Långeberga bytomt. Skåne, Välluv socken, Långeberga 3:3, RAÄ 34 Hélène Borna-Ahlkvist, Håkan Aspeborg och Moa Lorentzon UV SYD RAPPORT 2004:5

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2004:5 ARKEOLOGISK UTREDNING OCH FÖRUDERSÖKNING Långeberga bytomt Skåne, Välluv socken, Långeberga 3:3, RAÄ 34 Hélène Borna-Ahlkvist, Håkan Aspeborg och Moa Lorentzon Långeberga bytomt 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2004:5 ISSN Kart- och ritmaterial Håkan Aspeborg Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV syd, Lund, 2004 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Inledning 5 Miljö och fornlämningsbild 5 Syfte och metod 7 Utredningsresultat 7 Förundersökningsresultat 10 Förslag till åtgärder 10 Referenser 10 Administrativa uppgifter AU 11 Administrativa uppgifter FU 11 Bilagor 12 Bilaga 1. Anläggningslista, Utredning 12 Bilaga 2. Anläggningslista, Förundersökning 13

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Långeberga bytomt

5 Långeberga bytomt Hélène Borna-Ahlkvist, Håkan Aspeborg och Moa Lorentzon Inledning Med anledning av att Helsingborgs kommun avser att exploatera ett ca 50 ha stort område för industribebyggelse inom fastigheten Långeberga 3:3, Välluvs socken i Skåne, har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, genomfört en arkelogisk utredning som omedelbart övergick i en mindre förundersökning inom en del av fastigheten (fig. 1). Under utredningens gång tillkom en cirka m 2 stor yta för ett fördröjningsmagasin, beläget strax väster om ovanstående område. Den förundersökta ytan omfattade m² i sydöstra hörnet av Långeberga bytomt som är upptagen som fornlämning RAÄ 34 i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister. Området ligger i en trakt rik på fornlämningar i östra utkanten av Helsingborgs stad. Såväl utredning som förundersökning har bekostats av Helsingborgs stad. Ansvarig för utredning och förundersökning var Marie Olsson. Rapporten har samanställts av Hélène Borna-Ahlkvist, Håkan Aspeborg och Moa Lorentzon. Miljö och fornlämningsbild Området ligger i ett småkuperat öppet jordbrukslandskap som i dag nyttjas för odlingsverksamhet. Inom den berörda delen av bytomten finns en välbevarad stengärdesgård med en ridå av askträd. Högsta nivåer ligger kring 50 meter över havet, jordarterna består av moränlera och Arrhenius fosfatkarta uppvisar kraftigt förhöjda värden. Byn Långeberga finns markerad på Burmans Skånekarta från år 1684 och finns omtalad i prästrelationerna från 1624 och bestod av 4 gårdar (Tuneld 1934 och 1964). De äldsta skriftliga beläggen för Långeberga är i ett medeltida brev från Från tidigt 1400-tal finns det uppgifter om att ett par av gårdarna har tillhört riddaren Bengt Pik. Under mitten 1700-talet uppges byn ha bestått av 3½ hemman och en kvarn. Byn ägdes vid den tiden av utsocknes frälse från Rosendahl och Bjärsjö ladugård (Gillberg 1980). På skånska rekognosceringskartan från var Långeberga en radby bestående av 4 gårdar. Den gamla bytomtens ungefärliga utbredning i nord sydlig riktning var ca 270x150 meter enligt en laga skifteskarta från år Långeberga bytomt 5

6 Fig. 2. Utdrag ur GSD Ekonomiska kartan blad 3C 3c Hjorthög med fornlämningar, exploateringsområdet, delområden och schakt markerade. Skala Långeberga bytomt

7 Inom en radie av en km från Långeberga finns ytterligare ett par bytomter registrerade som fornlämningar, nämligen Ljusekulla RAÄ 33, Kroktorp RAÄ 36 och Östra Ramlösa RAÄ 35. Strax söder om Långeberga bytomt finns två fyndplatser med tjocknackiga flintyxor upptagna som RAÄ 28 och 29 i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (fig. 2). Syfte och metod Utredningens och förundersökningens mål var att klarlägga fornlämningssituationen inom undersökningsområdet, d. v. s. fastställa i vilken utsträckning fornlämningar skulle komma att beröras av exploateringen. Utredningen syftade även till att ge en preliminär kännedom om lämningarnas omfattning, karaktär och datering. Utredningen bedrevs med sökschaktsgrävning. Alla anläggningar och schakt mättes in med GPS samt planritades i skala 1:50. Inför utredningen gjordes besiktningar av området, kartstudier av laga skifteskartan över Långeberga, Skånska rekognosceringskartan, Burmans Skånekarta, Arrhenius fosfatkartering, jordartskartan samt en genomgång av registrerade fornlämningar i närområdet. Inför utredningen gjordes även en översiktlig genomgång av skriftliga källor för Långeberga. Förundersökningsinsatserna vid Långeberga gamla bytomt hade såsom mål även att avgränsa bytomtens utbredning åt öster och sydost. Förundersökningen bestod av att matjorden banades av inom två mindre ytor som totalt omfattande ca 640 m². Anläggningar och ytor mättes in med GPS, enstaka anläggningar snittades och dokumenterades. Plandokumentationen skedde med GPS. Bearbetning och lagring av digitala data från såväl utredning som förundersökning har skett i dokumentationsprogrammet Intrasis. Utredningsresultat Inom utredningsområdet prioriterades fyra delområden benämnda A D (fig. 3). Den sammanlagda ytan av dessa utgör cirka m 2, vilket motsvarar cirka 1/5 av den totala exploateringsytan. Därutöver tillkom en ytan på m 2 för ett fördröjningsmagasin (område E). Område A bestod av Långeberga bytomt. Totalt grävdes 29 schakt med en sammanlagd längd om meter och 35 anläggningar dokumenterades (fig. 3). Fornlämningar påträffades inom områdena A, C och D. Anläggningarna på bytomten, yta A, bestod av18 anläggningar i form av härdar, gropar och stolphål som bedömdes vara från historisk tid medan lämningarna inom ytorna C och D antogs härröra från bronsålder eller äldre järnålder. När inga förhistoriska lämningar påträffades inom yta A avstods från schaktdragning inom yta B som var sämre lämpad för förhistoriska bosättningar. Lämningarna inom yta C och D var ringa och glest spridda varför inga ytterligare åtgärder förordades. För område A föreslogs i första hand en begränsning av exploateringsområdet i bytomtens norra del, i andra hand en arkeologisk förundersökning. Långeberga bytomt 7

8 Fig. 3. Schaktplan från utredningen med delområden, schakt och anläggningar markerade. 8 Långeberga bytomt

9 Fig. 4. Schaktplan från förundersökning med utbredningen av bytomten RAÄ 34 enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, schakt och anläggningar markerade. Långeberga bytomt 9

10 Förundersökningsresultat Vid förundersökningen upptogs två ytor totalt omfattande en yta på 640 m² inom delområde A. Området ligger i nordvästra delen av exploateringsområdet och utgör en stor förhöjning med högsta nivåer kring 50 meter över havet. Förhöjningen bildar en platå och uppe på den ligger Långeberga gamla bytomt. De arkeologiska insatserna vid den gamla bytomten avsåg att försöka klarlägga bytomtens östra utbredning. Vid förundersökningen upptogs två mindre områden, Schakt 200 och 225, som var 313 m² respektive 325 m² stora. Jorden schaktades med maskin ned till matjordens nedre gräns. Vid förundersökningen framkom 19 anläggningar i form av en härd, 5 gropar och 13 stolphål (fig. 4). Lämningarna kunde inte närmare dateras. Enstaka fynd påträffades men tillvaratogs ej. Fynden bestod av flinta med retuscher, fragment av förhistorisk keramik och enstaka brända ben Förslag till åtgärder Resultaten från förundersökningen föranleder inga ytterligare arkeologiska åtgärder. Referenser Diplomatarium Danicum. Danmarks riges brev, 4 række, 4 bind. København Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet Stockholm. Gillberg, L. (1765) Historisk ekonomisk och geografisk beskrivning över Malmö hus län uti hertigdömet Skåne. Faksimiltryck Lund Svenskt Diplomatarium. Första delen Stockholm Tuneld, J och Prästrelationerna från Skåne och Blekinge av år Prästrelationerna från Skåne av år 1667 och Långeberga bytomt

11 Administrativa uppgifter AU Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Undersökningstid: 2 6/10 och 12/ Projektledare: Marie Olsson. Underkonsulter: Sydschakt Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: 1350meter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 3c Hjortshög., x 6215 y Koordinatsystem: RT 90, 2,5 Gon väst. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6215,47 y 1311,36. Höjdsystem:- Intrasisprojekt:S2000:39 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 3 planritningar i skala 1:50. Digitala data förvaras på UV Syd Fynd: Tillvaratogs ej. Administrativa uppgifter FU Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: 13 mars Projektledare: Marie Olsson. Underkonsulter: Sydschakt Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: 640 m 2 Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 3c Hjortshög. Koordinatsystem: Rikets 2,5 g Väst. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6216,40 y1311,40 Höjdsystem:- Intrasisprojekt:S2001:15 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 profilritning i skala 1:20. Digitala materialet förvaras tillsvidare på UV Syd. Fynd: Tillvaratogs ej. Långeberga bytomt 11

12 Bilagor Bilaga 1. Anläggningslista, Utredning Id Typ Schakt 202 Härd 13, id Grop 11, id Stolphål 11, id Grop 5, id Stolphål 7, id Stolphål 7, id Stolphål 7, id Stolphål 7, id Stolphål 3, id Stolphål 3, id Stolphål 3, id Grop 3, id Härd 3, id Härd 3, id Härd 3, id Stolphål 3, id Härd 4, id Grop 20, id Grop 20, id Grop 20, id Stolphål 20, id Grop 19, id Grop 19, id Grop 19, id Härd 19, id Stolphål 19, id Stolphål 19, id Stolphål 18, id Stolphål 18, id Stolphål 18, id Stolphål 18, id Stolphål 21, id Grop 21, id Grop 21, id Härd 22, id Långeberga bytomt

13 Bilaga 2. Anläggningslista, Förundersökning Id Typ Schakt Storlek Djup 206 Stolphål Stolphål Stolphål 200 0,34 0, Stolphål Stolphål Stolphål Grop 200 1,10 0, Grop 200 1,40 0, Grop 200 1,60 0, Stolphål Stolphål 225 0,40 0, Stolphål 225 0,30 0, Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Härd 225 0,70 0, Recent grop Grop 225 1,20 0,10 Långeberga bytomt 13