UV RAPPORT 2012:196 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, Västervång 2:25. Skåne, Trelleborgs kommun, Trelleborgs stad, Västervång 2:25 Ola Kronberg

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:196 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, 2012 Västervång 2:25 Skåne, Trelleborgs kommun, Trelleborgs stad, Västervång 2:25 Ola Kronberg

2

3 UV RAPPORT 2012:196 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, 2012 Västervång 2:25 Skåne, Trelleborgs kommun, Trelleborgs stad, Västervång 2:25 Dnr Ola Kronberg

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) Odlarevägen Lund Tel.: Fax: e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:196 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744 Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /4985. Bildredigering Staffan Hyll Layout Henrik Pihl Omslag Karta över Trelleborg från 1801 Tryck/utskrift E-print, Stockholm 2013

5 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 5 Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar... 5 Målsättning... 7 Metod... 7 Undersökningsresultat... 7 Område A... 8 Den torrlagda bäcken... 8 Område B... 8 Utvärdering och åtgärdsförslag... 9 Referenser Administrativa uppgifter... 10

6 Lund Lund Lommabukten Lomma Staffanstorp Malmö Bara Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Svedala Sege å Vellinge Börringesjön Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen Kämpingebukten Trelleborg Kilometer Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utdrag ur Översiktskartan, Skåne län. Skala 1: Västervång 2:25

7 Sammanfattning Ett 2,4 hektar stort område omedelbart öster om väg 108 i norra delen av Trelleborg ska detaljplanläggas. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne utfördes en arkeologisk utredning av Riksantikvarieämbetet UV Syd. Trakten är mycket fornlämningsrik med ett flertal gravhögar, boplatser från sten-, brons- och järnålder samt medeltida byar och den medeltida staden Trelleborg i närheten. I omedelbar anslutning till området har välbevarade bebyggelselämningar från brons- och järnålder undersökts (RAÄ 42:1). Utredningen påvisade bevarade lämningar under matjorden i hela området och en förundersökning av dessa förordas. Inledning Trelleborgs kommun planerar att detaljplanelägga ett 2,4 ha stort område omedelbart öster om väg 108 i norra delen av Trelleborg. Länsstyrelsen gav Riksantikvarieämbetet UV Syd i uppdrag att genomföra en arkeologisk utredning steg 2 av det aktuella området (beslut dnr , ). Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Planområdet ligger ett par km från kusten i flack terräng ca 20 m ö.h. där jordarten utgörs av morän och moränleror. Det 2,4 hektar stora området utgörs av åkermark förutom ett cirka 200 m 2 stort område i den sydöstra delen som utgörs av tomtmark med byggnader. Enligt Häradskartan har det tidigare funnits ytterligare en gård inom planområdet norr om den nuvarande utmed den nord syd gående landsvägen. Väster om dessa moderna bebyggelseenheter finns ett överodlat nord sydgående bäckdrag som idag kan skönjas som ett våtare parti på åkern. Trakten kring planområdet är rik på registrerade fornlämningar. De domineras av fynd i matjorden och gravhögar. Matjordsfynden utgörs av ett stort antal yxor och andra föremål och visar på att trakten varit utnyttjad från mesolitikum fram in i äldre bronsålder Boplatser från stenålder har undersökts på flera platser ner mot kusten söder om planområdet. Bronsåldern ger sig i trakten tillkänna genom en gravhög kallad Hålhög, belägen strax nordväst om området (RAÄ 35 i Västra Tommarps socken), och genom enstaka skäror och andra flintföremål som kan tillhöra äldre bronsålder. Arkeologiska undersökningar har påvisat boplatser från äldre och yngre bronsålder i större omfattning än lösfynden kan visa. Boplatser från järnålder har undersökts på flera platser i trakten. Från yngre järnålder finns också flera kända gravfält. De medeltida byarna ligger tätt i bygden och endast cirka 700 meter åt sydost finns den förmodade platsen för den försvunna byn Västra Köpinge. Trelleborgs stads medeltida delar finns knappt 2 kilometer söder om planområdet. Västervång 2:25 5

8 Hammarlöv 18:1 Västra Vemmerlöv 7:1 Västra Vemmerlöv 17:1 Västra Vemmerlöv 40:1 Västra Tommarp 36:1 Västra Tommarp 35:1 Trelleborg 42 Trelleborg 39 Trelleborg 40 Exploateringsområde Registrerade fornlämningar, yta Registrerade fornlämningar, linje meter 1:7 000 Figur 2. Exploaterings- och utredningsområdet mot bakgrund av fastighetskartan. Skala 1: Västervång 2:25

9 En rad undersökningar har utförts kring Trelleborg i takt med att staden vuxit. År 2005 utförde av UV Syd en arkeologisk undersökning inom fastigheten Västervång 3:14 m.fl., belägen direkt väster om planområdet på andra sidan väg 108. Här dokumenterades omfattande boplatslämningar med kontinuitet genom nästan hela perioden äldre bronsålder yngre järnålder (RAÄ 42). Drygt 25 hus kunde konstateras och har tolkats som spår av mellan 12 och 16 gårdslägen från sex faser (Ericson och Carlie 2006). År utförde Regionmuseet i Kristianstad, Malmö Museer och Kulturen i Lund en arkeologisk undersökning av RAÄ 40 i Trelleborg, en boplats från vendeltid vikingatid med minst sexton hus, varav flera är olika faser av samma gård. Vid undersökningen påträffades även en senneolitisk dubbelgrav (Björk, Lenntorp och Skoglund 2009). Målsättning Målsättningen med utredningen var att klargöra fornlämningssituationen inom området, det vill säga visa om och var det fanns under mark bevarade lämningar. Om möjligt skulle utredningen också ge svar på fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevaringsförhållanden. Resultatet ska kunna användas som planerings- och beslutsunderlag i Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Metod Utredningen genomfördes med maskinavbaning av matjorden i 1,8 meter breda sökschakt. I samband med schaktningsarbetet genomfördes metalldetektering av matjordslagret för att fastställa förekomst av metallfynd. Schakten placerades primärt parallellt med varandra och i nordsydlig riktning. Över den torrlagda bäcken placerades ett längre sökschakt i nordost-sydvästlig riktning, för att på så sätt lättare fånga upp bäckens utbredning och bräddar. I utredningsområdets nordöstra del placerades ett schakt i nordost-sydvästlig riktning för att dels undersöka den, enligt häradskartan, historiska bebyggelsen, samt att täcka upp så stort område som möjligt och samtidigt ge grävmaskinen möjlighet att röra sig. Samtliga lämningar dokumenterades genom inmätning med GPS och beskrivs i text. Alla betydelsefulla anläggningar fotograferades med digitalkamera. De få fynd som påträffades i matjorden tillvaratogs. All information registrerades i fältdokumentationssystemet Intrasis. Undersökningsresultat Inom utredningsområdet schaktades totalt 10 sökschakt, med en sammanlagd längd på 484 löpmeter. Schakten placerades så att de skulle täcka upp så stor del av exploateringsområdet som möjligt. Längst i väst och sydväst kunde inte schakta anläggas på grund av en gasledning samt en elkabel med osäker sträckning. Västervång 2:25 7

10 Område A Utgörs av undersökningsområdets västra del. Matjorden var cirka 0,4 meter, en svacka har löpt i nordvästlig sydostlig riktning genom området. Svacka har vid något tillfälle blivit igenfylld med matjord, antingen medvetet eller som en plöjningseffekt. Det var mycket svårt att i plan urskilja övergången mellan matjorden och den matjord som fyllde upp svackan, däremot kunde man skönja den i schaktväggen. Alla schakt innehöll, i varierande grad, anläggningar. Främst rörde det sig om gropar. Groparna varierade i utseende. Tre gropar AG205, 207 och 223 hade mycket tydlig kant. Detta gav intrycket att de troligen är relativt sentida, men med tanke på den mycket leriga undergrunden är detta inte helt säkert eftersom de inte lika lätt blir urlakade som i mer sandig jord. Alla de tre tydliga groparna påträffades i undersöknings-områdets nordvästra del. Tre gropar, AG227, 232 och 239 innehöll en mindre mängd träkol i toppen. Inom område A påträffades enbart två stolphål, varav det en var ganska otydligt. AS209 som påträffades längst åt söder i det västligaste schaktet var cirka 0,4 meter i diameter och var tydligt och hade en fyllning som gav ett förhistoriskt intryck. Stolphålet ligger bara 100 meter från RAÄ 42, den tidigare undersökta boplatsen. Härdarna inom område A var alla ganska urlakade och innehöll ingen skörbränd sten, dessa tolkades som härdar på grund av mängden träkol. Anläggningarna inom detta området skulle mycket väl kunna utgöra ytterområdet till RAÄ 42. Den torrlagda bäcken I undersökningsområdets östra del finns vad som troligen är en torrlagd bäck. Den kan skönjas genom variation i växtligheten inom undersökningsområdet. Arrendatorn påpekar också att området där bäcken legat ofta är betydligt blötare än omgivningen. Ett sökschakt (OS252) placerades snett över där bäckfåran misstänktes ligga. Schaktet drogs från sydväst mot nordost. Matjorden i de sydvästra delarna var cirka 0,4 m tjock. Markytan sluttade åt väster, under matjorden kom ett lager av brun siltig lera, i mitten av schaktet var djupet till undergrunden cirka 0,7 meter. I schaktets norra del blev det markant djupare, cirka 1,3 meter under dagens markyta, vilket troligen markerar själva bäckfåran. Område B Schaktet OS252 placerades öster om den förmodade bäcken för att hitta dess östliga begränsning. Djupet på schaktet blev mellan 0,9 meter i norr till 0,65 meter i söder. Troligen utgör området utkanten av bäckfåran. Inom schaktet påträffads 9 gropar. Groparna var ganska tydliga och liknade till stor del varandra i form av fyllning. Storleken varierade dock mellan cirka 1 meter i diameter till cirka 2 meter. Med tanke på schaktets djup och 8 Västervång 2:25

11 Område A Område B Torrlagd bäck 1:2 000 Exploateringsområde Schakt Gasledning EON Kabel Skanova Område A och B Stolphål Härd Grop Figur 3. Utredningsområdet med maskingrävda schakt och påträffade anläggningar. Skala 1:2000. närheten till bäcken blir en trolig tolkning att dessa gropar skulle ha något med vattenförsörjning att göra, möjligen är de mindre brunnar. En grop (AG260) låg nära intill två stolphål (AS258 och 259), troligen hör dessa anläggningar ihop. Utvärdering och åtgärdsförslag Inom båda områdena finns det lämningar som tyder på förhistoriska aktiviteter. Eventuellt kan dessa kopplats till boplatsen RAÄ 40 och 42 samt den rika fornlämningsbilden i närområdet. Därför förordas att ärendet går vidare till förundersökning om exploatering av området fortfarande är aktuellt. Västervång 2:25 9

12 Referenser Ericson, T. & Carlie, A Västervång. En boplats från äldre och yngre järnålder. Arkeologisk undersökning Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen (DAFF) 2006:1. Björk, T., Lenntorp, K-M. & Skoglund, P De stora gårdarna på Västervång. Arkeologisk undersökning, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne 2009:58 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Exploatörens id: Västervång 2:25 Intrasisprojekt: UV2011:241 Undersökningstid: spetember 2012 Underkonsulter: KGC, Byggnadsmaskiner AB Exploateringsyta: 2,4 ha Undersökt yta: 483 löpmeter Budgeterad kostnad: kr Faktisk kostnad: kr Läge: Ekonomiska kartan 1C 8g Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: -. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Inga Digital dokumentation: förvaras på UV Syd Fynd: Inga fynd tillvaratagna. 10 Västervång 2:25

13