Maglaby 22:2. Skåne, Kvidinge socken, Maglaby 22:2, Åstorps kommun Thomas Andersson och Tyra Ericson UV SYD RAPPORT 2005:28

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2005:28 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2005 Maglaby 22:2 Skåne, Kvidinge socken, Maglaby 22:2, Åstorps kommun Thomas Andersson och Tyra Ericson Maglaby 22:2 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:28 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Inledning 5 Undersökningens förutsättningar 5 Syfte och metod 7 Resultat 7 Huslämningar 9 Sammanfattning och åtgärdsförslag 11 Referenser 12 Administrativa uppgifter 13 Tabell C-analyser 13

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Maglaby 22:2

5 Maglaby 22:2 Thomas Andersson och Tyra Ericson Inledning Kvidinge Stenkross AB planerar att utvidga befintlig grustäkt inom fastigheten Maglaby 22:2 i Kvidinge socken. Den aktuella ytan är ca m 2 stor och gränsar till tidigare undersökta ytor med boplatslämningar från brons- och järnålder. Exploateringsplanerna föranledde en förundersökning som genomfördes av Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd i juni Förundersökningen, som omfattade ca m 2, bekostades av Kvidinge Stenkross AB. Ansvarig för undersökningen var Thomas Andersson. Vid matjordsavbaningen framkom 186 boplatslämningar i form av stolphål, härdar och gropar, i huvudsak koncentrerade till två förmodade gårdslägen, ett i den södra och ett i den norra delen av undersökningsområdet. Utifrån fyra 14 C-dateringar kunde de hänföras till övergången brons-/järnålder respektive folkvandringstid. Undersökningens förutsättningar Exploateringsområdet är beläget inom ett större grustäktsområde, i en kuperad åkerbygd vid foten av Söderåsens nordsluttning (fig. 1, 2). Nivåerna varierar mellan 45 och 60 meter över havet. Under en följd av år har ett stort antal arkeologiska undersökningar företagits i takt med att grustäktsverksamheten expanderat. I det nu aktuella undersökningsområdets närhet finns rikligt med boplatslämningar från skilda förhistoriska perioder dokumenterade och undersökta. Omedelbart norr om undersökningsytan företogs en förundersökning 2002 varvid det, förutom rikligt med härdar, också påträffades två långhus från äldre järnålder och folkvandringstid (Ericson 2005). En del av härdarna föreföll vara ordnade i rader. Undersökningsresultatet tyder på att platsen utnyttjats från övergången brons-/järnålder och fram till och med folkvandringstid och tolkades som en del av ett större boplatsområde. Nordost och öster om undersökningsområdet, inom Körslätt 3:3, har vid olika tillfällen delar av fornlämning RAÄ 51 och 192 i Kvidinge socken undersökts, varvid det har påträffats urnegravar från bronsålder samt hus från bronsålder och äldre järnålder (Ericson Borggren 1994 och Bergenstråhle 2000). Den nu aktuella förundersökningsytan ligger på den södra slänten av en höjdrygg, på vilken de intilliggande, tidigare undersökta ytorna är belägna. Den rådande topografin, samt spridningsbilden av anläggningar i utredningens sökschakt, antyder att bebyggelseläm- Maglaby 22:2 5

6 Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 3C 4f g, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Maglaby 22:2

7 ningarna inom den aktuella exploateringsytan utgör den sydvästra avgränsningen av det större boplatskomplexet. En sammanställning gjordes år 2002 av kunskapsläget inom Kvidingetäkten utifrån det stora antal undersökningar som redan då företagits inom området (Ericson 2002). I artikeln anges ett flertal frågeställningar, som det är angeläget att fokusera på inför framtida undersökningar, bl.a. den ringa kännedomen om stenåldern inom Kvidingeområdet. Vidare finns angelägna frågeställningar kring bronsålderns bebyggelse, där hittills endast ett mindre antal boplatslämningar, bland annat i form av två mindre hus, undersökts. Utifrån en diskussion av Fredrik Svanberg om en för Åsbo härad särpräglad gravtradition under vikingatid, understryks betydelsen av frågeställningar kring lokala traditioner i grav- och byggnadsskick i landskapet (Svanberg 1999). Det är också viktigt att se Kvidingeområdet i ett större perspektiv, i anslutning till den skånska mellanbygden, och att ställa denna inlandsregion i relation till kustnära slättområden med frågeställningar kring bl.a. bebyggelseorganisation och markytnyttjande. Syfte och metod Syftet med förundersökningen var att klargöra fornlämningssituationen och belysa bevarandeförhållandena för fornlämningar inom undersökningsområdet. Vidare var det angeläget att fastställa om det fanns spår efter gårdsbebyggelse eller gravar och, i förekommande fall, datera dessa för att påvisa eventuell samtidighet med omgivande boplatskomplex. Förundersökningen hade också som syfte att ligga till grund för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Förundersökningen har föregåtts av en arkeologisk utredning, varvid ett femtiotal boplatslämningar framkom. Utifrån utredningsresultatet avgränsades en ca m 2 stor, anläggningstät yta inför förundersökningen. Inom denna avbanades, med hänsyn till boplatslämningarnas fördelning inom området, en ca m 2 stor yta. Schakt och framkomna anläggningar dokumenterades i Riksantikvarieämbetets dokumentationssystem Intrasis. Ett urval av anläggningarna undersöktes med spade och grävsked och profilerna ritades i skala 1:20. Påträffade fynd tillvaratogs, liksom ett mindre antal prover för 14 C-analys. Resultat Inom undersökningsytan påträffades sammanlagt 186 anläggningar bestående av 96 stolphål, 69 härdar och 21 gropar (fig. 3). Stolphålen var koncentrerade till två gårdslägen, i den södra respektive den norra delen av området. I den södra delen framkom en huskonstruktion med tre par takbärande stolpar och i den norra delen påträffades två något ofullständiga huskonstruktioner, med uppskattningsvis ursprungligen tre respektive fyra par av takbärande stolpar. Trots idoga handrensningsinsatser, i den grusiga och ställvis steniga undergrunden, var det inte möjligt att komplettera de otydliga huslämningarna. Eftersom området är kraftigt plöjt, är det sannolikt att en del stolphål plöjts bort. Maglaby 22:2 7

8 Fig. 3. Schaktplan. Skala 1: Maglaby 22:2

9 Det fanns rikligt med spridda stolphål över i stort sett hela ytan, även om tyngdpunkten låg i anslutning till huslämningarna. Det är inte uteslutet att det döljer sig fler odlingsskadade byggnadskonstruktioner bland stolphålen inom området. I anslutning till gårdslägena fanns ett flertal eldstäder i olika storlekar och skepnader. De var, med ett undantag när, aldrig placerade i någon huskonstruktion. I den norra delen låg de inte närmare husen än två meter, medan en härd i den södra delen hade hamnat innanför huskonstruktionen. Det fanns ett tjugotal gropar invid gårdslägena och i en av groparna (A1021) vid det södra gårdsläget påträffades två keramikfragment av förhistorisk karaktär samt ett bränt benfragment (F1-2). Träkol från fyra härdar har 14 C-daterats (tabell 1). Tre dateringar hamnar i invervallet yngsta bronsålder/äldsta järnålder (Ua-27564, Ua och Ua-27567) medan den fjärde ligger i folkvandringstid (Ua-27566). Huslämningar Hus 1 (fig. 4) var beläget i den södra delen av området, på slänten ner mot ett låglänt, tidigare sannolikt fuktigt område. Av huset återstod stolphålen efter tre par takbärande stolpar. Stolphålen var mellan 0,17 och 0,38 meter i diameter och mellan 0,06 och 0,22 meter djupa. Avståndet mellan stolparna i bockparen var, från väster, 2,50 meter, 2,28 och 2,0 meter. Avståndet mellan bockparen var, från väster, 3,66 respektive 3,56 meter. Husets totala längd uppskattas till ca tio meter och bredden sannolikt till fem meter. Enstaka stolphål i den inre konstruktionens närhet kan ha ingått i vägglinjen. Inom Fosie IV-projektet finns en snarlik, om än något smalare huskonstruktion (hus 2), som daterats till yngre romersk järnålder (Björhem & Säfvestad 1993:189). Sten Tesch framhåller att mindre hus med tre bockpar förekommer i Ystadsområdet under äldre järnålder. Hus 1 liknar t.ex. hus B49:IV, B6:X och B6:XV från Stora Köpinge, daterade till tidig järnålder (Tesch 1992:323f). Hus 2 (fig. 5) låg i den nordöstra delen av undersökningsområdet. Den inre konstruktionen var något asymmetrisk och den har, i likhet med hus 1, utgjorts av tre par takbärande stolpar. De fyra undersökta stolphålen var mellan 0,34 och 0,74 meter i diameter och mellan 0,06 och 0,22 meter djupa. Avståndet mellan stolparna var i det västligaste bockparet 2,90 meter och i det östligaste 3,15 meter. Avståndet mellan bockparen var, från väster, 3,45 respektive 2,90 meter. Husets totala längd uppskattas till ca elva meter och bredden till mellan fem och sex meter. Huset kan hänföras till bronsålder eller äldre järnålder. Bockbredd och avstånd mellan bockarna stämmer överens med t.ex. hus B14:XII och hus B26:X från Stora Köpinge, daterade till bronsålder respektive förromersk järnålder period I II (Tesch 1992:308 och 313). Hus 3 (fig. 6) låg också i den norra delen av området, omedelbart väster om hus 2. Konstruktionen är svårtolkad och otydlig, men med hänsyn till att odlingsintensiteten och undergrundens beskaffenhet möjligen kan förklara bristerna i konstruktionen, utgjorde den sannolikt lämningarna efter ett långhus med fyra sex par takbärande stolpar. Stolphålen som anses ingå i den takbärande konstruktionen var mellan 0,28 och 0,48 meter stora och mellan 0,09 och 0,18 meter djupa. I den otydliga konstruktionen var det endast möjligt att fast- Maglaby 22:2 9

10 Fig. 4. Hus 1. Fig. 5. Hus Maglaby 22:2

11 Fig. 6. Hus 3. ställa avståndet mellan stolphålen i det västra bockparet, vilket var 2,64 meter. Husets yttermått kan möjligen uppskattas till ca 14 5 meter. Stolpsättningen tyder på att huset kan vara från romersk järnålder. Den iakttagbara bredden på västra bockparet styrker en datering till äldre järnålder (Björhem & Säfvestad 1993:276). Det finns således tre huslämningar från bronsålder/äldre järnålder bevarade inom området. Man kan fråga sig om de utgjort två skilda gårdslägen eller om husen har tillhört samma gårdsenhet. Avståndet mellan de norra husen och det södra är ca 40 meter. Inom den åt norr anslutande undersökningsytan från 2002 påträffades två huskonstruktioner, från äldre järnålder respektive folkvandringstid (Ericson 2005). Dessa hus representerar sannolikt två skilda faser av samma gårdsenhet. Gården kan under en eller flera faser ha varit belägen utanför den då undersökta ytan. Det är kanske i det perspektivet gårdslämningarna inom den nu aktuella ytan skall ses. Även om gårdsenheterna i sitt äldsta skede härrör från samma tidsperiod, så ryms en omflyttning under en eller två generationer mycket väl inom tidsspannet äldre järnålder. Avståndet mellan det år 2002 undersökta gårdsläget och det norra av de år 2005 undersökta gårdslägena är ca 80 meter. Såväl dateringar som anläggningstyper och det topografiska läget tyder på att de föreliggande lämningarna utgör en del av samma boplats. Sammanfattning och åtgärdsförslag Inom en ca m 2 stor yta framkom 186 anläggningar (stolphål, härdar och gropar) varav ett representativt urval undersöktes. Inom den södra delen av området fanns lämningarna efter ett långhus (hus Maglaby 22:2 11

12 1) som haft tre par takbärande stolpar. Huset kan utifrån sin grundplan dateras till äldre järnålder. Dateringen styrks av två 14 C-dateringar från härdar i husets närhet, vilka båda ligger i övergången mellan brons- och järnålder. Inom den norra delen av området förefaller det ha funnits två långhus (hus 2 och hus 3), vilka dock var sämre bevarade. Dessa hus kan dateras till bronsålder/äldre järnålder. Två härdar i närheten av dessa hus har daterats till bronsålder respektive folkvandringstid. De södra respektive norra delarna av området har eventuellt utgjort två olika gårdslägen. Såväl dateringar som anläggningstyper och det topografiska läget tyder på att de föreliggande lämningarna utgör en del av samma boplats som de nordöst därom belägna lämningar vilka undersöktes 2002 (Ericson 2005). Inga fortsatta antikvariska insatser föreslås inom undersökningsområdet. Referenser Bergenstråhle, I Arkeologisk slutundersökning. Hus från äldre järnålder. Skåne, Kvidinge socken, Körslätt 3:1. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:57. Björhem, N. & Säfvestad, U Fosie IV. Bebyggelsen under brons- och järnålder. Malmöfynd 6. Malmö Museer. Ericson, T Kvidingefältet. Landskap, fornlämningar och järnhantering. I: Carlie, A. (red.). Skånska regioner. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter No 40, s Stockholm. Ericson, T Arkeologisk förundersökning Skåne, Kvidinge socken, Grubbahus 1:5 och Maglaby 22:2. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:9. Svanberg. F Arkeologisk förundersökning. Järnålder och 1600-tal i Kvidinge. Skåne, Kvidinge socken, Björket 1:12 m.fl. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:48 Tesch, S The long-term development of a settlement region on the coastal plain the Köpinge area. In: Larsson, L., Callmer, J. & Stjernquist, B. (eds) The Archaeology of the Cultural landscape. Field Work and research in a South Swedish Rural Region. Acta Archaeolgica Lundensia. Series prima in 4 o N o 19. Lund 12 Maglaby 22:2

13 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: juni Projektgrupp: Thomas Andersson (projektledare) och Ivan Balic. Underkonsulter: Sydschakt och Ångströmlaboratoriet Uppsala Universitet. Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 4f, edition 1, x 6220 y Koordinatsystem: RT 90 5 gon V Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6223,195 y 1329,760 Höjdsystem: RH 70 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: tre profilritningar i skala 1:20. Dokumentationshandlingar som förvaras hos Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd,RAÄ, Lund: Digitalt dokumentationsmaterial för Intrasisprojekt S2005:016. Fynd: Fnr 1 2 inlämnade till Lunds Universitets Historiska Museum (LUHM), med LUHM nr Tabell C-analyser (siffror inom parantes anger sannolikhet för tidsintervall). Lab. nr. Ua Ua Ua folkvandringstid Ua Anl. nr. Anl. typ Material 253 härd, N gårdsläget 955 härd, S gårdsläget 1483 härd, N gårdsläget härd, S gårdsläget 14 C-ålder BP träkol 2350± BC (18,5) BC (9,5) BC (40,3) träkol 2350± BC (68,2) träkol 1595± AD (30,8) AD (38,2) träkol 2515± BC (12,0) BC (56,2) Kal. 1 sigma Kal. 2 sigma Period (1 sigma) BC (95,4) BC (3,7) BC (89,9) BC (1,8) AD (95,4) BC (92,1) BC (1,4) BC (2,0) yngsta bronsålder äldsta järnålder yngsta bronsålder Maglaby 22:2 13

14 UV Syds rapportserie E22 Gualöv Bromölla. Ivetofta, Gualöv och Bromölla socknar. AU steg 2 och FU. Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin. Med bidrag av Ivan Balic och Björn Nilsson (red.) 2. Gamla staden 7:1. Helsingborg. AU. Magnus Andersson 3. Noppsgärde. Fröslunda socken Uppland. SU. Håkan Aspeborg (red.) 4. Jonstorps bytomt. Jonstorps socken. FU. Håkan Aspeborg 5. Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Uppåkra socken. FU Nathalie Becker 6. Välbevarade boplatslämningar på västervång. Trelleborg FU Nathalie Becker 7. Väg E22 Kristianstad Fjälkinge: AU2 Tyra Ericson 8. Ett gravfält från yngre järnålder. Trelleborg FU Sven Hellerström 9. Grubbahus 1:5 och Maglaby 22:2. Kvidinge socken. FU Tyra Ericson 10. Västra Tommarp 5:32. Västra Tommarps socken. AU Tyra Ericson 11. Gluggstorp 2:1. Sireköpinge socken. AU Sven Hellerström 12. Serresjö 1:95 och Gislöv 7:15. Gislövs socken. AU2 Sven Hellerström 13. Västervång 3:14 m. fl. Trelleborg. AU Sven Hellerström 14. Fornlämningar längs en ledning. Helsingborg Landskrona. AU2 Sven Hellerström 15. Mårtensfälad 1:15. Lund. AU Sven Hellerström 16. Kvarteret Domar 23. Ystad. AK Bengt Jacobsson 17. En boplats från yngre järnålder vid Maglarp i södra Skåne. Maglarps socken. AU Bengt Jacobsson 18. Förhistoriska och sentida lämningar inom sockerbruket i Köpingebro Stora Köpinge socken. FU Thomas Andersson 19. Väg 17, förbifart Marieholm. FU Magnus Andersson 14 Maglaby 22:2

15 20. Gårdslämningar i Hjärup. FU Bengt Söderberg 21. Jonstorp, RAÄ 3. FU Bengt Jacobsson 22. Skateholm. AU Bengt Jacobsson 23. Kv. Lasarettet 3, Helsingborg. FU Bengt Jacobsson 24. Förhistoriska boplatslämningar på Östra Torn 29:1. Lund. AU Anna Lagergren-Olsson 25. Boplatslämningar från yngre bronsålder/äldre järnålder vid Hjärups boställe. FU Anna Lagergren-Olsson 26. En kustnära boplats. Stora Köpinge socken. AU Sven Hellerström Östra Torn IV. Lund. AU Janis Runcis 28. Maglaby 22:2. Kvidinge socken.fu Thomas Andersson och Tyra Ericson Maglaby 22:2 15