Sjöjungfrun 6, 7 och 8

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2003:25 ANTIKVARISK KONTROLL OCH ARKEOLOGISK UTVÄRDERING AV GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Sjöjungfrun 6, 7 och 8 Skåne, Trelleborg, Kv. Sjöjungfrun 6, 7 och 8 Bengt Jacobsson Sjöjungfrun 6, 7 och 8 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2003:25 ISSN Kart- och ritmaterial Henric Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2003 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Inledning 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Målsättning och metod 6 Resultat 6 Slutsatser 8 Åtgärdsförslag 8 Administrativa uppgifter 9

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Sjöjungfrun 6, 7 och 8

5 Sjöjungfrun 6, 7 och 8 Bengt Jacobsson Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd i Lund medverkat vid den geotekniska undersökning som utfördes inom ovan rubricerade fastigheter den 11 november Exploateringsområdet ligger inom den västra delen av Trelleborgs medeltida stadsområde (fornlämning nr 19), och omfattar den norra delen av kv. Sjöjungfrun (fig. 1 och 2). Bisab planerar att inom kvarteret uppföra hyreshus i flera våningar. UV Syds medverkan har omfattat en preliminär utvärdering av lagerföljden i de borrkärnor som togs upp. Topografi och fornlämningsmiljö Exploateringsområdet ligger på strandvallen. Den ursprungliga topografin faller svagt söderut mot den gamla strandlinjen som legat i den södra delen av kvarteret. Exploateringsområdet avgränsas åt norr av Västergatan, åt väster av Bryggaregatan och åt öster av en mindre gränd benämnd Lotsgränden. De planerade byggkropparna, som skall förses med källare, sträcker sig meter in från nämnda gator (fig. 3). Omfattande arkeologiska undersökningar har tidigare utförts inom denna delen av stadsområdet. I kv. Katten, omedelbart nordväst om det aktuella kvarteret, har medeltida bebyggelselämningar, samt gravar och boplatslämningar från vendeltid och vikingatid undersökts (UV Syd Rapport 1995:9). Inom kv. Gröningen och kv. Kråkvinkeln, belägna norr om exploateringsområdet, har delar av en vikingatida ringborg och medeltida bebyggelserester undersökts. Likaså har medeltida kulturlager och boplatslämningar från vendeltid och vikingatid påträffats i Bryggaregatan (UV syd Rapport 1999:93 & UV Rapport 1991:2). Mindre omfattande arkeologiska dokumentationer har utförts i de södra delarna av kv. Sjöjungfrun. En upp mot två meter tjock lagerföljd, delvis påverkad av den intilliggande stranden har kunnat konstateras (UV Syd Rapport 1995:65 & Intern rapport, kv. Sjöjungfrun 5, 1986). På platsen för de planerade byggnaderna finns tre källargrävda ytor (fig. 4). Två av dessa utgörs av mindre källare belägna i den nordöstra delen av kvarteret. Den tredje källaren ligger utmed Väs- Sjöjungfrun 6, 7 och 8 5

6 tergatan i norr och upptar en yta av ca 8x20 meter. På 1940-talet, när denna källare grävdes påträffades en stenläggning. Det aktuella exploateringsområdet ligger således inom ett område där betydande arkeologiska lämningar från såväl medeltid som från vendeltid och vikingatid tidigare kunnat påvisas. Målsättning och metod Den geotekniska undersökningen utfördes av GeoSyd AB från Blentarp och bestod i att sju hål borrades med skruvborr. Placeringen av borrhålen styrdes delvis av den äldre bebyggelsen inom kvarteret, vilken inte hade rivits. Bedömningen av lagerföljden gjordes utifrån den jordpelare som satt fast i skruvborret när det lyftes upp. Någon detaljerad stratigrafisk bedömning har inte ansetts möjlig att göra enbart med utgångspunkt i borrkärnorna. Den övergripande målsättningen med den arkeologiska insatsen var därför att utifrån borrkärnorna göra en preliminär bedömning av lagerföljden, samt att bedöma det totala lagerdjupet ner till orörd mark. Vid Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet kommer denna rapport att ingå i bedömningsunderlaget. Resultat Sju borrhål togs upp (fig. 4). I det följande redovisas de iakttagelser som kunde göras i de upptagna borrkärnorna. Måtten anges i meter under nuvarande markyta (m. u. my.) och skall uppfattas som ungefärliga. Borrpunkt 1: 0,0 0,3 Mylla och sandfläckar med kol- och sotstänk. 0,3 0,4 Mylla och br. Lera med kol- och sotstänk. 0,4 1,6 Gråsvart humöst lerigt k-lager med sandlinser, lerfläckar, kol- och sotstänk. Lagret var fetare i övre hälften och sandigare mot bottnen. 1,6 Steril sand. Kommentar: Nivån ner till ca 0,4 m. u. my. uppfattades som sentida och omrörda lager. Övrig del av lagerföljden bör uppfattas som kulturlager. De nedersta delarna av lagret kan motsvara tiden för vendeltid vikingatid. Borrpunkt 2: 0,0 1,6 Tämligen homogent k-lager bestående av gråsvart lerig humus med kol- och sotfläckar. Vid 0,35 m. u. my. fanns en tunn rödbränd lerlins och tegelflis. Från 0,5 m. u. my. och neråt ökade lerhalten (fetare). Välbevarade små djurben kunde ses i borrkärnan. 1,6 1,65 Sandhorisont. 1,65 1,8 Tunt brandlager bestående av kol, sot och bränd lera. 1,8 Steril sand. 6 Sjöjungfrun 6, 7 och 8

7 Kommentar: De översta ca 0,35 metrarna av lagerföljden utgörs av sentida lager. Övriga lager förefaller ha goda bevaringsförhållanden för organiskt material. Förekomsten av br. lera kan tyda på närhet till äldre bebyggelselämningar. Borrpunkt 3: 0,0 0,3 Mylla (torrt) 0,3 0,5 Gul lera. I undre kanten förekom något kalkbruk. 0,5 1,2 Brunt humus k-lager med kol- och sotstänk samt tegelflis ,5 Vit sand. 1,5 2,1 Torr gråbrun sand med inslag av sot och kol. 2,1 Steril sand. Kommentar: Intill borrpunkten fanns stora träd vars rötter kan ha torkat ut marken. Den översta ca 0,5 metern kan sannolikt uppfattas som sentida lager. Övriga lager kan betecknas som kulturlager. Borrpunkt 4: 0,0 0,3 Blandad mylla och lera. 0,3 0,85 Sand. 0,85 1,25 Brunsvart humöst k-lager med kol- och sotstänk. 1,25 1,35 Gul lera (golv?) 1,35 1,55 Fett gråsvart lerigt k-lager med kol- och sotstänk. 1,55 2,0 Mörkgrått sandigt k-lager. 2,0 Steril sand. Kommentar: Den övre blandade myllan, leran och sanden, ner till ca 0,85 m. u. my. utgör troligen fyllningen i ett rörschakt. Den gula lerlinsen kan utgöra golvet i ett hus. Det mörkgrå sandiga k-lagret i botten kan, med ledning av tidigare erfarenheter från området, sannolikt dateras till vendeltid vikingatid. Borrpunkt 5: 0,0 0,3 Sand, grus, lera (blandat). 0,3 0,55 Fett mörkgrått k-lager. 0,55 1,4 Torrt sandigt mörkgrått k-lager med kol- och sotstänk. Br. lera vid ca 0,95 m. u. my. 1,4 Steril sand. Kommentar: 0,3 meter av lagerföljden närmast markytan uppfattades som omrörda. Övriga lager utgörs av kulturlager. Borrpunkt 6: 0,0 1,7 Blandad gråbrun lerig humus och sand med tegelflis och enstaka fönsterglas. 1,7 2,0 Fett gråsvart lerigt k-lager. Kommentar: Borrhålet träffade sannolikt ett äldre rörschakt med blandad fyllning ner till 1,7 m. u. my. Därunder fanns ca 0,3 meter k-lager bevarade. Sjöjungfrun 6, 7 och 8 7

8 Borrpunkt 7: 0,0 0,2 Matjord med grässvål. 0,2 0,5 Gråbrunt lerigt k-lager. 0,5 0,65 Gul lera. 0,65 0,80 Gråbrunt lerigt k-lager. 0,80 1,0 Rödbränd lera. 1,0 1,2 Gråsvart fett k-lager. 1,2 1,3 Gul lera, rödbränd lera, sot och kol (rasering?). 1,3 1,7 Gråsvart fett k-lager med kol- och sotstänk. 1,7 2,0 Mörkgrå sand med kol- och sotstänk. 2,0 Steril sand Kommentar: I lagerföljden kunde flera horisonter med k-lager urskiljas. Dessa åtskiljdes av lerlager och möjliga raseringslager. Närmast bottnen förekom ett sandigt k-lager, påminnande om det kulturlager som i angränsande kvarter innehållit fynd från vendeltid vikingatid. Slutsatser Med utgångspunkt i de upptagna borrkärnorna kan det konstateras att mellan 0,3 och 0,5 meter av lagren närmast markytan är omrörda i sen tid. Orörd sand ligger mellan 1,4 och 2,1 meter under nuvarande markyta. Mellanliggande lager består huvudsakligen av feta, leriga kulturlager där insprängda linser av sand, gul lera eller tunna lager bränd lera förekommer vid borrpunkterna 2, 4 och 7. Dessa linser och brända lager tyder på att äldre bebyggelselämningar kan förekomma inom hela området. Några daterande fynd påträffades inte, men lagerföljden i sin helhetkan förväntas spänna över en lång tidsrymd, sannolikt från vendeltid vikingatid och fram till modern tid. Bevaringsförhållandena för organiskt material förefaller vara goda. Lagren är på flera ställen feta och leriga, och små välbevarade benbitar kunde iakttagas på olika nivåer i borrkärnorna. Närmast bottensanden, där inslaget av sand i kulturlagren var större, kunde dock inga ben observeras. Sammanfattningsvis kan sägas att mellan ca 1,4 och 2,1 meter tjocka lager förekommer inom området. Boplatslämningar från vendeltid vikingatid, samt bebyggelselämningar från medeltid och nyare tid förekommer med största sannolikhet inom området. Åtgärdsförslag Om området framöver skall exploateras föreslår Riksantikvarieämbetet UV Syd att en arkeologisk förundersökning genomföres. 8 Sjöjungfrun 6, 7 och 8

9 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: 11 november Arkeologtid: 12 timmar. Projektgrupp: Bengt Jacobsson och Stefan Larsson Underkonsulter: GeoSyd AB, Blentarp. Exploateringsyta: ca m 2. Undersökt yta: 7 borrpunkter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 1C 8g Trelleborg, edition 1- Febr 1970, x 6140 y Koordinatsystem: Rikets. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6141,5 y 1331,5 Höjdsystem: Mått angivna i meter under markytan. Höjden inom området varierade mellan ca 3,0 och 2,5 m. ö. h. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: En planritningar i skala 1:400. Två översikter i skala 1: och 1: Fynd: Inga fynd. Sjöjungfrun 6, 7 och 8 9

10 Fig. 2. Utsnitt ur ekonomiska kartan, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Sjöjungfrun 6, 7 och 8

11 Fig. 3. Kvarteret Sjöjungfrun, med den planerade nybyggnationen skrafferad. Skala 1:400. Sjöjungfrun 6, 7 och 8 11

12 Fig. 4. Kvarteret Sjöjungfrun, med borrpunkterna och källargrävda ytor markerade. Skaka 1: Sjöjungfrun 6, 7 och 8