Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2006:7 ARKEOLOGISK UTRDENING Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken Skåne, Vellinge socken, del av fastigheten Vellinge 38:7 & 58:2 Vellinge kommun Thomas Andersson 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarvägen Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:7 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Omslagsbild Stolphålsraden markerad med gula pinnar. Foto: Thomas Andersson Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Antikvarisk bakgrund 5 Topografi 5 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 7 Syfte och metod 8 Resultat 8 Åtgärdsförslag 10 Sammanfattning 10 Fyndtabell 11 Referenser 12 Administrativa uppgifter 13

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:

5 Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken Thomas Andersson Antikvarisk bakgrund Pågen Förvaltning AB planerar att bebygga delar av fastigheten Vellinge 38:7 och 58:2, Vellinge väster (fig. 2). Med anledning av detta genomförde Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd en arkeologisk utredning i slutet av november och i början av december Den planerade exploateringsytan, som är ca 24 ha stor, ligger strax sydväst om Vellinge väster, mellan gamla väg 100 och strandängarna. Den brukas idag som åkermark. Exploateringsplanerna omfattar byggnation av ridhus med stall och bostadshus med tillhörande vägnät på tre platser inom ytan. En parkering för ca 15 bilar och 6 hästvagnar ska anläggas i anslutning till ridhuset. Övriga delar av området utnyttjas till paddock och hagar. I paddocken (30 70 m) kommer matjorden sannolikt att tas bort och ersättas av annat material. Eventuellt kommer en kulverterad bäck i norra delen av området öppnas upp. Topografi Miljön i denna del av Skåne utgörs av ett mycket flackt fullåkerslandskap med strandängar längs kusten och ut mot Foteviken. En smal, men kraftigt markerad åssträckning, vilken gamla väg 100 följer i delar, präglar det annars så platta landskapet. Det aktuella exploateringsområdet ligger ca 500 m från kustlinjen och gränsar i väster till strandängarna. Terrängen stiger långsamt från havet inåt land, men i östra delen av den aktuella ytan finns en sänka. På lantmäteriets konceptkarta från 1768 är denna vattenfylld och benämnd Englekärret. På skånska rekognosceringskartan från 1800-talets början är kärret markerat som myr eller torvmosse utan öppet vatten. Delen längst i väster av exploateringsområdet är på 1768-kartan markerad som ängs- eller betesmark och som fuktmark även på skånska rekognosceringskartan. Denna del har förmodligen också varit fuktig och odlats upp först i sen tid. En numera kulverterad bäck har runnit från Englekärret rakt mot väster, ut i havet. Där stallbyggnaden är planerad finns en svag förhöjning, ca m stor. Vid det planerade bostadshuset i områdets centrala, västra del är en ännu svagare och utbredningsmässigt mindre förhöjning belägen. Norra de- 5

6 Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 2C 0e, med undersökningsområdet och sökschakt markerade. Skala 1: len, där bäcken funnits, utgör idag en svag svacka. Nivåerna inom ytan varierar mellan 2 och 5 möh. Fosfathalterna är enligt Arrhenius fosfatkarta inte förhöjda. Jordarterna inom den aktuella ytan utgörs av morän, moränlera och sand. Ett mindre område i anslutning till Englekärret utgörs av postglacial finlera. De åssträckningar som löper parallellt med kusten öster om exploateringsområdet utgörs av sandiga isälvsavlagringar. Vägarna följer åsarna och det är även här flera av de registrerade gravfälten har påträffats. 6

7 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Vellinge socken är rik på gravar och lösfynd från förhistorisk tid. Fornlämningsmiljön i närområdet (fig. 2) domineras också av flatmarksgravar på åssträckningarna och lösfynd. Två platser med senneolitiska skelettgravar (RAÄ 2 och 11, Vellinge sn) framkom i samband med grustäkt och jordbruksarbete och undersöktes i början av 1900-talet (Rydbeck 1910). På den ena platsen (RAÄ 11, Vellinge sn) fanns även två brandgravar från yngre bronsålder. Ytterligare en plats med odaterade skelettgravar, RAÄ 3:1, Vellinge sn framkom i samband med grustäkt och efterundersöktes av JH Forssander Platsen ligger endast ett par hundra meter öster om den aktuella exploateringsytan. De lösfynd som finns registrerade i trakten utgörs huvudsakligen av flintyxor från neolitikum och både tidig- och mellanneolitikum finns representerat. Ut mot strandängarna, både söder och norr om exploateringsområdet, finns cropmarks registrerade, RAÄ 69, Vellinge sn och RAÄ 6, St Hammar sn (utanför det utsnitt som fig. 2 visar). Den senare har varit föremål för sökschaktsgrävning 1982 inom Foteviksprojektet, men inga bevarade lämningar påträffades. Inom exploateringsområdet finns på ekonomiska kartan en notering från inventeringen, fynd av flintföremål och ett kryss på platsen för gården Almhaga. Fyndet finns inte upptaget i fornlämningsregistret och markägaren, vars föräldrar flyttade till gården 1953, har inte hört talas om något fynd. Vid en undersökning 1975 för en VA-ledning som går genom exploateringsytan påträffades inga anläggningar (Nagmér 1987). Schaktet var enkelt och endast en meter brett. I anslutning till höjden med gravarna (RAÄ 3:1, fig. 2) framkom vid sökschaktsgrävning 1994 tre gropar på en sträcka av 20 m (RAÄ 3:2) (Torstensdotter Åhlin 1995). I ytan till en av groparna fanns förhistorisk keramik. Platsen ligger 100 m öster om exploateringsområdets östra gräns, invid den gamla sträckning av väg 100. Vid tidigare undersökningar i anslutning till Vellinge tätort, ett par km öster om exploateringsområdet, har förutom medeltida lämningar i anslutning till bytomten, även förhistoriska boplatslämningar och en grav undersökts av UV Syd på 1990-talet. De boplatslämningar som har kunnat dateras är från neolitikum, bronsålder, äldre järnålder och vikingatid (Torstensdotter Åhlin 2000, Söderberg 1993, Hansson 1993). Gravarna härrör från stridsyxekultur, respektive yngre brons/äldre järnålder (Söderberg 1993). Inom ramen för Foteviksprojektet har provschaktsgrävning utförts på tre platser ca 1,5 km söderut, förutom den tidigare nämnda RAÄ 6, Stora Hammar sn också på RAÄ 22 och 27, Stora Hammar sn. Inga lämningar påträffades. Ytterligare 1,5 km söderut, mellan Lilla och Stora Hammar har boplatslämningar från äldre järnålder undersökts av UV Syd 1994 (Pettersson & Torstensdotter Åhlin 1998) och (Pettersson & Torstensdotter Åhlin 1999). Vid besiktning av det planerade exploateringsområdet (den 26 september 2005) påträffades ett bryne med upphängningsskåra och en bränd flintbit. Brynet är gjort i täljsten som inte finns naturligt i denna del av Skandinavien och är troligen importerat från nuvarande Norge. Hängbrynen i detta material brukar dateras till vikingatid medeltid. Brynet och den brända flintan låg i anslutning till den flacka höjd som finns i områdets östra del, rakt norr om gården Almhaga. 7

8 Måttligt med flinta finns i matjorden på hela ytan, men ingen bearbetad påträffades vid besiktningen. Syfte och metod Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornlämningssituationen inom det planerade exploateringsområdet. Målsättningen var också att göra en preliminär bedömning av eventuella bevarade lämningars datering och karaktär. Utredningen skall resultera i ett underlag för exploatör och länsstyrelse för vidare planering av byggnationen och hantering av ärendet. Utredningen genomfördes som en sökschaktsgrävning med tillhjälp av bandburen grävmaskin. Sökschakten, som var en skopbredd breda, dvs. 1,60 meter, förlades huvudsakligen till topografiskt gynnsamma områden för förhistorisk bosättning. Samtliga schakt och anläggningar mättes in med GPS för att möjliggöra framtagande av kartor med fornlämningarnas utbredning. Anläggningarna beskrevs också avseende form, storlek och fyllning och iakttagelserna registreras i Riksantikvarieämbetets fältdokumentationssystem Intrasis. Den digitala dokumentationen förvaras sedan i form av ett s.k. intrasisprojekt på en server hos UV Syd. För en preliminär datering togs daterbara fynd från matjorden och anläggningsytor tillvara. Bedömningen av fyllningskaraktären kan också bidra till dateringen. Resultat Sammanlagt schaktades ca 1270 löpmeter provschakt. Dessa var belägna på ett litet höjdläge i västra delen, i anslutning det större, flacka höjdläget i östra delen, samt i kanten på fuktsänkan, Englekärret, längst i öster (fig. 2). Utredningen resulterade i att ett 80-tal stolphål påträffades i den västra kanten på det östra höjdläget (fig. 3). Stolphålen hade en i huvudsak N-S riktning utmed en ca 75 meter lång sträcka. De bildade ingen rak linje, utan den svängde svagt åt både väster och öster. Stolphålen, som ställvis var dubblerade, varierade både i storlek och i avseende på fyllningens färg. De var mellan 0,22 meter och 0,58 meter i diameter och fyllningen varierade från mycket mörkt gråbrun, humös, lerig mo till ljust gråbrun, lerig mo. Av stolphålen undersöktes tio stycken. De var mellan 0,12 och 0,32 meter djupa. Fyndmaterialet utgjordes av enstaka flintavslag. På ytan av ett av stolphålen fanns ett par keramikfragment av allmän förhistorisk karaktär. I fyllningen tillvaratogs träkol som möjliggör framtida 14 C-datering och vedartsanalys. Stolphålsraden har preliminärt tolkats som resterna av en hägnad eller en palissad. Dateringen är oklar, men utifrån den överlag mörka fyllningen i stolphålen och det närliggande lösfyndet av det vikingatida hängbrynet, hamnar en försiktig datering i närheten av vikingatid/ tidig medeltid. Om anläggningen tolkas som en palissad vore en datering till stenålder rimligare. Det finns sedan tidigare ett flertal kända palissader från mellersta stenåldern i Skåne. Inför byggandet av västkustbanan 1998 undersöktes en palissad som avgränsat och delvis hägnat in ett smalt näs i anslutning till Välabäcken (Andersson & Svensson 1999). 8

9 Fig. 3. Schaktplan med anläggningar markerade. Palissaden har bestått av cirka 500 stolpar som bildade en närmast U- formad konstruktion. Sammantaget med bäcken har palissaden hägnat in ett cirka tre ha stort område. Det fanns endast få strukturer på ytan innanför palissaden som kunde knytas till den. Palissaden är 14 C- daterad till övergången MNA och MNB, cirka 2800 år f. Kr. I Malmötrakten, i Hyllie och Bunkeflo, har två palissader från MNB undersökts. Anläggningarna har troligen varit helt slutna och omfattat mellan två och fyra hektar. De har bestått av ett komplicerat 9

10 system av flera palissader (Svensson 1991, Jonsson 1995 och Thörn 1996). Palissaden i Bunkeflo har legat på ett kustnära, flackt höjdläge, snarlikt lokalen i Vellinge. I både Bunkeflo och Vellinge har höjdlägena varit omgivna av fuktmarker. I våtmarken Englekärret, inom undersökningsområdets östra del, schaktades ett par mindre sökschakt med en sammanlagd längd på cirka 70 meter. Schakten visade att kärret varit utsatt för kraftig plöjning med ett matjordsdjup på ca 0,40 meter. I den östra delen av schakten fanns mot botten ett cirka 0,1 meter tjockt mörkgrått lerlager som övergick i gul lera. Längre ut i schaktet överlagrades den gula leran av vit kalkhaltig lera, så kallad märgel. Åtgärdsförslag Om bebyggelseplanerna omöjliggör ett bevarande, föreslår vi att en förundersökning kommer till stånd inom en begränsad del av det stora exploateringsområdet (fig 4). Den yta som avses omfattar platsen för stolphålsraden där förundersökningen bör inriktas på att utröna om anläggningen haft funktionen som hägnad eller palissad. Vidare är det angeläget att fastställa anläggningens datering, utsträckning och den eventuella förekomsten av bebyggelse i anslutning till den. Den föreslagna förundersökningsytan kan behöva justeras under fältarbetets gång, beroende på om stolphålsraden antar en riktning som leder ut från ytan. Sammanfattning Eftersom Pågen Förvaltning AB planerar att bygga en hästgård inom delar av fastigheten Vellinge 38:7 och 58:2, Vellinge kommun, genomfördes en arkeologisk utredning inom den berörda ytan under vintern Utredningsområdet, som är ca 24 ha stort, är beläget i en flack fullåkersbygd, några hundra meter öster om Foteviken. Den arkeologiska utredningen, som genomfördes som en provschaktsgrävning, koncentrerades till några topografiskt lämpliga boplatslägen inom den stora undersökningsytan. På ett av dessa lägen, som utgjordes av en flack förhöjning inom undersökningsområdets östra del, påträffades ett åttiotal stolphål, formerade i en ca 70 meter lång rad i nordsydlig riktning. Stolphålsraden är ställvis dubblerad och svänger av svagt mot nordost. Den har tolkats som en hägnad eller palissad och har utifrån ett närliggande fynd av ett täljstensbryne preliminärt daterats till vikingatid/tidig medeltid. Den arkeologiska utredningen utmynnade i ett förslag till förundersökning inom en yta som omfattar platsen för stolphålsraden, i avseende att fastställa anläggningens utsträckning, ursprungliga funktion och datering. 10

11 Föreslagen förundersökningsyta Fig. 4. Översiktsplan med föreslagen förundersökningsyta markerad. Skala 1:500. Fyndtabell Nr Anl Typ Vikt Antal Övrigt (gr) 1 Lösfynd Bryne Täljsten, Vikingatid/medeltid 2 A213, Keramik 1 2 Allmän, förhist. karaktär stolphål 3 Lösfynd Flinta, 30 1 borr 4 A315, Avslag 1 1 Bränt stolphål 5 A231, Avslag 5 1 stolphål 6 A268, Avslag 5 2 stolphål 7 Lösfynd Spån 10 1 Retuscherat 11

12 Referenser Andersson, M & Svensson, M Palissadkomplexet i Dösjebro. I:Burenhult, G. (red.). Arkeologi i Norden 1. Stockholm. Hansson, M Skåne, Vellinge socken, Kv Skolan, RAÄ Arkeologisk för- och slutundersökning. Medeltida bytomt. Riksantikvarieämbetet, Byrån för Arkeologiska Undersökningar Rapport. Jonsson, E Delområde 1. Skjutbanorna. I: Öresundsförbindelsen. Rapport över arkeologiska förundersökningar. Malmö Museer. Nagmér, R. B Fotevik Klagshamn, Vellinge, Skåne. Riksantikvarieämbetet, Undersökningsverksamheten, arkivrapport. Pettersson, C. B. & Torstensdotter Åhlin, I Ett schakt över Näset. Kabelnedläggning Foteviken till Höllviken. Arkeologisk slutundersökning 1994 av boplatslämningar från förromersk romersk järnålder. Skåne, Stora Hammar sn, Stora Hammar 16:178. Riksantikvarieämbetet, UV Syd Rapport 1999: Invid sagans Halör? Arkeologisk utredning 1989 och slutundersökning 1990 av boplatslämningar från förromersk romersk järnålder. Skåne, Stora Hammar socken, Lilla Hammar 15:1. Riksantikvarieämbetet, UV Syd Rapport 1999:24. Rydbeck, O Markgrafvar från stenåldern i Skåne. Fornvännen 1910:1. Stockholm. Svensson, M A Palisade Enclosure in South Scania a Site from the Battle-Axe Culture. I Jennbert, K. & Larsson, L. & Petré, & Wyszomirska-Webart, B. (red.) Regions and reflections. In Honour of Märta Strömberg. Acta Archaeologica Lundensia 8 o. N o 20. Söderberg, B Skåne, Vellinge socken, Kv Skolan, RAÄ 17, Arkeologisk för- och slutundersökning inom bytomt. Riksantikvarieämbetet, Byrån för Arkeologiska Undersökningar Rapport. Thörn, R Det rituella landskapet. I Öresundsförbindelsen och arkeologi. Projektprogram och undersökningsplaner för arkeologiska slutunderssökningar. Malmö Museer. Torstensdotter Åhlin, I Arkeologisk utredning. Skåne, Stora Hammars och Vellinge socknar, planerad gång- och cykelväg mellan Vellinge och Höllviken. Riksantikvarieämbetet, UV Syd Rapport 1995: Arkeologisk utredning och undersökning. Herrestorp 3:2 en stenåldersboplats. Skåne, Vellinge socken, Herrestorp 3:2, RAÄ 71. Riksantikvarieämbetet, UV Syd Rapport 2000:72. 12

13 Muntliga uppgifter Lennart Assarsson, ägare till och boende på Almhaga. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: 28 november 2 december Projektgrupp: Thomas Andersson och Anna Lagergren-Olsson. Underkonsulter: Sydschakt och Ramirent. Exploateringsyta: 24 ha Undersökt yta: 1270 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 0e, edition 1, x 6150 y Koordinatsystem: Rikets. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6150,7, y 1321,1 Höjdsystem: Ex 1: RH Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 översiktsritning med profiler i skala 1:20. Digitalt dokumentationsmaterial förvaras i Lund. Fynd: Fnr 1 7 med LUHM nr kommer efter avslutad materialbearbetning att förvaras i Lunds Historiska Museum, LUHM. 13

14 UV Syds rapportserie Maglaby 17:2 m. fl. Kvidinge sn. AU. Anna Lagergren-Olsson 2. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. AU Bo Strömberg 3. Lilla Råby 18:38 m. fl. Lund. AU Anna Lagergren-Olsson 4. Boplatslämningar utan fynd. Stora Köpinge sn. FU Sven Hellerström 5. En bytomt i Annelöv. AU Bo Strömberg 6. Saxtorp 10:50. AU Sven Hellerström 7. Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken. Vellinge sn. AU Thomas Andersson 14