Falsterbo 2:22. Skåne, Vellinge kommun, Falsterbo 2:22, Falsterbo socken, fornlämning 15 Dnr Annika Knarrström UV RAPPORT 2012:146

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:146 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING (SCHAKTNINGSÖVERVAKNING) 2012 Falsterbo 2:22 Skåne, Vellinge kommun, Falsterbo 2:22, Falsterbo socken, fornlämning 15 Dnr Annika Knarrström

2

3 UV RAPPORT 2012:146 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING (SCHAKTNINGSÖVERVAKNING) 2012 Falsterbo 2:22 Skåne, Vellinge kommun, Falsterbo 2:22, Falsterbo socken fornlämning 15 Dnr Annika Knarrström

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) Odlarevägen Lund Tel.: Fax: e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:146 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744 Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket ?-0?. Dnr /3687. Bildredigering Henrik Pihl Layout Thomas Hansson Omslag Området för den arkeologiska förundersökningen (schaktningsövervakningen) ligger direkt bakom badhytterna, nära stranden. Tryck/utskrift E-print, Stockholm 2012

5 Innehåll Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 5 Skälen till och målet med undersökningen 7 Metod 7 Resultat 7 Borrpunkt 1 11 Borrpunkt 2 11 Borrpunkt 3 11 Borrpunkt 4 11 Borrpunkt 5 12 Borrpunkt 6 12 Borrpunkt 7 12 Borrpunkt 8 12 Borrpunkt 9 13 Borrpunkt Borrpunkt Borrpunkt Borrpunkt Borrpunkt Borrpunkt Borrpunkt Borrpunkt Borrpunkt Utvärdering och åtgärdsförslag 15 Administrativa uppgifter 16 Referenser 16

6 Landskrona Häljarp V R Saxån Eslöv Lundåkrabukten Kävlinge Löddeköpinge Lödde å Kävlingeån Bjärred Lund S Sandby Lommabukten Lomma Dalby Staffanstorp Malmö Bara Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Svedala Vellinge Sege å Börringesjön Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen Kämpingebukten Trelleborg Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län. Skala 1:

7 Sammanfattning Företaget PW i Skanör planerar att bygga flerbostadshus inom en fastighet i Falsterbo, vilken ligger inom ortens medeltida stadsområde. Länsstyrelsen i Skåne uppdrog åt Riksantikvarieämbetet UV Syd att göra en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning i samband med en geoteknisk undersökning (borrning). Fältarbetet utfördes den 3 juli 2012 och resulterade i 18 borrpunkter. I samtliga borrkärnor observerades kulturlager: välbevarade och relativt mäktiga i den norra och centrala delen av undersökningsområdet, mer diffusa i den västliga sidan. Resultaten samstämmer med tidigare observationer och diskussioner rörande bevarande, stratigrafisk komplexitet och arkeologisk potential. Riksantikvarieämbetet UV Syd föreslår att lämningarna besitter fortsatt skydd enligt KML, alternativt undergår en fördjupad förundersökning. Allmän bakgrund Företaget PW i Skanör planerar att med bostadshus bebygga fastigheten Falsterbo 2:22 i Vellinge kommun (figur 1 och 2). Den planerade exploateringen uppgår till cirka 4000 m 2. Fastigheten ligger inom den registrerade fornlämningen 15 (Falsterbo socken), som utgörs av Falsterbo medeltida stadsområde. Tomten gränsar i väster åt Sjögatan och i norr mot Falsterbo museum. Åt öster övergår tomten i grönområde och mot söder vätter den mot Österjöns strand. Fastigheten bildar en svag platå i förhållande till stranden. I nordost ligger nivån på cirka 4 m.ö.h och sluttar mot 3 m.ö.h i väster och söder. På platsen har det tidigare funnits ett hotell om två större och minst tre mindre huskroppar. Åtminstone den ena längan var försedd med källare. Till komplexet hörde en separat restaurangbyggnad som låg närmast Sjögatan. Vidare har det till byggnaderna funnits VA-ledningar samt fettavskiljare. Hotellet revs under 1970-talet. Fastigheten har tidigare haft en gles trädbeväxning, en rest efter planteringar i syfte att binda sanden. Området har röjts, men vid schaktningsövervakningen kvarstod stubbar och en del rotvältor, samt risiga och ogenomträngliga snår. I den norra delen har träden sparats till framtida grönområde. Ärendet knyter an till en under våren genomförd översiktlig arkeologisk förundersökning, som hade formen av sökschaktning (Larsson & Kjällquist 2012). Denna undersökning visade att äldre kulturlager förekommer inom hela den aktuella tomten, att en översiktlig datering pekar på 1400-talet, att lagrens mäktighet varierar och att de är välbevarade. Den här aktuella schaktningsövervakningen syftade till att följa en geoteknisk undersökning i form av borrning. Länsstyrelsen i Skåne län uppdrog genomförandet åt Riksantikvarieämbetet UV Syd i Lund, genom 5

8 Reveln Golfbana Falsterbovång Reveln Falsterbo Fiddevången Museum Fågelstation Falsterbohus Falsterbohus slottsruin Kolabacken Undersökningsområde Figur 2. Undersökningen markerad i blått på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:

9 beslut (dnr ). Fältarbetet genomfördes den 3 juli 2012 och ansvarig för detta liksom för denna rapport är Annika Knarrström. Eftersom schaktningsövervakningen följer på en gedigen undersökning och rapport (Larsson 2012) hänvisas till denna för uppgifter rörande naturgeografiska förutsättningar, aktuell fornlämningssituation och tidigare undersökningar i området. I föreliggande rapport redovisas resultaten av schaktningsövervakningen samt görs en återkoppling till de under föregående översiktliga förundersökning framtagna resultaten, med utvärdering och åtgärdsförslag. Skälen till och målet med undersökningen En geoteknisk undersökning i form av borrning planerades inom en fastighet, som ligger inom Falsterbo medeltida stadsområde, fornlämning Falsterbo 15. Den övergripande målsättningen med den arkeologiska insatsen var att göra en preliminär bedömning av lagerföljden samt att bedöma det totala lagerdjupet ner till orörd mark. Undersökningsresultaten utgör grund för såväl den fortsatta planeringen av nybyggnationen som Länsstyrelsens handläggning enligt 2 kapitlet lag (1988:950) om kulturminnen (KML) i ärendet. Metod Den geotekniska undersökningen utfördes av Geosyd AB i Blentarp och bestod i att 18 hål borrades med en skruvborr (Brodin 2012; figur 3). Borrhålen placerades i förhållande till frågor utifrån den planerade exploateringen (i direkt anslutning till planerad byggnation), med god täckning av undersökningsområdet. Bedömningen av lagerföljden gjordes utifrån den jordpelare som satt fast i skruvborren när denna togs upp. Nuvarande markyta anges i meter över havet (m.ö.h.). Övriga mått anges i meter under nuvarande markyta (m.u.my.). Angivna djup och tjocklek på lagren är endast ungefärliga. Läget för borrhålen är inprickade utifrån geoteknikerns underlag. Resultat Någon detaljerad stratigrafisk bedömning var inte möjlig att göra utifrån borrkärnorna, men de specifika företeelser som kunde observeras återges nedan (figur 4 och 5). I beteckningen matjord ryms ett ytligt växtlager jämte påförd/ackumulerad humus. Beteckningen flygsand har satts för det material som ackumulerats efter det att tomten tagits ur bruk. Steril sand avser bottenmaterialet utan kulturpåverkan. Mellanliggande skikt av sand har noterats, men eftersom det inte gått att avgöra om det rör sig om ackumulerade eller påförda massor har de varken kallats flyg- eller sterila eller exempelvis sättsand. Kulturlagren var i regel varviga, med flera urskiljbara horisonter. Ställvis var de mer diffusa och framstod som kulturpåverkad sand. Detta har noterats. Lägg märke till borrkärnor, vari kulturlagren innerhöll obränd lera, tegel, bränd lera och kraftigt med träkol. Dessa kan troligen knytas till äldre 7

10 Museum Tidigare restaurangbyggnad Tidigare källare Borrpunkt Undersökningsområdet Schakt vid översiktlig förundersökning 2012 Stående byggnad Tidigare restaurangbyggnad Arkeologiska observationer vid översiktlig förundersökning 2012 Figur 3. Översikt över undersökningsområdet med de aktuella geotekniskt undersökta borrpunkterna, schakt från föregående översiktliga arkeologiska förundersökning (Larsson & Kjällquist 2012), observationer i samband med denna samt läget för tidigare och befintlig bebyggelse inom tomten. Skala 1:600. 8

11 Museum 0,6 0,6 0,5 0,8 0,4 0,8 0,5 0,6 0,3 1,5 1,1 0,5 0,8 0,8 0,6 0,8 1,1 0,4 0,5 0,6 0,2 0,6 0,4 0,9 1,2 0,4 1,3 0,2 1,0 0,6 0,6 1,0 0,8 0,6 1,3 0,3 Borrpunkt Undersökningsområdet Schakt vid översiktlig förundersökning 2012 Stående byggnad Figur 4. Läget för borrpunkterna med tjockleken på matjord/flygsand överst och kulturlager underst (meter). I bakgrunden utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:600. 9

12 Museum 1 Diffust 2 Lergolv? Tydligt Lergolv? 7 3 Tydligt Lergolv? 4 Diffust Lergolv? Diffust Lergolv? 10 Tydligt Lergolv? Torv 11 Diffust Störning Tydligt Störning 17 Djurtand Tydligt Brand/ rasering Diffust 8 15 Diffust 14 Borrpunkt Undersökningsområdet Schakt vid översiktlig förundersökning 2012 Stående byggnad Figur 5. Läget för borrpunkterna med kommentarer rörande specifika observationer och bedömningar. I bakgrunden utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:

13 bebyggelselämningar. Observera också att i ett fall kom en djurtand med i borrkärnan, vilket indikerar bevaringsförhållanden för osteologiskt material. Borrpunkt 1 0,0 0,2 Matjord 0,2 0,6 Flygsand 0,6 1,15 Kulturlager (varviga) 1,15 1,2 Skikt med träkol 1,2 Steril sand Kommentar: 2,9 m.ö.h. Borrpunkt 2 0,0 0,1 Matjord 0,1 0,4 Flygsand 0,4 1,2 Kulturlager (diffust) 1,2 Steril sand Kommentar: 3,4 m.ö.h. Diffusa kulturlager, ser närmast urlakade ut. Borrpunkt 3 0,0 0,3 Matjord 0,3 0,6 Kulturlager, varviga, inslag av tegel 0,6 0,7 Sand 0,7 0,8 Lera (golvlager?) 0,8 0,9 Sand 0,9 1,8 Kulturlager, varviga, mycket tydliga 1,8 Steril sand Kommentar: 4 m.ö.h. På en tydlig platå i terrängen, likt ett tun, i undersökningsområdets nordöstra del. Mycket tydliga, variationsrika kulturlager. Borrpunkt 4 0,0 0,5 0,5 1,1 1,1 1,3 1,3 1,35 1,35 1,6 1,6 Matjord Flygsand Kulturlager Lera (golvlager?) Kulturlager Steril sand 11

14 Kommentar: 4,1 m.ö.h. På samma tydliga platå som borrpunkt 3. Åter mycket tydliga och variationsrika kulturlager. Borrpunkt 5 0,0 0,2 Matjord 0,2 0,6 Flygsand 0,6 0,7 Kulturlager (diffust) 0,7 0,9 Sand 0,9 1,3 Kulturlager (diffust) 1,3 1,4 Lera (golvlager) 1,4 Steril sand Kommentar: 2,8 m.ö.h. Allmänt mycket diffust, kulturlagren framstår som kulturpåverkad sand. Borrpunkt 6 0,0 0,3 Matjord 0,3 0,5 Flygsand 0,5 0,6 Lera (golvlager?) 0,6 0,7 Kulturlager 0,7 1,1 Sand 1,1 1,2 Lera (golvlager) 1,2 1,3 Kulturlager 1,3 Steril sand Kommentar: 3,1 m.ö.h. Välbevarade, varviga kulturlager. Borrpunkt 7 0,0 0,3 Matjord 0,3 0,5 Flygsand 0,5 0,6 Lera (golvlager?) 0,6 0,7 Kulturlager 0,7 0,9 Sand 0,9 1,1 Kulturlager 1,1 Steril sand Kommentar: 3,5 m.ö.h. Tydliga, varviga kulturlager, Borrpunkt 8 0,0 0,2 Matjord 0,2 0,6 Flygsand 0,6 1,0 Kulturlager 1,0 1,2 Sand 1,2 1,25 Kulturlager (med djurtand) 1,25 Steril sand Kommentar: 3,7 m.ö.h. Tydliga kulturlager, flera horisonter. 12

15 Borrpunkt 9 0,0 0,2 Matjord 0,2 0,8 Kulturlager (diffust) 0,8 Steril sand Kommentar: 2,8 m.ö.h. Mycket diffusa kulturlager, framstår som kulturpåverkad sand. Borrpunkt 10 0,0 0,3 Matjord 0,3 0,4 Flygsand 0,4 0,8 Kulturlager (med tegel) 0,8 1,0 Sand 1,0 1,1 Kulturlager (med lera) 1,1 1,3 Sand 1,3 1,35 Skikt med träkol 1,35 2,1 Sand 2,1 2,5 Torv 2,5 Steril sand Kommentar: 3,0 m.ö.h. Fina, innehållsrika kulturlager. Observera torven, som enligt geoteknikern kan innebära risk för sättningar vid eventuellt uppförande av byggnader. Borrpunkt 11 0,0 0,4 Matjord, recenta rivningsmaterial 0,4 1,3 Flygsand 1,3 1,5 Kulturlager 1,5 Steril sand Kommentar: 3,0 m.ö.h. Diffust kulturlager. Punkten ligger inom läge för en tidigare källare, som eventuellt delvis har stört kulturlagerutbredningen. Borrpunkt 12 0,0 0,3 Matjord 0,3 1,1 Flygsand 1,1 1,2 Kulturlager 1,2 1,3 Sand 1,3 1,5 Kulturlager (diffust, dock med tegel) 1,5 Steril sand Kommentar: 3,3 m.ö.h. Övre kulturlagret tydligt, det nedre mer diffust. Punkten ligger strax intill läget för en tidigare källare, som eventuellt delvis har stört kulturlagerutbredningen. 13

16 Borrpunkt 13 0,0 0,2 Matjord 0,2 0,5 Kulturlager 0,5 0,55 Sand 0,55 0,8 Kulturlager (med bränd lera) 0,8 1,0 Sand 1,0 1,1 Skikt med träkol 1,1 Steril sand Kommentar: 3,4 m.ö.h. Kulturlagren indikerade rester efter brand och/ eller rasering.. Borrpunkt 14 0,0 1,1 Flygsand 1,1 1,4 Kulturlager (diffust) 1,4 Steril sand Kommentar: 2,8 m.ö.h. Mycket diffusa kulturlager, framstår som kulturpåverkad sand. Borrpunkt 15 0,0 0,2 Matjord 0,2 1,2 Flygsand 1,2 1,5 Kulturlager 1,5 Steril sand Kommentar: 3,2 m.ö.h. Borrpunkt 16 0,0 0,2 Matjord 0,2 1,0 Flygsand 1,0 1,6 Kulturlager (varviga) 1,6 Steril sand Kommentar: 3,4 m.ö.h. Borrpunkt 17 0,0 0,3 Matjord 0,3 0,6 Kulturlager (diffust) 0,6 0,8 Sand 0,8 0,9 Träkol 0,9 1,1 Sand 1,1 1,3 Kulturlager 1,3 1,4 Sand 1,4 1,6 Kulturlager 1,6 Steril sand Kommentar: 3,2 m.ö.h. Fint varviga kulturlager. 14

17 Borrpunkt 18 0,0 0,3 Matjord 0,3 0,8 Flygsand 0,8 1,4 Kulturlager (diffust) 1,4 Steril sand Kommentar: 3,2 m.ö.h. Kulturlagren är tydliga, men framstår som horisonter av äldre matjord. Utvärdering och åtgärdsförslag Utifrån den föregående översiktliga arkeologiska förundersökningen postulerades att kulturlager förekommer inom hela undersökningsytan, om än i olika omfattning (Larsson & Kjällquist 2012). Detta har styrkts av den här aktuella schaktningsövervakningen. I nordöstra delen av undersökningsområdet, i punkterna 3-4, förekom påfallande mäktiga och välbevarade kulturlager. Topografin här utgörs av en liten men tydlig förhöjning, likt ett tun. I de centrala delarna av området, punkterna 6, 7, 8 (bevarad hästtand), 10, 12 och 13 observerades tydliga och mäktiga kulturlager. Punkt 11 (liksom punkt 12, dock i mindre utsträckning) avviker, men läget sammanfaller med platsen för 1900-talsbebyggelse (källare), som kan ha stört utbredningen av kulturlagerna. I punkt 10 noterade geoteknikern ett 0,3 meter tjockt lager torv, ett stycke under den sterila sanden. I södra delen överlagrades kulturlagren av tjocka flygsandslager. I väster, punkterna 5, 9 och 14 var kulturlagren mycket diffusa - mer som kulturinblandad sand. Notera dock att punkt 5 innehöll ett lager lera. Generellt sett var kulturlagren varviga med tjockare och tunnare flygsandsskikt. På några punkter observerades lerskikt, som väl kan vara rester av golv. Annars förekom tegel, träkol och bränd lera och en djurtand. Schaktningsövervakningen av de geotekniska borrpunkterna tyder på att stratigrafin i exploateringens västra del har begränsad komplexitet och arkeologisk potential. I de centrala och norra delarna förekommer däremot kulturlager med flera skikt och horisonter samt konkreta spår efter bebyggelse och aktiviteter. Det åtgärdsförslag som redan rekommenderats i Larssons och Kjällquists rapport (2012) äger fortsatt giltighet. Lämningarna bör besitta fortsatt skydd enligt KML. Om exploatören driver ärendet vidare, i form av markingrepp alternativt andra åtgärder som inverkar menligt på bevaringsförhållandena, bör en fördjupad arkeologisk förundersökning genomföras, i syfte att klarlägga frågor om lämningarnas omfattning, karaktär och komplexitet (kvantitativt och kvalitativt) inför vidare undersökningar och forskning. 15

18 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV2012:111. Undersökningstid: 3 juli Projektgrupp: Annika Knarrström. Underkonsulter: Torsten Brodin, Geosyd AB, Blentarp. Budgeterad kostnad: löpande räkning. Faktisk kostnad: kr. Exploateringsyta: kvadratmeter. Undersökt yta: 18 borrpunkter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 61D 4gS Skanör. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Digital dokumentation: Intrasisprojektet förvaras på UV Syd. Referenser Brodin, Torsten Geoteknisk undersökning för planerade flerbostadshus å Falsterbo 2:22, Vellinge kommun. Geosyd AB rapport Larsson, Stefan & Kjällquist, Mathilda Falsterbo 2:22. Skåne, Vellinge kommun, Falsterbo 2:22, fornlämning 15. Översiktlig arkeologisk förundersökning UV Rapport 2012:

19