känna sig trygga är skolans medarbetare alltid tillsammans med barnen i förskoleklasserna när de rör sig runt i skolan, både inomhus och utomhus. Barnen i förskoleklass har bestämda platser i matsalen så de ska få sitta ostört. De har även så kallade gå-kompisar för att känna sig trygga när de går på utflykt. Skolan har startat en organiserad rastverksamhet som vänder sig till alla barn i åk F-5, vilket är ett utmärkt sätt för förskolebarnen att lära känna de äldre barnen på skolan. Ytterligare möjlighet för förskolebarnen att lära känna de äldre barnen på ett organiserat sätt är att fritidsverksamheten har gemensam öppning och stängning för alla barn åk F-3 samt gemensam lovverksamhet för alla barn åk F-3. Vi kommer även påbörja en fadderverksamhet över åldergränserna. Vi vill med det arbetet bland annat förvandla barnens oro för de äldre barnen till en möjlighet att få äldre kompisar som är goda förebilder och lär de yngre barnen att ta hänsyn och visa hur man beter sig.

7 SID 7 (10) De punkter som framkom som utvecklingsområde vid sammanställningen av Husmodellen vårterminen 2015 är: Skolgården Vissa barn i förskoleklass upplever att stora barn knuffas och bestämmer vid spindelgungan och rutschkanan. Åtgärder: Rastverksamhetsstruktur finns, men behöver aktualiseras. Fortsatt arbete med värdegrundsfrågor. Matsalen Vissa barn anser att det är högljutt och lite pirrigt när de stora kommer. Åtgärder: Skolledningen ser över möjligheten att skärma av i matsalen. Vi fortsätter med bestämda platser i matsalen för barnen i förskoleklass, så de får sitta ostört. Korridoren Vissa barn berättar att treorna står och blockerar i korridoren med flit. Åtgärder: Pedagogerna fortsätter följa med barnen till matsalen. Fortsatt arbete med värdegrundsfrågor. Trappan ner till matsalen Det är spring i trappan ner till matsalen. Åtgärder: Pedagogerna fortsätter tala med barnen om hur man beter sig. Ytterligare åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt åtgärder för att främja likabehandling Alla arbetslag ser till att likabehandlingsplanen förankras hos barn och vårdnadshavare. Vid dessa tillfällen förklaras begreppen likabehandling, diskriminering, trakasserier och kränkning samt hur vi på skolan arbetar med och mot detta och varför det är viktigt att göra det. Vi har beställt EQ-verkstans material som ett komplement för att arbeta med värderingsfrågor. Grunden i metoderna är fysisk aktivitet, samtal, samarbete och egen reflektion. Metodiken är inspirerad av aktiva värderingar. Heta stolen är ett exempel på en metod för att skapa samtal och själv ta ställning i olika frågor. Andra exempel på metoder är drama

8 SID 8 (10) utan slut, dilemmafrågor, oavslutade meningar, samarbetsövningar och lekar. Skolan har beställt BRIS idolkort. Målet med idolkorten är att eleverna ska kunna se att de allra flesta känt sig ensamma, mobbade, otrygga eller rädda någon gång i livet. Arbetsgång vid uppgifter om att befarad kränkande behandling har skett Om någon av skolans medarbetare får kännedom om att en elev utsatts för kränkande behandling skall det rapporteras genom att medarbetaren fyller i kränkningsblankett 1 och lämnar till rektor. När rektor får kännedom om att kränkande behandling skett ska rektor anmäla detta till huvudman (Solna stad). Vid lindrigare form av kränkning ger rektor anmälaren i uppdrag att utföra ytterligare utredning samt dokumentera. Anmälaren lämnar därefter blanketten åter till rektor som bedömer om ytterligare utredning med åtgärder skall genomföras av trygghetsteamet. Rektor ser till att ärendet diarieförs. Vid allvarligare form av kränkning eller upprepad kränkning lämnar rektor över ärendet till trygghetsteamet för ytterligare utredningar, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Detta arbete sker i samarbete med berörd mentor. Rektor ser till att ärendet diarieförs. Trygghetsteamet Skolans trygghetsteam består av kurator, ett tiotal lärare och fritidspedagoger. De har möte varje vecka. Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att: se till att alla skolans medarbetare, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. se till att skolan bedriver ett målinriktat arbete för att främja barnens lika rättigheter, samt motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

9 SID 9 (10) årligen upprätta och utvärdera en likabehandlingsplan i samarbete med skolans medarbetare, barnen och vårdnadshavare. se till att en utredning görs och åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. se till att skolans medarbetare har ett gemensamt system för hur de hanterar och dokumenterar fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. kontakta andra myndigheter, såsom socialtjänst och polis, vid behov. Det är lärarnas och de övriga medarbetarnas ansvar att: bemöta barnen och kollegorna på ett respektfullt sätt. ta alla fall av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på allvar och följa skolans likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar genom sin undervisning och/eller i möten med andra människor samt sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks. dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. bevaka att uppföljning sker av utredda fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, där den enskilda läraren eller annan medarbetare är berörd. Det är alla elevers gemensamma ansvar att: behandla elever, lärare och övriga medarbetare på ett respektfullt sätt. bidra till en god stämning och bra arbetsmiljö på skolan.

10 SID 10 (10) berätta för skolans medarbetare om man ser att något barn blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.