Grubbahus 1:5 och 1:7

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2002:10 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Grubbahus 1:5 och 1:7 Skåne, Kvidinge socken, Grubbahus 1:5 och 1:7 Tyra Ericson Grubbahus 1:5 och 1:7 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2002:10 ISSN Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund 2002 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Grubbahus 1:5 och 1:7 5 Inledning 5 Undersökningens förutsättningar 5 Syfte och metod 7 Resultat 7 Utvärdering 10 Sammanfattning och förslag till åtgärder 10 Referenser 11 Administrativa uppgifter 11 Bilaga1 12 Bilaga 2 13

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Grubbahus 1:5 och 1:7

5 Grubbahus 1:5 och 1:7 Tyra Ericson Inledning Kvidinge Stenkross AB har för avsikt att utvidga en befintlig grustäkt inom fastigheterna Grubbahus 1:5 och 1:7 i Kvidinge socken. Området omfattar ca m 2 och gränsar till tidigare undersökta ytor med boplatslämningar och gravar från brons- och järnålder. Därför utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd, en arkeologisk förundersökning inom valda delar av exploateringsområdet. Förundersökningen ägde rum i mars 2001 och bekostades av Kvidinge Stenkross AB. Ansvarig för undersökning och rapport var Tyra Ericson. Vid förundersökningen påträffades 104 anläggningar. Stolphål var den dominerande anläggningsformen, följt av gropar och härdar. Två anläggningar liknade stensättningar, men visade sig efter undersökning inte vara gravar, utan snarare odlingsrösen. Ett av dem låg i anslutning till en stenfri yta tolkad som odlingsyta. Fynd i form av keramik och en knacksten tillvaratogs. Två anläggningar har 14 C-daterats till bronsålder äldre järnålder. Boplatsen har troligen haft en större utbredning åt norr och väster. Undersökningens förutsättningar Undersökningsområdet (UO) är centralt beläget inom det grusområde som kallas Kvidingefältet, och som ligger mellan Söderåsen och Rönne å. Området är mycket rikt på fornlämningar, och i samband med omfattande täktverksamhet har ett flertal arkeologiska undersökningar ägt rum under de senaste decennierna (fig. 2). Alven består av isälvsavlagringar och topografin har, innan grustäkterna kom att dominera landskapsbilden, bestått av ett stort antal små grusåsar och mindre vattendrag. Omedelbart sydöst om UO utfördes en arkeologisk undersökning 1988, varvid ett mindre härdområde och tre brandgravar från yngre bronsålder/äldre järnålder kunde dokumenteras (RAÄ 51, Ericson Borggren 1994). I sydväst gränsar UO till en yta som förundersöktes 1998 (Pettersson 2000). Där påträffades gropar, stolphål och härdar som inte föranledde någon fortsatt undersökning. Anläggningstätheten var låg i den delen av schaktet som gränsade mot den nu aktuella ytan. Erfarenheterna från övriga undersökningar inom Kvi- Grubbahus 1:5 och 1:7 5

6 Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 3C 4f, 3C 4g, med undersökningsområde och tidigare undersökta områden markerade. Skala 1: Grubbahus 1:5 och 1:7

7 dingefältet visar dock att boplatserna legat mycket tätt. Inom ca 1 km från UO finns bl.a. boplatser från brons- och järnålder, stensättningar, gravhögar, järnframställningsplatser samt två skansar från historisk tid (RAÄ 24 28, 132, 133, 191, 192). Bland de registrerade fornlämningarna finns även ett antal by- eller gårdstomter. En av dem, Grubbahus gamla tomt med äldsta belägg 1671, är belägen omedelbart norr om UO (RAÄ 182). Syfte och metod Matjorden schaktades av från hela UO, med undantag för en ca 5 m bred remsa närmast befintlig täkt i öster. Denna remsa hade dels varit avbanad vid ett tidigare tillfälle, dels förelåg rasrisk. Påträffade anläggningar, lager och terrängfenomen dokumenterades i Riksantikvarieämbetets dokumentationssystem Intrasis. Ett urval av anläggningarna samt en 1x1 m stor ruta i lagret undersöktes, och profilerna ritades i skala 1:20. Påträffade fynd tillvaratogs. Resultat Detaljtopografi UO kan, utifrån topografi och gjorda iakttagelser, delas in i zoner som underlättar vid beskrivning och tolkning (fig. 3). Alven inom området bestod i allmänhet av grus och sten av olika fraktioner, med fläckvis förekomst av finkornigare material (silt). Längst i väster fanns ett parti med grus som var fritt från såväl siltfläckar som större stenar, och som preliminärt tolkades som en odlingsyta. Öster om den löpte i N/S ett drygt 5 m brett fuktförande stråk, som även kunde urskiljas i rasbranten söder om UO. Centralt inom UO löpte en mindre höjdrygg i NV/SO riktning. Norr om höjdryggen fanns ett område med rester av ett lager (L102). Längst i norr, liksom längst i söder, fanns flacka partier. Huvuddelen av anläggningarna var koncentrerade till höjdstråket och det flacka partiet söder därom. Anläggningar Totalt dokumenterades 97 anläggningar och ett lager. Den dominerande anläggningstypen var stolphål, 65 st. varav 12 undersöktes. Stolphålen var i allmänhet 0,2 0,3 m i diameter och 0,1 0,3 m djupa, och var spridda över hela UO. En rad bestående av fyra stolphål längs med UO:s nordvästra begränsning kan ha ingått i någon form av hägnad eller hus. Flertalet av de 9 härdarna var belägna inom den sydvästra delen av UO, medan de 20 groparna var spridda över hela området. Fem härdar och fem gropar undersöktes. Tre av de undersökta härdarna var 1,5 2 m i diameter och innehöll stora mängder skörbränd sten. Övriga härdar hade närmast karaktären av sotfläckar. Groparna var alla relativt små (endast i undantagsfall över 1 m i diameter) och flacka. Två anläggningar utgjordes av stensamlingar. Då brandgravar påträffats vid undersökningen av området öster om UO (Ericson Borggren 1994) kunde det inte uteslutas att det rörde sig om gravar. Grubbahus 1:5 och 1:7 7

8 Fig. 3. Schaktplan skala 1: Efter undersökning tolkades dock båda anläggningarna som utplöjda röjningsrösen. Ett, A1724, låg i anslutning till den s.k. odlingsytan medan det andra, A1417, låg invid UO:s östra gräns. En ca 2 m bred ränna med N/S utsträckning kunde följas i ca 60 m. Rännan var stratigrafiskt yngre än L102. Ett snitt grävdes genom rännans södra del. Den hade en flack profil och var endast ca 0,2 m djup, med en mycket humös sandig fyllning. Rännan tolkades preliminärt som en sentida anläggning som kan ha haft samband med gården Grubbahus. L102 kunde iakttagas inom ett ca 20x50 m stort område norr om höjdsträckningen, samt fläckvis inom den norra halvan av UO. En 1x1 m stor ruta av lagret undersöktes, men inga fynd påträffades. Lagret var ca 0,02 m tjockt, brunt, humöst och sandigt. Eventuellt kan det utgöra en äldre växthorisont. 8 Grubbahus 1:5 och 1:7

9 Fynd I härden A234 påträffades en keramikbit, F1. Den har en tjocklek av 18 mm, men ger trots detta ett relativt fint intryck eftersom inget av de synliga magringskornen är större än 2 mm. Ytan är något vittrad men förefaller inte ha varit rabbad. Inget talar emot att keramiken kan härröra från ett tunnformigt förvaringskärl från yngre bronsålder eller äldre järnålder. Från gropen A1169 föreligger en knappt knytnävsstor sten, F2, vars ena ände har ärr som tyder på att den använts som knack- eller krossten. Lab. n r. Ua Ua Anl. nr. Anl. typ Material 14 C-ålder BP Kal. 1 sig ma Kal. 2 sig ma 358 härd träkol BC (0,21), BC BC (0,06), BC (0,02), BC (0,38) 1169 grop träkol BC (0,07), BC BC (0,62) Tabell C-analyser Ytterligare tre bearbetade stenar, får räknas till fyndmaterialet. De påträffades som lösfynd vid förundersökningen 1998 av Maglaby 22:2 och Grubbahus 1:5, men antogs genom ett missförstånd ej vara tillvaratagna och nämns därför endast som förekomst av maloch knackstenar i rapporten (Pettersson 2000:16). Stenarna har sedan dess återfunnits. Det rör sig om en större och två mindre stenar. En av de senare, F4, har två plana ytor och kan ha använts som löpare till en handkvarn. Datering och tolkning I avsaknad av daterande fynd eller konstruktioner, utgår dateringen av boplatsen från resultatet av de utförda 14 C-analyserna. För analys utvaldes träkol från två anläggningar. Härden A358 var belägen på höjdryggen och kan anses vara representativ för de större härdanläggningar som undersöktes. 14 C-analysen antyder en datering till övergången yngre bronsålder äldre järnålder (Ua-26096, se tabell 1). Gropen A1169 var belägen norr om höjdryggen och gav dessutom fynd i form av knackstenen F2. Gropen har erhållit en något äldre datering, till äldre bronsålder (Ua-26097, se tabell 1). De påträffade boplatslämningarna tyder på att platsen varit besökt vid upprepade tillfällen under bronsålder och äldre järnålder. De spridda anläggningarna, varav flera större eldstäder, talar för att vi här har utkanten av ett boplatsområde som kan ha sträckt sig längre åt norr och väster. Den s.k. odlingsytan kan genom sin avvikande, relativt stenfria, karaktär ha varit platsen för särskild vegetation, odlad eller naturlig. Det är knappast troligt att den odlats kontinuerligt under perioden, men den har uppenbarligen inte använts för aktiviteter som satt spår i form av djupare nedgrävningar. Förekomsten av ett stenröse intill ytan tyder också på att den röjts, vilket är kan vara en odlingsindikation. Fynden av s.k. knackstenar inom såväl UO som 1998 års yta antyder inte nödvändigtvis att flintslagning ägt rum inom området. Dessa stenar kan också ha använts för att krossa/mala olika typer Grubbahus 1:5 och 1:7 9

10 av livsmedel. Kross-/malstenar påträffas också ibland deponerade i anläggningar där de utgjort kultiska symboler snarare än verktyg (Stålbom 1998:29). Inga långhus eller andra konstruktioner kunde konstateras. En rad stolphål i den nordvästra kanten av UO kan dock ha ingått i någon form av hägnad eller hus. En eventuell framtida undersökning av den intilliggande marken kan klargöra detta. Utvärdering Syftet med förundersökningen var att klargöra fornlämningssituationen inom UO, samt att preliminärt fastställa de påträffade fornlämningarnas karaktär, datering och bevarandegrad. Resultatet av förundersökningen visar att spridda men relativt välbevarade fornlämningar från bronsålder och äldre järnålder finns inom området. Boplatsen torde ha en större utbredning åt norr och väster. Sammanfattning och förslag till åtgärder Vid förundersökningen, som omfattade en m 2 stor yta, påträffades 104 anläggningar. Stolphål var den dominerande anläggningsformen, följt av gropar och härdar. Två anläggningar liknade stensättningar, men visade sig efter undersökning inte vara gravar, utan snarare odlingsrösen. Ett av dem låg i anslutning till en stenfri yta tolkad som odlingsyta. Fynd i form av keramik och en knacksten tillvaratogs. 14 C-analyser av träkol från två av de undersökta anläggningarna har gett dateringar till äldre bronsålder respektive övergången yngre bronsålder äldre järnålder. De påträffade boplatslämningarna bedöms inte motivera bevarande eller fortsatt undersökning. Man kan dock förvänta sig att boplatsen har en större utbredning åt norr och väster, vilket bör beaktas vid en eventuell exploatering av intilliggande ytor. 10 Grubbahus 1:5 och 1:7

11 Referenser Ericson Borggren, T Arkeologisk undersökning Boplatslämningar, yngre bronsålder samt vikingatid/medeltid. Körslätt 3:1, Kvidinge socken, Skåne. Kristianstads läns museum rapport 1994:6. Pettersson, C Arkeologisk förundersökning. Maglaby 22:2, Grubbahus 1:5. Skåne, Kvidinge sn, Maglaby 22:2, Grubbahus 1:5. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:20. Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, Stockholm. Stålbom, U Waste or What? Rubbish Pits or Ceremonial Deposits at the Pryssgården site in the Late Bronze Age. Lund Archaeological Review 3 (1977). Lund, s Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Intrasisprojektet: S2001:16 Undersökningstid: mars 2001 Projektgrupp: Tyra Ericson (projektledare), Anna Lagergren-Olsson (bl.a. digital inmätning) Exploateringsyta: m 2 Undersökt yta: m 2 Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 4f, 3C 4g, x 6223,34 y 1329,87 Koordinatsystem: RT 90 5 gon V Höjdsystem: RH 70 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 2 ritfilmer med profiler skala 1:20 och anläggningsbeskrivningar Fynd: Fnr 1 5, inlämnade till Lunds Universitets Historiska Museum (LUHM), med LUHMnr Grubbahus 1:5 och 1:7 11

12 Bilaga1 Anläggningstabell Anl nr Typ Undersökt 200 Stolphål X 211 Stolphål 220 Härd X 234 Härd X 251 Stolphål 261 Stolphål 270 Stolphål 278 Stolphål 287 Stolphål X 297 Stolphål X 309 Ränna X 358 Härd X 371 Grop X 384 Stolphål 393 Stolphål 411 Stolphål 421 Grop 434 Stolphål 443 Stolphål 451 Stolphål 473 Grop 487 Stolphål 496 Stolphål 506 Grop 522 Stolphål 532 Stolphål 543 Grop X 560 Stolphål 572 Stolphål 581 Grop 597 Stolphål X 608 Stolphål 631 Grop 644 Stolphål 654 Härd 669 Stolphål 679 Stolphål 697 Stolphål 709 Stolphål 720 Stolphål 730 Stolphål 739 Härd 751 Stolphål 761 Grop X 776 Grop 789 Grop 802 Stolphål 815 Stolphål 824 Stolphål Anl nr Typ Undersökt 837 Stolphål 845 Stolphål 854 Stolphål X 866 Stolphål X 879 Stolphål 891 Stolphål X 905 Stolphål 917 Stolphål 927 Härd 941 Stolphål 952 Härd X 970 Stolphål 979 Stolphål X 992 Stolphål 1004 Stolphål 1014 Stolphål X 1030 Grop 1047 Härd 1078 Stolphål 1089 Stolphål 1104 Stolphål 1115 Stolphål X 1130 Stolphål 1144 Grop 1169 Grop X 1201 Grop 1216 Stolphål 1228 Stolphål 1241 Grop 1258 Grop 1277 Stolphål 1290 Stolphål 1303 Grop X 1322 Grop 1341 Grop 1363 Stolphål 1376 Stolphål X 1387 Stolphål 1402 Stolphål 1417 Odlingsröse X 1437 Stolphål 1451 Stolphål X 1466 Grop 1488 Stolphål 1504 Stolphål 1517 Härd X 1559 Lager 1648 Stolphål 1724 Odlingsröse X 12 Grubbahus 1:5 och 1:7

13 Bilaga 2 Fyndtabell Fyndnr Id Sakord Material Vikt (g) Antal Fragmenteringsgrad Kärl Keramik 33 1 Fragment Knacksten Bergart Intakt Knacksten Bergart Komplett Krossten Bergart Komplett Knacksten Bergart Komplett Grubbahus 1:5 och 1:7 13