Strövelstorp 9:3 m. fl.

Transkript

1 uv syd rapport 2008:8 arkeologisk utredning 2007 Strövelstorp 9:3 m. fl. Bebyggelselämningar invid Strövelstorps bytomt Skåne, Strövelstorps socken, Strövelstorp 9:3, RAÄ 98:2, RAÄ , Ängelholms kommun Dnr Thomas Andersson Strövelstorp 9:3 m. fl 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2008:8 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Målsättning 7 Metod 7 Undersökningsresultat 9 Åtgärdsförslag 9 Referenser 11 Administrativa uppgifter 11

4 l Vejbystrand H a l l a n d s å s Västersjön Rössjön Skälderviken Kullen ÄNGELHOLM Munka-Ljungby Rönne å Höganäs Strövelstorp Viken Åstorp Klippan Hittarp Ödåkra Bjuv HELSINGBORG Billesholm Lju Påarp Bårslöv Ekeby Rydebäck Ven Svalöv LANDSKRONA Häljarp Saxån km Lundåkrabukten Hofterup Kävlinge Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Röda län, med platsen för förundersökningen markerad med en cirkel. Skala 1: Strövelstorp 9:3 m. fl

5 Strövelstorp 9:3 m. fl. Thomas Andersson Sammanfattning Med anledning av aktuella bebyggelseplaner inom Strövelstorp 9:3 m.fl. genomfördes en arkeologisk utredning inom fastigheten senhösten Exploateringsområdet omfattar ca m 2 och är beläget på den västliga delen av en större sammanhängande platå, ca 10 meter över havet och omfluten av Vege å och Örjabäcken. Det finns ett flertal registrerade fornlämningar i närheten, varav Strövelstorps gamla bytomt särskilt bör nämnas. Det har tidigare genomförts ett par undersökningar i områdets omedelbara närhet, varvid det framkommit boplatslämningar från äldre järnålder. Utredningen resulterade i att bebyggelsespår i form av stolphål och gropar samt keramikfynd från talen påträffades i bytomtens närhet. Inget daterande material påträffades vid schaktningen i anslutning till stolphålen och groparna. Möjligen utgör de förhistoriska lämningar efter byns föregångare. Det sentida fyndmaterialet fanns i diken och i naturliga svackor och är sannolikt deponerat rivningsmaterial från den gamla byn. I övrigt påträffades sju härdar, en grop och ett stolphål inom exploateringsområdet. Utredningen utmynnar i ett förslag om en förundersökning i anslutning till stolphålsförekomsten invid bytomten vid eventuella kommande markingrepp. Inledning På grund av Mariannes Farm AB s utbyggnadsplaner inom Strövelstorp 9:3 m.fl. har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, på Länsstyrelsens uppdrag genomfört en arkeologisk utredning, i form av en sökschaktsgrävning, under senhösten Den aktuella ytan omfattade totalt ca m 2 och är belägen söder om Strövelstorps samhälle invid Vege ån (Fig. 1). Undersökningen bekostades av Mariannes Farm AB och genomfördes av Thomas Andersson, som också författat rapporten. Topografi och fornlämningsmiljö Exploateringsområdet är beläget på den västliga delen av en större sammanhängande platå, ca 10 meter över havet. I väster begränsas Strövelstorp 9:3 m. fl 5

6 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Fig. 2. Utredningsområdet inlagt på utdrag ur fastighetskartan. Skala 1: platån av Vegeåns dalgång, i norr och öster av Örjabäcken och i söder av ett mindre vattendrag som idag är kulverterat. Vegeåns åzon med tillhörande slänter är undantagna från exploatering (Fig. 2). I den närmaste omgivningen finns flera kända fornlämningar. Norr om och gränsande intill utredningsområdet finns Strövelstorps gamla bytomt, RAÄ 38 i Strövelstorps socken. Drygt tvåhundra meter mot nordost ligger Häggarps bytomt, RAÄ 39 i samma socken. I den södra delen av exploateringsområdet, invid motorvägen, finns en stenål- 6 Strövelstorp 9:3 m. fl

7 dersboplats registrerad, RAÄ 37 i samma socken, som inte kom att beröras av utredningen. Byn Strövelstorps äldsta omnämnande härrör från 1241 då den benämnes Strypilstorp (Wahlberg 2003). Kyrkan är romansk och från början av 1200-talet. Marken har ursprungligen nyttjats som åker, medan stora ytor idag är anlagda som golfbana och bevuxna med gräsmatta. Inom området finns också en stor och expansiv livsmedelsindustri. Med anledning av tidigare planer på en korthålsbana inom de nordöstra delarna av fastigheten genomfördes en arkeologisk utredning av ett ca m 2 område våren Vid detta tillfälle framkom boplatslämningar från äldre romersk järnålder inom tre väl avgränsade boplatsytor, RAÄ 98:1 3 (Andersson 2000). Året dessförinnan hade en arkeologisk utredning genomförts inför en utvidgning av fabriksområdet, varvid de odlingsskadade spåren efter en boplats från bronsålder/äldre järnålder påträffades, RAÄ 100 (Mattisson 2000). I norr gränsar exploateringsområdet mot Strövelstorps bytomt. Torp-ändelsen antyder att byn möjligen kan sträcka sig ner i vikingatid/medeltid. Det borde finnas stora möjligheter att påträffa lämningar efter byns föregångare från yngre järnålder inom denna del av exploateringsområdet. Erfarenheter från ett flertal tidigare undersökningar i anslutning till äldre byar understryker detta (ex. Andersson 2006, Schmidt Sabo 2001 och 2007). Fynden som en gång togs tillvara på stenåldersboplatsen RAÄ 37 kan dateras till både jägar- och bondestenålder. Fyndplatsen utgörs av en markant kulle invid Vege å, där den i dag kulverterade bäcken har sitt utlopp i ån. Det är säkert så att åzonen och slänterna ner mot ån, med små flacka boplatslägen, en gång har utgjort en attraktiv miljö under stenåldern (detta område är undantaget från exploatering). Sammanfattningsvis kan man notera att exploateringsområdet, med sitt läge invid och emellan vattendragen samt i närheten av den medeltida byn och tidigare dokumenterade förhistoriska boplatslämningar, inrymde rikliga möjligheter att påträffa boplatsspår från flera olika förhistoriska perioder. Målsättning Utredningen har som målsättning att klargöra fornlämningssituationen och ange om och var under mark dolda fornlämningar förekommer. Utredningen skall också ligga till grund för Länsstyrelsens vidare hantering av ärendet. Metod Utredningen genomfördes som en sökschaktsgrävning med betoning på ytor nära den medeltida bytomten samt områden invid tidigare påträffade boplatslämningar från bronsålder/äldre järnålder. Samtliga schakt och anläggningar mättes in med GPS för att möjliggöra framtagande av kartor med fornlämningarnas utbredning. Den digitala dokumentationen förvaras sedan i form av ett s.k. intrasisprojekt på en server hos UV Syd. Strövelstorp 9:3 m. fl 7

8 Strövelstorp 98:1 Strövelstorp 98:2 Strövelstorp 100:1 Strövelstorp 99:1 Vattenzon Strövelstorp 37:1 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Fig. 3. Utredningsområdet med schakt och anläggningar. Skala 1: Strövelstorp 9:3 m. fl

9 Undersökningsresultat Vid utredningen schaktades sammanlagt ca löpmeter sökschakt med en bredd på ca 1,80 meter (Fig. 3). Inom de södra delarna av exploateringsområdet påträffades fyra kraftigt odlingsskadade härdar, nu registrerade i FMIS som RAÄ och RAÄ Inom den mellersta delen av området fanns tre härdar, en grop och ett stolphål registrerade som RAÄ 98:2 och RAÄ 107. Anläggningarna var också här kraftigt odlingsskadade. Inom den norra delen, i närheten av bytomten, framkom, inom en ca 1600 m 2 stor yta, ett trettiotal anläggningar i form av stolphål och enstaka gropar, RAÄ 108. Inga daterande fynd förekom i anslutning till anläggningarna. Däremot fanns det rikligt med tegelfragment, storstenstegel och keramik från 1500-talet och senare i ett par naturliga svackor samt i ett ca tre meter brett dike som skar ytan i öst västlig riktning. Dessa sentida lämningar kan möjligen härröra från en rivningsfas i den gamla byn. Visserligen bildade inte stolphålen något iakttagbart mönster efter någon byggnad i utredningsschakten, men utgör ändå med största säkerhet spåren efter förhistorisk bosättning. En möjlig tanke är att de kan vara lämningarna efter en föregångare till den medeltida byn, kanske från yngre järnålder. Som tidigare nämnts visar erfarenheter från arkeologiska undersökningar i skånska byar att det ofta ligger järnåldersbebyggelse i anslutning till de medeltida bykärnorna. Endast en eventuellt kommande förundersökning kan ge belysning åt frågeställningen. Åtgärdsförslag I anslutning till eventuellt kommande markingrepp på platsen för boplatslämningen invid bytomten bör en förundersökning komma till stånd (Fig. 4). Den skall ha fokus på dateringsfrågor och frågeställningar kring lämningarnas förhållande till den medeltida byn. Boplatsspåren inom exploateringsområdet i övrigt kan lämnas utan ytterligare antikvariska åtgärder. Strövelstorp 9:3 m. fl 9

10 Föreslagen förundersökningsyta Strövelstorp 98:1 Strövelstorp 98:2 Strövelstorp 100:1 Strövelstorp 99:1 Vattenzon Strövelstorp 37:1 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Fig. 4. Boplatslämning med föreslagen förundersökningsyta. Skala 1: Strövelstorp 9:3 m. fl

11 Referenser Andersson, T Arkeologisk utredning. Skåne, Strövelstorps socken, Ingelstorp 9:2. UV Syd Rapport 2000:47. Andersson, T Arkeologisk utredning Häraslöv 3:1 m.fl. Järnåldersbebyggelse invid bytomten. Skåne, Härslövs socken, Härslöv 3:1 m.fl. RAÄ 69, Landskrona kommun. UV Syd Rapport 2006:35. Mattisson, A Arkeologisk utredning. Mariannes farm. Skåne, Strövelstorps socken, Ingelstorp 9:2. UV Syd Rapport 2000:16. Schmidt Sabo, K Vem behöver en by? Kyrkheddinge, struktur och strategi under tusen år. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter 38. Stockholm. Schmidt Sabo, K Manus under utarbetande. Wahlberg, M. (red.) Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: ( ) Undersökningstid: 30 oktober 13 november Projektgrupp: Thomas Andersson. Underkonsulter: Sydschakt och Sixt. Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 5d, edition 1, x 6225 y Koordinatsystem: Rikets. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6226 y Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Digitalt dokumentationsmaterial för intrasisprojekt S2007:002. Fynd: tillvaratogs ej. Strövelstorp 9:3 m. fl 11

12 UV Syds rapportserie Västervång 2:25 m. fl. Trelleborg och Västra Tommarps snr. AU Bengt Jacobsson 2. Ett härdområde i Påarp, Välluvs sn. AU Sven Hellerström 3. Kyrkheddinge, Nordanå och Grevie Beden. Kyrkheddenge, Burlöv, Görslöv och Nevishögs snr. AU steg 1 Tyra Ericson 4. I utkanten av S:t Jörgens Hospital. Landskrona. FU Bengt Jacobsson 5. Förhistoriska boplatslämningar vid Dalabadet. Dalköpinge sn. FU och SU Håkan Aspeborg 6. Vattenledning från Norje till Pukavik. Ysane sn. AU och FU Håkan Aspeborg 7. Hunnerup. Lund. FU Håkan Aspeborg 8. Strövelstorp 9:3 m. fl. Strövelstorps sn. AU Thomas Andersson