Mål och medel Budget 2015 med flerårsplan Kommunfullmäktige Trelleborgs kommun

Transkript

1 Mål och medel Budget 2015 med flerårsplan Kommunfullmäktige Trelleborgs kommun 1

2 INNEHÅLL Sid. Nr INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 ALLMÄN ÖVERSIKT Omvärlden 4 Trelleborg 6 Så här styrs Trelleborgs kommun 11 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning 16 Budgetarbetet inför Ekonomin 25 Investeringar 29 VERKSAMHETEN Särskilda satsningar Nämndernas ansvarsområden och ramar 33 BILAGOR Fördelningsnyckeltal Investeringsplan med budget , skattekollektivet 95 Investeringsplan med budget , taxekollektivet 99 2

3 Fördel Trelleborg I tusentals år har människor sökt sig till den skånska sydkusten. De första kom i urholkade ekstockar för kanske år sedan. Harald Blåtands vikingar kom i sina drakhövdade skepp över vattnet och fann en plats där hav möter land, en plats där de byggde sin Trelleborg. Under århundraden därefter har många sökt sig till det vi idag kallar Trelleborg. I drygt trettio år har Trelleborgs befolkning ständigt ökat. Idag är vi mer än personer som bor och verkar i Sveriges sydligaste kommun. De senaste åren har den årliga ökningen varit knapp men det finns anledning att tro flyttlassen i snabbare takt söker sig till vår kommun. Skälen är många - precis som Trelleborgs många goda sidor. Trelleborg är den självklara mötesplatsen på Söderslätt, här möts slättlandet och Östersjön, här möter de milslånga stränderna de solgula rapsfälten, här möter stadens puls lugnet i de små byarna på landet, här möts människor. Med ett offensivt arbete gällande nya bostäder samt genom att verka för ett hållbart näringsliv och prioritera en hållbar livsstil kommer allt fler att lockas till Trelleborg. Ett ord som ofta förknippas med Trelleborg är ordet närhet. Och visst är det nära till allt det är nära till natur och kultur, storstadspuls och den frid en promenad längs havet ger. Samtidigt är det nära till människor och många kallar Trelleborg för antingen en liten storstad eller en stor småstad. Ännu närmare kommer det att bli när vi senare i år blir en del av det nationella och internationella tågnätet. Nu kan köpenhamnarna, malmöiterna och lundaborna snabbt och enkelt ta sig till Trelleborg för att njuta av palmer, ta en cykeltur över Slätten eller besöka Smygehuk, Skandinaviens sydligaste udde. Eller varför inte flytta hit, tryggheten och lugnet finns i Trelleborg samtidigt som storstaden finns runt hörnet. Vi är många som känner till Trelleborgs alla goda sidor, men vi kan och vill bli fler. För många är Trelleborg fortfarande en oslipad diamant med stora möjligheter. Vi vill utveckla och förädla vårt Trelleborg till en av Skånes bästa boende- och besökskommuner. Det ska vi göra genom att på ett hållbart sätt ta vara på våra förutsättningar. Satsningar på näringsliv och hållbar utveckling hand i hand ska få Trelleborg att växa ytterligare. Visionen Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktig hållbar tillväxt ska också framöver vara grundbulten i arbetet att fortsätta den resa som började med människorna som kom i de urholkade ekstockarna när inlandsisen smält. Trelleborg 2015 Torbjörn Karlsson Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Omvärlden Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar i sitt cirkulär (14:59) angående budgetförutsättningarna för åren som presenterade : Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år (2014) utvecklas förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över två procent nästa år och omkring 1,5 procent året därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar ändå på minus 0,5 procent 2018, betydligt lägre än det mål som riksdag och regering ställt upp för sparandet om ett plus på 1 procent. Eftersom BNP samtidigt växer innebär det inte någon ökning av den offentliga bruttoskulden i förhållande till BNP. Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Året inleddes med en kvartalstillväxt av BNP på 0,5 procent, medan de två följande kvartalen endast växte med 0,1 respektive 0,2 procent. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga. Det är inte troligt att den amerikanska centralbanken kommer att höja styrräntan förrän vid mitten av För den europeiska centralbankens del pekar det mesta mot att en räntehöjning får vänta till efter Den låga svenska inflationen under 2014 har fått riksbanken att sänka styrräntan till 0 procent och revidera ned räntebanan mycket kraftigt. Det innebär troligen att det dröjer till 2016 innan penningpolitiken börjar stramas åt och att styrräntan endast når upp till 2,5 procent vid slutet av Den svenska styrräntan kommer därmed att ligga lågt relativt räntan i USA men högt i förhållande till euroräntan. Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, men den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten (kommunsektorns priser stiger långsammare än löneökningarna). En relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll. 4

5 Den privata konsumtionen utvecklades svagare under det tredje kvartalet än beräknat, delvis förklarat av tillfälliga faktorer, och därmed blir årets ökning något långsammare än vad vi tidigare räknat med. Lägre förväntningar från konsumenterna och att 2015 startar från en lägre nivå betyder att också nästa års ökning revideras ned. Å andra sidan har hushållens inkomster utvecklats mycket gynnsamt sedan mitten av 2000-talet. Mellan 2005 och 2013 har hushållens reala disponibla inkomster vuxit med i genomsnitt 3,2 procent per år. Under samma period har hushållens konsumtionsutgifter ökat med endast 1,9 procent i genomsnitt per år. Hushållens sparande har därmed stigit mycket kraftigt. Åren 2012 och 2013 nådde hushållens nettosparkvot den högsta nivån i modern tid. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Arbetslöshet, nivå 8,0 7,9 7,4 6,6 6,5 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,0 2,0 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,8 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 0,5 0,1 0,9 1,8 1,9 1,9 Konsumentpris, KPIF 0,9 0,5 1,3 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 0,2 0,6 2,1 3,2 3,1 Realt skatteunderlag** 1,5 1,6 2,4 1,8 1,5 1,2 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Korrigerat för regeländringar. 5

6 Trelleborg Det är en väl bevarad hemlighet. Ungefär som ett svampställe. Men det finns en plats där allting möts. En plats där de oändliga slätterna av norra Europas bästa åkermark möter 32 kilometer sandstrand. Och därefter: Havet och horisonten. En plats där 42 små byar och 32 kyrkor möter ett myllrande stadsliv, näthandelsföretag och Sveriges näst största hamn. En plats där människor möts. På riktigt. Ansikte mot ansikte. Över generationer. Över gränser. Det är en väl bevarad hemlighet. Men det finns en plats där havet möter slätten, och där det är nära till allt. Trelleborgs kommun kan beskrivas på många olika sätt. Trelleborgs kommun som organisation har som huvuduppdrag att leverera välfärdstjänster till medborgarna. Trelleborg är ett nav i två av Europas tillväxtregioner Öresundsregionen och Södra Östersjöregionen. Trelleborg är också utpekad som en av de regionala kärnorna i Skåne och som en del av tillväxtkorridoren i västra Skåne. Detta stämmer väl överens med identitetsbäraren Sydlig stad möter regional stad i den fördjupade översiktsplanen för Trelleborgs stad. Under den kommande tiden behöver kommunen tillsammans med regionen och kommunerna i närområdet tydligare identifiera Trelleborgs roll som regional kärna och hur Trelleborg kan bidra till Skånes utveckling parallellt med kommunens egen utveckling. Trelleborgs kommun kommer även fortsättningsvis att prioritera arbetet med att utveckla kommunen som boende- och etableringsort. Även om Trelleborgs kommun tillhör de mest framgångsrika kommunerna i Sverige när det gäller befolkningsutveckling de senaste tio åren kommer det att krävas stora och samordnade insatser i arbetet med att uppnå befolkningsmålet om invånare år Under 2015 är det viktigt att på bästa sätt använda den nya regionaltågtrafiken för att marknadsföra Trelleborg som boende- och etableringskommun. Den fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad kommer också att vara ett viktigt stöd i arbetet med att utveckla staden, liksom de detaljplaner och andra styrdokument som tas fram för utveckling i kommunens övriga orter och på landsbygden. Likaså kommer den inledningsvis citerade varumärkesplattformen att ligga till grund för marknadsföringen av Trelleborgs kommun. I det interna arbetet i Trelleborgs kommun fortsätter utvecklingen av en kommunal kundtjänst, liksom arbetet med att förbättra dialogen med näringslivet. Nämnda områden är av särskilt stor betydelse för kommunens långsiktiga utveckling. För att bli framgångsrika inom dessa områden krävs en omfattande samverkan mellan flera av kommunens verksamheter. När det gäller kommunens egna ekonomiska utveckling så visar resultatet för 2013 en fortsatt ekonomisk stabilitet. Det ekonomiska resultatet blev 32,6 miljoner kronor, att jämföra med ett budgeterat resultat på 30,5 miljoner kronor. Resultatet motsvarar 1,7 % av skatter och statsbidrag. Nämndernas avvikelse mot budget var dock negativ dvs totalt -3,1 miljoner kronor. Utfallet för skatteintäkter och statsbidrag blev också lägre än budgeterat dvs - 3,7 miljoner kronor. Det som lyfter och påverkar 2013 års resultat är ett par så kallade jämförelsestörande poster. En återbetalning från AFA på 33,8 miljoner kronor har ökat resultatet emedan en sänkningen av diskonteringsräntan gällande pensionsavsättningar innebar en kostnad på 15,3 6

7 miljoner kronor. Vidare blev pensionskostnaderna, inklusive löneskatt, 23,7 miljoner kronor högre än budgeterat. Kommunstyrelsens beslutade i oktober 2013 om åtgärder för att sänka kostnader på lång sikt. I samband med bokslut har nedskrivningar på ett antal objekt gjorts, vilket minskat resultatet med 13 miljoner kronor. Bland objekten fanns Centralskolan och Köpingeskolan. Slutligen har medfinansiering av väg 9 bokförts som kostnad under 2013 (6,0 milj kr). Arbetsmarknadsläget Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetsgivarna ser positivt på de kommande åren, även om framtidstron dämpats något sedan våren Samtidigt är de offentliga arbetsgivarna mer optimistiska än tidigare och tror på fler anställda inom de flesta av sina verksamhetsområden. De offentliga arbetsgivarna har dock blivit allt mer bekymrade över den knappa tillgången på utbildad arbetskraft. Gapet mellan tillgänglig kompetens och den av arbetsgivarna efterfrågade spås försvåra framtida sysselsättningsökningar, särskilt svårt förväntas det att bli för arbetssökande utan gymnasiekompetens. Under har tillskottet på arbetskraft ökat med personer, samtidigt har antalet sysselsatta ökat med personer. Nästan hela sysselsättningsökningen sker bland utrikesfödda. Sysselsättningen ökade som mest inom offentlig sektor, det tillkom dock många arbeten även inom privat tjänstesektor, en sektor som främst är beroende av hushållens konsumtion för sin fortsatta utveckling. Även inom transportsektorn ökade antalet arbeten under 2014 medan sysselsättningen inom industri och mer företagsnära tjänster har haft en svagare utveckling under Utvecklingen förväntas dock att stärkas under 2015 och främst Under 2014 minskade arbetslösheten i sin helhet (16-64 år) i Trelleborgs kommun och låg vid årsskiftet under Skånesnittet. Även ungdomsarbetslösheten minskade under året men ligger fortfarande kvar på en högre nivå en Skånesnittet. Konkurrensen om jobben som inte kräver särskild yrkesutbildning har ökat under året. Det är framför allt korttidsutbildade, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som har svårare att hävda sig på arbetsmarknaden, bland dessa grupper fortsätter arbetslösheten att öka. 7

8 Befolkningsutfall 2013 jämfört med befolkningsprognos för 2013 Trelleborgs befolkning uppgick till invånare vid årsskiftet 2013/2014. Detta var en ökning över året med 232 invånare. Ökningen bestod av ett födelseöverskott på 29 och ett flyttnetto på 202. I den slutliga statistiken ingår också en justering med en invånare vilket förklarar att totala befolkningsökningen blev 232 medan det i tabellen nedan endast redovisas 231. I tabellen anges också beräkning utifrån befolkningsplanen för befolkningsmålet invånare Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd I befolkningsprognosen för 2013 bedömdes befolkningen öka med 100 invånare där födelseöverskottet beräknades till 36 och flyttnettot till 64 invånare. Antalet födda under året stämde väl med prognosen medan antalet avlidna var något fler än beräknat. Antalet inflyttade blev 186 fler än prognosen och antalet utflyttade 48 fler än prognosen. Befolkningsprognosen för 2013 byggde bland annat på en bedömning av antalet färdigställda bostäder under året. Detta antal bedömdes till 44 men sannolikt har fler bostäder färdigställts under 2013, statistiken över bostadsbyggandet är ännu inte klar. Sett till åldersgrupper blev 1-5 åringar 53 fler, 6-15 åringar 49 fler och åringar 15 fler än prognosen. Den stora utflyttaråldern, år, blev 35 fler än beräknat och detta beror i sin helhet på att fler unga män valde att stanna kvar i Trelleborg än den bedömning som gjordes baserat på tidigare års flyttmönster. De mellan 25 och 49 år blev 37 fler än beräknat medan de mellan 50 och 64 år blev 63 färre än beräknat. Yngre pensionärer, år, blev 26 fler och äldre pensionärer, 85 år och äldre, blev 17 färre än den bedömning som gjordes i befolkningsprognosen för

9 Befolkningsstruktur 2013 Trelleborgs befolkningsstruktur skiljer sig från rikets främst i åldrarna år där Trelleborg har klart lägre andel än riket. Trelleborg har istället en något högre andel av befolkningen i åldrarna år än riket. Befolkningsstrukturen anger antal personer i varje ålder per invånare Folkmängd per 1000 invånare i Trelleborgs kommun 2013 Folkmängd per 1000 invånare i riket 2013 Befolkningsplan med utblick 2030 Befolkningsplanen bygger på befolkningsmålet om invånare De årliga befolkningsökningarna bedöms till 250 för 2014 respektive 2015, till 580 för 2016 och för en årlig befolkningsökning runt 680 invånare. Detta ställer höga krav på bostadsbyggnadsproduktionen under kommande år. För att uppnå befolkningsökningarna behöver 111 bostäder färdigställas under 2014 respektive 2015, 257 bostäder 2016 och strax under 300 bostäder per år under I de diskussioner som förts på tjänstemannanivå inför arbetet med befolkningsplan för 2014 och framåt har denna bostadsproduktion bedömts möjlig att uppnå under förutsättningar att de planer som finns för kommunens utveckling, främst Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad, kan realiseras. För de viktigaste åldersgrupperna gällande budgetplanering, barn och äldre, ser utvecklingen enligt befolkningsplanen ut enligt följande med utfall 2013 och plan samt 2025: år år år år år och äldre

10 Befolkningsutvecklingen enligt befolkningsplanen påverkar försörjningsbördan som beräknas få en mindre ökning under kommande år än för riket i stort. Försörjningsbördan är kvoten mellan antalet invånare i icke-yrkesverksam ålder (0-19 år och 65 år och äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (20-64 år). Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, utfall och plan ,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, En ökad befolkning ger också generellt fler invånare i varje ålder men det finns skillnader. Exempelvis beräknas de mellan 43 och 49 år bli färre 2025 då den generella befolkningsökningen inte kan matcha nuvarande åringar som föddes under 1960-talets stora barnkullar. Förändring i antal personer efter ålder mellan 2013 och Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun Försörjningsbörda i riket Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, 0-19 år Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, 65- år Skillnad i folkmängd mellan 2013 och

11 Så här styrs Trelleborgs kommun I Trelleborgs kommun har vi valt att styra våra verksamheter utifrån ett beslutat ledningssystem med fokus på resultatstyrning i syfte att erbjuda våra kommuninvånare bästa möjliga service utifrån givna resurser. En levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän utgör grunden för styrningen i Trelleborgs kommun. Det är politikerna i kommunfullmäktige som anger vad som är prioriterat och formulerar direktiv i form av strategiska inriktningar och inriktningsmål, medan facknämnderna konkretiserar inriktningsmålen i nämndsspecifika effektmål som verksamheterna ska sträva efter att uppnå genom förvaltningarnas genomförandeplaner. Nämndernas effektmål, resurser och särskilda uppdrag bygger på ett resursfördelningssystem som i sin tur baseras på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Genom dialog mellan kommunfullmäktige och facknämnder som kommunstyrelsen ansvarar för fastställs ramar som ligger till grund för nämndernas effektmål och förvaltningarnas genomförandeplaner. Våra resurser, personalen och ekonomin, är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill. För att säkerställa ett bra resultat ska alla mål som beslutas vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Genom kontinuerlig uppföljning av politiskt beslutade mål säkerställs att verksamheterna följer de beslut som politikerna fastställt. Trelleborgs kommuns ledningssystem 11

12 Kommunfullmäktige har beslutat att följande strategiska inriktningar, strategiska inriktningsmål samt indikatorer ska gälla från och med 2013 med mål för Värdegrund I varje organisation finns det, värderingar, synsätt och oskrivna regler som påverkar beteenden och förhållningssätt. Våra värderingar och attityder styr vårt beteende, d.v.s. hur vi ska agera vid en given situation. I Trelleborgs kommun ska dessa värderingar och synsätt vara gemensamma och genomsyra hela organisationen. Vår värdegrund, ÖRA, står för Öppenhet, Respekt och Ansvar och beskriver vilka värderingar och synsätt som ska råda bland kommunens medarbetare för att förverkliga den fastställda riktning, vision och mål. Vision I Trelleborg har vi en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i kommunen i framtiden. Visionen beskriver ett önskat tillstånd i framtiden som vi gemensamt i kommunen har ett gemensamt ansvar att verka för. Den summerar därmed alla de mål som ska uppnås. Trelleborgs kommuns vision är följande: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Verksamhetsidé Varje organisation måste ha en verksamhetsidé som beskriver hur vi gemensamt ska uppfylla den riktning våra politiker satt genom vår värdegrund, vision och mål. I Trelleborgs kommun ska vår vision och våra mål uppfyllas genom följande verksamhetsidé: Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda trygghet och god service i livets olika skeenden i ett hållbart samhälle. Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och inriktningsmål För att nå kommunens vision tydliggör kommunfullmäktige riktningen genom att ange ett antal strategiska inriktningar som tydliggörs genom specifika inriktningsmål. Inriktningsmålen beskriver vad som ska uppnås inom de strategiska inriktningarna och fungerar som signaler för vad verksamheterna ska fokusera på för att möjliggöra att kommunens vision blir verklighet. Med vision som bas, en omvärldsbevakning och en analys av resultatet från bland annat SCB:s medborgarundersökningar, SKL:s Kommunens Kvalitet i Korthet har kommunfullmäktige beslutat om tre strategiska inriktningar som konkretiseras genom fem inriktningsmål som mäts indikativt genom ett antal beslutade indikatorer. Nyckelord vid framtagandet av inriktningsmålen har varit prioritering, effektivitet och kundnytta och ambitionen är att samtliga inriktningsmål ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta. Målen ska leda till verksamhetsförbättringar i kommunen och användas i vår resultatstyrning. 12

13 Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikator Mål 2015 Livskvalitet hälsa trygghet 1. Trelleborgs kommun ska upplevas som en trygg och attraktiv plats att leva och bo i med hög livskvalitet 1.1. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (SCB Nöjd Region Index - Helhet) >64 boende upplevelse 1.2. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (SCB Nöjd Region Index - Trygghet >53 2. Upplevelsen av Trelleborgs kommun ska hos invånare och besökare förstärkas utifrån kommunens genuina värden 2.1. Hur nöjda är medborgarnas upplevelse av det kommersiella utbudet i kommunen? (SCB. Nöjd Region Index) > Hur nöjda är kommunens medborgare med kulturutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) > Hur nöjda är kommunens medborgare med fritidsutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) > Hur upplever medborgarna äldreomsorgen? (SCB. Nöjd- Medborgar-Index) >52 13

14 Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikator Mål 2015 Arbete näringsliv utbildning självförsörjning 3. Trelleborgs kommun ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet 3.1. Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor? Andel (%) behöriga till gymnasieskolans nationella program <8,4 > Hur många (%) är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning? >67,8 4. Trelleborgs kommun ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne 4.1. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad i % av totala invånare mellan 20 och 64 år? 4.2. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 4.3. Andelen (%) invånare (20-64 år) med eftergymnasial utbildning. >77,5 >7,1 > Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (SCB, Nöjd kund index) >68 14

15 Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikator Mål 2015 Långsiktig hållbar tillväxt miljö ekonomi infrastruktur 5. Trelleborgs kommun ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska Trelleborgs kommuns tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön Kommunens andel (%) av återvunnet hushållsavfall 5.2. Antal resor med kollektivtrafik (1000-tal) 5.3. Kommunens andel (%) miljöbilar av totala antalet bilar >46 >1000 >39 15

16 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning För att skapa en handlingsberedskap inför framtida krav på ny verksamhet och kvalitetshöjningar angavs i budgetdirektiven ett antal finansiella mål som skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. Dessa har kommunfullmäktige fastställt i Budget 2014 med flerårsplan för åren och dessa skall enligt kommunfullmäktige ligga till grund för Budget 2015 med flerårsplan Vidare har kommunfullmäktige i sitt beslut om långsiktig investeringsplan för fastställt ett investeringstak för den skattefinansierade verksamheten. För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag För kommunens skattefinansierade investeringsverksamhet begränsa andelen nettoinvesteringar av summan skatter och statsbidrag till högst 10 procent För kommunens skattefinansierade investeringsverksamhet öka självfinansieringsgraden (avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna) till minst 83 procent För kommunens totala verksamhet bibehålla soliditeten vid lägst 60 procent Enligt den nu presenterade budgeten kan det konstateras att: För målsättningen att det totala driftresultatet (förändring av eget kapital) skall motsvara minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag, så uppnås detta ej i budget 2015 som redovisar + 10,7 miljoner kronor mot + 41,5 miljoner kronor enligt målet. För åren så utgår det framräknade utgiftstaket ifrån att målet skall hållas. För målsättningen att begränsa andelen nettoinvesteringar av summa skatter och statsbidrag för skattefinansierade verksamheten till högst 10 procent så klaras målsättningen bara för år 2017 under perioden då nyckeltalet blir 17,5 procent för år 2015, 11,6 procent för år 2016 och 9,9 procent för år När det gäller målet att öka självfinansieringsgraden dvs. avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten till minst 83 procent, så klarar inte något av åren av att uppfylla målsättningen. För 2015 blir självfinansieringsgraden 53,6 procent, för år 2016 blir den 70,2 procent och för år 2017 slutligen 78,7 procent. För 2015 innebär det att budgeten saknar 71,7 miljoner kronor i egna medel. Slutligen när det gäller soliditetsmålet så uppfyller inte något av åren målsättningen med en beräknad soliditet på lägst 60 procent. För år 2015 beräknas 50,9 procent, för år ,3 procent och för år ,4 procent. Perioden präglas fortfarande av en i förhållande till det ekonomiska utrymmet för hög investeringstakt och därigenom ett behov av nyupplåning. 16

17 Budgetarbetet inför Härmed föreligger en budget som uppfyller balanskravet men ej kommunfullmäktiges mål om ett resultat motsvarande 2 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet är +10,7 miljoner kronor mot +41,5 miljoner kronor enligt resultatmålet. Samtidigt skall också noteras att det inte finns en budgetmarginal och att kommunstyrelsens oförutsedda anslag är budgeterat till 8 miljoner kronor vilket är samma nivå som tidigare år. Utgångsläget för ramfördelningarna är de mål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige i januari 2012 har fastställt för åren och som också framgår av den budget med flerårsplan för åren som fastställdes i juni Målen för god ekonomisk hushållning för åren framgår under avsnittet Riktlinjer för God ekonomisk hushållning i föreliggande budgetdokument. Detaljerna i nämndernas driftramar framgår av avsnittet om Nämndernas ansvarsområde och ramar i föreliggande budgetdokument. Den investeringsplan som nu föreligger innehåller de beslut som kommunfullmäktige tagit tom december 2014 och bygger på den flerårsplan som kommunfullmäktige beslöt om i juni 2013 samt den investeringsplan för som fastställdes av kommunfullmäktige i november Dessutom har nämndernas material inför budgetdialogen 9 maj beaktats i arbetet med investeringsplanen. From år 2015 gäller en ny investeringsprocess som består av ett antal olika delar. En mål- och investeringsdialog genomförs under oktober november. Då tas ett underlag fram till kommunfullmäktiges beslut om en långsiktig investeringsplan för de kommande fem åren och här klarläggs vilka investeringar som prioriteras. Samtidigt beslutar kommunfullmäktige om ett investeringstak för kommunstyrelsen och nämnderna inför det kommande årets budgetarbete. I den nya processen så är det kommunfullmäktige som beslutar om investeringar från fem miljoner kronor och därutöver. Kommunstyrelsen och nämnderna förutsätts erhålla tillskott för ökade driftskostnader i samband med dessa beslut. Detta skall ske vid två tillfällen per år, juni respektive november. Behov av större investeringar, som uppkommer under perioden, ska således inte bli föremål för tilläggsbeslut av kommunfullmäktige. För att finansiera de investeringsprojekt som understiger fem miljoner kronor tilldelas kommunstyrelsen och nämnderna egna investeringsramar. Inom dessa har kommunstyrelsen och nämnderna rätt och skyldighet att göra omdisponering mellan olika projekt. Behov av omdisponering kan t.ex. uppkomma då ett projekt försenas. Vid kommunfullmäktiges beslut om driftbudgetramar i mars skall eventuell kompensation för ökade driftkostnader till följd av investeringsramarna ingå. Kommunens totala investeringstak utgår från de av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen. För den skattefinansierade verksamheten beräknas investeringstaket utifrån en finansieringsanalys. Resultat i förhållande till skatter/statsbidrag, avskrivningar, tak för nyupplåning, försäljning av tillgångar, förändring av pensionsskuld m.m. För den taxefinansierade verksamheten föreslås investeringstaket utifrån självfinansieringsgraden. De investeringar som kan genomföras utan upplåning finansieras med summan av avskrivningar, resultat och anläggningsavgifter. Kommunfullmäktige kan därutöver besluta om att finansiera vissa investeringar med upplåning och/eller taxehöjning. Summan av dessa två investeringstak utgör kommunens totala investeringstak. När det gäller den taxefinansierade verksamheten så är modellen för beräkning av investeringstaket ej klar och ingår därför inte i föreliggande budget. Detta arbete skall avslutas inför hösten mål- och investeringsdialog. 17

18 Investeringsplanen för skattekollektivet ligger klart över det finansiella utrymmet för den årliga investeringsvolymen d.v.s. högst 10 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett investeringstak på 207 miljoner kronor för Under åren beräknas kommunens totala behov av investeringar till miljoner kronor vilket innebär ett genomsnitt på ca 286 miljoner kronor per år. Då är behovet av ombudgeteringar ifrån 2014 till 2015 ej beaktat. För skattekollektivet utgör det totala behovet för samma period miljoner kronor eller ca 235 miljoner kronor i genomsnitt och för år 2015 redovisas 244 miljoner kronor vilket således är högre än det totala investeringstaket (enl skatte- och statsbidragsprognos december 2014). Av de beräknade nettoinvesteringar år 2015 på totalt 339 miljoner kronor utgör 189 miljoner kronor anslag. Investeringsplanen visar tydligt att det ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv är ohållbart med denna investeringstakt. Därför måste hela investeringsplanen, med såväl pågående som nya projekt, diskuteras ingående vi kommande mål- och investeringsdialog i oktober. För investeringsplanen skall beaktas att i föreliggande dokument redovisas en flerårsplan med budget för perioden De redovisade nettoinvesteringarna inkluderar således både anslag dvs. projekt där de ekonomiska medlen disponeras direkt av respektive nämnd efter kommunfullmäktiges beslut samt en beräkning av utgifter/inkomster för övriga planerade projekt (förkalkyl). Både anslag och övriga projekt ingår i underlaget för investeringsdialogen enligt den nya investeringsprocessen som kommunfullmäktige beslöt om i mars Ekonomiavdelningen återkommer med förslag på tidplan och anvisningar inför denna. Enligt kommunallagen får från och med år 2013 medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning alternativt riktlinjer för resultatutjämningsreserv. I november 2013 beslutade kommunfullmäktige om sådana riktlinjer för RUR. I samband med detta beslut avsattes också 33 miljoner kronor i en resultatutjämningsreserv. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är enligt förarbetena till lagstiftningen att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet understiger genomsnittet och att man på så sätt har indikerat en lågkonjunktur. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. För Trelleborgs kommun gäller att uttag från RUR endast kan ske för att täcka underskott d.v.s. att årets resultat efter balanskravsjustering är negativt. Vidare att den underliggande skatteunderlagsutvecklingen för riket och aktuellt budgetår understiger den genomsnittliga ökningen under de senaste tio åren. Som underlag för denna analys skall Sveriges kommuner och Landsting (SKL) beräkningar i aktuellt budgetcirkulär användas. Med SKLs prognos (december 2014) så beräknas detta vara fallet för 2013 och 2014 (se nedan) men inte from Dessutom redovisas inte något negativt resultat efter balanskravsjustering i den driftbudgetram som nu föreligger. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år Snitt 10 år 3,8 3,9 3,9 4,0 4,0 3,9 Årlig 3,6 3,7 4,8 4,5 4,5 4,2 Differens 0,2 0,1 0,8 0,5 0,5 0,3 18

19 I januari 2012 fastställde kommunfullmäktige, i enlighet med god ekonomisk hushållning, inriktningsmål för perioden vilka framgår av avsnittet Så här styrs Trelleborgs kommun i budgetdokumentet. Det är av största vikt att mål och riktlinjer som är av betydelse för en kontinuerlig verksamhetsutveckling fastställs av kommunfullmäktige och anges tydligt i budget med flerårsplan. Måluppfyllelsen skall följas upp genom olika indikatorer som mäter kvalitet och effektivitet med tydligt fokus på resultat. Nämnder och bolag har i uppdrag att konkretisera kommunfullmäktiges flerårsplan med budget och omsätta denna till verksamhetsplaner med budget och mätbara effektmål för sina verksamheter. Effektmålen skall beskriva ett resultat eller ett önskat läge som en nämnd vill uppnå inom ett specifikt område kopplat till fullmäktiges inriktningsmål. Effektmålen skall ha en direkt koppling till inriktningsmålen och i förlängningen kommunfullmäktiges vision och verksamhetsidé. Till effektmålen skall nämnderna i sin tur koppla ett antal mätbara indikatorer som skall visa vad som under de närmsta åren är viktigast att förbättras. Nämndernas effektmål skall uttryckas så tydligt att de tillsammans speglar god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. I årets budgetdialog har också måluppfyllelsen varit i fokus vid diskussionerna mellan nämndernas och kommunstyrelsens arbetsutskott. Nämndernas uppdrag har i denna varit att redovisa hur man uppnår effektmålen inom de ramar som kommunfullmäktige fastställde i mars. När det gäller de beloppsmässigt bestämda driftramarna för år 2015 så bygger dessa i utgångsläget på den driftbudget för 2014 som kommunfullmäktige fastställde i juni 2013 med justeringar enligt kommunfullmäktige beslut tom februari Vidare utgick driftramarna från den befolkningsplan som kommunfullmäktige fastställde i mars En annan viktig förutsättning i arbetet med ramarna har varit en oförändrad utdebitering av den kommunala skattesatsen på 20,36 kronor per skattekrona. Utifrån dessa underlag tilldelades nämnderna i ett särskilt beslut i kommunfullmäktige den 24 mars 2014 resurser enligt en så kallad teknisk budgetram som sedan diskuterats under budgetdialogen den 9 maj. Nämndernas tekniska ramar är baserade på tre olika förutsättningar. Dels finns det en grupp av nämnder som får tilldelat resurser som anslag utan koppling till demografiska förändringar, dels finns det en grupp av nämnder som tilldelas resurser utifrån volymförändringar i befolkningsunderlaget. Därutöver finns även de så kallade avgifts- eller taxekollektiven som redovisas som balansräkningsenheter. I den första gruppen, dvs. de anslagsbundna nämnderna, ingår kommunstyrelsen, överförmyndarnämnden, valnämnden, kulturnämnden, fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och tekniska nämnden (skattekollektivet). I den andra gruppen finns de verksamheter som tilldelas resurser utifrån volymförändringar enligt den demografiska förändringen i befolkningsplanen och de så kallade fördelningsnyckeltalen (se särskilt avsnitt). Här ingår merparten av kommunens verksamhet dvs. socialnämnden, bildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden. From budget 2015 ingår även fastighetskostnaderna i resursfördelningsmodellen. I den tredje gruppen finns taxekollektiven, dvs. elnät-, renhållnings- samt vatten- och avloppsverksamheten. I föreliggande budget har de taxefinansierade verksamheterna budgeterats med ett nollresultat. 19

20 I de tekniska budgetramarna har initialt beaktats den tilläggsbudget som beslutats t.o.m. februari Därefter har ramarna uppdaterats med beslut t.o.m. december. Därvid har de budgetposter som endast avser 2014 års budget, som t.ex. särskilda satsningar, tagits bort från förslaget för Vidare har ett antal mindre justeringar av framförallt organisatorisk art arbetats in i ramarna för Dessa avser överföring av kostnader för politikernas läsplattor till kommunstyrelsen, överföring av lönekostnaderna för förvaltningscheferna till kommunstyrelsen, överföring av kostnaderna för teleservicen till kommunstyrelsen, anslag för Green-room inom kommunstyrelsens ram, överföring av anslaget för toaletterna i Smygehamn till teknisk nämnd samt kompensation till bildningsnämnd och socialnämnd för pris- och löneökning 2012 inom måltidsverksamheten. Slutligen har fritidsnämnden kompenserats för driftkostnadsökning med anledning av beslutet om bullerskydd vid Maglarps skjutbana. Enligt beslutet i kommunfullmäktige i mars 2013 angående ny investeringsprocess så skall nämnderna tilldelas investeringsramar för hantering av investeringsprojekt under 5 miljoner kronor. Kapitalkostnaderna för dessa har schablonmässigt beräknats och matchats mot kapitalkostnadsförändringarna enligt nuvarande anläggningsvärde (bokslut 2013). Utifrån denna beräkning har tekniska nämnden kompenserats. När det gäller kapitalkostnaderna så tillämpar kommunen principen att följa den av SKL rekommenderade räntan. För 2015 föreslog SKL initialt en internräntesats på 3,2 procent. Detta innebar en ökning i jämförelse med 2014 då räntan var 2,5 procent. Under november månad presenterade SKL en justerad beräkning som innebär en oförändrad intern ränta med 2,5 procent för Nämnderna har i tidigare års budgetarbeten kompenserats för avtalsrörelse och prisökning, ibland bara för avtalsrörelsen och i något fall har ingen kompensation utgått överhuvudtaget. From budget 2015 så tillämpas en ny princip vad gäller kompensation för pris- och lönekostnadsökningar då de skattefinansierade verksamheterna kompenseras för inflationen med ett sammanvägt prisindex dvs. SKLs Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Kompensation har därigenom utgått med 2,7 % baserat på nämndernas nettokostnader exkl kapitalkostnader. Principerna för hur indexet beräknats samt utfallet av beräkningen framgår av SKLs cirkulär 14:06 vilket publicerats under februari. PKV är för övrigt samma index som prisreglerar de interna måltidspriserna. När det gäller avtalsrörelserna kan följande noteras. I budgeten för 2013 antogs att det generella utfallet skulle hamna på 3 procent vilket utgick från de budgetförutsättningar SKL utkommit med. De centrala löneavtalen för 2013 var på följande nivåer. OFR Allmänkommunal verksamhet (Vision, Ledarna och SSR) 2,6 procent, Kommunal 2,46 procent, Lärarförbundets- och Lärarnas riksförbunds samverkansråd 2,0 procent ( märket ), Vårdförbundet/LSR och AkademikerAlliansen hade sifferlösa avtal. Efter sedvanliga analyser av lönestrukturen genomfördes löneöversyn med ett utfall på totalt 2,8 procent. För 2014 gäller följande. OFR Allmänkommunal verksamhet (Vision, Ledarna och SSR) 2,2 procent, Kommunal 2,4 procent, Lärarförbundets- och Lärarnas riksförbunds samverkansråd, Vårdförbundet/LSR och AkademikerAlliansen har sifferlösa avtal. För 2014 förväntades att löneöversynen skulle ge ett totalt utfall på 3,1 procent. Förmodligen kommer det verkliga utfallet att hamna nära detta antagande. 20

21 Med utgångspunkt från prognosen i SKL:s budgetförutsättningar kommer löneöversynerna åren 2015 till 2017 att hamna på 3,2 %, 3,4 % och 3,7 %. Beroende på vilken verksamhet och hur den bedrivs är löneökningarna olika i nämnderna. Som förutsättningarna ser ut nu gäller avtalsstart per 1 april. Löneöversynerna kommer att föregås av noggranna analyser av lönestrukturen innan genomförande. Vi får dock räkna med att de yrkesgrupper som varit prioriterade 2014 kommer att prioriteras även de kommande åren. Med budgetdialogen och nämndernas material som underlag och kommunstyrelsens förslag till budget, så behandlade kommunfullmäktige den 23 juni Budget 2015 med flerårsplan Kommunfullmäktige beslöt om följande ändringar i den tekniska ram som har beskrivits ovan: kommunstyrelsens ram ökas med totalt tkr vilket är en allmän förstärkning. Satsningen skall användas till att anställa en fastighetsstrateg som bland annat ska arbeta med kommande utvecklingsprojekt som Övre och Sjöstaden, samt intern samordning. Vidare till näringslivsutveckling och landsbygdsstrategi. överförmyndarnämndens ram ökas med 350 tkr för att täcka kostnadsökningar som beror på en ökad volym av ärenden. revisionens ram ökas med 95 tkr för att täcka merkostnader vid övergången till ny mandatperiod samt läsplattor. bildningsnämndens ram ökas med tkr till barn i behov av särskilt stöd som läggs som en ökning av skolpengen. Ett nettotillskott med kr/elev i grundskolan (exkl f-skoleklass). kulturnämndens ram ökas med tkr för genomförande av biblioteksplanen i syfte att öka läsandet hos barn. I projektet ingår bland annat en bibliotikariepool för att öka närvaron på kommunens skolbibliotek. arbetsmarknadsnämndens ram ökas med 500 tkr som satsas på arbetsfrämjandeåtgärder. Primärt genom att arbeta med att få fler ungdomar i arbete. Då 2014 var valår så blev årets budgetprocess förlängd och efter att Kommunfullmäktige beslöt om en preliminär budget i juni så fastställde nyvalda Kommunfullmäktige en slutlig budget med flerårsplan för åren den 18 december Kommunfullmäktige beslöt om följande ändringar i den preliminära budget som har beskrivits ovan: kommunstyrelsens ram ökas med totalt tkr vilket omfattar ytterligare satsningar på landsbygd med 750 tkr, turism 750 tkr, hållbar utveckling tkr, cityutveckling 500 tkr och näringslivsfrågor tkr. Vidare skall en ny utredning om hamninfart genomföras vilket beräknas kosta 500 tkr. Samtidigt sker en neddragning för politiska 21

22 sekreterare med 500 tkr och fastighetsstrateg med tkr i förhållande till den preliminära budgeten som presenterades i juni. valnämndens ram ökas med 500 tkr under 2015 för att täcka kostnad för ett eventuellt nyval. socialnämndens ram ökas med tkr vilket avser en generell satsning på ökad omsorg med tkr som delvis kan täckas med stimulansbidrag från staten uppskattat till 900 tkr. bildningsnämndens ram ökas med tkr vilket innehåller bl.a. en generell satsning med tkr. Dessutom sker en ytterligare förstärkning riktat till barn med särskilda behov tkr utöver de som ingick i den preliminära budgeten i juni. Vidare avsätts tkr till läxhjälp, tkr till yrkesvux och till minskade barngrupper. Dessa förstärkningar beräknas till delar kunna täckas av ökade riktade statsbidrag med tkr. kulturnämndens ram ökas med netto 500 tkr för införande av en kulturgaranti med 900 tkr och ökat föreningsstöd med 100 tkr. Dessa kostnadsökningar beräknas till delar täckas av ett statsbidrag för äldre i kulturen med 500 tkr. fritidsnämndens ram ökas med tkr vilket avser dels satsningar på flick idrott med tkr och ökat föreningsstöd med 100 tkr. arbetsmarknadsnämndens ram ökas med netto 500 tkr som innehåller ytterligare satsningar på sommarjobb för ungdomar med 500 tkr utöver den satsning på ungdomsarbeten som ingick i den preliminära budgeten. Vidare beräknas en utökning av svenskundervisning för nyanlända motsvarande tkr vilket finansieras av ett statsbidrag med 1000 tkr. servicenämndens ram ökas med tkr för en satsning på ekologiskt odlad mat. tekniska nämndens ram ökas med 900 tkr som en förstärkning av anslaget till underhåll av våra stränder. Utöver dessa tillskott så beslöt kommunfullmäktige också om ett antal särskilda satsningar under 2015 på totalt tkr, vilka framgår av ett särskilt avsnitt i föreliggande budgetdokument. Dessa satsningar gäller bara för budget 2015 och inte kommande år. Satsningarna motsvaras i stort av utdelningskraven på kommunens bolag. Ovanstående tillskott på totalt tkr finansieras genom en reducering av resultatet. Dessutom budgeteras ingen budgetmarginal för kommunfullmäktiges tillkommande behov. Dock finns som en reserv inom kommunstyrelsens oförutsedda anslag vilken är budgeterat till 8 miljoner kronor dvs. samma nivå som tidigare år. 22

23 När det gäller övriga budgetförutsättningar så är dessa beskrivna i avsnittet om Trelleborg. Här skall dock noteras att budget 2015 bygger på en för kommunen fortsatt ökande befolkning, om än med en lägre ökningstakt åren Befolkningsplanen för är baserad på befolkningsstatistik per den 31 december Ett viktigt underlag för planen är det mål för befolkningsutvecklingen på invånare år 2025 som kommunfullmäktige beslutat om i januari Befolkningsplanen redovisas under avsnittet om Trelleborg. När det gäller de gemensamma intäkterna, dvs. skatter och generella statsbidrag samt finansnettot i övrigt skall följande nämnas. Ekonomiavdelningen har i sina kalkyler för skatteunderlaget utgått ifrån de beräkningar av skatteunderlagets utveckling som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade den 5 december Skatteunderlagsprognosen enligt detta cirkulär är en preliminär version av SKL:s decemberprognos som publicerades den 19 december. Skatteunderlagsprognosen gjordes med hänsyn till förslagen i den då nyligen antagna budgetmotionen. Preliminär skatteunderlagsprognos Procentuell förändring SKL, dec 2014, preliminär 3,4 3,5 5,2 4,7 4,4 4,1 Underliggande skatteunderlag 3,6 3,9 4,8 4,5 4,4 4,1 När den nya skatteunderlagsberäkningen presenterades den 19 december så var utvecklingen för 2014 nedreviderad till följd av att ny statistik visar något svagare utveckling av flera inkomstslag än de som låg till grund för den preliminära prognosen. Samtidigt var svagt uppjusterade. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, dec 3,4 3,3 5,2 4,7 4,5 4,2 28,0 Reg, okt 3,7 3,3* 4,6* 5,5 5,3 4,6 30,2 SKL, 2 okt 3,5 3,5 5,1 5,1 4,8 4,5 29,5 ESV, sep 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 27,4 *Uppräkningsfaktor för utbetalning av kommunalskatt år 2015, enligt S+MP-regeringens beslut den 30 oktober. Regeringen utnyttjade den möjlighet som lagen ger att valår revidera uppräkningsfaktorerna efter utgången av september, dock senast en vecka efter att budgetpropositionen har lämnats till riksdagen. I samband med att Nationalräkenskaperna för tredje kvartalet publicerades gjordes också en revidering av nationalräkenskaperna historiskt. De reviderade nationalräkenskaperna visar att produktivitetsutvecklingen i ekonomin har varit betydligt svagare de senaste åren än enligt tidigare statistik och i princip är kvar på 2006 års nivå. Detta indikerar att förutsättningarna för produktivitetsökningar i svensk ekonomi, och därmed utrymmet för lönehöjningar, är mindre än vad SKL tidigare (oktober) beräknat. Mot den bakgrunden bygger den aktuella kalkylen på lägre lönehöjningar än den förra åren fram till 2018, vilket är huvudförklaringen 23

24 till att SKL reviderat ner skatteunderlagstillväxten I viss mån bidrar även en svagare sysselsättningsutveckling och lägre inflationstal till nedrevideringen. Beräkningen av skatteintäkterna i övrigt bygger på en för år 2015 oförändrad kommunal utdebitering med 20,36 kronor per skattekrona. Detta gäller även för resten av planperioden dvs. tom år När det gäller kommunens eget skatteunderlag så har Trelleborg en egen skattekraft på i stort sett oförändrad nivå dvs. ca 92 procent av riksgenomsnittet. Av denna anledning är Trelleborgs kommun fortfarande en mottagare inom inkomstutjämningssystemet. Under år 2015 tillförs kommunen 402,9 miljoner kronor via detta system. I övriga generella statsbidrag och avgifter som redovisas i resultatplanen finns även den s.k. LSS-avgiften. From år 2004 infördes ett system för utjämning av skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva en verksamhet som klarar av att leva upp till kraven i Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade. Systemet är en helt igenom mellankommunal angelägenhet utan någon form av statlig finansiering. Ända sedan systemet infördes har Trelleborgs kommun ingått i kommungruppen som har bättre förutsättningar än riksgenomsnittet och kommunen har därför fått betala en utjämningsavgift. Denna var under år ,8 miljoner kronor. Enligt nu föreliggande preliminära beräkningar ifrån SCB och SKL och med kommunens befolkningsplan kommer kommunens avgift bli 24,4 miljoner kronor för Detta är 3,3 miljoner kronor högre än utfallet för Vidare ingår kostnadsutjämningssystemet som skall jämna ut de strukturella skillnaderna mellan kommunerna för framförallt den obligatoriska verksamheten. Även här är Trelleborg en betalarkommun med en beräknad avgift på 26,1 miljoner kronor för 2015, vilket är svårt att jämföra med utfallet för 2014 då detta innehåller ett antal justeringsposter pga det nya systemet för kostnadsutjämningen. Från och med år 2008 ersattes den tidigare statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. För åren efter införandet påverkas denna av framtida indexeringar av avgiften samt förändringar av taxeringsvärdena. De senare kan då naturligtvis komma att såväl öka som minska intäkten. Under åren 2009 och 2010 har en preliminär avgift utbetalas till kommunerna enligt samma belopp som för Därefter sker en avräkning under följande år när nya fastighetstaxeringar har genomförts. För år 2015 har kommunens intäkt ifrån fastighetsavgiften preliminärt beräknats till 76,9 miljoner kronor vilket är 2,1 miljoner kronor högre än prognosen för Inom övriga finansiella poster som redovisas i resultattablån ingår finansnettot med kommunens kostnadsräntor respektive intäktsräntor. Under kostnadsräntorna finns räntor som beräknats på det finansieringsbehov som föreligger enligt finansieringsanalysen. Föreliggande beräkning bygger på ett nyupplåningsbehov med 260 miljoner kronor under Från och med budget 2009 infördes en avgift som de kommunala bolagen ska betala för det borgensansvar som kommunen åtar sig vid bolagens externa upplåning. Beslut finns om att en marknadsmässig borgensavgift som ska utgå vid lån med kommunal borgen till AB Trelleborgs Hem att gälla från och med Borgensavgiftens storlek fattas i anslutning till den enskilda upplåningen. För övriga kommunala bolag uppgår borgensavgiften till 0,5 procent av lånebeloppet. Borgensavgiften debiteras per lån från och med Garantiavgiften för Trelleborgs Energiförsäljnings AB uppgår till 0,5 procent. I budget 2015 beräknas detta ge kommunen en intäkt på 7,9 miljoner kronor. I budget 2015 finns också beräknat ett sammantaget utdelningskrav med 1,1 miljoner kronor på kommunens olika bolag. När det gäller övriga intäkter så har en del taxor och avgifter diskuterats inför budgetdialogen. Eventuella justeringar och höjningar kommer att preciseras i samband med höstens arbete med verksamhetsplanerna. 24

25 Ekonomi Resultatplanen visar respektive års beräknade ekonomiska resultat (verksamheternas resultat). Den beskriver vilka intäkter som beräknas tillföras verksamheten under året samt vilken resursförbrukning dvs. kostnader som planerad verksamhet beräknas föra med sig. Då resultatplanen på så sätt anger de totala intäkterna i relation till kostnaderna ger detta en budgeterad förändring av eget kapital när det gäller kommunens ekonomi som helhet. När det gäller kommunens ekonomi som helhet så föreligger en budget som uppfyller balanskravet men ej kommunfullmäktiges mål om ett resultat motsvarande 2 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet är +10,7 miljoner kronor mot +41,5 miljoner kronor enligt resultatmålet. Finansiella nyckeltal Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Soliditet % 59,1 56,5 50,9 49,3 49,4 Långfristiga skulder/invånare kr Resultatet (förändring av eget kapital) som andel (%) av summan skatter och statsbidrag 1,7 0,6 0,5 2,0 2,0 Verksamh nettokostnader andel (%) av skatteintäkter o generella statsbidrag 98,3 98,8 97,6 96,9 96,6 Verksamheternas nettokostnader, förändring i % mot föregående år 5,9 1,7 4,3 1,6 4,0 Skatteintäkternas förändring i % 3,2 3,1 4,9 4,3 3,6 Finansnetto milj kr -11,9-12,6-18,7-24,4-30,8 Andelen (%) totala nettoinvesteringar för skattekollektivet av summan skatter och statsbidrag Självfinansieringsgraden (%) dvs avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna för skattekollektivet Nyupplåningsbehov* som andel (%) av totala nettoinvesteringarna 11,8 11,2 9,9 53,6 70,2 78,7 42,3 35,5 72,5 59,1 32,9 Budget 2014 i tablån avser den av kommunfullmäktige i juni 2013 fastställda budgeten inklusive tilläggsanslag tom december I ovanstående tablå ingår ej projektanslag ur den sociala investeringsfonden för budget 2014 och *Exkl förskottering 25

26 Resultatplan Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnd Valnämnd Revisorerna Socialnämnd Bildningsnämnd Kulturnämnd Fritidsnämnd Arbetsmarknadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Servicenämnd Teknisk nämnd skatte fin verksamhet Teknisk nmd - nätverksamhet Teknisk nmd - vatten avlopps verksamhet Teknisk nmd - renhållningsverksamhet Finansiering VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag/utj bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRA ORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT Budget 2014 i tablån avser den av kommunfullmäktige i juni 2013 fastställda budgeten inklusive tilläggsanslag tom december I ovanstående tablå ingår ej projektanslag ur den sociala investeringsfonden för budget 2014 och

27 Resultatplan och investeringsplan sammanfattas i en kassaflödesanalys. Denna visar hur nettoinvesteringarna ska finansieras under året samt hur årets drift- och investeringsverksamhet påverkar kommunens finansiella reserver i form av likvida medel (årets kassaflöde). Kassaflödesanalys Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Ändrad redovisningsprincip Justering för övriga ej likviditets påverk poster Från verksamh för förändr av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fodringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Invest/försäljn immatrl anl tillgångar Försäljning av immateriella anl. tillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anl. tillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finaniella anl. tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån/lånebehov Amortering låneskuld Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsvverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE

28 Balansräkningen/prognos redovisar kommunens ekonomiska ställning vid respektive årsslut (balansdagen). I sammandrag redovisas samtliga tillgångar och skulder samt eget kapital. I nedanstående ingår de beräkningar som gjorts i samband med framtagande av finansieringsplan och investeringsplanen för åren 2015 tom Balansprognos Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekn. anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd /lager Fordringar Kassa och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL Summa AVSÄTTNINGAR Summa SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Budget 2014 i tablån avser den av kommunfullmäktige i juni 2013 fastställda budgeten inklusive tilläggsanslag tom december I ovanstående tablå ingår ej projektanslag ur den sociala investeringsfonden för budget 2014 och

29 Investeringar Enligt den nya investeringsprocessen som gäller from 2015 så skall kommunfullmäktige årligen besluta om en långsiktig investeringsplan. Syftet är att planen ska ligga till grund för den investeringsbudget som kommunfullmäktige beslutar om vid ärendet om årlig budget med flerårsplan. Kommunfullmäktige beslutar även om ett investeringstak för kommunstyrelsen och nämnderna för de kommande fem åren. Detta redovisas i planen tillsammans med de större projekt som är aktuella under perioden och som prioriteras inom investeringstaket. Kommunens totala investeringstak utgår från de av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen. Som underlag för den budget som fastställdes av kommunfullmäktige i december månad utarbetades en ny prognos för skatter och statsbidrag baserad på dels på den av riksdagen antagna budgetmotionen och dels Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräkningar av skatteunderlagsutvecklingen i december. Med utgångspunkt i denna prognos kan det justerade investeringstaket för skattekollektivet beräknas enligt nedan: INVESTERINGSTAK SKATTEKOLLEKTIVET (tkr) ÅR KF NOV PROGNOS DEC I föreliggande budget med flerårsplan är alla investeringsprojekt periodiserade för att så långt möjligt spegla den faktiska resursförbrukningen. Den samlade investeringsplanen framgår av särskild bilaga. Här framgår också vilka anslag dvs. investeringsmedel som nämnderna har tillgång till utan nya beslut i kommunfullmäktige (markerade i kolumn ANSLAG ) Under åren beräknas kommunens totala behov av investeringar enligt föreliggande budget till miljoner kronor vilket innebär ett genomsnitt på ca 286 miljoner kronor per år. För skattekollektivet utgör det totala behovet för samma period miljoner kronor eller ca 235 miljoner kronor i genomsnitt. Detta överstiger den nivå som finns i de finansiella målen och som på sikt är möjlig inom det ekonomiska utrymmet. I nettoinvesteringarna för 2015 ingår dessutom inte eventuella ombudgeteringar ifrån år 2014 till Av de beräknade nettoinvesteringar år 2015 på totalt 339 miljoner kronor utgör 189 miljoner kronor anslag. INVESTERINGSPLAN (tkr) ÅR TOTALT varav taxekoll varav skattekoll

30 Alla investeringsprojekt från fem miljoner kronor och därutöver beslutas av kommunfullmäktige. Detta skall ske vid två tillfällen per år, juni respektive november. Omfattningen av dessa projekt påverkar kommunens driftkostnader på lång sikt och möjligheten för en enskild verksamhet att finansiera ökade driftkostnader inom befintlig ram antas inte finnas. Därför skall kommunfullmäktige också ta ställning till en utökning av kommunstyrelsens/nämndens driftbudgetram. Behov av investeringar, som uppkommer under perioden, ska således inte bli föremål för tilläggsbeslut av kommunfullmäktige. För att finansiera de investeringsprojekt som understiger fem miljoner kronor tilldelas kommunstyrelsen och nämnderna egna investeringsramar. Inom dessa har kommunstyrelsen och nämnderna rätt och skyldighet att göra omdisponering mellan olika projekt. Behov av omdisponering kan t.ex. uppkomma då ett projekt försenas ÅRS INVESTERINGSRAMAR (tkr) ANSVARSOMRÅDE NETTOINVESTERING Kommunstyrelse Socialnämnd Bildningsnämnd Kulturnämnd Fritidsnämnd Arbetsmarknadsnämnd -300 Samhällsbyggnadsnämnd -300 Servicenämnd Teknisk nämnd, skattekollektivet Teknisk nämnd, avgiftskollektivet SUMMA RAMAR INVESTERINGAR I ovanstående specifikation av investeringsramarna ingår ej servicenämndens beräknade utrymme för projektering av investeringar. 30

31 Föreliggande investeringsbudget utgår ifrån de beslut som kommunfullmäktige tagit tom december månad Vidare har nämndernas förslag som presenterats på budgetdialogen beaktats. Dessutom bygger investeringsplanen såsom ovan nämnt på det beslut om investeringar för åren som kommunfullmäktige tog i november Summan av de anslag som utöver investeringsramarna tilldelas direkt i årsbudgeten för 2015 framgår av nedanstående tablå ÅRS ANSLAG I SAMMANDRAG (tkr) PER BESTÄLLARNÄMND EXKL INVESTERINGSRAMAR ANSVARSOMRÅDE NETTOINVESTERING Kommunstyrelse Socialnämnd 0 Bildningsnämnd Kulturnämnd 0 Fritidsnämnd 0 Arbetsmarknadsnämnd 0 Samhällsbyggnadsnämnd 0 Servicenämnd (övrigt) 0 Teknisk nämnd, skattekollektivet Teknisk nämnd, avgiftskollektivet SUMMA ANSLAG Från och med oktober 2006 redovisas nya exploateringsområden för bostäder i en separat exploateringsredovisning, skild från investeringsredovisningen. Det innebär att utgifter och inkomster matchas och att ett område påverkar resultatet först när det är färdigställt och slutredovisas. Till anläggningsregistret överförs endast det som kommunen ska fortsätta att äga, exempelvis gator och parker. Det genererar kapitalkostnader precis som andra investeringar kommande år. När ett område exploateras tillkommer ofta andra kostnader och investeringar som inte kan tas med i exploateringsredovisningen, exempelvis förskolor och anslutningsvägar. 31

32 Särskilda satsningar för 2015 De medel som blir av att Trelleborgs kommun ställer utdelningskrav på de kommunala bolagen motsvaras i stort av de särskilda satsningarna under Dessa är tillskott på sammanlagt tkr och ingår i kommunfullmäktiges beslut. De särskilda satsningarna utgör ingen permanent utökning av ramarna för nämnderna. Kommunstyrelsen Summa årets särskilda satsningar: 400 tkr Medel avsättes med 400 tkr till evenemangspotten för att kunna arrangera tillfälliga evenemang i syfte att stärka Trelleborgs varumärke, stärka Trelleborgs position i regionen och sätta guldkant i vardagen för kommunens invånare. Kulturnämnden Summa årets särskilda satsningar: 200 tkr. För särskilda föreningsbidrag. En fortsättning av en lyckad satsning för att ytterligare stimulera de ideella krafterna som är verksamma inom kulturnämndens ansvarsområden. Fritidsnämnden Summa årets särskilda satsningar: 700 tkr. För särskilda föreningsbidrag 200 tkr. En fortsättning av en lyckad satsning för att ytterligare stimulera de ideella krafterna som är verksamma inom fritidsnämndens ansvarsområden. Vidare 500 tkr till ridsporten för att säkerställa och utveckla ridsporten i kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden Summa årets särskilda satsningar: 300 tkr. Till snorkelled 150 tkr. En snorkelled uppförs med informationstavlor under vatten med omgivande fauna. Placering blir vid Skåre skansar eller Dalabadet. Vidare 150 tkr till provtagning av brunnar. Gratis provtagning av vatten i privata brunnar ska erbjudas gravida eller familjer med barn med fokus på barns hälsa. 32

33 Nämndernas ansvarsområden och ramar Kommunstyrelsen Uppdraget Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen är kommunfullmäktiges beredande och verkställande organ samt svarar för den ekonomiska förvaltningen. Då kommunstyrelsen innefattar två förvaltningar, kommunledningsförvaltningen och räddningstjänsten, ingår även ansvar för att förebyggande åtgärder och räddningsinsatser enligt lagen om skydd mot olyckor genomförs. Effektmål Kommunstyrelsen bedriver ett effektivt arbete och bedömer att målvärdet för indikatorerna för samtliga uppsatta effektmål för 2014 kommer att uppnås. Målen är: Strategisk inriktning Livskvalitet Aktivt och förebyggande i samarbete med andra myndigheter arbeta för att Trelleborg ska vara en kommun där invånare kan känna sig säkra och trygga Genom satsning på destinationsutveckling ska antalet besökare till kommunen öka Strategisk inriktning Arbete Stimulera det befintliga näringslivet och arbeta för nya företagsetableringar Strategisk inriktning Långsiktig hållbar tillväxt Ge trelleborgarna god service, trygghet och omvårdnad i livets alla skeenden Vidare har kommunstyrelsen beslutat att utöka antalet effektmål för Utöver nuvarande mål har kommunstyrelsen beslutat att anta fyra nya effektmål gällande kommunstyrelsens stödjande roll samt ett nytt effektmål avseende räddningstjänstens verksamhet: Nämnder och bolag ska uppleva att kommunstyrelsen samordnar verksamheten i tillräcklig omfattning. Nämnder och bolag ska uppleva att kommunstyrelsen samordnar verksamheten på ett effektivt sätt. Förvaltningsledningar och bolagsledningar ska uppleva kommunledningsförvaltningen som ett kompetent stöd. En ökad andel av kommunens verksamhet ska finansieras med externa medel. 33

34 De nya effektmålen riktar sig inte direkt till medborgarna utan snarare internt i organisationen eftersom de i första hand beskriver kommunstyrelsens förmåga att skapa goda förutsättningar för nämndernas och bolagens verksamhet. Detta betyder att de nya effektmålen bidrar till samtliga av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Med ett effektivt stöd till förvaltningarna och bolagen bidrar kommunstyrelsen till såväl livskvalitet som arbete och långsiktigt hållbar tillväxt. Med de nya effektmålen tydliggörs kommunstyrelsens dubbla roller. Nuvarande effektmål har fokus på kommunstyrelsens styrande uppgift, medan de nya målen kompletterar med att också visa på den stödjande rollen. Detta har visat sig angeläget i olika sammanhang, senast vid översynen av kommunens nämndsstruktur, där olika nämnder gav uttryck för en osäkerhet kring kommunstyrelsens roll och ansvar. Kommunstyrelsen kommer att utveckla sin verksamhetsplan för så att det tydligt framgår vad övriga nämnder och bolag kan förvänta sig för stöd. Kommunledningsförvaltningens olika avdelningar ska formulera tydliga åtaganden gentemot den övriga verksamheten gällande politisk service och beredning av ärenden, strategiska personalfrågor, ekonomistyrning samt strategi och kommunikation. Räddningstjänstens nya effektmål är föranlett av att man idag har mer än 40 larm till lägenhetsbränder i Trelleborgs kommun. Målet är att detta ska minska under 2015 till mindre än 40 hushåll. Verksamheten Kommunledningsförvaltningen Förutsättningarna för kommunstyrelsens verksamhet är förhållandevis klara. Trelleborgs kommun kommer även fortsättningsvis att prioritera arbetet med att utveckla kommunen som boende- och etableringsort. Även om Trelleborgs kommun tillhör de mest framgångsrika kommunerna i Sverige när det gäller befolkningsutveckling de senaste tio åren kommer det att krävas stora och samordnade insatser i arbetet med att uppnå befolkningsmålet om invånare år Under 2015 är det viktigt att på bästa sätt använda den nya regionaltågtrafiken för att marknadsföra Trelleborg som boende- och etableringskommun. Under 2015 skiftas fokus något. Från att tidigare ha arbetat mycket med att effektivisera de interna processerna och utveckla organisationen, kommer kommunstyrelsen nu att använda den nya, mer effektiva och medborgarorienterade förvaltningen till att på bästa sätt stödja den kommunala kärnverksamheten. Kommunens förvaltningar och bolag ska ges bästa tänkbara förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Under 2015 ligger kommunstyrelsens fokus på att åstadkomma konkreta resultat för alla som bor och verkar i Trelleborg. Inledningsvis kommer 2015 dock att präglas av att det är första året på en ny mandatperiod, inte minst genom de olika utbildningsinsatser och andra inledande uppgifter som kommunledningsförvaltningen har ansvar för. Arbetet med infrastruktur och samordnad samhällsbyggnadsutveckling fortsätter. Med anledning av att regionaltåg börjar trafikera Trelleborgsbanan i december 2015 kommer året att präglas av arbetet med att förbereda Centralstationen med omnejd för trafikstarten. Vidare kommer förvaltningen i många avseenden att under 2015 och de kommande åren vara involverad i samhällsplaneringen i övrigt vad gäller nya bostadsområden. 34

35 Under år 2015 ska ekonomiavdelningens övergripande interna målsättning att vara en e- avdelning 2015 förverkligas. På personalområdet kommer arbetet med ledar- och medarbetarutveckling att fortsätta. Vidare kommer värdegrundsarbetet att utvecklas. Under 2015 ska arbetet med att inrätta en kommunal kundtjänst ha kommit så långt att processer pågår inom samtliga förvaltningar. Räddningstjänsten Räddningstjänsten har idag ett väl fungerande samarbete med främst Vellinge och Skurup men även med övriga räddningstjänster i området. Räddningstjänsten ska utveckla det förebyggande arbetet för att mindre antal personer skall drabbas av olyckor och med målet att ingen ska omkomma till följd av en olycka i Trelleborgs kommun. År 2015 går nuvarande avtal med SOS Alarm ut och ett nytt måste tecknas, i dagsläget finns ett gemensamt avtal med de flesta räddningstjänsterna i Skåne och det hoppas vi fortsätter så i det nya avtalet med antingen SOS Alarm eller med den nya alarmeringsmyndigheten som utredningen inom området föreslår. Säkerhetsmässigt i kommunen ska vi ha en väl övad stab och krisledning som kan fungera under alla situationer på ett effektivt sätt. Räddningstjänsten kommer förhoppningsvis att finnas i nya lokaler både för den operativa styrkan och för dess övningsområde (Albäck). Strategiskt viktiga frågor Utöver ovan nämnda fokusområden kommer kommunstyrelsen att prioritera följande frågor under den kommande femårsperioden: Sveriges bästa arbetsgivare Varumärke och medborgarservice Förverkligande av den fördjupade översiktsplanen för Trelleborgs stad Dessa områden är av särskilt stor betydelse för kommunens långsiktiga utveckling. För att bli framgångsrika inom dessa områden krävs en omfattande samverkan mellan flera av kommunens verksamheter och kommunstyrelsen har därför en viktig roll när det gäller att stödja förvaltningar och bolag samt att styra utvecklingen i den riktning som kommunfullmäktige beslutat. Region Skåne har i bland annat förlaget till regional utvecklingsstrategi för Skåne pekat ut Trelleborg som en av de åtta regionala kärnorna i Skåne. Detta stämmer väl överens med identitetsbäraren Sydlig stad möter regional stad i förslaget till fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad. Under den kommande tiden behöver kommunen tillsammans med regionen och kommunerna i närområdet tydligare identifiera Trelleborgs roll som regional kärna och hur Trelleborg kan bidra till Skånes utveckling parallellt med kommunens egen utveckling. 35

36 Ekonomi Driftram 2015 I den tekniska budgetramen (enligt KF ) har ett tillskott skett för ökad internränta ifrån 2,5 % till 3,2 % med 285 tkr. Vidare har driftramen kompenserats för en allmän prisökning enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) beräknad av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i februari 2014 med tkr. Denna inkluderar även kompensation för kommande lönerörelse. Vidare har de särskilda engångssatsningarna i 2014 års budget tagits bort liksom tidigare projektkostnader för Jobb Service Syd och Inkubatorverksamhet, totalt tkr. Dessutom har ett antal beslutade organisatoriska förändringar påverkat ramen. Dessa avser överföring av resurser till kundtjänst ifrån socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen, överföring av kostnaderna för telefoniservice från förvaltningarna, överföring av kostnaderna för politikernas läsplattor från förvaltningarna, överföring av personalkostnaden för förvaltningscheferna och anslag för inrättande av en EU strateg. Totalt innebär detta en anslagsökning med tkr. Slutligen har ramen tillskjutits tkr för drift och uthyrning av DUX tidigare fastighet (Bogsprötet 1), tkr till Green-room och ett anslag med 441 tkr för drift av toaletten i Smygehamn har flyttats till teknisk nämnd. I kommunfullmäktiges beslut tillfördes en allmän förstärkning på 2 milj kr som bl.a. skall användas för att anställa en fastighetsstrateg. Denna ska bland annat arbeta med kommande utvecklingsprojekt såsom Övre och Sjöstaden samt verka för intern samordning. Vidare skall tillskottet användas till arbetet med näringslivsutveckling och för att utarbeta en landsbygdsstrategi. Slutligen tillfördes en så kallad särskild satsning som bara gäller år Denna avser 400 tkr till en evenemangspott (se särskilt avsnitt). Efter kommunfullmäktiges beslut tillsköts 500 tkr till förstudie inför upphandling av nytt personal- och lönesystem och anslag för kundtjänst 300 tkr överfördes från samhällsbyggnadsnämnden. Vidare justerades ramen för en i förhållande till 2014 oförändrad intern ränta. I kommunfullmäktiges beslut ökades ramen med totalt tkr vilket omfattar ytterligare satsningar på landsbygd med 750 tkr, turism 750 tkr, hållbar utveckling tkr, cityutveckling 500 tkr och näringslivsfrågor tkr. Vidare skall en ny utredning om hamninfart genomföras vilket beräknas kosta 500 tkr. Samtidigt sker en neddragning för politiska sekreterare med 500 tkr och fastighetsstrateg med tkr i förhållande till den preliminära budgeten som presenterades i juni. Tkr i löpande priser, netto Basbudget 2014 enligt KF Kompensation för ökad intern ränta 285 Förändring enl KF Förändring enl KF Förändring tom november Förändring enl KF Ram

37 Investeringsplan Av de planerade investeringarna under perioden (153 milj kr) avser den allra största en ny räddningsstation (70 milj kr) under åren 2015 och Vidare beräknas utgifter för administrativa system med 14 milj kr. Projekten är inga anslag utan förkalkyler. Slutligen finns anslag för strategiska markinköp med 50,5 milj kr under perioden och investeringsramar med 18,5 milj kr. Tkr i löpande priser, netto Spec Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Investeringstak* Investeringsram KF inv projekt Avvikelse mot tak *Enligt kommunfullmäktige Den fullständiga investeringsplanen i detalj med anslag from 2015 finns specificerad i en särskild bilaga. Observera att denna bilaga är indelad utifrån vilken nämnd som ansvarar för genomförandet, exv. så redovisas byggnation av fastigheter och anläggningar under servicenämnden. 37

38 Överförmyndarnämnden Uppdraget Enligt överförmyndarnämndens reglemente ska överförmyndarnämnden fullgöra uppgifter inom överförmyndarverksamheten enligt föräldrabalken och lagen om god man för ensamkommande barn samt vad som i övrigt ankommer på överförmyndarnämnd enligt annan lag och författning. Överförmyndarnämndens uppdrag är att öva tillsyn över ställföreträdare, dvs. förmyndare, förvaltare och gode män. Effektmål Överförmyndarnämnde ska ha professionell tillsynsverksamhet som garanterar rättsäkerheten för de huvudmän som är beroende av stödinsatser. För att behålla uppdragstagarna inriktas målarbete på att hålla arvoden och ersättningar på en skälig nivå. Ökning av antal ärenden förväntas fortgå med 5-10 % av antal befintliga ärenden. Ärenden med stor omfattning och hög svårighetsgrad samt antal förvaltarskap förväntas öka i motsvarande omfattning. Samtliga årsräkningar ska vara inkomna i rätt tid och ska vara granskade och arvoderade i enlighet med överförmyndarnämndens antagna policy. Ställföreträdarna kommer att fortsättningsvis erbjudas målgruppsanpassad utbildning. Samarbetet med arbetsmarknadsförvaltningen, tingsrätten samt socialtjänsten kommer att pågå fortlöpande. Arbetet med kartläggning och dokumentation av 50 handläggningsrutiner kommer att färdigställas och dokumenteras i digitalt format. Syftet är att kvalitetssäkra, öka rättssäkerheten, minska sårbarheten och öka effektiviteten. Målarbete med att uppnå kortare handläggningstider, fullgod insyn och nöjda medborgare fortsätter. Vid Länsstyrelsens inspektion ansågs att en bemanning om 3,0 årsarbetskrafter bör finnas för att hantera det antal ärenden som förekommer. 38

39 Ekonomi Driftram 2015 I den tekniska budgetramen (enligt KF ) har driftramen kompenserats för en allmän prisökning enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) beräknad av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i februari 2014 med 148 tkr. Denna inkluderar även kompensation för kommande lönerörelse. I övrigt har kostnaderna för politikernas läsplattor överförts till kommunstyrelsen. I kommunfullmäktiges beslut tillfördes 350 tkr för att täcka kostnadsökningar som beror på en ökad volym av ärenden. Detta har bl.a. inneburit ökade personalkostnader för att uppfylla länsstyrelsens riktlinjer om bemanning. Tkr i löpande priser, netto Basbudget 2014 enligt KF Kompensation för ökad intern ränta 0 Förändring enl KF Förändring enl KF Förändring tom november Förändring enl KF Ram

40 Valnämnden Uppdraget Valnämnden är kommunens lokala valmyndighet. Valnämnden ansvarar för att planera och samordna genomförandet av val och folkomröstningar. Trelleborgs kommun är indelad i två valkretsar med 14 respektive 13 valdistrikt i vardera valkretsen. Valnämnden utser röstmottagare, ser till att det finns vallokaler och röstningslokaler i kommunen och har också hela ansvaret för förtidsröstningen. Valnämnden svarar också för den preliminära räkningen av röster dels på valkvällen och dels på onsdagen i veckan efter valdagen. Verksamheten Supervalåret 2014 genomförs EU-val den 25 maj och riksdags- kommunfullmäktigeoch landstingsval den 14 september. Allmänna val genomförs vart fjärde år. I normalfallet kommer nästa val att ske Ekonomi Driftram 2015 I den tekniska budgetramen (enligt KF ) har driftramen reducerats med kostnader motsvarande kostnadsökningen för valåret I kommunfullmäktiges beslut ökades ed 500 tkr under 2015 för att täcka kostnad för ett eventuellt nyval. Tkr i löpande priser, netto Basbudget 2014 enligt KF Kompensation för ökad intern ränta 0 Förändring enl KF Förändring enl KF Förändring tom november Förändring enl KF Ram

41 Revisorerna Uppdraget Revisionen skall i enlighet med kommunallagen och fastställt reglemente granska all verksamhet som bedrivs inom styrelsens, nämndernas och bolagens verksamhetsområden i den omfattning som följer av god revisionssed. Ekonomi Driftram 2015 I den tekniska budgetramen (enligt KF ) har driftramen kompenserats för en allmän prisökning enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) beräknad av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i februari 2014 med 65 tkr. I kommunfullmäktiges beslut tillfördes 95 tkr för att täcka merkostnader vid övergången till ny mandatperiod samt läsplattor. Tkr i löpande priser, netto Basbudget 2014 enligt KF Kompensation för ökad intern ränta 0 Förändring enl KF Förändring enl KF Förändring tom november Förändring enl KF Ram

42 Socialnämnden Uppdraget Socialnämndens ansvarsområde omfattar äldreomsorg, LSS- och funktionsnedsättning samt Individ och familjeomsorg (IFO). Medborgarna ska få stöd i enlighet med intentioner i gällande lagstiftningar och insatserna ska vara anpassade efter medborgarnas behov. Gemensamt för socialnämndens verksamheter är att de ska arbeta förebyggande, skapa förutsättningar för den enskildes delaktighet i samhället, samverka med andra aktörer och möjliggöra för den enskilde att leva ett självständigt liv. Den enskilde ska ha inflytande och vara delaktig i all planering som rör honom/henne. Arbetssättet ska utgå från det friska hos den enskilde. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa alltid stå i förgrunden. Effektmål Socialförvaltningen bedömer att nämndens effektmål både år 2014 och 2015 kan uppnås. Nämnden fattade den 17 mars beslut om ett antal nya indikatorer för år 2015 medan effektmålen kvarstår i stort sett som tidigare. Nedan följer en kort beskrivning av det arbete som bedrivs inom socialförvaltningens verksamheter för att nå uppsatta mål. Strategisk inriktning: Livskvalitet Insatserna inom socialnämndens verksamheter ska kännetecknas av god service och ett respektfullt bemötande. Genom arbetet med beslutade och implementerade etiska riktlinjer och värdighetsgarantin bedömer socialförvaltningen att målvärdena för beslutade indikatorer, trygghet i boende samt individuellt behovsprövad öppenvård inom IFO, nås år Utvecklingsprojektet Larm, säkerhet och service är ett projekt med syfte att undersöka hur nuvarande och framtida tekniska lösningar inom äldreomsorgen kan komma att utveckla verksamheten. Projektet kan i sin förlängning komma att frigöra resurser och skapa utrymme för att använda personalen på det mest optimala sättet i verksamheten. Detta i sin tur kommer att möjliggöra en förbättrad service och ökad tillgänglighet vilket stärker brukarens känsla av trygghet. Ett metodiskt arbete i både boende och daglig verksamhet för att stärka individens förmåga till självständighet och aktivt deltagande i samhällslivet bidrar till hög livskvalitet. Det leder även till att fler personer avsäger sig insatserna från Socialtjänsten/LSS för att klara sitt boende på egen hand. I arbetet med en långsiktig kompetensutvecklingsplan inom IFO kartläggs behovet av framtida kompetenser för att kunna erbjuda en kunskapsbaserad individ- och familjeomsorg med tidiga insatser. 42

43 Strategisk inriktning: Arbete Inom ramen för det strategiska inriktningsmålet Arbete lägger tidiga insatser inom Individoch familjeomsorgen grunden för att framtida stöd från socialtjänsten minskas. Planerad Familjecentral är ett exempel på det arbete som bedrivs för att så tidigt som möjligt nå familjer i behov av olika former av stöd. Att kunna erbjuda attraktiva praktikplatser inom socialförvaltningens verksamheter borgar för att trygga den framtida personalförsörjningen. Efter inventering av andelen personal med handledarutbildning ska en handledare med adekvat utbildning kopplas till varje praktikplats. Att påverka ungas framtida yrkesval genom att kunna erbjuda sommarjobb med meningsfull sysselsättning är ett annat sätt att aktivt arbeta för att säkra den framtida personalförsörjningen. Strategisk inriktning: Långsiktig hållbar tillväxt Införandet av ny teknik genom digitala nycklar inom Äldreomsorgen kommer att innebära att man framöver kan köra direkt till den brukare som larmat, istället för att som idag köra en omväg för att hämta upp nyckel där denna förvaras. Detta leder till minskade transporter och därigenom också en minskad miljöpåverkan. Verksamheten Att på olika sätt fortsätta utveckla verksamheten för att möta brukarnas behov kommer att vara prioriterat under de kommande åren. Detta sker både i den dagliga verksamheten men också genom olika projekt. En ökad samverkan med andra kommuner har flera positiva effekter. Samverkansformerna kommer att fortsätta utvecklas de kommande åren där planerad gemensam socialjour med ett antal skånska kommuner är exempel på kommunövergripande samverkan. Genomslaget av den nya lagstiftningen avseende individuell biståndsbedömning är idag svår att överblicka. Viss utökning av nattbemanning har redan effektuerats men eventuella ytterligare krav på utökning kommer ställa andra krav på verksamheten och dess bemanning. För att kunna utveckla och bedriva en effektiv verksamhet vid korttidsverksamheten och växelvården krävs nya lokaler. Med tidiga insatser, förebyggande åtgärder och en väl utvecklad öppenvård inom IFO kan antalet externa placeringar i viss mån undvikas och familjer därmed slippa splittras. Arbetet med sociala insatsgruppen (SIG - ett samarbete mellan IFO, polisen och skolan) fortsätter. SIG ger möjligheter till uppföljning och starka individuellt anpassade insatser på hemmaplan. Planerad Familjecentral, med beräknad driftstart år 2016, har som syfte att fånga upp familjer i behov av olika former av stöd för att förebygga framtida behov av insatser från socialtjänsten. Familjecentralen kommer att vara en samverkan mellan olika verksamheter i kommunen men också med Region Skåne En evidensbaserad socialtjänst ställer krav på såväl kompetensnivå som kompetensutveckling hos medarbetarna. Pågående kompetensutredning inom LSS kan medföra större utbildningskrav och kompetensutveckling av medarbetarna för att möta brukarnas behov. Inom IFO implementeras Funktionell Familjeterapi (FFT) som ett led i att bedriva en evidensbaserad socialtjänst. 43

44 Strategiskt viktiga frågor För att möta den förväntade demografiska utvecklingen av en åldrande befolkning krävs inom 10 år 100 nya platser på särskilt boende inom äldreomsorgen, och fram till 2032 totalt ca 150 nya platser. Detta motsvarar en kostnadsökning av ca 90 miljoner bara för särskilt boende. För hemtjänstens del förväntas en utökning med knappt 300 brukare fram till 2032, motsvarande en kostnad om ca 45 miljoner. Skulle trygghetsboende finnas som alternativ till särskilt boende skulle bilden dock bli en annan. Undersökningar visar att personer på trygghetsboende använder mindre hemtjänst än personer i samma ålderskategori som bor i eget boende. Flytt från trygghetsboende till särskilt boende sker i 25% lägre omfattning jämfört med från andra boendeformer. De personer som flyttar från trygghetsboende till särskilt boende gör detta i snitt 4 år senare jämfört med flytt från andra boendeformer. Den demografiska utvecklingen gör även personalförsörjningen till en strategiskt viktig fråga framöver. Inom några år väntas stora pensionsavgångar bland personalen inom främst äldreomsorgen, samtidigt som en ökande målgrupp för verksamheten kräver en utökning av personalstyrkan. Allt färre söker till vård- och omsorgscollege, och nämnden/förvaltningen behöver arbeta aktivt med att marknadsföra yrket för att säkra framtida personalförsörjning. Ekonomi Driftram 2015 I den tekniska budgetramen (enligt KF ) har ett tillskott skett för ökad internränta ifrån 2,5 % till 3,2 % med 102 tkr. Vidare har driftramen kompenserats för en allmän prisökning enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) beräknad av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i februari 2014 med tkr. Denna inkluderar även kompensation för kommande lönerörelse. Socialnämnden är en av de nämnder som from budget 2010 tilldelas resurser utifrån demografiska volymförändringar. I den tekniska ramen har en sådan justering gjorts med ett tillskott på netto tkr i jämförelse med driftram I detta system bygger socialnämndens ram på fem olika åldersgrupper/verksamhetsdelar vilka framgår av de så kallade fördelningsnyckeltalen, och som är specificerade i en särskild bilaga i slutet av dokumentet. I övrigt har ett antal beslutade organisatoriska förändringar påverkat ramen. Dessa avser överföring av resurser till kundtjänst, överföring av kostnaderna för telefoniservice, överföring av kostnaderna för politikernas läsplattor och överföring av personalkostnaden för förvaltningschefen, allt till kommunstyrelsen. Totalt innebär detta en reducering av driftramen med tkr. Slutligen har ramen tillförts 750 tkr enligt beslutet om att organisera den gemensamma måltidsservicen som en resultatenhet. Efter kommunfullmäktiges beslut justerades ramen för en i förhållande till 2014 oförändrad intern ränta. I kommunfullmäktiges beslut ökades ramen med tkr vilket avser en generell satsning på ökad omsorg med tkr som delvis kan täckas med stimulansbidrag från staten uppskattat till 900 tkr. 44

45 Tkr i löpande priser, netto Basbudget 2014 enligt KF Kompensation för ökad intern ränta 102 Förändring enl KF Förändring enl KF Förändring tom november Förändring enl KF Ram Investeringsplan Av de totala investeringarna under perioden (186,5 milj kr) utgör ett planerat äldreboende (72 milj kr) under åren 2017 tom 2019 den största investeringen. Därefter följer ersättningslokaler för korttidsboende (48 milj kr) åren 2015 tom 2017 och ersättningslokaler för psykiatriverksamhet (45 milj kr) åren 2016 tom Vidare finns ett förstärkt gruppboende (8 milj kr) åren 2015 och Inga av dessa projekt är anslag utan beräknade förkalkyler. Slutligen ingår investeringsramarna med 13,5 milj kr. Tkr i löpande priser, netto Spec Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Investeringstak* Investeringsram KF inv projekt Avvikelse mot tak *Enligt kommunfullmäktige Den fullständiga investeringsplanen i detalj med anslag from 2015 finns specificerad i en särskild bilaga. Observera att denna bilaga är indelad utifrån vilken nämnd som ansvarar för genomförandet, exv. så redovisas byggnation av fastigheter och anläggningar under servicenämnden. 45

46 Bildningsnämnden Uppdraget Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet vilket avser förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Effektmål Strategisk inriktning Arbete Trelleborgs kommun ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet Bildningsnämnden har kopplat följande effektmål till inriktningsmålet: Trelleborgs förskolor ska ligga i framkant i jämförelse med andra skånska kommuner när det gäller förskolans förtydligade kunskapsuppdrag, där alla barn är trygga och väl förberedda för grundskolan (Förskola) Skolan i Trelleborg ska vara en trygg och säker miljö där elever och vuxna möts med öppenhet och respekt. Alla elever ska oberoende av kön bli behöriga för gymnasiestudier som grund för ett framgångsrikt vuxenliv (Förskoleklass, grundskola, fritidshem) I särskolan ska varje elev ges möjlighet att hitta sin väg till ett självständigt liv (Särskola) Gymnasieskolan ska erbjuda en konkurrenskraftig utbildning med hög kvalitet och höga resultat, utformad enligt elevens förutsättningar och önskemål i syfte att förbereda inför vuxenlivet (Gymnasieskola) Strategisk inriktning Arbete Trelleborgs kommun ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne Bildningsnämnden har kopplat följande effektmål till inriktningsmålet: Vuxenutbildningen ska erbjuda en effektiv utbildning med hög kvalitet som ger den studerande möjligheten till fortsatt utbildning och/eller självförsörjning (Vuxenutbildning) 46

47 De förbättringsområden som bildningsförvaltningen arbetar med, för att förbättra resultaten av bildningsnämndens effektmål beskrivs i det följande: Effektmål förskola Trelleborgs förskolor ska ligga i framkant i jämförelse med andra skånska kommuner när det gäller förskolans förtydligade kunskapsuppdrag, där alla barn är trygga och väl förberedda för grundskolan Prognos för innevarande år Bildningsnämndens prognos för måluppfyllelsen i förskolan är att nöjd föräldraindex kommer att nås. Prognosen för Bornholmsmodellen är att målet inte kommer uppnås Kartläggning av femåringarnas fonologiska medvetenhet sker genom Bornholmsmodellen som är utformad för förskoleklassen. Modellen är inte förenlig med förskolans läroplan och indikatorn kommer därför inte följas upp fortsättningsvis. Ny indikator kommer utredas under hösten % av föräldrarna till förskolebarn anser, enligt en enkätundersökning, att deras barn stimuleras helt eller till stor del när det gäller barnets språkutveckling, 81 % när det gäller stimulans i barnets matematiska utvecklig och 93 % anger att deras barn känner sig trygga i gruppen. Bildningsnämndens arbete för högre måluppfyllelse år 2015 Trelleborgs förskolor har, i jämförelse med flera andra kommuner, en hög andel förskollärare i verksamheten. Skickliga pedagoger är den enskilt viktigaste faktorn för att höja kvaliteten. Det är angeläget att fortsätta rekrytera förskollärare och att höja andelen förskollärare på de enheter där den är låg för att öka likvärdigheten i kommunens förskolor. För att utveckla verksamheten mot högre måluppfyllelse krävs ett fortsatt fokus på det systematiska kvalitetsarbetet. Det övergripande syftet med uppföljningar och utvärderingar är att verksamheten ska utvecklas och därmed ge varje barn bättre förutsättningar för utveckling och lärande. Varje barns utveckling och lärande ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp och analyseras. Syftet är att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära. Forskning visar att mindre barngrupper för de yngre barnen i förskolan är en viktig kvalitetsfaktor. Bildningsnämndens resursfördelning tar hänsyn till detta och barngrupperna är mindre för de yngsta barnen. Förskoleverksamheten för de yngsta barnen är fortsatt ett fokusområde både vad gäller pedagogik, organisation och ekonomi. För att skapa en bättre kontinuitet vid övergångar mellan skolformerna har en arbetsgrupp tillsatts. 47

48 Skollagen är tydlig vad gäller skyldigheten att ge särskilt stöd till de barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. En utredning, vårterminen 2014, visar att ca12 % av barnen i förskolan har handlingsplaner. För att så tidigt som möjligt ge adekvat stöd till dessa barn finns det behov av ytterligare specialistkompetens. Effektmål förskoleklass/grundskola/fritidshem Skolan i Trelleborg ska vara en trygg och säker miljö där elever och vuxna möts med öppenhet och respekt. Alla elever ska oberoende av kön bli behöriga för gymnasiestudier som grund för ett framgångsrikt vuxenliv. Prognos för innevarande år Bildningsnämndens bedömning är att effektmålen för nöjd elevindex och meritvärdet i årskurs 9 kommer att uppnås Däremot prognostiserar bildningsnämnden att effektmålet behörighet till gymnasieskolan inte kommer att nås. Den enskilt största anledningen till att bildningsnämnden inte når uppsatt mål, gällande behörighet till gymnasiet, är bristande måluppfyllelse i matematik, vilket är ett grundläggande krav. Betygen höstterminen 2013 för åk 9 visar att 46 elever (13,5 %) inte har nått målen för godkänt i matematik. Motsvarande siffror för svenska är 20 elever (6,6 %), svenska som andra språk 6 elever (16,7 %) och engelska 32 elever (9,4 %). Samma elever står för en del av dessa resultat. Prognosen för meritvärden vårterminen 2014 är god med en beräknad höjning till 218 poäng (räknat på 17 betyg). Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor är stor. Bildningsnämndens arbete för högre måluppfyllelse år 2015 Arbetet med att förbättra matematikresultaten fortsätter. Antalet timmar i matematik är, enligt en ny förordning, utökat för de lägre årskurserna. I samband med detta har workshops/ kompetensutveckling genomförts tillsammans med förstelärarna i matematik. Efter läsåret 2014/2015 kommer alla lärare, som undervisar i matematik på grundskolan, ha deltagit i den statliga satsningen, matematiklyftet. Bildningsförvaltningen har dessutom beslutat om tätare uppföljning av matematikresultaten. I bildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete har två prioriterade områden pekats ut. Matematik samt läs- och skrivutveckling, med särskild betoning på tidiga insatser. För att lyckas i detta arbete krävs skickliga skolledare och lärare. Uppföljning i de högre årskurserna är viktigt eftersom framför allt pojkarnas måluppfyllelse och meritvärde tenderar att bli sämre i de högre årskurserna. Uppföljning av de prioriterade områdena kommer att ske systematiskt med hjälp av det digitala verktyget UNIKUM. Utveckling av digitalt lärande är en av ingångarna till ökat intresse för skolarbete framför allt hos pojkarna. Planering är påbörjad för införandet av digitala klassrum. 48

49 I en ny plan för utveckling av fritidshemmen framgår att utbildningen i fritidshemmen skall syfta till att eleverna skall inhämta kunskaper och värden med utgångspunkt från läroplanen. Förtydliganden i lagen, avseende elever i behov av särskilt stöd samt kränkande behandling, är en av orsakerna till att anmälningarna till Skolinspektionen ökat markant under det senaste året. Den anmälda skolan får anmärkningar om att mer kunde ha gjorts, trots att stora insatser genomförts. Effektmål gymnasieskola Gymnasieskolan ska erbjuda en konkurrenskraftig utbildning med hög kvalitet och höga resultat, utformad enligt elevens förutsättningar och önskemål i syfte att förbereda inför vuxenlivet. Prognos för innevarande år Bildningsnämnden gör bedömningen att målet för nöjd elevindex kommer att nås När det gäller målet för andelen elever med slutbetyg från Söderslättsgymnasiet inom fyra år samt målet gällande betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning är prognosen däremot att dessa inte kommer uppnås. Den enskilt största faktorn till att bildningsnämnden inte når målet för andelen elever med slutbetyg inom fyra år är bristande måluppfyllelse inom ämnet matematik. Under 2015 kommer gymnasieskolans alla program att ingå i den nationella satsningen, matematiklyftet. Bildningsnämndens arbete för högre måluppfyllelse år 2015 Söderslättsgymnasiet ska arbeta för att öka andelen elever med slutbetyg inom fyra år, öka andelen nöjda elever, förbättra samverkan med näringslivet och för att minska elevernas avhopp från nationella program. För att stärka det formativa förhållningssättet har gymnasiets ledningsgrupp påbörjat ett utvecklingsarbete tillsammans med Malmö högskola och förstelärarna. För att klargöra för eleven vilka kunskapsmål som utbildningen har och vilka krav skolan ställer kommer gymnasiet att utveckla en gemensam digital plattform för alla program. Det är bildningsförvaltningens bedömning att dessa utvecklingsområden kommer att leda till högre måluppfyllelse. Satsningen på en till en datorer kommer till hösten att utvidgas och därmed omfatta alla nationella program. Projektet välja rätt är en kartläggning av vilka insatser som kan göras för att minimera antalet avhopp. Arbetet fortsätter i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen. 49

50 Under hösten 2014 inleds ett omfattande utvecklingsprojekt inom arbetsplatsförlagt lärande (APL). Detta projekt finansieras av Skolverket och kvalitetssäkras av Malmö Högskola. Projektet innebär också ett utökat samarbete med näringslivet. Resurscentrum och studietorgen är prioriterade områden inom gymnasiet. Resurscentrum är ett komplement till de nationella programmen där elever med behov av stöd ges möjlighet att studera i mindre grupper med mer individanpassad undervisning. Antalet elever i behov av särskilt stöd kommer att öka de närmaste åren. För att bibehålla utbildningens kvalitet i verksamhetens alla delar måste programstrukturen och programinriktningar ständigt ses över. Effektmål särskola I särskolan ska varje elev ges möjlighet att hitta sin väg till ett självständigt liv Prognos för innevarande år Bildningsnämnden kommer inte följa upp indikatorerna för effektmålen inom särskolan, då antalet elever är för litet för att slutsatser kopplade till effektmålen ska kunna dras. Nya kvalitativa möjligheter att följa upp verksamhetens effektmål kommer utredas under hösten Bildningsnämndens arbete för högre måluppfyllelse år 2015 Analys visar att särskolan har goda resultat och en hög kvalitet i verksamheten. Komplexiteten inom träningsskolan har ökat och är mycket personalkrävande. Kvalitetssäkring av diagnostisering och mottagande i särskolan pågår. Rättsfall pågår avseende skadestånd för felaktig placering i särskolan, varav Trelleborgs kommun är föremål för två stämningar. Säkerställandet att rätt elever går i grundsärskolan respektive gymnasiesärskolan pågår. Den nya lärarlegitimationen skapar problem i särskoleverksamheten då det finns ytterst få lärare som har behörighet för undervisning i särskolan inom kommunen. Effektmål vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska erbjuda en effektiv utbildning med hög kvalité som ger den studerande möjlighet till fortsatt utbildning och/eller självförsörjning Prognos för innevarande år Prognosen för andelen kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut har slutfört kurs, är 82 %. 50

51 Bildningsnämndens arbete för högre måluppfyllelse år 2015 För att bättre kunna svara mot den skiftande efterfrågan hos medborgarna kommer vuxenutbildningen fortsatt att arbeta för en mer flexibel organisation. För att detta ska vara möjligt behöver ett ännu närmre samarbete utvecklas mellan vuxenutbildningen, gymnasieskolan och arbetsmarknadsförvaltningen. Vuxenutbildningen har iakttagit ett ökat intresse för lärlingsutbildningar och med hjälp av statliga medel kommer ett arbete att inledas för utveckling inom det området. För att vuxenutbildningen ska innehålla relevanta yrkesutbildningar och teoretiska kurser på grundläggande och gymnasial nivå ska ett kartläggningsarbete inledas som ska utmynna i en hållbar och långsiktig inriktning för vuxenutbildningens arbete. Kartläggningsarbetet ska bland annat granska hur efterfrågan har varit över tiden men också studera vuxenutbildningens måluppfyllelse och samverkan med arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsförvaltning och Region Skåne. Ett utvecklingsarbete har påbörjats med en digital lärplattform inom vuxenutbildningen för att smidigare kunna genomföra kursutvärderingar och följa upp elevers resultat. Verksamheten Förskola Trelleborgs förskolor har, i jämförelse med flera andra kommuner, en hög andel förskollärare i verksamheten. Skickliga pedagoger är den enskilt viktigaste faktorn för att höja kvaliteten. Det är angeläget att fortsätta rekrytera förskollärare och att höja andelen förskollärare på de enheter där den är låg för att öka likvärdigheten i kommunens förskolor. För att utveckla verksamheten mot högre måluppfyllelse krävs ett fortsatt fokus på det systematiska kvalitetsarbetet. Det övergripande syftet med uppföljningar och utvärderingar är att verksamheten ska utvecklas och därmed ge varje barn bättre förutsättningar för utveckling och lärande. Varje barns utveckling och lärande ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp och analyseras. Syftet är att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära. Forskning visar att mindre barngrupper för de yngre barnen i förskolan är en viktig kvalitetsfaktor. Bildningsnämndens resursfördelning tar hänsyn till detta och barngrupperna är mindre för de yngsta barnen. Förskoleverksamheten för de yngsta barnen är fortsatt ett fokusområde både vad gäller pedagogik, organisation och ekonomi. För att skapa en bättre kontinuitet vid övergångar mellan skolformerna har en arbetsgrupp tillsatts. Grundskola/förskoleklass/Fritidshem Skollagen är tydlig vad gäller skyldigheten att ge särskilt stöd till de barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. En utredning, vårterminen 2014, visar att ca12 % av barnen i förskolan har handlingsplaner. För att så tidigt som möjligt ge adekvat stöd till dessa barn finns det behov av ytterligare specialistkompetens. 51

52 Arbetet med att förbättra matematikresultaten fortsätter. Antalet timmar i matematik är, enligt en ny förordning, utökat för de lägre årskurserna. I samband med detta har workshops/ kompetensutveckling genomförts tillsammans med förstelärarna i matematik. Efter läsåret 2014/2015 kommer alla lärare, som undervisar i matematik på grundskolan, ha deltagit i den statliga satsningen, matematiklyftet. Bildningsförvaltningen har dessutom beslutat om tätare uppföljning av matematikresultaten. I bildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete har två prioriterade områden pekats ut. Matematik samt läs- och skrivutveckling, med särskild betoning på tidiga insatser. För att lyckas i detta arbete krävs skickliga skolledare och lärare. Uppföljning i de högre årskurserna är viktigt eftersom framför allt pojkarnas måluppfyllelse och meritvärde tenderar att bli sämre i de högre årskurserna. Uppföljning av de prioriterade områdena kommer att ske systematiskt med hjälp av det digitala verktyget UNIKUM. Utveckling av digitalt lärande är en av ingångarna till ökat intresse för skolarbete framför allt hos pojkarna. Planering är påbörjad för införandet av digitala klassrum. I en ny plan för utveckling av fritidshemmen framgår att utbildningen i fritidshemmen skall syfta till att eleverna skall inhämta kunskaper och värden med utgångspunkt från läroplanen. Förtydliganden i lagen, avseende elever i behov av särskilt stöd samt kränkande behandling, är en av orsakerna till att anmälningarna till Skolinspektionen ökat markant under det senaste året. Den anmälda skolan får anmärkningar om att mer kunde ha gjorts, trots att stora insatser genomförts. Gymnasieskola Söderslättsgymnasiet ska arbeta för att öka andelen elever med slutbetyg inom fyra år, öka andelen nöjda elever, förbättra samverkan med näringslivet och för att minska elevernas avhopp från nationella program. För att stärka det formativa förhållningssättet har gymnasiets ledningsgrupp påbörjat ett utvecklingsarbete tillsammans med Malmö högskola och förstelärarna. För att klargöra för eleven vilka kunskapsmål som utbildningen har och vilka krav skolan ställer kommer gymnasiet att utveckla en gemensam digital plattform för alla program. Det är bildningsförvaltningens bedömning att dessa utvecklingsområden kommer att leda till högre måluppfyllelse. Satsningen på en till en datorer kommer till hösten att utvidgas och därmed omfatta alla nationella program. Projektet välja rätt är en kartläggning av vilka insatser som kan göras för att minimera antalet avhopp. Arbetet fortsätter i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen. Under hösten 2014 inleds ett omfattande utvecklingsprojekt inom arbetsplatsförlagt lärande (APL). Detta projekt finansieras av Skolverket och kvalitetssäkras av Malmö Högskola. Projektet innebär också ett utökat samarbete med näringslivet. Resurscentrum och studietorgen är prioriterade områden inom gymnasiet. Resurscentrum är ett komplement till de nationella programmen där elever med behov av stöd ges möjlighet att studera i mindre grupper med mer individanpassad undervisning. Antalet elever i behov av särskilt stöd kommer att öka de närmaste åren. För att bibehålla utbildningens kvalitet i verksamhetens alla delar måste programstrukturen och programinriktningar ständigt ses över. 52

53 Särskola Analys visar att särskolan har goda resultat och en hög kvalitet i verksamheten. Komplexiteten inom träningsskolan har ökat och är mycket personalkrävande. Kvalitetssäkring av diagnostisering och mottagande i särskolan pågår. Rättsfall pågår avseende skadestånd för felaktig placering i särskolan, varav Trelleborgs kommun är föremål för två stämningar. Säkerställandet att rätt elever går i grundsärskolan respektive gymnasiesärskolan pågår. Den nya lärarlegitimationen skapar problem i särskoleverksamheten då det finns ytterst få lärare som har behörighet för undervisning i särskolan inom kommunen. Vuxenutbildningen För att bättre kunna svara mot den skiftande efterfrågan hos medborgarna kommer vuxenutbildningen fortsatt att arbeta för en mer flexibel organisation. För att detta ska vara möjligt behöver ett ännu närmre samarbete utvecklas mellan vuxenutbildningen, gymnasieskolan och arbetsmarknadsförvaltningen. Vuxenutbildningen har iakttagit ett ökat intresse för lärlingsutbildningar och med hjälp av statliga medel kommer ett arbete att inledas för utveckling inom det området. För att vuxenutbildningen ska innehålla relevanta yrkesutbildningar och teoretiska kurser på grundläggande och gymnasial nivå ska ett kartläggningsarbete inledas som ska utmynna i en hållbar och långsiktig inriktning för vuxenutbildningens arbete. Kartläggningsarbetet ska bland annat granska hur efterfrågan har varit över tiden men också studera Strategiskt viktiga frågor Enligt samstämmig forskning är undervisningens kvalitet, skickliga lärare samt förskolechefer och rektorer som är nära sin verksamhet och som utövar ett pedagogiskt ledarskap framgångsfaktorer för en skola med hög måluppfyllelse. För att öka undervisningens kvalitet och förbättra likvärdigheten inom kommunen behövs fortsatt arbete inom det kollegiala lärandet. Forskningen betonar även vikten av tidiga insatser, varför ett sådant synsätt ska genomsyra verksamheten inom samtliga skolformer. Vikten av en godkänd genomförd grundskoleutbildning kan inte nog betonas för den enskilda elevens framtida möjligheter. Många barn och elever har mycket stora behov av stöd för att kunna nå kunskapsmålen. En fortsatt utmaning är att ge barn och elever i Trelleborgs kommun bra och likvärdiga förutsättningar jämfört med andra kommuner. I en begärd nämndsutredning, Om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras, framgår att ett stort antal barn- och elever är i behov av extra stöd. Behoven motsvarar drygt 36 milj kr utöver tilldelad teknisk ram (140324). I föreliggande budget så tillförs 10 milj kr from år En långsiktig handlingsplan för att alla barn och elever skall nå sina kunskapskrav och mål kommer tas fram. Det fortsatta arbetet med information och kommunikationsteknik (IKT) är ett prioriterar område för att i högre grad tillgodose dagens krav på utbildning genom modern teknik. Utveckling av digitalt lärande är dessutom en av ingångarna till ökat intresse för skolarbete, framför allt hos pojkarna. 53

54 I det systematiska kvalitetsarbetet (SKA), som är viktigt för en högre måluppfyllelse, har behovet av att lägga fokus på läsutveckling och matematikundervisning från förskolan och genom hela skolsystemet identifierats. För att Trelleborgs kommun ska kunna möta kommande behov av skol- och förskoleplatser måste det samlade lokalförsörjningsarbetet fortsätta utvecklas. Sedan 2013 finns ett forum med representanter för bildnings-, samhällsbyggnads- och serviceförvaltningen. Fokus kommer under 2014, och sannolikt även under 2015, framför allt att läggas på möjligheter att tillskapa ytterligare förskoleplatser i en förtätad tätort. För att nya skol- och förskolelokaler ska komma på plats i den utsträckning som behövs, måste alla berörda nämnder och förvaltningar arbeta tillsammans för att ta tillvara de möjligheter som finns. Med anledning av kommande pensionsavgångar och ökande barn- och elevantal står bildningsnämnden inför stora rekryteringsbehov. Färre lärare kommer att utexamineras från högskolor och universitet vilket ytterligare försvårar rekryteringen. Trelleborgs kommun måste därför jobba mer aktivt för att erbjuda lärarstuderande praktikplatser. Samtidigt behöver fler och bredare kompetenser knytas till både förskole- och skolverksamheten. Att vara en attraktiv arbetsgivare blir därför än viktigare för framtiden, dels för att kunna behålla kommunens skickliga pedagoger men också för att underlätta vid framtida rekrytering. Ekonomi Driftram 2015 I den tekniska budgetramen (enligt KF ) har ett tillskott skett för ökad internränta ifrån 2,5 % till 3,2 % med 150 tkr. Vidare har driftramen kompenserats för en allmän prisökning enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) beräknad av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i februari 2014 med tkr. Denna inkluderar även kompensation för kommande lönerörelse. Bildningsnämnden är en av de nämnder som from budget 2010 tilldelas resurser utifrån demografiska volymförändringar. I den tekniska ramen har en sådan justering gjorts med ett tillskott på netto tkr i jämförelse med driftram I detta system bygger bildningsnämndens ram på fem olika åldersgrupper/verksamhetsdelar vilka framgår av de så kallade fördelningsnyckeltalen, och som är specificerade i en särskild bilaga i slutet av dokumentet. I övrigt har ett antal beslutade organisatoriska förändringar påverkat ramen. Dessa avser överföring av kostnaderna för telefoniservice, överföring av kostnaderna för politikernas läsplattor och överföring av personalkostnaden för förvaltningschefen, allt till kommunstyrelsen. Totalt innebär detta en reducering av driftramen med tkr. Vidare har ramen tillförts anslag i enlighet med beslut tagna sedan budget 2014 fastställdes i juni Dessa är om- och tillbyggnad Klagstorp skola 945 tkr, förskola centrala Trelleborg (Granlunda) 437 tkr, om- och tillbyggnad Pilevallskolan (A, B och D) tkr, återföring av sparbeting pga gymnasiereformen tkr och omorganisation av den gemensamma måltidsservicen till en resultatenhet tkr. Slutligen har de särskilda engångssatsningarna i 2014 års budget tagits bort motsvarande 50 tkr. 54

55 I kommunfullmäktiges beslut tillfördes resurser med 10 milj kr till barn i behov av särskilt stöd i grundskolan (exkl. förskoleklass) from budget Efter kommunfullmäktiges beslut så beslutades i november om ytterligare tilläggsbudget för ombyggnad av Pilevallsskolans A, B och D byggnader vilket innebär ökade driftkostnader from Vidare justerades ramen för en i förhållande till 2014 oförändrad intern ränta. I kommunfullmäktiges beslut ökades ramen med tkr vilket innehåller bl.a. en generell satsning med tkr. Dessutom sker en ytterligare förstärkning riktat till barn med särskilda behov tkr utöver de som ingick i den preliminära budgeten i juni. Vidare avsätts tkr till läxhjälp, tkr till yrkesvux och till minskade barngrupper. Dessa förstärkningar beräknas till delar kunna täckas av ökade riktade statsbidrag med tkr. Tkr i löpande priser, netto Basbudget 2014 enligt KF Kompensation för ökad intern ränta 150 Förändring enl KF Förändring enl KF Förändring tom november Förändring enl KF Ram Investeringsplan Investeringarna under perioden avser framförallt om- och tillbyggnad samt nybyggnation av förskolor motsvarande 203 milj kr eller 44 procent av de totala investeringsutgifterna för perioden Vidare ingår om- och tillbyggnad av skolor med 185,3 milj kr, ombyggnad för IT och AV centralen 17,9 milj kr, utbyte ventilationsanläggningar 30 milj kr, nya skolbussar 6 milj kr och investeringsramar 18,5 milj kr. Av de totalt beräknade utgifterna på 461 milj kr utgör 95,3 milj kr beviljade anslag. Avvikelsen mot investeringstaket beror på de beviljade anslagen för ombyggnad av Pilevallskolan där det dels skett en tidsförskjutning och dels beviljats ytterligare anslag i jämförelse med investeringsplanen från november Tkr i löpande priser, netto Spec Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Investeringstak* Investeringsram KF inv projekt Avvikelse mot tak *Enligt kommunfullmäktige Den fullständiga investeringsplanen i detalj med anslag from 2015 finns specificerad i en särskild bilaga. Observera att denna bilaga är indelad utifrån vilken nämnd som ansvarar för genomförandet, exv. så redovisas byggnation av fastigheter under servicenämnden. 55

56 Kulturnämnden Uppdraget Kulturnämndens uppdrag är att driva kommunens stora kulturinstitutioner som Biblioteken, Kulturskolan, Trelleborgs Museer (Museum, Axel Ebbes Konsthall samt Trelleborgen) och Parken. Dessutom ligger i uppdraget att driva den så kallade Allmänkulturen innefattande bland annat teknik- och servicegruppen och alla kulturföreningsbidrag, stora evenemang, barn- och ungdomskulturfrågor, scenteknik och mycket, mycket annat. Utifrån nämndens uppdrag servas även andra nämnder. Detta sker genom alla evenemang, inte minst via teknik- och servicegruppen. Andra samarbeten som just nu bedrivs internt tillsammans med andra förvaltningar är bland annat Skapande Skola. Externt bedrivs samarbetsprojekt och erfarenhetsutbyten tillsammans med ett flertal kommuner och vänorter samt Region Skåne med flera. Kulturnämnden har ansvaret för en stor mängd bidrag till sociala föreningar, pensionärsföreningar och studieförbund. 56

57 Effektmål Kulturnämnden bedömer att samtliga mål för 2014 kommer att uppfyllas med viss reservation för mål Antalet aktiviteter på folkbiblioteken per 1000 invånare som troligen är för högt ställt. Förslag till nya effektmål för 2015 Strategisk inriktning Livskvalitet Arbete Effektmål Indikator Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Kulturnämnden ska erbjuda SCB: Nöjd Kund Index 7,5 7,6 7,7 god service genom bra Biblioteksverksamhet verksamheter och trygga Antalet kulturaktivteter samlingspunkter på äldreboende Kulturnämnden ska erbjuda ett brett och kvalitativt utbud av kulturaktiviteter för samhällets alla medborgare Kulturnämnden ska aktivt arbeta för att öka kulturmedvetenheten hos barn och unga SCB: Nöjd Medborgar Index - Kultur SCB:s fråga Hur ser du på tillgången av kulturevenemang. Antal professionella kulturupplevelser för alla barn 2 16 år per år ,0 6,2 6, Långsiktig hållbar tillväxt Genom ett brett och kvalitativt kulturutbud ska kulturnämnden bidra till att medborgarna stärks i sin självkänsla Kulturnämnden ska aktivt bidra till en högre miljömedvetenhet Antal skolbibliotekarier Genomsnittligt antal lån per kommuninvånare på bibliotek (inkl alla media och barnlitteratur) I upphandlingar, beställningar och uppdragsgivande ställa krav på efterlevande av kommunens miljöpolicy och beaktande av betydande miljöaspekter % 100 % 100 % 57

58 Verksamheten Följande utmaningar ser kulturnämnden för verksamheten de närmsta tre åren med anledning av följande. Demografiska förändringar Ju fler nya invånare Trelleborgs kommun får desto större blir kraven på trygga mötesplatser, rik fritid, fler och bättre rekreationsmöjligheter och utökat kulturutbud. Förändringar gällande lagkrav, förordningar eller andra regelverk Bibliotekslagens omfattning och dess effekter kommer att påverka framtiden. Avtalet med den idéburna sektorn Trelleborg Tillsammans kommer också innebära förändringar. Strategiskt viktiga frågor Visionen: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. De strategiska inriktningarna som kommunfullmäktige fastslagit kommer att få en stor utveckling framåt om kommunen kan arbeta mer samlat i dessa frågor. Inriktningarna. Livskvalitet Arbete Långsiktigt hållbar tillväxt Hälsa Näringsliv Miljö Trygghet Utbildning Ekonomi Boende Självförsörjning Infrastruktur Upplevelser För att närma sig visionen och få en positiv utveckling av de strategiska inriktningarna (SI) måste Trelleborgs kommun ta tag i den negativa bild som finns om Trelleborg. Utbildningsnivån måste också höjas. Om Kommunen använder sektorerna kultur och fritid som utgångspunkt och nav i detta resonemang kommer den att kunna lösa alla andra frågor och mål i en längre process. Genom att satsa lite mer på kultur och fritid kommer automatiskt turism/besöksmålsnäringen att kunna utvecklas. Om denna utvecklas kommer kommunen att få ökad företagsamhet i form av bland annat kreativa näringar. Då har kommunen fått fokus på arbete, näringsliv och självförsörjning. Om kommunen satsar lite mer på kultur och fritidssektorerna kommer kommunmedborgarna att känna en större stolthet över såväl sig själva som för sin stad och byggd. Människor som känner stolthet är alltid mer utbildningsbenägna och ger naturligtvis också en positiv bild av Trelleborgs kommun. Då får kommunen fokus på utbildning och utbildningsnivån. Om kommunen får fler människor i arbete och fler företag till kommunen kommer samhällsekonomi att kunna stärkas. Genom en stärkt gemensam ekonomisk grund kan 58

59 kommunen få fokus på ytterligare strategiska inriktningar. Genom en stärkt ekonomi kan kommunen satsa på både miljöarbete, boende och infrastruktur. Om Trelleborgs kommun genom kultur och fritid kan skapa en bättre självkänsla och stolthet hos medborgarna för sin stad och bygd kommer kommunen som tidigare sagt få fler människor i arbete och slipper då ett ohälsosamt utanförskap. Ett utanförskap som skapar frustration och i sin tur till och med kan skapa kriminalitet kan då undvikas. Då får kommunen fokus på både hälsa och trygghet. De som i huvudsak kommer att beröras rent operativt är kultur- och fritidssektorerna, utvecklingsbolaget, tekniska förvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen samt givetvis kommunledningsförvaltningen. Egentligen tillhör stora delar av den tekniska förvaltningens arbetsområden kultursektorn och då avses i första hand gaturummet och park- och grönområden. Dessa områden är en naturlig del av kommunens samlade kulturmiljöer och kulturlandskap. Även samhällsbyggnadsförvaltningens arbetsområde är en del av den samlade kulturen med hänsyn till kulturbyggnation och ett estetiskt tilltalande byggnadsbestånd. Skapa ett attraktivt och levande gaturum. Det ger en bild av ett levande samhälle där alltid något händer. Det räcker inte med fina gator och fantastiska blomsteranläggningar. Folk vill ha mer att vara nyfikna på! Alkoholtillstånd, bygglov och miljötillstånd är andra viktiga frågor där kommunen måste bli både effektivare och mer flexibla. Om vi betänker att kommunen fastslagit följande verksamhetsidé; Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda trygghet och god service i livets olika skeden i ett hållbart samhälle., Då känns det ganska enkelt att försöka ta tag i problemen på bred front och med kommungemensamma resurser. 59

60 Ekonomi Driftram 2015 I den tekniska budgetramen (enligt KF ) har ett tillskott skett för ökad internränta ifrån 2,5 % till 3,2 % med 72 tkr. Vidare har driftramen kompenserats för en allmän prisökning enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) beräknad av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i februari 2014 med tkr. Denna inkluderar även kompensation för kommande lönerörelse. I övrigt har ett antal beslutade organisatoriska förändringar påverkat ramen. Dessa avser överföring av kostnaderna för telefoniservice, överföring av kostnaderna för politikernas läsplattor och överföring av personalkostnaden för förvaltningschefen, allt till kommunstyrelsen. Totalt innebär detta en reducering av driftramen med 801 tkr. Slutligen har de särskilda engångssatsningarna i 2014 års budget tagits bort vilket motsvarar 200 tkr. I kommunfullmäktiges beslut tillfördes 2,5 milj kr för genomförande av biblioteksplanen i syfte att öka läsandet hos barn. I projektet ingår bland annat en bibliotekarie pool för att öka närvaron på kommunens skolbibliotek. Slutligen tillfördes en så kallad särskild satsning som bara gäller år Denna (200 tkr) avser särskilda föreningsbidrag (se särskilt avsnitt). Efter kommunfullmäktiges beslut justerades ramen för en i förhållande till 2014 oförändrad intern ränta. I kommunfullmäktiges beslut ökades ramen med netto 500 tkr för införande av en kulturgaranti med 900 tkr och ökat föreningsstöd med 100 tkr. Dessa kostnadsökningar beräknas till delar täckas av ett statsbidrag för äldre i kulturen med 500 tkr. Tkr i löpande priser, netto Basbudget 2014 enligt KF Kompensation för ökad intern ränta 72 Förändring enl KF Förändring enl KF Förändring tom november Förändring enl KF Ram Investeringsplan I investeringsplanen finns två projekt utan anslag vilka skall behandlas av kommunfullmäktige. Dessa är kulturskolans till byggnad 22 milj kr år 2017 respektive Axel Ebbes tillbyggnad 16 milj kr åren 2017 och Tkr i löpande priser, netto Spec Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Investeringstak* Investeringsram KF inv projekt Avvikelse mot tak *Enligt kommunfullmäktige

61 Den fullständiga investeringsplanen i detalj med anslag from 2015 finns specificerad i en särskild bilaga. Observera att denna bilaga är indelad utifrån vilken nämnd som ansvarar för genomförandet, exv. så redovisas byggnation av fastigheter och anläggningar under servicenämnden. 61

62 Fritidsnämnden Uppdraget Fritidsnämndens uppdrag är att ge kommunens invånare och besökare ett rikt och varierat utbud av olika upplevelser inom såväl idrott och föreningsliv som fritidsgårdsverksamhet. Att genomföra diverse arrangemang och idrottsevenemang är ytterligare ett led i verksamheten. Lokaler och idrottsanläggningar hyrs ut till föreningar, skolor och allmänhet. Barn och ungdomar ges möjlighet till en meningsfull och stimulerande fritid genom trygga och drogfria mötesplatser på kommunens fritidsgårdar. Trelleborgs Badhus används flitigt av kommuninvånare och simklubbar. Ständig utveckling och planering sker av framtida behov gällande friluftsliv, sporthallar, idrottsarenor, badhus, fritidsgårdar och platser för spontan idrott och lek. Att inspirera barn och ungdomar att redan i tidiga år ta del av idrott och föreningsliv är ett av fritidsnämndens huvudmål. En viktig del i detta är det ekonomiska stödet till föreningarna i kommunen. Campingplatser för säsongsboende finns på Skateholms Camping och för åretruntboende på Dalabadets Camping som båda utarrenderas av fritidsnämnden. 62

63 Effektmål Effektmål 2014 Fritidsnämnden bedömer att samtliga mål kommer uppfyllas med reservation för det första målet Andelen av befolkningen som är föreningsaktiva i åldern 4-20 år som troligen är för högt ställt samt målet Antal deltagare tillfällen i föreningar, ålder 4-20 år (LOK) som är beroende av att investeringar genomförs enligt plan. Effektmål för Strategisk inriktning Livskvalitet Arbete Långsiktig hållbar tillväxt Effektmål Indikator Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Fritidsnämnden Andelen av 87 % 88 % 89 % ska erbjuda god befolkningen som är service genom bra föreningsaktiva i verksamheter och åldern 4-20 år trygga Trygghetsmätning 90 % 95% 98 % mötesplatser på fritidsgårdarna hur trygg känner du dig på väg till och från Fritidsgårdarna samt på Fritidsnämnden ska erbjuda ett brett och kvalitativt fritidsutbud för samhällets alla medborgare Fritidsnämnden ska aktivt arbeta för att stärka barnen och ungdomarnas hälsa genom bra möjligheter till aktiviteter Fritidsnämnden ska aktivit bidra till en högre miljömedvetenhet fritidsgårdarna SCB fråga: Hur man ser på våra idrottsoch motionsanläggningar SCB fråga: Möjligheterna för att kunna utöva sina fritidsintressen Antal deltagare tillfällen i föreningar, ålder 4-20 år (LOK) Andelen upphandlingar som innehåller miljökrav 6,3 6,4 6,5 7,2 7,3 7, % 100% 100 % 63

64 Verksamheten Följande utmaningar ser fritidsnämnden för verksamheten de närmsta tre åren med anledning av följande: Demografiska förändringar Ju fler invånare kommunen får desto större blir kraven på trygga mötesplatser, rik fritid samt fler och bättre rekreationsmöjligheter. Förändringar gällande lagkrav, förordningar eller andra regelverk Elitseriekrav på anläggningar tex Vångavallen kan få stora konsekvenser. Avtalet med den idéburna sektorn Trelleborg Tillsammans kommer också innebära förändringar. Strategiskt viktiga frågor Visionen: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. De strategiska inriktningarna som kommunfullmäktige fastslagit kommer att få en stor utveckling framåt om kommunen kan arbeta mer samlat i dessa frågor. Inriktningarna. Livskvalitet Arbete Långsiktigt hållbar tillväxt Hälsa Näringsliv Miljö Trygghet Utbildning Ekonomi Boende Självförsörjning Infrastruktur Upplevelser För att närma sig visionen och få en positiv utveckling av de strategiska inriktningarna (SI) måste Trelleborgs kommun ta tag i den negativa bild som finns om Trelleborg. Utbildningsnivån måste också höjas. Om Kommunen använder sektorerna kultur och fritid som utgångspunkt och nav i detta resonemang kommer den att kunna lösa alla andra frågor och mål i en längre process. Genom att satsa lite mer på kultur och fritid kommer automatiskt turism/besöksmålsnäringen att kunna utvecklas. Om denna utvecklas kommer kommunen att få ökad företagsamhet i form av bland annat kreativa näringar. Då har kommunen fått fokus på arbete, näringsliv och självförsörjning. Om kommunen satsar lite mer på kultur och fritidssektorerna kommer kommunmedborgarna att känna en större stolthet över såväl sig själva som för sin stad och byggd. Människor som känner stolthet är alltid mer utbildningsbenägna och ger naturligtvis också en positiv bild av Trelleborgs kommun. Då får kommunen fokus på utbildning och utbildningsnivån. 64

65 Om kommunen får fler människor i arbete och fler företag till kommunen kommer samhällsekonomi att kunna stärkas. Genom en stärkt gemensam ekonomisk grund kan kommunen få fokus på ytterligare strategiska inriktningar. Genom en stärkt ekonomi kan kommunen ju satsa på både miljöarbete, boende och infrastruktur. Om Trelleborgs kommun genom kultur och fritid kan skapa en bättre självkänsla och stolthet hos medborgarna för sin stad och bygd kommer kommunen som tidigare sagt få fler människor i arbete och slipper då ett ohälsosamt utanförskap. Ett utanförskap som skapar frustration och i sin tur till och med kan skapa kriminalitet kan då undvikas. Då får kommunen fokus på både hälsa och trygghet. De som i huvudsak kommer att beröras rent operativt är kultur- och fritidssektorerna, utvecklingsbolaget, tekniska förvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen samt givetvis kommunledningsförvaltningen. (Egentligen tillhör stora delar av den tekniska förvaltningens arbetsområden kultursektorn och då avses i första hand gaturummet och park- och grönområden. Dessa områden är en naturlig del av kommunens samlade kulturmiljöer och kulturlandskap. Även samhällsbyggnadsförvaltningens arbetsområde är en del av den samlade kulturen med hänsyn till kulturbyggnation och ett estetiskt tilltalande byggnadsbestånd.) Skapa ett attraktivt och levande gaturum. Det ger en bild av ett levande samhälle där alltid något händer.det räcker inte med fina gator och fantastiska blomsteranläggningar. Folk vill ha mer att vara nyfikna på! Alkoholtillstånd, bygglov och miljötillstånd är andra viktiga frågor där kommunen måste bli både effektivare och mer flexibla. Om vi betänker att kommunen fastslagit följande verksamhetsidé; Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda trygghet och god service i livets olika skeden i ett hållbart samhälle., Då känns det ganska enkelt att försöka ta tag i problemen på bred front och med kommungemensamma resurser. 65

66 Ekonomi Driftram 2015 I den tekniska budgetramen (enligt KF ) har ett tillskott skett för ökad internränta ifrån 2,5 % till 3,2 % med 96 tkr. Vidare har driftramen kompenserats för en allmän prisökning enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) beräknad av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i februari 2014 med tkr. Denna inkluderar även kompensation för kommande lönerörelse. I övrigt har ett antal beslutade organisatoriska förändringar påverkat ramen. Dessa avser överföring av kostnaderna för telefoniservice, överföring av kostnaderna för politikernas läsplattor och överföring av personalkostnaden för förvaltningschefen, allt till kommunstyrelsen. Totalt innebär detta en reducering av driftramen med 495 tkr. Vidare har ramen tillförts anslag i enlighet med beslut tagna sedan budget 2014 fastställdes i juni 2013 och detta avser bullerdämpningen vid Maglarps skjutbana 462 tkr. Slutligen har de särskilda engångssatsningarna i 2014 års budget tagits bort vilket motsvarar 200 tkr. I kommunfullmäktiges beslut tillfördes två så kallad särskilda satsningar som bara gäller år Dessa avser 200 tkr till särskilda föreningsbidrag och 500 tkr för att säkerställa och utveckla ridsporten i kommunen (se särskilt avsnitt). Efter kommunfullmäktiges beslut justerades ramen för en i förhållande till 2014 oförändrad intern ränta. I kommunfullmäktiges beslut ökades ramen med tkr vilket avser dels satsningar på flick idrott med tkr och ökat föreningsstöd med 100 tkr. Tkr i löpande priser, netto Basbudget 2014 enligt KF Kompensation för ökad intern ränta 96 Förändring enl KF Förändring enl KF Förändring tom november Förändring enl KF Ram Investeringsplan I investeringsplanen finns fyra projekt utan anslag vilka skall behandlas av kommunfullmäktige. Dessa är Beddinge tennisbanor 5 milj kr år 2017, inomhusarena för friidrott 12 milj kr år 2017, inomhushall för ungdomsverksamheten 10 milj kr år 2018 och konstgräs Albäck 8 milj kr Tkr i löpande priser, netto Spec Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Investeringstak* Investeringsram KF inv projekt Avvikelse mot tak *Enligt kommunfullmäktige

67 Den fullständiga investeringsplanen i detalj med anslag from 2015 finns specificerad i en särskild bilaga. Observera att denna bilaga är indelad utifrån vilken nämnd som ansvarar för genomförandet, exv. så redovisas byggnation av fastigheter och anläggningar under servicenämnden. 67

68 Arbetsmarknadsnämnden Uppdraget Arbetsmarknadsnämnden ansvarar för: Kommunens arbetsmarknadsinsatser för att förebygga arbetslöshet eller minska verkningarna av arbetslöshet samt erbjuda utbildning för att ge förutsättningar till egenförsörjning Handläggning och beslut gällande försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen Myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen avseende ensamkommande barn och unga Integrationsfrågor, bl.a. etableringsplaner, mottagande av nyanlända vuxna samt verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar Kommunens informations- och uppföljningsansvar för unga i åldern 16 till 20 år Samordning av insatser för unga i åldern 16 till 24 år Dödsboanmälan och övriga uppgifter enligt ärvdabalken Beställning av Svenska för invandrare från bildningsnämndens verksamhet 68

69 Effektmål Effektmål 2014 Bedömningen av måluppfyllelsen för 2014 grundar sig på nämndens årsanalys för 2013, verksamhetsplan för 2014 samt resultatet av de indikatorer som är kopplade till effektmålen. I bedömningen är hänsyn även tagen till den av nämndens verksamhet gjord omvärldsanalys och pågående förbättrings- och utvecklingsarbete. Beslutade indikatorer för 2014: Indikator 2014 Förväntad måluppfyllelse Antal ur målgruppen som blir självförsörjande genom arbete och/eller studier Antal som går från långvarig sjukskrivning till aktiv arbetsmarknadsinsats 285 Helt 30 Delvis Tid till arbetsmarknadssekreterare vid första kontakt 2 arbetsdagar Helt Andel som avslutar sina svenskstudier för invandrare till arbete och/eller vidare studier Handlingsplan för unga på boende Tid till att unga erbjuds kompetenshöjande insats genom navigatorcentrum Tid till att kontakt tas med ungdom inom det kommunala informationsansvaret Minskat antal barn som växer upp i familjer med långvarigt bidragsberoende 85 % Delvis 12 dagar från inflyttning Helt 4 arbetsdagar Helt 1 arbetsdag Helt 8,5 % Helt Ansökningar om externt finansierade projekt 8 st Helt Handläggningstid ekonomiskt bistånd 8 kalenderdagar Helt Tid till budget- och skuldrådgivare vid första kontakt 5 kalenderdagar Ej aktuellt Sökande utan egna tillgångar och som vid behov bedöms vara i behov av det ska erbjudas tak över huvudet Andel medarbetare som har tillgång till sms-tjänster i kommunikation med sökande 24 timmar Ej aktuellt 75 % Helt Pappersförbrukning inom förvaltningen ark Helt I två av indikatorerna bedöms nämndens verksamhet enbart delvis uppnå den förväntade effekten. Gällande personer som går från långvarig sjukskrivning till aktiv arbetsmarknadsplanering beror det till största del på att det idag finns en upparbetad team samverkan med vårdcentralerna i Trelleborgs kommun som underlättar kommunikationen och på ett tidigare stadium säkerställer att sjukskrivningarna är adekvata ur ett 69

70 arbetsmarknadsperspektiv. Gällande andelen som avslutar sina studier i svenska för invandrare till arbete och/eller fortsatta studier har nämnden enbart ringa påverkan på denna indikator då nämnden enligt gällande reglemente är tvingat att köpa svenska för invandrare av bildningsnämndens verksamhet. Effektmål 2015 Effektmål 1 Av samtliga sökande i nämndens verksamhet skall 27 % nå varaktig självförsörjning genom arbete eller studier under Antal sökande Genomströmning % Samtliga sökande Varaktighet Inskrivna i arbetsmarknadsmodul och/eller verktyget för KiA 6 månader eller längre Effektmål 2 Av de sökande som skrivs in i nämndens verksamhet under 2015 skall 28 % skrivas ut till självförsörjning genom arbete eller studier under året Antal individer som skrevs in under Genomströmning % Sökande som skrivs in Skrivs ut Unika individer som aktualiseras i arbetsmarknadsmodulen eller KiA verktyget under 2015 Enligt riktlinjer för arbetsmarknadsplanering Effektmålen är tänkta att påverka den av Kommunfullmäktige beslutade strategiska inriktningen Arbete och inriktningsmålet som lyder: Trelleborgs kommun ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne. Den indikatorn som nämnden anser sig kunna påverka genom sin verksamhet är den som rör andelen förvärvsarbetande. 70

71 I arbetet med framtagande av effektmålen för 2015 har nämnden gjort ett antal strategiska vägval kring synsätt, utfall, resultat och effekt. Nämnden har i sitt effektmålsarbete fört resonemang utifrån vad som är det nödvändiga respektive det möjliga att leverera utifrån givna förutsättningar samt vilka förutsättningar som krävs för att nämnden full ut ska kunna leverera till det av fullmäktige beslutade inriktningsmålet. Nämndens påverkan på den totala arbetslösheten i Trelleborgs kommun är på marginalen. De kommunala insatserna har ensamt svårt att påverka arbetslösheten i sin helhet. Under 2013 hade nämnden tillgång till cirka 30 % av samtliga arbetssökande trelleborgare. Insatserna för dessa grupper bidrar till att dämpa kostnadsutvecklingen för ekonomiskt bistånd. För att nämnden skall nå det möjliga och i högre grad ges möjlighet att påverka kommunfullmäktiges inriktningsmål förutsätts att nämndens verksamhet har möjlighet att arbeta med samtliga arbetslösa trelleborgare. Som ett steg för att nå detta har nämnden vid sitt sammanträde beslutat om att tillsätta en referensgrupp i syfte att arbeta fram en ansökan om att Trelleborgs kommun blir försökskommun med ansvar för all arbetsmarknadspolitik. Ytterligare förutsättningar för att nämndens verksamhet skall nå det möjliga är i korthet: Proaktivitet gentemot näringslivet Utbildningserbjudanden som motsvarar näringslivets kompetenskrav Näringslivet aktivt i lokalt CSR-arbete Arbete med Kraftsamlings Ge en timme -koncept Förvaltningen förväntas att fortsätta utmana system och strukturer Metod-, system- och kvalitetsutveckling Modiga och motiverade medarbetare Av den kommunala arbetsmarknadsstatistik som finns att tillgå ( framgår att nämnden har en hög grad av träffsäkerhet i sina insatser. I sin analys av möjligheten att nå effektmålen för 2015 har nämndens förvaltning gjort jämförelser med såväl Skåne som riket och de tre kommuner som enligt SKL är jämförbara utifrån antal kommuninvånare, socioekonomiskt underlag och pendling. (Motala, Falkenberg och Uddevalla). Satt i relation till såväl dessa kommuner som till Skåne och riket levererar nämndens verksamhet en högre andel avslut till arbete och studier till en lägre kostnad med hjälp av färre årsarbetare. De jämförelser som finns att tillgå gällande ekonomiskt bistånd visar på en positiv trend för nämndens verksamhet såväl gällande utbetalt ekonomiskt bistånd som gällande biståndets varaktighet och kostnaden för handläggningen av det samma. Verksamheten Konjunkturen på arbetsmarknaden har stor betydelse för arbetsmarknadsnämnden. Det är osäkert hur konjunkturen ser ut de kommande åren men det som kan skönjas är en trend där arbetslösheten stiger något och andelen långtidsarbetslösa ökar i högre grad i relation till den totala arbetslösheten. Vidare visar prognoser på att det är osäkert vilka branscher som blir drabbade. Dock kommer effektiviseringar inom näringslivet innebära att fler med kortare utbildning har svårare att få fäste på arbetsmarknaden. Oavsett vilka målgrupper som söker sig till nämndens verksamhet de kommande åren ska verksamheten vara anpassad och ha en kort och effektiv process för att möjliggöra att fler trelleborgare kommer ut i arbete eller studier. 71

72 Flera olika aktörer, så som statliga myndigheter, privata aktörer och kommunen är involverade i arbetet med trelleborgarens väg till arbete och studier. Insatserna överlappar ofta varandra och samordnas inte alltid. Ansvarfördelning och samverkan måste stärkas och kommer vara en viktig utmaning Arbetsmarknaden är inte längre lokal utan för trelleborgare är arbetsmarknadens spännvidd mer av regional, nationell och global karaktär vilket kommer bli än mer tydligt de kommande åren. Etableringsåldern för unga är en annan utmaning, Statistiska centralbyrån visar att etableringsåldern har ökat för kvinnor från 23 år 1970 till att idag vara 29 år. För män är förskjutningen 22 år till 27 år idag. Att en andel av de unga med akademisk utbildning inte kommer in på arbetsmarknaden som de utbildat sig till och i avvaktan försörjer sig på ett annat arbete försvårar rotationen på arbetsmarknaden för unga med kortare utbildning. Andelen unga i åldern år i Trelleborgs kommun kommer årligen att minska något kommande år. Från 2016 och framåt kommer dock den trenden att brytas och fler unga kommer gå på gymnasiet. Detta kommer sannolikt att innebära att antalet unga som lämnar skolan i förtid tyvärr kommer att öka om trenden som finns idag håller i sig. Hög ungdomsarbetslöshet är på många sätt ett utbildningsmisslyckande. Alltför många ungdomar lämnar i dag grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Den mest markanta skiljelinjen på arbetsmarknaden går mellan de ungdomar som fullföljer gymnasiet och de som hoppar av eller aldrig ens påbörjar sin utbildning. Därför är det av vikt att underlätta övergången från skola till arbetsliv och hitta nya och okonventionella metoder för detta. Det arbete som nämndens verksamhet idag gör tillsammans med bildningsförvaltningen och arbetsförmedlingen under arbetsnamnet IN behöver fullföljas och implementeras under de kommande åren. Prognostiserandet avseende mottagande av ensamkommande ungdomar till Trelleborgs kommun är beroende av många faktorer. Ytterst påverkas inkommande ensamkommande av krig och oroligheter i världen utanför EU. Av Migrationsverkets prognos framgår att ensamkommande barn och ungdomar årligen kommer ansöka om asyl under perioden Trelleborgs kommun har i dag tre asylplatser enligt gällande avtal med Migrationsverket. Med anledning av den förändrade lagstiftningen kring Migrationsverkets utökade möjligheter att anvisa ensamkommande till kommunerna har Länsstyrelsen tagit fram ett fördelningstal som innebär åtta asylplatser till Trelleborg. En asylplats beräknas cirkulera 2,5 gånger per år, vilket i sin tur innebär ett maxtal på 20 ensamkommande barn och ungdomar per år till 72