Rydebäcks station. Skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30, Helsingborgs kommun Thomas Andersson UV SYD RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK UTREDNING 2006

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK UTREDNING 2006 Rydebäcks station Skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30, Helsingborgs kommun Thomas Andersson Rydebäcks station 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlaregränden Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:18 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift t UV Syd, Lund, 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Syfte och metod 8 Resultat 8 Åtgärdsförslag 9 Referenser 10 Administrativa uppgifter 11 Fyndtabell 11

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för utredningen markerad. Skala 1: Rydebäcks station

5 Rydebäcks station Skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30, Helsingborgs kommun Thomas Andersson Sammanfattning På grund av Helsingborgs kommuns bebyggelseplaner inom Rydebäcks stationsområde, Rya 1.30, genomfördes en arkeologisk utredning inom exploateringsområdet våren Trakten är rik på fornlämningar och i samband med en tidigare bebyggelseetapp omedelbart söder om det nu aktuella området framkom lämningarna efter två gårdsenheter från äldre järnålder. Den arkeologiska utredningen resulterade i ett tjugotal spridda anläggningar i form av härdrester och gropar. I en av groparna fanns ett par keramikfragment av yngre bronsålders-/äldre järnålderskaraktär och en tunnbladig, slipad flintyxa upphittades i matjordsskiktet. De framkomna boplatslämningarna skall sannolikt tolkas som resultatet av aktiveter i anslutning till de båda järnåldersgårdarna söderut. Undersökningsresultatet föranleder inga ytterligare antikvariska åtgärder. Inledning Med anledning av Helsingborgs kommuns utbyggnadsplaner inom Rydebäcks stationsområde, Rya 1:30, har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, genomfört en arkeologisk utredning i april 2006 (Lst. dnr ). Utbyggnadsområdet, som totalt omfattar ca m2, är beläget inom östra delen av Rydebäcks samhälle, omedelbart väster om västkustbanan (fig.1). Den östra delen av undersökningsområdet är i dag åkermark, medan den västra delen i huvudsak består av fotbollsplaner och dagvattensområde, bevuxna med gräs respektive grusbelagda. Ansvarig för utredningen var Thomas Andersson som också författat rapporten. Undersökningen bekostades av Mark- och exploateringsenheten, Helsingborgs stad. Topografi och fornlämningsmiljö Landskapet utgör en kustnära fullåkersbygd, mellan 15 och 20 m. ö. h., som sluttar västerut mot kusten. Inom undersökningsområdet är sluttningen tydligt iakttagbar och inom det i övrigt flacka området är det möjligt att urskilja ett par svaga förhöjningar. Längst Rydebäcks station 5

6 6 Rydebäcks station i norr, invid befintlig bebyggelse där en ny fotbollsplan är planerad, finns en förhöjning i öst västlig riktning. Centralt i området finns en mycket svag förhöjning, som i väster har sin fortsättning in på en gräsbevuxen bollplan. I öster, mot järnvägen, finns den högst belägna delen inom det sluttande undersökningsområdet. I samband en tidigare utbyggnadsetapp företogs en arkeologisk slutundersökning 2002 på en ca m2 stor yta, belägen omedelbart söder om det nu aktuella undersökningsområdet, RAÄ 110 i Kvistofta socken (fig. 2). Sammantaget med resultaten av förundersökningen framkom två långhus från förromersk järnålder samt ett hus från övergången senneolitikum/bronsålder (Ericsson & Serlander 2002 och Aspeborg 2003). Vidare påträffades ett stort antal gropar, varav de största sannolikt utgjort täktgropar. Cirka 400 meter åt nordost undersöktes 1996 en ca m2 stor yta inför omläggning av spill- och dagvattenledningar (Bondesson Hvid 2000). Ett drygt hundratal anläggningar, i huvudsak i form av gropar och stolphål, påträffades inom ytan. Utifrån fynd och träkolsanalyser kunde de dateras till sten-, brons- och järnålder. Invid Ryabäcken, ca 500 meter norr om den aktuella ytan, genomfördes en undersökning 2004 med anledning av kommunens utbyggnadsplaner (Aspeborg 2004). Inom det ca m2 stora utredningsområdet framkom endast några gropar och stolphål samt ett par härdar i sökschakten. Vid undersökningarna inför västkustbanans nya sträckningar företogs ett stort antal utredningar och förundersökningar i trakten, som har uppvisat spridda boplatslämningar över sträckan (Svensson m.fl. 1996, Svensson & Karsten 1996). Vid Rya, en knapp kilometer norr om den nu aktuella undersökningsytan, genomfördes slutundersökningar av ett förhistoriskt boplatsläge och den medeltida byn i Västkustbaneprojektets regi (Artursson & Mogren 1998). Den förhistoriska bebyggelsen, som sannolikt endast utgör en mindre del av ett större boplatskomplex, har funnits på platsen från i stort sett äldre bronsålder till yngre järnålder. Undersökningarna visade också att det vid Rya troligen har funnits en vikingatida gård med ännu osäkert läge. Trots påvisade bebyggelsespår redan från 1200 talet finns inga belägg för bybebyggelse förrän under 1600-talet. Nordväst om Rya undersöktes, också inom samma projekt, ett boplatsområde med lämningar från jägarstenålder, neolitikum, bronsålder och yngre järnålder (Ericsson Lagerås 1999). De båda äldsta faserna gav sig till känna genom träkolsdateringar, medan bronsåldern representerades av ett grophus, ett förrådshus, kokgropar och fyra brandgravar. Ett långhus daterades till slutet av vendeltid/vikingatid. Den neolitiska närvaron underströks av ett stort antal lösfynd i trakten, tillvaratagna i en stor samling på en närliggande gård, RAÄ 30, Kvistofta socken. Inom den västra delen av exploateringsområdet finns fyndplatsen för en flintyxa, RAÄ 34 i samma socken. En till ytan omfattande stenåldersboplats finns registrerad något hundratal meter öster om det nu aktuella undersökningsområdet, RAÄ 17, Kvistofta socken. I anslutning till Våtmarksområdena Sommarkärrsmossen i väster och Heabäcken i söder finns rikligt med lösfynd från neolitikum till järnålder. Cirka femhundra meter åt sydost har en bronsfigurin; Katslösakvinnan, påträffats, RAÄ 11, Kvistofta socken. Figurtypen har pa-

7 Fig. 2. Utredningsområdet inlagt på utdrag ur fastighetskartan. Skala 1: Rydebäcks station 7

8 ralleller från orienten och keltisk fruktbarhetsmytologi och betraktas som ett votivfynd från bronsålderns period VI. Det finns en uppgift om att en liknande figurin skall ha upphittats i närheten av den förra. Vidare föreligger det ett fynd av en tennfigur cirka 200 meter åt norr. Figuren kan möjligen ha paralleller i votivfynd från tiden kring Kristi födelse. Slutligen bör några praktfynd från Rya nämnas. Det ena fyndet utgörs av en svärdsknapp av brons som sannolikt härrör från en brandgrav. Fyndet kan troligen dateras till 900-talet (Svanberg 2000). Det andra fyndet utgörs av ett vikingatida guldarmband med inlagd sten som upphittats vid början av förra seklet i samband med markarbete på en gård vid Katslösa, cirka en och en halv kilometer åt nordost, RAÄ 39, Kvistofta socken. Ett tredje praktfynd från Kvistofta socken utgörs av en guldarmring, funnen 1837 på hemmanet nr 1 i Rya, RAÄ 90, Kvistofta socken. Armringen är daterad till bronsålder per V. Syfte och metod Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornlämningssituationen inom det planerade exploateringsområdet. Målsättningen var också att göra en preliminär bedömning av eventuella bevarade lämningars datering och karaktär. Utredningen skall resultera i ett underlag för exploatör och länsstyrelse för vidare hantering av ärendet. Utredningen genomfördes som en sökschaktsgrävning med tillhjälp av bandburen grävmaskin. Sökschakten, som var en skopbredd breda, dvs. 1,60 meter, förlades till under förhistorien gynnsamma boplatslägen i anslutning till höjdlägen. Ett av de tre höjdlägen, som i undersökningsplanen angetts som troliga förhistoriska boplatslägen, kom inte att undersökas. Det var beläget i områdets sydvästra del och var låglänt med liten ytmässig omfattning. Kabelvisningen avslöjade att en s.k. optokabel passerade genom det lilla höjdläget. Med hänsyn till säkerhetsavståndet återstod inte mycket att undersöka. Samtliga schakt och anläggningar mättes in med GPS för att möjliggöra framtagande av kartor med fornlämningarnas utbredning. Den digitala dokumentationen förvaras sedan i form av ett s.k. intrasisprojekt på en server hos UV Syd. Resultat Totalt schaktades ca 1260 löpmeter, fördelade på 30 provschakt. Dessa var förlagda till områdets höglänta östra del och till ett flackt höjdläge inom områdets norra del (fig. 3). Inom den östra delen påträffades 20 anläggningar i form av fyra härdar och 16 gropar. Jordbruksarbetet hade skadat anläggningarna och av härdarna återstod endast grunda sotfläckar. Förutom härdar och gropar fanns det rikligt med matjordsfyllda stenlyft och spår efter sentida grävnings- och schaktningsarbeten. Fyndmaterialet utgjordes av ett par keramikfragment av yngre bronsålders-/äldre järnålderskaraktär från en av groparna och av en tunnbladig, slipad flintyxa som upphittades i matjordsskiktet. Inom den norra delen grävdes fyra sökschakt som var helt fyndtom- 8 Rydebäcks station

9 Fig. 3. Utredningsområdet med schakt och anläggningar. Skala 1: ma. Även här fanns rikligt med spår efter senare tiders markarbeten. Sammanfattningsvis kan man konstatera att de påträffade härdresterna och groparna troligen utgör resultatet av perifera aktiviteter i anslutning till de båda gårdarna inom RAÄ 110. Fyndet av flintyxan passar väl in i bilden av en bygd rik på lämningar från stenåldern. Åtgärdsförslag Undersökningsresultatet föranleder inga ytterligare antikvariska åtgärder inom exploateringsområdet. Rydebäcks station 9

10 Referenser Aspeborg, H Arkeologisk undersökning. Rydebäcks station. Gårdar från förromersk järnålder.skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30(f.d. Katslösa 14:1). Riksantikvarieämbetet UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:13. Aspeborg, H Arkeologisk utredning. Rya 11:4. Skåne, Kvistofta socken, Rya 11:4. UV Syd Rapport 2004:18. Artursson, M. & Mogren, M Sammanfattning och tolkning. I:Artursson (Red.) Rya En medeltida bytomt och en förhistorisk boplats. Arkeologisk slutundersökning, Skåne, Kvistofta socken, RAÄ 92. UV Syd Rapport 1998:21. Bondesson Hvid, B Katslösa 18:1. Boplatsrester från sten- bronsoch järnålder. Skåne, Kvistofta socken, Katslösa 18:1. Arkeologisk slutundersökning. UV Syd Rapport 2000:118 Ericsson, T. & Serlander, D Arkeologisk förundersökning. Rydebäcks station. Skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30 (f.d. Katslösa 14:1) UV Syd Rapport 2002:8. Ericson Lagerås, K En gravgrupp från yngre bronsålder och boplatser från yngre bronsålder och yngre järnålder vid Rya. Arkeologisk slutundersökning. Västkustbanan 2:5. UV Syd Rapport 1999:3. Svanberg, F Vikingatiden i Skåne. Lund. Svensson, M. m.fl.: Arkeologiska utredning. Skåne, Malmöhus län, Järnvägen Västkustbanan, delen Helsingborg Kävlinge. UV Syd Rapport 1996:25. Svensson, M. & Karsten, P., red Skåne, Malmöhus län Järnvägen Västkustbanan delen Helsingborg Kävlinge, Avsnittet Helsingborg Landskrona (block 1 2), Arkeologisk förundersökning. UV Syd Rapport 1996: Rydebäcks station

11 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet , Projektnummer: Undersökningstid: april Projektgrupp: Thomas Andersson. Underkonsulter: Sydschakt och Hyrman. Exploateringsyta: m2. Undersökt yta: 1260 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 1c, edition 1, x 6205 y Koordinatsystem: Rikets. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6208,4 y 1310,4. Dokumentationshandlingar som förvaras hos Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd i Lund: Digitalt dokumentationsmaterial för intrasisprojekt S2006:014. Fynd: Fnr 1 2 med LUHM nr kommer efter avslutad materialbearbetning att förvaras i Lunds Historiska Museum, LUHM. Fyndtabell LUHM Fynd nr Typ Antal Vikt, gr Övrigt 1 Flintyxa Tunnbladig 2 Keramik 4 25 Brons-/äldre järnålder Rydebäcks station 11

12 UV Syds rapportserie Maglaby 17:2 m. fl. Kvidinge sn. AU. Anna Lagergren-Olsson 2. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. AU Bo Strömberg 3. Lilla Råby 18:38 m. fl. Lund. AU Anna Lagergren-Olsson 4. Boplatslämningar utan fynd. Stora Köpinge sn. FU Sven Hellerström 5. En bytomt i Annelöv. AU Bo Strömberg 6. Saxtorp 10:50. AU Sven Hellerström 7. Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken. Vellinge sn. AU Thomas Andersson 8. Stora Råby 32:13 m. fl. AU Anna Lagergren-Olsson 9. Medeltida lämningar i Falsterbo 2:1. FU Katalin Schmidt Sabo 10. Björket 1:3 och 1:44. Kvidinge socken. AU Anna Lagergren-Olsson 11. Sunnanå 12:1 och 1:2. Burlövs socken. AU Anna Lagergren-Olsson 12. Barsebäcks bytomt. AU Thomas Andersson 13. Vellingebacken. Vellinge socken. AU Magnus Andersson 14. Asmundtorp 29:3. AU Sven Hellerström 15. Väg E6 Trelleborg Vellinge. AU Bengt Jacobsson och Mats Riddersporre 16. Lomma 27:53. Markarbeten inom fornlämning nr 49. Antikvarisk kontroll Bengt Jacobsson 17. Grav-och boplatsområden vid Gustafslund. Helsingborg FU Bo Strömberg 18. Rydebäcks station. Kvistofta socken. AU Thomas Andersson