Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2001:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Facklan 9 och 10, RAÄ 10 Carina Bramstång

2

3 UV VÄST RAPPORT 2001:24 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖ KNING Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Facklan 9 och 10, RAÄ 10 Carina Bramstång Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box , Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2001 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2001:24 ISSN Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka

5 Innehåll Inledning 7 Syfte och målsättning 7 Bakgrund 7 Undersökningens utförande 9 Schaktbeskrivning 9 Resultat 11 Referenser 12 Administrativa uppgifter 13 Figurförteckning 14 Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka 5

6 NORGE V Ä RMLAND DALSLAND BOHUSLÄ N V Ä STERGÖ TLAND GÖTEBORG Kungsbacka HALLAND Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 6 Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka

7 Inledning Riksantikvarieämbetet UV Väst har utfört en arkeologisk förundersökning på fastigheterna kvarteret Facklan 9 och 10 i den östra delen av Kungsbacka innerstad. Fastigheterna ligger inom Kungsbackas medeltida stadsområde (fornlämning nr 10). Undersökningen genomfördes under två dagar i november månad, hösten år Anledningen var att Aranäs KB planerar att uppföra nybyggnation samt om- och tillbyggnader på rubricerade fastigheter. Aranäs KB bekostade undersökningen. Syfte och målsättning Den arkeologiska undersökningens syfte var främst att klarlägga om det fanns bevarade spår efter det medeltida och historiska Kungsbacka på denna del av kv. Facklan. Om så var fallet skulle denna undersökning närmare fastställa lämningarnas ålder, omfattning och karaktär. Bakgrund Kungsbacka är beläget vid Kungsbackafjordens innersta del och det medeltida stadsområdet anses ha legat inom det triangelformade innerstadsområdet som begränsas av Söderån och Kungsbackaån. Kungsbacka stad omskrivs tidigas år Fig. 2. Karta över Kungsbacka innerstad med undersökt område på fastigheten kvarteret Facklan 9 och 10 markerad. Skala 1:4000. Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka 7

8 Fig. 3. Utsnitt ur Gula (Ekonomiska) kartan, blad 6B:5f, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka

9 Ett flertal arkeologiska observationer har genom åren gjorts inom Kungsbacka innerstad. De medeltida inslagen har emellertid varit synnerligen sporadiska och består med ett undantag i stort sett bara av stadens medeltida kyrka (Svedberg 1988, Stibéus 1992:2). Den nu aktuella exploateringsytan ligger strax öster om dagens Kyrka. Förutsättningen för att påträffa medeltida lämningar bör vara relativt goda ur placeringssynpunkt inom kv. Facklan. Endast denna östra del av staden undgick den stora branden Tidigare observationer på närliggande platser har dock ännu inte resulterat i några tydliga bebyggelselämningar. Däremot visar dessa kulturlager som åtminstone delvis går ner i 1500-tal eller kanske ännu tidigare. Undersökningens utförande Schaktbeskrivning Totalt grävdes sex schakt med grävmaskin i området. Alla schakt var 1,6 meter breda, men varierade mellan 3,5 6 meter på längden. Sammanlagt grävdes 28 löpmeter schakt. Lagerföljden dokumenterades och enstaka fynd iakttogs. Schakt 1 6 meter långt och 1,6 m brett ,1 m asfalt. 2. 0,1 0,25 m grus (samkross/makadam) i stor del av schaktet. 3. 0,25 0,35 m grusig sand, sten (knott), tegel. 4. 0,35 0,5 m kraftig stenläggning, 0,1 0,5 m stora stenar. Stenen utgör förmodligen en hussockel som vinklar av mot sydväst vid ca 8,5 m från Östergatan. Tegel och lite kalkbruk. 5. 0,5 0,6 m påförd homogen mjäla. Vid 0,6 m syns den gamla gatans sträckning, som går genom schaktet som en diagonal gräns mellan brun och grå/ svart humös mjäla. Ca 8 8,5 m från nuvarande gata. 6. 0,6 0,9 m. brun något humös mjäla. Fynd av brädor och tegel. 7. 0,9 1,2 m. grå/svart mjäla med fyra stenar på rad, ca 0,5 0,7 m stora. Troligen grundstenar. 8. 1,2 m lera. Schakt 2 3,5 meter långt och 1,6 m brett ,1 m asfalt. 2. 0,1 0,2 m grus (samkross). 3. 0,2 0,4 m fin ngt grusig sand. Fyllnadsmaterial. 4. 0,4 0,9 m grå/svart något humös mjäla. En otydlig stenpackning förekom i delar av lagret. Stenarna mätte mellan 0,2 0,4 m. Rödgods, tegel, enstaka flintor, ben, sot och kol påträffades. En gammal dräneringskanal uppbyggd av mindre plana, kvardatiska stenar om högst 0,05 m tjocka och upp mot 0,4 m stora iakttogs i schaktets sydöstra del. 5. 0,9 m lera. Schakt 3 4 meter långt och 1,6 m brett ,1 m asfalt Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka 9

10 2. 0,1 0,3 m grus (samkross). 3. 0,3 0,9 m grusigt, stenigt och något humöst sandlager med fynd av tegel, porslin (1800-tal), ben. 4. 0,9 1 m mjälig, grå/svart sand m lera. Schakt 4 4 meter långt och 1,6 m brett ,1 m asfalt. 2. 0,1 0,25 m grus (samkross). 3. 0,25 0,4 m grus med några större stenar som möjligen kan ha utgjort en hussockel (1800-tal). Fynd av tegel, rödgods och stengods gjordes. 4. 0,4 0,5 m grusig sand, lera och sten. Fynd av tegel. Omrört lager. 5. 0,5 0,6 m lera (blågrön till färgen). 6. 0,6 1 m svart/grå, något humös mjäla. Fynd av sten, tegel, ben och stengods (1400-tal) m lera. S4 Iakttagna lämningar efter väg S3 S2 S1 Dike Brunn Fig. 4. De sex undersökningsschaktens placering är utmärkta på en arbetskarta över Kv. Facklan. Ett tomt- och gatunät från tidigt 1700-tal är inlagt på kartan som visar att riktningen på byggnationen tidigare varit annan än dagens. S5 Dike S6 10 Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka

11 = Brunnstenar Stendike Schaktkant Fig. 5. Planritning över den sydöstra änden av schakt 6, där resterna efter brunnen iakttogs. Snett genom schaktet i nord-sydlig riktning sträckte sig också ett dräneringsdike i sten. Detta dike återkom i schakt 2. Skala 1:40. Schakt 5 5 meter långt och 1,6 m brett ,05 m asfalt. 2. 0,05 0,15 m makadam. 3. 0,15 0,75 m något humöst, sandigt grus. Fynd av tegel, sten, murbruk, rödgods och delar av kritpipor. 4. 0,75 m mjäla mot lera. Schakt 6 5,5 meter långt och 1,6 m brett ,05 m asfalt 2. 0,05 0,2 m makadam och grus. 3. 0,2 0,75 m humös sand. Rötter. Störning av stendike, en fortsättning på dräneringskanalen i schakt 2. På mellan ca 0,5 0,7 m djup ligger en stenpackning bestående av 6 stenar på mellan 0,1 0,35 m storlek. 4. 0,75 1 m mjälig sand. Stendiket fortsätter också här. I den sydöstra delen av schaktet påträffades en rundad rad stenar (ca 0,3 0,6 m stora), lagda diagonalt i schaktet. Den översta stenen sågs först på ca 0,5 m djup, men konstruktionen bestod av minst tre på varandra lagda stenar m lera. Resultat Vid förundersökningen framkom fragmentariska rester av den sena bebyggelsen som bör ha rivits kort efter branden för att möjliggöra den omfattande gaturegleringen som föranleddes av denna. I botten fanns sedan ett humöst lerlager blandat med kulturjord som endast innehöll något rödgods, samt enstaka bitar av kritpipa och stengods. Lagrets karaktär och innehåll tyder närmast på att det är frågan om ett odlingslager från och 1600-talet. I övrigt framkom dels resterna av en brunn i schakt 6 som kan antas vara från sent 1600-tal eller 1700-talet, och dels resterna av Östergatans föregångare (i schakt 1) som före regleringen gått diagonalt genom området. I det undre lagret framträdde gatan endast i form av ett stråk med lera av avvikande färg och karaktär. Överst i gatusträckningen fanns fragmentariska rester av stenläggning. Ett dräneringsdike i sten iakttogs i samma längdriktning som den påträffade gatresten. Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka 11

12 På grund av att de äldre lagren inte innehöll några bebyggelselämningar och att efterföljande lager från sent 1600-tal och tidigt 1700-tal till stor del tycks saknas, så kommer inga ytterligare undersökningar att företas i området. Referenser Stibéus, Magnus RAÄ Rapport 1992 över antikvarisk kontroll i Vallgatan, Västergatan och kv. Banken i Kungsbacka, Halland. Svedberg, Viktor Kungsbacka innerstad under mark. Del 2. RAÄ Rapport UV 1988: Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka

13 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: ????. Projektnummer: Undersökningstid: november Projektgrupp: Viktor Svedberg och Carina Bramstång. Undersökt yta: 28 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 6B 5f, edition 2, mars 1990, x 63796y Koordinatsystem: Rikets. Höjdsystem: Rikets. Fynd: ej tillvaratagna. Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka 13

14 Figurförteckning Fig. 1. Undersökningsplatsens läge i västra Sverige Fig. 2. Karta över Kungsbacka innerstad med läget för fastigheten kvarteret Facklan 9 och 10 markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Gula (Ekonomiska) kartan, blad 6B:5f, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 4. De sex undersökningsschaktens placering är utmärkta på en arbetskarta över Kv. Facklan. Ett tomt- och gatunät från tidigt 1700-tal är inlagt på kartan som visar att riktningen på byggnationen tidigare varit annan än dagens Fig. 5. Planritning över den sydöstra änden av schakt 6, där resterna efter brunnen iakttogs. Snett genom schaktet i nord-sydlig riktning sträckte sig också ett dräneringsdike i sten. Detta dike återkom i schakt Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka

15 Riksantikvarieämbetet UV Väst har utfört en arkeologisk förundersökning på fastigheterna kvarteret Facklan 9 och 10 i den östra delen av Kungsbacka innerstad. Vid undersökningen framkom fragmentariska rester av den sena bebyggelsen som bör ha rivits kort efter branden för att möjliggöra den omfattande gaturegleringen som föranleddes av denna. I botten fanns sedan ett humöst lerlager blandat med kulturjord som endast innehöll något rödgods, samt enstaka bitar an kritpipa och stengods. Lagrets karaktär och innehåll tyder närmast på att det är frågan om ett odlingslager från och 1600-talet. I övrigt framkom dels resterna av en brunn som kan antas vara från sent 1600-tal eller 1700-tal, och dels resterna av Östergatans föregångare som före regleringen gått diagonalt genom området. I det undre lagret framträdde gatan endast i form av ett stråk med lera av avvikande färg och karaktär. Överst i gatusträckningen fanns fragmentariska rester av stenläggning. ISSN