Kvarteret Domar 23. Skåne, Ystad, Kv. Domar 23 Bengt Jacobsson UV SYD RAPPORT 2005:16 ANTIKVARISK KONTROLL OCH ARKEOLOGISK UTVÄRDERING

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2005:16 ANTIKVARISK KONTROLL OCH ARKEOLOGISK UTVÄRDERING AV GEOTEKNISK UNDERSÖKNING, 2005 Kvarteret Domar 23 Skåne, Ystad, Kv. Domar 23 Bengt Jacobsson Kvarteret Domar 23 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:16 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV syd, Lund, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Inledning. 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Målsättning och metod 5 Resultat 6 Slutsatser 8 Åtgärdsförslag 9 Referenser 9 Administrativa uppgifter 9

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Kvarteret Domar 23

5 Kvarteret Domar 23 Bengt Jacobsson Inledning. På uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd i Lund medverkat vid den geotekniska undersökning som utfördes inom ovan rubricerad fastighet den 7 juni 2005 (fig. 1 och 2). Kvarteret ligger inom den östra delen av det medeltida stadsområdet, ca 300 meter från hamnen. Större delen av exploateringsområdet utgjordes av en asfalterad parkeringsyta, vilken skulle bebyggas med bostadshus. Topografi och fornlämningsmiljö Exploateringsområdet gränsar åt norr mot Harpegatan och åt söder mot Maria Munthes gata. Gränserna åt väster och öster utgörs av befintlig bebyggelse. Några arkeologiska undersökningar har inte förekommit i kvarteret, men i Stallgatan, belägen ca 50 meter åt nordost, påträffades en myntskatt år Skatten utgjordes av 413 silvermynt, vilka präglats mellan åren 1332 och 1360 (Tesch 1983, s. 40). Ytterligare en silverskatt har påträffats i kv. Mattias beläget väster om kv. Domar. Skatten bestod av 294 mynt från åren Här finns också uppgifter om skelettgravar (Tesch 1983, s. 38). I det söderut belägna kvarteret Niklas har dessutom rester efter båtar påträffats på 1930-talet (Tesch 1983, s. 39). Enligt ett rekonstruktionsförslag av Ystads topografi vid början av 1200-talet har strandlinjen gått in över delar av det medeltida stadsområdet och bildat en vik, i vilken bl.a. båtresterna från kv. Niklas påträffades (fig. 2). De västra delarna av kv. Domar gränsar intill denna vik och har sannolikt vid denna tid legat under vatten. Fynd av lerbottnar har gjorts utmed det som då var strandområde. Målsättning och metod Den geotekniska undersökningen utfördes av GeoSyd AB från Blentarp och bestod i att sju hål borrades med skruvborr. Dagens markyta varierade mellan +2,67 och +3,18 m.ö.h. I en av borrpunkterna (Bp 3) stoppades borrningen av en stor sten redan ca 0,5 meter under markytan. Borrpunkten flyttades därför något åt väster till Bp 4. Bedömningen av lagerföljden gjordes utifrån den jordpelare som satt fast i skruvborret när detta lyften upp. Kvarteret Domar 23 5

6 Fig. 2 Rekonstruktion av Ystad vid början av 1200-talet med havsviken inom stadsområdet och undersökningsplatsen i kv. Domar. Någon detaljerad stratigrafisk bedömning har inte ansetts möjlig att göra enbart med utgångspunkt i borrkärnorna. Den övergripande målsättningen med den arkeologiska insatsen var därför att göra en preliminär bedömning av lagerföljden, samt att bedöma det totala lagerdjupet ner till orörd mark. Vid länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet kommer denna rapport att ingå i bedömningsunderlaget. Resultat Sju hål borrades (fig. 3). I det följande redovisas de iakttagelser som kunde göras i de upptagna borrkärnorna. Måtten anges i m.ö.h. och skall uppfattas som ungefärliga. Borrpunkt 1 +3,18 +2,67 Fyllning innehållande sand, mylla, lera och tegelflis +2,67 +1,67 Avsatt sand +1, Torv +1,56 +0,58 Avsatt sand +0,58 +0,50 Torv +0,50 Avsatta sand 6 Kvarteret Domar 23

7 Fig 3. Kv. Domar med exploateringsytan och borrpunkterna 1-7 markerade. Skala 1:300. Borrpunkt 2 +2,67 +2,27 Fyllning innehållande sand, mylla, lera och tegelflis +2,27 +1,88 Avsatt sand +1,88 +1,48 Torv +1,48 +0,88 Avsatt sand +0,88 +0,78 Torv +0,78 Avsatt sand Borrpunkt 3 +3,12 +2,60 Fyllning innehållande sand, mylla, lera och tegelflis +2,60 Borrstopp (Stor sten) Kvarteret Domar 23 7

8 Borrpunkt 4 +3,12 +2,24 Fyllning bestående av sand, mylla, lera och tegelflis +2,24 +2,14 Kulturlager innehållande sot och kol (äldre markyta) +2,14 +1,52 Avsatt sand +1,52 +0,94 Torv. +0,94 +0,44 Avsatt sand +0,44 +0,32 Torv +0,32 +0,14 Avsatt sand +0,14 +0,02 Torv +0,02 Avsatt sand Borrpunkt 5 +2,80 +2,30 Fyllning innehållande sand, mylla, lera och tegelflis +2,30 +1,00 Avsatt sand +1,00 +0,70 Torv +0,70 +0,60 Avsatt sand +0,60 0,10 Torv 0,10 0,22 Avsatt sand 0,22 0,50 Torv 0,50 Avsatt sand Borrpunkt 6 +3,18 +1,67 Fyllning bestående av sand, mylla, lera och tegelflis +1,67 +0,86 Avsatt sand +0,86 +0,66 Torv +0,66 0,30 Avsatt sand 0,30 0,38 Torv 0,38 Avsatt sand Borrpunkt 7 +2,85 +1,76 Fyllning bestående av sand, mylla, lera och tegelflis +1,76 +1,36 Avsatt sand +1,36 +1,14 Torv +1,14 Avsatt sand Slutsatser Samtliga borrpunkter uppvisade en mycket okomplicerad lagerföljd. Närmast dagens markyta fanns ett homogent fyllnadslager bestående av sand, mylla, lera och tegelflis. Lagret som således består av rivningsmassor och utfyllnader kan bedömas som sentida. Lagrets mäktighet varierade mellan 0,40 och 1,5 meter, där det största djupet uppmättes centralt i kvarteret, i Bp 6. Under detta lager förekommer i samtliga borrpunkter en skiktad, naturligt avsatt lagerföljd bestående av flera sand- och torvlager. Endast i en borrpunkt (Bp 4) fanns ett lager som kan bedömas som kulturlager/äldre markhorisont. Lagret, vars ovankant låg +2,24 m.ö.h., var ca 0,1 meter tjockt och innehöll sot och träkol. Det hade en begränsad utbredning i den nordöstra delen av exploateringsområdet och kunde inte dateras. Förekomsten av flera avsatta sand- och torvlager i borrpunkterna tyder på att området vid upprepade tillfällen stått under vatten. Detta styrker antagandet att delar av det medeltida stadsområdet ingått i en vik som funnits i anslutning till det vattendrag (Vassaån) som runnit genom staden. Dessa tankar bekräftas bl.a. av de skeppsvrak som 8 Kvarteret Domar 23

9 påträffats i kv. Niklas. Ett av vraken har daterats till 1500-talet, vilket tyder på att viken bör ha funnits även då. Sammanfattningsvis kan sägas att exploateringsområdet i kv. Domar under den tidiga stadstiden delvis tycks ha legat i, eller på stranden till den havsvik som sträckt sig in i staden. Frånsett ett tunt kulturlager i den nordöstra delen av området, kunde inga avsatta kulturlager konstateras. Sand- och torvlager dominerade lagerföljden. Åtgärdsförslag Riksantikvarieämbetet UV Syd föreslår att den framtida exploateringen av fastigheten Domar 23 kan ske utan ytterligare arkeologiska insatser. Referenser Tesch, S Ystad I. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer rapport. Medeltidstaden 44. Stockholm. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: 7 juni Projektledare: Bengt Jacobsson. Underkonsulter: GeoSyd AB, Blentarp. Exploateringsyta: ca 700 m 2. Undersökt yta: 7 borrpunkter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 1D 9e, edition 1-febr 1970, x6145 y1370. Koordinatsystem: Rikets. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6146,15 y 1374,64. Höjdsystem: Ex 1: RH Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 planritning i skala 1:300, 1 ritning av borrpunkternas lagerföljd i skala 1:20. Fynd: Inga fynd. Kvarteret Domar 23 9

10 UV Syds rapportserie E22 Gualöv Bromölla. Ivetofta, Gualöv och Bromölla socknar. AU steg 2 och FU. Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin. Med bidrag av Ivan Balic och Björn Nilsson (red.) 2. Gamla staden 7:1. Helsingborg. AU. Magnus Andersson 3. Noppsgärde. Fröslunda socken Uppland. SU. Håkan Aspeborg (red.) 4. Jonstorps bytomt. Jonstorps socken. FU. Håkan Aspeborg 5. Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Uppåkra socken. FU Nathalie Becker 6. Välbevarade boplatslämningar på västervång. Trelleborg FU Nathalie Becker 7. Väg E22 Kristianstad Fjälkinge: AU2 Tyra Ericson 8. Ett gravfält från yngre järnålder. Trelleborg FU 9. Grubbahus 1:5 och Maglaby 22:2. Kvidinge socken. FU Tyra Ericson 10. Västra Tommarp 5:32. Västra Tommarps socken. AU Tyra Ericson 11. Gluggstorp 2:1. Sireköpinge socken. AU 12. Serresjö 1:95 och Gislöv 7:15. Gislövs socken. AU2 13. Västervång 3:14 m. fl. Trelleborg. AU 14. Fornlämningar längs en ledning. Helsingborg Landskrona. AU2 15. Mårtensfälad 1:15. Lund. AU 16. Kvarteret Domar 23. Ystad. AK Bengt Jacobsson 10 Kvarteret Domar 23