Oxie 54:6. Boplatslämning från äldre järnålder Skåne, Oxie socken, Oxie 54:6, Malmö kommun Thomas Andersson UV SYD RAPPORT 2006:22

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2006:22 ARKEOLOGISK UTREDNING 2006 Oxie 54:6 Boplatslämning från äldre järnålder Skåne, Oxie socken, Oxie 54:6, Malmö kommun Oxie 54:6 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:22 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift t Uv Syd, Lund, 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 5 Målsättning 8 Metod 8 Undersökningsresultat 9 Åtgärdsförslag 10 Referenser 12 Administrativa uppgifter 13 Tabell över anläggningar och fynd. 13

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för under sök ningen markerad. Skala 1: Oxie 54:6

5 Oxie 54:6 Boplatslämningar från äldre järnålder Sammanfattning På grund av Malmö kommuns exploateringsplaner inom del av fastigheten Oxie 54:6 genomfördes en arkeologisk utredning under våren Utredningen syftade till att fastställa om det fanns under mark dolda fornlämningar inom exploateringsområdet. Den arkeologiska utredningen resulterade i att ett 30-tal förhistoriska boplatslämningar i form av gropar, stolphål och härdar påträffades inom i huvudsak två områden, ett i den norra och ett i den nordöstra delen av exploateringsområdet. Endast lämningarna inom det nordöstra området var av en sådan omfattning och karaktär att de bedömdes motivera en förundersökning. Inledning Med anledning av Malmö kommuns exploateringsplaner inom del av fastigheten Oxie 54:6, Malmö kommun, har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten i maj 2006 (Lst dnr , beslutsdatum ). Exploateringsområdet, som omfattar ca 18 ha, är beläget omedelbart öster om Oxie samhälle (fig. 1). Ansvarig för utredningen var som också författat rapporten. Undersökningen bekostades av Fastighetskontoret, Malmö kommun. Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Det aktuella exploateringsområdet är, i enl. lantmäterikartan från 1797 (LMS 1797), beläget inom norre vång i Toarps by, invid gränsen mot Oxie, cirka 100 meter norr om Toarp och ungefär 500 meter öster om Oxie. Ett par hundra meter ytterligare åt öster har Sege å sitt lopp. Utredningsområdet utgör ett låglänt och tämligen flackt terrängavsnitt med höjdlägen åt norr och söder, beläget mellan 30 och 40 m. ö. h. Områdets nordgräns berör den södra slänten till en markant höjdrygg och mot söder stiger terrängen mot backen invid Toarps by. I öster planar marken ut mot Sege å. Centralt inom området finns ett flackt höjdläge som i väster gränsar mot befintlig villabebyggelse (fig 2). Oxie 54:6 5

6 Fig. 2. Utredningsområdet inlagt på utdrag ur fastighetskartan. Skala 1: Oxie 54:6

7 Det omgivande landskapet är kraftigt kuperat och den flacka kustzonen övergår här i det så kallade inre backlandskapet. Trakten är rik på fornlämningar och det mest markanta inslaget utgörs av ett stort antal gravhögar, varav de stora och högt belägna Kungshögarna utgör ett manifest inslag. Det har företagits ett stort antal arkeologiska undersökningar i Malmöregionen i samband med stadsbebyggelsens expansion. Stora markytor främst söder och öster om staden har tagits i anspråk för nya stadsdelar och industriområden. Detta har efterhand givit en bild av ett intensivt utnyttjat landskap under stora delar av förhistorien. De omfattande undersökningar som Öresundsförbindelsen med yttre ringvägen medförde, kompletterade de tidigare erhållna resultaten. Undersökningarna gav ett tvärsnitt genom bygden och erbjöd unika möjligheter till studier av de förhistoriska bosättningarnas anpassning över tiden till ett varierat landskap (Björhem 2001 och 2003). Fram tonar bilden av en bebyggelse som under yngre bronsålder/ äldre järnålder varit utspridd i landskapet. Något århundrade före Kristi födelse upphörde bosättningarna i zonen närmast kusten och omlokaliserades till det kustnära inlandet och vid Sege å i norra delen av undersökningsområdet. Även vid Fredriksberg i det yttre backlandskapet framträder rikligt med boplatslämningar. Boplatserna som i flera fall uppvisar spår efter hägnader ligger oftast inte på samma plats som i föregående tidsavsnitt och någon form av lokal omstrukturering kan anas. Under 300- talet AD sker en koncentration av bebyggelsen till ett fåtal platser där ett par kommunikationsleder uppenbarligen spelar en lokaliserande roll. Under yngre järnålder dyker grophusen upp och antalet lokaler ökar inom det inre kustnära inlandet och i yttre backlandskapet. Bebyggelsen tycks ha varit lokaliserad till samma platser fram till vikingatidens slut då de medeltida byarna uppstår som regionala centra i landskapet. Vid Lockarp genomfördes undersökningar 1997 i projektet Öresundsförbindelsens regi, Lockarp 7D och E (Nord & Sarnäs, 2005). Undersökningarna resulterade i omfattande bebyggelselämningar från äldre järnålder, främst från slutet av förromersk järnålder äldre romersk järnålder. Bebyggelselämningarna låg i de yttre delarna av den kraftigt förtätade samtida bebyggelsen inom Bageritomten och utgör troligen en perifer del av denna. Även inom Öresundsförbindelsens etapp Lockarp 7B framkom bebyggelselämningar från äldre järnålder (Eliasson & Kishonti, 2003). Förutom brunnar, lertäkter och gropar från tidsperioden yngre bronsålder/förromersk järnålder, som vittnar om permanent bebyggelse redan då, påträffades gårdslämningar med tillhörande hägnader från romersk järnålder. Vid Fredriksberg, inom etappen Fredriksberg 13 A, B och D, fanns rikligt med bebyggelselämningar från förromersk järnålder främst i form av gropar (Björhem m..fl. 2005). Boplatslämningarna var koncentrerade kring ett kulturlager i anslutning till ett våtmarksområde. De yngsta dateringarna är från övergången mellan förromersk och romersk järnålder. Från samma period har även rester efter metallhantering påträffats. I Oxieområdet fanns en omfattande bebyggelse redan under yngre järnålder vid Fredriksberg. Bebyggelseenheten är belägen i skärningspunkten mellan vägen som går mellan Trelleborg och Uppåkra och en av vägarna som i öst västlig riktning går in i Oxie by (Björhem 2001 Oxie 54:6 7

8 och Jönsson & Brorsson 2003). Bebyggelsen, som har sina rötter i yngre bronsålder, har förtätats under yngre romersk järnålder för att sedan minska under vikingatid, då Oxie etableras som ett lokalt och regionalt centrum. Ortnamnet Oxie kan härledas från 1100-talet, då det skrevs oshægu och är sammansatt av os, troligen i betydelsen källsprång, och efterledet hægu i betydelsen hög, dvs. mindre förhöjning eller gravhög (Pamp 1983). Orten nämns som kungelev i Kongelevslistan i Kong Valdermars Jordebog från 1200-talet (Jönsson & Brorsson 2003:147). Oxie har även varit tingsplats och häradscentrum. Etablerandet av kungelev var sannolikt ett sätt för kungamakten att snabbt stärka sina positioner i Skåne vid slutet av 900-talet och i början av 1000-talet. I Oxie anläggs en kungsgård vid 1000-talets första hälft. Samtidigt etableras en omfattande grophusbebyggelse, i första hand norr om kyrkan. Grophusen har anlagts efter en bestämd plan och har haft många olika funktioner, såsom vävstugor och smedjor (a.a.). Vid slutet av 1000-talet förefaller Oxie som kungelev delvis ha förlorat i betydelse. En av orsakerna kan vara att en ny kunglig förvaltningsstruktur med riksborgar och kungliga residensstäder infördes. En del av de kungliga och kyrkliga administrativa funktionerna koncentrerades till ett fåtal platser, exempelvis Lund, Helsingborg och Tumatorp (a.a.). Målsättning Utredningen hade som målsättning att klargöra fornlämningssituationen och ange om och var under mark dolda fornlämningar förekom. Utredningen skall också ligga till grund för Länsstyrelsens vidare hantering av ärendet. Metod Utredningen genomfördes som en sökschaktsgrävning med tonvikt på de höglänta markavsnitten inom området. Detta skedde utifrån en bedömning av var de under förhistorien topografiskt mest gynnsamma boplatslägena kunde finnas inom exploateringsområdet. Dessa höglänta områden lokaliserades till sydslänten av en markant höjdrygg belägen norr om undersökningsområdet, till ett centralt, flackt höjdläge i anslutning till befintlig bebyggelse och till ett höjdläge i den södra delen mot Toarp. Totalt schaktades ca löpmeter fördelade på 35 sökschakt, som motsvarar en yta på ca m 2 vilket utgör ungefär 2 % av hela undersökningsytan. Det inbördes avståndet mellan schakten varierade mellan ca 15 och 25 meter, beroende på fornlämningssituationen och topografiska förhållanden. Fältdokumentationen utfördes med GPS och registrering och bearbetningen sker i dokumentationsprogrammet Intrasis. 8 Oxie 54:6

9 Undersökningsresultat Den arkeologiska utredningen fokuserades, som tidigare nämnts, på höjdlägen och höglänta partier inom det stora exploateringsområdet (fig. 3). Inom den centralt belägna, mycket flacka förhöjningen påträffades sex hårt plöjda härdrester. Undergrunden var lerig med ett stort inslag av järnoxidfällning, vilket antyder att markytan tidvis stått under vatten. Fig. 3. Utredningsområdet med schakt och anläggningar. Skala 1: Oxie 54:6 9

10 Schaktningen på höjdläget i söder mot Toarp, var resultatlös, medan boplatslämningar påträffades på två höjdlägen i anslutning till den markanta höjdryggen i norr, som är belägen utanför exploateringsområdet. På det östra och större av de båda boplatslägena förlades fyra parallella provschakt, omfattande sammanlagt ca 470 löpmeter, med ett inbördes avstånd på meter. Inom schakten framkom det 21 gropar, fem härdar och fyra stolphål. Anläggningarna, som låg under ett ställvis närmast metertjockt matjordslager, föreföll välbevarade. Groparna var uppskattningsvis mellan en och tre meter i diameter. Ytfynd i form av keramik i anläggningarna gör en preliminär datering till äldre järnålder trolig. Fornlämningsområdet har avgränsats, utifrån bl. a. topografiska kriterier, till en ca m 2 stor yta. Sannolikt utgör fornlämningsytan en mindre del av en större boplats, som har sin fortsättning norrut på en sandig/moig platå, i anslutning till den markanta höjdryggen. Inom det västra av de båda boplatslägena påträffades tre gropar, en härd och ett stolphål. Bebyggelselämningen utgör sannolikt ett utkantsområde till en betydligt större boplats, belägen utanför exploateringsområdet invid höjdryggen. Åtgärdsförslag En förundersökning föreslås inom den östra och anläggningstäta boplatsytan (fig. 4.). Förundersökningen bör i första hand tydliggöra fornlämningens bevarandestatus, utbredning, innehåll och datering. Vidare bör den värdera fornlämningens innehåll och vetenskapliga potential, för att klargöra om en eventuellt kommande slutundersökning kan förväntas tillföra ny kunskap. Eftersom den nordvästra boplatsytan med största säkerhet utgör ett mindre utkantsområde till en betydligt större boplats, och dessutom endast inrymmer enstaka anläggningar, bör den lämnas utan ytterligare antikvariska åtgärder. Vad gäller de låglänta ytorna inom undersökningsområdet i övrigt, visar undersökningsresultatet att de troligen tidvis stått under vatten. De har på så vis inte utgjort några attraktiva boplatsytor vilket medför att även dessa kan lämnas utan ytterligare åtgärder. Slutligen visade sig höjdläget i söder mot Toarp helt sakna spår efter förhistorisk bebyggelse. 10 Oxie 54:6

11 Fig. 4. Utredningsområdet med föreslagen förundersökningsyta markerad. Skala 1:4000. Oxie 54:6 11

12 Referenser Björhem, N En (för)historisk väg. Kommunikation i tid och rum red. L. Larsson. University of Lund, Institute of Archaeology, Report Series No. 82. Lund: Lunds universitet., The Development of Iron Age Construction in the Malmö Area. Centrality Regionality. The Social Structure of Southern Sweden during the Iron Age. Uppåkrastudier 7. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8º, No. 40. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Björhem, B., Carlsson, M.& Svahn, B Öresundsförbindelsen. Fredriksberg 13A D. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Rapport nr 23/24. Malmö Kulturmiljö. Eliasson, L. & Kishonti, I Öresundsförbindelsen. Lockarp 7B. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Rapport nr 17. Malmö Kulturmiljö. Jönsson, L & Brorsson, T Oxie i sydvästra Skåne. En plats med Centrala funktioner. Se: Anglert, M & Thomasson, J. (red.) Nord, J. & Sarnäs, A Öresundsförbindelsen. Lockarp 7D E. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Rapport nr 18. Malmö Kulturmiljö. Pamp, B Ortnamn i Skåne. Stockholm. 12 Oxie 54:6

13 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: maj Projektgrupp:, projektledare. Underkonsulter: Sydschakt och Hyrman. Exploateringsyta: m2. Undersökt yta: löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C2f m.fl., edition 1, x 6160 y Koordinatsystem: Rikets. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6160,65 y 1324,85. Dokumentationshandlingar som förvaras hos Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd i Lund: Digitalt dokumentationsmaterial för intrasisprojekt S2006:018. Fynd: Fnr 1 7, med LUHM nr kommer efter avslutad materialbearbetning att förvaras i Lunds Historiska Museum, LUHM. Tabell över anläggningar och fynd. LUHM nr Fynd nr Anl. nr Typ Antal Vikt Övrigt 1 33 Keramik 1 60 Äldre järnålder 2 38 Keramik 1 10 Äldre järnålder 3 50 Keramik 1 20 Förhistorisk 4 45 Keramik 3 15 Förhistorisk 5 52 Keramik 1 5 Förhistorisk 6 72 Keramik 2 5 Förhistorisk 7 Lösfynd Keramik 3 30 Förhistorisk Oxie 54:6 13

14 UV Syds rapportserie Maglaby 17:2 m. fl. Kvidinge sn. AU. Anna Lagergren-Olsson 2. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. AU Bo Strömberg 3. Lilla Råby 18:38 m. fl. Lund. AU Anna Lagergren-Olsson 4. Boplatslämningar utan fynd. Stora Köpinge sn. FU Sven Hellerström 5. En bytomt i Annelöv. AU Bo Strömberg 6. Saxtorp 10:50. AU Sven Hellerström 7. Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken. Vellinge sn. AU 8. Stora Råby 32:13 m. fl. AU Anna Lagergren-Olsson 9. Medeltida lämningar i Falsterbo 2:1. FU Katalin Schmidt Sabo 10. Björket 1:3 och 1:44. Kvidinge socken. AU Anna Lagergren-Olsson 11. Sunnanå 12:1 och 1:2. Burlövs socken. AU Anna Lagergren-Olsson 12. Barsebäcks bytomt. AU 13. Vellingebacken. Vellinge socken. AU Magnus Andersson 14. Asmundtorp 29:3. AU Sven Hellerström 15. Väg E6 Trelleborg Vellinge. AU Bengt Jacobsson och Mats Riddersporre 16. Lomma 27:53. Markarbeten inom fornlämning nr 49. Antikvarisk kontroll Bengt Jacobsson 17. Grav-och boplatsområden vid Gustafslund. Helsingborg FU Bo Strömberg 18. Rydebäcks station. Kvistofta socken. AU 19. Kvidingefältet. Kvidinge socken. AU Tyra Ericson 20. Katslösa 14:3 m. fl. Kvistofta socken. AU 21. Henkelstorp 5:6, 5:7. Västra Karaby socken. AU 22. Oxie 54:6. Oxie socken. AU