Skateholm. Skåne, Tullstorps socken, Stora Beddinge 67:4, Trelleborgs kommun Bengt Jacobsson UV SYD RAPPORT 2005:22 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2005:22 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Skateholm Skåne, Tullstorps socken, Stora Beddinge 67:4, Trelleborgs kommun Bengt Jacobsson Skateholm 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:22 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Inledning 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Arkeologisk potential 8 Målsättning 8 Metod 8 Resultat 8 Referenser 10 Administrativa uppgifter 10

4 Trelleborgs kommun Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Skateholm

5 Skateholm Bengt Jacobsson Inledning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd i Lund genomförde den 4 juli 2005 en arkeologisk utredningsgrävning inom fastigheten Stora Beddinge 67:4 i Tullstorps socken. Utredningen utfördes enligt beslut fattat av länsstyrelsen i Skåne län (lst dnr ). Området skulle bebyggas med villor av firman Arvid Melander VVS Bygg och Plåt, vilken också bekostade utredningen. Ansvarig för utredningen var Bengt Jacobsson. Topografi och fornlämningsmiljö Utredningsområdet ligger i Skateholm, strax norr om RV 9 (Beddinge strandväg) som förbinder Trelleborg med Ystad (fig. 1 och 2). Det omfattar drygt m 2 och gränsar åt väster mot fastigheterna Stora Beddinge 67:2, 67:3, 67:5 och 67:6 invid Ängarödsvägen. Åt söder gränsar området mot Murgrönevägen och åt norr och öster mot ängsmarker. Närmaste vattendrag är Tullstorps- och Skateholmsån som har sitt utlopp i Östersjön, ett par hundra meter längre söderut. Exploateringsområdet utgörs av fuktig ängsmark och ligger på nivåer varierande mellan ca +0,5 m.ö.h. och ca +1,25 m.ö.h., där de centrala delarna ligger lägst, medan terrängen stiger svagt åt norr och åt söder. I den centrala och södra delen förekom öppna vattenfyllda dräneringsdiken, och utmed den södra delen låg också flera högar med schaktmassor, vilka tippats på platsen i sen tid. Vid undersökningstillfället bestod vegetationen av manshögt gräs, nässlor, björnlokor m.m. Marken var vattensjuk och mycket mjuk. Inga registrerade fornlämningar finns inom exploateringsområdet, men lämningarna i närområdet ligger tätt (fig. 2 och 3). Några hundra meter norr och nordost om exploateringsområdet företogs på 1980-talet forskningsgrävningar och inventeringar av det kända Skateholmskomplexet från jägarstenåldern (Larsson 1988). Då lokaliserades och undersöktes flera större boplatser och gravfält (Skateholm I V i fig. 3). Strax nordväst om exploateringsområdet utförde UV Syd en arkeologisk utredning år 1990, varvid ytterligare två boplatser påträffades (Torstensdotter Åhlin 1995). Den ena daterades till jägarstenålder, medan den andra gavs en allmän datering till sten-/bronsålder (RAÄ 58 och 59 i fig.3). Skateholm 5

6 Fig. 2 Utsnitt ur Fastighetskartan med utredningsområdet och registrerade fornlämningar markerade. Skala 1: Skateholm

7 Fig. 3 Utsnitt ur fastighetskartan med utredningsområdet och de i texten omtalade fornlämningsområdena markerade. Skala 1: Skateholm 7

8 Arkeologisk potential Det aktuella området ligger i en fornlämningsrik trakt. Huvuddelen av de fynd och lämningar som påträffats vid Skateholm dateras till mesolitikums senare delar. Omkring 5500 f.kr. inträffade en transgression (havsnivåstigning) vilket gjorde att området kring Tullstorps- och Skateholmsån kom att bilda en lagun. De ovan nämnda fornlämningarna härstammar från tiden då lagunen fanns. Såväl boplatserna som gravområdena låg på små öar och höjdlägen i eller invid lagunen på nivåer kring 3 m.ö.h. eller något högre. Vid tiden för transgressionen låg det nu aktuella exploateringsområdet under lagunens vattenyta, men under tiden dessförinnan var här torra land. Mycket talar för att utflyttningen till kustområdena från inlandsbosättningarna ägde rum redan under slutet av maglemosetiden ( f.kr.). Möjligheten att hitta äldre boplatser, vilka överlagrats av transgressionen, bedömdes därför som goda. Målsättning Målsättningen med utredningen var att klargöra om det inom exploateringsområdet fanns bevarade fornlämningar, och i så fall ge en preliminär datering och bedömning av aktiviteternas art. Resultaten skulle ingå i bedömningsunderlaget för länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Metod Åtta provschakt, varierande i längd mellan 4 och 6 meter, grävdes med hjälp av grävmaskin. Lagerföljden, djupet och höjden över havet noterades. Schakten mättes in manuellt med hjälp av måttband. Någon fotodokumentation ägde inte rum. Resultat Inom Exploateringsområdet grävdes ett provschakt i den västra delen (schakt 1), ett i den sydvästra delen (schakt 2) och sex i den norra delen (schakt 3 8) (fig. 4). Schakt 1 (4 m): Markytan låg +0,45 m.ö.h. Lagerföljden bestod av drygt 1 meter torv med vass som överlagrade grå marin sand. Schakt 2 (6 m): Markytan låg +1,24 m.ö.h. Schaktet grävdes ca 1,25 meter djupt. Lagerföljden bestod uteslutande av omrörda fyllnadsmassor. Schakt 3 (4 m): Markytan låg +0,60 m.ö.h. Schaktet grävdes ca 1 meter djupt. Lagerföljden bestod av knappt 1 meter torv som överlagrade grå marin sand. 8 Skateholm

9 Fig.4 Utredningsområdet med provschakt 1 8 inritade. Skala 1: Schakt 4 (6 m): Markytan låg m.ö.h. Lagerföljden bestod 0,6 meter torv som överlagrade grå marin sand ned till 1,20 meters djup där grus och sten vidtog. Schakt 5 (4 m): Markytan låg +0,74 m.ö.h. Lagerföljden bestod av 0,6 meter torv som överlagrade grå marin sand. Schakt 6 (4 m): Markytan låg +0,89 m.ö.h. Lagerföljden bestod av 0,55 meter torv som överlagrade grå marin sand. Schakt 7 (4 m): Markytan låg +0,7 m.ö.h. Lagerföljden bestod av 0,7 meter torv som överlagrade grå marin sand. Schakt 8 (4 m): Markytan låg +1,05 m.ö.h. Lagerföljden bestod av 0,6 meter torv som överlagrade grå marin sand. Utredningen visade på en mycket okomplicerad stratigrafi där ett 0,55 1,0 meter tjockt torvlager överlagrade grå marin sand. Torv- Skateholm 9

10 lagret var djupast i de centrala delarna av området. Åt norr steg topografin svagt, och här tunnade också torvlagret ut. Utmed områdets södra del fanns flera högar med fyllnadsmassor som tippats där i sen tid. I schakt 2 kunde också ses att fyllnadsmassor även förekom under dagens marknivå, vilket tyder på att topografin i den södra delen påtagligt förändrats under senare år. Några fynd eller anläggningar som tydde på att fornlämningar skulle förekomma inom exploateringsområdet påträffades inte. Fortsatta arkeologiska undersökningar kan inte anses motiverade. Referenser Larsson, L Ett fångstsamhälle för 7000 år sedan. Kristianstad, Torstensdotter Åhlin, I Arkeologisk utredning. Skåne, Tullstorps socken, Stora Beddinge 14:18 m.fl Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1995:49 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: 4 juli Projektgrupp: Bengt Jacobsson och Mac Svensson. Underkonsulter: - Exploateringsyta: ca m 2. Undersökt yta: ca 36 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 1D 8a Tullstorp, x 6140 y Koordinatsystem: Rikets. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6141,6 y 1352,7. Höjdsystem: RH Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Inga ritningar eller foton. Fynd: Inga fynd. 10 Skateholm

11 UV Syds rapportserie E22 Gualöv Bromölla. Ivetofta, Gualöv och Bromölla socknar. AU steg 2 och FU. Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin. Med bidrag av Ivan Balic och Björn Nilsson (red.) 2. Gamla staden 7:1. Helsingborg. AU. Magnus Andersson 3. Noppsgärde. Fröslunda socken Uppland. SU. Håkan Aspeborg (red.) 4. Jonstorps bytomt. Jonstorps socken. FU. Håkan Aspeborg 5. Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Uppåkra socken. FU Nathalie Becker 6. Välbevarade boplatslämningar på västervång. Trelleborg FU Nathalie Becker 7. Väg E22 Kristianstad Fjälkinge: AU2 Tyra Ericson 8. Ett gravfält från yngre järnålder. Trelleborg FU Sven Hellerström 9. Grubbahus 1:5 och Maglaby 22:2. Kvidinge socken. FU Tyra Ericson 10. Västra Tommarp 5:32. Västra Tommarps socken. AU Tyra Ericson 11. Gluggstorp 2:1. Sireköpinge socken. AU Sven Hellerström 12. Serresjö 1:95 och Gislöv 7:15. Gislövs socken. AU2 Sven Hellerström 13. Västervång 3:14 m. fl. Trelleborg. AU Sven Hellerström 14. Fornlämningar längs en ledning. Helsingborg Landskrona. AU2 Sven Hellerström 15. Mårtensfälad 1:15. Lund. AU Sven Hellerström 16. Kvarteret Domar 23. Ystad. AK Bengt Jacobsson 17. En boplats från yngre järnålder vid Maglarp i södra Skåne. Maglarps socken. AU Bengt Jacobsson 18. Förhistoriska och sentida lämningar inom sockerbruket i Köpingebro Stora Köpinge socken. FU Thomas Andersson 19. Väg 17, förbifart Marieholm. FU Magnus Andersson Skateholm 11

12 20. Gårdslämningar i Hjärup. FU Bengt Söderberg 21. Jonstorp, RAÄ 3. FU Bengt Jacobsson 22. Skateholm. AU Bengt Jacobsson 12 Skateholm