Katslösa 14:3 m. fl. Skåne, Kvistofta socken, Katslösa 14:3 m. fl. Helsingborgs kommun Thomas Andersson UV SYD RAPPORT 2006:20

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2006:20 ARKEOLOGISK UTREDNING 2006 Katslösa 14:3 m. fl. Skåne, Kvistofta socken, Katslösa 14:3 m. fl. Helsingborgs kommun Thomas Andersson Katslösa 14:3 m. fl. 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:20 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift t UV Syd, Lund, 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Syfte och metod 8 Resultat 9 Åtgärdsförslag 9 Referenser 10 Administrativa uppgifter 11

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Katslösa 14:3 m. fl.

5 Katslösa 143 m. fl. Thomas Andersson Sammanfattning På grund av Helsingborgs kommuns bebyggelseplaner genomfördes en arkeologisk utredning inom fastigheten Katslösa 14:3 m.fl. våren Trakten är rik på fornlämningar och i samband med tidigare arkeologiska undersökningar har boplatslämningar från framförallt järnålder påträffats. Den arkeologiska utredningen resulterade i att sju spridda anläggningar, i form av kraftigt odlingsskadade härdrester och gropar, påträffades på två flacka höjdlägen inom den norra, respektive södra delen av exploateringsområdet. Undersökningsresultatet föranleder inga ytterligare antikvariska åtgärder. Inledning Med anledning av Helsingborgs kommuns utbyggnadsplaner inom fastigheten Katslösa 14:3 m.fl., Helsingborgs kommun, har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, genomfört en arkeologisk utredning under maj 2006 (Lst. dnr ). Utbyggnadsområdet, som totalt omfattar ca m2, är beläget inom sydöstra delen av Rydebäcks samhälle (fig. 1). Området utgör i dag åkermark, som i väster gränsar till ett större villaområde. Landskapet utgör en kustnära fullåkersbygd, mellan 15 och 20 m. ö. h., som sluttar västerut mot Öresund. Ansvarig för utredningen var Thomas Andersson som också författat rapporten. Undersökningen bekostades av Mark- och exploateringsenheten, Helsingborgs stad. Topografi och fornlämningsmiljö Inom undersökningsområdet är det möjligt att urskilja ett par flacka, men ytmässigt omfattande höjdlägen. I den norra halvan av området dominerar en markant, närmast rund förhöjning, som planar ut mot öster och söder. I den södra delen finns en något flackare höjdrygg med öst-västlig utbredning, som fortsätter österut, utanför exploateringsområdet (fig.2). Trakten är rik på fornlämningar och i samband med Riksantikva- Katslösa 14:3 m. fl. 5

6 Fig. 2. Utredningsområdet inlagt på utdrag ur fastighetskartan. Skala 1: Katslösa 14:3 m. fl.

7 rieämbetets fornminnesinventering på 1980-talet har det registrerats ett stort antal stenåldersboplatser och lösfynd av framförallt flintföremål. Det finns exempel på stora lösfyndssamlingar på närliggande gårdar, där föremålen upphittats på ägorna. En del av föremålen kan sannolikt knytas till Sommarkärrsmossen i väster och Heabäcken i söder. Cirka femhundra meter åt öster har en bronsfigurin, Katslösakvinnan, påträffats, RAÄ 11, Kvistofta socken. Figurtypen har paralleller från orienten och keltisk fruktbarhetsmytologi och betraktas som ett votivfynd från bronsålderns period VI. Det finns en uppgift om att en liknande figurin skall ha upphittats i närheten av den förra. Vidare föreligger det ett fynd av en tennfigur cirka 200 meter åt norr. Figuren kan möjligen ha paralleller i votivfynd från tiden kring Kristi födelse. I samband med byggandet av Västkustbanan och den därmed sammanhängande omläggningen av det lokala vägnätet, har ett stort antal platser varit föremål för arkeologiska undersökningar. Utmed sträckan från Glumslöv i söder till Rya i norr, ledde omfattande utredningar och förundersökningar fram till ett tiotal slutundersökningar (Svensson m.fl. 1996, Svensson & Karsten 1996). Norr om Glumslöv och upp till i höjd med det nu aktuella undersökningsområdet, företogs slutundersökningar på fem olika platser (Artursson 1999). På dessa lokaler undersöktes boplatslämningar från tidigneolitikum, mellan- och senneolikum, yngre bronsålder/äldre järnålder samt vendeltid. Lämningarna utgjordes bl.a. av hyddrester och huskonstruktioner. I Övre Glumslöv kunde spåren efter vikingatida bebyggelse påvisas, men det är först från 1200-talet som det etableras en varaktig bebyggelse i byn (Schmidt Sabo 1999). Inom Västkustbaneprojektet bör också ett par underökningar i Rya nämnas. Här genomfördes slutundersökningar av ett förhistoriskt boplatsläge och den medeltida byn (Artursson & Mogren 1998). Den förhistoriska bebyggelsen, som sannolikt endast utgör en mindre del av ett större boplatskomplex, har funnits på platsen från i stort sett äldre bronsålder till yngre järnålder. Undersökningarna visade också att det vid Rya sannolikt har funnits en vikingatida gård med ännu osäkert läge. Trots påvisade bebyggelsespår redan från 1200 talet finns inga belägg för bybebyggelse förrän under 1600-talet. Nordväst om Rya undersöktes, också inom samma projekt, ett boplatsområde med lämningar från jägarstenålder, neolitikum, bronsålder och yngre järnålder (Ericson & Lagerås 1999). De båda äldsta faserna gav sig till känna genom träkolsdateringar, medan bronsåldern representerades av ett grophus, ett förrådshus, kokgropar och fyra brandgravar. Ett långhus daterades till slutet av vendeltid/vikingatid. Inom Rydebäck, ett par hundra meter norr om det nu aktuella undersökningsområdet, genomfördes en slutundersökning 2002 inför Helsingborgs kommuns utbyggnadsplaner (Ericson & Serlander 2002 och Aspeborg 2003). Sammantaget med resultaten av förundersökningen framkom två långhus från förromersk järnålder samt ett hus från övergången senneolitikum/bronsålder. Vidare påträffades ett stort antal gropar, varav de största sannolikt utgjort täktgropar. Rakt västerut, invid kusten, genomfördes en förundersökning av fornlämning RAÄ 25 i Kvistofta socken (Olsson 1989). Undersökningen avslöjade, att den som boplats registrerade fornlämningen var förstörd av sentida odling. Katslösa 14:3 m. fl. 7

8 Syfte och metod Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornlämningssituationen inom exploateringsområdet. Målsättningen var också att göra en preliminär bedömning av eventuella bevarade lämningars datering och karaktär. Utredningen skall resultera i ett underlag för exploatör och länsstyrelse för vidare hantering av ärendet. Utredningen genomfördes som en sökschaktsgrävning med tillhjälp av bandburen grävmaskin. Sökschakten, som var en skopbredd breda, dvs. 1,60 meter, förlades till under förhistorien gynnsamma boplatslägen i anslutning till de båda höjdlägena inom den norra, respektive södra delen av exploateringsområdet (fig. 3). Samtliga schakt och anläggningar mättes in med GPS för att möjliggöra framtagande av kartor med fornlämningarnas utbredning. Den digitala dokumentationen förvaras sedan i form av ett s.k. intrasisprojekt på en server hos UV Syd. Fig. 3. Utredningsområdet med schakt och anläggningar. Skala 1: Katslösa 14:3 m. fl.

9 Resultat Totalt schaktades ca 1250 löpmeter, fördelade på 30 provschakt. Dessa var förlagda till områdets höglänta partier i den norra och södra delen. Inom den norra delen påträffades fyra stolphål och två gropar, medan det i den södra delen endast framkom en härd. Anläggningarna var väldigt grunda och uppenbarligen kraftigt skadade av jordbruksarbete i den styva lerjorden. De är mycket troligt att det ursprungligen funnits fler boplatslämningar på de ur topografisk synpunkt väl lämpade boplatslägena, men att lämningarna förstörts i samband med senare tiders odling. Åtgärdsförslag Undersökningsresultatet föranleder inga ytterligare antikvariska åtgärder inom exploateringsområdet. Katslösa 14:3 m. fl. 9

10 Referenser Artursson, M. & Mogren, M Sammanfattning och tolkning. I:Artursson (Red.) Rya En medeltida bytomt och en förhistorisk boplats. Arkeologisk slutundersökning, Skåne, Kvistofta socken, RAÄ 92. UV Syd Rapport 1998:21. Artursson, M. (red.) Glumslöv Boplats- och bebyggelselämningar från tidigneolitikum till yngre järnålder. Skåne, Glumslöv och Kvistofta sn, Västkustbanan. Arkeologisk slutundersökning. UV Syd Rapport 1999:40. Aspeborg, H Arkeologisk undersökning. Rydebäcks station. Gårdar från förromersk järnålder.skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30(f.d. Katslösa 14:1). Riksantikvarieämbetet UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:13. Ericson, T. & Serlander, D Arkeologisk förundersökning. Rydebäcks station. Skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30 (f.d. Katslösa 14:1) UV Syd Rapport 2002:8. Ericson, T. & Lagerås, K En gravgrupp från yngre bronsålder och boplatser från yngre bronsålder och yngre järnålder vid Rya. Arkeologisk slutundersökning. Västkustbanan 2:5. UV Syd Rapport 1999:3. Olsson, M Rya 14:1, Kvistofta sn, fornlämning 25, Skåne, UV Syd Rapport Scmidt Sabo, K Bytomten under historisk tid. I: Scmidt Sabo, K. (Red.) Arkeologisk undersökning. Gårdar i Övre Glumslöv från stenålder till nyare tid. Skåne, Glumslöv socken, Övre Glumslöv. UV Syd Rapport 1999:102. Svensson, M. m.fl.: Arkeologiska utredning. Skåne, Malmöhus län, Järnvägen Västkustbanan, delen Helsingborg Kävlinge. UV Syd Rapport 1996:25. Svensson, M. & Karsten, P., red Skåne, Malmöhus län Järnvägen Västkustbanan delen Helsingborg Kävlinge, Avsnittet Helsingborg Landskrona (block 1 2), Arkeologisk förundersökning. UV Syd Rapport 1996: Katslösa 14:3 m. fl.

11 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: 2 4 maj Projektgrupp: Thomas Andersson. Underkonsulter: Sydschakt och Hyrman Exploateringsyta: m2. Undersökt yta: löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 1c, edition 1, x 6205 y 1310 Koordinatsystem: Rikets. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6212,45 y 1311,30 Dokumentationshandlingar som förvaras hos Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd i Lund: Digitalt dokumentationsmaterial för intrasisprojekt S2006:017. Fynd: inga fynd. Katslösa 14:3 m. fl. 11

12 UV Syds rapportserie Maglaby 17:2 m. fl. Kvidinge sn. AU. Anna Lagergren-Olsson 2. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. AU Bo Strömberg 3. Lilla Råby 18:38 m. fl. Lund. AU Anna Lagergren-Olsson 4. Boplatslämningar utan fynd. Stora Köpinge sn. FU Sven Hellerström 5. En bytomt i Annelöv. AU Bo Strömberg 6. Saxtorp 10:50. AU Sven Hellerström 7. Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken. Vellinge sn. AU Thomas Andersson 8. Stora Råby 32:13 m. fl. AU Anna Lagergren-Olsson 9. Medeltida lämningar i Falsterbo 2:1. FU Katalin Schmidt Sabo 10. Björket 1:3 och 1:44. Kvidinge socken. AU Anna Lagergren-Olsson 11. Sunnanå 12:1 och 1:2. Burlövs socken. AU Anna Lagergren-Olsson 12. Barsebäcks bytomt. AU Thomas Andersson 13. Vellingebacken. Vellinge socken. AU Magnus Andersson 14. Asmundtorp 29:3. AU Sven Hellerström 15. Väg E6 Trelleborg Vellinge. AU Bengt Jacobsson och Mats Riddersporre 16. Lomma 27:53. Markarbeten inom fornlämning nr 49. Antikvarisk kontroll Bengt Jacobsson 17. Grav-och boplatsområden vid Gustafslund. Helsingborg FU Bo Strömberg 18. Rydebäcks station. Kvistofta socken. AU Thomas Andersson 19. Kvidingefältet. Kvidinge socken. AU Tyra Ericson 20. Katslösa 14:3 m. fl. Kvistofta socken. AU Thomas Andersson