INNEHÅLL KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE KOMMENTERAR BUDGET 2013 MED FLERÅRSPLAN ALLMÄN ÖVERSIKT VERKSAMHETEN BILAGOR. Sid.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLL KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE KOMMENTERAR BUDGET 2013 MED FLERÅRSPLAN 2014-2015 3 ALLMÄN ÖVERSIKT VERKSAMHETEN BILAGOR. Sid."

Transkript

1 1

2 INNEHÅLL Sid. Nr KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE KOMMENTERAR BUDGET 2013 MED FLERÅRSPLAN ALLMÄN ÖVERSIKT Omvärlden 4 Trelleborg 7 Så här styrs Trelleborgs kommun 11 Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen 16 Budgetarbetet inför Särskilda satsningar Fördelningsnyckeltal Investeringar 26 Resultatplan 28 Finansieringsplan 30 Balansprognos 32 VERKSAMHETEN Nämndernas ansvarsområden och ramar 34 BILAGOR Spec. investeringar 52 2

3 På fast grund när det stormar i världen utanför Bedömare från olika institut runt om i vår värld och vårt land talar ständigt om att snart sker det en ljusning. Detta har vi hört i flera år, utan att ljusningen infunnit sig. Trelleborgs kommun har klarat sig bra genom flera år av svåra ekonomiska förutsättningar och skakigheter världen över. Den som följer utvecklingen generellt sett i kommunsektorn ser också att kommuner går in med sparåtgärder och skattehöjningar för att kunna hantera sina kommande års budgetar. Trelleborg går mot strömmen och håller en stadig kurs på ett stormigt hav. Vi värnar om vår befintliga verksamhet och säkerställer den samt gör satsningar för framtiden. I årets budget finns det två investeringar som var och en för sig innebär stora satsningar på vår framtida utveckling. Den ena investeringen är förslaget på det efterlängtade badet i Anderslöv, som under många år diskuterats men först nu hamnat i en investeringsbudget. Detta är en satsning på att få vår landsbygd än mer attraktiv och skapa möjligheter för andra aktörer till investeringar i Anderslöv. Den andra investeringen är vår satsning på en ny räddningsstation i Trelleborg. Det finns så klart ett behov ut räddningshänseende, ur arbetsmiljö och moderniseringsaspekter att göra denna investering, men det är minst lika mycket en del i vår stads omvandling. Vi har fått möjligheten att utveckla den tomt där Centralskolan en gång låg. Genom ett aktivt arbete kan vi nu omvandla ännu en centralt belägen tomt till annat än markområde för kommunal verksamhet. Vi står dessutom inför stora förändringar på och omkring området där Övre busstation idag är belägen. Projekt som syftar till att bygga vår stad och kommun än mer attraktiv och lockande för både trelleborgare, besökare och blivande trelleborgare. Framtidens Trelleborg håller på att skapas utan att för den sakens skull förneka vårt arv. Den som är utan historia liknas oftast vid ett träd utan rötter. Trelleborgs stad och kommun är inte utan rötter, utan vi är ett livaktigt fruktbärande träd som sträcker sig mot himmeln och framtiden. Det gäller att stå med rötterna fast förankrade i den trelleborgska myllan när det stormar. Visst kan trädet vaja i vinden, men vi står ändå starka och kan hantera än den ena kastvinden som den andra stormen. På god grund strävar vi efter ständig förbättring. Vi arbetar ständigt med vår övergripande vision i fokus. Trelleborgs kommun är en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Vägen dit kan i vissa fall vara lätt, i andra sammanhang svår, men vårt arbete kommer ändå vara att ständigt sträva dit. Trelleborg i juni 2012 Ulf Bingsgård Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Omvärlden När regeringen presenterade sin vårbudget den 16 april och därmed sin bild av den svenska ekonomin var huvudbudskapet ganska tydligt, nolltillväxt i år men bättre Den höga farten i svensk ekonomi har mattats betänkligt på grund av den allt svagare internationella utvecklingen. BNP förväntas nu ha ökat med 3,9 procent 2011 mot de i budgetpropositionen beräknade 4,1 och för 2012 med beskedliga 0,4 procent mot de i budgetpropositionen beräknade 1,3 procent. För 2013 skruvas takten upp till 3,3 procent mot tidigare beräknade 3,5 procent. Bakgrunden är att under hösten och vintern 2011 har den ekonomiska återhämtningen i världsekonomin och i Sverige kommit av sig. Oron har varit stor för de finansiella marknaderna och de skuldsatta staterna. Situationen är dock nu mer stabil enligt regeringen. ECB:s utfärdande av treåriga lån till låg ränta har påtagligt minskat risken för att de statsfinansiella problemen sprider sig till banksektorn. Däremot kvarstår bekymren för hur Europas skuldsatta ekonomier ska kunna klara av att få tillväxt i sina ekonomier då besparingskraven är mycket stora. Det innebär att det finns risk för att recessionen i Europa kvarstår även nästa år. Huvudscenariot är dock att det blir en viss BNP ökning i Europa från och med 2013 men att återhämtningen tar mycket lång tid. Den svagare internationella efterfrågan leder till att den svenska exporten inte ökar alls 2012 och även till låga investeringar. Hushållen är också försiktiga med att konsumera inte minst på grund av oron i omvärlden. De grundläggande förutsättningar i den svenska ekonomin i form av hushållens ekonomi, offentliga finanser, skuldsättning och konkurrenskraft är emellertid relativt goda. Efterfrågan i ekonomin väntas öka i och med att förtroendet hos företag och hushåll stärks när situationen på de finansiella marknaderna fortsätter att stabiliseras. Finansdepartementet bedömer att det blir en traditionell återhämtning i den svenska ekonomin med ökad export, investeringar och ökad hushållskonsumtion. Men att det tar lite längre tid än vad de tidigare bedömt. Anders Borg poängterar dock att risken i prognosen ligger på nedåtsidan. Arbetslösheten ökar till 7,8 procent år 2012 och ligger kvar på denna höga nivå även Ett stort problem är om den pågående inbromsningen i svensk ekonomi får större negativa permanenta effekter på arbetsmarknaden, framförallt genom att grupper som i nuläget står långt från arbetsmarknaden inte kommer in på den. Det finns även indikationer på att matchningen på arbetsmarknaden har försämrats den senaste tiden. Om detta beror på strukturella faktorer kan jämviktsarbetslösheten bli högre än vad som antas i prognosen, vilket i så fall ger sämre tillväxtförutsättningar framöver. Jämfört med föregående prognos har antalet arbetade timmar reviderats upp kraftigt avseende historiska år och utvecklingen av arbetade timmar är något svagare i prognosen framåt än vid tidigare långtidsbedömningar. Det låga resursutnyttjandet och relativt låga löneökningar leder till att den underliggande inflationen kommer vara under två procent och regeringen antar att riksbanken sänker reporäntan från dagens 1,5 procent till 1,0 procent under sommaren Denna räntenivå beräknas kvarstå ca ett år innan reporäntan höjs i takt med den starkare konjunkturen. Det finansiella sparandet väntas visa svagt underskott i år men förstärks betydligt när konjunkturen stärks. Diskussionen kring det låga resursutnyttjandet i svensk ekonomi, i kombination med hyfsat starka statsfinanser som borde kunna användas till att stimulera ekonomin, kommenterar finansministern med att vid en svagare konjunktur försvagas statsfinanserna snabbt och i dagens turbulenta tid är det nödvändigt att ha ordentliga 4

5 säkerhetsmarginaler. Han aviserar dock att om läget fortsätter att stabiliseras torde det finnas visst utrymme i höstens budgetproposition för mer strukturåtgärder. När det gäller den kommunala ekonomin så presenteras inga tydliga förslag som påverkar sektorn, utan förslag till förändringar skjuts fram till höstens budgetproposition. Regeringen bedömer att kommunsektorn klarar balanskravet genom att anpassa sina kostnader till balanskravet. Den kommunala konsumtionens ökningstakt begränsas till ca 0,5 procent per år. Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar sin senaste bild av den ekonomiska utvecklingen i en ekonomisk rapport under april månad och i sitt cirkulär (12:15) angående budgetförutsättningarna för åren som presenterade Allt fler tecken tyder på en förbättrad konjunktur. Hushållen lättar på sina plånböcker samtidigt som företagens framtidsförväntningar ljusnar. Inte bara här hemma utan också i andra länder är tongångarna nu mer positiva. Mycket talar därför för att konjunkturen är på väg att vända upp igen. Men även om många tecken pekar rätt kvarstår att skuldkrisen i Sydeuropa fortsätter lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därför inte bli mycket mer än måttlig. BNP beräknas öka 0,6 procent i år och 2,6 procent Stora utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår därmed. Den bräckliga tillväxten ger inte utrymme för någon sysselsättningsökning. Istället stiger arbetslösheten. Det fjärde kvartalet 2011 föll BNP med 1,1 procent. Även första kvartalet i år har BNP:s utveckling varit svag. Den negativa utvecklingen under vinterhalvåret drar ner tillväxttalet för 2012 som helhet. Trots att BNP från och med det andra kvartalet beräknas växa med omkring 2,5 procent i årstakt blir ökningen för helåret 2012 enbart 0,6 procent. I kalenderkorrigerade termer motsvarar det en ökning med 1,0 procent. En tillväxt på 2,5 procent är inte tillräcklig för att på något avgörande sätt förbättra läget på arbetsmarknaden. Arbetslösheten fortsätter därför att stiga en bit in på Uppgången i arbetslösheten blir dock måttlig. På helårsbasis handlar det enbart om några tiondels procent. Från och med 2014 antas det bli bättre fart i svensk ekonomi. Bedömningen för åren utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6 procent. Det innebär att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. När ekonomin når jämvikt 2016 är arbetsmarknadsläget och löneutvecklingen i samklang med en inflation på 2 procent. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin SKL Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 5,9 4,0 1,0 2,6 3,5 3,7 3,3 Sysselsättning, timmar* 2,6 2,3 0,0 0,1 1,0 1,2 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,6 7,8 7,9 7,3 6,7 6,3 Timlön, nationalräkenskaperna 0,5 3,2 3,3 3,2 3,4 3,7 4,0 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,5 3,2 2,9 3,1 3,7 4,0 Konsumentpris, KPIX 1,8 1,1 1,4 1,1 1,4 1,6 1,7 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 2,3 *Kalenderkorrigerad utveckling. 5

6 Ett avgörande villkor för att utvecklingen ska bli så bra som vi räknar med är att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former och att oron för ett finansiellt sammanbrott gradvis lättar och minskar i betydelse. Den senaste tidens signaler tyder på att utvecklingen är på rätt väg och att det värsta skulle vara över. Tillväxten i inte minst Sydeuropa kommer dock att förbli begränsad under flera år framöver. Det begränsar utvecklingen i övriga Europa och då också den svenska ekonomins tillväxt. Men med efterhand bättre fart i Europa blir det också bättre fart i Sverige. Tillväxtutsikterna för svensk ekonomi är i övrigt mycket ljusa. Den privata sektorns finansiella sparande är högt vilket innebär att en betydande potential finns för ökad privat konsumtion och företagsinvesteringar. Samtidigt är statens och kommunsektorn finanser i relativt gott skick trots lågkonjunkturen. I den offentliga sektorn finns inga behov av budgetsaneringar och besparingar som i många andra länder. Sammantaget innebär det att den svenska ekonomin har potential att växa relativt snabbt när utvecklingen i euroområdet väl börjar stabiliseras. 6

7 Trelleborg Kommunen står inför stora utmaningar. Trelleborg är ett nav i två av Europas tillväxtregioner - Öresunds- och Södra Östersjöregionerna. Vårt geografiska läge vid Östersjön och med en kvarts resväg till bron över Öresund, gör kommunen attraktiv för såväl boende som näringsliv. Utbyggnaden av den kommunala servicen måste hålla jämna steg med kommunens tillväxt. Verksamheterna ska utvecklas och kvaliteten ska hållas hög. I tider som vi står inför är det extra viktigt att fundera över nya vägar och lösningar för att fullgöra våra gemensamma välfärdsuppdrag. När det gäller kommunens egna ekonomiska utveckling så kan det i arbetet med delårsrapport för perioden t.o.m. april 2012 konstateras att prognosen för 2012 slutar på ett resultat på 20,3 miljoner kronor. Det är 15,8 miljoner kronor sämre än budget. Finansiering visar på en positiv avvikelse med 5,6 miljoner kronor, medan nämnderna har negativ avvikelse med 21,6 miljoner kronor. Skatter och statsbidrag ser ut att bli bättre än budget vilket även sociala avgifter gör. Finansnetto och pensionskostnaderna har negativa prognoser. Investeringarna uppgick den 30 april till 31,5 miljoner kronor. Prognosen för 2012 års investeringar är 257,2 miljoner kronor, vilket avviker mot budget med 65,4 miljoner kronor. Inget av kommunfullmäktiges fyra finansiella mål uppfylls enligt denna prognos. Det nationella arbetsmarknadsläget har under årets första fyra månader varit stabilt om än något avvaktande i jämförelse med samma period Vare sig antalet sysselsatta, arbetslösa eller arbetade timmar visar, nationellt, några säkerställda förändringar jämfört med april I Trelleborgs kommun märks en svag nedgång. Antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen har minskat med 27 % under årets första fyra månader jämfört med 2011 samtidigt som antalet kvarstående platser har ökat med 15 %, vilket kan tolkas som att glappet mellan den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden i relation till den kompetens som finns hos arbetssökande har ökat något. Totala antalet arbetssökande har ökat något under den senaste månaden (1,8 %), ökningen i sin helhet går att härleda till gruppen arbetssökande i program. Ungdomsarbetslösheten i Trelleborg är fortsatt hög, relaterat till riket, dock något lägre än under samma period Antalet unga i program ökar något medan den öppna ungdomsarbetslösheten minskar något. Genomströmningen i jobbgarantin för ungdomar är relativt konstant och flertalet av dem som lämnar garantin går vidare till arbete och studier. Det är dock av vikt att notera att andelen unga som lämnar garantin för ungdomar till del även går vidare in i jobb- och utvecklingsgarantin för vuxna. Vecka 20 var 78 ungdomar i Trelleborg aktuella för denna insats och att tendensen är att fler unga börjar vuxenlivet som långtidsarbetslösa. Att bryta detta mönster och att arbeta för att dessa unga etablerar sig i arbetslivet är en av de stora utmaningarna för Trelleborgs kommun. Gemensamt för dessa unga är att de saknar den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden och merparten av dem har ofullständiga gymnasiebetyg. Situationen har sedan tidigare uppmärksammats av bland annat samordningsgruppen för Navigatorcentrum som under våren gemensamt ansökt hos Samordningsförbundet i Trelleborg om medel som möjliggör riktade insatser för gruppen. Insatserna beräknas komma igång under hösten. Arbetet med företagsföreningarna i Trelleborgs kommun har intensifierats under årets första månader. Under parollen Ge en timme av din tid för en god affär mobiliserar det lokala näringslivet för mottagande av personer i behov av nätverk på arbetsmarknaden. Hittills under 7

8 året (maj 2012) har näringslivet skänkt drygt timmar av sin tid till arbetssökande. Bilden av en tudelad, komplex och avvaktande arbetsmarknad har dominerat under perioden. Genomströmningstiden för bidrag och arbetslöshet ökar vilket i sig är en positiv trend, parallellt ökar andelen sökande i program vilket tyder på en högre grad av långtidsarbetslöshet. Omsättningen är således hög för en grupp medan en annan grupp tenderar att cementeras i sin arbetslöshet. Den sistnämnda gruppen består till stor del av personer utan kvalificerad yrkesutbildning och eller personer som kommer tillbaka till arbetsmarknaden efter en tids ohälsa samt personer födda utanför norden. Trelleborgs kommun behöver ta vara på de möjligheter som finns för att finna nya etableringsmodeller för kommuninvånarna. Arbetet tillsammans med näringsliv och föreningsliv behöver fortsätta och utvecklas för att vi gemensamt ska ta tillvara på den kompetens som finns hos flertalet Trelleborgare. Trelleborgs kommun har en bra grund att stå på med aktiva arbetsmarknadsinsatser och gott samarbete med såväl det lokala som regionala näringslivet. Det finns en plattform att för att möta utmaningen med ungdomsarbetslösheten på Navigatorcentrum och den samarbetsarena som är uppbyggd runt verksamheten. Trelleborgs kommun har ett gott renommé hos de statliga aktörerna Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Under årets fyra första månader har arbetsmarknadsförvaltningen haft åtta (8) kommuner som besökt verksamheten, mycket av detta beror på att förvaltningen ligger i framkant när det gäller metodutveckling inom arbetsmarknadsområdet i Sverige. Förvaltningen finns representerade i 9 nätverk av regional och nationell karaktär vilket innebär att det finns en hög grad av möjlighet till att kunna påverka och förändra. För att bli en aktiv och attraktiv part i arbetet med långtidsarbetslösheten behöver Trelleborgs kommun arbeta för att bli en föregångare som arbetsgivare. Det arbete som har skett med b la utbildning av arbetsplatsambassadörer behöver utvecklas och kommunens alla förvaltningar behöver öppna upp för att ta emot personer med särskilda förutsättningar. Befolkningsprognosen för har som utgångspunkt ett befolkningsmål om invånare Grunden för befolkningsprognosen är invånarantalet per den 31 december 2011 samt de senaste årens in- och utflyttning, födelsetal och dödlighet. Utifrån beräkning av detta underlag har ett bostadsbyggnadsbehov tagits fram för befolkningsmålet om invånare För att nå befolkningsmålet behöver kommunen växa med drygt 550 invånare per år vilket ger ett motsvarande bostads byggnadsbehov på 245 bostäder per år. Bostadsproduktionen i Trelleborgs kommun har legat under 100 bostäder per år de senaste tre åren. Det är därför rimligt att anta att det tar ett par år innan bostadsproduktionen kan nå det uppsatta behovet. Befolkningsutvecklingen för åren är därför något försiktigare med en ökning med 300, 350 respektive 400 invånare. Bostadsbyggnadsbehovet har beräknats till 133, 155 respektive 177 nybyggda bostäder för åren För åren anger prognosen en befolkningsökning med 583 personer per år och ett bostadsbyggnadsbehov på runt 255 bostäder per år. Trelleborgs kommun hade den 31 december invånare. Enligt befolkningsprognosen beräknas folkmängden stiga till invånare under 2012, till invånare 2013, till invånare 2014 och till invånare I enlighet med befolkningsmålet ska invånartalet uppgå till invånare 2025 och, med samma utvecklingstakt, till invånare

9 I Trelleborgs tätort, inklusive Stavstensudde och Maglarps strand, förväntas större delen, drygt 70 procent av befolkningsutvecklingen ske, från till invånare mellan 2011 och För övriga delar av kommunen förväntas Skegrie öka befolkningen med 16 procent fram till 2025, Gislöv öka med två procent, Smygehamn öka med 17 procent, Beddingestrand öka med 12 procent, Anderslöv öka med 14 procent, Alstad öka med 14 procent och Klagstorp förväntas öka sin befolkning med åtta procent mellan 2011 och (I respektive ort ingår omgivande landsbygd, i Skegrie ingår V Tommarp och i Gislöv ingår Gislövs läge, Gislövs strandmark, Gislöv by och omgivande landsbygd). De viktigaste befolkningsgrupperna gällande budgetplanering är de som kräver de stora insatserna från kommunen, 1-5-åringar i förskolan, 6-15-åringar i grundskolan, åringar i gymnasieskolan och äldre personer inom äldreomsorgen. De år som redovisas nedan är fram till och med 2015 då budgeten innefattar planering till och med detta år. Åldersgrupp 1-5 år Den sista december 2011 uppgick denna grupp till barn. Under 2012 beräknas gruppens storlek öka med 25, under 2013 beräknas en ökning med 15, under 2014 ökar gruppen med 13 och under 2015 blir ökningen ytterligare 31 och når en nivå på närmare förskolebarn. Ökningen under perioden beräknas bli 3,4 procent. Under föregående fyraårsperiod, , var ökningen 4,8 procent. Åldersgrupp 6-15 år Denna grupp ökar från 2011 års till barn Därefter ökar antalet med 78 barn 2013, 105 barn 2014 och 121 barn 2015 så att kommunen då har grundskolebarn. Inom denna åldersgrupp är det i åldern 6-12 år som ökningen förväntas. Fram till 2015 beräknas en ökning med 308 barn mellan 6-12 år. Barn i åldern år beräknas minska med 80 barn mellan 2011 och 2013 men 2014 vänder trenden och 2015 beräknas antalet åringar vara något fler än För hela gruppen 6-15 år beräknas en ökning av antalet barn mellan 2011 och 2015 med 6,9 procent. De senaste fyra åren har antalet barn 6-15 år minskat med 1,6 procent. Åldersgrupp år Denna grupp låg på personer 2011, en nivå som minskar med 62 ungdomar 2012 till Därefter följer en minskning med 56 ungdomar 2013, 93 ungdomar 2014 och en minskning med 56 ungdomar Antalet ungdomar beräknas 2015 uppgå till strax under Utvecklingen förväntas vända 2017 för att 2021 vara tillbaka på samma nivå som Antalet åringar har minskat med 8,7 procent och de närmaste fyra åren beräknas minskningen bli 16,7 procent. Åldersgrupp år Gruppen förväntas öka med närmare 740 personer över perioden, från i slutet av 2011 till personer Ökningen beräknas bli 217 personer under 2012, 187 personer under 2013, 170 personer under 2014 och 165 personer under Två tredjedelar, 500 personer, av ökningen är i åldern år, medan de mellan år ökar med 160 och år ökar med 60 personer under perioden. Ökningen för åldersgruppen år de kommande fyra åren beräknas bli 9,9 procent vilket är en procentenhet lägre än föregående fyra år, Åldersgrupp 85 år och över Åldersgruppen från 85 år ökar måttligt över perioden, från till personer. Under 2012 förväntas en minskning med 4 personer, under 2013 en ökning med 32 personer, under 2014 en ökning med 16 och en ökning med 11 personer Ökningen beräknas bli 4,7 procent. Under var ökningen 11,2 procent. 9

10 Prognos för valda befolkningsgrupper år 6-15 år år 85- år

11 Så här styrs Trelleborgs kommun I Trelleborgs kommun har vi valt att styra våra verksamheter utifrån ett beslutat ledningssystem med fokus på resultatstyrning i syfte att erbjuda våra kommuninvånare bästa möjliga service utifrån givna resurser. En levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän utgör grunden för styrningen i Trelleborgs kommun. Det är politikerna i kommunfullmäktige som bestämmer vad som ska göras och formulerar direktiv i form av verksamhetsidé, strategiska inriktningar och inriktningsmål medan facknämnderna konkretiserar inriktningsmålen i nämndsspecifika effektmål som verksamheterna ska sträva efter att uppnå genom förvaltningarnas genomförandeplaner. Nämndernas effektmål, resurser och särskilda uppdrag bygger på ett resursfördelningssystem som i sin tur baseras på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Genom dialog mellan kommunfullmäktige och facknämnder som kommunstyrelsen ansvarar för fastställs ramar som ligger till grund för nämndernas effektmål och förvaltningarnas genomförandeplaner. Våra resurser, personalen och ekonomin, är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill. För att säkerställa ett bra resultat ska alla mål som beslutas vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Genom kontinuerlig uppföljning av politiskt beslutade mål säkerställs att verksamheterna följer de beslut som politikerna beslutat om. Trelleborgs kommuns ledningssystem Ledningssystemet togs i drift i samband med beslut om Budget 2009 med flerårsplan , 217. Då beslutade kommunfullmäktige att för perioden fastställa den i budgeten föreslagna värdegrunden, visionen, verksamhetsidén och strategiska inriktningar som utgångsläge för det fortsatta arbetet med kommunfullmäktiges inriktningsmål. Kommunens ledningssystem vidareutvecklas kontinuerligt och under 2011 arbetade kommunstyrelsen med att ta fram förslag till inriktningsmål, och i samband med det beslutade 11

12 kommunfullmäktige , att föreslagna strategiska inriktningar, strategiska inriktningsmål samt indikatorer skulle gälla från och med 2013 med mål för Värdegrund I varje organisation finns det, värderingar, synsätt och oskrivna regler som påverkar beteenden och förhållningssätt. Våra värderingar och attityder styr vårt beteende, d.v.s. hur vi ska agera vid en given situation. I Trelleborgs kommun ska dessa värderingar och synsätt vara gemensamma och genomsyra hela organisationen. Vår värdegrund, ÖRA, står för Öppenhet, Respekt och Ansvar och beskriver vilka värderingar och synsätt som ska råda bland kommunens medarbetare för att förverkliga den fastställda riktning, vision och mål, som Trelleborgs kommun satt upp genom sitt mål- och visionsarbete, Från vision till verklighet. Vision I Trelleborg har vi en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i kommunen i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och beskriver ett önskat tillstånd i framtiden som vi gemensamt i kommunen har ett gemensamt ansvar att verka för. Den beskriver summan av alla de mål som ska uppnås. Trelleborgs kommuns vision är följande: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Verksamhetsidé Varje organisation måste ha en verksamhetsidé som beskriver hur vi gemensamt ska uppfylla den riktning våra politiker satt genom vår värdegrund, vision och mål. I Trelleborgs kommun ska vår vision och våra mål uppfyllas genom följande verksamhetsidé: Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda trygghet och god service i livets olika skeenden i ett hållbart samhälle. Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och inriktningsmål För att nå kommunens framtida önskade tillstånd måste kommunfullmäktige tydliggöra riktningen genom att prioritera ett antal strategiska inriktningar som tydliggörs genom mätbara inriktningsmål. Inriktningsmålen beskriver vad som ska uppnås inom de strategiska inriktningarna och fungerar som signaler för vad verksamheterna ska fokusera på för att möjliggöra att kommunens vision blir verklighet. Med vision som bas, en omvärldsbevakning och en analys av resultatet från bland annat SCB:s medborgarundersökningar, SKL:s Kommunens Kvalitet i Korthet har kommunfullmäktige beslutat om tre strategiska inriktningar som konkretiseras genom fem inriktningsmål som mäts indikativt genom ett antal beslutade indikatorer. Nyckelorden i processen har varit effektivitet och kundnytta och strävan är att samtliga inriktningsmål ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta och leda till verksamhetsförbättringar i kommunen och användas i resultatstyrningen i kommunen. 12

13 Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikator Mål 2015 Livskvalitet hälsa trygghet 1. Trelleborgs kommun ska upplevas som en trygg och attraktiv plats att leva och bo i med hög livskvalitet 1.1. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (SCB Nöjd Region Index - Helhet) >64 boende upplevelse 1.2. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (SCB Nöjd Region Index - Trygghet >53 2. Upplevelsen av Trelleborgs kommun ska hos invånare och besökare förstärkas utifrån kommunens genuina värden 2.1. Hur nöjda är medborgarnas upplevelse av det kommersiella utbudet i kommunen? (SCB. Nöjd Region Index) > Hur nöjda är kommunens medborgare med kulturutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) > Hur nöjda är kommunens medborgare med fritidsutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) > Hur upplever medborgarna äldreomsorgen? (SCB. Nöjd- Medborgar-Index) >52 13

14 Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikator Mål 2015 Arbete näringsliv utbildning självförsörjning 3. Trelleborgs kommun ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet 3.1. Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor? Andel (%) behöriga till gymnasieskolans nationella program <8,4 > Hur många (%) är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning? >67,8 4. Trelleborgs kommun ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne 4.1. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad i % av totala invånare mellan 20 och 64 år? 4.2. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 4.3. Andelen (%) invånare (20-64 år) med eftergymnasial utbildning. >77,5 >7,1 > Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (SCB, Nöjd kund index) >68 14

15 Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikator Mål 2015 Långsiktig hållbar tillväxt miljö ekonomi infrastruktur 5. Trelleborgs kommun ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska Trelleborgs kommuns tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön Kommunens andel (%) av återvunnet hushållsavfall 5.2. Antal resor med kollektivtrafik (1000-tal) 5.3. Kommunens andel (%) miljöbilar av totala antalet bilar >46 >1000 >39 15

16 Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen För att möjliggöra en budgetmarginal för framtida krav på ny verksamhet och kvalitetshöjningar angavs i budgetdirektiven ett antal finansiella mål som skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. Dessa har kommunfullmäktige fastställt i ett särskilt beslut 30 januari 2012 för perioden För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag För kommunens totala investeringsverksamhet begränsa andelen nettoinvesteringar av summan skatter och statsbidrag till högst 10 procent För kommunens totala investeringsverksamhet öka självfinansieringsgraden (avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna) till minst 83 procent För kommunens totala verksamhet bibehålla soliditeten vid lägst 60 procent Det underströks i budgetdirektiven att dessa finansiella mål utgör den yttre ramen för både drift- och investeringsverksamhet och att det är utifrån dessa förutsättningar som nämndernas ramar kan fördelas. Enligt den nu presenterade budgeten kan det konstateras att: För målsättningen att det totala driftresultatet (förändring av eget kapital) skall motsvara minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag, så uppnås detta ej enligt budget 2013 som redovisar +37,2 miljoner kronor mot +39,3 miljoner kronor enligt resultatmålet. För åren så utgår det framräknade utgiftstaket ifrån att målet skall hållas. För målsättningen att begränsa andelen nettoinvesteringar av summa skatter och statsbidrag så klaras målsättningen år 2015 men inte för åren då nyckeltalet för år 2013 blir 12 procent och för år 2014 blir 13 procent. När det gäller målet att öka självfinansieringsgraden dvs avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna, så klarar inte något av åren av att uppfylla målsättningen. För 2013 blir självfinansieringsgraden 63 procent, för år procent och för år procent. För 2013 innebär det att budgeten saknar 37 miljoner kronor i egna medel. Slutligen när det gäller soliditetsmålet så uppfyller inte något av åren målsättningen med en beräknad soliditet på lägst 60 procent. För år 2013 beräknas 56 procent, för år procent och för år procent. Perioden präglas fortfarande av en i förhållande till det ekonomiska utrymmet för hög investeringstakt och därigenom ett behov av nyupplåning. 16

17 Budgetarbetet inför Härmed föreligger en budget som uppfyller balanskravet men ej kommunfullmäktiges mål om ett resultat motsvarande 2 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet är +37,2 miljoner kronor mot +39,3 miljoner kronor enligt resultatmålet. Utgångsläget för ramfördelningarna är de mål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige i januari 2012 har fastställt för åren och som framgår under avsnittet Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen i föreliggande budgetdokument. När det gäller de beloppsmässigt bestämda driftramarna för år 2013 så bygger dessa i utgångsläget på den driftbudget för 2012 som kommunfullmäktige fastställde i juni 2011 med justeringar enligt kommunfullmäktige beslut tom februari Vidare utgår driftramarna från den befolkningsprognos som kommunfullmäktige fastställde i mars En annan viktig förutsättning i arbetet med ramarna har varit en oförändrad utdebitering av den kommunala skattesatsen på 20,36 kronor per skattekrona. Utifrån dessa underlag har nämnderna i ett särskilt beslut i kommunfullmäktige den 26 mars 2012 tilldelats resurser enligt en så kallad teknisk budgetram som sedan prövats i budgetdialogen den 3 och 4 maj. Nämndernas tekniska ramar är baserade på tre olika förutsättningar. Dels finns det en grupp av nämnder som får tilldelat resurser såsom anslag utan koppling till pris- och befolkningsförändringar, dels finns det en grupp av nämnder som tilldelas resurser utifrån volymförändringar i befolkningsunderlaget. Därutöver finns även de så kallade avgifts- eller taxekollektiven som redovisas som balansräkningsenheter. I den första gruppen, dvs. de anslagsbundna nämnderna, ingår kommunstyrelsen, överförmyndarnämnden, valnämnden, kulturnämnden, fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och tekniska nämnden (skattekollektivet). I den andra gruppen finns de verksamheter som tilldelas resurser utifrån volymförändringar enligt den demografiska förändringen i befolkningsprognos och de så kallade fördelningsnyckeltalen (se särskilt avsnitt). Här ingår merparten av kommunens verksamhet dvs. socialnämnden, bildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden. I den tredje gruppen finns avgiftskollektiven, dvs. elnät-, renhållnings- samt vatten- och avloppsverksamheten. I kommunfullmäktiges beslut om budgetramar beslutades att de taxefinansierade verksamheterna förväntades nå ett överskott under 2013 till följd av sänkningen av internräntan. I föreliggande budget har de taxefinansierade verksamheterna budgeteras med ett nollresultat. I de tekniska budgetramarna har initialt beaktats den tilläggsbudget som beslutats t.o.m februari Detta innebär att kommunstyrelsens ram kompenserats för kostnadsökningar med anledning av inkubator verksamheten, arbetet med fördjupad översiktsplan och för tillägg i samarbetsavtalet med Trelleborgs Kommuns Utvecklings AB. Dessutom har ramen justerats enligt beslut för överföring av STIM-avgifter till kulturnämnden och för överföring av handikappsekreterare från socialnämnden till kommunstyrelsen. Slutligen har 17

18 kommunstyrelsens ram tillförts ekonomiska resurser genom omdisponering från övriga nämnder för att täcka kostnaderna för en utveckling av rapportsystemet QlikView. Bildningsnämnden har kompenserats för kostnadsökningar med anledning av tillbyggnad Pilevallskolan etapp C och ny förskola alternativt paviljonger i centrala Trelleborg. Kulturnämnden har fått tillägg för drift av ny scenvagn och för bidrag till brottsoffer- och kvinnojouren. När det gäller fritidsnämnden så har en justering gjorts i den nya förvaltningsorganisationen då ansvaret och anslagen för Dalabadets toaletter förts över till tekniska nämnd. Dessutom har fritidsnämnden kompenserats för ökade driftkostnader med anledning av ny konstgräsplan i Smygehamn. Slutligen har tekniska nämnden i den ursprungliga ramen kompenserats för ökade driftkostnader med anledning av utbyggnad av teknisk försörjning i kvarteret Trailern och ombyggnad av Järnvägsgatan i Anderslöv. Dessutom har nämnden tillskjutits resurser för att täcka kapitalkostnader för ökad markreserv. I budget 2012 ingår ett antal särskilt preciserade satsningar motsvarande tkr. Dessa är borttagna i 2013 års tekniska driftramar. Vidare ingår i kommunstyrelsen budget för 2012 ett antal anslag av projekt- eller engångskaraktär exempelvis deltagande i ESS/MAX IV och medarbetarutveckling respektive strategisk utveckling. Dessa har lyfts av eller justerats i 2013 års budgetram. I den ursprungliga driftramen har också i stort sett samtliga nämnder påverkats av att den interna räntan reduceras från 4,2 procent 2012 till 2,9 procent år Detta innebär en sammantagen sänkning av ramarna med 23,7 miljoner kronor. Slutligen har ramen för bildningsnämnden reducerats med ytterligare 1 miljon kronor vilket motsvaras av den beräknade minskningen av utjämningsbidraget som regeringen avser att föreslå riksdagen p.g.a. de effektiviseringsmöjligheter som gymnasiereformen enligt regeringen innebär för Totalt har därmed bildningsnämndens ram under åren 2012 och 2013 reducerats med 4 miljoner kronor. År 2015 antas besparingseffekten ha slagit igenom fullt ut och för Trelleborg beräknas besparingsmöjligheten då till ca 8,7 miljoner kr. Under mars och april månad 2012 har kommunfullmäktige fattat beslut om tilläggsanslag som också påverkar driftramen för Dessa avser justering av lokalhyrorna med 1,5 procent och kompensation till tekniska nämnden för avslutade exploateringar Skegrie 27:1 och Västervång 2:25. Inom ramen för det ordinarie budgetarbetet har nämnderna på uppdrag från kommunfullmäktige under budgetdialogen 3-4 maj redovisat en konsekvensbeskrivning av den tekniska ramen och förslag på investeringsplan Dessutom har nämnderna haft i uppdrag att redovisa de taxor och avgifter som förekommer i nämndens verksamheter, planerade justeringar samt i förekommande fall skäl för att inte justera taxor och avgifter. Vidare har också uppdraget varit att lämna synpunkter och förslag på förbättringar i budgetprocessen. Med budgetdialogen och nämndernas material som underlag har kommunstyrelsen den 30 maj behandlat Budget 2013 med flerårsplan På kommunstyrelsens möte presenterade Femklövern följande ändringar i den tekniska ram som har beskrivits ovan. samtliga nämnder blir kompenserade för beräknade lönekostnadsökningar och priskostnadsökningar för Totalt tkr. kommunstyrelsens ram ökas därutöver med tkr för anslagsbehov beskrivna inför 18

19 budgetdialogen. Dessa avser tkr för ökat politikerarvode, tkr för ledaroch medarbetarutveckling, 850 tkr för marknadsföring och varumärkesarbete, 150 tkr för brandvettsutbildning, 393 tkr för avtalsjustering med Trelleborgs kommuns Utvecklings AB (TKUAB), 63 tkr för justering anslag Jobb Service Syd, 200 tkr för ökade driftkostnader för nya webbplatser, 86 tkr samarbetsavtal Nyföretagarcentrum Öresund, 43 tkr IT-samverkan mellan Skånes kommuner och 31 tkr för medverkan i SKL Kommentus inköpscentral. Vidare har ramen utökats med 300 tkr för att öka stödet för friskvårdsinsatser till 1000 kr per anställd och år och 565 tkr har överförts från fritidsnämnden för lönekostnaderna för biträdande fritidschefen som skall arbeta som näringslivsstrateg på TKUAB. Totalt har således tkr tillförts i jämförelse mot ram utöver kompensation för pris- och lönekostnadsökningar och särskilda satsningar år socialnämndens ram ökas därutöver med totalt tkr för ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen bildningsnämndens ram ökas därutöver med totalt tkr för högre nyttjandegrad i förskolan samt satsning på barn i behov av stöd fritidsnämndens ram reduceras med 565 tkr som har överförts till kommunstyrelsen för lönekostnaderna för biträdande fritidschefen som skall arbeta som näringslivsstrateg på TKUAB. Vidare reduceras ramen med 750 tkr för överföring av anslaget till friluftsområden till tekniska nämnden. arbetsmarknadsnämndens ram ökas därutöver med totalt tkr. Detta avser dels tkr för ökat försörjningsstöd och dels 800 tkr för unga i arbete. samhällsbyggnadsnämndens ram ökas därutöver med totalt 900 tkr. Detta avser dels 500 tkr för delfinansiering av bygglovshandläggare och dels 400 tkr för luftkvalitetsmätningar. teknisk nämndens ram ökas därutöver med 750 tkr för överföring av anslaget till friluftsområden från fritidsnämnden.. I ovanstående ingår ett antal tidigare särskilda satsningar som nu permanentas. Dessa tillskott på totalt tkr finansieras genom dels genom den skatte- och statsbidragsökning som skett sedan den tekniska budgetramen presenterades ( tkr), dels genom en disposition ur budgetmarginalen ( tkr). I kommunstyrelsens budgetförslag tilldelades servicenämnden också ett uppdrag att avveckla den skattesubventionerade konkurrerande matverksamheten vid Akka och Gröningen och att uppmuntra till att detta läggs ut på entreprenad. Utöver dessa tillskott så presenterade kommunstyrelsen också ett antal särskilda satsningar under 2013 på totalt tkr, vilka framgår av ett särskilt avsnitt i föreliggande budgetdokument. Dessa satsningar gäller bara för budget 2013 och inte kommande år. Satsningar finansieras genom utdelningskrav på kommunens bolag. Utdelningskraven för år 2013 beräknas till 769 tkr för AB Trelleborgshem, 110 tkr för Trelleborgs Hamn AB, 5 tkr för Trelleborgs Energiförsäljnings AB, 183 tkr Trelleborg Fjärrvärme AB, 320 tkr Trelleborg Fjärrvärme AB samt 69 tkr för Östersjöterminalen AB. När det gäller lönekostnaderna så har såsom ovan nämnts avtalsrörelsen för år 2013 kompenserats och finansieras därmed inom givna budgetramar. Dessutom har nämnderna 19

20 kompenserats för det så kallade överhänget ifrån 2012, dvs. de tre månader som ej ingår i ram Avseende de avtal som ligger till grund för lönekostnadsökningarna 2013 gäller följande: Kommunals avtal är klart för löneöversyn 2012, totalt sett räknar Sveriges Kommuner och Landsting med att löneökningsnivån är 2,6 %, men själva löneöversynen kommer att medföra en nivåhöjning med c:a 3 % i Trelleborgs kommun. Avtalet är ettårigt. Även avtalet för OFR allmänkommunal verksamhet (Vision, SSR och ledarna) är klart för Lägsta utfall enligt avtal ligger på 2,6 % år Även detta avtal är ettårigt. Sifferlösa tillsvidareavtal finns för Akademikeralliansen och OFR:s förbundsområde hälso- och sjukvård (Vårdförbundet och LSR). Löneavtal saknas för Lärarnas samverkansråd (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund), men är under förhandling centralt. För år 2013 finns alltså endast två löneavtal klara för den aktuella perioden. Akademiker Alliansens avtal som löper fortsatt tillsvidare och som är sifferlöst, samt OFR:s avtalsområde Hälso- och sjukvård (Vårdförbundet och LSR) som också är sifferlöst. Övriga avtal, dvs. med Kommunal och OFR allmänkommunal verksamhet (dvs. SKTF, Ledarna och SSR), löper ut och omfattar inte löneöversyn Eftersom förhandlingar pågår med Lärarnas samverkansråd är det i skrivande stund mycket ovisst hur detta avtal kommer att se ut avseende garanterade utfall, löneöversynstidpunkt och giltighetstid. Troligast är dock att löneöversynstidpunkt är som vanligt den 1 april. De lönepolitiska övervägandena ligger som vanligt till grund för de prioriteringar och fördelningar som arbetsgivaren har för avsikt att göra. Dessa beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott och utgör, tillsammans med avtalen, utgångspunkten för de kommuncentrala överläggningarna, som i sin tur utgör grunden för löneöversynerna. Ytterligare anvisningar kring förfaringssättet kommer att meddelas via kommunledningsförvaltningens personalavdelning. Att prognostisera löneöversynsutfall för 2013 är i rådande läge omöjligt, då endast två tillsvidareavtal finns för handen (vilka förvisso kan sägas upp). Till detta kommer lokala lönepolitiska överväganden utifrån analyser av Trelleborgs kommuns lönestruktur. När kommunfullmäktige fastställde budget med flerårsplan för beslutades om ett antal tillägg respektive justeringar i kommunstyrelsens budgetförslag. Dessa är: kommunstyrelsens ram utökas inte för politisk verksamhet vilket innebär en reducering med tkr mot tidigare förslag revisionens ram ökas med 57 tkr socialnämndens ram ökas med 100 tkr för fritidsaktiviteter och sommarkollo med motiveringen att som ung med funktionshinder och på väg in i vuxenlivet kan det vara svårt att hitta anpassad och rolig fritid. Denna ramförstärkning avser bara fritidsnämndens ram ökas med totalt tkr. Dessa avser tkr för att kunna starta fritidsgårds verksamhet i de västra stadsdelarna alternativt i Skegrie men också för att det behövs resurser för bättre lokal och bemanning i Anderslöv/Smygehamn. Denna ramförstärkning avser bara 2013.Vidare tillförs 900 tkr som en generellt utökad ram. 20

21 Totalt har därmed en utökning av anslagen skett med ytterligare tkr vilket finansieras inom resultatet. För att exempelvis möta försämringar av skatter och statsbidrag, ökade kostnader vid en försämrad konjunktur, möjliggöra ombudgeteringar inom driftbudgeten i samband med bokslut 2012 och för att kompensera nämnderna för ökade driftkostnader i samband med eventuella tilläggsbeslut för investeringar, så har i budgeten för 2013 behovet av en budgetmarginal och reserv beaktats. I föreliggande driftbudget finns därför totalt tkr reserverat vilket fördelar sig på tkr i kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov och tkr som en budgetmarginal vilken disponeras efter kommunfullmäktiges beslut. När det gäller övriga budgetförutsättningar så är dessa beskrivna i avsnittet om Trelleborg. Här skall dock noteras att budget 2013 bygger på en för kommunen fortsatt ökande befolkning. Befolkningsprognosen för är baserad på befolkningsstatistik per den 31 december Ett viktigt underlag för prognosen är det mål för befolkningsutvecklingen på invånare år 2025 som kommunfullmäktige beslutat om i januari Befolkningsprognosen redovisas under avsnittet om Trelleborg. När det gäller de gemensamma intäkterna, dvs skatter och generella statsbidrag samt finansnettot i övrigt skall följande nämnas. Ekonomikontoret har i sina kalkyler för skatteunderlaget utgått ifrån de beräkningar av skatteunderlagets utveckling som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade den 26 april. I dessa har SKL redovisat en skatteunderlagstillväxt som ligger strax under den nivå som både regeringen redovisat i vårpropositionen (VP) i april och som ekonomistyrningsverket (ESV) presenterat i mars. I jämförelse med SKL:s februariprognos som ingick i underlaget för kommunens beräkning av de tekniska ramarna så har tillväxten ökat endast svagt för hela perioden och innebär mer en förskjutning i tiden mot en ökad tillväxt För dessa år ökar skatteunderlaget med ca 1 procent vilket är den främsta orsaken till att skatter och statsbidrag för år 2013 ökar med 17,5 miljoner kronor i jämförelse med de tekniska ramarna. Bakgrunden är uppjusterade prognoser för utvecklingen av pensionsinkomster, antalet arbetade timmar och lönekostnadsökningar i jämförelse med februariprognosen. Olika skatteunderlagsprognoser enligt SKL Procentuell förändring SKL, apr ,2 3,7 3,8 3,7 4,3 4,3 20,1 VP, apr ,5 3,4 3,8 4,3 4,9 4,7 21,6 ESV, mar ,4 3,7 3,7 4,1 4,7 4,7 21,1 SKL, feb ,0 3,2 3,6 4,0 4,7 4,7 19,9 BP, sep ,3* 3,3* 3,8 4,8 4,4 20,0 *Fastställda uppräkningsfaktorer Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. 21

22 Beräkningen av skatteintäkterna i övrigt bygger på en för år 2013 oförändrad kommunal utdebitering med 20,36 kronor per skattekrona. Detta gäller även för resten av planperioden dvs. tom år När det gäller kommunens eget skatteunderlag så har Trelleborg en egen skattekraft på i stort sett oförändrad nivå dvs. ca 91 procent av riksgenomsnittet. Av denna anledning är Trelleborgs kommun fortfarande en mottagare inom inkomstutjämningssystemet. Under år 2013 tillförs kommunen 394,5 miljoner kronor via detta system. I övriga generella statsbidrag och avgifter som redovisas i resultatplanen finns även den s.k. LSS-avgiften. From år 2004 infördes ett system för utjämning av skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva en verksamhet som klarar av att leva upp till kraven i Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade. Systemet är en helt igenom mellankommunal angelägenhet utan någon form av statlig finansiering. Ända sedan systemet infördes har Trelleborgs kommun ingått i kommungruppen som har bättre förutsättningar än riksgenomsnittet och kommunen har därför fått betala en utjämningsavgift. Denna var under år ,8 miljoner kronor. Enligt nu föreliggande preliminära beräkningar ifrån SCB och SKL och med kommunens befolkningsprognos kommer kommunens avgift bli 22,5 miljoner kronor för Detta är 3,5 miljoner kronor lägre än utfallet för 2012 och beror på att antalet verkställda beslut om LSS boende har ökat i kommunen. Vidare ingår kostnadsutjämningssystemet som skall jämna ut de strukturella skillnaderna mellan kommunerna för framförallt den obligatoriska verksamheten. Även här är Trelleborg en betalarkommun med en beräknad avgift på 15,9 miljoner kronor för 2013, vilket är en något lägre nivå än utfallet för Från och med år 2008 ersattes den tidigare statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. För åren efter införandet påverkas denna av framtida indexeringar av avgiften samt förändringar av taxeringsvärdena. De senare kan då naturligtvis komma att såväl öka som minska intäkten. Under åren 2009 och 2010 har en preliminär avgift utbetalas till kommunerna enligt samma belopp som för Därefter sker en avräkning under följande år när nya fastighetstaxeringar har genomförts. För år 2013 har kommunens intäkt ifrån fastighetsavgiften preliminärt beräknats till 70,6 miljoner kronor vilket motsvarar prognosen för Prognosen för 2013 presenteras av SCB i december När det gäller de samlade utjämningssystemen så har den så kallade Utjämningskommittén 08 lämnat sitt betänkande i april månad 2011 angående översyn av den kommunala utjämningen. I de beräkningar som framgår av denna och som är baserade på bidragsnivån år 2011 så beräknas effekten för Trelleborg totalt sett bli marginell dvs. en kostnadsökning med ca 500 tkr. Då detta förslag i dagsläget ej är behandlat av vare sig regering eller riksdag så är dess effekter ej beaktade i föreliggande budget. Inom övriga finansiella poster som redovisas i resultattablån ingår finansnettot med kommunens kostnadsräntor respektive intäktsräntor. Under kostnadsräntorna finns räntor som beräknats på det finansieringsbehov som föreligger enligt finansieringsanalysen. I det fall kommunfullmäktige beslutar om investeringsplanen så beräknas det föreligga ett nyupplåningsbehov med 145 miljoner kronor under I detta belopp ingår då också lånebehov för förskottering av regionaltågtrafiken. Denna beräkning är då baserad på dagens likvida situation (maj 2012) och de prognoser som föreligger angående lån och investeringar under år Från och med budget 2009 infördes en avgift som de kommunala bolagen ska betala för det borgensansvar som kommunen åtar sig vid bolagens externa upplåning. Denna borgensavgift respektive garantiavgift för TEFAB är från och med år ,5 procent av utnyttjat borgensåtagande och i budget 2013 beräknas detta ge kommunen en intäkt på 8 miljoner kronor. I budget 2013 finns också, som tidigare nämnts, beräknat ett sammantaget utdelningskrav med 1,5 miljoner kronor på kommunens olika bolag. 22

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Mål och medel PRELIMINÄR Budget 2015 med flerårsplan 2016-2017 Kommunstyrelsens förslag 2014-06-04 Trelleborgs kommun

Mål och medel PRELIMINÄR Budget 2015 med flerårsplan 2016-2017 Kommunstyrelsens förslag 2014-06-04 Trelleborgs kommun Mål och medel PRELIMINÄR Budget 2015 med flerårsplan 2016-2017 Kommunstyrelsens förslag 2014-06-04 Trelleborgs kommun 1 INNEHÅLL Sid. Nr INLEDNING Kommunalrådet har ordet 3 ALLMÄN ÖVERSIKT Omvärlden 4

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun Alf Wahlgren Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Ändringsförslag till Budget 2014 samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Innehåll Kommunens förutsättningar inför 2014 och 2015-2016 inklusive omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling och

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Årsredovisning 2013 TRELLEBORGS KOMMUN

Årsredovisning 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Årsredovisning TRELLEBORGS KOMMUN Årsredovisning TRELLEBORGS KOMMUN Ansvarig utgivare : Ekonomiavdelningen Foto: Ingrid Wall, Susanne Nilsson, Erik Roman, Johanna Wahlberg, Lena Mattsson Mårtensson (sid

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun.

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. Bilaga KS 2011/95/3 SALA KOrJfMUI\l Kommunstyrelsens förvaltning Remissvar Ink. 2011-05- t 2 Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. D. iarienr J IAktTbilaga QOI\ 104 I l-j. I Natura

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Simuleringsmodell Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Stadsövergripande sammanställning mnkr mnkr Skatteintäkter enligt prognos från SKL januari 2015 6 511,920 6 511,920 Förändrad skatteprognos

Läs mer

Reviderad budget 2014 samt beslut om nämndernas över- och underskott

Reviderad budget 2014 samt beslut om nämndernas över- och underskott Dnr KS-2014-11 Dpl 10 sid 1 (10) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- och verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-02-10 Ingemar Granath, 054-5401047 ingemar.granath@karlstad.se Reviderad budget 2014 samt beslut

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Antagen av fullmäktige 2011-12-20 148 Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 3

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Vi i Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen ser med

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

ÖRKELLJUNGA KOMMUN Kommunstyrelsens personalutskott

ÖRKELLJUNGA KOMMUN Kommunstyrelsens personalutskott ÖRKELLJUNGA KOMMUN Kommunstyrelsens personalutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2012-09-12 Sida 31 Plats och tid Kommunkontoret, Örkelljunga, onsdagen den 12 september, 2012, klockan 08.30-12.00 Beslutande Carina

Läs mer