01 Norra Gunnesbo. Skåne, Norra Nöbbelövs socken, Nöbbelöv 5:36, Lunds kommun Håkan Aspeborg UV SYD RAPPORT 2005:29 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2005:29 ARKEOLOGISK UTREDNING Norra Gunnesbo Skåne, Norra Nöbbelövs socken, Nöbbelöv 5:36, Lunds kommun Håkan Aspeborg 01 Norra Gunnesbo 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:29 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Inledning 5 Topografi och fornlämningar 5 Arkeologisk potential 7 Målsättning och metod 7 Resultat 7 Förslag till åtgärder 8 Referenser 9 Administrativa uppgifter 9

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för utredningen inringad. Skala 1: Norra Gunnesbo

5 01 Norra Gunnesbo Håkan Aspeborg Inledning Med anledning av en av Lunds kommun planerad industribebyggelse på delar av fastigheten Nöbbelöv 5:36 utförde Riksantikvarieämbetet, UV Syd efter beslut av länsstyrelsen i Skåne län (lst dnr ) en arkeologisk utredning av området. Skälet till detta var att området bedömdes vara intressant ur antikvarisk synpunkt. Utredningen bekostades av Lunds kommun. Håkan Aspeborg utförde utredningen och har också skrivit rapporten. Topografi och fornlämningar Området är beläget i Lunds nordvästra utkant strax söder om Nöbbelövs mosse, mellan väg 108 och den nyare bebyggelsen tillhörande Gunnesbo (fig 1 2). Inom området finns Gunnesbo gård. Ytan är flack med endast mycket svaga förhöjningar och sluttar ner mot mossen. Nivåerna i området ligger mellan 25 och 30 m. ö. h. Jordarten består, enligt jordartskartan, av morän och moränlera. Västra delen nyttjas idag som åker och östra delen, kring gården, som betesmark. Från Nöbbelövs mosse finns ett stort antal fynd som får anses deponerade, huvudsakligen ett större antal slipade flintyxor men även skäror, en björntand och bärnsten har påträffats (RAÄ 23, N Nöbbelövs sn och Karsten 1994). Mossfynden kan dateras till hela neolitikum och utgör sannolikt offerfynd. Fornlämningsbilden kring mossen karaktäriseras av inventerade stenåldersboplatser. I samband med omläggningen av väg 108 undersöktes en knapp km NNV om den aktuella ytan delar av en sådan boplats (RAÄ 13, N Nöbbelövs sn), belägen på sluttningen ner mot mossen. På boplatsen fanns kulturlager från stenålder (yngre trattbägarkultur) och en huslämning sannolikt från senneolitikum/äldre bronsålder (Olson m.fl. 1996, punkt 4). Vid ytterligare en undersökning något längre norrut påträffades boplatslämningar från stenålder och äldre bronsålder i form av kulturlager och hus (Olson m.fl. 1996, punkt 5). Nordost om exploateringsområdet finns ytterligare ytinventerade boplatser (RAÄ 11 och 30, N Nöbbelövs sn). En av dessa, RAÄ 30 visade sig vid provschaktgrävning omfatta under mark dolda lämningar (Wallin 2000). Förhistoriska boplatslämningar har också undersökts ca 700 m söder om ytan (Ericson 2000). Ett stort antal kända högar finns i exploateringsytans närområde, bl.a. i en rad med nordsydlig sträckning, parallellt med nuvarande 01 Norra Gunnesbo 5

6 Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 2C 6g Vallkärra, med utredningsområdet markerat. Skala 1: Norra Gunnesbo

7 väg 108. Den närmaste (RAÄ 17, N Nöbbelövs sn) är belägen endast ett par hundra meter väster om exploateringsytan, på andra sidan väg 108. En knapp km mot ONO finns Nöbbelövs gamla bytomt (RAÄ 24, N Nöbbelövs sn). Arkeologisk potential Den här aktuella ytan har samma läge i förhållande till Nöbbelövs mosse som de inventerade och undersökta boplatserna i närområdet. Det förelåg således stora möjligheter att det inom ytan kunde finnas boplatslämningar från stenålder och bronsålder, framför allt i sluttningen ner mot mossen. Vid en besiktning av utredningsområdet påträffades slagen flinta, delvis av neolitisk karaktär, i åkerkanten längs vägen i norra delen av ytan. Möjligheten fanns också att påträffa spår av bronsåldershögar, vilka ligger tätt i närområdet. Dessutom fanns möjligheter att i området finna spår som kunde belysa slaget vid Lund som hade ett mycket utsträckt stridsområde (Ericson m.fl. 2003, s. 230ff). Målsättning och metod Målsättningen var att klargöra om det fanns under mark dolda, bevarade fornlämningar och om så var fallet att belysa deras karaktär, utbredning och datering. Utredningen inleddes med en ytinventering efter slagen flinta och metalldetektering efter fynd som skulle kunna knytas till slaget vid Lund. Därefter genomfördes utredningen som en sökschaktsgrävning över hela ytan. Sökschakten drogs med mellan 30 och 50 meters mellanrum. Totalt grävdes 1610 meter schakt. Påträffade lämningar, metalldetektorfynd, schakt och undersökningsområde mättes in med GPS och dokumenterades i RAÄ:s fältdokumentationssystem Intrasis. Metalldetektorfynd tillvaratogs men inte flintfynd. Resultat Vid ytinventeringen av utredningsområdet påträffades slagen flinta inom tre mindre ytor. Den första var belägen i hästhagen öster om Gunnebo gård, den andra omedelbart väster om densamma och den tredje i ett anläggningstomt område i utredningsområdets södra del (fig. 2 3). Flintavslagen öster om Gunnebogård härrör förmodligen från neolitisk tid. I beteshagen öster om Gunnesbo gård påträffades 2 bronsknappar (F2, F3) och ett kopparmynt (F1). En bronsknapp (F2) är förmodligen en dragonknapp (Bo Knarrström muntligen). Myntet är 1/6 öre präglat 1666 för Karl XI. Som kuriosa kan framhållas att den låga valören 1/6 öre inte var fullviktig som värdemynt, och man kan här tala om vårt lands första skiljemynt ( myhi7.htm). Fynden kan sättas i samband med slaget vid Lund år Möjligen härrör fynden från den del av slaget då den svenska centern eller vänster flygel tvingades bakåt (jfr Ericson m.fl. 2003, 234ff) 01 Norra Gunnesbo 7

8 Fig 3. Schaktplan över förundersökningsområdet med schakt och anläggningarna markerade. Skala 1:4000. Området var hårt och djupt plöjt förutom i de östra delarna. Sannolikheten för att stolphål och härdar skulle finnas bevarade var därför små. Vid sökschaktsgrävningen påträffades 28 anläggningar varav flertalet var gropar (fig. 3). Då vare sig groparna eller de andra anläggningarna innehöll fynd är de svårdaterade, men deras karaktär talar för att de är av ringa ålder. Av härdarna återstod endast tunna rester. Flintavslagen i öster och karaktären på de få anläggningarna som fanns där antyder att detta område utgör utkanten av en boplats som bör ha haft sin huvudsakliga utsträckning längre öster ut. Förslag till åtgärder Inga ytterligare arkeologiska åtgärder behövs Norra Gunnesbo

9 Referenser Ericson, L., Hårdstedt, M., Iko, P., Sjöblom, I., & Åselius, G Svenska slagfält. Wahlström & Widstrand. Värnamo. Ericson, T Nöbbelöv 9:6. Skåne, Norra Nöbbelövs sn, Nöbbelöv 9:6. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:111. Olson, T., Regnell, M., Nilsson, L., Erikson, M., Brorsson, T Boplatslämningar från neolitikum, bronsålder och äldre järnålder. Skåne Väg 108, N Nöbbelövs, Stångby, Vallkärra och Lackalänga socknar, Lunds och Kävlinge kommuner. UV Syd Rapport 1996:60. Karsten, P Att kasta yxan i sjön. En studie över rituell tradition och förändring utifrån skånska neolitiska offerfynd. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8º. No. 23. Lund. Knarrström, B. muntlig information, Riksantikvarieämbetet, UV Syd. Wallin, L Arkeologisk utredning. Nöbbelöv 6:1 m.fl. Skåne, Norra Nöbbelöv socken, Nöbbelöv 6:1 m.fl. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:92. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: oktober. Projektgrupp: Håkan Aspeborg och Bo Knarrström. Underkonsulter: Sydschakt ekonomisk förening. Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: 1610 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 6g Vallkärra, edition 1, x y Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon v). Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Intrasisprojekt: S2005:032 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Digitala data. Fynd: LUHM 31464: Norra Gunnesbo 9

10 UV Syds rapportserie E22 Gualöv Bromölla. Ivetofta, Gualöv och Bromölla socknar. AU steg 2 och FU. Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin. Med bidrag av Ivan Balic och Björn Nilsson (red.) 2. Gamla staden 7:1. Helsingborg. AU. Magnus Andersson 3. Noppsgärde. Fröslunda socken Uppland. SU. Håkan Aspeborg (red.) 4. Jonstorps bytomt. Jonstorps socken. FU. Håkan Aspeborg 5. Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Uppåkra socken. FU Nathalie Becker 6. Välbevarade boplatslämningar på västervång. Trelleborg FU Nathalie Becker 7. Väg E22 Kristianstad Fjälkinge: AU2 Tyra Ericson 8. Ett gravfält från yngre järnålder. Trelleborg FU 9. Grubbahus 1:5 och Maglaby 22:2. Kvidinge socken. FU Tyra Ericson 10. Västra Tommarp 5:32. Västra Tommarps socken. AU Tyra Ericson 11. Gluggstorp 2:1. Sireköpinge socken. AU 12. Serresjö 1:95 och Gislöv 7:15. Gislövs socken. AU2 13. Västervång 3:14 m. fl. Trelleborg. AU 14. Fornlämningar längs en ledning. Helsingborg Landskrona. AU2 15. Mårtensfälad 1:15. Lund. AU 16. Kvarteret Domar 23. Ystad. AK Bengt Jacobsson 17. En boplats från yngre järnålder vid Maglarp i södra Skåne. Maglarps socken. AU Bengt Jacobsson 18. Förhistoriska och sentida lämningar inom sockerbruket i Köpingebro Stora Köpinge socken. FU Thomas Andersson 19. Väg 17, förbifart Marieholm. FU Magnus Andersson, Håkan Aspeborg och Bengt Söderberg Norra Gunnesbo

11 20. Gårdslämningar i Hjärup. FU Bengt Söderberg 21. Jonstorp, RAÄ 3. FU Bengt Jacobsson 22. Skateholm. AU Bengt Jacobsson 23. Kv. Lasarettet 3, Helsingborg. FU Bengt Jacobsson 24. Förhistoriska boplatslämningar på Östra Torn 29:1. Lund. AU Anna Lagergren-Olsson 25. Boplatslämningar från yngre bronsålder/äldre järnålder vid Hjärups boställe. FU Anna Lagergren-Olsson 26. En kustnära boplats. Stora Köpinge socken. AU Östra Torn IV. Lund. AU Janis Runcis 28. Maglaby 22:2. Kvidinge socken. FU Thomas Andersson och Tyra Ericson Norra Gunnesbo. Norra Nöbbelövs socken. AU Håkan Aspeborg 01 Norra Gunnesbo 11