Mål och medel. Budget 2016 med flerårsplan Kommunfullmäktige Trelleborgs kommun

Transkript

1 Mål och medel Budget 2016 med flerårsplan Kommunfullmäktige Trelleborgs kommun 1

2 INNEHÅLL Sid. Nr INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 ALLMÄN ÖVERSIKT Omvärlden 5 Trelleborg 7 Så här styrs Trelleborgs kommun 12 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning 15 Budgetarbetet inför Ekonomi 22 Investeringar 26 VERKSAMHETEN Nämndernas ansvarsområden och ramar 29 BILAGOR Fördelningsnyckeltal Investeringsplan med budget , skattekollektivet 51 Investeringsplan med budget , taxekollektivet 55 2

3 Med mångfald som framgångsmotor Hur skapar vi ett hållbart och attraktivt Trelleborg framöver? Hur får vi störst utväxling av de medel vi har till vårt förfogande? Hur hushållar vi bäst med resurserna? Se där de grundläggande frågor som vi politiker har att arbeta med. Vi i Kvartetten som har majoritet i kommunfullmäktige denna mandatperiod svarar på dessa frågor genom olika beslut men vill också betona att vi gör det tillsammans med näringsidkare, föreningsliv och boende. Tillsammans kan vi se till att Trelleborg blir en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering och där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. Från december i år kommer det att vara möjligt att åka till och från Trelleborg med tåg! De för oss skåningar så välkända Pågatågen kommer att tur och retur gå två gånger i timmen på sträckan Helsingborg Trelleborg, via Lund och Malmö, vilket förbättrar pendlingsmöjligheterna avsevärt. Kommunen blir också mer attraktiv för etablering av verksamheter och kan därmed bygga vidare på stadens långa tradition av handel och tillverkningsindustri. Vi är nu invånare i Trelleborgs kommun. Många stadsbyggnadsprojekt är på gång i Trelleborg, både vad gäller bostäder och andra typer av lokaler. Detta tillsammans med vår strävan att komplettera bilden av Trelleborg som hamnstad till att också vara en kuststad gör att jag är övertygad om att befolkningsutvecklingen kommer att fortsätta vara positiv och att målet om att Trelleborgs kommun år 2028 ska ha minst invånare kommer att nås. Vi står nu inför en period av ekonomiska utmaningar som innebär att vi behöver omprioritera och se till att kommunens resurser används optimalt. Därför krävs ett långsiktigt och ansvarsfullt grepp om kommunens ekonomi. På förvaltningsnivå finns ett uppdrag med syfte att identifiera uppgifter som kan göras effektivare och bättre tillsammans. Större vikt ska läggas vid verksamhetsuppföljning och åtgärdsplaner för effektivare resursutnyttjande. Fokus ska vara på effektivisering och samarbete över förvaltningsgränserna. Samverkansvinsterna som detta ger förväntar vi oss ska leda till att mer resurser kan skapas för bibehållen eller t o m ökad välfärd. Välfärdsverksamheten ska värnas och utvecklas. Statligt riktat stöd till vård och omsorgsverksamheten förstärks genom kommunala insatser. Den statliga arbetsmarknadspolitiken ska fortsatt mötas av ett aktivt lokalt arbete för att fler Trelleborgare ska bli självförsörjande. Vi gör en särskild prioritering på totalt 23 miljoner inom tre nämndsområden: socialnämnden tillförs 10 miljoner till särskilt boende bildningsnämnden tillförs 10 miljoner till barn med behov av särskilt stöd tekniska nämnden tillförs 3 miljoner till ökade driftskostnader för Trelleborgs Centralstation och omgivande område 3

4 Vi i Kvartetten har som målsättning att, trots kärvt ekonomiskt läge, öka kvaliteten inom viktiga välfärdsområden, att öka kommunens attraktivitet för boende, näringsidkare och besökare, samt att höja ambitionen i arbetet mot en hållbar utveckling. Sammanfattningsvis lägger vi i Kvartetten en budget som gör att vi på ett ansvarsfullt sätt kan möta de behov som finns, och planera för morgondagens utmaningar. Trelleborg juni 2015 Torbjörn Karlsson Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Omvärlden Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar i sitt cirkulär (15:15) angående budgetförutsättningarna för åren som presenterades : Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Den bedömning vi gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmast föregående åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i en relativt snabb takt 2017 och Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna. 5

6 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 Sysselsättning, timmar* 0,3 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet, nivå 8,0 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 1,9 1,7 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8 Konsumentpris, KPI 0,0 0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Realt skatteunderlag** 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Korrigerat för regeländringar. 6

7 Trelleborg Det är en väl bevarad hemlighet. Ungefär som ett svampställe. Men det finns en plats där allting möts. En plats där de oändliga slätterna av norra Europas bästa åkermark möter 32 kilometer sandstrand. Och därefter: Havet och horisonten. En plats där 42 små byar och 32 kyrkor möter ett myllrande stadsliv, näthandelsföretag och Sveriges näst största hamn. En plats där människor möts. På riktigt. Ansikte mot ansikte. Över generationer. Över gränser. Det är en väl bevarad hemlighet. Men det finns en plats där havet möter slätten, och där det är nära till allt. Trelleborgs kommun kan beskrivas på många olika sätt. Trelleborgs kommun som organisation har som huvuduppdrag att leverera välfärdstjänster till medborgarna. Trelleborg är ett nav i två av Europas tillväxtregioner Öresundsregionen och Södra Östersjöregionen. Trelleborg är också utpekad som en av de regionala kärnorna i Skåne och som en del av tillväxtkorridoren i västra Skåne. Detta stämmer väl överens med identitetsbäraren Sydlig stad möter regional stad i fördjupningen av översiktsplanen för Trelleborgs stad. Under den kommande tiden behöver kommunen tillsammans med regionen och kommunerna i närområdet fortsätta att tydligare identifiera Trelleborgs roll som regional kärna och hur Trelleborg kan bidra till Skånes utveckling parallellt med kommunens egen utveckling. Trelleborgs kommun kommer även fortsättningsvis att prioritera arbetet med att utveckla kommunen som boende- och etableringsort. Även om Trelleborgs kommun tillhör de mest framgångsrika kommunerna i Sverige när det gäller befolkningsutveckling de senaste tio åren kommer det att krävas stora och samordnade insatser i arbetet med att uppnå befolkningsmålet om invånare år När år 2016 inleds kommer den nya regionaltågtrafiken att ha varit igång några veckor. Denna satsning är en viktig del i att marknadsföra Trelleborg som en framgångsrik boende- och etableringskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. För att vara en framgångsrik kommun både när det gäller att leverera välfärdstjänster och att locka nya medborgare, verksamheter och medarbetare krävs en omfattande samverkan mellan kommunens nämnder, förvaltningar och bolag. När det gäller kommunens ekonomiska utveckling så visar resultatet för 2014 ett i förhållande till tidigare år försvagat ekonomiskt resultat. Driftresultatet som för 2013 blev 32,6 miljoner kronor sjunker nu till 13,7 miljoner kronor. Detta skall jämföras med ett budgeterat resultat på 10,9 miljoner kronor. Bakgrunden till det försämrade resultatet är utfallet för nämndernas verksamhet som redovisar en avvikelse mot budget på totalt till miljoner kronor. Detta uppvägs dock till stora delar av ett positivt utfall för skatteintäkter och statsbidrag som blev 18,4 miljoner kronor mer än budgeterat års investeringsbudget uppgick till 371 miljoner kronor. Av dessa har 227 miljoner kronor använts. De större investeringarna under året är Ombyggnad av Klagstorps skola och Pilevallskolan samt insamlingssystem för avfall, energieffektivisering, ventilation och mark för Resecentrum. 7

8 Kommunfullmäktige har beslutat om fyra finansiella mål för 2014, vilka skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. Inget av dessa mål uppnås under Arbetsmarknadsläget Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? från 15 januari 2015 visar på en tillväxt av jobben hos både privata och offentliga arbetsgivare under Den stora jobbtillväxten kommer att ske inom yrken med tjänsteinriktning. Det gäller inte minst inom de offentliga områdena hälso- och sjukvård samt pedagogiskt arbete. Men det blir även fler jobb inom hotell och restaurang samt försäljning. Däremot fortsätter sysselsättningen att falla för yrken inom industriell tillverkning. Enligt Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik var totalt personer inskrivna som arbetslösa i april Det är färre än samma månad förra året. Arbetslösheten minskar framför allt bland ungdomar och inrikes födda. Räknat som andel av den registerbaserade arbetskraften var arbetslösheten (16-64 år) 7,7 procent i slutet av april, jämfört med 8,0 procent för ett år sedan. Andelen inskrivna arbetslösa ungdomar (18-24 år) var 12,9 procent (14,6 procent i april 2014). I Skåne var antalet personer inskrivna som arbetslösa och i Trelleborg var antalet Räknat som andel av den registerbaserade arbetskraften var arbetslösheten (16-64 år) 9,8 procent i Skåne samt 8,5 procent i Trelleborg (9,1 procent i april 2014). Andelen inskrivna arbetslösa ungdomar (18-24 år) var vid samma tidpunkt 16,5 procent i Skåne samt 16,4 procent i Trelleborg (20,5 procent i april 2014). Befolkningsutfall 2014 jämfört med befolkningsplan för 2014 Trelleborgs befolkning uppgick till invånare vid årsskiftet 2014/2015. Detta var en ökning under året med 136 invånare. Ökningen bestod av ett flyttnetto på 138 personer. I den slutliga statistiken ingår också en justering med två invånare vilket förklarar att totala befolkningsökningen blev 136 medan det i tabellen nedan redovisas 138. I tabellen anges också beräkning utifrån befolkningsplanen för befolkningsmålet invånare Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd I befolkningsplanen för 2014 bedömdes befolkningen öka med 250 invånare där födelseöverskottet beräknades till 26 och flyttnettot till 224 invånare. Antalet födda under året stämde väl med planen medan antalet avlidna var fler än beräknat. Antalet inflyttade blev 163 fler och antalet utflyttade 248 fler än planen. Befolkningsplanen för 2014 byggde bland annat på en bedömning av antalet färdigställda bostäder under året. Detta antal bedömdes till 111 men endast cirka 70 bostäder färdigställdes under

9 Sett till åldersgrupper blev 1-5 åringar 19 färre, 6-15 åringar 7 färre och åringar 4 färre än befolkningsplanen. Den stora utflyttaråldern, år, blev 72 färre än beräknat vilket betyder att fler flyttade ut än beräknat, detta gällde både män och kvinnor. De mellan 25 och 49 år blev 21 färre än beräknat medan de mellan 50 och 64 år blev 21 fler än beräknat. Yngre pensionärer, år, blev 5 fler och äldre pensionärer, 85 år och äldre, blev 21 färre än den bedömning som gjordes i befolkningsplanen för Befolkningsstruktur 2014 Trelleborgs befolkningsstruktur skiljer sig från rikets främst i åldrarna år där Trelleborg har klart lägre andel än riket. Trelleborg har istället en något högre andel av befolkningen i åldrarna år än riket. Befolkningsstrukturen anger antal personer i varje ålder per invånare Folkmängd per 1000 invånare i Trelleborgs kommun 2014 Folkmängd per 1000 invånare i riket 2014 Befolkningsplan Befolkningsplanen bygger på befolkningsmålet om invånare De årliga befolkningsökningarna bedöms till 265 för 2015 och till 288 för Därefter beräknas befolkningen öka med 1,17 procent per år vilket motsvarar en befolkningsökning med 510 invånare 2017 och, på lång sikt, 574 invånare Detta ställer höga krav på bostadsbyggnadsproduktionen under kommande år. För att uppnå befolkningsökningarna behöver 133 bostäder färdigställas under 2015, 144 bostäder under 2016 och 255 bostäder under Bostadsproduktionen behöver därefter ligga på nya bostäder per år fram till För de viktigaste åldersgrupperna gällande budgetplanering, barn och äldre, ser utvecklingen enligt befolkningsplanen ut enligt följande med utfall 2014 och plan samt 2028: år år år år år och äldre

10 Befolkningsutvecklingen enligt befolkningsplanen påverkar försörjningsbördan som beräknas få en mindre ökning under kommande år än för riket i stort. Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, utfall och plan ,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun Försörjningsbörda i riket Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, 0-19 år Försörjningbörda i Trelleborgs kommun, 65- år Försörjningsbördan är kvoten mellan antalet invånare i icke-yrkesverksam ålder (0-19 år och 65 år och äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (20-64 år). 10

11 En ökad befolkning ger också generellt fler invånare i varje ålder men det finns skillnader. Exempelvis beräknas de mellan 44 och 51 år bli färre 2028 då barnafödandet var lägre runt 1980 än under 60-talet då dagens åringar är födda. Förändring i antal personer efter ålder mellan 2014 och Skillnad i folkmängd mellan 2014 och

12 Så här styrs Trelleborgs kommun I Trelleborgs kommun styrs våra verksamheter utifrån ett ledningssystem som bygger på resultatstyrning. Syftet är att erbjuda kommuninvånarna bästa möjliga service utifrån givna resurser. Kommunens styrmodell Kommunfullmäktige anger en vision och strategiska inriktningsmål för den långsiktiga utvecklingen. Kommunfullmäktige fastställer även ägardirektiv till de kommunala bolagen samt beslutar om kommunens budget och årsredovisning. Nämnderna anger effektmål som beskriver på vilket sätt de bidrar till utvecklingen. Nämnderna fastställer också verksamhetsplaner som mer konkret beskriver vad som ska prioriteras i verksamheten. Övergripande fördelning av ansvar och roller Kommunfullmäktige: Vision och strategiska inriktningsmål Nämnder: Verksamhetsplaner med effektmål Kommunfullmäktiges inriktningsmål styr nämnderna Utgångspunkten i ledningssystemet är att kommunfullmäktige anger en vision och strategiska inriktningar för nämndernas verksamhet. Detta konkretiseras genom kommunens strategiska inriktningsmål. De uttrycker övergripande prioriteringar, vägval och strategiska ställningstaganden vad den politiska majoriteten anser vara viktigast att åstadkomma för kommunens långsiktiga utveckling. Inriktningsmålen är av generell karaktär och har ofta ett tydligt medborgarperspektiv. Inriktningsmålen anges i kommunens budget med flerårsplan. Nämndernas effektmål är åtaganden gentemot kommunfullmäktige Nämnderna utgår från kommunfullmäktiges inriktningsmål och ekonomiska ramar. Respektive nämnd anger därefter ett antal effektmål som beskriver dess åtagande i förhållande till kommunfullmäktige. Härmed uttrycker effektmålen även verksamhetens åtaganden i förhållande till Trelleborgarna, dvs. de konkreta resultat nämnderna tar ansvar för. Effektmålen ska knyta an till ett eller flera av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Därmed blir det tydligt på vilket sätt respektive nämnd bidrar till att inriktningsmålen uppnås. Respektive nämnd beslutar själv vilka inriktningsmål som dess verksamheter ska bidra till. Effektmålen ger uttryck för nämndens årliga prioriteringar, dvs. det verksamheten i första hand åtar sig att åstadkomma under det närmaste året. 12

13 Vision I Trelleborg har vi en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i kommunen i framtiden. Visionen beskriver ett önskat, framtida tillstånd som alla i kommunen har ett gemensamt ansvar att verka för. Den summerar därmed alla de mål som ska uppnås. Trelleborgs kommuns vision är följande: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och inriktningsmål Med kommunens övergripande vision som utgångspunkt har kommunfullmäktige beslutat om tre strategiska inriktningar och tillhörande inriktningsmål. Dessa strategiska inriktningar beskriver kommunens viktigaste prioriteringar: Livskvalitet (hälsa, trygghet, boende och upplevelser). Arbete (näringsliv, utbildning och självförsörjning). Långsiktig, hållbar tillväxt (miljö, ekonomi, infrastruktur). Utifrån dessa tre inriktningar har ett antal tydliga inriktningsmål formulerats. Till varje inriktningsmål anges indikatorer som beskriver hur målen ska följas upp. Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikatorer Livskvalitet hälsa trygghet boende upplevelse 1. Trelleborgs kommun ska upplevas som en trygg och attraktiv plats att leva och bo i med hög livskvalitet 2. Upplevelsen av Trelleborgs kommun ska hos invånare och besökare förstärkas utifrån kommunens genuina värden 1.1. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (SCB Nöjd Region Index - Helhet) 1.2. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (SCB Nöjd Region Index Trygghet) 2.1. Hur nöjda är medborgarna med det kommersiella utbudet i kommunen? (SCB. Nöjd Region Index) 2.2. Hur nöjda är kommunens medborgare med kulturutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) 2.3. Hur nöjda är kommunens medborgare med fritidsutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) 2.4. Hur upplever medborgarna äldreomsorgen? (SCB. Nöjd- Medborgar-Index) 13

14 Strategiska inriktningar Arbete näringsliv utbildning självförsörjning Inriktningsmål 3. Trelleborgs kommun ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet Indikatorer 3.1. Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor? Andel (%) behöriga till gymnasieskolans nationella program 3.3. Hur många (%) är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning? 4. Trelleborgs kommun ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne 4.1. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad i % av totala invånare mellan 20 och 64 år? 4.2. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 4.3. Andelen (%) invånare (20-64 år) med eftergymnasial utbildning Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (SCB, Nöjd kund index) Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikatorer Långsiktig, hållbar tillväxt miljö ekonomi infrastruktur 5. Trelleborgs kommun ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön Kommunens andel (%) av återvunnet hushållsavfall 5.2. Antal resor med kollektivtrafik (1000-tal) 5.3. Kommunens andel (%) miljöbilar av totala antalet bilar 14

15 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning För att skapa en handlingsberedskap inför framtida krav på ny verksamhet och kvalitetshöjningar angavs i budgetdirektiven ett antal finansiella mål som skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. Dessa har kommunfullmäktige fastställt i samband med Budget 2016 med flerårsplan för åren För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag För kommunens skattefinansierade investeringsverksamhet begränsa andelen nettoinvesteringar av summan skatter och statsbidrag till högst 10 procent För kommunens skattefinansierade investeringsverksamhet öka självfinansieringsgraden (avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna) till minst 83 procent För kommunens totala verksamhet bibehålla soliditeten vid lägst 60 procent Enligt den nu presenterade budgeten kan det konstateras att: För målsättningen att det totala driftresultatet (förändring av eget kapital) skall motsvara minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag, så uppnås detta i budget 2016 som redovisar + 43,0 miljoner kronor helt i enlighet med målet. För åren så utgår det framräknade utgiftstaket ifrån att målet skall hållas. För målsättningen att begränsa andelen nettoinvesteringar av summa skatter och statsbidrag för skattefinansierade verksamheten till högst 10 procent så klaras målsättningen inte för något år, även om 2017 och 2018 ligger marginellt över. För år 2016 redovisas 12,0 procent och för åren 2017 och ,1 respektive 10,2 procent. När det gäller målet att öka självfinansieringsgraden dvs. avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten till minst 83 procent, så klarar inte något av åren av att uppfylla målsättningen. För 2016 blir självfinansieringsgraden 54,3 procent, för år 2017 blir den 63,3 procent och för år ,6 procent. För 2016 innebär det att budgeten saknar 73,9 miljoner kronor i egna medel. Slutligen när det gäller soliditetsmålet så uppfyller inte något av åren målsättningen med en beräknad soliditet på lägst 60 procent. För år 2016 beräknas 48,2 procent, för år ,0 procent och för år ,6 procent. Perioden präglas således fortfarande av en i förhållande till det ekonomiska utrymmet för hög investeringstakt och därigenom ett behov av nyupplåning. 15

16 Budgetarbetet inför Härmed föreligger en budget som uppfyller både balanskravet och kommunfullmäktiges mål för God ekonomisk hushållning dvs. ett resultat motsvarande minst 2 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet är för 2016 beräknas till +43,0 miljoner kronor helt, i enlighet med målet. Samtidigt skall också noteras att det finns en budgetmarginal på 24,8 miljoner kronor och att kommunstyrelsens oförutsedda anslag är budgeterat till 10 miljoner kronor. Utgångsläget för ramtilldelningarna är de Riktlinjer för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige i december 2014 fastställt för åren och som framgår av Budget med flerårsplan för åren Målen för god ekonomisk hushållning för åren framgår under avsnittet Riktlinjer för God ekonomisk hushållning i föreliggande budgetdokument. Den av regeringen i april presenterade vårpropositionen och vårändringsbudgeten har inte beaktats då riksdagen fattat beslut om förslagen kring vårändringsbudgeten så sent som den 16e juni och att budgetpropositionen med ytterligare detaljer presenteras först den 21e september. Detaljerna i nämndernas driftramar framgår av avsnittet om Nämndernas ansvarsområde och ramar i föreliggande budgetdokument. Den investeringsplan som nu föreligger innehåller de beslut som kommunfullmäktige tagit tom juni 2015 och bygger på den flerårsplan som kommunfullmäktige beslöt om i december From år 2015 gäller en ny investeringsprocess som består av ett antal olika delar. En mål- och investeringsdialog genomförs under oktober november. Då tas ett underlag fram till kommunfullmäktiges beslut om en långsiktig investeringsplan för de kommande fem åren och här klarläggs vilka investeringar som prioriteras. Samtidigt beslutar kommunfullmäktige om ett investeringstak för kommunstyrelsen och nämnderna inför det kommande årets budgetarbete. I den nya processen så är det kommunfullmäktige som beslutar om investeringar från fem miljoner kronor och därutöver. Kommunstyrelsen och nämnderna förutsätts erhålla tillskott för ökade driftskostnader i samband med dessa beslut. Detta skall ske vid två tillfällen per år, juni respektive november. Behov av större investeringar, som uppkommer under perioden, ska således inte bli föremål för tilläggsbeslut av kommunfullmäktige. För att finansiera de investeringsprojekt som understiger fem miljoner kronor tilldelas kommunstyrelsen och nämnderna egna investeringsramar. Inom dessa har kommunstyrelsen och nämnderna rätt och skyldighet att göra omdisponering mellan olika projekt. Behov av omdisponering kan t.ex. uppkomma då ett projekt försenas. Vid kommunfullmäktiges beslut om driftbudgetramar i mars skall eventuell kompensation för ökade driftkostnader till följd av investeringsramarna ingå. Kommunens investeringstak utgår från de av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen. För den skattefinansierade verksamheten beräknas investeringstaket dels utifrån investeringsvolymen i förhållande till skatter och statsbidrag och dels via finansieringsanalysen som avskrivningarnas och resultatets andel av investeringsvolymen dvs självfinansieringsgraden. För den taxefinansierade verksamheten finns ännu inte några fastställda mål, men även här är självfinansieringsgraden ett viktigt nyckeltal. De investeringar som kan genomföras utan upplåning finansieras således med summan av avskrivningar, resultat och anläggningsavgifter. Kommunfullmäktige kan därutöver besluta om att finansiera vissa investeringar med upplåning och/eller taxehöjning. 16

17 Investeringsplanen för skattekollektivet ligger över det finansiella utrymmet för den årliga investeringsvolymen d.v.s. högst 10 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett investeringstak på 214,9 miljoner kronor för Under åren beräknas kommunens totala behov av investeringar till miljoner kronor vilket innebär ett genomsnitt på ca 315 miljoner kronor per år. I detta ingår ombudgeteringarna ifrån 2014 till För skattekollektivet utgör det totala behovet för samma period miljoner kronor eller ca 252 miljoner kronor i genomsnitt och för år 2016 redovisas 258 miljoner kronor vilket således är högre än det totala investeringstaket (enl skatte- och statsbidragsprognos april 2015). Av de beräknade nettoinvesteringar år 2016 på totalt 351 miljoner kronor utgör 166 miljoner kronor anslag. För investeringsplanen skall beaktas att i föreliggande dokument redovisas en flerårsplan med budget för perioden De redovisade nettoinvesteringarna inkluderar således både anslag dvs. projekt där de ekonomiska medlen disponeras direkt av respektive nämnd efter kommunfullmäktiges beslut samt en beräkning av utgifter/inkomster för övriga planerade projekt (förkalkyl). Både anslag och övriga projekt ingår i underlaget för investeringsdialogen som kommer att genomföras under oktober månad. Ekonomiavdelningen återkommer med förslag på tidplan och anvisningar inför denna. Enligt kommunallagen får från och med år 2013 medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning alternativt riktlinjer för resultatutjämningsreserv. I november 2013 beslutade kommunfullmäktige om sådana riktlinjer för RUR. I samband med detta beslut avsattes också 33 miljoner kronor i en resultatutjämningsreserv. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är enligt förarbetena till lagstiftningen att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet understiger genomsnittet och att man på så sätt har indikerat en lågkonjunktur. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. För Trelleborgs kommun gäller att uttag från RUR endast kan ske för att täcka underskott d.v.s. att årets resultat efter balanskravsjustering är negativt. Vidare att den underliggande skatteunderlagsutvecklingen för riket och aktuellt budgetår understiger den genomsnittliga ökningen under de senaste tio åren. Som underlag för denna analys skall Sveriges kommuner och Landsting (SKL) beräkningar i aktuellt budgetcirkulär användas. Med SKLs prognos (april 2015) så beräknas detta vara fallet för 2014 men ej för övriga år under perioden (se nedan). Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år Snitt 10 år 3,9 3,9 4,0 4,0 3,9 Årlig 3,6 4,5 5,2 4,3 4,2 Differens 0,3 0,6 1,2 0,3 0,3 Det är av största vikt att mål och riktlinjer som är av betydelse för en kontinuerlig verksamhetsutveckling fastställs av kommunfullmäktige och anges tydligt i budget med flerårsplan. Måluppfyllelsen skall följas upp genom olika indikatorer som mäter verksamhetens kvalitet med tydligt fokus på resultat. Nämnder och bolag har i uppdrag att följa kommunfullmäktiges budget med flerårsplan och omsätta denna till verksamhetsplaner med budget och mätbara effektmål för sina verksamheter. Effektmålen skall beskriva ett resultat eller ett önskat läge som en nämnd vill uppnå inom ett specifikt område kopplat till 17

18 fullmäktiges inriktningsmål. Effektmålen skall ha en direkt koppling till inriktningsmålen. Nämndernas effektmål skall uttryckas så tydligt att de tillsammans visar hur vi åstadkommer god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. När det gäller de beloppsmässigt bestämda driftramarna för år 2015 så bygger dessa i utgångsläget på den driftbudget för 2015 som kommunfullmäktige fastställde i december 2014 med justeringar enligt kommunfullmäktige beslut tom februari Vidare utgick driftramarna från den befolkningsplan som kommunfullmäktige fastställde i mars En annan viktig förutsättning i arbetet med ramarna har varit en oförändrad utdebitering av den kommunala skattesatsen på 20,36 kronor per skattekrona. Utifrån dessa underlag tilldelades nämnderna i ett särskilt beslut i kommunfullmäktige den 23 mars 2015 resurser enligt en så kallad teknisk budgetram som sedan diskuterats under budgetdialogen den april. Nämndernas tekniska ramar är baserade på tre olika förutsättningar. Dels finns det en grupp av nämnder som får tilldelat resurser som anslag utan koppling till demografiska förändringar, dels en grupp nämnder som tilldelas resurser utifrån volymförändringar i befolkningsunderlaget och dels de så kallade avgifts- eller taxekollektiven som redovisas som balansräkningsenheter. I den första gruppen, dvs. de anslagsbundna nämnderna, ingår kommunstyrelsen, överförmyndarnämnden, valnämnden, kulturnämnden, fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och tekniska nämnden (skattekollektivet). I den andra gruppen finns de verksamheter som tilldelas resurser utifrån volymförändringar enligt den demografiska förändringen i befolkningsplanen och de så kallade fördelningsnyckeltalen (se särskilt avsnitt). Här ingår merparten av kommunens verksamhet dvs. socialnämnden, bildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden. I den tekniska ramen för 2016 så påverkas dessa ramar med totalt 0,2 miljoner kronor vilket fördelar sig som en reducering av socialnämndens ram (3,1 milj kr), en ökning av bildningsnämndens ram (3,3 milj kr) och en ökning av arbetsmarknadsnämndens ram (0,1 milj kr). I den tredje gruppen finns taxekollektiven, dvs. elnät-, vatten- och avloppsverksamheten samt avfalls- och återvinningsverksamheten. I föreliggande budget har de taxefinansierade verksamheterna budgeterats med ett nollresultat. I de tekniska budgetramarna har initialt beaktats den tilläggsbudget som beslutats t.o.m. februari Därefter har ramarna uppdaterats med beslut t.o.m. april. Dessutom har de budgetposter som endast avser 2015 års budget, som t.ex. särskilda satsningar, tagits bort från förslaget för Vidare har ett antal mindre justeringar av framförallt organisatorisk art arbetats in i ramarna för Dessa avser överföring av kundtjänst ifrån teknisk nämnd och överförmyndarnämnd till kommunstyrelsen samt överföring av kostnaderna för arkivtjänsten från övriga nämnder till kommunstyrelsen. Vidare har ramtillskottet för ekomat som i budget 2015 tilldelades servicenämnden fördelats ut till socialnämnden respektive bildningsnämnden. Slutligen har en del kostnader som redovisas inom den så kallade finansförvaltningen ökat i jämförelse med Detta gäller bl.a. kostnader för pensioner. Dessa förändringar och justeringar innebär en nettokostnadsökning med 10 miljoner kronor för 2016 i jämförelse med den budget för 2015 som fastställdes av kommunfullmäktiges i december. 18

19 Enligt beslutet i kommunfullmäktige i mars 2013 angående ny investeringsprocess så skall nämnderna tilldelas investeringsramar för hantering av investeringsprojekt under 5 miljoner kronor. Kapitalkostnaderna för dessa har schablonmässigt beräknats och matchats mot kapitalkostnadsförändringarna enligt anläggningsvärde vid bokslut Utifrån denna beräkning har tekniska nämnden kompenserats med 1,2 miljoner kronor from budget När det gäller kapitalkostnaderna så tillämpar kommunen principen att följa den av SKL rekommenderade räntan. För 2016 föreslår SKL en internräntesats på 2,4 procent dvs 0,1 procent lägre än för Driftramarna för skattekollektivet har därför reducerats med motsvarande dvs totalt 0,7 miljoner kronor. From budget 2015 så tillämpas en ny princip vad gäller kompensation för pris- och lönekostnadsökningar då de skattefinansierade verksamheterna kompenseras för inflationen med ett sammanvägt prisindex dvs. SKLs Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Kompensation har därigenom tillförts med 2,7 % baserat på nämndernas nettokostnader exkl kapitalkostnader dvs. totalt 53,8 miljoner kronor. Principerna för hur indexet beräknats samt utfallet av beräkningen framgår av SKLs cirkulär 15:7 vilket publicerats under februari. Stor osäkerhet råder avseende lönerörelsen Endast två tillsvidareavtal är klara, Vårdförbundet/Fysioterapeuterna och AkademikerAlliansen. Båda är sifferlösa. Förhandlingar mellan de centrala parterna ska genomföras avseende avtal för Kommunal, Lärarfacken och Vision/SSR/Ledarna. Lokalt måste stor hänsyn tas till lönepolitik och det rådande ekonomiska läget. Noteras kan att regeringen aviserat att de från och med 2016 kommer att satsa pengar i budgeten till löneökningar till de bästa lärarna. Det handlar om löneökningar på upp till kr per individ. Detta för att öka attraktiviteten i läraryrkena. Enligt förslaget ska dock löneöversyn, i vanlig ordning, skötas lokalt mellan parterna. Vad detta får för konsekvenser både nationellt och lokalt är svårt att förutsäga. Med budgetdialogen och nämndernas budgetskrivelser som underlag beslutade kommunfullmäktige om följande ändringar i den tekniska ram som har beskrivits ovan. Minskade driftramar för 2016 med 3 procent för socialnämnd och bildningsnämnd samt 4 procent för resterande nämnder, en reducering på totalt tkr. Därefter sker en särskild prioritering på totalt tkr inom tre nämndsområden: socialnämndens ram tillförs tkr till särskilt boende bildningsnämndens ram tillförs tkr till barn med behov av särskilt stöd tekniska nämndens ram tillförs tkr till ökade driftskostnader för Trelleborgs Centralstation och omgivande område Återstående utrymme ifrån den generella reduceringen av driftramarna används dels till att återställa resultatet till kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning dvs tkr och dels till att skapa en budgetmarginal på totalt tkr. Den senare fördelar sig med tkr på KFs budgetmarginal och tkr på KS anslag för oförutsedda behov. 19

20 Resultatet och budgetmarginalen behövs som en buffert för att bl.a. klara av negativa överraskningar i en osäker omvärld, fortsatt minskande skatteintäkter och kostnader för samverkansavtalet mellan kommuner och regioner. Vidare har kommunen fortsatt stora investeringsvolymer framför sig och ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag är en del av självfinansieringen av dessa. När det gäller övriga budgetförutsättningar så är dessa beskrivna i avsnittet om Trelleborg. Här skall dock noteras att budget 2016 bygger på en för kommunen fortsatt ökande befolkning och med ett enligt kommunfullmäktige justerat befolkningsmål. Målvärdet invånare beräknas nu att uppnås år 2028 mot tidigare beräkning år Befolkningsplanen redovisas under avsnittet om Trelleborg. När det gäller de gemensamma intäkterna, dvs. skatter och generella statsbidrag samt finansnettot i övrigt skall följande nämnas. Ekonomiavdelningen har i sina kalkyler för skatteunderlaget utgått ifrån de beräkningar av skatteunderlagets utveckling som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade den 29 april 2015 (15:15). Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, april 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2 23,9 Reg, april 2,6 5,3 5,7 5,3 4,7 25,9 ESV, mars 3,1 4,9 4,5 4,5 4,4 23,3 SKL, febr (ram) 3,2 5,1 5,1 4,5 4,3 24,1 I jämförelse med SKLs februari prognos som kommunens tekniska ram byggde på så har skatteunderlaget ökat för åren 2014 tom 2016 men minskat för perioden 2014 tom 2018 som helhet. Detta beror på framförallt att SKL nu räknar med att arbetsmarknaden uppnår balans tidigare dvs. under 2016 och att sysselsättningsökningen därmed avtar from År 2016 påverkas dock samtidigt positivt bl.a. av nedreviderade grundavdrag. Beräkningen av skatteintäkterna i övrigt bygger på en för år 2016 oförändrad kommunal utdebitering med 20,36 kronor per skattekrona. Detta gäller även för resten av planperioden dvs. tom år När det gäller kommunens eget skatteunderlag så har Trelleborg en egen skattekraft på i stort sett oförändrad nivå dvs. ca 92 procent av riksgenomsnittet. Av denna anledning är Trelleborgs kommun fortfarande en mottagare inom inkomstutjämningssystemet. Under år 2016 tillförs kommunen 415 miljoner kronor via detta system. I övriga generella statsbidrag och avgifter som redovisas i resultatplanen finns även den s.k. LSS-avgiften. From år 2004 infördes ett system för utjämning av skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva en verksamhet som klarar av att leva upp till kraven i Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade. Systemet är en helt igenom mellankommunal angelägenhet utan någon form av statlig finansiering. Ända sedan systemet infördes har Trelleborgs kommun ingått i kommungruppen som har bättre förutsättningar än riksgenomsnittet och kommunen har därför fått betala en utjämningsavgift. Denna var under år ,8 miljoner kronor. Enligt nu föreliggande preliminära beräkningar ifrån SCB och SKL och med kommunens befolkningsplan kommer kommunens avgift bli 25,3 20

21 miljoner kronor för Detta är 1,3 miljoner kronor högre än utfallet för Vidare ingår kostnadsutjämningssystemet som skall jämna ut de strukturella skillnaderna mellan kommunerna för framförallt den obligatoriska och lagstadgade verksamheten. Även här är Trelleborg en betalarkommun med en beräknad avgift på 30,3 miljoner kronor för 2016, vilket är svårt att jämföra med utfallet för 2015 då detta innehåller ett antal justeringsposter pga det nya systemet för kostnadsutjämningen. Från och med år 2008 ersattes den tidigare statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. För åren efter införandet påverkas denna av framtida indexeringar av avgiften samt förändringar av taxeringsvärdena. De senare kan då naturligtvis komma att såväl öka som minska intäkten. Under åren 2009 och 2010 har en preliminär avgift utbetalas till kommunerna enligt samma belopp som för Därefter sker en avräkning under följande år när nya fastighetstaxeringar har genomförts. För år 2016 har kommunens intäkt ifrån fastighetsavgiften preliminärt beräknats till 81,5 miljoner kronor vilket är 5 miljoner kronor högre än prognosen för Inom övriga finansiella poster som redovisas i resultattablån ingår finansnettot med kommunens kostnadsräntor respektive intäktsräntor. Under kostnadsräntorna finns räntor som beräknats på det finansieringsbehov som föreligger enligt finansieringsanalysen. Föreliggande beräkning bygger på ett nyupplåningsbehov med totalt 255 miljoner kronor inklusive förskottering och medfinansiering av statlig infrastruktur under Om man undantar det senare så kvarstår 199 miljoner kronor. Vidare finns inom kostnadsräntorna en ersättning till kommunens tre taxefinansierade verksamheter dvs. elnät, vatten & avlopp och avfall som erhåller intäktsränta på sitt kapital. I budget 2016 är det beräknat till 3,9 miljoner kronor. Från och med budget 2009 infördes en avgift som de kommunala bolagen ska betala för det borgensansvar som kommunen åtar sig vid bolagens externa upplåning. Beslut finns om att en marknadsmässig borgensavgift som ska utgå vid lån med kommunal borgen till AB Trelleborgs Hem att gälla från och med Borgensavgiftens storlek fattas i anslutning till den enskilda upplåningen. För övriga kommunala bolag uppgår borgensavgiften till 0,5 procent av lånebeloppet. Borgensavgiften debiteras per lån från och med Garantiavgiften för Trelleborgs Energiförsäljnings AB uppgår till 0,5 procent. I budget 2016 beräknas detta ge kommunen en intäkt på 8,5 miljoner kronor. I budget 2016 finns också beräknat ett sammantaget utdelningskrav med 1,3 miljoner kronor på kommunens olika bolag. När det gäller övriga intäkter så har en del taxor och avgifter diskuterats under budgetdialogen. Eventuella justeringar och höjningar kommer att preciseras i samband med höstens arbete med verksamhetsplanerna. 21

22 Ekonomi Resultatplanen visar respektive års beräknade ekonomiska resultat (verksamheternas resultat). Den beskriver vilka intäkter som beräknas tillföras verksamheten under året samt vilken resursförbrukning dvs. kostnader som planerad verksamhet beräknas föra med sig. Då resultatplanen på så sätt anger de totala intäkterna i relation till kostnaderna ger detta en budgeterad förändring av eget kapital när det gäller kommunens ekonomi som helhet. När det gäller kommunens ekonomi som helhet så föreligger en budget som uppfyller som uppfyller både balanskravet och kommunfullmäktiges mål för God ekonomisk hushållning dvs ett resultat motsvarande minst 2 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet är för 2016 beräknat till +43,0 miljoner kronor i enlighet med det finansiella målet. Finansiella nyckeltal Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan Soliditet % 58,6 51,3 48,2 48,0 47,6 Långfristiga skulder/invånare kr Resultatet (förändring av eget kapital) som andel (%) av summan skatter och statsbidrag 0,7-0,7 2,0 2,0 2,0 Verksamh nettokostnader andel (%) av skatteintäkter o generella statsbidrag 99,4 100,2 97,3 97,0 96,9 Verksamheternas nettokostnader, förändring i % mot föregående år 3,7 4,0 1,2 3,1 3,8 Skatteintäkternas o gen sbidr förändring i % 2,1 3,0 4,2 3,4 4,0 Finansnetto milj kr -0,9-12,2-8,8-12,5-14,1 Andelen (%) totala nettoinvesteringar för skattekollektivet av summan skatter och statsbidrag Självfinansieringsgraden (%) dvs avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna för skattekollektivet Nyupplåningsbehov* som andel (%) av totala nettoinvesteringarna 8,5 14,2 12,0 10,1 10,2 60,5 26,8 54,3 63,3 63,6 13,6 58,1 56,6 44,2 38,6 Prognos 2015 i tablån avser delårsrapport 1.I ovanstående tablå ingår ej projektanslag ur den sociala investeringsfonden för budget *Exkl förskottering 22

23 Resultatplan Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnd Valnämnd Revisorerna Socialnämnd Bildningsnämnd Kulturnämnd Fritidsnämnd Arbetsmarknadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Servicenämnd Teknisk nämnd skatte fin verksamhet Teknisk nmd - nätverksamhet Teknisk nmd - vatten avlopps verksamhet Teknisk nmd - renhållningsverksamhet Finansiering VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag/utj bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRA ORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT Prognos 2015 i tablån avser delårsrapport 1. I ovanstående tablå ingår ej projektanslag ur den sociala investeringsfonden för budget

24 Resultatplan och investeringsplan sammanfattas i en kassaflödesanalys. Denna visar hur nettoinvesteringarna ska finansieras under året samt hur årets drift- och investeringsverksamhet påverkar kommunens finansiella reserver i form av likvida medel (årets kassaflöde). Kassaflödesanalys Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Ändrad redovisningsprincip Justering för övriga ej likviditets påverk poster Från verksamh för förändr av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fodringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Invest/försäljn immatrl anl tillgångar Försäljning av immateriella anl. tillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anl. tillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finaniella anl. tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån/lånebehov Amortering låneskuld Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsvverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE

25 Balansräkningen/prognos redovisar kommunens ekonomiska ställning vid respektive årsslut (balansdagen). I sammandrag redovisas samtliga tillgångar och skulder samt eget kapital. I nedanstående ingår de beräkningar som gjorts i samband med framtagande av finansieringsplan och investeringsplanen för åren 2016 tom Balansprognos Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekn. anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd /lager 234 Fordringar Kassa och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL Summa AVSÄTTNINGAR Summa SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Prognos 2015 i tablån avser delårsrapport 1. I ovanstående tablå ingår ej projektanslag ur den sociala investeringsfonden för budget