Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 16 juni 2016

Transkript

1 Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 16 juni 2016

2 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen torsdagen den 16 juni 2016 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Prioritering och dirigering av ambulanssjukvårdens prehospitala resurser i Västra Götalandsregionen Diarienummer HS Motion av Ann-Christine Andersson (S) om skillnader i förskrivning av NOAK-läkemedel och Waran i Västra Götalandsregionen Diarienummer HS Motion av Karin Engdahl med flera (S) om en regional strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Diarienummer HS Motion av Matz Dovstrand (SD) om inrättande av resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck Diarienummer HS Motion av Hanna Wigh med flera (SD) om kostnadsfria läkemedel för barn i Västra Götalandsregionen Diarienummer HS Motion av Monica Selin med flera (KD) om att förebygga allergi Diarienummer HS Digitala tjänster för att stärka patientens ställning Diarienummer HS Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (3) 8. Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, gifta par, registrerade partner och sambor Diarienummer HS Uppdrag angående regional medicinsk riktlinje, eller motsvarande, kring att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder Diarienummer HS Svar på förfrågan från Kommittén för mänskliga rättigheter om hjälpmedelsjour Diarienummer HS Rutin för uppföljning av offentligt finansierade privata vårdgivare i Västra Götalandsregionen Diarienummer HS Regional förteckning över kvalitetsregister Diarienummer HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal Diarienummer HS Överenskommelse om ersättningar för 2016 för hälso- och sjukvårdstjänster enligt samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen Diarienummer HS Samverkansavtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen angående sjukvårdstjänster Diarienummer HS Användning av balanserade statsbidrag Diarienummer HS Förändring av delegeringsordning Diarienummer HS Delegeringsärenden Diarienummer HS Anmälningsärenden Diarienummer HS Informationer A. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören

4 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (3) B. Införande av valfrihetssystem inom mödrahälsovården konsekvensanalys m m. (HSS ) /Leena Ekberg C. Lägesinformation flyktingsituationen /Staffan Cavefors, Anneli Åberg D. Information från Norra hälso- och sjukvårdsnämnden om lokalsjukhusen i Fyrbodal Eventuella tillkommande ärenden Jonas Andersson Ordförande

5 Ärende 1

6 1 (10) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 1 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carita Gelang Telefon: E-post: carita.gelang@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Prioritering och dirigering av ambulanssjukvårdens prehospitala resurser i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Prioriterings- och dirigeringsfunktion av ambulanssjukvården inrättas i egen regi, i befintlig larmcentral i Göteborg, från 1 oktober 2017 med intentionen om ett långsiktigt driftansvar. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utökar beställning och dirigering av liggande sjuktransport i egen regi (från del av dygn som idag) till dygnet runt från 1 oktober 2017 med intentionen om ett långsiktigt driftansvar. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att återkomma till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med förslag på organisation, teknik, bemanning och finansiering i samband med förändringen. Sammanfattning av ärendet Ambulanssjukvården har utvecklats från att vara en transportorganisation till att vara en avancerad vårdenhet med hög kompetens. Den är en viktig resurs i diagnostik och behandling av olika sjukdoms- och skadetillstånd. Ambulanssjukvården har blivit en integrerad del av sjukvården, med tätt samarbete med sjukhus/primärvård i vårdkedjeprocesser, såväl akuta som icke-akuta, med hög patientsäkerhet. Larmsamtalet är första delen av en integrerad prehospital vårdkedja. Det är viktigt att redan i samtalet kunna styra den hjälpsökande till rätt vårdnivå, i rätt tid och med rätt resurs. Det innebär att en första avancerad medicinsk bedömning ska göras redan i larmsamtalet, eftersom detta kan vara avgörande för hela vårdförloppet. Det kräver medicinsk kompetens och i nära samarbete med till exempel primärvård, sjukhus, 1177, kommun och hemsjukvård och kunskap om Västra Götalandsregionens geografi, sjukvård och resurser. Koncernkontoret bedömning är att prioritering och dirigering skall organiseras i egen regi där sjuksköterskor ansvarar för prioritering. En grundläggande utgångspunkt är kvalitetsmålen i handlingsprogrammet God Vård som innebär att hälso- och sjukvården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv samt ges i rätt tid. För att möta den prehospitala utvecklingen, och tillgodose en hög patientsäkerhet och optimera användandet av Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

7 Datum Diarienummer HS (10) ambulanssjukvårdens, och övriga sjukvårdens samlade resurser behöver VGR ta ett helhetsansvar i den prehospitala vårdprocessen. Prioriterings- och dirigeringsfunktionen är en strategisk viktig nyckelfunktion för fortsatt utveckling av den samlade sjukvården. Detta såväl i vardag som kris. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund SOS Alarm AB ägs av stat, kommun och landsting, men drivs som aktiebolag. De ansvarar i nuläget enligt statligt uppdrag för nödnumret 112. Företaget hanterar på Västra Götalandsregionens (VGR) uppdrag prioritering och dirigering av sjukhusens externa resurser, det vill säga ambulanssjukvården. Avseende liggande sjuktransport övertog VGR i mars 2014 beställning och dirigering dag/kvällstid i egen regi. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade i mars 2015 beslut att prioriteringen av hjälpsökandes behov skulle tas över i egen regi. Detta skulle ske vid dåvarande avtals utgång 31 mars 2016, med intension om ett långsiktigt driftansvar. Bakgrunden till det beslutet var bland annat SOS Alarms oförmåga att leverera gällande bemanning av sjuksköterskor för prioritering i minst 90 % av alla vårdärende. Under 7 års tid i förra avtalsperioden kunde SOS Alarm endast under 2-3 månader leva upp till kravet på sjuksköterskor. Vite har utdömts för bland annat detta på 1-3 Mkr/år. Under avtalsperioden hade SOS Alarm också tilldelats erinran för avtalsbrott. Förhandlingarna med SOS Alarm avseende dirigeringen av ambulanser avslutades i juli 2015 då parterna inte hade nått en ekonomisk överenskommelse som båda parter kunde acceptera. Regionstyrelsen ändrade i oktober 2015 hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut avseende prioriteringen och förhandlingar med SOS Alarm om prioritering och dirigering av ambulanssjukvårdens återupptogs. Nytt avtal för perioden 1 april 2016 till 30 september 2017 tecknades mellan SOS Alarm AB och VGR. En viktig utgångspunkt i avtalet är Västra Götalandsregionens krav att medicinska bedömningar i största möjliga utsträckning ska göras av sjuksköterska för att säkerställa en hög patientsäkerhet i bedömningar av ett vårdärende. Vitesföreläggandet avseende sjuksköterskebemanning ändrades till en målrelaterad ersättningsmodell med villkorad tilläggsersättning alternativt avdrag från den fasta ersättningen. Sjuksköterskorna behövde inte längre vara lokaliserade på SOS-centralen för VGR, utan en nationell linje accepterades. Möjlighet att mäta antalet ärende där sjuksköterska gjort prioriteringen togs bort i det nya avtalet, samt mätning av tidsfördröjning av inkommande samtal, vilket tidigare var kopplat till vitesföreläggande. Avtalet innebär en prisökning från 32 miljoner kr/år till 44,1 miljoner kr/år, vilket fördelas på de fem sjukhusförvaltningarna i regionen. Regionstyrelsen önskade ytterligare utredning av ärendet samt invänta regeringens nya utredning av nationell alarmeringstjänst. Omvärldsanalys En samordnad alarmeringstjänst utredning (skulle redovisas 31 maj 2017 uppskjutet till okt 2017) Kommittédirektiv Dir 2015:113 Beslut vid regeringssammanträde 12 november 2015 Utredningen ska analysera och föreslå hur en nationell alarmeringsfunktion ska inrättas för att samhällets alarmeringstjänst ska kunna samordnas på ett bättre sätt.

8 Datum Diarienummer HS (10) Regeringens bedömning är att det finns ett tydligt behov av en nationell alarmeringsfunktion, det vill säga att nå nödnumret 112. En larmcentral som ska att ta emot 112 samtal, inhämta information för att därefter förmedla larmet till hjälporganen (ambulans, polis, räddningstjänst), som ska ha till uppgift att besluta om att inleda och leda hjälpinsatser. Det är hjälporganen som är ansvarig för hur deras verksamhet planeras, organiseras och leds så att hjälpinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett så effektivt sätt och med så hög kvalitet som möjligt. Mot denna bakgrund är det varken nödvändigt eller ändamålsenligt att ge den nationella alarmeringsfunktionen befogenheter inom hjälporganens nuvarande ansvarsområden. I direktivet framkommer vikten av att alarmeringstjänsten ska ha en regional organisationsnivå för att säkerställa hjälporganens behov av samverkan och samordning vid hantering av olyckor och kriser, samt att hela larmprocessen ska hanteras i samma tekniksystem. Direktivet menar att det är angeläget att en ny nationell alarmeringsfunktion kan inrättas så snart som möjligt. Utredaren ska föreslå en lämplig organisationsform för den nationella alarmeringsfunktionen (112), om det ska vara en statlig förvaltningsmyndighet eller ett bolag som bör kunna ansvara för funktionen. Uppsala/Västmanlands län Sjukvårdens Larmcentral Uppsala och Västmanlands län har sedan ett år tillbaka prioritering och dirigering i egen regi, bemannad av sjuksköterskor med krav på akuterfarenhet och särskild utbildning Sjukvårdens Larmcentral. Organisatoriskt ligger dom under ambulans- respektive akutklinik på respektive sjukhus. De har utvecklat ett eget medicinskt beslutstöd anpassat till sjuksköterskor med stora möjligheter till uppföljning av många variabler och anpassat för forskning i hela den prehospitala kedjan. 100 % av vårdärendena hanteras idag av sjuksköterskor från ambulanssjukvården och akutmottagning. Resultat från första året visar att antalet ambulansuppdrag har minskat med upp till 17 %, samtidigt som antalet uppdrag ständigt ökar i övriga Sverige. Ungefär 20 % av patienterna hänvisas annan vårdnivå/transport. Utlarmningstid till ambulans har blivit snabbare, liksom den totala insatstiden från larm till ambulans framme på adress. De ambulansresurser som har blivit över då antalet uppdrag har minskat har använts för att höja kvalitén ytterligare, och omfördelning i positionering av ambulanser har gjorts för att korta insatstider. Sjukvårdens Larmcentral har ett nära samarbete med 1177 och ser värdet av att överrapportering kan görs mellan sjuksköterskor i båda organisationerna vilket ger förutsättningar för en hög patientsäkerhet. Sjukvårdens Larmcentral har tillsammans med sjukhus, primärvård, 1177, psykiatrin och kommuner skapat en samverkansgrupp där man diskuterar t ex processflöden, snabbspår, hänvisningar, mångringare/mångbesökare i syfte att förbättra vårdflödet. Man har också påbörjat hänvisning och dirigering av ett Mobilt Äldre akutteam (distriktsläkare och distriktsjuksköterska), organiserat av landsting och kommun gemensamt. Även psykiatriska mobila team kan dirigeras härifrån. Samverkan med polis och räddningstjänst har blivit bättre. Även i dirigeringsfunktionen används sjuksköterskor med lokalkännedom och kännedom om sjukvårdens struktur. Region Skåne Region Skåne tar över bedömning och prioritering och i egen regi från 1 juni Bedömningen från Skåne var att prioriterings- och dirigeringsfunktionen är en strategiskt viktig nyckelfunktion för den samlade hälso- och sjukvården. Den fungerar som första ingång och styrning till rätt vårdinrättning och avgör hur sjukvårdens prehospitala olika resurser och enheter utnyttjas på bästa

9 Datum Diarienummer HS (10) sätt. Bedömningen vid förändringen till egen regi var att en ökande komplexitet i akutsjukvården med allt fler alternativa prehospitala resurser som komplement till ambulans ställer redan idag helt nya krav på prioritering och flexibilitet i dirigeringen. Detta kommer att vara än mer uttalat i den framtida utvecklingen och Region Skåne konstaterade att SOS Alarm inte hade möjlighet att möta det behovet. Region Skåne ville också säkerställa möjligheter till påverkan, kontroll och insyn i prioriterings- och dirigeringsverksamhet. Stockholms Läns Landsting (SLL) SLL kommer troligen att ingå ett nytt avtal med SOS Alarm AB, med start november I nya avtalet kommer SLL att kräva sjuksköterskor i alla vårdbedömningar, och anser att även om SOS operatören prioriterat patienten, så är den inte medicinskt bedömd, det skall göras av sjuksköterska. Dock finns här fortsatt en stor risk- och osäkerhetsfaktor med tillgången till sjuksköterskor på SOS Alarm. Förhandlingarna är pågående. Dalarna Landstinget Dalarna har sedan lång tid ett samarbete med SOS Alarm där landstinget ansvarar för sjuksköterskebemanningen på larmcentralen. Larmcentralen ligger i Falun och drivs av SOS Alarm AB. På larmcentralen finns sjuksköterskebemanning dygnet runt. Sjuksköterskorna är anställda av landstinget med rotationstjänstgöring. Ungefär 60 % av arbetstiden arbetar man på akutkliniken på Falu lasarett och ca 40 % av tiden på larmcentralen. Dalarna kommer att skriva nytt direktavtal med SOS Alarm angående dirigeringen, men kommer att behålla egna sjuksköterskor för prioritering. Direktavtalet blir kort i väntan på regeringens utredning En samordnad alarmeringstjänst. Skandinavien Danmark Danmark tog över prioritering och dirigering i sjukvårdens regi i maj Tidigare var det polisen som gjorde prioriteringarna i sjukvårdsärende enligt ett medicinskt index. I Danmark valde man att istället nu ha sjuksköterskor på den positionen. Även om polisen var utbildade i sjukvård, dels i grundutbildningen, och ytterligare utbildning för prioritering, kunde man se omedelbara resultat. Antalet prio 1 uppdrag minskade markant och andelen patienter som hänvisades till andra vårdinstanser ökade. Prioritering av ambulanssjukvård ses som en naturlig del av sjukhusens vårdflöden och betraktas som en vårdavdelning, fast på hjul. Norge I Norge har det sedan mycket lång tid tillbaka varit sjuksköterskor som ansvarat för prioriteringen i larmcentralen, och det, liksom dirigeringen av sjukvårdens resurser, det vill säga ambulanser, är organiserade i egen regi i sjukvården. Finland Larmcentralen i Finland är organiserad under Inrikesministeriet. Larmoperatörerna behöver ej vara sjuksköterskor, men en utbildning på 1,5 år krävs för uppdraget. Övriga Europa Många länder i Europa, liksom de baltiska länderna, har ofta valt att ha en hög medicinsk kompetens i prioritering av larmsamtal. Det vanligaste är sjuksköterskor, men till exempel Frankrike har även läkare på den positionen.

10 Datum Diarienummer HS (10) Övrig blåljusverksamhet - Polis och Räddningstjänst SOS Alarm förmedlar hjälpsökande på 112 med polisiärt behov direkt till Polisen som bedömer, prioriterar och larmar ut sina egna resurser. Vid behov av Räddningstjänst i VGR kan SOS Alarm i glesbygdsområde larma ut räddningstjänst initialt, men insatsen går sedan över i räddningstjänstens egen regi. I Storgöteborg ansvarar räddningstjänst initialt direkt själva för bedömning, prioritering, utlarmning och dirigering av egna resurser. Statistik för VGR Liksom för övriga landet så ökar även antalet ambulansuppdrag i VGR, sedan 2009 med 33 % och uppgick 2015 till uppdrag. Antalet prio 1 (misstänkt livshotande) uppdrag bedömda av SOS Alarm ökar till närmare 50 % sedan 2009 (prognos för 2016). Då dessa prio 1 uppdrag bedömts av ambulanssjuksköterska på plats är andelen patienter bedömda som prio 1 in till sjukhus relativt konstant sedan Trots att vårdbehovet inte ökat har alltså prio 1 uppdragen ökat markant. Då prio 1 alltid går före andra ambulansuppdrag ger detta undanträngningseffekter på lägre prioriterade uppdrag, och väntan på ambulans kan bli lång. Inte någonstans i regionen uppnås målet att 90 % av prio 1 uppdrag ska nås inom 20 min. I flera länder i Europa finns lagstadgade krav på att tre fjärdedelar av livshotande skador/symtom ska nås inom åtta minuter, såväl i storstad som glesbygd. För att möta en liknande fortsatt ökning som idag krävs en omfattande utökning av prehospitala resurser alternativt öka kompetens och kvalité i bedömningar i larmsamtal, vilket skulle leda till färre antal uppdrag. Det i sin tur kunde möjliggöra en omfördelning av resurser geografiskt för att kunna korta insatstider för ambulans. Även antalet 112 samtal gällande vårdärende har ökat konstant de senaste åren. Detta gör att det är av ännu större vikt att det initialt finns en hög medicinsk kompetens för att göra rätt bedömningar av ambulansbehov för att inte utarma ambulanssjukvårdens resurser. Av de ambulansuppdrag i VGR under 2015 där ambulanssjuksköterskan gjort bedömning på plats kunde 22 % av patienterna kvarlämnas alternativt hänvisas annan vårdnivå och annat transportmedel. Hög medicinsk kompetens i initiala bedömningar VGR När invånare i VGR söker medicinsk bedömning och hjälp oavsett vårdnivå, såsom t ex 1177, primärvården, hemsjukvården, akutmottagningar eller övriga mottagningar möts denne av en legitimerad sjuksköterska. I händelse av kris- eller katastrofsituation är det högst medicinsk kompetens längst fram för bedömning och sondering som är principen. Hjälpsökande på nödnummer 112 innefattar alla typer av somatiska och psykiska besvär, av både akut och icke akut karaktär. Den initiala bedömningen i larmsamtalet ligger till grund och patientens behov av vård och behandling på insjuknande eller skadeplats har stor betydelse för det fortsatta vårdresultatet. Det torde ses som orimligt att en entreprenör skulle ha bestämmanderätt över t ex akutmottagningarnas resurser. Dock är det samma typ av patienter som ringer 112 efter ambulans. I dagsläget är det en SOS-operatör som tar emot 112 samtal, bedömer ärendet och prioriterar efter ett så kallat Medicinskt Index, som inte får frångås. Denne avgör också om det är nödvändigt med högre medicinsk kompetens för bedömning. Som SOS-operatör är det inte nödvändigt med någon medicinsk utbildning eller erfarenhet för anställning. Intern utbildning på 13 veckor ges, varav en

11 Datum Diarienummer HS (10) till två veckor är vigda åt vårdkunskap. I nuvarande avtal är det krav på att det ska finnas någon sjuksköterska nationellt som kan kopplas in i ärendet, och behöver alltså inte fysiskt befinna sig på SOS-centralen för VGR. Första veckan (i april) i nuvarande avtalsperiod, hade sjuksköterskor involverats i 27 % av ärendena. SOS Alarm har inte, trots anmodan, kunnat leverera statistik för resterande tid till dags dato. I Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2009:10 skall landstingen, som anlitar larmcentral för larmning av ambulans, reglera i avtal centralens tillgång till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har kompetens för uppgiften. I slutet av 2015 övergick 112 till en nationell svarslinje, då SOS Alarm inte klarade att hålla korta svarstider. Detta innebär att SOS-operatören som bedömer och prioriterar ärendet inte behöver tillhöra SOS-centralen för VGR, utan kan svara, bedöma och prioritera ärendet från en annan SOScentral i Sverige. Detta riskerar brist i lokalkännedom och brist på kunskap om VGR s sjukvårdsstruktur. Även om VGR i det nuvarande avtal med SOS Alarm AB har intentionen att sjuksköterskor ska göra bedömningen i alla vårdärenden, kan SOS Alarm AB inte redogöra för en plan för bemanning av sjuksköterskor för framtiden. Även nationellt har SOS Alarm en stor brist på sjuksköterskor. För närvarande finns det endast drygt 30 anställda sjuksköterskor nationellt, som ska svara för hela landet dygnet runt. SOS Alarm hanterar närmare ca 1 miljon ambulansärenden per år. Prioritering - Patientsäkerhet VGR är ytterst ansvarig för patientsäkerheten, oavsett om det är egen regi eller på entreprenad. I egen regi skulle prioriterings- och dirigeringsfunktionen vara en del av VGR s processer för egenkontroll och patientsäkerhetsarbete. Ett vårdärende på 112 innebär allt från enklare primärvårdsärende, multisjuka patienter, komplicerade symtombilder, förgiftningar, akuta insjuknanden, svåra och stora trauma och förlossningar osv. Oavsett typ av samtal krävs en hög formell och reell medicinsk kompetens att kunna bedöma sjukvårdsbehovet, samt att kunna ge råd i både akuta och icke-akuta fall. En hög andel 112 samtal handlar om psykiatriska behov t ex självmordsförsök med behov av strukturerad förhandlingsteknik redan i larmsamtalet. Förutom att bedöma sjukdom/skadetillståndet ska bedömning göras för eventuellt lämpligt transportmedel till rätt vårdinrättning. Liksom vilken kompetens från ambulanssjukvården som möter patientens behov bäst. Dessa avgörande bör drivas av organisation som har sjukvård som kärnverksamhet, till skillnad från vinstdrivande företag. Prioritering i egen regi ger möjlighet till tillgång till sjukhusjournaler redan i samtalet. Detta kan möjliggöra direktinläggning och styrning till rätt vårdnivå, vilket i sin tur minskar belastningen på akutmottagningarna. Det kan även ge ett säkrare medicinskt omhändertagande prehospitalt, då viktig medicinsk information kan delges ambulans och helikopterpersonal. Samordningsvinster med övriga vårdaktörer i regionen, såsom t ex 1177, primärvård, kommunsjukvård, sjukhusen och sjukhusens omsorgskoordinatorer men även Västtrafik för alternativa färdsätt har stor utvecklingspotential. I dagsläget saknas en övergripande samlad uppföljning av patientens hela vårdkedja med fokus på kvalitét och patientsäkerhet. Detta då första delen i vårdkedjan finns i entreprenörs regi, med mycket liten möjlighet till insyn för VGR. Detta försvårar även prehospital forskning. SOS Alarm redovisar en fortsatt hög personalomsättning (17 % 2015) och kan inte leverera en plan för när de kan vara bemannade med sjuksköterskor enligt önskemål i avtal med VGR. Detta bedöms som patientsäkerhetsrisker med nuvarande entreprenör som återspeglar även förra

12 Datum Diarienummer HS (10) avtalsperioden. SOS Alarm har inte i sin verksamhetsplan 2016 identifierat patientsäkerhet som ett fokusområde. I dagsläget med SOS Alarm har VGR ingen insyn i utredningar eller uppföljningar gällande patientavvikelser. Socialstyrelsen har tidigare riktat skarp kritik mot SOS Alarm gällande patientsäkerhet och krävt åtgärder, dock har VGR inte haft tillgång för uppföljning av dessa. Hjälpsökande som via 112 hänvisas direkt annan vårdnivå följs inte upp av SOS Alarm. Ambulanssjukvården VGR Ambulanssjukvården i VGR är nationellt ledande i arbete med vårdkedjeprocesser. Detta är ett arbete som gynnar framför allt patienter, men är av stor vikt för sjukhusen, då rätt patient direkt kan komma till rätt enhet, alternativt vårdas färdigt på annan vårdnivå. Arbete med vårdkedjeprocesser är tid- och resurskrävande, och får i dagsläget stå tillbaka, då belastningen på ambulanssjukvårdens resurser är mycket hög. En vårdkedjeprocess bör påbörjas redan i larmsamtalet. Det finns idag redan en differentierad ambulanssjukvård, till exempel läkarstödsenhet, first responder-bilar, bedömningsbilar, ledningsambulans, ambulanshelikopter och ambulanser med specifika kompetenser. Differentiering av prehospitala enheter, som kommer att utvecklas ännu mer i ambulanssjukvården, kräver hög kompetens och hög tillgänglighet i både bedömningar och dirigering av enheter. I ett projekt som pågått under 2015, där en medicinsk supportsjuksköterska, anställd av VGR, i realtid bedömde utlarmningar från SOS Alarm för ambulanshelikoptern, dubblerades träffsäkerheten gällande patienter som helikoptern lastade till sjukhus d v s bedömda som rätt uppdrag för helikoptern. Utvecklingsarbete som krävt SOS Alarms medverkan har försvårats av avtalsdiskussioner, ofta med ökade kostnader som följd, och begränsningar i utförande. Verksamhetscheferna för ambulanssjukvården i VGR ser det som bekymmersamt att inte kunna ha ett fullt huvudmannaskap för hela verksamheten. Detta leder till resursbrist och höga kostnader på felaktiga grunder, vilket motarbetar strävan att optimera verksamheten och förbättra arbetsmiljön. Med dagens ökande hotbild mot blåljuspersonal ses det även som bekymmersamt att inte i egen verksamhet kunna värdera och agera i händelsen. I svåra händelser ser verksamhetscheferna även en stor brist att ambulanschef i beredskap inte har blivit kontaktad av SOS Alarm. Detta gäller även Regional tjänsteman i beredskap där kontakt inte har tagits från SOS Alarm vid potentiellt allvarliga större händelser som kan kräva större samordning av sjukvårdens resurser regionalt. Oro uttrycks över att medarbetare väljer att sluta på grund av mycket hög belastning. Verksamhetscheferna uttrycker även oro över brist på samarbete med SOS Alarm gällande till exempel resursförändringar i driften, implementera nya arbetssätt som kräver SOS medverkan och brist på återkoppling i avvikelsehantering inom rimlig tid. Även om ambulanssjukvården i VGR drivs enskilt av de fem sjukhusförvaltningarna är det av vikt att fortsatt ha en regional prehospital samordning av regionens totala ambulanssjukvård. Regionala riktlinjer och behandlingsriktlinjer är regionala, liksom upphandlingar av teknik och fordon. För utveckling av regional sjukvård i stort är ambulanssjukvården en viktig länk för framtida behov. Alternativa strategier för framtiden Alternativ 1, Egen integrerad larmcentral I likhet med Uppsala/Västmanland skapar VGR en organisation för att ta över prioritering och dirigering i egen regi med egen teknik. Fördelar är att VGR får ett totalt ansvar för hela tjänsten med möjlighet till maximal styrning.

13 Datum Diarienummer HS (10) Risker: Investering i egen larmcentral och upphandling av teknisk plattform behövs, något som inte överensstämmer med regeringens intention om samma teknik i larmkedjan Back-up för både lokal och teknik försvåras vid driftstörningar med risk för hög sårbarhet, förutom med Uppsala/Västmanland Alternativ 2 Upphandling av hela tjänsten En förnyad upphandling med högre krav på entreprenören. Risker: Upphandlingen leder inte till de önskvärda förbättringarna avseende bedömningar och dirigering av sjukvårdens samlade resurser Erfarenhet med entreprenör visar att patientsäkerheten åsidosätts, liksom rekryteringssvårigheter av rätt kompetens på sjuksköterskor Det är svårt att konstruera ett avtal som ger en entreprenör samma incitament avseende att hushålla med sjukhusens/ambulanssjukvårdens resurser Arbetsgivaransvar för ambulanssjukvården blir fortsatt otydligt Vårdgivaransvaret är otydligt Försvårar utvecklingsarbete i samverkan med sjukhus, primär- och kommunsjukvård vilket leder till ökat tryck på akutmottagningar Extern entreprenör styr och planerar en strategisk nyckelfunktion av sjukhusens resurser i vinstdrivande syfte Alternativ 3 Prioriteringsfunktionen i egen regi med upphandlad dirigeringsfunktion Fördelar är att den medicinska bedömningen säkras i egen regi, och prioriteringsfunktionen blir en tydligare del av sjukvården med möjligheter till bättre samverkan med andra vårdaktörer i VGR. Risker: Bara en del av den hela vårdkedjan är i egen regi och nuvarande svårigheter kvarstår gällande dirigeringen Arbetsgivaransvar för ambulanssjukvården blir fortsatt otydligt. Förhandlingar med nuvarande entreprenör har gjorts kring en sådan konstruktion efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut i mars 2015 och kostnaden för enbart denna tjänst blev då mycket hög. Alternativ 4 Prioritering och dirigering av ambulanssjukvårdens samlade resurser i egen regi samt med befintlig teknik Efter utredning som beskrivs i tjänsteutlåtandet är fördelarna i detta alternativ väl beskrivna. Prioritering och dirigering är även en viktig integrerad del av sjukhusens krisberedskap. Risker: VGR har inte tidigare erfarenhet att driva alarmeringssjukvård i egen regi Tidsaspekt för implementering av ny verksamhet Risk för rekryteringssvårigheter kopplat till sjuksköterskebrist generellt

14 Datum Diarienummer HS (10) Förslag HSS beslöt 2015 att prioriteringen ska drivas i egen regi. Ytterligare utredning efter det talar för att det var ett korrekt beslut. Koncernkontorets bedömning är att Alternativ 4 bäst möter framtidens behov av prehospital sjukvård. Prioriterings- och dirigeringsfunktionen är en strategisk viktig nyckelfunktion för fortsatt utveckling av den samlade hälso- och sjukvården i VGR. Vid tidigare beslut från HSS om prioritering i egen regi fanns ett stort intresse från ambulanssjuksköterskor att arbeta med detta, vilket ger möjligheter att bemanna denna funktion. Befintlig teknik och larmcentral finns etablerad på SOS Centralen idag på Gårda och är den bästa lösningen även med verksamheten i egen regi. Här finns även möjlighet till administration och nära samverkan med Räddningstjänst, liksom möjlighet till stabssamarbete vid behov. Koncernkontoret delar regeringens uppfattning i kommittédirektivet om en nationell larmmottagning, men att hjälporganet (ambulanssjukvården) är ansvarig för hur deras verksamhet planeras, organiseras och leds så att hjälpinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett så effektivt sätt och med så hög kvalitet som möjligt. Mot denna bakgrund är det varken nödvändigt eller ändamålsenligt att ge den nationella alarmeringsfunktionen befogenheter inom hjälporganens nuvarande ansvarsområden. Här finns även närhet till larmcentralsoperatörer på 112. Denna larmcentral kommer med största sannolikhet även finnas kvar i någon driftform oavsett resultat i regeringens utredning. Finansiering Finansiering av prioritering och dirigering i egen regi kräver djupare analys. Drift i egen regi bör ge möjligheter till omfördelningar i den samlade hälso- och sjukvården. Personalförsörjning På Sjukvårdens Larmcentral i Uppsala/Västmanland, anses nära samarbete med ambulanssjukvården och rotation av personal vara en vinst. Verksamheterna i VGR har visat intresse för denna typ av samarbete. Teknik En analys av tillhandahållande av larmcentralteknik för hela processen gjordes, med stöd av VGR- IT, med Utvärderingen visade att den befintliga tekniken är svår att ersätta, då regionen ställer full kompabilitet med 112- funktionen. Således föreslås att nuvarande larmcentralsteknik bibehålls, vilket också minimerar risken för bruten larmkedja, såväl vid sjukdomstillstånd som vid samverkan med övrig blåljusverksamhet. Detta stämmer överens med kommittédirektivet för En samordnad alarmeringstjänst. Organisation Organisation för drift i egen regi bör utredas ytterligare. Vikt bör läggas vid närhet till regional krisberedskap och regional prehospital samordning. Nära samarbete med 1177 bör också utredas. Beredning Förslaget är framtaget av koncernkontoret och avstämt med både regionjurist och inköpsavdelning. Förslaget är förankrat i ambulanssjukvården i regionen, som ser positiv på den föreslagna förändringen.

15 Datum Diarienummer HS (10) Ärendet kommer att MBL-förhandlas , och efter det kommer synpunkter från de fackliga organisationerna att skickas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Besluten skickas till

16 Ärende 2

17 1 (2) Yttrande Datum Diarienummer RS Ärende 2 HS Motion av Ann-Christine Andersson (S) om skillnader i förskrivning av NOAK-läkemedel och Waran i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Motionen bifalls. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att göra en analys i enlighet med motionens intentioner. Beskrivning av ärendet Motionen föreslår att en fördjupad analys av skillnader i förskrivning av NOAK och Waran genomförs. Data om förskrivningsmönstret för de blodförtunnande läkemedlen NOAK och Waran som tagits fram av det tidigare HSN-kansliet visar på skillnader mellan samt inom nämndområden i Västra Götalandsregionen. Utöver medicinska och demografiska skillnader skulle olika socioekonomiska förutsättningar kunna vara en faktor som bidrar till skillnaderna. Yttranden på motionen har lämnats av Södra samt Norra hälso- och sjukvårdsnämnden, Styrelsen för NU-sjukvården samt Primärvårdsstyrelsen. En majoritet av remissinstanserna ställer sig positiva till att en fördjupad analys genomförs. Dessutom framhålls att en analys av eventuella socioekonomiska orsaker till val mellan aktuella läkemedel kan leda till kunskap som gäller även för andra behandlingsområden. NU-sjukvården anser att det är för tidigt att göra en fördjupad analys. Ett aktivt arbete att öka förskrivningen av NOAK och Waran har bedrivits i Västra Götaland. Målsättning har varit att öka andelen patienter med förmaksflimmer som får behandling med blodförtunnande läkemedel. Förskrivning av läkemedlen har följts upp halvårsvis, men endast utifrån volym patienter per enhet och nämndområde. Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

18 Datum Diarienummer RS och HS (2) Sammanfattande bedömning Regionala skillnader i förskrivningen av NOAK och Waran kan ha orsaker som inte beror på medicinska eller demografiska skillnader. Det är därför bra att göra en fördjupad analys av skillnader i förskrivningen av NOAK och Waran. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor Motionen Yttrande från Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande från Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande från Styrelsen för NU-sjukvården samt Yttrande från Primärvårdsstyrelsen Beslutet skickas till Regionstyrelsen

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36 Ärende 3

37 1 (3) Yttrande Datum Diarienummer RS Ärende 3 HS Motion av Karin Engdahl med flera (S) om en regional strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Motionen bifalls. Sammanfattning av ärendet I en motion till regionfullmäktige föreslås att Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa får i uppdrag att samordna ett brett arbete med att ta fram ett förslag på regional strategi för Västra Götalands arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Förslaget är också att regionfullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen att anvisa finansiering för framtagandet av strategin i samband med budget Samtliga remissinstanser föreslår att motionen bifalls. Fördjupad beskrivning av ärendet Definition Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten definierar i sitt underlag till nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (2014) SRHR enligt följande: Sexuell hälsa innebär ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet, inte endast frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Reproduktiv hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande kring det reproduktiva systemet och alla dess funktioner och inte bara frånvaro av sjukdom. Sexuella rättigheter innefattar rätten för alla människor att bestämma över sin egen kropp och sexualitet. Reproduktiva rättigheter omfattar den enskilda individens rätt att bestämma antalet barn och hur tätt dessa ska komma. Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

38 Datum Diarienummer RS och HS (3) Sammanställning av inkomna yttranden Kommittén för mänskliga rättigheter föreslår att regionfullmäktige bifaller motionen. Kommittén anser att det skulle vara värdefullt för Västra Götalandsregionen att lyfta och samla SRHR-arbetet i en gemensam strategi. Detta med hänvisning till att inget av styrdokumenten Policy för Västra Götalandsregionens arbete med de mänskliga rättigheterna samt Jämställt Västra Götaland specifikt omfattar området SRHR. Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd föreslår regionfullmäktige att bifalla motionen med hänvisning till att dess innehåll stämmer väl överens med rekommendationer från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Styrelsen för beställd primärvård ställer sig bakom motionen, med motiveringen att uppdraget skulle effektivisera och strukturera arbetet med SRHR-området. Folkhälsokommittén ställer sig positiva till motionens förslag och föreslår att regionfullmäktige bifaller motionen. Detta därför att det saknats både en samlad strategi och inriktning inom området SRHR, samt en plattform för de verksamheter och enheter inom regionen som berörs av området. Sammanfattande bedömning Samtliga remissvar vittnar om behovet av en samlad strategi och struktur för arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Västra Götaland. Flera av remissvaren hänvisar till lägesrapporter och/eller vittnesmål från verksamheter inom det egna området som visar på hur detta behov inte uppfylls i tillräcklig utsträckning i nuläget. Konsekvenserna riskerar att bli resursineffektivitet, bristande tillgänglighet och ojämlik vård och hälsa i regionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bedömer därför att det finns ett behov av att samordna och strukturera arbete kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Västra Götalandsregionen. Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH) har bred erfarenhet kring det regionala arbetet med SRHR och har ett regionövergripande uppdrag att förebygga humant immunbristvirus (hiv), sexuellt överförda infektioner och hepatiter, oönskad graviditet och sexualiserat våld. Ett exempel på sexualiserat våld, som nyligen uppmärksammats i regionen, är problematiken kring så kallade oskuldskontroller och oskuldsintyg som rapporterats nationellt och regionalt. Som motionärerna beskriver är det i nuläget svårt att implementera nya riktlinjer i regionens verksamheter avseende sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. En samlad kompetens, samsyn och strategi för hela regionen bör därför även bidra till ökad geografisk jämlikhet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

39 3 (3) Bilagor Motionen Yttrande från Kommittén för mänskliga rättigheter Yttrande från Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd Yttrande från Styrelsen för beställd primärvård Yttrande från Folkhälsokommittén Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut skickas till Regionstyrelsen Regionfullmäktiges beslut skickas till Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa, för genomförande Malena Lau, för kännedom Viveka Reimers, för kännedom Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post:

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55 1 (2) Remissyttrande Datum Diarienummer FHK , RS Regionstyrelsen Vänersborg Motion av Karin Engdahl med flera (S) om en regional strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Beslut 1..Folkhälsokommittén uppdrar åt ordföranden att avge svaret på rubricerade motion. 2. Folkhälsokommittén godkänner yttrandet avseende motionen 3. Folkhälsokommittén föreslår regionfullmäktige att bifalla motionen. Sammanfattning Ovannämnda motion har remitterats till bland andra Folkhälsokommittén för synpunkter. Motionärerna föreslår att Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa får i uppdrag att samordna ett brett arbete med att ta fram ett förslag på en regional strategi för SRHR. Folkhälsokommitténs yttrande En samlad strategi och inriktning inom området SRHR har som motionären påpekar, saknats. Folkhälsokommittén bedömer detta som ett område där det är lämpligt att uppdraget kan ges till Närhälsans kunskapscentrum för sexuell hälsa. Därefter kan varje avdelning och enhet inom regionen som är berörd av frågan få en plattform för ytterligare kunskapsutbyte och för en samlad regional strategi och verksamhet. Folkhälsokommittén ställer sig positiv till motionens förslag. Folkhälsokommittén Gunnel Adler Ordförande Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

56 Ärende 4

57 1 (4) Yttrande Datum Ärende 4 Diarienummer RS HS Motion av Matz Dovstrand (SD) om inrättande av resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Motionen avslås. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ges i uppdrag att genomföra en kartläggning av vilka verksamheter inom Västra Götaland som arbetar mot/med hedersrelaterat våld, hot, förtryck och kontroll samt mot/ med sexualiserat våld, övergrepp, hot, förtryck, kontroll och sexualiserade trakasserier. Sammanfattning av ärendet Motionären föreslår att Västra Götalandsregionen inrättar ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck med uppgift att arbeta med stöd och hjälp till ungdomar och unga vuxna mellan år i Västra Götaland som är drabbade av hederskultur. Resurscentrat ska även jobba med stöd till yrkesverksamma inom polis, socialtjänst, skola och fritid, hälso- och sjukvård samt ideellt verksamma som möter och arbetar med unga som lever med hedersnorm. Motionen har remitterats till kommittén för mänskliga rättigheter, styrelsen för beställd primärvård, och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Samtliga instanser föreslår att motionen ska avslås eftersom mycket redan görs inom området. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Mänskliga rättigheter kan kort beskrivas vad som inte får göras mot någon människa och vad man bör göra för varje människa. Våld i hederns namn strider mot flera grundläggande mänskliga rättigheter så som de uttrycks ibland annat i FN:s allmänna förklaring, barnkonventionen och kvinnokonventionen(cedaw). Varje människa Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

58 Datum Diarienummer HS (4) har rätt till ett liv fritt från våld och förtryck, rätt till privatliv, rätt att utforma sitt egna liv samt rätten att själv välja äktenskapspartner. Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck är med andra ord en del av arbetet för mänskliga rättigheter. Regionens uppdrag Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) är bl.a. att stödja anställda inom hälso- och sjukvård som kommer i kontakt med våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor och sexuella övergrepp inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Detta sker genom utbildningar, metodutveckling, samverkan och forskning. Göteborgs stads motsvarighet, DIALOGA, har ett liknande uppdrag som bland annat innebär att erbjuda ett skydd för de som lever med våld samt att öka kompetensen så att de som drabbas erbjuds ett bättre stöd. Länsstyrelsen samordnar arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt erbjuder ett regionalt kompetens- och metodstöd. På nationell nivå har Länsstyrelsen i Östergötland ett uppdrag att utveckla ett nationellt kompetensteam som också innebär en nationell telefonrådgivning dit både drabbade och yrkesverksamma kan vända sig. Länsstyrelsen Östergötland har även ett regeringsuppdrag att ta fram en vägledning för att myndigheter, yrkesverksamma och personer verksamma inom den idéburna sektorn ska ta ansvar och arbeta aktivt för att de flickor och kvinnor som är könsstympade ska få det stöd och den hjälp som de kan ha behov av samt för att förebygga att fler flickor drabbas. Sedan 2015 har Västra Götalandsregionen två regionala medicinska riktlinjer om våld i nära relationer och barn under 18 år som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som bevittnat/upplevt våld. Riktlinjerna gäller för alla anställda inom hälso- och sjukvårdens samtliga verksamheter som är finansierade av regionen. Hedersrelaterat våld och förtryck ingår i dessa regionala medicinska riktlinjer. Närhälsan har startat en implementering av både kunskaper om våld i nära relationer och om de regionala medicinska riktlinjerna till samtliga chefer och övriga anställda (6000) inom hela Närhälsan. VKV har också inlett ett samarbete med Närhälsans ledningsgrupp för att ta fram rutiner för hur hälso- och sjukvårdens operativa arbete kan utformas avseende möten med patienter som har utsatts för/riskerar att utsättas för könsstympning, barn- och tvångsäktenskap samt frågeställningar om oskuldsintyg. Det är ett pilotprojekt i Göteborgs där erfarenheterna förhoppningsvis kan användas i hela regionen. Parallellt genomför VKV tillsammans med Centrala Barnhälsovården en implementering av kunskaper om våld i nära relationer och om de regionala medicinska riktlinjerna samt metoden att rutinmässigt ställa frågor om våld till alla mammor vid BVC. Implementeringen riktas till alla chefer och all övrig personal vid regionens samtliga 200 BVC-verksamheter. Under hösten kommer en implementering, av både kunskaper om våld och om regionens riktlinjer samt metoden att ställa rutinmässiga frågor om våld, att riktas till all personal vid och i samarbete med, Angereds Närsjukhus. I arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är det viktigt att dra nytta av de erfarenheter och kompetenser som finns bland olika aktörer som exempelvis Koncernkontorets avdelning rättighet, KJV, SMC, Gryning Vård, Origo Stockholms

59 Datum Diarienummer HS (4) län, länsstyrelsen, Dialoga, Hälsokällan, Rädda Barnen, BRIS, RFSL, kvinnojourer med flera. Sammanställning av inkomna yttranden Kommittén för mänskliga rättigheter föreslår att motionen avslås motionen eftersom de insatser som föreslås i motionen till stora delar redan utförs även om det inte sker inom ramen för en centrumbildning. Idag samverkar Västra Götalandsregionen med bland annat Göteborgs stad och Länsstyrelsen i Västra Götalands län för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Mänskliga rättigheter brukar beskrivas som odelbara vilket innebär att kommittén finner det ineffektivt att skapa separata centrumbildningar för varje enskild rättighetsfråga som exempelvis arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck Styrelsen för beställd primärvård föreslår också att motionen avslås samt anser att de insatser som föreslås i motionen till vissa delar redan utförs även om det inte sker inom ramen för ett separat kunskaps- eller kompetenscentrum organiserat inom regionen. Västra Götalandsregionens egna centrumbildningar samverkar idag bland annat med Göteborgs stad, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Utväg, Gryning vård AB, Dialoga, Hälsokällan, Rädda Barnen, BRIS, RFSL, kvinnojourer, nationella nätverk med flera för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. VKV innehar redan uppdrag att arbeta mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och sexuella övergrepp. Där ingår även uppdraget att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck. Koncernkontorets avdelning rättighet har också uppdraget att motverka hedersrelaterat våld och förtryck då det ingår i arbetet för mänskliga rättigheter. Styrelsen för beställd primärvård föreslår att en kartläggning genomförs av vilka verksamheter inom Västra Götaland som arbetar direkt/indirekt mot/med hedersrelaterat våld, hot, förtryck och kontroll samt mot/ med sexualiserat våld/övergrepp, hot, förtryck, kontroll och sexualiserade trakasserier. Kartläggningen föreslås rapporteras till Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och ska belysa hur hälso- och sjukvården kan få konkret hjälp och stöd av redan befintliga verksamheter och system inom och utom den egna organisationen samt ge förslag på möjliga utvecklingsspår. Styrelsen föreslår att Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer och Koncernkontorets avdelning rättighet ges ovanstående uppdrag. Sammanfattande bedömning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen anser att de insatser som föreslås i motionen till vissa delar redan utförs även om det inte sker inom ramen för ett separat kunskaps- eller kompetenscentrum organiserat inom regionen.

60 Datum Diarienummer HS (4) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen delar styrelsen för beställd primärvårds bedömning att det saknas en regionövergripande bild och beskrivning av de olika verksamheternas uppdrag inom området hedersrelaterat våld och förtryck samt på vilket sätt som hälso- och sjukvårdspersonal kan använda sig av deras verksamheter. Samarbete och samverkan inom området hedersrelaterat våld, hot och förtryck både kan och bör utvecklas ytterligare inom regionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår därför att en kartläggning genomförs av vilka verksamheter inom Västra Götaland som arbetar direkt/indirekt mot/med hedersrelaterat våld, hot, förtryck och kontroll samt mot/ med sexualiserat våld/övergrepp, hot, förtryck, kontroll och sexualiserade trakasserier. Kartläggningen ska belysa hur hälso- och sjukvården kan få konkret hjälp och stöd av redan befintliga verksamheter och system inom och utom den egna organisationen samt ge förslag på möjliga utvecklingsspår. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Motionen Yttrande från kommittén för mänskliga rättigheter Yttrande från styrelsen för beställd primärvård Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut skickas till Regionstyrelsen Regionfullmäktiges beslut skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen VKV, för genomförande av kartläggning Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV), för deltagande i kartläggning Avdelning rättighet Koncernkontoret, för deltagande i kartläggning Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH), för deltagande i kartläggning

61

62

63

64

65

66

67 Sida 1 av 4 Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer PVB Ert diarienummer RS Styrelsen för beställd primärvård Handläggare: Anita Kruse, VKV Telefon: E-post: anita.kruse@vgregion.se regionstyrelsen@vgregion.se Yttrande över motion av Matz Dovstrand (SD) om inrättande av resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till beslut 1. Styrelsen för beställd primärvård föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att avslå motionen från Matz Dovstrand (SD) om att inrätta ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. 2. Styrelsen för beställd primärvård föreslår att en kartläggning genomförs av vilka verksamheter inom Västra Götaland som arbetar direkt/indirekt mot/med hedersrelaterat våld, hot, förtryck och kontroll samt mot/ med sexualiserat våld/övergrepp, hot, förtryck, kontroll och sexualiserade trakasserier. Kartläggningen föreslås rapporteras till Regionstyrelsen och Hälsooch sjukvårdsstyrelsen och ska belysa hur hälso- och sjukvården kan få konkret hjälp och stöd av redan befintliga verksamheter och system inom och utom den egna organisationen samt ge förslag på möjliga utvecklingsspår. Styrelsen föreslår att Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer och Koncernkontorets avdelning rättighet ges ovanstående uppdrag.

68 Datum Diarienummer PVB Sida 2 av 4 Motionen Motionären föreslår att det inrättas ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck med uppgift att arbeta med stöd och hjälp till ungdomar och unga vuxna mellan år i Västra Götaland som är drabbade av hederskultur. Resurscentrat ska även jobba med stöd till yrkesverksamma inom polis, socialtjänst, skola och fritid, hälso- och sjukvård samt ideellt verksamma som möter och arbetar med unga som lever med heders norm. Yttrande Beredning Regionstyrelsen har valt att remittera motionen till kommittén för mänskliga rättigheter, styrelsen för beställd primärvård samt till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för yttrande. Beredning har skett av Anita Kruse, VKV- Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Sammanfattning Styrelsen för beställd primärvård anser att de insatser som föreslås i motionen till vissa delar redan utförs även om det inte sker inom ramen för ett separat kunskaps- eller kompetenscentrum organiserat inom regionen. Västra Götalandsregionens egna centrumbildningar samverkar idag bland annat med Göteborgs stad, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Gryning vård AB och Utväg för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. VKV innehar redan uppdrag att arbeta mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och sexuella övergrepp. Där ingår även uppdraget att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck. Koncernkontorets avdelning rättighet har också uppdraget att motverka hedersrelaterat våld och förtryck då det ingår i arbetet för mänskliga rättigheter. Fördjupad beskrivning VKV:s uppdrag är bl.a. att stödja anställda inom hälso- och sjukvård som kommer i kontakt med våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor och sexuella övergrepp inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Detta sker genom utbildningar, metodutveckling, samverkan och forskning. Göteborgs stads motsvarighet, DIALOGA, har ett liknande uppdrag som bland annat innebär att erbjuda ett skydd för de som lever med våld samt att öka kompetensen så att de som drabbas erbjuds ett bättre stöd. Länsstyrelsen samordnar arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt erbjuder ett regionalt kompetens- och metodstöd. På nationell nivå har Länsstyrelsen i Östergötland ett uppdrag att utveckla ett nationellt kompetensteam som också innebär en nationell telefonrådgivning dit både drabbade och yrkesverksamma kan vända sig.

69 Datum Diarienummer PVB Sida 3 av 4 Regionen antog i oktober 2015 två regionala medicinska riktlinjer framtagna av VKV om Våld i nära relationer och Barn under 18 år som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som bevittnat/upplevt våld. Riktlinjerna gäller för alla anställda inom hälso- och sjukvårdens samtliga verksamheter som är finansierade av regionen. Hedersrelaterat våld och förtryck ingår i dessa regionala medicinska riktlinjer. VKV har tillsammans med Närhälsan startat en implementering av både kunskaper om våld i nära relationer och om de regionala medicinska riktlinjerna till samtliga chefer och övriga anställda inom hela Närhälsan. Parallellt genomför VKV tillsammans med Centrala Barnhälsovården en implementering av kunskaper om våld i nära relationer och om de regionala medicinska riktlinjerna samt metoden att rutinmässigt ställa frågor om våld till alla mammor vid BVC. Implementeringen riktas till alla chefer och all övrig personal vid regionens samtliga 200 BVC-verksamheter. VKV har nyligen inlett samtal för samarbete och samverkan med Gryning Vård AB som har en enhet med insatser för personer som utsätts eller riskerar utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck(ehrv). Inom enheten finns också ett kompetenscentrum som erbjuder utbildningar, konsultation, handledning samt råd och stöd. Centrumet påminner om det som nämns i motionen(origo Stockholms län). I arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är det viktigt att dra nytta av de erfarenheter och kompetenser som finns bland olika aktörer som exempelvis Koncernkontorets avdelning rättighet, Gryning Vård, Origo Stockholms län, länsstyrelsen, Dialoga, Hälsokällan m.fl. för att höja kompetensen, undvika dubbelarbete samt för att skapa positiva synergieffekter. Det arbetet både kan och bör utvecklas inom regionen. Nytt förslag En kartläggning av vilka verksamheter inom Västra Götaland som arbetar direkt/indirekt mot/med hedersrelaterat våld, hot, förtryck och kontroll samt mot/ med sexualiserat våld/övergrepp, hot, förtryck, kontroll och sexualiserade trakasserier bör genomföras. Kartläggningen ska svara på frågor som exempelvis; - Vilken verksamhet bedrivs och för vilken/vilka målgrupper? - Huvudmannaskap? - Hur ser samarbete och samverkan ut med övriga verksamheter med liknande och olika uppdrag? - Vilka hinder och möjligheter ser aktuella verksamheter för olika former av utvecklingsarbete? - Vilka hinder och möjligheter ser verksamheterna för ett utökat samarbete och en utökad samverkan med andra verksamheter? - Hur kan kontaktade verksamheter utgöra ett konkret stöd och hjälp för hälso-och sjukvården som möter barn, ungdomar och vuxna som bevittnar,

70 Datum Diarienummer PVB Sida 4 av 4 upplever och utsätts för ovanstående former av våld/övergrepp som kartläggningen omfattar? Linn Brandström Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Skickas till: Regionstyrelsen Diariet Kommittén för mänskliga rättigheter Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

71 Ärende 5

72 1 (1) Yttrande Ärende 5 Datum Diarienummer RS HS Motion av Hanna Wigh m fl (SD) om kostnadsfria läkemedel för barn i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Motionen anses besvarad. Sammanfattning av ärendet Hanna Wigh med flera (SD) har i en motion från maj 2014 föreslagit följande: - att Västra Götalandsregionen utreder möjligheten för hur läkemedel ska göras helt kostnadsfria för barn bosatta i regionen. - att barn i Västra Götalandsregionen inte ska betala för läkemedel och förbrukningsvaror som de får på recept. Ärendet har tidigare behandlats av hälso- och sjukvårdsutskottet ( ), och av regionstyrelsen ( ). Regionstyrelsen återremitterade då ärendet. Riksdagen har den 14 december 2015 beslutat att barn och unga under 18 år från och med den 1 januari 2016 ska få receptbelagda läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånerna kostnadsfritt. Eftersom motionens syfte är uppnått i och med det statliga införandet av kostnadsfria läkemedel för barn och unga under 18 år anses motionen besvarad. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Motionen Förslag till yttrande Skickas till Regionstyrelsen Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

73

74 Ärende 6

75 1 (3) Yttrande Datum Diarienummer RS HS Ärende 6 Motion av Monica Selin (KD) m.fl. om att förebygga allergi i Västra Götaland Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Monica Selin (KD) m.fl. har i en motion förslagit att Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna tar fram en strategi för allergisjukdomar som omfattar både förebyggande insatser och behandling. Motionären beskriver hur andel barn med astma, allergisnuva och födoämnesallergi har ökat i landet samt att det finns en rad brister i skolor och förskolor när det gäller inomhusmiljö, utomhusmiljö samt anpassning av mat och undervisning. I väntan på nationella riktlinjer menar motionären att Västra Götalandsregionen bör ta fram en strategi för allergisjukdomar, i samverkan med regionens kommuner, som omfattar både förebyggande insatser och behandling. Motionen har remitterats för yttrande till Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Primärvårdsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad, Hälso- och sjukvårdsnämnden Partille, Härryda, Mölndal samt till hälso- och sjukvårdsutskottet. Fördjupad beskrivning av ärendet Sammanställning av inkomna yttranden Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus har svarat att styrelsen ställer sig bakom förvaltningens yttrande och att styrelsen anser att motionen är besvarad. I förvaltningens yttrande anförs bland annat följande: Forskning inom ämnesområdet har visat att det är främst ärftlighet och hemmiljö som leder till insjuknande i allergi. Evidensen inom Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

76 Datum Diarienummer RS , HS (3) ämnesområdet visar inte på att skolmiljön behöver förändras. Förvaltningens bedömning är att skolan är bra på att ta hänsyn till enskilda barns behov. Förvaltningen uppfattar att skolor gör adekvata åtgärder utifrån de resurser de har vad gäller enskilda barns behov. Dock finns en aspekt vad gäller allt för stora barngrupper som bör undvikas utifrån risk for ökad infektionsfrekvens. Ett annat påpekande från förvaltningen är att det förekommer att barn har serverats mat som ger en allergisk reaktion, dock är bedömningen att det är sällsynt. I de fall skolan upplever att de behöver öka sin kunskap inom ämnesområdet rekommenderar förvaltningen föreläsning från till exempel patientförening eller Närhälsan. Primärvårdsstyrelsen föreslår i sitt svar att motionen bifalls med motivation att gemensamt strategiarbete i samverkan med kommunerna är angeläget. I styrelsens svar anförs att andelen barn och unga med astma har ökat och att astma är den vanligaste kroniska sjukdomen i denna grupp. Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad anger i sitt svar att det är viktigt att arbeta förebyggande för en god inom- och utomhusmiljö för alla åldersgrupper och framhåller att primärvårdens barnhälsovård har i uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande i samverkan med bland annat familjecentraler, barn- och mödravårdscentraler, öppna förskolor och allmänna förskolor. Nämnden anser att tills arbetet med att ta fram en nationell strategi är klar, ska arbetet med dessa frågor ske i de samverkansforum som finns. Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår i sitt svar att motionen avslås och gör bedömningen att en eventuell regional strategi i dagsläget inte kommer att vila på tillräcklig vetenskaplig grund, vare sig inriktningsmässigt eller ekonomiskt. Omfattningen av regionens åtagande blir därför svåröverskådligt och riskerar att bli missriktat om än vällovligt. Sammanfattande bedömning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att motionen avslås. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har i sin bedömning arbetat in remissvar från Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Primärvårdsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad, samt Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Frågan är angelägen, men bör inte hanteras som en regional strategi. Det pågår ett arbete med nationella rekommendationer inom Barnläkarföreningen och i det nationella programrådet för Astma/KOL. Dessutom pågår ett regionuppdrag

77 Datum Diarienummer RS , HS (3) Astma/KOL där frågan om preventiva insatser för att minska astma och allergi ska lyftas. I nuläget bör samverkan mellan region och kommuner för att minska riskerna för allergi hos barn aktualiseras i de befintliga samverkansgrupperna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor 1. Motionen 2. Yttrande från Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, 3. Yttrande från Primärvårdsstyrelsen, 4. Yttrande från Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad, 5. Yttrande från Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Beslutet skickas till Regionstyrelsen

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91 43 (43) Protokoll från Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, Motion av Monica Selin (KD) med flera om att förebygga allergi i Västra Götaland Diarienummer HSNV Beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionfullmäktige och regionstyrelsen att avslå på motion av Monica Selin (KD) med flera om att förebygga allergi i Västra Götaland. Sammanfattning av ärendet Motionären beskriver hur andel barn med astma, allergisnuva och födoämnesallergi har ökat i landet samt att det finns en rad brister i skolor och förskolor när det gäller inomhusmiljö, utomhusmiljö samt anpassning av mat och undervisning. I väntan på nationella riktlinjer menar motionären att Västra Götalandsregionen bör ta fram en strategi för allergisjukdomar, i samverkan med regionens kommuner, som omfattar både förebyggande insatser och behandling. Den rapport från Socialstyrelsen (Allergi i skola och förskola, april 2013) som motionären baserar sitt förslag på bekräftar visserligen bilden av sjukdoms- och ohälsoutvecklingen men lyfter i första hand fram behov för beställare av skolverksamhet och personal i skola vilket måste ses som ett rent förebyggande arbete och i huvudsak utgöra en kommunal angelägenhet. Rapportens sammanfattning avslutas med att understryka behovet av att ge en myndighet i uppdrag att ta fram en samlande nationell strategi för allergirelaterade sjukdomar. Folkhälsomyndigheten har, i rapporten: Inomhusmiljön i skolan, ett nationellt tillsynsprojekt , beskrivit att städningen fungerat i 80 % av de undersökta skolorna och att 85 % har en bra luftkvalitet. Att ta fram en strategi kan tolkas som att det även finns en beredskap att genomföra denna strategi. I så fall bör det finnas en nationell riktlinje att basera strategin på och helst även en hälsoekonomisk utvärdering för att kunna bedöma kostnadsaspekterna. Någon nationell strategi eller riktlinje finns inte idag och är inte heller påbörjad enligt Socialstyrelsens hemsida Vid Centrum för Allergiforskning vid Karolinska Institutet har en projektgrupp gjort en genomgång av den publicerade litteraturen för att få en uppfattning om de samhällsekonomiska kostnaderna som allergierna ger upphov till. Där framkommer att det finns ett antal studier som beräknar den samhällsekonomiska kostnaden för astma och hösnuva men då man inkluderar kostnader för läkemedelsbehandling och utredning är det omöjligt att dra några slutsatser om hälsoekonomi för förebyggande insatser. Det finns väldigt få studier som belyser kostnaderna för eksem men i de få som gjorts ingick även Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

92 44 (43) Protokoll från Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, familjernas kostnader för inköp av receptfria läkemedel, transportkostnader, kostnader för ändring av livsstil, alternativa läkemedel och familjens inkomstförluster. Inga kostnadsstudier på födoämnesöverkänslighet har påträffats. Sammantaget medför detta att en eventuell regional strategi i dagsläget inte kommer att kunna vila på tillräcklig vetenskaplig grund, vare sig inriktningsmässigt eller ekonomiskt. Omfattningen av regionens åtagande blir därför svåröverskådligt och riskerar att bli missriktat om än vällovligt. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Yrkanden på sammanträdet Tomas Angervik (S): Yrkar att nämnden ska avslå motionen. Ordförande: Bifall till tjänsteutlåtandet. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på förslagen och finner att nämnden beslutar enligt tjänsteutlåtandet. Skickas till Regionstyrelsen, britt-marie.gustafsson@vgregion.se, ange diarienummer RS Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

93 1 (2) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer HSNV Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Motion av Monica Selin (KD) med flera om att förebygga allergi i Västra Götaland Sammanfattning Motionären beskriver hur andel barn med astma, allergisnuva och födoämnesallergi har ökat i landet samt att det finns en rad brister i skolor och förskolor när det gäller inomhusmiljö, utomhusmiljö samt anpassning av mat och undervisning. I väntan på nationella riktlinjer menar motionären att Västra Götalandsregionen bör ta fram en strategi för allergisjukdomar, i samverkan med regionens kommuner, som omfattar både förebyggande insatser och behandling. Den rapport från Socialstyrelsen (Allergi i skola och förskola, april 2013) som motionären baserar sitt förslag på bekräftar visserligen bilden av sjukdoms- och ohälsoutvecklingen men lyfter i första hand fram behov för beställare av skolverksamhet och personal i skola vilket måste ses som ett rent förebyggande arbete och i huvudsak utgöra en kommunal angelägenhet. Rapportens sammanfattning avslutas med att understryka behovet av att ge en myndighet i uppdrag att ta fram en samlande nationell strategi för allergirelaterade sjukdomar. Folkhälsomyndigheten har, i rapporten: Inomhusmiljön i skolan, ett nationellt tillsynsprojekt , beskrivit att städningen fungerat i 80 % av de undersökta skolorna och att 85 % har en bra luftkvalitet. Att ta fram en strategi kan tolkas som att det även finns en beredskap att genomföra denna strategi. I så fall bör det finnas en nationell riktlinje att basera strategin på och helst även en hälsoekonomisk utvärdering för att kunna bedöma kostnadsaspekterna. Någon nationell strategi eller riktlinje finns inte idag och är inte heller påbörjad enligt Socialstyrelsens hemsida Vid Centrum för Allergiforskning vid Karolinska Institutet har en projektgrupp gjort en genomgång av den publicerade litteraturen för att få en uppfattning om de samhällsekonomiska kostnaderna som allergierna ger upphov till. Där framkommer att det finns ett antal studier som beräknar den samhällsekonomiska kostnaden för astma och hösnuva men då man inkluderar kostnader för läkemedelsbehandling och utredning är det omöjligt att dra några slutsatser om hälsoekonomi för förebyggande insatser. Det finns väldigt få studier som belyser kostnaderna för eksem men i de få som gjorts ingick även familjernas kostnader för inköp av receptfria läkemedel, transportkostnader, kostnader för Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

94 Remissyttrande från västra hälso- och sjukvårdsnämnden, (2) ändring av livsstil, alternativa läkemedel och familjens inkomstförluster. Inga kostnadsstudier på födoämnesöverkänslighet har påträffats. Sammantaget medför detta att en eventuell regional strategi i dagsläget inte kommer att kunna vila på tillräcklig vetenskaplig grund, vare sig inriktningsmässigt eller ekonomiskt. Omfattningen av regionens åtagande blir därför svåröverskådligt och riskerar att bli missriktat om än vällovligt. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår därför regionfullmäktige och regionstyrelsen att avslå motionen av Monica Selin (KD) med flera om att förebygga allergi i Västra Götaland. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Nicklas Attefjord (MP) Ordförande

95 Ärende 7

96 Yrkande (5) Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer Ärende nr: 7 Digitala tjänster för att stärka patientens ställning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta: 1) Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsdirektören att säkerställa att pågående insatser lanseras enligt utsatt tidplan 2) Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsdirektören att initiera de insatser som ännu ej påbörjats samt ta fram tids- och finansieringsplan Bakgrund I takt med att människor lever allt större del av sina liv uppkopplade via internet förändras förväntningarna på hur moderna organisationer möter och interagerar med omvärlden. Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder och ligger på tredje plats av EU:s 28 medlemsländer i rankingen av de mest digitaliserade länderna. I kategorin som avser den offentliga sektorns utbud av digitala tjänster hamnar Sverige dock först på en 7:e plats och tappar för varje år. Den digitala revolutionen inom hälso- och sjukvården är mycket mer än teknisk utveckling. Viktigare än att vara öppen för olika tekniska innovationer är att bejaka de kultur- och strukturförändringar som följer av att människor kan ta större ansvar för sin egen hälsa och behandling. Att alltid möta patienten där hen är och tillsammans utforma vården för att nå så bra resultat som möjligt är kärnan i personcentrerad vård och centralt för att klara vårdens utmaningar framöver. Digitaliseringen av samhället kan stödja processen att på allvar göra vården personcentrerad. Ökad ambitionsnivå nationellt På kort tid har regeringen och SKL tecknat två viktiga överenskommelser som kommer påverka hela det offentliga Sverige, inte minst vår hälso- och sjukvård. Dels en avsiktsförklaring för digital förnyelse av det offentliga Sverige och dels en vision för e-hälsa. I dessa uttalas att år 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Det är målsättningar som förpliktigar och som kräver insatser redan nu. GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vgr mp.se/vg vast.liberalerna.se centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

97 Yrkande (5) Nya tjänster riktat till regionens invånare För att stödja denna utveckling och rusta vården för att klara framtida utmaningar föreslår vi nu ett paket av digitala tjänster som vi i närtid vill införa i Västra Götalandsregionen. Dessa tjänster riktar sig i första hand direkt till invånarna. Inom programmet 3R Framtidens Vårdinformationsmiljö samlas det arbete som görs för att byta ut dagens undermåliga digitala miljö, som vårdens medarbetare använder, mot en digital informationsmiljö som faktiskt underlättar kliniskt arbete samt forskning och sparar tid. Följande tjänster föreslås i ärendet: Presentationstjänst av data för primärvård Journal på nätet Digitalt högkostnadsskydd Behandlingsplattform på nätet Ny distansrådgivningsfunktion Självtestning Digitala verktyg för att reducera återinskrivningar Patientadministrativa system med möjlighet till självbokning Modern digital miljö på nya barnsjukhuset Tidiga insatser till de som riskerar hög framtida vårdkonsumtion Öppen data Fördjupad beskrivning av tjänsterna Presentationstjänst av data för primärvård Som invånare har man idag möjlighet att fritt välja öppenvård inte bara i Sverige, utan i hela Europa. Trots den självklara ambitionen att all vård ska vara bra överallt, så vet vi att vårdens kvalitet skiftar. Ett av de allra mest kraftfulla verktygen för att minska skillnader och skapa en mer jämlik vård är att öppet redovisa data. Redovisning av data medför en process där första steget är att säkerställa att rätt saker mäts på rätt sätt. Materialet syftar i nästa steg till att göra det enklare att lära från de bästa och att de med sämst resultat kan nå en snabbare kvalitetsförbättring än de annars gjort. Skapandet av en redovisningstjänst där patienter själva kan gå in och se relevant information om sin nuvarande eller tilltänkta vårdcentral kan skapa starka incitament för att öka kvaliteten i hela vårdsystemet. Tjänsten ska byggas upp successivt med fler och fler informationsmängder. Inledningsvis kan enkla strukturmått som antal fast anställda läkare GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vgr mp.se/vg vast.liberalerna.se centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

98 Yrkande (5) samt vilken specialistkompetens de har vara tillgängligt. Men så snart som möjligt ska också process och resultatmått redovisas på ett för patienter överskådligt och begripligt sätt. Information är en nödvändig beståndsdel i begreppet kvalitetskonkurrens. För att ett valfrihetssystem ska leda till konkurrens och högre kvalitet måste brukarna känna till att de har möjlighet att välja utförare och de måste ha tillräcklig information om alternativen. Genom att göra data tillgängliga för våra invånare stärks både deras ställning och möjligheter att göra aktiva vårdval samt incitamenten till utveckling för vårdgivarna. För att inte öka den administrativa bördan är det en viktig princip att ingen ny information ska samlas in. Istället ska den information som redan idag registreras göras tillgänglig för allmänheten. Journal på nätet Inom detta område pågår det ett omfattande förändringsarbete. Västra Götalandsregionen har i jämförelse med flera andra landsting valt att gå försiktigt fram och endast tillgängliggöra ett begränsat antal informationsmängder. En strategi som vi ser fördelar med. Journalen är både information om patienten som hen har rätt att ta del av och ett viktigt arbetsredskap för läkarna. En förändring av tyngdpunkten i vad som är journalens huvudsakliga användningsområde är en process som kan behöva ta viss tid. Samtidigt finns en rättmätig otålighet bland invånarna som inte förstår varför informationen om dem inte görs tillgänglig. Västra Götalandsregionen behöver därför successivt gå mot att öppenhet är grundprincipen där endast den information som bedöms som ej lämplig för direktåtkomst exkluderas. Digitalt högkostnadsskydd En av de starkaste symbolerna för att vården inte hängt med i resten av samhällets digitala utveckling är stämplar och kvitton i ett litet häfte för att hålla ordning på när högkostnadsskyddet träder in. Stockholms Läns Landsting införde på rekordtid en tjänst som istället hanterar detta digitalt. Ett snabbt införande också i Västra Götalandsregionen är en nödvändig reform inte bara för invånarna, utan också för medarbetare som idag behöver lägga tid och kraft på onödig administration. Behandlingsplattform på nätet Det har sedan länge funnits belägg för att KBT kan erbjudas via webben med goda behandlingsresultat. Tekniken finns och har börjat användas i Västra Götalandsregionen. Vi vill att regionen fortsätter arbetet med att erbjuda en allt bredare palett av digitala tjänster till invånarna. I den mån ersättningssystem behöver justeras för att stimulera denna utveckling tas det med fördel om hand i det arbete som pågår vad gäller revidering av regionens ersättningsmodeller. GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vgr mp.se/vg vast.liberalerna.se centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

99 Yrkande (5) Ny distansrådgivningsfunktion Med anledning av yrkandet Bättre råd och stöd på distans är ambitionen att stöpa om Västra Götalandsregionens telefonrådgivningsfunktion. Trots hårt arbete har verksamheten svårt att nå upp till de mål som satts för tillgängligheten. Vi ser att hela tjänsten behöver förnyas och möta invånarna bredare än idag. Så fort som möjligt vill vi genomföra en innovationsupphandling för att premiera nytänkande, utveckling och bidra till att skattemedel används effektivt. Tjänsten syftar till att möjliggöra stöd, råd och bedömningar på distans för invånarna innan de eventuellt behöver söka sig fysiskt till vården. Eller för att, där det är möjligt, undvika besök som lika gärna kan göras på annat sätt. Det är därför angeläget att arbetet med denna reform har hög prioritet. Självtestning Regionen har tidigare beslutat att öppna upp för ökad självtestning och egenvård vid behandling med blodförtunnande medel för vissa utvalda patienter. Den medicinska utvecklingen på området har sedan dess inneburit att förutsättningarna för just denna tjänst förändrats. Självtestning vid blodförtunnande behandling kan dock fortsatt utgöra ett bra alternativ för vissa av de patienter som av olika anledningar inte använder de nya läkemedlen. Det finns fler exempel där sjukvårdens kvalité kan förbättras genom att låta människor som har förmåga ta ansvar för vissa delar av sin egen behandling. Samtidigt som regionens spelregler för ordnat införande ska respekteras är utvecklingen i denna riktning viktig att bejaka. Digitala verktyg för att reducera återinskrivningar Återinskrivningsfrekvensen i Västra Götalandsregionen är förhållandevis konstant. Det är inte tillfredsställande eftersom minskade återinskrivningar är bra för patienterna, vårdens medarbetare och skattebetalarna. Genom att öka sjukvårdens räckvidd, bland annat med hjälp av modern teknik, och därigenom skapa ökad trygghet kan behovet av återinskrivningar minska. Vi ser också att det finns goda möjligheter att ännu mer proaktivt identifiera patienter med förhöjd risk att skrivas in på sjukhus, så att de kan få stöd redan innan de blir så sjuka att de behöver länssjukhusets resurser. Tidiga insatser till de som riskerar hög framtida vårdkonsumtion Genom att analysera den information regionen får via ACG-delen av ersättningssystemet i VG-primärvård kan man redan idag med förhållandevis stor precision förutspå vilka individer som det närmaste året riskerar att bli svårt sjuka och behöva omfattande vårdinsatser. Utvecklingsarbetet inom detta område behöver fortsätta. Dels med att förfina metoderna och öka precisionen och dels med att låta vårdcentraler få information om vilka individer som har GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vgr mp.se/vg vast.liberalerna.se centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

100 Yrkande (5) en betydande förhöjd risk för ökad sjuklighet. Genom att sätta in rätt behandling tidigt kan onödig sjuklighet undvikas. Detta är till gagn för såväl patienter som medarbetare och skattebetalare. Det kan finnas fördelar med att bedriva denna försöksverksamhet på forskningsbasis. Patientadministrativt system med möjlighet till självbokning Smidiga tjänster för att kontakta en myndighet eller företag samt boka/avboka tider är en självklarhet i många andra delar av samhället. Vården är förvisso komplex, men servicegraden behöver öka. Såväl för de som behöver boka ett första besök i primärvården som för de som har en pågående kontakt med vården. För att klara detta krävs bland annat att regionens patientadministrativa system kan hantera detta på ett smidigt och enkelt sätt. Modern digital miljö på nya barnsjukhuset Regionens investeringstakt har aldrig varit så hög som nu. Även om det alltid är viktigt att tänka framåt vid stora investeringar är det av särskild vikt att redan från början bygga in alla möjligheter som det digitala samhället erbjuder vid byggnationen av nytt barnsjukhus. Infrastrukturen måste anpassas till såväl modern robotteknik som framtidens distansrådgivningsmöjligheter. Trots att allt fler äldre nu också nyttjar den digitala tekniken är kontrasten allt jämnt stor jämfört med yngre generationer som tar för givet att digitala miljöer präglar livets olika skeenden. För många barn och deras föräldrar kan goda möjligheter att kommunicera digitalt bli extra viktig under den tid de vistas på sjukhuset, som kan ligga långt från bostad och skola. Öppen data Västra Götalandsregionen producerar stora mängder information som rätt sorterad kan vara en god källa för ny kunskap. Med respekt för att vissa informationsmängder måste vara starkt skyddade bör resterande informationsmängder i möjligaste mån tillgängliggöras för allmänheten. För att kunna ta ett krafttag kring öppen data, och skapa förutsättningar för big data -analyser, krävs att samtliga förvaltningar klarar av att på ett pålitligt och strukturerat sätt klassificera den information som genereras av regionen. Finansiering I ärendet presenteras en rad digitala tjänster som riktar sig till Västra Götalands invånare och som syftar till att stärka patientens ställning. Ett antal av de beskrivna tjänsterna är i dagsläget redan under lansering och är därmed finansierade sedan tidigare. Flertalet av tjänsterna som föreslås är dock inte beslutade eller presenterade sedan tidigare och saknar således fullgod finansiering. Större delen av åtgärderna är inte av ramhöjande karaktär utan kan huvudsakligen införas genom engångsfinansiering. De insatser där nya resurser behöver skjutas till finansieras genom ännu ofördelade statsbidrag och/eller utvecklingsmedel. GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vgr mp.se/vg vast.liberalerna.se centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

101 Ärende 8

102 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 8 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Karin Fröjd Telefon: E-post: karin.frojd@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, gifta par, registrerade partner och sambor Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att Västra Götalandsregionen ställer sig bakom rekommendationen från SKL att ensamstående kvinnor ska behandlas på samma sätt som redan görs för par, när det gäller assisterad befruktning. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att se över nuvarande köer och regelverk och återkomma till styrelsen med förslag till hur väntetiderna kan kortas. 3. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter 5 miljoner kronor ur utvecklingsanslaget för 2016 för åtgärder för att minska väntetiderna. Sammanfattning av ärendet Sedan tidigare har SKL utfärdat rekommendationer för assisterad befruktning för par. Rekommendationen uppdateras med anledning av ny lagstiftning från 1 april 2016 gällande ensamstående kvinnor och assisterad befruktning. Syftet med rekommendationen är att åstadkomma en kunskapsbaserad och jämlik vård. Detta genom att få enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande till de patienter som genomgår behandling inom det offentliga åtagandet för assisterad befruktning. Rekommendationen definierar vissa centrala begrepp, anger vissa grundläggande kriterier för genomförande, anger övre och undre åldersgränser samt antalet behandlingar som ska ingå i det offentliga åtagandet. Uppdateringen innebär att samma sak som tidigare gällde par nu även omfattar ensamstående kvinnor. Ytterligare en förändring är att SKL nu rekommenderar en undre åldersgräns, nämligen 25 år, samma som gäller vid ansökan om adoption. I Västra Götalandsregionen (VGR) är väntetiderna till in vitro fertilisering (IVF) idag 6-8 månader och för donation månader. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

103 Datum Diarienummer HS (3) Fördjupad beskrivning av ärendet Ensamstående kvinnor som önskar ett barn kan nu söka hjälp hos den svenska hälso- och sjukvården. Utredningen görs på en gynekologisk mottagning, en kvinnoklinik på ett sjukhus eller en privat fertilitetsklinik. Utredningen kring assisterad befruktning ska omfatta en undersökning för att bedöma om det finns medicinska förutsättningar för graviditet. Efter utredningen avgörs individuellt för varje kvinna, vilken behandling sjukvården erbjuder. Socialstyrelsen skriver i sina föreskrifter att hänsyn bör tas till parets inbördes relation eller den ensamståendes sociala nätverk. I prövningen av parets eller den ensamstående kvinnans psykologiska och sociala förhållande bör en yrkesutövare med beteendevetenskaplig kompetens delta. Sedan tidigare har SKL utfärdat rekommendationer för assisterad befruktning för par, och med anledning av att lagen nu även omfattar ensamstående kvinnor, har SKL:s sjukvårdsdelegation uppdaterat rekommendationerna. Uppdateringen innebär att samma sak som tidigare gällde par nu även omfattar ensamstående kvinnor. En förändring är att SKL nu rekommenderar en undre åldersgräns, nämligen 25 år, samma som gäller vid ansökan om adoption. SKL rekommenderar att assisterad befruktning för ensamstående ska ingå i högkostnadsskyddet, precis som för par. Landstingen/regionerna beslutar själva om avgifter. På Reproduktionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, omhändertas patienter enligt tidigare uppdrag: för infertilitetsutredning, assisterad befruktning (IVF), preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD), fertilitetsbevarande åtgärder, samt ägg- respektive spermiedonation. Under de senaste åren har remissinflödet för IVF och fertilitetsbevarande åtgärder nästan fördubblats. Den ökade förfrågan för IVF-behandling kan bland annat förklaras med stigande ålder hos kvinnor som planerar sin första graviditet. Fertilitetsbevarande åtgärder erbjuds till patienter med malign sjukdom inför behandling samt till personer som ska genomgå könskorrigerande behandling. Under senaste året har inflödet av remisser för ovannämnda grupper ökat kraftigt. Cancerpatienter som remitteras för fertilitetsbevarande åtgärder behöver oftast akut omhändertagande, och behandling görs vanligen inom några dagar efter remissmottagandet. Resurser, lokaler och utrustning på reproduktionsmedicin med tillhörande laboratorium är begränsade men används optimalt. Antal ägguttag per år används som en indikator för verksamhetens produktionsvärdering. Under 2011 låg antalet ägguttag på Verksamhetens nuvarande produktionskapacitet ligger på 1200 ägguttag per år, vilket är högst i riket jämfört med andra offentliga kliniker. Med befintliga resurser finns ingen möjlighet att öka patientgenomflödet ytterligare. Enligt kalkyler som utförts i samarbete med logistiker, skulle verksamheten behöva öka antalet ägguttag till 1700 inom de närmaste åren för att uppnå väntetider som ligger inom vårdgarantin. Utöver detta tillkommer behandlingar

104 Datum Diarienummer HS (3) med spermiedonation för ensamstående, en verksamhet som kräver omfattande resurser. Vårdgaranti, nuläge I slutet av april 2016 står 479 par på planeringslista för IVF, 280 par har väntat längre än 60 dagar, varav 205 har väntat längre än 90 dagar. För fertilitetsutredning står 287 par på planeringslista, 134 par har väntat längre än 60 dagar, varav 66 par har väntat längre än 90 dagar. Aktuell väntetid för IVF är ca 6-8 månader och för donation ca månader. Beräknade kostnader för utökat uppdrag - behandling av ensamstående kvinnor i VGR Det är i nuläget inte möjligt att exakt beräkna antalet ensamstående kvinnor som kommer att söka behandling. Socialstyrelsen estimerar antalet till 800 för hela Sverige. Med det stora upptagningsområde som VGR har, räknar Sahlgrenska Universitetssjukhuset med kvinnor per år, vilket skulle motsvara insemineringar och IVF-behandlingar med donerade spermier per år, med kostnader mellan miljoner SEK. Lagändring föreslås Hittills har assisterad befruktning, IVF, med donerade könsceller bara fått utföras på landets universitetssjukhus. Socialstyrelsen har föreslagit att även andra vårdenheter, som länssjukhus och privata vårdgivare, ska kunna få tillstånd att utföra sådana behandlingar. För att utvidgningen ska bli möjlig föreslår Socialstyrelsen en ändring i lagen om genetisk integritet. Beredning Beredning av ärendet har skett med reproduktionsmedicin, SU. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Karin Fröjd Avdelningschef Ytterligare information Länk till SKL rekommendationen: Rekommendation-assisterad-befruktning-forslag pdf Besluten skickas till Reproduktionsmedicin, SU Karin Fröjd

105 Ärende 9

106 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 9 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Malena Lau Telefon: E-post: malena.lau@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Uppdrag angående regional medicinsk riktlinje, eller motsvarande, kring att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder Förslag till beslut 1. Socialstyrelsens kunskapsstöd om hedersrelaterat våld och förtryck sprids till berörda vårdverksamheter. 2. Uppdraget omhändertas också genom förslag till beslut i ärendena motion om inrättandet av ett resurscentrum för hedersrelaterat våld, och motion om framtagandet av en regional strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram en regional medicinsk riktlinje, eller motsvarande, med utgångspunkt i handledningen Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder från Nationellt centrum för kvinnofrid. Ärendet återremitterades på hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde för samberedning med RS och RS Det finns tydliga riktlinjer om att det är förbjudet att utfärda oskuldsintyg och det är viktigt att vårdverksamheterna inom Västra Götalandsregionen har kompetens och känner trygghet i mötet med patienter som söker för oro kring oskuld och heder. Vid sidan av att sprida aktuellt informationsmaterial är förslaget att detta arbete samordnas inom ramen för en regionövergripande strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. En sådan föreslås tas fram i ärende HS , motion av Karin Engdahl m fl (S) om en regional strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. I ärende HS , motion av Matz Dovstrand (SD) om inrättande av resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck föreslås också att det genomförs en kartläggning av vilka verksamheter som arbetar mot/med hedersrelaterat våld, hot, förtryck och kontroll samt mot/ med sexualiserat våld, övergrepp, hot, förtryck, kontroll och sexualiserade trakasserier. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

107 Datum Diarienummer HS (3) Fördjupad beskrivning av ärendet Frågan om oskuldkontroll och oskuldsintyg fick under hösten 2015 en stor medial uppmärksamhet. Det påvisades att några läkare genomförde oskuldskontroll och utfärdade oskuldsintyg, trots att Socialstyrelsens riktlinjer anger att vården inte ska utföra dylika uppgifter. Med anledning av den mediala uppmärksamheten gjorde Socialstyrelsen ett uttalande på sin hemsida där de förtydligar att oskuldskontroller är förbjudna. De hänvisar där till regeringsformen som ger ett uttryckligt skydd mot påtvingade fysiska ingrepp samt till patientsäkerhetslagen. Socialstyrelsen hänvisar också till sin skrift: Vänd dem inte ryggen ett utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck, som syftar till att stödja offentliga myndigheter att bli bättre på att ge dem som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck den hjälp och det stöd som de behöver och har rätt till. Handledningsmaterialet Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder från Nationellt centrum för kvinnofrid är ytterligare ett stöd i arbetet för dem som möter kvinnor och familjer som söker för frågor kring oskuldsintyg. Vid sidan av skriftligt utbildningsmaterial finns det ett antal instruktionsfilmer om vad som är viktigt att tänka på i mötet med utsatta patienter. Detta material ska spridas till de verksamheter i Västra Götalandsregionen som träffar kvinnor som riskerar att utsattas för hedersrelaterade situationer. Vården har ett ansvar att ge de flickor och kvinnor som drabbas ett tryggt bemötande och det stöd och den information som de och deras familjer behöver. Om det handlar om ett barn som far illa, eller riskerar att göra det, är hälso- och sjukvården även skyldig att anmäla det till socialtjänsten. Ett argument för att skriva oskuldsintyg är att det skulle kunna hjälpa en utsatt kvinna att undvika våld eller andra repressalier. Men huruvida en kvinna har debuterat sexuellt eller inte är inte medicinskt möjligt att avgöra. Det är därför varken medicinskt eller etiskt försvarbart att utfärda sådana intyg. Efterfrågan på oskuldsintyg är dock inte enbart är en vårdfråga som handlar om okunskap kring grundläggande anatomi utan relaterar till problematik kring hedersrelaterat våld och förtryck. I svaret till motionen om inrättandet av ett resurscentrum för hedersrelaterat våld och förtryck (RS ) föreslås en kartläggning göras för att belysa hur hälso- och sjukvården kan få konkret hjälp och stöd av redan befintliga verksamheter och system inom och utom den egna organisationen samt ge förslag på möjliga utvecklingsspår. VKV har till exempel inlett ett samarbete med Närhälsans ledningsgrupp för att ta fram rutiner för hälso- och sjukvårdens operativa arbete avseende möten med patienter som har utsatts för/riskerar att utsättas för könsstympning, barn- och tvångsäktenskap samt frågeställningar om oskuldsintyg. Erfarenheterna från detta pilotprojekt i Göteborg kan förhoppningsvis användas i hela regionen. Ett viktigt led i arbetet som rör mödomshinnan och oskuldsintyg är att göra frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa talbara i regionens alla hälso- och sjukvårdsverksamheter. För att kunna erbjuda bästa möjliga stöd till berörda patienter är det bra att det finns en samlad kompetens och samsyn kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i regionen som kan stötta vårdverksamheter som möter patienter som söker för oro kring oskuld och heder. Därför föreslås bifall till motionen om

108 Datum Diarienummer HS (3) framtagandet av en regional strategi för SRHR och implementeringen av denna. Detta kan stärka inte kompetensen i bemötandet kring sexuell hälsa, och möjliggöra ett sammanhållet förebyggande arbete där exempelvis insatser för att krossa myterna om mödomshinnan samt sprida medvetenhet om rätten till sin kropp och sexuella hälsa till unga kvinnor skulle ingå. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Sylvia Määttä Avdelningschef Systemutveckling och strategi Skickas till: Sylvia Määttä - för genomförande Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer- för genomförande Avdelning mänskliga rättigheter- för genomförande

109 Ärende 10

110 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 10 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Kristina Süvari Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Svar på förfrågan från Kommittén för mänskliga rättigheter om hjälpmedelsjour Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lämnar svar till kommittén för mänskliga rättigheter i enlighet med upprättat förslag. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att utreda möjligheten att utöka tjänsten Avhjälpande underhåll inom ramen för Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Sammanfattning av ärendet Kommittén för mänskliga rättigheter har skickat förfrågan till hälso- och sjukvårdsstyrelsen om möjligheterna att erbjuda jour även för andra hjälpmedel än de som idag faller inom ramen för att prioriteras för akut hjälp. I dagens avtal kring försörjning av personliga hjälpmedel är akut avhjälpande underhåll begränsat till hjälpmedel som används för att kunna sköta basala behov som att äta och dricka, förflytta sig till och från toalett eller säng, eller situationer där det finns risk för vårdskada. Ärendet behandlades av den politiska beredningsgruppen för hjälpmedelsfrågor Beredningsgruppen förordar att möjligheten att utöka tjänsten Avhjälpande underhåll inom ramen för Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel utreds. Fördjupad beskrivning av ärendet Hjälpmedelscentralen har tidigare, i samband med önskemål om att utöka tjänsten jourreparation till att även gälla elrullstol, gjort en uppskattning av konsekvenser för att kunna hantera detta. Tillkommande kostnader omfattar utökat antal hjälpmedelstekniker, samt ytterligare kostnader såsom större servicelager, eftersom jour också en innebär en omedelbar tillgång till reservdelar i hela regionen. Uppskattad tillkommande kostnad för enbart jourreparation av elrullstolar är 3,5 mnkr. Förfrågan från kommittén för mänskliga rättigheter inte är begränsad till elrullstolar, och det finns ingen beräkning av kostnader för Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

111 Datum Diarienummer HS (2) att erbjuda jour även för andra hjälpmedel än de som idag faller inom ramen för att prioriteras för akut hjälp. Vid förfrågan till övriga landsting i Sverige anger de svar Västra Götaland fått in (13 stycken) att den servicenivå som efterfrågas av kommittén för mänskliga rättigheter inte erbjuds. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Karin Fröjd Avdelningschef vårdens innehåll och kunskap Bilaga Svar på förfrågan från Kommittén för mänskliga rättigheter om hjälpmedelsjour Besluten skickas till Kommittén för mänskliga rättigheter Sylvia Määttä, för vidarebefordran till hälso- och sjukvårdsstyrelsens brukarråd Anders Carlqvist, för genomförande av utredning

112 1 (2) Datum Diarienummer HS Ert diarienummer RHK Kommittén för mänskliga rättigheter Svar på förfrågan från kommittén för mänskliga rättigheter om hjälpmedelsjour Kommittén för mänskliga rättigheter har i en skrivelse daterad gjort en förfrågan till hälso- och sjukvårdsstyrelsen om möjligheterna att erbjuda jour också för andra hjälpmedel än de som idag faller inom ramen för att prioriteras för akut hjälp. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bedömer att möjligheten att utöka tjänsten Avhjälpande underhåll inom ramen för Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel bör utredas. Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel reglerar den gemensamma försörjningen av personliga hjälpmedel för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna, samt vårdgivarnas och Hjälpmedelscentralens samarbete kring denna verksamhet. Hjälpmedelscentralen i Västra Götaland är leverantören av de hjälpmedel som ingår i samarbetsavtalet. Hjälpmedelscentralens åtagande specificeras i samarbetsavtalets bilaga A: Tjänstespecifikation enligt Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Inom tjänsten Avhjälpande underhåll regleras även Akut avhjälpande underhåll respektive Jourreparation. Akut avhjälpande underhåll är en åtgärd som efter förskrivarens bedömning ska lösa ett akut behov för patienten och ska utföras senast 8 arbetstimmar (dagtid, vardagar) efter att arbetsorder registrerats i beställningssystemet. Akut avhjälpande underhåll är begränsat till hjälpmedel som används för att kunna sköta basala behov som att äta och dricka, förflytta sig till och från toalett eller säng, eller situationer där det finns risk för vårdskada. Det gäller även kommunikationshjälpmedel, för att kunna meddela sig och motta information för att tillgodose de basala behoven. Jourreparation gäller avhjälpande underhåll som ska utföras även utanför ordinarie arbetstid, och gäller för personligt förskrivna sängar och personlyftar. Jourreparation kan utföras vardagar kl samt dygnet runt lördagar, söndagar och helgdagar. Inställelsetiden är max 5 timmar. Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

113 Svar från hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2 (2) Jourreparation av andra hjälpmedel ingår alltså inte i tjänsten Avhjälpande underhåll. Tjänsten ingick inte heller i föregående avtal för hjälpmedelsförsörjning ( ). Vårdgivarnas ställningstagande, som kommer till uttryck i Guide till tjänsterna i samarbetsavtalet, är att det är hjälpmedlen säng och personlyft, som i ordinärt boende ska kunna repareras dygnet runt sju dagar i veckan. Ställningstagandet grundar sig i att det är just basala behov (äta och dricka, förflytta sig till och från toalett eller säng) eller vid risk för vårdskada, som hälso- och sjukvården kan ansvara för att tillgodose även på jourtid. Med anledning av frågan från Kommittén för mänskliga rättigheter kommer möjligheten att utöka tjänsten Avhjälpande underhåll inom ramen för Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel att utredas. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

114 Ärende 11

115 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 11 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Tomas Bremholm Telefon: E-post: Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rutin för uppföljning av offentligt finansierade privata vårdgivare i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer Rutin för uppföljning av offentligt finansierade privata vårdgivare i Västra Götalandsregionen 2. Rutin för uppföljning av offentligt finansierade privata vårdgivare i Västra Götalandsregionen tillämpas från och med Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att organisera arbetet med uppföljning enligt rutinen. Sammanfattning av ärendet Sedan ska Regionfullmäktige varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Syftet är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Som offentlig organisation är Västra Götalandsregionen beroende av allmänhetens förtroende för medarbetarnas saklighet och opartiskhet. Granskning och uppföljning av vårdgivares verksamheter måste ske på ett tillförlitligt och ändamålsenligt sätt. Uppföljning ska hanteras på likartat sätt oavsett om verksamheten drivs i egen regi eller av privata utförare för att säkra trovärdighet samt ge en helhetsbild av vårdens utförande. Rutin för uppföljning av offentligt finansierade privata vårdgivare i Västra Götalandsregionen ger förslag på hur uppföljnings- och kontrollverksamheten ska genomföras och, vad gäller fördjupad uppföljning, kunna organiseras. Beredning Framtagandet av rutinen har gjorts av en arbetsgrupp inom koncernkontoret bestående av företrädare för olika avtalsformer visavi privata vårdgivare. I beredningsprocessen har företrädare för privata vårdgivare fått ta del av förslagen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

116 Datum Diarienummer HS (2) samt fått möjlighet att yttra sig rörande innehållet. Rutindokumentet har även föredragits Centrala MBL-gruppen Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Besluten skickas till Tomas Bremholm, för genomförande. Branschrådet för externa vårdgivare, för kännedom.

117 Rutin för uppföljning av offentligt finansierade privata vårdgivare i Västra Götalandsregionen. Version 1.0 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

118 1 Innehållsförteckning 1. Om rapporten... 4 Terminologi... 4 Bakgrund och syfte... 4 Årsplanering... 4 Omfattning Avtal och rättsliga utgångspunkter... 6 Lagstiftningen avseende den nationella taxan... 6 Upphandling enligt LOU eller LOV... 6 Tandvårdslagen... 7 Revision... 8 Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn... 8 Inspelning av samtal... 8 Att granska patientjournaler... 9 Sekretess och tystnadsplikt i hälso- och sjukvården... 9 Sekretessbrytande regler Hur får granskning av patientjournaler gå till? Granskning inför avtals tecknande Syfte Ansvar Processförlopp Särskilda åtgärder för att förebygga ekonomisk brottslighet Granskning av vårdvalsenheter Granskning vid samverkansavtal enligt LOL och LOF Löpande uppföljning Förebyggande verksamhet Planering Insamling av information Juridiska förhållanden Ekonomiska förhållanden Produktionsförhållanden Incitament till fördjupad uppföljning För läkare med avtal enligt LOL: Månadsvis sammanställning av avtal enligt LOL och LOF Medicinska kvalitetsindikatorer... 19

119 2 Brukaruppfattning Uppföljningsmöten Dokumentation Fördjupad uppföljning Organisering av fördjupad uppföljning Planering av fördjupad uppföljning, på förekommen anledning Formulera frågeställning Specificera metod Skriv intervjufrågor och granskningsformulär Kommunicera med utföraren Ordna det praktiska Kommunicera internt Insamling av information Markörer, indikatorer Avvikelser Patientsäkerhetsberättelsen Bedömning av intern kontroll Uppföljningsmöten Övrigt underlag Besök på utbudspunkten Platsbesök Intervjuer Inspelning av samtal Dokumentgranskning Att granska patientjournaler Sekretess och tystnadsplikt i hälso- och sjukvården Avslutning av besök på utbudspunkten Analys Granska delarna Lägg samman Värdera kraven Kompletterande fördjupad uppföljning Patientintervjuer Dokumentation Förslag till åtgärder Beslut, dokumentation och kommunicering... 31

120 3 Allmänt Beslut per typ av uppföljning Ansvarsfördelning Dokumentation Åtgärder som följd av fördjupad uppföljning Exempel på åtgärder som kan vidtas Kommunikationsplan Uppföljning av åtgärder Arbetsgrupp... 36

121 4 1. Om rapporten Terminologi I detta dokument har vi valt att använda begreppen vårdgivare och leverantör som benämningar på de privata vårdgivare som berörs. Med benämningen vårdgivare syftar vi på den som utför det uppdrag som avses i avtalet med Västra Götalandsregionen. Med benämningen leverantör syftar vi på det företag som avtalet tecknats med. Med benämningen beställaren avser vi hela Västra Götalandsregionen med alla politiska instanser som beställer hälso- och sjukvård samt undertecknar avtal. Med en privat utförare avses en hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs i annan juridisk form än landstingets egen, som inte är ett hel- eller delägt landstingskommunalt bolag, landstingskommunal stiftelse eller kommunalförbund. I denna skrift avses både landsting och regioner när vi i det följande skriver landsting. Handläggningen sköts av tjänstemän, som stöd till de politiska organen. Bakgrund och syfte Västra Götalandsregionen (VGR) är en politiskt styrd organisation som styrs av förtroendevalda politiker. Den politiska organisationen omfattar regionfullmäktige samt alla nämnder, styrelser, kommittéer, utskott och beredningar. Hälso- och sjukvårdsnämndernas uppgift är att verka för god hälsa och vård på lika villkor. Vårdverksamheten bedrivs av såväl inomregionala vårdgivare som privata vårdgivare. Att vårdverksamhet ska följas upp av regionen framgår av kommunallagen (KL 1991:900). Regionfullmäktige ska därför, sedan 1 januari , varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Syftet med förändringarna i kommunallagen är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Som offentlig organisation är Västra Götalandsregionen beroende av allmänhetens förtroende för medarbetarnas saklighet och opartiskhet. Granskning och uppföljning av vårdgivares verksamheter måste ske på ett tillförlitligt och ändamålsenligt sätt. Resultaten från granskningarna måste även hanteras likvärdigt. Det är därför angeläget att processen är tydlig och ändamålsenlig. Uppföljning hanteras på likartat sätt oavsett om verksamheten drivs i egen regi eller av privata utförare för att säkra trovärdighet samt ge en helhetsbild av vårdens utförande. För att uppnå ovan beskrivna syfte utformas i denna rapport förslag på hur uppföljnings- och kontrollverksamheten ska genomföras och, vad gäller fördjupad uppföljning, kunna organiseras. Årsplanering En årlig handlingsplan är lämpligen det dokument som beskriver och ger struktur åt processen uppföljning. Syftet med uppföljningsplanen är att ge svar på frågorna VEM gör VAD, HUR, NÄR och VARFÖR. En årlig uppföljningsplan kan exempelvis innehålla: Sammanfattning av nuläge, tidigare uppföljningar Vad som ska följas upp Prioritering Hur det ska genomföras 1 SFS 2014:573,

122 5 Vilka funktionen som ska följa upp (ansvarig) Resurser Hur ofta Omfattning Denna rapport baseras på följande lagrum: Lagen om offentlig upphandling, LOU (2007:1091) Lagen om valfrihetssystem, LOV (2008:962) Lag om läkarvårdsersättning, LoL (1993:1651) Förordning om läkarvårdsersättning, FoL (1994:1121) Lag om ersättning för fysioterapi, LoF (1993:1652) Förordning om ersättning för fysioterapi, FoF (1994:1120) Tandvårdslagen, (1998:554) Rapporten tar även utgångspunkt i följande dokument: Basmodell för uppföljning av primärvård, Sveriges Kommuner och Landsting Modell för fördjupad uppföljning, Sveriges Kommuner och Landsting Organiseringen av uppföljning och kontroll innefattar såväl löpande uppföljning som fördjupad uppföljning där den förstnämnda ses som en basmodell att användas vid regelbunden kontakt mellan Västra Götalandsregionen och vårdgivaren. Den fördjupade uppföljningen ses som en kompletterande kontroll i de fall där indikationer på missförhållanden, ekonomiska eller kvalitetsmässiga, uppfattas vid den löpande uppföljningen eller kommer till Västra Götalandsregionens kännedom på annat sätt. Denna rapport syftar till att ge stöd för både ledning och medarbetare att systematiskt och fortlöpande utveckla, följa upp och säkra kvaliteten i uppföljda verksamheter. Utformningen är avsiktligt tänkt att fungera som ett referensdokument för praktiskt bruk, vilket gör att samma text kan förekomma på flera ställen och därmed riskera att upplevas som upprepning. Det störningsmomentet bedöms av arbetsgruppen som underordnat fördelen att snabbt finna den uppgift som söks.

123 6 2. Avtal och rättsliga utgångspunkter Grundlagsstöd för att en region 2 ska kunna lämna över verksamhet till privata utförare finns i 12 kap 4 regeringsformen, RF, där det framgår att förvaltningsuppgifter kan lämnas över till juridiska personer och enskilda individer. I 3 kap 16 kommunallagen, KL, anges att en region efter beslut av fullmäktige får lämna över vården av en landstingskommunal angelägenhet, för vars handhavande inte särskilt föreskrivits, till en juridisk person eller en enskild individ. I paragrafen anges också att landstinget behåller sitt huvudmannaskap för verksamheten, om inte annat är särskilt föreskrivet. Det stadgas vidare att om det i lag eller förordning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighetsutövning, så får den inte överlämnas med stöd av denna bestämmelse. Enligt 3 hälso- och sjukvårdslagen, HSL, ska varje landsting erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta, kvarskrivna eller stadigvarande vistas inom landstinget. Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt HSL. Landstinget ska då ange de särskilda villkor som gäller för överlämnandet. Lagstiftningen avseende den nationella taxan Regler om samverkansavtal finns i de så kallade taxelagstiftningarna, det vill säga lag om läkarvårdsersättning, LoL, förordning om läkarvårdsersättning, FoL, lag om ersättning för fysioterapi, LoF, samt förordning om ersättning för fysioterapi, FoF. Ersättning enligt någon av dessa taxelagstiftningar lämnas bara till vårdgivare som har ett samverkansavtal med landstinget 3. Upphandling enligt LOU eller LOV När Västra Götalandsregionen ingår ett vårdavtal ska beställaren tillämpa LOU eller LOV. Av KL framgår att Västra Götalandsregionen har det yttersta ansvaret för uppgifter som anförtrotts åt en privat utförare 4. Där ställs krav på att beställaren ska kunna kontrollera och följa upp verksamheten. Beställaren ska dessutom genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Regionfullmäktige ska anta ett program med mål och riktlinjer för de kommunala angelägenheter som lämnas över till privata utförare 5. Detta program ska omprövas varje mandatperiod. Någon närmare vägledning om vilken uppföljning som ska ske, hur och vad kommunerna och landstingen ska göra, finns varken i KL eller i förarbetena 6. Enligt KL har de landstingskommunala nämnderna, var och en inom sitt område, ansvar för verksamheten 7. I ansvaret ligger att verksamheten stämmer med regionfullmäktiges övergripande mål, att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar, förordningar och reglementen och att den interna 2 I detta dokument används benämningen region som ersättning, synonymt med benämningen landsting vilket oftare används i lagtext st LoL och 5 1 st LoF 4 3:19 och 3:19a KL 5 3 kap 19b KL 6 SOU 2013:53, s kap 7 KL

124 7 kontrollen är tillräcklig. Detta gäller även om skötseln av en landstingskommunal verksamhet lämnats över till någon annan, till exempel en privat utförare. LOU och LOV är båda lagstiftningar som grundar sig på EU-direktiv. Det är bestämmelserna om de fria rörligheterna och de allmänna rättsprinciper som grundas på dessa artiklar som utgör grunden för EU-direktiven om offentlig upphandling 8. Dessa allmänna rättsprinciper är principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Proportionalitetsprincipen innebär att de krav som en upphandlande myndighet ställer i upphandlingen måste vara rimliga i förhållande till behov och ha ett samband med det som upphandlas. När Västra Götalandsregionen väljer att upphandla exempelvis en vårdtjänst, antingen genom LOU eller LOV, behöver beställaren avtalsrättsligt reglera möjligheterna till kontroll och uppföljning av tjänsten. Det måste redan i förfrågningsunderlaget framgå vad som kommer att följas upp under avtalsperioden samt när och hur denna uppföljning kommer att ske. Beställaren behöver även redan i förfrågningsunderlaget tillförsäkra sig möjligheten att kunna granska verksamheten på förekommen anledning. I Västra Götalandsregionen benämns förfrågningsunderlagen genomgående som Kravoch kvalitetsbok för respektive vårdval. Det ska tydligt framgå för alla potentiella anbudsgivare vilka krav som beställaren ställer både på utföraren och på tjänsten. Den konkreta rätten till granskning följer av parternas avtal, varför avtalen bör vara så allmängiltiga och tydliga som möjligt. Den avtalade rätten till granskning omfattar endast den verksamhet som avtalet avser. Det ska även av avtalen framgå vilka sanktioner som kan komma ifråga om det vid en granskning framkommer brister i verksamheten. När det gäller LOV är det viktigt att komma ihåg att även egenägd verksamhet inom Västra Götalandsregionen finns med i valfrihetssystemen. Det förfrågningsunderlag som tagits fram enligt LOV gäller då även för den egenägda verksamheten. Egenägd verksamheten ska alltså följas upp och behandlas på samma sätt som privata utförare. Tandvårdslagen Tandvårdsverksamheten inordnas under tandvårdslagen (1985:125). I lagen sägs att beställaren ska planera tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov av tandvård. Planeringen ska avse även den tandvård som erbjuds av annan, till exempel privata vårdgivare. I planeringsansvaret ingår att ansvara för uppföljning. Den del av tandvårdsverksamhet som kan och ska följas upp, kvalitetsmässigt och ekonomiskt, är barn- och ungdomstandvård 3-19 år, tandvård för unga vuxna år, nödvändig tandvård, N- tandvård), tandvård som led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid (S-tandvård) samt tandvård till personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (F-tandvård). I uppföljningsplan för barn- och ungdomstandvården följs de riktlinjer upp, vilka gäller för verksamheten. Planen är tänkt att genomföras i form av enkät till de privata tandläkarna. Syftet med planen är dels att få en bild över hur följsamheten till riktlinjerna ser ut, dels att undersöka hur vårdgivarna kan bistås. Uppföljning av det särskilda tandvårdsstödet sker i form av kvalitetsgranskning. Till följd av att patientsäkerhetslagen och patientdatalagen även omfattar tandvårdslagen innebär det att 8 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), Rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004

125 8 journalgranskning måste följa samma principer som övrig hälso- och sjukvård. Jämförelse görs mellan den utförda och den fakturerade vården. I vissa fall är avvikelsen betydlig. Genom kvalitetsgranskningen har betydande besparingar kunnat göras. Revision Fördjupad uppföljning enligt denna modell ska inte sammanblandas med revision enligt 9 kap KL. Revisorerna har uppdraget att granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden, även sådan som utförs av privata utförare. De granskar om verksamheten är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande samt om den interna kontrollen som nämnden ansvarar för är tillräcklig. Därför är det är viktigt att beställaren även i avtalet skriver in att Västra Götalandsregionens revisorer ska ges möjlighet att granska den privata utförarens verksamhet, så att revisorerna ska kunna fullgöra sitt uppdrag att granska den ansvariga nämnden. Revisorernas möjlighet att granska hos den privata utföraren sträcker sig lika långt som Västra Götalandsregionens möjlighet att följa upp och kontrollera enligt avtalet. I granskningen anlitar Västra Götalandsregionen revisorer sakkunniga i enlighet med 9 kap 8 KL. Sakkunniga kan vara externa konsulter eller anställda av revisorerna. De sakkunniga utför granskningen på revisorernas uppdrag, med rätt att såväl efterfråga som ta emot information. Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvården och deras personal (7 kap. 1 patientsäkerhetslagen, PSL). Tillsynen omfattar både privata och offentliga vårdgivare. Tillsynen innebär att granska att verksamheten och personalen uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Om det upptäcks brister och missförhållanden i en privat vårdgivares verksamhet så är det mot denne som kritik ska riktas, inte mot huvudmannen. Inspelning av samtal Det är inte ovanligt att en enskild person, vid exempelvis ett telefonsamtal med en tjänsteperson, spelar in samtalet utan att tjänstepersonen är medveten om det. Det händer också att samtal vid fysiska möten spelas in, exempelvis via mobiltelefon, utan att alla närvarande känner till det. Det som reglerats i brottsbalken (BrB) 9 är att olovligen avlyssna eller spela in tal i enrum (t.ex. diktamen) och samtal mellan andra. Det är alltså inte förbjudet att spela in ett samtal som man själv deltar i, oavsett om man talar om det för sin samtalspartner eller inte. Det finns inte heller något förbud för den som deltar i ett sammanträde exempelvis hos en myndighet att spela in mötet på band, även om det sker utan att de andra deltagarna vet om det. Justitieombudsmannen, JO, har uttalat sig 10 i fråga om lämpligheten av att använda sig av bandupptagning som efterforskningsmetod vid revision. Myndigheten som genomförde revisionen hade inte informerat den granskade företagaren, dennes anställda eller kunder om att samtalen dem emellan spelades in. JO menade att rent principiellt ska bandupptagning bara användas i rena 9 4 kap 9a BrB, olovlig avlyssning. 10 JO dnr

126 9 undantagsfall, då mycket tungt vägande skäl kan anföras för det och andra metoder bedöms helt olämpliga. Bandupptagning ska bara användas när den som revideras samtycker till det. Detta samtycke ska dokumenteras på ett lämpligt sätt så att det inte kan ifrågasättas i efterhand ansåg JO. JO framhöll också att metoden bara får användas när det kan ske utan risk för den personliga integriteten. Slutligen menade JO att ett beslut om bandupptagning ska ske på chefsnivå. Att granska patientjournaler En vanlig metod för att granska en utförares verksamhet är att granska patientjournaler. Genom att granska patientjournaler kan man exempelvis kontrollera om korrekt ersättning har utbetalats till utföraren. Det har i förarbeten och praxis 11 framhållits att det i princip är utförarens sak att visa att det finns en grund för det ersättningsanspråk som den framställer gentemot beställaren. Patientjournal och remiss får då ses som utförarens debiteringsunderlag. Granskning av patientjournaler blir därigenom en mycket viktig del av Västra Götalandsregionens uppföljning av utförare. Sekretess och tystnadsplikt i hälso- och sjukvården Inom den allmänna 12 hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgifter om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, 25 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Detta så kallade omvända skaderekvisitet innebär att uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i en patientjournal i princip bara lämnas ut med den enskildes samtycke (10 kap 1 OSL) eller med stöd i OSL eller en lag eller förordning som OSL hänvisar till (8 kap 1 OSL). Av 2 kap 1 OSL framgår att det är förbjudet för både myndigheter och personer med tystnadsplikt att röja uppgifter som är sekretessbelagda enligt OSL. Ett röjande kan ske muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt (3 kap 1 OSL). Den personkrets som omfattas av sekretessreglerna är personal verksam i det allmännas hälso- och sjukvård, det vill säga all personal vare sig verksamheten avser det egentliga vårdarbetet eller administrativt, tekniskt eller ekonomiskt arbete 13. Regionanställd personal som genomför en granskning av patientjournaler har alltså tystnadsplikt avseende de uppgifter om en patient som de kan få reda på vid granskningen. Det är vanligt att Västra Götalandsregionen istället väljer att anlita en extern granskare (exempelvis en konsultfirma) för att genomföra granskningen. Beställaren ska då ha ingått ett avtal med denna granskare, där det av avtalet framgår vilket uppdrag granskaren ska genomföra. I detta avtal ska beställaren ha skrivit in en klausul om tystnadsplikt för granskaren, om denna är en juridisk person. OSL är som regel inte tillämplig på juridiska personer. Däremot är OSL tillämplig på fysiska personer (uppdragstagare) som har ett uppdrag hos en myndighet (exempelvis en region) 14. Uppdraget skulle ha utförts av en tjänsteperson hos myndigheten, men om myndigheten istället väljer att ta in en uppdragstagare (exempelvis en konsult) istället, så jämställs denne med en arbetstagare 11 Prop. 1993/94:75, sid. 89, samt Stockholms tingsrätt, mål T , meddelad 14 mars 2011, sid Med begreppet allmänna hälso- och sjukvården avses här den hälso- och sjukvård som bedrivs av landstingen i dess egen regi. 13 Sid. 25:1:3, supplement 11, jan 2015 av Offentlighets- och sekretesslagen, en kommentar av E Lenberg, U Geijer och A Tensjö. 14 Sid. 2:1:3, supplement 11, jan 2015 av Offentlighets- och sekretesslagen, en kommentar av E Lenberg, U Geijer och A Tensjö.

127 10 hos myndigheten i sekretesshänseende. Man skulle kunna se det som att en inhyrd konsult, som genomför en granskning hos en privat utförare på uppdrag av en region därigenom har samma tystnadsplikt som en regionanställd. Granskaren av patientjournalerna omfattas således av sekretessreglerna i OSL. De uppgifter granskaren får kännedom om, som kan röra en enskilds hälsotillstånd med mera, får granskaren inte föra vidare utan att uppgifterna avidentifieras. Reglerna om sekretess för personal inom privat bedriven hälso- och sjukvård 15 återfinns i 6 kap PSL. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal får inte obehörigen röja vad denne fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i sin verksamhet (6 kap 12 PSL). Men det framgår även av samma lagparagraf att [s]om obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. Sekretessbrytande regler Västra Götalandsregionen har organiserat sin verksamhet i en beställar-/utförarmodell vilket innebär att vården utförs i en eller flera förvaltningar (t.ex. för sjukhusvård respektive primärvård). Uppföljningen av verksamheten ligger i ytterligare en annan förvaltning. Varje förvaltning har sedan en egen politisk nämnd eller styrelse som ansvarar för verksamheten. Detta medför att förvaltningarna ses som olika myndigheter i lagens mening. Vid granskning av egenägd verksamhet hindrar inte hälso- och sjukvårdssekretessen att uppgifter om en enskilds hälsotillstånd lämnas från en myndighet som bedriver hälso- och sjukvård till en annan sådan myndighet i samma landsting (25 kap 11 5 p OSL). För privata utförare verksamma enligt LoL och LoF, finns det regler i lagarna för att utföraren ska lämna upplysningar till landstinget (se nedan). Därigenom begår inte utföraren något brott mot tystnadsplikten då denne visar upp eller lämnar över kopior av patientjournaler till landstinget som granskar utförarens verksamhet. När det gäller privata utförare med avtal som upphandlats enligt LOU och LOV finns ingen motsvarande lagstiftning, som möjliggör att utföraren kan bryta tystnadsplikten och låta Västra Götalandsregionen granska patientjournaler som inte är avidentifierade för granskaren. Enligt 5 kap 4 patientdatalagen (PDL) är utlämnande av patientjournal genom direktåtkomst till personuppgifter bara tillåten i den utsträckning som anges i lag eller förordning. För närvarande finns bara tre utlämnanden genom direktåtkomst som är tillåtna enligt PDL. Inget av dessa tre utlämnandemöjligheter avser granskning av enskildas patientjournaler för uppföljning av en privat utförares verksamhet. Detta innebär att privata utförare inte har rätt att ge Västra Götalandsregionen direktåtkomst till patientjournaler. Som tidigare nämnts omfattas både personal inom den allmänna som den privat bedrivna hälso- och sjukvården av bestämmelser om tystnadsplikt. Om man omfattas av sådan tystnadsplikt och felaktigt röjer en uppgift kan man i vissa fall dömas för brott mot tystnadsplikt, 20 kap 3 BrB. Den lagstiftningen riktar sig mot den enskilda personen. Eventuellt skulle någon form av anstiftan enligt 23 kap 4 BrB kunna komma ifråga genom att någon regionanställd person förmår utföraren att visa 15 Med begreppet privat bedriven hälso- och sjukvård avses här den hälso- och sjukvård som bedrivs av annan juridisk person än en statlig myndighet, landsting eller kommun. Det kan även avse en enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård.

128 11 upp patientjournaler, utan lagstöd. En person som olovligen läser en elektronisk patientjournal kan även dömas för dataintrång enligt 4 kap 9c BrB. Överträdelse av PDL kan medföra skadeståndsansvar för utföraren. Det är dock oklart om sådant ansvar på något sätt kan övervältras på beställaren. Hur får granskning av patientjournaler gå till? När det gäller avtal som upphandlats enligt LOU och LOV följer den konkreta rätten till granskning av parternas avtal, som tidigare nämnts. Västra Götalandsregionen behöver alltså ha angivit i avtalet hur man vill kunna granska utförarens verksamhet. I LoL och LoF finns angivet att läkaren eller fysioterapeuten ska lämna upplysningar och visa upp patientjournal samt övrigt material på begäran av landstinget, för kontroll av begärd ersättning 16. De flesta landsting har granskat patientjournaler hos utförare genom att man begärt att få ut papperskopior av ett antal patientjournaler. Granskningen har sedan skett i landstingets egna lokaler. Det förekommer också att landstinget har varit på besök hos utföraren och fått journalerna uppvisade av utföraren i fråga, oftast genom att landstingets granskare och utföraren suttit tillsammans framför datorn. Dessa båda sätt att granska patientjournaler har ansetts som tillfredsställande ur sekretessynpunkt. Den senare metoden kan dock leda till bevissvårigheter för landstinget i ett senare skede, om man upptäcker fel och brister i verksamheten, men inte har tillräckligt med material för att påvisa dessa. Vid granskning av patientjournal kan Västra Götalandsregionen välja något av följande tillvägagångssätt. Västra Götalandsregionen ska i samtliga fall klargöra vilka patientjournaler man vill granska (exempelvis samtliga journaler för personer som besökt vårdgivaren under ett antal angivna datum). I samtliga fall gäller att det är papperskopior av patientjournaler eller elektroniska kopior av journalen, på till exempel ett USB-minne, som Västra Götalandsregionen ska få från vårdgivaren: En handläggare (med sekretessförbindelse) från Västra Götalandsregionen närvarar när personal hos vårdgivaren avidentifierar patientjournalerna, men är placerad så i rummet att handläggaren inte kan läsa sekretessbelagd information ur journalerna. Vårdgivaren överlämnar därefter journalhandlingarna till handläggaren. Därefter granskar andra handläggare hos Västra Götalandsregionen de avidentifierade patientjournalerna. Vårdgivarens verksamhetschef gör en menprövning för samtliga patienter vars patientjournaler är aktuella. Om men anges för någon av journalerna, ska detta skriftligen motiveras och insändas till Västra Götalandsregionen. Övriga patienters journalkopior ska därefter omgående överlämnas till Västra Götalandsregionen. Vårdgivaren ska på begäran från Västra Götalandsregionen tillfråga ett antal patienter om samtycke till att Västra Götalandsregionen granskar deras journaler. När samtyckena inkommit ska vårdgivaren omgående överlämna dessa patienters journalhandlingar till Västra Götalandsregionen LoL och 25 LoF

129 12 3. Granskning inför avtals tecknande Syfte Syftet med en granskning innan avtal är tecknat, är att undvika att Västra Götalandsregionen ingår avtal med vårdgivare eller leverantör som inte uppfyller krav på seriositet samt att förebygga att oegentligheter uppträder i den hälso- och sjukvård som är överlämnad i kommunallagens mening. Ansvar Processansvarig för upphandling är Avdelning koncerninköp. Grunden till processen vilar på ett ansvar att realisera en nämnds mål och inriktning och startar med att nya mål och inriktningar ska omhändertas alternativt att tidigare överenskommelser och avtal ska förnyas. Processen avslutas med ett avtal eller ett förslag till överenskommelse. Det som ska vara uppnått när processen är färdig är att ett avtal ska vara färdigt i tid. Avtalet ska innehålla rätt uppdrag och rätt uppföljning, till rätt kvalitet och till rätt pris. När avtalet är klart och undertecknat övergår ansvaret till avtalsägaren, i första hand ansvarig politisk nämnd/styrelse. Processförlopp Förfrågningsunderlag respektive avtalsförslag måste formuleras med stor omsorg. Detta då avtalet ska kunna tillåta att beställaren har möjlighet att välja en seriöst verksam anbudsgivare som leverantör men också för att möjliggöra adekvat uppföljning såväl kommersiellt som kvalitetsmässigt. När anbud har lämnats kan anbud uteslutas ur fortsatt urvalsprocess av flera orsaker. En anledning är att anbudsgivaren i sitt anbud uppenbart inte når upp till de kriterier som avtalsförslaget och förfrågningsunderlaget syftar till. Andra anledningar är: Om anbudsgivaren eller företrädare för denne (om anbudsgivaren är en juridisk person) är dömd för deltagande i en kriminell organisation, bestickning, bedrägeri eller penningtvätt enligt 10 kap 1 LOU. o Anbudsgivare äger heller inte rätt att använda underleverantör som är föremål för dessa omständigheter. Anbudsgivare kan även komma att uteslutas om denne, enligt 10 kap 2 LOU: o är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, o är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande, o genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen, o har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta, o inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker, eller o i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts. Anbudsgivare äger heller inte rätt att anlita underleverantör som är föremål för dessa omständigheter. Om anbudsgivare och underleverantörer inte uppfyller ställda krav avseende skatter och sociala avgifter. Anbudsgivare, som inte betalar skatt och sociala avgifter i Sverige, ska

130 13 tillhandahålla erforderliga intyg som visar att kravet uppfylls. Anbudsgivare ska inneha F- skattsedel. Om en eller flera företrädare för anbudsgivare tidigare haft uppdrag åt beställaren vilka till följd av brister i agerande sagts upp i förtid av endera parten. Om en eller flera företrädare för anbudsgivaren, under den senaste tvåårsperioden haft uppdrag åt beställaren, annat landsting eller åt andra uppdragsgivare vilket till följd av brister i uppdragets utförande blivit uppsagt i förtid. Särskilda åtgärder för att förebygga ekonomisk brottslighet En samarbetsöverenskommelse är tecknad mellan Västra Götalandsregionen och Skatteverket vilket innebär att Skatteverket, på begäran, lämnar ut offentliga uppgifter om svenska juridiska personers beskattning i samband med upphandling och/eller avtalsuppföljning. Detta gäller således inte enskild firma, handels- eller kommanditbolag. Praktisk handläggning Begäran görs utifrån blankett SKV 4820 alternativt som en elektronisk förfrågan (e-ffu). Man väljer då mellan två olika informationsmängder där vanligtvis den gula filen är tillräckligt omfattande. Där ges besked om företaget är: Registrerat som arbetsgivare. Registrerad för mervärdesskatt. Registrerad för F-skatt, obligatoriskt för avtal med Västra Götalandsregionen. Uppgift om arbetsgivaravgift de tre senaste månaderna. o Löner är ingen offentlig uppgift, däremot arbetsgivaravgiften. Den är cirka 1/3 av lönesumman. Arbetsgivaravgiften multiplicerat med 3 blir därför ungefär som lönesumman. Detta kan då indikera vad för slags personer som kan arbeta i företaget och bör jämföras med anbudets redovisning av vilka kategorier anställda som företaget har. Restförda skatteskulder hos Kronofogden. Den ytterligare information man får i den blå filen (vilken kräver manuell hantering hos Skatteverket och därför huvudsakligen bör undvikas för att minimera svarstiden) är underskott på skattekontot. Skattekontots underskott kan indikera att företaget slirar med betalningar och kan vara en bra signal på att företaget är på väg att hamna på obestånd. Begär man Allmänhetens kontoutdrag framkommer ifall Skatteverket har fattat någon form av beslut. Detta beslut kan man begära ut, då det är allmän handling, och indikera exempelvis avvikelser från förväntat vad beträffar beskattningsbar förvärvsinkomst. Utöver ovanstående delar kan ytterligare vägledning inhämtas från dokumentet Signaler på ekonomisk obalans som fritt går att ladda ner från SKL:s webbplats

131 14 Granskning av vårdvalsenheter För att bli ackrediterad vårdvalsenhet i Västra Götalandsregionen krävs ett godkännande. Ansökan om godkännande ska uppfylla de kriterier som är fastställda i Krav- och kvalitetsbok. 17 Granskning vid samverkansavtal enligt LOL och LOF Syftet är att genom information, kunskap, fokusering på egenansvar, dialog och kommunikation minska de oavsiktliga och potentiellt avsiktliga fel som kan begås av vårdgivaren. 17 Krav- och kvalitetsbok VG Primärvård

132 15 4. Löpande uppföljning Förebyggande verksamhet Genom att initiera och upprätthålla en väl fungerande förebyggande verksamhet, företrädesvis genom information, kan både omfattningen vid uppföljningsmöten och behovet av fördjupade granskningar minskas. Informationen kan spridas via nyhetsbrev, webbplats alternativt via samverkansmöten i dialogform. Besök hos vårdgivare/leverantör kan med fördel ske tidigare och med kortare intervall i ett inledande skede av samarbetet för att senare kunna glesas ut. Planering En plan för löpande uppföljning utgör grunden för en hållbar uppföljning. I planen anges vad som ska följas upp, hur det ska genomföras, vilka funktioner som ska genomföra uppföljningen, med vilken frekvens och vad som sker om kraven på verksamheten inte uppfylls. En sådan plan bör vara anpassad efter såväl den uppföljda verksamhetens förutsättningar som efter tjänstemannaorganisationens övriga åtaganden, det så kallade årshjulet. I händelse av prioriteringsbehov är detta ett ledningsansvar. För mer information om arbetet med uppföljning se Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) webbplats Insamling av information Att samla information till en löpande uppföljning syftar till att kunna analysera nuläget inom den verksamhet som är föremål för uppföljningen. Insamlingen i sig behöver dock inte vara avgränsad i tid utan kan utgöras av såväl fortlöpande inhämtade data som datainsamling vid ett eller flera enstaka tillfällen. Insamlad data utgör underlag vilket ska ligga till grund för en samlad bedömning som genomförs regelbundet, med i uppföljningsplanens definierade intervall. De data som minst behöver insamlas utgörs av: Juridiska förhållanden Ekonomiska förhållanden Produktionsförhållanden Medicinska kvalitetsindikatorer Tillgänglighetsinformation Brukaruppfattning Därutöver kan data insamlas utifrån den plan för uppföljning som varje mandatperiod fastställs av regionfullmäktige. De kompletteringar som kan bli aktuella utgörs till exempel av fokusfrågor med betydelse eller tvärsnittsgenomlysningar av definierade aktivitetsområden. Juridiska förhållanden LOL och LOF Regionala tillämpningsregler för Nationella taxan gäller och ska följas. Dessa regler omfattar alla vårdgivare med avtal enligt LOL och LOF. Avtal enligt LOL och LOF tecknas med en fysisk person. Det är alltså enbart den fysiska personen som Västra Götalandsregionen har ett avtalsförhållande med. Enligt överenskommelse mellan

133 16 Socialdepartementet, Läkarförbundet och Fysioterapeuterna kan ersättning enbart erhållas av verksamhet med F-skatt. Den fysiska person som Västra Götalandsregionen har avtal med måste därmed registrera firma i någon bolagsform. Vanligast är enskild firma eller aktiebolag. Det är vanligt förekommande att fysisk avtalshållare med registrerad firma går samman med andra avtalshållare i till exempel ett handelsbolag eller liknande. Avtalshållaren blir då delägare i den nya företagskonstruktionen. Det är även vanligt förekommande att fysisk person med registrerad firma hyr in sin verksamhet hos en entreprenör vilken tillhandahåller lokaler, utrustning med mera. I båda fallen sköts administration och därmed inrapportering av utförda vårdtjänster/åtgärder via det gemensamma bolaget alternativt hyresvärden. Det är viktigt att fokus och kommunikation bibehålls mot det ursprungliga samverkansavtalet, det vill säga mellan den fysiska avtalstecknaren och Västra Götalandsregionen och att den fysiska avtalshållarens egenansvar starkt betonas. Vid alla former av uppföljning och granskning, är det enbart den fysiska avtalshållaren, med samverkansavtal och egen vårdgivarkod, som följs upp. LOU och LOV För avtal enligt LOU och LOV består kontrollen av: Ägarförhållanden och verksamhetsadress för leverantören. Väsentlig förändring av ägarförhållanden hos den sökande eller eventuellt moderbolag till den sökande ska, enligt förfrågningsunderlag, utan dröjsmål skriftligt anmälas till Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att granska, på samma sätt som om det vore en ny ansökan om godkännande i enlighet med Västra Götalandsregionens hanteringsordning. Förändrad adress än vad kontraktet fastställer ska föregås av godkännande av Västra Götalandsregionen. Om leverantören eller företrädare för denne (om leverantören är en juridisk person) sedan tidigare kontroll har dömts för deltagande i en kriminell organisation, bestickning, bedrägeri, penningtvätt eller är underkastad näringsförbud. Om leverantören eller av denne anlitad underleverantör är dömd för brott avseende yrkesutövningen eller har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. Denna kontroll görs såväl mot legitimationsregistret på Socialstyrelsen som hos Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). I varje enskilt fall måste beställaren överväga om avtalsförhållanden kan fortsätta eller inte. Ett specialfall är avtal med dotterbolag ingående i en koncern eller större bolag. Ett sådant moderbolag skulle kunna innehålla ett antal rörelsedrivande och finansiella dotterbolag vilket kan utgöra en form av producentkooperativ. Formellt sett skulle beställaren ha vänt sig till avtalsparten för uppföljning, i detta fall moderbolaget. En sådan uppföljning skulle då behöva göras långt ifrån den aktuella verksamheten varför kontakter i uppföljningar istället ska ske direkt med den aktuella leverantören ifråga. Avvikelser rörande juridiska förhållanden, enligt ovan, bör leda till fördjupad uppföljning. Se vidare kapitel 5. Ekonomiska förhållanden I Västra Götalandsregionen pågår ett fortlöpande arbete mot oegentligheter med mål att beställaren enbart ska anlita seriösa leverantörer. Det innebär en fortlöpande kontroll av de leverantörer som beställaren har avtal med för att säkerställa att leverantören inte: 18 Överenskommelse mellan SKL och LF/LSR Dnr 13/6497

134 17 är i konkurs eller likvidation, alternativt är föremål för ansökan om detsamma, är under tvångsförvaltning, är föremål för ackord, tvångsförvaltning eller annat liknande förfarande eller har misskött sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt. Denna kontroll kan genomföras effektivt och rationellt genom att anlita betalkontrollföretag, vilka Västra Götalandsregionen har avtal med, som automatiserat och digitaliserat följer varje företag med vilket beställaren har eller har haft ett ekonomiskt åtagande. Vid sådan automatiserad kontroll, som alltid utförs vid varje betalning, kontrolleras ifall betalning går till företag som av Svensk Handel klassificerats som blufföretag, ifall företaget saknar F-skatt, ifall samma faktura betalats tidigare, ifall företaget har skulder till Kronofogden, om betalningar relaterat till betalningshistorik är osedvanligt höga, om gironumret ifråga är inaktivt samt om förändringar i bolagets ledning indikerar förestående problem. Avvikelser rörande ekonomiska förhållanden, enligt ovan, bör leda till fördjupad uppföljning. Se vidare kapitel 5. Produktionsförhållanden LOU-avtal Alla avtal enligt LOU innehåller krav från beställaren riktat mot leverantören att denne ska hålla en jämn produktionstakt. Dessutom ska leverantören hålla sig till avtalets produktionsbegränsningar. LOL/LOF-avtal Vad gäller samverkansavtal enligt LoL och LoF ska leverantören uppfylla heltidskravet, se 8 i respektive lagstiftning. Västra Götalandsregionen har i tolkningen av detta utgått från Specialisttaxeutredningen, Proposition 1996/97:123 samt lagtexterna LOL och LOF. Heltidskravet har då två komponenter, tid och ersättning. Tidskravet uppfylls om han eller hon arbetar minst 35 timmar per vecka i genomsnitt sammanhängande eller har arbetat denna tid någon tolvmånadersperiod under de senaste två åren. Genomsnittssiffran är beräknad utifrån att vårdgivaren arbetar 40 timmar per vecka, 45 veckor om året. Ersättningskravet uppfylls om han eller hon minst uppnår 85 procent av ersättningstak 1, per kalenderår. En överblick över produktionen ses i Översiktsrapport Privata vårdgivare som kan genereras av ansvarig handläggare och som baseras på data från ekonomiska ersättningssystemet Privera. De uppgifter som framkommer där måste relateras till andra uppgifter, exempelvis medelvärden för jämförbara verksamheter inom samma specialitet. Samtliga fysioterapeuter verksamma enligt LOF jämförs med varandra. Incitament till fördjupad uppföljning Vid rutinmässigt insamlad information (datafångst av indikatorer) kan dessa indikera ett behov av att följa upp den aktuella vårdgivaren på ett mer ingående sätt. Även från allmänheten kan det komma information som kan föranleda en djupare analys. Indikatorer som ska leda till att fördjupad uppföljning initieras är: För fysioterapeuter med avtal enligt LOF:

135 18 1. Antal besök per månad där avvikelsen för denna punkt är besök överstigande 300 per månad. Skälet för denna avvikelse har sin grund i 4 FoF (1994:1120) om ersättning för fysioterapi, ska fysioterapeutens behandling i direkt kontakt med patienterna i genomsnitt per besök uppgå till minst 25 minuter per besök för arvodeskategori A och 20 minuter för arvodeskategori B. 2. Avvikande mönster i besöksprofilen enkelt arvode/normalarvode/särskilda åtgärder/telefonrådgivning. Antalet normalarvodesbesök ska vara mer än 50 procent av det totala antalet besök. Skälet för denna avvikelse har sin grund i 16 LoF (1993:1652). Normalarvodet är ett enhetligt arvode för den huvudsakliga delen av behandlingarna i verksamheten. 3. Antalet besök per patient och avvikelsen för denna punkt är 20 eller fler besök under en 12- månadersperiod. Skälet för denna avvikelse är att i de flesta fall är 20 eller fler besök per patient och år ett avvikande besöksmönster och bör ifrågasättas i ett medicinskt perspektiv. Patienter med fler besök än 40 på 12-månadersperiod ska uppmärksammas särskilt. En högre besöksfrekvens för enstaka patienter kan vara medicinskt motiverat. För läkare med avtal enligt LOL: 1. Antalet besök i snitt per individ per år. Avvikelsen för denna punkt är att antal besök/per patient under en 12-månadersperiod är mer än 2,5 besök. Undantaget är psykiatri där avvikelsen är mer än 10,0 besök. 2. Antalet besök/unik individ/år. Avvikelsen för denna punkt är om någon/några unika individer haft mer än 8 besök under ett år undantaget psykiatri mer än 30 besök under ett år. 3. Antal åtgärder per besök. För opererande specialister finns möjlighet att göra mer än en åtgärd per besök. Tillämpningsregler bör fastställas gällande maximala antalet åtgärder vid varje besök. 4. Kostnader för ordinerad medicinsk service. Avvikelsen för denna punkt är om kostnaden för medicinsk service i snitt/besök eller om snitt/patient ligger i de övre 20 procenten. 5. Avvikande mönster i besöksprofilen enkelt arvode/normalarvode/särskilda åtgärder/telefonrådgivning. Antalet normalarvodesbesök ska vara mer än 50 procent av det totala antalet besök. Skälet för denna avvikelse har sin grund i 16 LoL. Normalarvodet är ett enhetligt arvode för den huvudsakliga delen av den medicinska verksamhet som förekommer inom läkarens specialitet. Enkelt arvode är ett lägre arvode för enklare undersökningar och behandlingar som utförs av läkaren eller under dennes överinseende eller som ligger utanför den vanliga verksamheten inom läkarens specialitet. Åtgärder som är särskilt tids- eller kostnadskrävande ersätts med ett högre, särskilt arvode. Månadsvis sammanställning av avtal enligt LOL och LOF Samtliga parametrar, enligt ovan, sammanställs månadsvis baserat på data från Privera och fördelas på respektive hälso- och sjukvårdsnämnds område. Sammanställningen benämns Kontrollista för aktuellt HSN-område. Denna sammanställning ligger sedan till grund för överväganden om ifall fördjupad granskning ska genomföras. LOV-avtal Förfrågningsunderlag enligt LOV innehåller inget direkt krav på viss produktion. Däremot innehåller det krav på öppethållande och tillgänglighet. Det finns indikatorer för uppföljning som mäter

136 19 produktion men dessa indikatorers syfte är snarast att ge underlag för beräkning av ersättningsgrundande belopp för var månad, exempelvis täckningsgrad. Samtliga avtalsformer Påtagliga produktionsavvikelser bör leda till fördjupad granskning. Medicinska kvalitetsindikatorer Datatillgång beroende på avtalstyp Beroende på vilken typ av avtal som leverantören har med beställaren finns olika förutsättningar för vad beställaren kan få tillgång till. Följande tabell är baserad på SKL:s arbetsgrupps resultat men modifierad utifrån regionala förutsättningar. Data LOF LOL LOU LOV TL Ersättning per besök X X X X Ersättning grundat på ACG/DRG X X Nyttjande av medicinsk service X X X Tillgänglighet, lokaler 19 X X X Tillgänglighet, tid X X X Vårdhygien och smittskydd X X X Följa regionala medicinska riktlinjer (RMR) X X X Kvalitetsrelaterade indikatorer X X Patientsäkerhetsberättelsen 20 X X X X X Avvikelser bör belysas och värderas i uppföljningsmöten, i dialogform, med leverantören samt dokumenteras efter analys. Vid påtagliga eller allvarliga avvikelser bör detta leda till en fördjupad uppföljning, se kapitel 5. Tillgänglighetsinformation Information behöver inhämtas såväl ifrån nationella patientenkäten för primärvård, i tillämpliga delar, som tillgänglighet enligt databasen väntetider i vården. Brukaruppfattning Information behöver inhämtas från nationella patientenkäten för primärvård inom LOV för de leverantörer som är verksamma inom detta område. För övriga leverantörer är det önskvärt med uppgifter om patientupplevelser framför allt rörande: Bemötande Delaktighet Information Förtroende Upplevd nytta 19 Gäller inte LOL/LOF egentligen. Det enda lagutrymmet som ger stöd är diskrimineringslagen. Där gjordes tidigare undantag för lokaler med färre än 10 anställda men det ändrades så det ska gälla även ensamarbetande. Det krävs dock att någon patient eller organisation anmäler enligt diskrimineringslagen. Västra Götalandsregionen kan enbart informera vårdgivaren att lagen finns och att de riskerar att bli anmälda. 20 Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap 9 och 10.

137 20 Vilja att rekommendera leverantören till andra, samt Helhetsintryck Uppföljningsmöten I den löpande uppföljningen ingår uppföljningsmöten i dialogform med leverantörerna/vårdgivaren. Det kan ske i årlig uppföljning genom att gå igenom vårdgivarens verksamhetsberättelse tillsammans med övrig inhämtad information enligt ovan. Vid uppföljningsmöten ska representationen från Västra Götalandsregionen vara minst två personer och det ska föras anteckningar vid mötet. Det är önskvärt att möten sker i leverantörens lokaler vilket då ger möjlighet att kontrollera tillgänglighet, utrustning i lokalerna med mera. Vid uppföljningsmöten bör inhämtad information, enligt ovan, diskuteras av parterna och tillfälle till kommentarer och eventuellt förklaringar kan då lämnas och föras till anteckningarna. Som exempel på vad Västra Götalandsregionens representanter bör redovisa är utfallet av ekonomiska ersättningar i förhållande till eventuella takkonstruktioner, förskrivningsmönster av receptbelagda preparat respektive hjälpmedel i förhållande till jämförbara verksamheter samt de eventuella inkomna handlingar som berör aktuell vårdgivare och Västra Götalandsregionens uppfattning om dessa. Dokumentation Anteckningar från uppföljningsmöten, jämte bilagor, ska upprättas med noggrannhet och kommuniceras med leverantören så att inte felaktigheter förekommer. Det är viktigt att inte sekretesskyddade uppgifter förekommer i materialet. Skulle en löpande uppföljning medföra att en fördjupad uppföljning vidtar, ska detta dokumenteras. När båda parter har fått tillfälle att korrigera och/eller komplettera anteckningar och bilagor ska dessa diarieföras som upprättad handling utifrån samma diarienummer som gäller för leverantörens avtal.

138 21 5. Fördjupad uppföljning Organisering av fördjupad uppföljning För att underlätta avtalsansvarigs fortsatta relation med vårdgivarna förordas att särskilt utsedda personer avdelas för att genomföra fördjupade uppföljningar. Genom att samma personer genomför flera fördjupade uppföljningar åstadkommer man en samlad erfarenhet och kompetens. Vid potentiella jävssituationer bör samverkan med andra landsting eftersträvas. Extern revisionsbyrå ska vid behov kunna anlitas. För att kunna genomföra medicinsk uppföljning behöver adekvat medicinsk kompetens, utifrån vårdgivarens uppdrag, tillföras teamet. Planering av fördjupad uppföljning, på förekommen anledning Beroende på vilken orsak som är ursprunget till beslut om fördjupad uppföljning måste en noggrann planering göras för att säkra bevis vid eventuellt påvisande av oegentligheter. Ibland kan det vara bråttom att formera en arbetsgrupp som kan vara tvungna att göra ett oanmält besök hos aktuell leverantör. Ibland kan det vara viktigare att vara noga förberedd med rätt kompetens för att till exempel säkra IT-relaterade bevis och då kan även extern kompetens vara nödvändig att anlita. Enligt rimlighetsprincipen bör beställaren inledningsvis överväga följderna av en fördjupad uppföljning. Om beställaren befarar att en fördjupad uppföljning leder till att talan väcks i domstol mot leverantör måste även bevisen hålla för domstols granskning. Vem som kan besluta om att inleda en fördjupad uppföljning bör anges i aktuell delegeringsordning, likaså vem som kan fatta beslut om eventuell polisanmälan. Om inget av dessa åtgärder är delegerat till förvaltningen måste beslut fattas av ansvarig politisk nämnd/styrelse. Utifrån prioritering och aktuella resurser så bestäms omfattningen av den fördjupade uppföljningen. Fördjupad uppföljning kan vara total, genom stickprov eller oftast en kombination av dessa varianter. Planeringen bör göras i sex steg: 1. Formulera frågeställning 2. Specificera metod 3. Skriv intervjufrågor och granskningsformulär 4. Kommunicera med utföraren 5. Ordna det praktiska 6. Kommunicera internt Formulera frågeställning Formulera en tydlig frågeställning som ska besvaras. All information från Samla ihop information, diskussion med berörd avtalshandläggare och genomgång av avtal bör vara avgörande för att få ett tydligt syfte. Exempel på frågeställningar kan vara: Stämmer innehåll i journalanteckning med vad som ersätts? Genomförs operationer på rätt indikation? Är diagnosregistreringen korrekt? Har gällande regelverk/vårdprogram/riktlinjer följts? Kontroll mot avtalstexten, vid behov tillsammans med juridisk kompetens, kan innefatta följande frågor: Vad står det om beställarens möjlighet att göra en fördjupad uppföljning?

139 22 Är texten tydlig avseende frågeställningen eller finns det tolkningsutrymme i någon skrivning? Hur allvarliga är eventuella avvikelser och i relation till avtalets innehåll? Vilket handlingsutrymme finns om avvikelser upptäcks? Hur skulle motparten kunna argumentera för att avvikelserna egentligen är rätt? Specificera metod Besluta vad som behöver göras för att besvara frågeställningen. Ska intervjuer hållas och i så fall med vilka? Vad för material ska granskas? Om personnummer kommer att hanteras, skriv en PUL-anmälan. Total uppföljning innebär att hela populationen undersöks och att man granskar samtliga poster. Stickprov används som metod när man vill kontrollera en population utan att för den skull granska samtliga poster. Skriv intervjufrågor och granskningsformulär Om intervjuer ska hållas så skriv intervjufrågor innan. Olika noggranna förberedelser behövs beroende på om det är en faktainsamlande intervju i början av en uppföljning, eller en mer fokuserad intervju under uppföljningens gång då det finns mer fakta. För att lätt kunna anteckna och säkerställa att alla frågor besvaras kan det vara en god idé att numrera alla frågor och kategorisera dem. Det finns i huvudsak två olika sorters intervjutekniker, öppna frågor eller strukturerade intervjuer. Välj metod utifrån syfte. Fördelen med öppna frågor som leder samtalet är att det ofta kommer svar på frågor du inte tänkt att fråga om, men se till att samtalet leds tillbaka till att besvara vad du måste få svar på. Strukturerade intervjuer innebär att man ställer frågor från ett färdigställt frågeschema. Frågorna ställs på samma sätt. Syftet med en strukturerad intervju är att kunna jämföra respondenternas svar mot varandra och därför vill man vara säker på att respondenterna har fått samma förutsättningar vid besvarandet av frågorna. Strukturerade intervjuer kan ske direkt eller per telefon. Nackdelar med den strukturerade intervjun är att det inte går att ställa öppna frågor och inte alltför många frågor samt följdfrågor till respondenten. Gör granskningsformulär utifrån frågeställningen och det material som ska granskas. Kommunicera med utföraren Ta kontakt med utföraren och berätta att en fördjupad uppföljning av verksamheten kommer att göras och vad som behövs från utförarens sida. Definiera vem du önskar intervjua, vem som behöver finnas tillgänglig för frågor och/eller vilken typ av material du behöver få tillgång till. Exempelvis att verksamhetschefen finns på plats för att underteckna sekretessöverenskommelser eller att någon ekonomiadministratör kan göra utdrag ur bokföringssystemet. Föreslå tid för platsbesök om sådant ska göras och när utföraren senast måste svara om föreslagen tid är okej. Om kontakten enbart gäller att utföraren ska lämna ut material, definiera tydligt vad för material som avses, vilka löpnummer som ska användas, hur materialet ska lämnas in och när det senast ska lämnas in. Skriv en bekräftelse på att material erhållits om det skickas in. Säkerställ att rätt person kontaktas, det vill säga den som är kontaktperson enligt avtalet om det är en avtalsrelation eller den enskilda yrkesutövaren om det är uppföljning enligt nationella taxan.

140 23 Ordna det praktiska Om en extern granskare anlitas, gör en uppdragsbeskrivning och skriv avropsavtal eller direktavtal samt besluta om anlitande av extern specialist behövs. Om granskning av material kommer att ske i Västra Götalandsregionens lokaler med utlämnat material, tillse att låst utrymme finns för att förvara materialet i om det erhållits i pappersformat och ta kopior på materialet så att ett exemplar alltid finns utan anteckningar. Kommunicera internt Analysera vilka som påverkas eller kan påverkas av den fördjupade uppföljningen och förbered en kommunikationsplan. Det kan vara en god idé att förbereda de som jobbar med pressfrågor om vilket vårdområde som granskning inleds inom, och att hålla dem informerade i god tid innan en granskningsrapport finns framtagen och diarieförd. Insamling av information Att samla information till en fördjupad uppföljning syftar till att kontrollera och säkerställa att utförare och verksamheter fungerar väl och följer lagar, avtal, regler och fastställda tillämpliga riktlinjer. Incitament till att genomföra en fördjupad uppföljning kan utgöras av funna avvikelser vid en löpande uppföljning alternativt annan information som inkommit till Västra Götalandsregionen och som kan motivera att fördjupad uppföljning genomförs. Beroende på vilken typ av avtal som leverantören har med beställaren finns olika förutsättningar för vad beställaren kan få tillgång till. Följande tabell är baserad på SKL:s arbetsgrupps resultat men modifierad utifrån regionala förutsättningar. Data LOF LOL LOU LOV TL Ersättning per besök X X X X Ersättning grundat på ACG/DRG X X Nyttjande av medicinsk service X X X Tillgänglighet, lokaler 21 X X X Tillgänglighet, tid X X X Vårdhygien och smittskydd X X X Journalanteckning 22 X X X Följa regionala medicinska riktlinjer (RMR) X X X Kvalitetsrelaterade indikatorer X X Patientsäkerhetsberättelsen 23 X X X X X Tematisk uppföljning, ex. vis astma/kol eller demensvård X X X X X 21 Gäller inte LOL/LOF egentligen. Det enda lagutrymmet som ger stöd är Diskrimineringslagen. Där gjordes tidigare undantag för lokaler med färre än 10 anställda men det ändrades så det ska gälla även ensamarbetande. Det krävs dock att någon patient eller organisation anmäler enligt Diskrimineringslagen. VGR kan enbart informera vårdgivaren att lagen finns och att de riskerar att bli anmälda. 22 Journalgranskning är möjlig i LOU- och LOV-avtal, men bara under vissa specifika förutsättningar. Journalerna ska helst vara avidentifierade, av vårdgivaren själv, och VGR:s tjänstepersoner får inte sitta vid en dator hos vårdgivaren och titta i levande journaler. Det ska vara papperskopior eller kopia man fått på t ex USB-minne, så att journalen inte går att ändra i. Man kan även ha fått samtycke av patienten att granska journalen. 23 Enligt 3 kap 9 och 10 patientsäkerhetslagen (2010:659).

141 24 Markörer, indikatorer Löpande uppföljning ger ett bra underlag för en analys inför en fördjupad uppföljning. Den löpande uppföljningen kan påvisa avvikelser från normalvärden och i vissa fall brister inom verksamheten. Normalvärden och signalsystem bör bestämmas av inom respektive verksamhetsområde. Uppföljningen kan ske i form av markörer/indikatorer (som t.ex. antibiotikaförskrivning, andel patienter registrerade i ett specifikt kvalitetsregister mm) eller ersättningsparametrar (ex. antal besök, typ av besök mm). Dessa kan vara kvantitativa, kvalitativa eller belysa struktur och förutsättningar. Avvikelser Ett välfungerande avvikelsehanteringssystem är en bra källa till data. Utöver det så bör hänsyn tas till framkomna anmärkningar genom olika kanaler till exempel patientnämnd, fackliga företrädare, inkomna synpunkter och klagomål. Patientsäkerhetsberättelsen Patientsäkerhetsberättelsen är en viktig källa. Den ska enligt patientsäkerhetslag (2010:659) vara upprättad den 1 mars varje år och ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Om utföraren inte kan lämna ut den på begäran, är det en signal i sig. Om det tar tid för utföraren att lämna ut den, finns det anledning att undersöka när den blev upprättad. Patientsäkerhetsberättelsen ska innehåll information om hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Bedömning av intern kontroll En bedömning av utförarens interna kontroll ger indikationer på ordning och reda. Exempel på minimikrav på dokumenterade rutiner och checklistor som ska finnas skriftligt och vara väl känd av berörd personal är: Handläggning av medicinskt akuta tillstånd. Hygienrutiner. Bevakning/hantering av inkommande och utgående remisser. Kontroll och förvaring av läkemedel, inklusive narkotikakontroll. Uppdaterad läkemedelsförteckning för vårdenheten. Anmälan till vårdgivarregistret hos Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) Uppföljningsmöten I dialogen som sker i den löpande uppföljningen kan viktig information iakttas som underlag inför fördjupad uppföljning. Dokumentera dialogerna och lyft upp oklarheter som sedan beaktas vid senare fokusering på avvikelser. Övrigt underlag Olika nationellt framtagna data kan vara en del av underlaget för analys. Patientsynpunkter kan tas tillvara genom de nationella enkäterna och undersökningarna. De nationella kvalitetsregistren kan, i vissa fall, vara en bra grund för att belysa de kvalitativa aspekterna inom ett verksamhetsområde.

142 25 Besök på utbudspunkten Platsbesök Om platsbesök genomförs ska aspekter på juridisk trovärdighet och säkerhet beaktas. I normalfallet görs besöket av minst två personer tillsammans. Säkerställ att inget jäv föreligger mellan utförare och granskare. Gå igenom insamlade uppgifter inklusive uppdragsbeskrivning för verksamheten samt för verksamheten styrande och redovisande dokument. Beakta risken för hot och våld vid en granskning, upprätta en riskanalys och upprätta en handlingsplan som kan innehålla en telefonbackup på hemmaplan, avbrytande av besöket etc. Att ta med vid besöket: Aktuell uppdragsbeskrivning för granskningen. Politiskt beslut i förekommande fall. Av granskaren underskriven sekretessförbindelse. Information till utförare om fortsatt arbete och tidplan. Om utföraren inte medverkar till planerad granskning kan sanktioner såsom frysning av planerade utbetalningar beslutas. Intervjuer Intervjuer av följande funktioner och personer kan vara aktuellt: Verksamhetschef Övriga personalgrupper Patienter som uppges ha besökt vårdgivaren Genomför intervjuerna med öppna eller strukturerade frågor utifrån valet man tidigare gjort när man skrivit intervjufrågorna. Inspelning av samtal Det är inte ovanligt att en enskild, vid exempelvis ett telefonsamtal med en tjänsteperson, spelar in samtalet utan att tjänstepersonen är medveten om det. Det händer också att samtal vid fysiska möten spelas in, exempelvis via mobiltelefon, utan att alla närvarande känner till det. Det som reglerats i brottsbalken 24 är att olovligen avlyssna eller spela in tal i enrum (t.ex. diktamen) och samtal mellan andra. Det är inte heller tillåtet att avlyssna förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst, dit allmänheten inte har tillträde. Den som lyssnar ska själv inte delta i samtalet eller sammankomsten eller ha obehörigen berett sig tillträde dit. Det är alltså inte förbjudet att spela in ett samtal som man själv deltar i, oavsett om man talar om det för sin samtalspartner eller inte. Det finns inte heller något förbud för den som deltar i ett sammanträde exempelvis hos en förvaltningsmyndighet att spela in mötet på band, även om det sker utan att de andra deltagarna vet om det. Justitieombudsmannen, JO, har uttalat sig i fråga om lämpligheten av att använda sig av bandupptagning som efterforskningsmetod vid skatterevision 25. Myndigheten som genomförde revisionen hade inte informerat den granskade företagaren, dennes anställda eller kunder om att samtalen dem emellan spelades in. JO menade att rent principiellt ska bandupptagning bara användas i 24 4 kap 9a brottsbalken, olovlig avlyssning. 25 JO dnr

143 26 rena undantagsfall, då mycket tungt vägande skäl kan anföras för det och andra metoder bedöms helt olämpliga. Dokumentgranskning Dokumentgranskning görs med fördel genom att efterfrågade dokument begärs in från utföraren, men kan till del även göras på plats. Verksamheten ska skriftligt kunna leverera, eller ge tillträde till, dokumentation som visar att Socialstyrelsens krav på ledningssystem, samt lagstiftningens övriga krav uppfyllts. Vilken dokumentation som i övrigt krävs, avgörs av formulerad frågeställning för den aktuella fördjupade granskningen. Att granska patientjournaler En vanlig metod för att granska en utförares verksamhet är att kontrollera patientjournaler. Genom att granska patientjournaler kan man exempelvis kontrollera om korrekt ersättning har utbetalats till utföraren. Det har i förarbeten och praxis 26 framhållits att det är i princip utförarens sak att visa att det finns en grund för det ersättningsanspråk som den framställer gentemot landstinget. Patientjournal och remiss får då ses som utförarens debiteringsunderlag. Granskning av patientjournaler blir därigenom en mycket viktig del av landstingens uppföljning av privata utförare. Praktiskt om granskning av journaler När det gäller avtal som upphandlats enligt lagen om offentlig upphandling, LOU och lagen om valfrihetssystem, LOV så följer den konkreta rätten till granskning av parternas avtal, som tidigare nämnts. Landstinget behöver alltså ha angivit i avtalet hur man vill kunna granska utförarens verksamhet. I lag om läkarvårdsersättning, LoL och lag om ersättning för fysioterapi, LoF finns angivet att läkaren eller fysioterapeuten ska lämna upplysningar och visa upp patientjournal samt övrigt material på begäran av landstinget, för kontroll av begärd ersättning 27. De flesta landsting har granskat patientjournaler hos utförare genom att man begärt att få ut papperskopior av ett antal patientjournaler. Granskningen har sedan skett i landstingets egna lokaler. Det förekommer också att landstinget har varit på besök hos utföraren och fått journalerna uppvisade av utföraren i fråga, oftast genom att landstingets granskare och utföraren suttit tillsammans framför datorn. Dessa båda sätt att granska patientjournaler har ansetts som tillfredsställande ur sekretessynpunkt. Den senare metoden kan dock leda till bevissvårigheter för landstinget i ett senare skede, om man upptäcker fel och brister i verksamheten, men inte har tillräckligt med material för att påvisa dessa. För journalgranskning enligt lag om offentlig upphandling, LOU samt lag om vårdvalsystem, LOV finns exempel på följande tillvägagångssätt: En handläggare avidentifierar journaler hos den privata vårdgivaren man granskar, därefter granskar annan handläggare journalerna som kopplas samman med avidentifierat ersättningsunderlag. Landstinget klargör vilka journaler som önskar granskas och utförarens verksamhetschef gör menprövning. Om men anges ska detta skriftligen motiveras. Varje år ska vårdgivaren tillfråga xxx antal patienter om samtycke att landstinget granskar deras journaler. När samtyckena inkommit, kan landstinget se journalerna. Vid detta alternativ 26 Prop. 1993/94:75, sid. 89, samt Stockholms tingsrätt, mål T , meddelad 14 mars 2011, sid LoL och 25 LoF

144 27 kan man behöva tillfråga 100 personer för att få tillräckligt många som accepterar granskning. Dokumentation av journalgranskning Granskning av enhetens journaler ska dokumenteras och ska alltid innefatta uppgifter om: Datum när granskningen utförs Datum för den granskade patientkontakten Kontakttyp (personalkategori, besök, telefon, administrativ) Motsvaras en registrerad kontakt av en journalanteckning? Är journalföringen relevant med hänsyn taget till medicinska åtgärder och patientsäkerhet? Finns diagnos, status, är anteckningen signerad inom stipulerad tid? Stämmer journalföringen med hänsyn taget till utbetald ersättning? I övrigt anpassas innehållet efter vilken typ av verksamhet som granskas. Anpassad mall bör skapas och användas utifrån respektive lagutrymme. Utifrån definition och inriktning på den fördjupade uppföljningen (i enlighet med politiskt beslut, alternativt utfall av basuppföljning eller signalrapport) kan journalgranskningen utvidgas ytterligare. Sekretess och tystnadsplikt i hälso- och sjukvården Inom den allmänna hälso- och sjukvården 28 gäller sekretess för uppgifter om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, 25 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Detta så kallade omvända skaderekvisitet innebär att uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i en patientjournal i princip bara lämnas ut med den enskildes samtycke (10 kap 1 OSL) eller med stöd i offentlighets- och sekretesslagen, OSL eller en lag eller förordning som OSL hänvisar till (8 kap 1 OSL). Av 2 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen, OSL framgår att det är förbjudet för både myndigheter och personer med tystnadsplikt att röja uppgifter som är sekretessbelagda enligt OSL. Ett röjande kan ske muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt (3 kap 1 OSL). Den personkrets som omfattas av sekretessreglerna är personal verksam inom den allmänna hälso- och sjukvården, det vill säga all personal vare sig verksamheten avser det egentliga vårdarbetet eller administrativt, tekniskt eller ekonomiskt arbete 29. Regionanställd personal som genomför en granskning av patientjournaler har alltså tystnadsplikt avseende de uppgifter om en patient som de kan få reda på vid granskningen. Det är emellertid vanligt att beställaren istället väljer att anlita en extern granskare (exempelvis en konsultfirma) för att genomföra granskningen. Beställaren bör då ha ingått ett avtal med denna granskare, där det av avtalet framgår vilket uppdrag granskaren ska genomföra. I detta avtal bör beställaren ha skrivit in en klausul om tystnadsplikt för granskaren, om denna är en juridisk person. Offentlighets- och sekretesslagen, OSL är som regel inte tillämplig på juridiska personer. Däremot är offentlighets- och sekretesslagen, OSL tillämplig på fysiska personer (uppdragstagare) som har ett uppdrag hos en myndighet 28 Med begreppet allmänna hälso- och sjukvården avses här den egenproducerade hälso- och sjukvården. 29 Sid. 25:1:3, supplement 11, jan 2015 av Offentlighets- och sekretesslagen, en kommentar av E Lenberg, U Geijer och A Tensjö.

145 28 (exempelvis en region) 30. Uppdraget utförs vanligen av en tjänsteperson hos myndigheten, men om myndigheten har valt att ta in en uppdragstagare (exempelvis en konsult) istället, så jämställs denne med en arbetstagare hos myndigheten i sekretesshänseende. Man skulle kunna se det som att en inhyrd konsult, som genomför en granskning hos en extern utförare på uppdrag av en region, därigenom skulle ha samma tystnadsplikt som en regionanställd. Granskaren av patientjournalerna omfattas således av sekretessreglerna i offentlighets- och sekretesslagen, OSL. De uppgifter granskaren får kännedom om, som kan röra en enskilds hälsotillstånd med mera, får granskaren inte föra vidare utan att uppgifterna avidentifieras. Reglerna om sekretess för personal inom privat bedriven hälso- och sjukvård 31 återfinns i 6 kap patientsäkerhetslagen (PSL). Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal får inte obehörigen röja vad denne fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i sin verksamhet (6 kap 12 PSL). Men det framgår även av samma lagparagraf att [s]om obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. Det finns krav i lag om läkarvårdsersättning, LoL och lag om ersättning för fysioterapi, LoF om att utföraren ska lämna upplysningar till landstinget (se nedan). Därigenom begår inte utföraren något brott mot tystnadsplikten då denne visar upp eller lämnar över kopior av patientjournaler till landstinget som granskar utförarens verksamhet. När det gäller privata utförare som har avtal som upphandlats enligt lagen om offentlig upphandling, LOU och lagen om valfrihetssystem, LOV så finns ingen motsvarande lagstiftning, som möjliggör att utföraren kan bryta tystnadsplikten och låta landstinget granska patientjournaler som inte är avidentifierade för granskaren. Enligt 5 kap 4 patientdatalagen (PDL) är utlämnande (av patientjournal) genom direktåtkomst till personuppgifter bara tillåten i den utsträckning som anges i lag eller förordning. För närvarande finns bara tre utlämnanden genom direktåtkomst som är tillåtna enligt PDL. Ingen av dessa tre utlämnandemöjligheter avser granskning av enskildas patientjournaler för uppföljning av en privat utförares verksamhet. Mot bakgrund av ovanstående innebär gällande rätt att privata utförare inte har rätt att ge landstingen direktåtkomst till patientjournaler. Som tidigare nämnts omfattas både personal inom den allmänna som den privat bedrivna hälso- och sjukvården av bestämmelser om tystnadsplikt. Om man omfattas av sådan tystnadsplikt och felaktigt röjer en uppgift kan man i vissa fall dömas för brott mot tystnadsplikt, 20 kap 3 brottsbalken (BrB). Den lagstiftningen riktar sig mot den enskilda personen. Eventuellt skulle någon form av anstiftan enligt 23 kap 4 BrB kunna komma ifråga genom att någon landstingsanställd person förmår utföraren att visa upp patientjournaler, utan lagstöd. En person som olovligen läser en elektronisk patientjournal kan även dömas för dataintrång enligt 4 kap 9c BrB. Överträdelse av patientdatalagen kan medföra skadeståndsansvar för utföraren. Det är dock oklart om sådant ansvar på något sätt kan övervältras på landstinget. 30 Sid. 2:1:3, supplement 11, jan 2015 av Offentlighets- och sekretesslagen, en kommentar av E Lenberg, U Geijer och A Tensjö. 31 Med begreppet privat bedriven hälso- och sjukvård avses här den hälso- och sjukvård som bedrivs av annan juridisk person än en statlig myndighet, landsting eller kommun. Det kan även avse en enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård.

146 29 Avslutning av besök på utbudspunkten Tillse att all insamlad information, oavsett media, dokumenteras och sparas enligt Västra Götalandsregionens gallringsplan. Analys Data och material som samlats in bearbetas, analyseras och dokumenteras för att dra slutsatser och ge underlag för åtgärder och förbättring. Mycket av analysen görs tankemässigt vid själva insamlingen. I analysen granskas material noggrant och strukturerat så både enskilda delar, mönster och sammanhang identifieras. Granska delarna I analysen bedöms verksamhetens kvalitet ur flera olika perspektiv. För att förstå och analysera resultat bör flera yrkeskompetenser samverka. Sammansättningen av gruppen bör vara sådan att man på ett lämpligt sätt täcker in de olika kompetensområdena som krävs för analysen. Behov av extern kompetens kan finnas. Det som ligger som underlag för analysen måste förstås och diskuteras. Synliggjorda brister innebär att det finns en förbättringspotential, och samtidigt kan allvarliga missförhållanden behöva åtgärdas omedelbart. En del i analysen är att identifiera utvecklingsområden i kravställande, styr- och uppföljningssystem, uppföljningsmetoder och ersättningsystem. Lägg samman Ofta finns olika material som ska vägas samman inför bedömningen. En utmaning är att resultat kommer vid olika tidpunkter över året, till exempel resultat i nationella kvalitetsregister, brukarundersökningar, granskningar och revisioner. Behov av komplettering av data kan uppkomma efter att analysarbetet startat. Värdera kraven Analys av resultat underlättas om kravens betydelse och vikt identifierats. I analysen värderas i vilken mån de krav som ställts på verksamheten uppnåtts. Exempelvis kan flera mindre brister sammantaget vara mer allvarligt eller lika allvarligt som en större brist. Tidigare påtalade men inte åtgärdade brister kan också vara mer allvarligt än brister som nyligen upptäcks. Den största utmaningen i analysen är att låta den ta tid och utrymme! Kompletterande fördjupad uppföljning Efter att det sökts orsaker och materialet analyserats kan det finnas behov av kompletterande fördjupad uppföljning. Mer material måste efterfrågas. Kommande förslag till åtgärder ska vara väl underbyggda och alla frågetecken uträtade. Patientintervjuer I vissa fall kan det vara berättigat att genomföra stickprovskontroller i form av patientintervjuer, i samband med besök på plats eller telefonintervjuer. Stickprovskontroller kan vara en del av en granskning, eller göras som ett komplement till en redan genomförd fördjupad uppföljning. Detta kan göras i det fall beställaren vill genomföra en fakturakontroll för att säkerställa att ett besök verkligen

147 30 ägt rum. Stickprovskontroller bör genomföras i undantagsfall, eftersom det krävs patientens medgivande för att kunna ställa frågor kring ett besök. Det är heller inte okontroversiellt att genomföra stickprovskontroller då patientens hälsotillstånd måste beaktas och att besöken inte har skett för lång tid tillbaka i tiden. Dokumentation Dokumentera analysen, upprätta en granskningsdagbok. Stäm av med utföraren, ha dialog. Klara ut alla frågetecken. Bevissäkra genom att samla underlag och fynd, säkerställ underlag till eventuell åklagare. Spela in själv (allmän handling) och tänk på att du själv kan bli inspelad. Spara allting och dokumentera eventuella telefonsamtal/möten med utföraren. Det är svårt att minnas detaljer om vad som sades eller gjordes när det har gått en tid. Förslag till åtgärder Om analysen efter en fördjupad uppföljning visar på brister varierar möjligheterna att få dessa åtgärdade. För privat verksamhet ska det framgå av avtalet vilka åtgärder eller sanktioner som kan vidtas av beställaren när man har identifierat olika brister. Åtgärderna kan till exempel vara i form av en sanktionstrappa, uppsägning eller hävning av avtalet eller att inte utnyttja en förlängningsklausul i avtalet. Sanktionsmöjligheterna bör bevakas och användas för att inte urholkas. Om sanktioner ska kunna användas krävs tydligt formulerade krav och dokumentation över vilka åtgärder som vidtagits gentemot utföraren. För verksamhet i egen regi finns inte lika tydliga sanktionsmöjligheter, utan åtgärderna blir ofta en del av den interna styrningen. I de fall verksamhet i egen regi eller förvaltningar som bedrivs under bolagsliknande former, och privata utförare har samma avtal, kan det ställas krav även för de offentliga vårdgivarna att exempelvis återbetalning av felaktigt utbetalda medel ska ske inom en viss tidsperiod. Glöm inte att kontrollera Västra Götalandsregionens delegeringsordning för att säkerställa att rätt beslut fattas på rätt nivå internt i regionen. Se kapitel 6. Vissa beslut kan fattas på tjänstemannanivå och andra beslut ska fattas av politiker. Vilket beslut som kan fattas var följer av aktuell delegeringsordning.

148 31 6. Beslut, dokumentation och kommunicering Allmänt Att hälso- och sjukvård ska följas upp framgår av 3 Kap 19 kommunallagen. Beslut om mål och inriktning fattas av regionfullmäktige som varje mandatperiod antar ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Syftet med förändringarna i kommunallagen är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Beslut per typ av uppföljning En förebyggande granskning av vårdgivare bör inkluderas i det förarbete som ingår i rutiner för upphandling och inför tecknande av avtal. Beslut om upphandling fattas av ansvarig politisk nämnd/styrelse. Upphandlingsprocessen handläggs av ansvarig projektledare på avdelning koncerninköp. Särskilda beslut om förebyggande granskning behövs därför inte. Den löpande uppföljningen är avsedd att utgöra grunden för en ömsesidigt respektfull och tillitsfull relation mellan Västra Götalandsregionen och enskilda utbudspunkter av, i kommunallagens mening, överlåten hälso- och sjukvård oavsett driftform eller inriktning. Dess huvudsyfte är att kontrollera och säkerställa att respektive utförare följer gällande lagstiftning, avtal, regler och tillämpliga fastställda riktlinjer så att hälso- och sjukvård utförs enligt uppställda krav till gagn för Västra Götalands invånare och andra som väljer Västra Götalandsregionen som vårdgivare. Att löpande uppföljning handläggs enligt denna rutin hanteras och beslutas av ansvarig regionutvecklare, enligt delegeringsordning för respektive politisk nämnd/styrelse. En fördjupad uppföljning kan initieras antingen genom fynd av avvikelser från förväntat i en löpande uppföljning eller av andra skäl. Syftet med en fördjupad uppföljning är att utreda ifall en utförare gjort avsteg från gällande lagstiftning, avtal, regler och/eller tillämpliga fastställda riktlinjer. En fördjupad uppföljning ska därefter kunna ligga till grund för ett förslag till beslut i den händelse eventuell avvikelse bedöms leda till konsekvenser. Beslut om fördjupad uppföljning ska initieras eller inte får fattas enligt den delegeringsordning som fastställts av respektive politisk nämnd/styrelse. I händelse av att det finns skäl att vidta åtgärder gentemot den utförare, med vilken Västra Götalandsregionen har avtal, ska även dessa åtgärder fastställas genom beslut alternativt delegationsbeslut i den politiska nämnd/styrelse som är avtalsägare. Skulle det vid fördjupad uppföljning påvisas allvarliga missförhållanden kan berörd chef, enligt delegeringsordning, fatta beslut om framställande av skadeståndsanspråk, polisanmälan, rättslig process eller annan likartad åtgärd. Respektive avtalsägare bör, trots ovanstående delegeringsordning, vara det beslutfattande organet. Ansvarsfördelning Det är den enskilde utförarens ansvar att vid varje tidpunkt följa gällande lagstiftning, avtal, regler och tillämpliga fastställda riktlinjer. Det är regionfullmäktiges ansvar att fastställa mål och inriktning för den uppföljning av respektive utförare som hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för. Den löpande uppföljningen är delegerad till ansvarig planeringsledare. Behöver man anlita fristående företag vilka kan leverera tillförlitliga underlag från juridisk synvinkel, ekonomisk synvinkel eller ur medicinsk kvalitetssynvinkel, ska beslut fattas av ansvarig tjänsteman.

149 32 Dokumentation Resultatet av den löpande eller den fördjupade uppföljningen ska dokumenteras och diarieföras enligt sedvanliga rutiner för dokumenthantering. Exempelvis i avtalsmodulen i Public360. Under tiden som en fördjupad uppföljning pågår kan känslig information behöva samlas in och sparas. Det finns för närvarande ingen tillräckligt säker IT-lösning på den koncerngemensamma G-disken eller på Alfresco. Det innebär att arbetsmaterial inte kan sparas digitalt på ett för obehöriga oåtkomligt sätt. I händelse av att ytterst känsligt arbetsmaterial behöver sparas rekommenderas att det endast sparas i pappersform i låst arkivskåp hos beställaren, vilket är samma lösning som revisionsenheten använder. När löpande eller fördjupad uppföljning är avslutad ska den diarieföras enligt fastställda rutiner. Åtgärder som följd av fördjupad uppföljning Vilka åtgärder som är rimliga, i förhållande till de fynd som uppföljningen påvisat, är viktigt att avgöra för alla inblandade parter. En viktig del är därför att vara konsekvent i bedömningarna. Detta gäller såväl i den aktuella uppföljningen som över tid och över de olika avtalsformerna. Det underlättar därför om man i förväg har delat in bristerna i olika allvarlighetsgrader, exempelvis: Inga brister/tillfredsställande Brister/Vissa brister Allvarliga brister/betydande brister Framför allt ska patientsäkerheten och vårdkontinuiteten prioriteras. Men även det förebyggande perspektivet, det vill säga signalvärdet, spelar roll vid bedömningar om åtgärder. Dessutom behöver även beaktas att beställaren har ett ansvar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning av den skattefinansierade verksamheten. En allvarlig medicinsk brist kan exempelvis vara avsaknad av journalföring i sin helhet eller bristande journalföring under en längre tidsperiod. Exempel på allvarlig brist av ekonomisk karaktär kan vara då det handlar om större belopp, där faktureringsunderlag saknas för en längre tidsperiod och där lageller avtalstexten är tydlig. Exempel på åtgärder som kan vidtas De åtgärder som kan vidtas efter en fördjupad uppföljning med påvisade avvikelser är exempelvis: Krav på rättelse av bristerna Återbetalning Innehållande av ersättning Polisanmälan Skadestånd och vite Hävning och uppsägning Icke förlängning av avtal Förlikning göra upp i godo Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

150 33 Åtgärderna kan användas var och en för sig eller i kombination. Exempelvis kan det behövas en polisanmälan, samtidigt som man gör en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om bristerna avser både fakturaunderlag och medicinsk kvalitet. I det fall beställaren väljer att göra en polisanmälan kan även en förlikning sökas avseende ett fastställt belopp, som utföraren ålägger sig att betala utifrån en återbetalningsplan. I ett sådant fall behöver inte ett eventuellt åtal innehålla en begäran om skadestånd. Krav på rättelse av bristerna Om det framkommer att det finns allvarliga brister hos en utförare kan en första åtgärd vidtas, det vill säga att skicka en skriftlig anmodan om att vidta rättelse till berörd utförare. En sådan anmodan till rättelse bör alltid tidsättas, exempelvis att rättelse ska ske inom 30 dagar. I Västra Götalandsregionens standardavtalsmall finns alltid en klausul om förtida upphörande där det framgår att Västra Götalandsregionen kan begära rättelse av identifierade brister hos utföraren. Om bristerna inte åtgärdats och godkänts av beställaren till ett visst datum kan avtalet ge möjlighet till omedelbart upphörande. Återbetalning Krav på att återbetala den ersättning som felaktigt har betalats ut kan göras i dialog med utföraren, i samband med en anmodan om att vidta rättelse eller genom en förlikningslösning. Det är viktigt att dokumentera och ha tillgång till de underlag som styrker de felaktiga utbetalningarna samt i samband med fakturan precisera beloppen för utföraren. Tidsperioden för beräkning av beloppet måste bedömas från fall till fall, exempelvis maximalt fem år tillbaka i tiden då normal preskriptionstid för bedrägeri är fem år. I vissa fall kan det vara svårt för en utförare att betala hela summan vid ett och samma tillfälle, exempelvis när det gäller stora belopp som ska betalas tillbaka. I så fall kan det vara lämpligt att i samråd med utföraren upprätta en återbetalningsplan. Innehållande av ersättning Som ett alternativ till att begära återbetalning av ett uträknat belopp som felaktigt har betalats ut, kan beställaren hålla inne med framtida ersättningar till utföraren. Det kan handla om såväl fast eller rörlig ersättning (besöksersättning), som målrelaterad ersättning. Oavsett vilken åtgärd som vidtas är det viktigt att underrätta utföraren skriftligen om det som beslutats från Västra Götalandsregionens sida. Det kan i och för sig förekomma tillfällen då det går att i samråd med utföraren komma överens om vilken åtgärd som är lämpligast i det individuella fallet. Polisanmälan Polisanmälan ska göras när beställaren misstänker att någon brottslig handling har begåtts. Att inleda en rättsprocess kan ta flera år i anspråk och det finns anledning för beställaren att anlita en advokatbyrå, som kan företräda Västra Götalandsregionen. För att en åklagarmyndighet ska besluta om förundersökning i ett ärende krävs att beställaren inkommer med välunderbyggda underlag som åklagaren kan använda sig av i sitt fortsatta arbete. Detta i sin tur kräver att det finns fullständig bakomliggande dokumentation inom Västra Götalandsregionen, i det fall åklagaren behöver ytterligare bevis för att driva målet vidare.

151 34 Det huvudsakliga kriteriet för att göra en polisanmälan är att det går att konstatera och bevisa att det arbete som en utförare debiterat beställaren inte är utfört, eller om feldebiteringarna är omfattande och systematiska. Om detta handlande är uppsåtligt eller inte är en fråga för polis- och åklagarmyndighet att utreda. Om en förundersökning inleds och åklagare beslutar om att gå vidare med åtal mot en utförare har en rättsprocess påbörjats, som kan ta flera år i anspråk och i värsta fall innebära höga kostnader för beställaren. Skadestånd och vite I det fall Västra Götalandsregionen har inlett en rättsprocess gentemot en utförare har man möjlighet att i samband med åtalet begära ett skadestånd. Beloppet bestäms i samråd med den juridiska expertis som anlitats. I avtalslagen (1915:218) framgår att den part som drabbats av avtalsbrott har rätt till skadestånd. Eftersom skadeståndet kan kombineras med övriga påföljder i en dom, kan en fällande dom innebära inte enbart skadestånd, utan även andra påföljder. Eftersom skadeståndsbeloppen kan vara svåra att räkna ut används i vissa fall så kallade vitesklausuler i avtalen. Ett vite är ett slags standardiserat skadestånd. I vitesklausuler förekommer ofta ett maxbelopp för hur stor ersättning som kan erhållas och utgår ifrån en uppskattning av hur stor skada som beställaren ska kompenseras för vid olika avtalsbrott. Hävning och uppsägning I Västra Götalandsregionens standardavtalsmall finns klausuler om hävning av avtal, eller om förtida upphörande av avtal. Det är skillnad på att säga upp eller att häva ett avtal. En hävning kan förenklat beskrivas som ett omedelbart upphörande av ett avtal. I dessa klausuler framgår exempelvis att beställaren har rätt att säga upp ett avtal med omedelbart upphörande om det på goda grunder kan antas att utföraren inte kan fullgöra sitt åtagande, om utföraren bryter mot avtalet och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse och inte vidtar rättelse inom ett visst antal dagar (exempelvis 30 dagar efter skriftlig anmaning från landstinget). Ett annat skäl, som kan användas i samband med identifierade allvarliga brister i samband med en fördjupad uppföljning, är att använda hävningsklausulen i det fall utföraren under avtalstiden agerar på ett sådant sätt som kan antas allvarligt rubba förtroendet för beställaren. Icke förlängning av avtal Beställaren kan, som ett alternativ till hävning, uppsägning eller polisanmälan besluta att fortsätta avtalssamarbetet, trots att allvarliga brister uppmärksammats. I så fall kan det på sikt vara lämpligt att överväga om att inte förlänga avtalet vid avtalsperiodens utgång. Om det i avtalet finns en klausul om att beställaren har option på att kunna förlänga avtalet vid avtalsperiodens utgång, kan istället väljas att inte utnyttja denna option. Förlikning, alternativt göra upp i godo Förlikning är egentligen en term som används inom civilrätten vid lösning av tvistemål, vilket innebär att en domstol alltid medverkar och ser till att parterna når en överenskommelse (om ingen överenskommelse nås blir det huvudförhandling i tingsrätten). Istället för begreppet förlikning bör man använda orden göra upp i godo, som innebär att två parter försöker komma överens i syfte att inte behöva gå vidare i rättsprocesser eller andra åtgärder.

152 35 Beställaren kan välja detta alternativ enbart, eller göra upp i godo som ett tillägg till en polisanmälan med fortsatt rättsprocess. I så fall kan man välja att fastställa ett belopp som utföraren sedan betalar utifrån en återbetalningsplan. Om beställaren har gjort upp i godo med utföraren och ärendet trots allt drivs vidare med en påföljande huvudförhandling kan åtalet exkludera en begäran om ekonomiskt skadestånd. Anmälan till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) Det huvudsakliga kriteriet för att göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är att bedömningen har gjorts i samband med en fördjupad uppföljning att det föreligger en allvarlig risk för patientsäkerheten. IVO utreder dock inte normalt händelser som är äldre än två år. Vad som avses med allvarliga brister bör bedömas från fall till fall och en jämförelse bör göras med liknande fall från tidigare granskningar, exempelvis om det förekommit avsaknad av journalföring i sin helhet eller bristande journalföring under en längre tidsperiod. Åtgärder inom Västra Götalandsregionen Resultaten från en granskning ger mycket information och kunskap som kan återkopplas och användas för internt kvalitetsutvecklingsarbete inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Brister kan exempelvis återfinnas i Västra Götalandsregionens system för ledning och styrning i uppföljningen. Likaså kan brister bero på oklara förutsättningar för verksamheten som utföraren bedriver och som kan kopplas till Västra Götalandsregionens avtal, regler, riktlinjer och rutiner. I sådana fall kan avtalsskrivningar, upphandlingskrav, ersättningsmodeller, uppdragsbeskrivningar, uppföljningsmetoder, rutiner, riktlinjer, informations- och kommunikationsvägar eller annat behöva ses över och justeras. För att på ett bra sätt kunna vidarebefordra kunskapen till berörd verksamhet kan en intern åtgärdsplan tas fram, som kommuniceras till respektive förvaltning/avdelning/enhet inom Västra Götalandsregionen. Kommunikationsplan Den rapport som blir följden av såväl en löpande som en fördjupad uppföljning ska kommuniceras med både den granskade utföraren och den ansvarige tjänstemannen på beställarorganisationen innan den diarieförs och därmed blir en allmän handling. Skulle en fördjupad uppföljning innebära att tjänstemannaförslag till konsekvenser ska formuleras är inte ärendet avslutat och färdigt för diarieföring förrän beslut fattats av avtalsägande politisk nämnd. Om föreslagna konsekvenser bedöms kunna få omfattande och/eller kontroversiella följder ska en kommunikationsplan upprättas. Denna ska innehålla en kort bakgrund som beskriver problemet samt vilka målgrupper man behöver kommunicera med, vilka budskapen är, vem som är talespersoner och för vilka delar, vilka kommunikationskanaler som ska användas för att nå målgrupperna och en aktivitetsplan med utsedda ansvariga för varje aktivitet. Frågor och svar är till stor hjälp för att stödja talespersonerna i deras kontakter med media eller andra berörda. Det är viktigt att tänka igenom vilka frågor media kommer att ställa och vilka svar beställaren har på dessa frågor. Kommunikationsplanen är ett verktyg och ett stöd för de personer som är involverade i kommunikationen rörande en viss fråga. Den behöver inte spridas, diarieföras eller på annat sätt förmedlas till personer som inte arbetar med frågeställningen.

153 36 Återkoppling till utföraren Oavsett om den fördjupade uppföljningen har visat på brister eller inte är det viktigt att resultatet presenteras för utföraren. Det kan göras vid ordinarie uppföljningsmöten, i dialogform, men det är viktigt att återkopplingen sker så snart det är möjligt efter uppföljningen. Uppföljningsprocessen är ofta lång och medför en oro för den som granskats. Återkopplingen kan ske i form av ett besök där resultatet av uppföljningen gås igenom. Det är viktigt att också poängtera det som funnits positivt i verksamheten. Resultatet kan presenteras i form av ett protokoll som beskriver den fördjupade uppföljningen. Återkopplingen kan innehålla: genomgång av resultatet eventuella åtgärder med anledning av resultatet eventuella förbättringar som redan påbörjats sedan uppföljningen kommande förbättringsförslag plan för hur föreslagna åtgärder ska följas upp Uppföljning av åtgärder Efter en genomförd fördjupad uppföljning kan det framkomma sådana brister hos en eller flera utförare att det är nödvändigt att göra en riktad fördjupad uppföljning i anslutning till eller efter den ordinarie granskningen. I andra fall kan det vara på sin plats att följa upp en tidigare genomförd fördjupad uppföljning med en kompletterande fördjupad uppföljning, exempelvis efter ett halvår, för att se om bristerna åtgärdats. Eftersom en kompletterande fördjupad uppföljning innebär ökade kostnader för beställaren kan det av denne bedömas som rimligt att man blir kompenserad av leverantören för denna ytterligare kostnad. En region kan då besluta om att införa en paragraf i avtalen om en sådan ersättning. Det gäller dock endast de avtal som beställaren sluter med utförare verksamma enligt LOV och i framtida avtal som tecknas enligt LOU. Avgiften kan inte beröra utförare verksamma enligt LOL och LOF, eftersom dessa verksamheter i sin helhet regleras enligt nationell lagstiftning. Arbetsgrupp Materialet är sammanställt och bearbetat av en arbetsgrupp bestående av följande deltagare: Tomas Bremholm, regionläkare, sammankallande Ulla Berggren, Enhet Primärvård Ulla Bäckekihl, Enhet Juridik Susanne Grönbeck, Enhet Specialistvård Anna Kahn, Enhet Primärvård Stefan Svallhage, Enhet Tandvård Stora delar av materialet har bearbetats efter förlaga från Modell för fördjupad uppföljning (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL) men även andra dokument och rutiner har nyttjats.

154 Ärende 12

155 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS HS Ärende 12 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jarl Torgerson Telefon: E-post: Regional förteckning över kvalitetsregister Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att berörda verksamheter ska delta fullt ut i de kvalitetsregister som rekommenderas i rapporten Regional förteckning över kvalitetsregister. Sammanfattning av ärendet Inom Västra Götalandsregionen används ett stort antal register för uppföljning av hälso- och sjukvård. Det gäller såväl etablerade nationella kvalitetsregister som har ekonomiskt stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten som andra typer av register. Dessa andra register kan till exempel vara breda register under utveckling, register som rör små volymer av mycket specialiserad vård eller sådana som tidigare haft ekonomiskt stöd. Denna förteckning över kvalitetsregister har tagits fram i samarbete med de medicinska sektorsråden och berörda förvaltningar. Den innehåller ett urval av register som har sådan betydelse och spridning att det kan anses motiverat att alla verksamheter som i väsentlig grad hanterar berörd typ av patienter verkar för att få en komplett registrering. Förteckningen kommer att genomgå fortsatta revideringar i enlighet med tidigare beslut. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Hälso- och sjukvårdsavdelningen har sedan 2007 tagit fram en Regional förteckning över Kvalitetsregister (RSK ) som berörda verksamheter i regionen ska delta i. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har även ansvarat för att årligen utarbeta Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården med regionala måltal (RSK ), samt bedriver ett utvecklingsarbete kring Rapporteringsstruktur för sjukhusrelaterade medicinska resultat/medicinsk kvalitet (RSK , den s.k. Kvartalen). För att samordna och effektivisera ovanstående uppdrag slogs dessa 2012 samman till ett Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

156 Datum Diarienummer RS , HS (7) gemensamt uppdrag med en partssammansatt arbetsgrupp (RS ). I samband med omorganisationen av Koncernkontoret övergick ansvaret för ovanstående arbete till Koncernavdelning data och analys (RS ). Arbetsgruppen har utarbetat förslag till reviderad Regional förteckning över kvalitetsregister. Syftet med förteckningen är att skapa samsyn kring vilka register som har sådan relevans att det är rimligt att regionens verksamheter deltar. Den första regionala förteckningen över kvalitetsregister omfattade 42 register och den nu gällande förteckningen, som omfattar 91 register (oräknat delregister) fastställdes av Hälso- och sjukvårdsutskottet I föreliggande förslag har inga förändringar gjorts jämfört med den nu gällande förteckningen. Kommentarer kring urvalet Föreliggande förslag till förteckning omfattar 91 register (oräknat delregister). På nationell nivå har Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister från och med år 2012 fastställt att registren ska klassificeras i fyra certifieringsnivåer. Nivåerna har i förekommande fall lagts in i bifogat förslag till regional förteckning över kvalitetsregister. Certifieringsnivåerna visar registrens olika utveckling och ger en helhetsbild av registrens förutsättningar. Beroende på hur väl de nationella kvalitetsregistren uppfyller uppställda kriterier klassificeras de i tre kategorier (C1, C2 respektive C3, där C1 är bäst). Registerkandidaterna (K) klarar inte kriterierna för att bli certifierade som nationellt kvalitetsregister men bedöms ha potential och förutsättningar för att bli ett sådant. Förteckningen utgörs i första hand av Nationella Kvalitetsregister i den meningen att de är register som får stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten. Dessutom har andra register infogats där sektorsråden ansett att en generell anslutning är av stor vikt även om registret inte är Nationellt Kvalitetsregister i ovanstående mening. Viktigt för att inkluderas i förteckningen är att registret bör omfatta flera utförare där ett deltagande är nödvändigt för inomregionala och nationella jämförelser. För att öka kvalitetsregistrens legitimitet måste registren vara lättarbetade och det måste vara enkelt för verksamheterna att få återkoppling på inrapporterade data. Motivationen för att registrera i registren styrs av om och hur utdata kan användas i det patientnära arbetet. Utöver förteckningen finns många register där deltagande kan ha stort värde och där anslutning är självklar men där det inte behövs ett regionalt beslut kring förhållningssätt. Främst gäller det högspecialiserad vård. Förteckningen innebär således ingen betygsättning av register. Det finns fortfarande register som klassats som Nationella Kvalitetsregister som saknas i förteckningen. Att kräva ett generellt regionalt deltagande är ett viktigt ställningstagande. De vinster en bred anslutning ger måste ställas mot de ofta stora resurser som krävs för god anslutning. Även om registret kan fylla ett viktigt behov innebär ett generellt deltagande ibland en mycket stor samlad arbetsinsats, vilket kräver eftertanke innan generell anslutning kan föreslås. De befintliga journalsystemen stöder oftast inte registrering i kvalitetsregistren. Det ökade antalet kvalitetsregister ställer krav på en IT-struktur som underlättar registrering. På sikt måste direktöverföring från journal till kvalitetsregister skapas för att inte det ökande antalet register ska bli ohanterligt. 2

157 Datum Diarienummer RS , HS (7) I nedanstående tabell redovisas de register där ett deltagande fullt ut föreslås för berörda verksamheter. Kvalitetsregister i primärvård bereds i särskild ordning och regleras i Krav- och Kvalitetsbok för VG Primärvård respektive Vårdval Rehab. För 2015 gäller för vårdcentraler att deltagande i Regionalt kvalitetsregister för primärvård (QregPV) är obligatoriskt. För enheter som ingår i Vårdval Rehab är deltagande i BOA-registret (Bättre omhändertagande av patienter med artros) obligatoriskt. Dessa register inkluderas i förteckningen för fullständighetens skull men är alltså inte obligatoriska för den specialiserade vården även om inget hindrar ett frivilligt deltagande i BOA. Övriga förtecknade kvalitetsregister är således inte obligatoriska för primärvården, vilket inte hindrar enskilda vårdcentraler från att delta i de register de ändå finner relevanta. Beredning Arbetet har letts av Koncernavdelning data och analys med stöd av en gemensam partssammansatt grupp med representanter från koncernstab hälso- och sjukvård, sjukhusen och registercentrum. Föregående förteckning var föremål för en omfattande revidering och en betydande utökning av antalet register. Arbetsgruppen fann det därför inte motiverat med en förändring av gällande registerförteckning. Förteckningen kommer dock att vid nästa revidering bli föremål för en grundligare genomgång. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Röllgårdh Chef Koncernavdelning data och analys Beslutet skickas till Sjukhusdirektörer Primärvårdsdirektör Folktandvårdsdirektör Förvaltningschef Habilitering & Hälsa Avdelning Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal för vidarebefordran till privata vårdgivare Kopia för kännedom: Ordförandena i de medicinska sektorsråden/motsvarande Verksamhetschef RCC Väst Enhetschef tandvård, HSA 3

158 Datum Diarienummer RS , HS (7) Bilaga 1 Regional förteckning över kvalitetsregister Certifieringsnivåer (C1, C2, C3 och K) enligt SKLs aktuella förteckning över Nationella Kvalitetsregister 2016, anges i förekommande fall inom parentes efter respektive registernamn. Andningsorganen Andningssviktregistret Swedevox (C2) CF-register, cystisk fibros (C3) Luftvägsregistret med delregister (C3) * RiksKOL * NAR (Astma registret) Anestesi och intensivvård SIR - Svenska Intensivvårdsregistret (C1) Svenska Traumaregistret - för sjukhus med de större akutintagen (C3) Barn och ungdom Cancer BORIS Barnobesitasregister i Sverige (C3) Nationella celiakiregistret Nationellt register för tillväxthormonbehandling för barn SNQ - Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (C2) * SWEDROP-registret, Svenskt nationellt register för prematuritetsretinopati Svenska barnreumaregistret (C2) Blodcancerregistret med delregister (C2) * akut lymfatisk leukemi * akut myeolisk leukemi inkl. akut oklassificerad leukemi * kronisk lymfatisk leukemi * kronisk my eolisk leukemi * lymfom * myelodysplastiskt syndrom * myelom * myeloproliferativa sjukdomar Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister (C3) Nationella bröstcancerregistret (C2) Nationella njurcancerregistret (C2) Nationellt kvalitetsregister för behandling av kolorektalcancer (C2) Nationellt Kvalitetsregister för Blåscancer (C3) Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (C3) Nationellt kvalitetsregister för hjärntumörer (C3) Nationellt register för peniscancer (C3) Nationellt kvalitetsregister för tyreoideacancer (C3) Nationellt kvalitetsregister för viscerala och retroperitoneala sarkom Nationellt lungcancerregister (C2) Nationellt register för cancer i pankreas och periampullärt (C3) NREV - Nationellt register för esofagus- och ventrikelcancer (C3) Kommentar Gäller tills vidare endast för barn 4

159 Datum Diarienummer RS , HS (7) NLGR - Nationella lever- och gallcancerregistret (C3) NPCR - Nationella Prostatacancerregistret (C1) Svenska barncancerregistret (C3) Svenska Gyn-onkologi registret med delregister (C3) * ovarialcancer * corpuscancer * cervix- och vaginalcancer * vulvacancer Svenska testikelcancerregistret med delregister-swenoteca (C2) * Seminom * Non-seminom Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer- SweHNCR (C3) Cirkulationsorganen Svenska hjärt-lungräddningsregistret (C2) Riks-Stroke Nationella kvalitetsregistret för stroke (C1) RiksSvikt Nationellt kvalitetsregister för hjärtsvikt (C3) Svenska ICD- och pacemakerregistret Svenska kateterablationsregistret (C3) SWEDCON register för medfödda hjärtsjukdomar (C2) Swedeheart med delregister (C1): * Riks-HIA * SCAAR * Sephia * Hjärtkirurgi * TAVI - perkutana klaffar Swedvasc Svenskt kvalitetsregister för kärlkirurgi (C1) Endokrina organen NDR - Nationella Diabetesregistret med delregister (C1) * NDR-Barn/SWEDIABKIDS (register för barn- och ungdomsdiabetes, 0-18 år) SQRTPS Scandinavian quality register for thyroid- and parathyroid surgery (C3) Svenska hypofysregistret (C3) Infektion InfCareHepatit (C3) InfcareHIV, HIV register (C1) Nationellt kvalitetsregister för infektionssjukdomar med delregister (C3) * Endokardit * Pneumoni * Bakteriell meningit * Svår sepsis Mage och Tarm Gäller endast patienter vårdade vid/handlagda av infektionsklinikerna för någon av de i registren ingående diagnoserna: Bakteriell meningit (ej borrelia), endokardit, pneumoni, svår sepsis vårdad på intensivvårdsavdelning GallRiks - Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi (C2) SOReg Scandinavian Obesity Surgery Registry (C2) Svenskt Bråckregister (C2) SWIBREG - Nationellt Kvalitetsregister för inflammatorisk tarmsjukdom (C3) Nervsystemet CPUP-uppföljningsprogram för barn med CP (C1) MMCUP - Uppföljningsprogram vid spinal dysrafism och hydrocefalus (C3) Gäller endast barn, 5

160 Datum Diarienummer RS , HS (7) Nationellt Epilepsikirurgiregister Nationellt register för hydrocefalus/shuntbehandling Neuromuskulära sjukdomar i Sverige - NMIS (C3) SveDem Svenska Demensregistret (C3) Svenska Neuroregister *SMSreg - Svenska Multipel Skleros Registret (C2) Web Rehab Neurorehabregistret (C2) Obstetrik och gynekologi vuxna registreras hydrocefalusregistret Graviditetsregistret (C2) Gynop - Nationellt kvalitetsregister för gynekologisk kirurgi (C1) QIVF - Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (C3) Psykiatri Bipolär Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom (C3) BUSA - Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD (C3) Kvalitetsregister - ECT (C2) PsykosR (C3) RIKSÄT Nationellt kvalitetsregister för ätstörning (C3) RättspsyK Rättspsykiatriskt kvalitetsregister (C2) Svenskt Beroenderegister (C3) Rörelseorganen BOA-registret Bättre omhändertagande av patienter med artros (C3) NRS - Nationellt register över Smärtrehabilitering (C2) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister- SRQ (C1) RIKSHÖFT Nationella höftfrakturregistret (C2) Svenska frakturregistret (C3) Svenska Höftprotesregistret (C1) Svenska Korsbandsregistret (C3) Svenska Knäprotesregistret (C2) Svenska Skulder och Armbågsregistret (C2) SWESPINE Svenska ryggregistret (C1) Tandvård Ögon Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (C3) Makularegistret (C2) Nationella Kataraktregistret med delregister (C2) * vuxenkataraktregistret * barnkataraktregistret (barn till och med sju år) Svenska cornearegistret (C3) Öron-näs och hals ÖNH-Nationellt kvalitetsregister för öron- näs- och halssjukvård med delregister (C2) * Rör i trumhinnan * Tonsilloperation * Grav hörselnedsättning, vuxna * Hörselbarnsregistret * Septumplastik Gäller endast Vårdval Rehab 6

161 Datum Diarienummer RS , HS (7) * Myringo- och Ossikuloplastik * Otoskleroskirurgi * Röstförbättrande stämbandskirurgi * Hörselrehabilitering Övriga områden ALFA-1-antitrypsinregistret PsoReg Register för systembehandling av psoriasis (C2) QregPv Regionalt kvalitetsregister för primärvård Registret för uppföljning av njurtransplanterade och njurdonatorer Senior alert (C2) SNR - Svenskt NjurRegister (C3) Svenska hemofiliregistret (K) Svenska Palliativregistret (C1) Svenska Sömnapnéregistret (C3) Svevac - för registrering av vaccination mot säsonginfluensa 7

162 Ärende 13

163 1 (29) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS HS Ärende 13 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jarl Torgerson Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer upprättad regional förteckning Indikatorer med måltal för hälso- och sjukvård enligt bilaga Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att om målrelaterad ersättning kopplas till medicinsk kvalitet ska regionalt fastställda indikatorer i första hand användas. Sammanfattning av ärendet Denna rapport är den åttonde upplagan av en regional förteckning över indikatorer med regiongemensamma måltal. Det främsta syftet med regionala indikatorer och måltal är att skapa förutsättningar för att sjukhusen inom Västra Götalandsregionen följs upp på likartat sätt. I år har 66 indikatorer, plus 6 utvecklingsindikatorer för hälsofrämjande och förebyggande hälso- och sjukvård tagits fram. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund I enlighet med beslut av hälso- och sjukvårdsdirektören (RS ) har tidigare samordnats tre aktiviteter som inbördes har starka beröringspunkter. Det gäller arbetet med Regional förteckning över Kvalitetsregister (RSK ) som berörda verksamheter i regionen ska delta i, Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården med regionala måltal (RSK ) och fortsatt utvecklingsarbete kring Rapporteringsstruktur för sjukhusrelaterade medicinska resultat/medicinsk kvalitet (RSK , den s.k. Kvartalen). I samband med omorganisationen av Koncernkontoret övergick ansvaret för ovanstående arbete till Koncernavdelning data och analys (RS ). Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

164 Datum Diarienummer RS och HS (29) Arbetsgruppen har utarbetat föreliggande förslag till reviderad Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med måltal. Den första förteckningen i denna serie togs fram 2008 och omfattade åtta indikatorer. Den nu gällande förteckningen fastställdes och omfattar 65 indikatorer varav 6 utvecklingsindikatorer. Kommentarer kring indikatorurvalet Indikatorerna i förteckningen är oftast sådana som rör stora patientgrupper och de förekommer ofta i Öppna jämförelsers redovisningar eller i årsrapporterna för de större nationella kvalitetsregistren. Förteckningen har reviderats utifrån de erfarenheter som har gjorts av bland andra sjukhusen, de medicinska sektorsråden och koncernstab hälso- och sjukvård. I praktiken påverkas indikatorvalet också i hög grad av tillgången till lämpliga indikatorer. Några generella kriterier beträffande möjligheter till datafångst har liksom tidigare år varit vägledande vid urval av indikatorer: För att möjliggöra en meningsfull uppföljning ska uppgifter om enheternas aktuella prestationsnivå finnas att tillgå. För att en indikator ska kunna användas i beställning och uppföljning fordras att både utförare och beställare ska kunna få fram uppgifter om utfallet under avtalsåret. För varje indikator som används ska det säkerställas att det finns adekvata informationssystem och säkra databaser, som ger tillgång till aktuella data. Arbetsgruppen har i år fokuserat på att öka antalet indikatorer avseende patientrapporterat utfall (PROM patient reported outcome measure, PREM patient reported experience measure). Den föreslagna förteckningen omfattar 8 sådana mått. Totalt sett omfattar den föreslagna förteckningen 66 indikatorer plus 6 utvecklingsindikatorer, vilket innebär en nettoökning om 7 indikatorer. Arbetsgruppen föreslår att12 nya indikatorer införs från och med 2017: Nr. 19. Ortopedi: Patientrapporterad minskad bensmärta efter operation för diskbråck. Nr. 27. Stroke: Tid från ankomst till sjukhus till trombolysstart (door to needle time). Gäller patienter 18 år. Nr. 28. Stroke: Andel strokepatienter som vid uppföljning efter 12 månader anger att de fått sina behov av rehabilitering efter utskrivning tillgodosedda. Gäller patienter 18 år. Nr. 29. Lungsjukvård: Andel personer 18 år eller äldre som vid besök för kontroll av KOL har fått bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär, CAT. Nr. 37. Kvinnosjukvård: Patientrapporterad kontinens efter inkontinensoperation Nr. 44. Ögon: Andel patienter med slutlig refraktion inom 1 dioptri från den planerade efter kataraktoperation. Gäller patienter 18 år. Nr. 45. Ögon: Andel patienter (utan annan ögonsjukdom) med förbättrad självskattad synfunktion 3 månader efter kataraktoperation. Gäller patienter 18 år. Nr. 54. Läkemedel: Andel patienter inom sluten vård med misstänkt samhällsförvärvad pneumoni som initialt behandlas med penicilliner Nr. 57. Cancer: Aktiv monitorering av män 75 år eller yngre vid diagnos med prostatacancer av mycket lågrisk-typ. Nr. 62. Infektion: Andel patienter med HIV som är nöjda eller mycket nöjda med sin fysiska hälsa Nr. 63. Infektion: Andel patienter med HIV som är nöjda eller mycket nöjda med sin psykiska hälsa Nr. 64. Infektion: Andel patienter med Hepatit C som uppnår virusfrihet efter behandling med direktverkande antivirala läkemedel (DAA). 2

165 Datum Diarienummer RS och HS (29) Härutöver föreslås ändringar i definitionerna för 4 indikatorer i nuvarande förteckning: Nr. 52. Läkemedel: Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner + piperacillin/tazobactam på rekvisition till sjukhuskliniker Nr. 55. Cancer: Andel av opererade män med låg- eller intermediärrisktumör vid prostatacancer som genomgick nervsparande resektion Nr. 56. Cancer: Andel män högst 75 år med lokaliserad högrisktumör vid prostatacancer som fått kurativt syftande behandling. Nr. 71. Hälsofrämjande/förebyggande: Andel rökfria patienter i samband med operation. Indikatorn avser endast planerade operationer. Fem av indikatorerna i nuvarande förteckning föreslås utgå: Öron/näsa/hals: Väntetid (median) från remissankomst till behandlingsbeslut vid huvud-halscancer Ögon: Andel med synskärpa under 0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi Akutmottagning: Andel patienter där total vistelsetid < 4 timmar Cancer: Andel patienter med lungcancer vars behandling startar inom 14 dagar efter terapibeslut Cancer: Andel patienter med bröstcancer där behandling med adjuvant cytostatika startar inom 6 veckor efter operation. De tre indikatorerna kopplade till cancersjukvård utgår eftersom ledtider följs upp inom ramen för arbetet med standardiserade vårdförlopp. Ledtid på akutmottagning utgår eftersom det nu finns individuella måltal för de olika akutmottagningarna. Ögonindikatorn utgår eftersom denna spelat ut sin roll i kataraktvården. Målnivåer Liksom tidigare har en avvägning skett mellan flera aspekter, såsom exempelvis: Av professionellt medicinska skäl kan det finnas anledning att lägga måltalet högt alla patienter ska behandlas enligt riktlinjer. I praktiken kan dock målet sällan sättas till 100 procent eftersom det i de flesta fall inte är lämpligt att behandla alla patienter enligt generella riktlinjer. Mätmetoder har oftast en inbyggd osäkerhet och den statistiska säkerheten i resultat som kan ha relevans på landstingsnivå kan vara svåra att uppnå på små enheter. Enstaka patienter kan där ha betydande påverkan på utfallet. Några mått baseras på stickprovsundersökningar vid ett tillfälle under året på ett litet antal patienter vilket ger en betydande slumppåverkan på utfall utanför verksamheternas kontroll. Hänsyn har tagits till fastställda nationella och regionala målnivåer För ett flertal indikatorer anges nu att måltalet endast gäller vissa åldersintervall. Detta hindrar inte att indikatorn kan vara relevant även för andra åldrar och då eventuellt med andra målnivåer. I flera fall är måltalet nära riksgenomsnitt. Om Västra Götalandsregionen ligger över rikssnitt så är målnivån högre för att driva utvecklingen ytterligare I vissa fall har måltal baserats på faktisk måluppfyllelse hos enskilda enheter enligt tidigare uppföljningar, för att driva en utveckling. I ett senare skede kan måltalen eventuellt justeras upp vilket skett i flera fall. Slutligen har vissa måltal valts utifrån en allmän rimlighetsbedömning. 3

166 Datum Diarienummer RS och HS (29) Det finns medvetna skillnader i redovisningsnivå. För vissa indikatorer föreslås redovisning för geografiskt avgränsad enhet, till exempel Lidköpings sjukhus istället för Skaraborgs Sjukhus sammantaget, för att föra redovisningen nära dem som ansvarar för resultatet. För andra indikatorer gäller redovisning för sjukhusgrupp, framförallt där fördelning av sjukdomar med olika svårighetsgrad sker mellan enheter inom en förvaltning. Exempelvis är väntetid för operation för höftfraktur meningsfull att redovisa per geografisk enhet medan andra måltal passar bättre för hela förvaltningen. I möjligaste mån redovisas indikatorutfall varje kvartal i Kvartalen ( Fortsatt arbete Förteckningen planeras att uppdateras i enlighet med "Kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården" (RS ) från oktober Beredning Arbetet har letts av Koncernavdelning data och analys med stöd av en partssammansatt grupp med representanter från koncernstab hälso- och sjukvård, sjukhusen och registercentrum. Arbetet har genomförts genom en enkät i december 2015 till de medicinska sektorsråden/motsvarande, regionalt cancercentrum och berörda förvaltningschefer med kompletterande diskussioner och frågor under arbetets gång. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Röllgårdh Chef Koncernavdelning data och analys Bilagor 1. Indikatorer med måltal 2. Indikatorbeskrivning Beslutet skickas till Sjukhusdirektörer Förvaltningschef Habilitering & Hälsa Kopia för kännedom: Ordförandena i de medicinska sektorsråden/motsvarande Verksamhetschef RCC Väst 4

167 Datum Diarienummer RS och HS (29) Bilaga 1 Indikatorer med måltal 1. Diabetes/sjukhus 2. Diabetes/sjukhus 3. Diabetes/sjukhus 4. Diabetes/sjukhus 5. Diabetes/sjukhus indikator Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c < 52 mmol/mol Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c > 70 mmol/mol Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med blodtryck < 140/85 mm Hg Andel typ 1 diabetespatienter, år med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l Andel typ 1 diabetespatienter < 18 år med HbA1c < 70 mmol/mol måltal 20 % < 20 % 90 % 60 % 85 % 6. Barnsjukvård 7. Barnsjukvård Andel återinskrivningar i sluten vård inom 7 dagar efter vård för astma/obstruktiv bronkit. Avser barn 0-6 år Andel återinskrivningar i sluten vård inom 7 dagar efter vård för gastroenterit. Avser barn 0-6 år 3 % 5 % 8. Hjärtsjukvård 9. Hjärtsjukvård 10. Hjärtsjukvård Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med SThöjning. Gäller patienter < 80 år. Andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke-st-höjningsinfarkt. Gäller patienter < 80 år. Andel behandlade med ACEhämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Gäller patienter < 80 år. 11. Hjärtsjukvård Andel patienter med förmaksflimmer som får antikoagulantia 12. Njursjukvård 13. Njursjukvård Andel i hemodialys med AV-fistel eller AVgraft Andel i hemodialys som uppnår behandlingsmål för dialysdos. 88 % 85 % 90 % 70 % 72 % 82 % 14. Njursjukvård Dialys i hemmet 30 % 15. Ortopedi 16. Ortopedi 17. Ortopedi Väntetid till operation av höftfraktur, andel opererade inom 24 timmar. Täckningsgrad, Riks-Höft, patienter 18 år. Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation 18. Ortopedi Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation 75 % 95 % 2 % 100 5

168 Datum Diarienummer RS och HS (29) 19. Ortopedi NY 20. Stroke 21. Stroke 22. Stroke 23. Stroke 24. Stroke 25. Stroke 26. Stroke 27. Stroke NY Patientrapporterad minskad bensmärta efter operation för diskbråck Täckningsgrad Riks-Stroke. Gäller patienter 18 år Blodförtunnande behandling efter ischemiska stroke med förmaksflimmer. Gäller patienter 18 år. Andel patienter med stroke som initialt vårdats på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning. Gäller patienter 18 år. Andel patienter med ischemisk stroke som gavs reperfusionsbehandling. Gäller patienter 18 år. Andel TIA-patienter som vårdas på strokeenhet som första vårdenhet. Gäller patienter 18 år. Andel strokepatienter som var ADLoberoende 3 månader efter insjuknandet. Gäller patienter 18 år. Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern Tid från ankomst till sjukhus till trombolysstart (door to needle time). Gäller patienter 18 år. 80 % 90 % 60 % 90 % > 15 % 90 % 80 % 75 % 40 minuter 28. Stroke NY 29. Lungsjukvård NY Andel strokepatienter som vid uppföljning efter 12 månader anger att de fått sina behov av rehabilitering efter utskrivning tillgodosedda. Gäller patienter 18 år. Andel personer 18 år eller äldre som vid besök för kontroll av KOL har fått bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär, CAT. 30. Neurologi Täckningsgrad i Svenska multipel sklerosregistret. Gäller patienter 18 år. 31. Kirurgi 32. Kirurgi 33. Kirurgi 34. Kirurgi 35. Kvinnosjukvård Andel ljumskbråcksopererade som omopereras inom 5 år Andel elektiva ljumskbråcksoperationer som sker i öppenvård. Andel patienter som får antibiotika vid borttagande av gallblåsa. Avser planerade operationer Andel kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vid ljumskbråcksoperation Bristningar vid förlossning bland förstföderskor 60 % 95 % 90 % 3 % 80 % 12 % 90 % 5,0 % 6

169 Datum Diarienummer RS och HS (29) 36. Kvinnosjukvård Andel kejsarsnitt enligt Robson 1 bland förstföderskor 7 % 37. Kvinnosjukvård NY 38. Psykiatri 39. Psykiatri 40. Psykiatri 41. Psykiatri Patientrapporterad kontinens efter inkontinensoperation Andel med skriftlig vårdplan, barn och vuxenpsykiatri. Andel patienter med psykossjukdom som haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare senaste 12 månaderna. Gäller patienter 18 år. Andel patienter med bipolär affektiv sjukdom med återfall i affektivt skov senaste 12 månaderna. Gäller patienter 18 år. Andel patienter med ADHD där man använder systematiska metoder för behandlingsuppföljning. Gäller alla åldrar. 75 % 50 % 90 % 40 % 30 % 42. Psykiatri Andel patienter som blivit av med anorektisk undervikt. Gäller alla åldrar. 65 % 43. Psykiatri 44. Ögon NY 45. Ögon NY 46. Akutmottagning 47. Akutmottagning 48. Patientsäkerhet 49. Habilitering 50. Intensivvård 51. Läkemedel 52. Läkemedel Andel patienter som får sitt tillstånd efter ECT bedömt med skattningsformulär eller intervju (MADRS). Gäller patienter 18 år. Andelen patienter med slutlig refraktion inom 1 dioptri från den planerade efter kataraktoperation. Gäller patienter 18 år. Andel patienter (utan annan ögonsjukdom) med förbättrad självskattad synfunktion 3 månader efter kataraktoperation. Gäller patienter 18 år. Andel patienter bedömda av läkare inom 1 timme. Gäller alla åldrar Andel oplanerade besök åter inom 72 timmar på akutmottagning. Gäller alla åldrar Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner. Täckningsgrad i registrering av diagnoser i Vega för barn- och ungdomshabilitering Återinskrivning på IVA inom 72 timmar. Gäller alla åldrar Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner + piperacillin/tazobactam på rekvisition till sjukhuskliniker 60 % 90 % 90 % 55 % 5 % < 6 % Individuella mål se kommentarer 90 % < 3 % Individuella mål, se kommentar 70 %, Individuella mål, se kommentar 7

170 Datum Diarienummer RS och HS (29) 53. Läkemedel 54. Läkemedel NY 55. Cancer 56. Cancer 57. Cancer NY 58. Cancer 59. Cancer 60. Palliativ vård 61. Infektion 62. Infektion NY Andel olämpliga läkemedel till personer 75 år och äldre Andel patienter inom sluten vård med misstänkt samhällsförvärvad pneumoni som initialt behandlas med penicilliner Andel av opererade män med låg- eller intermediärrisktumör vid prostatacancer som genomgick nervsparande resektion Andel män högst 75 år med lokaliserad högrisktumör vid prostatacancer som fått kurativt syftande behandling. Aktiv monitorering av män 75 år eller yngre vid diagnos med prostatacancer av mycket lågrisk-typ. 30-dagars mortalitet vid elektiv operation för koloncancer 30-dagars mortalitet vid akut operation för koloncancer Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal). Gäller patienter 18 år. Andel HIV-patienter med god viruskontroll (HIV-RNA kopior < 50 kopior/ml) av alla med antiviral behandling. Gäller patienter 18 år. Andel patienter med HIV som är nöjda eller mycket nöjda med sin fysiska hälsa. Gäller patienter 18 år. Individuella mål, se kommentar >55%, Individuella mål, se kommentar 80 % 90 % 95 % 1 % 4 % 70 % 95% 90 % 63. Infektion NY Andel patienter med HIV som är nöjda eller mycket nöjda med sin psykiska hälsa. Gäller patienter 18 år. 90 % 64. Infektion NY 65. Prehospital vård 66. Prehospital vård Andel patienter med Hepatit C som uppnår virusfrihet efter behandling med direktverkande antivirala läkemedel (DAA). Andel prio 1 uppdrag där första ambulansenhet är på hämtplats inom 20 minuter från att larmcentral besvarat 112- anropet och identifierat vårdbehov. Gäller alla åldrar Andel förbeställda (minst 12 timmar i förväg) liggande sjuktransporter till behandling/undersökning som kommer i tid till avlämningsplats. Gäller alla åldrar 92 % 90% 100 % 8

171 Datum Diarienummer RS och HS (29) Utvecklingsindikatorer, kan användas efter lokal anpassning 67. Hälsofrämjande/ förebyggande 68. Hälsofrämjande/ förebyggande 69. Hälsofrämjande/ förebyggande 70. Hälsofrämjande/ förebyggande 71. Hälsofrämjande/ förebyggande 72. Hälsofrämjande/ förebyggande Andel relevanta enheter/kliniker som använder AUDIT Andel relevanta enheter/kliniker som bedömer och dokumenterar fysisk aktivitetsnivå för sina patienter Andel patienter med otillräcklig fysisk aktivitet som fått rådgivning + tillägg Andel patienter 13 år med dokumenterad bedömning av tobaksbruk Andel rökfria patienter i samband med operation. Indikatorn avser endast planerade operationer. Andel relevanta enheter/kliniker som bedömer och dokumenterar ohälsosamma matvanor för sina patienter > 40% > 25% > 25% 75% 50% > 20% 9

172 Datum Diarienummer RS och HS (29) Bilaga 2 Indikatorbeskrivning Indikator 1: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år som når behandlingsmål för blodsockervärde. Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c < 52 mmol/mol Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter 18 år som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 20 % Kommentar: Indikator 2: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år som når behandlingsmål för blodsockervärde. Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c > 70 mmol/mol. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter 18 år som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: < 20 % Kommentar: Måttet kompletterar HbA1c< 52 mmol/mol. Det ger ett mått på dem som ligger väsentligt över målet för god blodsockerkontroll. Indikator 3: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år som når behandlingsmål för blodtryck. Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter 18 år med blodtryck < 140/85 mm Hg. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter 18 år som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 90 % Kommentar: Indikator 4: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter år som når behandlingsmål för LDL-kolesterol. Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter, år, med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter, år, som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 60 % Kommentar: 10

173 Datum Diarienummer RS och HS (29) Indikator 5: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter < 18 år som når behandlingsmål för blodsockervärde Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter, < 18 år, med HbA1c < 70 mmol/mol. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter, < 18 år, som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 85 % Kommentar:. Indikator 6: Mått: Andel återinskrivningar bland barn (0-6 år) i sluten vård inom 7 dagar efter vård för astma/obstruktiv bronkit. Definition: Täljare: Alla oplanerade återinskrivningar (oavsett diagnos) inom sju dagar (utskrivningsdag + 6 dagar) bland barn 0-6 år som aktuell period (kvartal, år) varit inskrivna i slutenvård på grund av astma eller obstruktiv bronkit (ICD10-kod J20, J21, J22 eller J45 som huvuddiagnos). Nämnare: Alla vårdtillfällen i slutenvård bland barn 0-6 år under aktuell period (kvartal, år) på grund av astma eller obstruktiv bronkit (ICD10-kod J20, J21, J22 eller J45 som huvuddiagnos). Källa: Vega Måltal: 3 % Kommentar: Indikator 7: Mått: Andel återinskrivningar bland barn (0-6 år) i sluten vård inom 7 dagar efter vård för gastroenterit Definition: Täljare: Alla oplanerade återinskrivningar (oavsett diagnos) inom sju dagar (utskrivningsdag + 6 dagar) bland barn 0-6 år som aktuell period (kvartal, år) varit inskrivna i slutenvård på grund av gastroenterit (ICD10-kod A08, A09 eller E86.9 som huvuddiagnos). Nämnare: Alla vårdtillfällen i slutenvård bland barn 0-6 år under aktuell period (kvartal, år) på grund av gastroenterit (ICD10-kod A08, A09 eller E86.9 som huvuddiagnos). Källa: Vega Måltal: 5 % Kommentar:. Indikator 8: Mått: Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning Definition: Målgrupp enligt Riks-HIAs definition Täljare: Antal patienter, yngre än 80 år, med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock som gavs akut reperfusionsbehandling. 11

174 Datum Diarienummer RS och HS (29) Nämnare: Samtliga patienter, yngre än 80 år, med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock i Riks-HIAs databas. Källa: Riks-HIA. Redovisas per geografisk enhet Måltal: 88 % Kommentar: Observera att måltalet måste justeras individuellt för sjukhus utan egen PCIverksamhet baserat på tidigare resultat. Indikator 9: Mått: Andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke-st-höjningsinfarkt. Definition: Målgrupp enligt Riks-HIAs definition. Täljare: Antal patienter, yngre än 80 år, med icke-st-höjningsinfarkt och indikation för kranskärlsröntgen som kranskärlsröntgades inom 72 timmar efter ankomst till sjukhuset. Nämnare: Alla patienter, yngre än 80 år, med icke ST-höjningsinfarkt i målgruppen som registrerats i Riks-HIAs databas Källa: Riks-HIA. Redovisas per geografisk enhet som vårdar akut hjärtinfarkt. Måltal: 85 % Kommentar: Indikator 10: Mått: Andel patienter som är behandlade med ACE-hämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Definition: Målgrupp enligt Riks-HIAs definition. Täljare: Antal patienter, yngre än 80 år, med hjärtinfarkt som vid utskrivning behandlas med ACE-hämmare/A2-antagonister. Nämnare: Samtliga patienter, yngre än 80 år, i målgruppen som registrerats i Riks-HIAs databas. Källa: Riks-HIA. Redovisas per geografisk enhet som vårdar akut hjärtinfarkt. Måltal: 90 % Kommentar: Indikator 11: Mått: Andel patienter med förmaksflimmer som får antikoagulantia Definition: Täljare: Antal patienter med förmaksflimmer som hämtat ut antikoagulantia (ATC-grupp B01AA03, B01AE07, B01AF01, B01AF02) inom 6 månader från besök eller utskriftsdatum vid vårdtillfälle. Nämnare: Samtliga patienter där förmaksflimmer (ICD10-kod I48) registrerats som huvuddiagnos vid besök eller vårdtillfälle på sjukhuset. Källa: Vega och Digitalis (individdata läkemedel). Redovisas per geografisk enhet som vårdar patienter med förmaksflimmer. Måltal: 70 % Kommentar: Mäts halvårsvis. Första besök eller vårdtillfälle under mätperioden används. Indikator 12: 12

175 Datum Diarienummer RS och HS (29) Mått: Andel hemodialyspatienter med arteriovenös-fistel eller arteriovenös-graft. Definition: Mått på tillgång till blodbanan vid bloddialys med den bästa tekniken. Avser patienter med kronisk hemodialysbehandling. Täljare: Antal patienter i hemodialys som vid tvärsnittsundersökning har AV-fistel eller AVgraft Nämnare: Samtliga patienter i hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen Källa: Svenskt Njurregister. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 72 % Kommentar: Alternativet till AV-fistel eller AV-graft är central dialyskateter (CDK), som har påtagliga nackdelar i form av kraftigt ökad risk för allvarliga infektioner, men också sämre blodflöden, och därmed försämrad dialyseffektivitet. För alla dialysindikatorer gäller de data som insamlats vid den så kallade tvärsnittsundersökningen under föregående höst. Denna har viss osäkerhet eftersom det gäller vid just den tidpunkten och den präglas av viss slumpvariation. Detta bör kunna leda till att måltal som inte är representativa för hela året justeras beroende på utfall tidigare under året. Indikator 13: Mått: Andel patienter i hemodialys som uppnår behandlingsmål (standardiserat Kt/V > 2) för dialysdos. Definition: Standardiserat Kt/V, bygger på mått på dialysdos för en enskild dialys, och kompenserar därutöver för antal dialyser per vecka. Avser patienter med kronisk hemodialysbehandling. Täljare: Antal patienter som vid tvärsnittsundersökning når standardiserat Kt/V >2 Nämnare: Samtliga patienter i kronisk hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen. Källa: Svenskt Njurregister. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 82 %. Kommentar: Måttet beskriver mängden dialys i förhållande till behov där även vägs in antalet dialyser per vecka. Indikator 14: Mått: Andel patienter som får dialys i hemmet vid de olika regionområdena Definition: Täljare: Antal patienter i dialys som får behandling i hemmet. Nämnare: Antalet patienter i dialys vid mättillfället till Svenskt Njurregister. Källa: Svenskt Njurregister Måltal: 30 % Kommentar: I dialys i hemmet inkluderas såväl hemodialys som peritonealdialys som sköts utanför dialys eller njurmedicinsk enhet. Med regionområden menas sammantaget sjukhusen i Göteborg, Skaraborg, Boråsområdet och NU-sjukvården. Indikator 15: Mått: Väntetid till operation av höftfraktur, andel opererade inom 24 timmar. 13

176 Datum Diarienummer RS och HS (29) Definition: Måttet anger handläggningstiden på akutsjukhuset från ankomst till dess höftfrakturpatienten blir opererad. Avser samtliga patienter. Nyckeltalet skall beräknas från ankomsttid till sjukhuset till tidpunkt för operation. Täljare: Antal patienter opererade inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset. Nämnare: Samtliga patienter som opererats för höftfraktur, registrerade i Riks-Höft. Källa: Riks-Höft. Redovisas per opererande geografisk enhet där denna operationstyp ingår i den ordinarie verksamheten. Måltal: 75 % opererade inom 24 timmar Kommentar: Indikator 16: Mått: Täckningsgrad i det nationella kvalitetsregistret för höftfraktur, Riks-Höft. Definition: Täljare: Antal vårdtillfällen för höftfraktur för individer 18 år som registrerats i Riks-Höft. Nämnare: Samtliga vårdtillfällen för höftfraktur för patienter i den regionala vårddatabasen för individer 18 år (ICD-10 kod S72.0 S72.2 som huvud- eller bidiagnos). Källa: Riks-Höft och Vega. Redovisas per opererande geografisk enhet där denna operationstyp ingår i den ordinarie verksamheten. Måltal: 95 % Kommentar: Indikator 17: Mått: Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation. Definition: Täljare: Antal omoperationer inom två år efter den ursprungliga operationen oavsett vilken orsaken till omoperation är. Avser all form av ytterligare kirurgi (vidare begrepp än revision) efter indexoperationen Nämnare: Samtliga operationer av totala höftproteser som registrerats i Svenska Höftprotesregistret under perioden Källa: Svenska Höftprotesregistret. Redovisas per opererande geografisk enhet där denna operationstyp ingår i den ordinarie verksamheten. Måltal: 2 %. Kommentar: Indikator 18: Mått: Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation Definition: Indexvärde för relationen mellan förväntad och faktisk hälsorelaterad livskvalitet (EQ 5D) efter ett år. Täljare: Nämnare: Källa: Svenska Höftprotesregistret. Redovisas per förvaltning Måltal: 100 Kommentar: Värde > 100 anger att det faktiska resultatet är bättre än det förväntade, givet respektive kliniks case-mix. 14

177 Datum Diarienummer RS och HS (29) Indikator 19 NY: Mått: Andel patienter som anger att bensmärtan är helt försvunnen eller mycket bättre 1 år efter operation för diskbråck i ländryggen. Definition: Täljare: Antal patienter som skattar sin bensmärta som Helt försvunnen eller Mycket bättre 1 år efter operation för diskbråck i ländryggen. Nämnare: Antal patienter opererade för diskbråck i ländryggen som besvarat frågan om bensmärta och hade bensmärta före operationen. Källa: SWESPINE. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 80 % Kommentar: Mätperioden avser tid för uppföljning Indikator 20: Mått: Täckningsgrad i det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke. Definition: Täljare: Antal vårdtillfällen för stroke för individer 18 år eller äldre som registrerats i det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke. Nämnare: Samtliga vårdtillfällen i den regionala vårddatabasen som har stroke som förstadiagnos (ICD-10 kod I61, I63, I64) för individer 18 år eller äldre. Källa: Riks-Stroke och Vega. Redovisas per geografisk enhet som svarar för akutvård av stroke. Måltal: 90%. (för SU 85 %) Kommentar: Måltalet satt vid en allmän rimlighetsnivå baserat på tidigare täckningsgrad. Lägre måltal för SU kan motiveras med att ej akut stroke kan ingå i nämnaren inom t.ex. kärlkirurgi, rehabilitering och högspecialiserad vård. Indikator 21: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med ischemisk stroke och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlats med antikoagulantia i tablettform. Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med ischemisk stroke och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlats med antikoagulantia i tablettform vid utskrivning. Nämnare: Samtliga patienter 18 år eller äldre med ischemisk stroke och förmaksflimmer, registrerade i Riks-Stroke. Källa: Riks-Stroke. Redovisas per geografisk enhet eller per förvaltning som svarar för akutvård av stroke. Måltal: 60 %. Kommentar: Indikator 22: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med stroke som initialt vårdats på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning. Definition: 15

178 Datum Diarienummer RS och HS (29) Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med stroke (ICD10-kod I61, I63, I64) som initialt under det akuta vårdtillfället vårdats på en strokeenhet, enligt gällande kriterier för sådan enhet, intensivvårds- eller neurokirurgisk avdelning Nämnare: Antal patienter 18 år eller äldre med stroke (ICD10-kod I61, I63, I64) som registrerats i Riks-Stroke under mätperioden Källa: Riks-Stroke. Redovisas per geografisk enhet eller per förvaltning. Måltal: 90 % Kommentar: Indikator 23: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med ischemisk stroke som gavs reperfusionsbehandling (trombolys/trombektomi) Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med ischemisk stroke som reperfusionsbehandlats Nämnare: Antal patienter 18 år eller äldre med ischemisk stroke (ICD-10 kod I63) som registrerats i Riks-Stroke under mätperioden Källa: Riks-Stroke. Redovisas per förvaltning Måltal: 15 % Kommentar: Resultatet påverkas inte bara av sjukhusets resultat utan i vilken utsträckning patienten söker i tid. Indikator 24: Mått: Andel TIA-patienter 18 år eller äldre som vårdas på strokeenhet som första vårdenhet Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med TIA (ICD-10 kod G45) som initialt under det akuta vårdtillfället vårdats på strokeenhet, enligt gällande kriterier för sådan enhet. Nämnare: Antal patienter 18 år eller äldre med TIA (ICD-10 kod G45) som registrerats i Riks-Stroke under mätperioden Källa: Riks-Stroke. Redovisas per geografisk enhet eller per förvaltning Måltal: 90 % Kommentar: Indikator 25: Mått: Andel strokepatienter 18 år eller äldre som var ADL-oberoende 3 månader efter insjuknandet Definition: Täljare: Antal strokepatienter 18 år eller äldre som var ADL-oberoende 3 månader efter stroke. Nämnare: Samtliga strokepatienter 18 år eller äldre registrerade i Riks-Stroke som var vid liv efter tre månader och som före insjuknandet var ADL-oberoende Källa: Riks-Stroke. Redovisas per förvaltning Måltal: 80 % Kommentar: Indikator 26: 16

179 Datum Diarienummer RS och HS (29) Mått: Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern. Definition enligt Swedvasc. Definition: Täljare: Antal patienter som opererats för halspulsåderförträngning inom 14 dagar efter symtomdebut Nämnare: Alla patienter som opererats för symtomgivande halspulsåderförträngning Källa: Swedvasc Svenska Kärlregistret. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 75 %. Kommentar: Indikator 27 NY: Mått: Tid från ankomst till sjukhus till trombolysstart (door to needle time) Definition: Genomsnittlig (median) tid från ankomst till sjukhus till trombolysbehandling inleds. Källa: Riks-Stroke. Redovisas per geografisk enhet som svarar för akutvård av stroke Måltal: 40 minuter Kommentar: Måltalet är satt strax över mediannivån för VGR. Gäller patienter 18 år eller äldre. Indikator 28 NY: Mått: Andel strokepatienter 18 år eller äldre som vid uppföljning efter 12 månader anger att de fått sina behov av rehabilitering efter utskrivning tillgodosedda. Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre som vid uppföljning efter 12 månader anger att de fått sina behov av rehabilitering efter utskrivning tillgodosedda. Nämnare: Samtliga strokepatienter 18 år eller äldre registrerade i Riks-Stroke som var vid liv vid 12 månader. Källa: Riks-Strokes 12-månaders-enkät. Redovisas per förvaltning Måltal: 60 % Kommentar: Resultatet avspeglar perioden efter utskrivning från slutenvården Indikator 29 NY: Mått: Andel personer 18 år eller äldre som vid besök för kontroll av KOL har fått bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär, CAT. Definition: Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som har fått bedömning av hälsostatus med frågeformuläret CAT vid besök för kontroll av KOL. Nämnare: Antal personer 18 år eller äldre med KOL registrerade i Luftvägsregistret, som varit på besök för kontroll av KOL under mätperioden Källa: Luftvägsregistret. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 95 %. Kommentar: Indikator 30: Mått: Täckningsgrad i Svenska Multipel Sklerosregistret 17

180 Datum Diarienummer RS och HS (29) Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre som registrerats i Svenska Multipel Sklerosregistret. Nämnare: Samtliga patienter 18 år eller äldre som registrerats i Socialstyrelsens patientregister med huvuddiagnos multipel skleros (ICD-10 kod G35). Källa: Svenska Neuroregister delregister Svenska multipel sklerosregistret samt Socialstyrelsens patientregister (PAR) Måltal: 90 % Kommentar: Indikator 31: Mått: Andel opererade ljumskbråck som blivit omopererade under 5 år för enheter som utför mer än 75 operationer per år. Definition: Varje opererat bråck som är noterat i bråckregistret följs, från tiden för bråckoperationen framåt i tiden, tills en ny bråckoperation (en omoperation) i den opererade ljumsken eventuellt utförs. Källa: Svenskt Bråckregister. Redovisas per geografisk enhet som svarar för ljumskbråcksoperationer. Måltal: 3 % Kommentar: Vissa sjukhus utför få operationer med en hög andel av akuta operationer. Även om registret i sin redovisning korrigerar statistiskt för det blir resultaten osäkra vid låga volymer. Måttet är svårt att påverka snabbt eftersom det bygger på 5-årsrisk. Men ett sjunkande värde innebär att det senaste året har bättre resultat än det år som inte längre är med. Lokal anpassning av målnivå rekommenderas med utgångspunkt i faktiskt värde. Indikator 32: Mått: Andel elektiva ljumskbråcksoperationer utförda i dagkirurgi. Definition: Täljare: Antal planerade operationer av ljumskbråck utförda i dagkirurgi Nämnare: Totala antalet planerade operationer av ljumskbråck d.v.s. även operationer utförda inom sluten vården (ICD-10 kod K40.2, K40.9, åtgärdskod JAB) Källa: Vega. Redovisas per förvaltning. Måltal: 80 %. Kommentar: Indikator 33: Mått: Andel patienter som får antibiotika vid elektivt borttagande av gallblåsa. Definition: Täljare: Antal patienter som fått antibiotika vid planerad cholecystektomi Nämnare: Samtliga patienter som genomgått en planerad cholecystektomi. Patienter som opererats i samband med akut inskrivning i sluten vård ingår inte. Källa: GallRiks. Redovisas per geografisk enhet eller per förvaltning där det finns särskilda skäl. Måltal: 12 % Kommentar: 18

181 Datum Diarienummer RS och HS (29) Indikator 34: Mått: Andel kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vid ljumskbråck Definition: Täljare: Antal kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vid ljumskbråck Nämnare: Totalt antal kvinnor som opereras för ljumskbråck Källa: Svenskt Bråckregister. Redovisas per geografisk enhet som svarar för ljumskbråcksoperationer. Måltal: 90 % Kommentar: Indikator 35: Mått: Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning bland förstföderskor Definition: Täljare: Antalet perinealbristningar av graden tre eller fyra vid vaginal förlossning bland förstföderskor. Nämnare: Totala antalet vaginala förlossningar bland förstföderskor. Källa: Årsrapport för Svensk förening för obstetrik & gynekologi. Redovisas per förvaltning Måltal: 5,0 % Kommentar: Regionens förlossningskliniker förlöser olika andel förstföderskor. Förstföderskor har större risk än omföderskor att få dessa bristningar. Indikator 36: Mått: Andel kejsarsnitt enligt Robson 1 bland förstföderskor Definition: Täljare: Antal kejsarsnitt enligt Robson 1 (förstföderskor, graviditetslängd 37 veckor, enkelbörd, huvudbjudning samt spontan förlossningsstart). Nämnare: Totala antalet förlossningar enligt Robson 1. Källa: Obstetrix Måltal: 7 % Kommentar: Indikator 37 NY: Mått: Andel kvinnor som anger att de är kontinenta 1 år efter operation för urininkontinens. Definition: Täljare: Antal kvinnor som anger att de är kontinenta 1 år efter operation för urininkontinens Nämnare: Totala antalet opererade kvinnor med någon typ av inkontinensoperation under mätperioden och som svarat på enkäten. Källa: Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi samt Gyn-KvalitetsRegistret Måltal: 75 %. Kommentar: Mätperioden avser tid för uppföljning Indikator 38: 19

182 Datum Diarienummer RS och HS (29) Mått: Andel patienter med skriftlig vårdplan inom barn och vuxenpsykiatri. Definition: Täljare: Nämnare: Källa: Måltal: 50 %. Kommentar: Utsökning ur Melior eller Cognos där så är möjligt. Lokala variationer i rutiner för framtagning av data kan förekomma. Indikator 39: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med psykossjukdom som haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare senaste 12 månaderna Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre som under vald tidsperiod har haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare under de senaste 12 månaderna Nämnare: Totalt antal patienter 18 år eller äldre registrerade i PsykosR under samma tidsperiod. Källa: PsykosR Måltal: 90 %. Kommentar: Finns fler registreringar för en patient under vald tidsperiod väljs den senaste registreringen. Indikator 40: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med bipolär affektiv sjukdom med återfall i affektivt skov senaste 12 månaderna Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre som under vald tidsperiod har haft minst ett (1) affektivt skov under de senaste 12 månaderna Nämnare: Totalt antal patienter 18 år eller äldre registrerade i BipoläR under samma tidsperiod. Källa: BipoläR Måltal: 40 % Kommentar: Finns fler registreringar för en patient under vald tidsperiod väljs den senaste registreringen. Indikator 41: Mått: Andel patienter med ADHD där man använder systematiska metoder för behandlingsuppföljning Definition: Täljare: Antal patienter som under vald tidsperiod följs upp med specifika skattningsinstrument (CGI + för barn: SNAP+C-GAS/+ för vuxen: ASRS+GAF) Nämnare: Totalt antal patienter registrerade i BUSA under samma tidsperiod. Källa: BUSA Måltal: 30% Kommentar: Finns fler registreringar för en patient under vald tidsperiod väljs den senaste registreringen. Gäller alla åldrar. 20

183 Datum Diarienummer RS och HS (29) Indikator 42: Mått: Andel patienter som blivit av med anorektisk undervikt Definition: Täljare: Antal patienter som under vald tidsperiod blivit av med anorektisk undervikt vid 1- årsuppföljning Nämnare: Totalt antal patienter registrerade i Riksät under samma tidsperiod som genomgått 1-årsuppföljning och vid föregående registrering haft anorektisk undervikt. Källa: Riksät Måltal: 65 %. Kommentar: Gäller alla åldrar. Indikator 43: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre som får sitt tillstånd efter ECT bedömt med skattningsformulär eller intervju (MADRS) Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre som under vald tidsperiod behandlas för depression som också följs upp med MADRS eller MADRS-S. Nämnare: Totalt antal patienter 18 år eller äldre registrerade i Kvalitetsregister ECT under samma tidsperiod med behandling för depression. Källa: ECT Måltal: 60 %. Kommentar: Indikator 44 NY: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med slutlig refraktion inom 1 dioptri från den planerade efter kataraktoperation. Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med slutlig refraktion inom 1 dioptri från den planerade efter kataraktoperation. Nämnare: Samtliga kataraktopererade patienter 18 år eller äldre som registrerats i kataraktregistret under den aktuella mätperioden. Källa: Nationella Kataraktregistret, mars-studien. Redovisas per geografisk enhet som utför dessa operationer. Måltal: 90 % Kommentar: Indikator 45 NY: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre (utan annan ögonsjukdom) med förbättrad självskattad synfunktion 3 månader efter kataraktoperation. Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre som 3 månader efter kataraktoperation anger att de upplever mindre hinder att utföra dagliga aktiviteter än innan operationen 21

184 Datum Diarienummer RS och HS (29) Nämnare: Totalt antal patienter 18 år eller äldre som gjort kataraktoperation och som besvarade den aktuella frågan i 3-månadersuppföljningen. Källa: Nationella Kataraktregistret, mars-studien. Redovisas per geografisk enhet som utför dessa operationer. Måltal: 90 % Kommentar: Indikator 46: Mått: Andel patienter som blir bedömda eller undersökta av läkare inom 1 timme efter ankomsten till akutmottagning Definition: Tid till läkare definieras som den registrerade tiden från det att patienten ankommit till akutmottagningens gåendesida och tagit kölapp, eller ankommit per ambulans/helikopter och till dess att läkarbedömningen påbörjats. Täljare: Antal patienter som bedömts av läkare inom 1 timme efter ankomst. Nämnare: Totalt antal patienter som bedömts av läkare (patienter som avviker innan läkarbedömningen exkluderas) Källa: Regional väntetidsrapportering. Redovisas per akutmottagning Måltal: 55 %. Kommentar: Gäller alla åldrar Indikator 47: Mått: Andel oplanerade besök åter inom 72 timmar på akutmottagning Definition: Täljare: Antal patienter som har skrivits ut från akutmottagningen till hemmet eller särskilt boende och återkommit inom 72 timmar. Nämnare: Antal patienter som har skrivits ut från akutmottagningen till hemmet eller särskilt boende Källa: Akutendatabas, VGR. Redovisas per akutmottagning Måltal: 5 %. Kommentar: Gäller alla åldrar Indikator 48: Mått: Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner Definition: Täljare: Antal vårdtillfällen med vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen i somatisk slutenvård Källa: Infektionsverktyget Måltal: < 6 % Kommentar: Incidensmått som tas fram från Infektionsverktyget av patientsäkerhetsenheten vid Koncernkontoret. Måltalet gäller för VGR totalt. Lokal anpassning beträffande måltal måste ske på grund av sjukhusens olika innehåll och tidigare resultat. Indikator 49: Mått: Täckningsgrad i registrering av diagnoser i Vega för barn- och ungdomshabilitering 22

185 Datum Diarienummer RS och HS (29) Definition: Täljare: Barn med diagnos inom barn- och ungdomshabiliteringen Nämnare: Totalt antal barn inom barn- och ungdomshabiliteringen Källa: Vega Måltal: 90 %. Kommentar: Indikator 50: Mått: Andel patienter som oplanerat återinskrevs på samma intensivvårdsavdelning inom 72 timmar. Definition: Täljare: Antal oplanerade inskrivningar där tiden mellan utskrivning från indexvårdtillfälle och återinskrivningsvårdtillfällets start är 72 timmar och återinskrivning och indexvårdtillfälle är på samma IVA. Nämnare: Totala antalet indexvårdtillfällen där patienten är utskriven levande från IVA. Indexvårdtillfälle är det första intensivvårdstillfället för en patient under definierad tidsperiod (vanligen kalenderår). Källa: Svenskt intensivvårdsregister (SIR). Redovisas per intensivvårdsenhet. Måltal: < 3 % Kommentar: Gäller alla åldrar Indikator 51: Mått: Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre Definition: Täljare: Antal DDD zopiklon (ATC-grupp N05CF01) förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre Nämnare: Antal DDD sömnläkemedel (ATC-grupp N05C) förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre. Källa: Concise, försäljningsstatistik från Apotekens Service AB Måltal: Önskvärt med en hög nivå. Måltalet bör sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget. Kommentar: Är med som en indikator i Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Men där är åldersgruppen 80 år och äldre. I regionens handlingsplan för äldre och läkemedel definieras äldre dock som 75 år och äldre. Indikator 52: Mått: Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner + piperacillin/tazobactam på rekvisition till sjukhuskliniker Definition: Täljare: Antal DDD bensylpenicillin (ATC-grupp J01CE01) och kloxacillin (ATC-grupp J01CF02) Nämnare: Antal DDD bensylpenicillin (ATC-grupp J01CE01), kloxacillin (ATCgrupp J01CF02), cefuroxim (ATC-grupp J01DC02), cefotaxim (ATC-grupp J01DD01), ceftazidim (ATC-grupp J01DD02), piperacillin/tazobactam (ATC-grupp J01CR05). Källa: Concise, försäljningsstatistik från Apotekens Service AB 23

186 Datum Diarienummer RS och HS (29) Måltal: 70%. Önskvärt med en hög nivå. Måltalet bör sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget. Kommentar: Ligger i Stramas anda att minska användningen av cefalosporiner och piperacillin/tazobactam. Indikator 53: Mått: Andel olämpliga läkemedel till personer 75 år och äldre Definition: Täljare: Antal DDD Olämpliga läkemedel (tramadol (N02AX02), propiomazin (N05CM06), långverkande bensodiazepiner (N05BA01, N05CD02, N05CD03) och läkemedel med betydande antikolinerga effekter enligt Socialstyrelsens lista (A03AB + A03BA + A03BB + A04AD + C01BA + G04BD + N02AG + N04A + N05AA + N05AF03 + N05AH02 + N05BB01 + N06AA + R06AA02 + R06AB + R06AD + R06AX02)) förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre Nämnare: Antal DDD Humanläkemedel förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre. Källa: Concise, försäljningsstatistik från Apotekens Service AB Måltal: Önskvärt med en låg nivå. Måltalet bör sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget. Kommentar: Indikator 54 NY: Mått: Andel patienter inom sluten vård med misstänkt samhällsförvärvad pneumoni som initialt behandlas med penicilliner. Definition: Täljare: Antal patienter som initialt behandlats med fenoximetylpenicillin (ATCgrupp J01CE02) eller bensylpenicillin (ATC-grupp J01CE01) för misstänkt samhällsförvärvad pneumoni utifrån data uthämtade ur infektionsverktyget Nämnare: Antal patienter som initialt behandlats med antibiotika för misstänkt samhällsförvärvad pneumoni utifrån data uthämtade ur infektionsverktyget Källa: Infektionsverktyget. Redovisas per förvaltning Måltal: 55%. Önskvärt med hög nivå. Måltalet kan behöva sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget. Kommentar: Ligger i Stramas anda att öka följsamhet till behandlingsriktlinjerna för pneumoni med en ökad användning av smalspektrumpenicilliner Indikator 55: Mått: Andel av opererade män med låg- eller intermediärrisktumör vid prostatacancer som genomgick nervsparande resektion. Definition: Täljare: Antal män med låg- eller intermediärrisktumör vid prostatacancer som genomgick nervsparande resektion. Nämnare: Totalt antal män med prostatacancer av låg- eller intermediär risk. Källa: Nationella Prostatacancerregistret (NPCR). Redovisas per geografisk enhet som beslutar om behandling av prostatacancer. Måltal: 80 %. 24

187 Datum Diarienummer RS och HS (29) Kommentar: Indikator 56: Mått: Andel män högst 75 år vid diagnos med lokaliserad högrisktumör vid prostatacancer som fått kurativt syftande behandling Definition: Täljare: Antal män högst 75 år vid diagnos med lokaliserad högrisktumör vid prostatacancer som fått kurativt syftande behandling Nämnare: Totalt antal män högst 75 år vid diagnos med lokaliserad högrisktumör vid prostatacancer. Källa: Nationella Prostatacancerregistret (NPCR). Redovisas per förvaltning. Måltal: 90 %. Kommentar: Lokaliserad högrisktumör: T1-T2 i kombination med Gleasonsumma 8-10 och/eller PSA ng/ml. Indikator 57 NY: Mått: Aktiv monitorering av män 75 år eller yngre vid diagnos med prostatacancer av mycket lågrisk-typ. Definition: Täljare: Antal män 75 år eller yngre vid diagnos med prostatacancer av mycket lågrisk-typ som monitoreras aktivt. Nämnare: Totalt antal män 75 år eller yngre med prostatacancer av mycket lågrisktyp. Källa: Nationella Prostatacancerregistret (NPCR). Redovisas per geografisk enhet som beslutar om behandling av prostatacancer. Måltal: 95 %. Kommentar: Indikator 58: Mått: 30-dagars mortalitet efter elektiv koloncanceroperation Definition: Täljare: Antal opererade patienter med tumörlokalisation kolon som registrerats som avlidna under tiden 0-30 dagar efter elektiv operation Nämnare: Totalt antal elektivt opererade patienter med tumörlokalisation kolon Källa: Nationella Kvalitetsregistret för Kolon Cancer. Redovisas per förvaltning. Måltal: 1 % Kommentar: Indikator 59: Mått: 30-dagars mortalitet efter akut koloncanceroperation Definition: Täljare: Antal opererade patienter med tumörlokalisation kolon som registrerats som avlidna under tiden 0-30 dagar efter akut operation Nämnare: Totalt antal akut opererade patienter med tumörlokalisation kolon 25

188 Datum Diarienummer RS och HS (29) Källa: Nationella Kvalitetsregistret för Kolon Cancer. Redovisas per förvaltning. Måltal: 4 % Kommentar: Indikator 60: Mått: Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal) Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre redovisade i Svenska Palliativregistret som erhållit dokumenterat samtal. För patienter utan möjlighet att medverka anges samtal med närstående Nämnare: Samtliga i Svenska Palliativregistret redovisade förväntade dödsfall hos personer 18 år eller äldre. Källa: Svenska Palliativregistret. Redovisas per geografisk enhet Måltal: 70 % Kommentar: Indikator 61: Mått: Andel HIV-patienter 18 år eller äldre med god viruskontroll (HIV-RNA kopior < 50 kopior/ml) av alla med antiviral behandling Definition: Täljare: Antal HIV-patienter 18 år eller äldre med antiviralbehandling riktad mot HIV med god viruskontroll (HIV-RNA < 50 kopior/ml) Nämnare: Samtliga HIV-patienter 18 år eller äldre med antiviral behandling riktad mot HIV. Källa: InfCareHIV Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 95 % Kommentar: Rikssnitt 94,9%, 30 april 2014 Indikator 62 NY: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med HIV som är nöjda eller mycket nöjda med sin fysiska hälsa Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med HIV som i patientenkät angett att de är nöjda eller mycket nöjda med sin fysiska hälsa Nämnare: Totalt antal patienter 18 år eller äldre med HIV som besvarat patientenkäten. Källa: InfCareHIV Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 90 % Kommentar: Andelen patienter som besvarat enkäten bör redovisas samtidigt Indikator 63 NY: Mått: Andel patienter 18 år eller äldre med HIV som är nöjda eller mycket nöjda med sin psykiska hälsa Definition: Täljare: Antal patienter 18 år eller äldre med HIV som i patientenkät angett att de är nöjda eller mycket nöjda med sin psykiska hälsa Nämnare: Totalt antal patienter 18 år eller äldre med HIV som besvarat patientenkäten. 26

189 Datum Diarienummer RS och HS (29) Källa: InfCareHIV Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 90 % Kommentar: Andelen patienter som besvarat enkäten bör redovisas samtidigt Indikator 64 NY: Mått: Andel patienter med Hepatit C som uppnår virusfrihet efter behandling med direktverkande antivirala läkemedel (DAA). Definition: Täljare: Antal patienter med Hepatit C som uppnått virusfrihet under och/eller efter avslutad behandling Nämnare: Totalt antal patienter som påbörjat behandling mot Hepatit C med DAA och där värde för hepatitc-rna finns Källa: InfCare Hepatit. Redovisas per förvaltning. Måltal: 92 % Kommentar: Data måste tas fram med 3 månaders fördröjning. Rikssnitt 87,5%, VGR 90,9% ( ) Indikator 65: Mått: Andel Prio-1 uppdrag där första ambulansenhet är på hämtplats inom 20 minuter från att larmcentral besvarat 112-anropet och identifierat vårdbehov. Definition: Täljare: Antal Prio-1 uppdrag där första ambulansenhet är på hämtplats inom 20 minuter från att larmcentral besvarat 112-anropet och identifierat vårdbehov (status Skapat ) Nämnare: Totalt antal Prio-1 uppdrag Källa: Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC). Måltal: 90 % Kommentar: Gäller alla åldrar Indikator 66: Mått: Andel förbeställda (minst 12 timmar i förväg=angelägenhetsgrad A) liggande sjuktransporter till behandling/undersökning som kommer i tid till avlämningsplats Definition: Täljare: Antal förbeställda (minst 12 timmar i förväg=angelägenhetsgrad A) liggande sjuktransporter till behandling/undersökning som kommer i tid till avlämningsplats. Nämnare: Totalt antal förbeställda (minst 12 timmar i förväg=angelägenhetsgrad A) liggande sjuktransporter till behandling/undersökning Källa: Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC). Måltal: 100 % Kommentar: Gäller alla åldrar 27

190 Datum Diarienummer RS och HS (29) APPENDIX Utvecklingsindikatorer för hälsofrämjande hälso- och sjukvård Kan användas efter lokal anpassning Indikator 67: Mått: Andel relevanta enheter/kliniker som använder AUDIT Definition: Täljare: Antal enheter/kliniker som på rutin använder AUDIT Nämnare: Totalt antal relevanta enheter/kliniker Källa: Sjukhusets egna uppgifter om antal relevanta enheter/kliniker. Måltal: > 40% Kommentar: AUDIT är ett verktyg/självskattningsformulär för att identifiera risk- och missbruk av alkohol. Data tas fram av sjukhusen själva. Varje sjukhus ansvarar för att få in tillförlitlig information från sina enheter/kliniker. Indikator 68: Mått: Andel relevanta enheter/kliniker som bedömer och dokumenterar fysisk aktivitetsnivå för sina patienter. Definition Täljare: Antal enheter/kliniker som dokumenterar fysisk aktivitetsnivå för sina patienter Nämnare: Totalt antal relevanta enheter/kliniker Källa: Sjukhusets egna uppgifter om relevanta enheter/kliniker Måltal: > 25 % Kommentar: Att mäta fysisk aktivitetsnivå är en del i det sjukdomsförebyggande och behandlande arbetet. En förutsättning för bedömning och att kunna erbjuda evidensbaserad åtgärd för att öka fysisk aktivitet. Indikator 69: Mått: Andel patienter med otillräcklig fysisk aktivitet som fått rådgivning + tillägg. Definition: Täljare: Antal patienter som fått rådgivning + tillägg Nämnare: Antal patienter med identifierad otillräcklig fysisk aktivitet Källa: Sjukhusets egna uppgifter och journal Måltal: > 25% Kommentar: Åtgärd rekommenderad enligt socialstyrelsens riktlinjer. Tillägg är t ex Fysisk aktivitet på recept eller stegräknare. Indikator 70: Mått: Andel patienter med dokumenterad bedömning av tobaksbruk Definition: Täljare: Antal patienter 13år med dokumenterad bedömning av tobaksbruk Nämnare: Totalt antal registrerade patienter 13år under året. 28

191 Datum Diarienummer RS och HS (29) Källa: Sjukhusets egna uppgifter om antal registrerade patienter och journal Måltal: 75% Kommentar: Riskbedömning av tobaksbruk är en förutsättning för att kunna stödja och erbjuda åtgärd för de patienter som önskar förändra sina vana. Indikator 71: Mått: Andel rökfria patienter i samband med operation Definition: Täljare: Antal rökfria patienter i samband med planerad operation Nämnare: Antal patienter som är rökare före planerad operation Källa: Sjukhusets egna uppgifter och journal Måltal: 50% Kommentar: För en ökad patientsäkerhet är det viktigt att patienterna är rökfria i samband med operation. Indikatorn avser endast planerade operationer. Indikator 72: Mått: Andel relevanta enheter/kliniker som bedömer och dokumenterar ohälsosamma matvanor för sina patienter. Definition: Täljare: Antal enheter/kliniker som bedömer och dokumenterar ohälsosamma matvanor för sina patienter Nämnare: Totalt antal relevanta enheter/kliniker Källa: Sjukhusets egna uppgifter om relevanta enheter/kliniker Måltal: > 20 % Kommentar: Att identifiera ohälsosamma matvanor är en del i det sjukdomsförebyggande och behandlande arbetet. En förutsättning för att kunna erbjuda evidensbaserad åtgärd för att förändra ohälsosamma matvanor. 29

192 Ärende 14

193 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 14 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Peter Amundin Telefon: E-post: Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Överenskommelse om ersättningar för 2016 för hälso- och sjukvårdstjänster enligt samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner överenskommelsen om ersättningar för hälso- och sjukvårdstjänster enligt samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen samt överenskommelse om utomlänspriser för viss specialisttandvård att gälla från Ärendet är omedelbart justerat. Sammanfattning Västra Götalandsregionen och Region Halland har enats om förslag till ersättningar för hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive viss specialisttandvård, att gälla från enligt bifogad överenskommelse. Vid sitt sammanträde rekommenderade Samverkansnämnden parterna att godkänna överenskommelsen daterad De DRG-ersättningar som gäller från är justerade med konsekvenserna av förändringarna av 2016 års viktlista och uppräknade med 2,6 %, vilket motsvarar SKL:s LPIK. Priserna har viss mån justerats mellan sluten och öppenvård för att bättre spegla den verkliga kostnaden. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Amundin Strateg, Koncernstab hälso- och sjukvård Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post:

194 Datum Diarienummer HS (2) Bilaga Samverkansnämndens överenskommelse om ersättningar 2016 för hälsooch sjukvårdstjänster enligt samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen. Skickas till Sjukhusstyrelser Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Tandvårdsstyrelsen Styrelsen för Habilitering och hälsa Hälso- och sjukvårdsnämnd 1-5 Samverkansnämnden för västra sjukvårdsregionen Håkan Karlsson Peter Amundin Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

195 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Överenskommelse om ersättningar 2016 för hälso- och sjukvårdstjänster enligt samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen. Vid överenskommelse, denna dag, mellan företrädare för Västra Götalandsregionen och Region Halland har enighet uppnåtts om följande beträffande ersättningar för Grunden för de ersättningar, och regler för beräkning av ersättningar, som här anges framgår av samverkansavtalet som gäller från I 11 regleras att utgångspunkten vid överenskommelsen om utomlänspriser ska vara respektive parts interna prisförhandlingar alternativt interna indexjusteringar. Från och med 2014 använder Region Halland de nationella viktlistorna medan Västra Götalandsregionen använder de västsvenska viktlistorna års prisjusteringar utgår främst från 2015 års priser och tar först hänsyn till de procentuella förändringarna i respektive viktlistor för slutenvårds- och öppenvårds-drg. Huvudmännen har därefter för sjukhusen enats om att uppräkningsnivån är satt enligt senaste LPIK till 2,6 %. Samtliga vårdersättningar ska inkludera 2 % påslag för overheadkostnader. För öppen DRG-vård inkluderar poängpriserna ett schablonbelopp, för patientavgift på 180 kr. För sluten DRG-vård anges priserna netto (inkluderar inte patientavgift). 2. Ersättningen för DRG-vård inom öppen och sluten vård vid SU inkluderar kostnader för FoUU och sista utpost och regionbidrag för hyra. 3 Med utgångspunkt i ovanstående har poängpriserna för DRG-vård 2016 beräknats till: Sluten vård Öppen vård Hallands sjukhus SU Kungälvs Sjukhus NU-sjukvården Södra Älvsborgs Sjukhus Alingsås Lasarett Skaraborgs Sjukhus Frölunda Specialistsjukhus POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-POST Samverkansnämnden Regionens Hus SKÖVDE Hertig Johans Gata Hakan.karlsson@vgregion.se

196 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden 4. Ersättning för vård enligt den gemensamma primärvårdsprislistan skall utgöras av 2015 års utomlänspriser uppräknat med 2,6 %. Ersättningar för primärvård som ges av vårdgivare med vårdavtal utgår enligt vårdavtalets bestämmelser eller i förekommande fall enligt den nationella taxan, förutom för besök hos specialist i allmän medicin, som ersätts enligt primärvårdsprislistan. 5. De priser för habilitering med mera som tillämpas i Region Halland och som från 2015 års priser räknas upp med 2,6 %, tillämpas också under 2016 inom Västra Götalandsregionens habiliteringsverksamhet. 6. Parterna har kommit överens om priser för 2016 för viss specialisttandvård i enlighet med samverkansavtalet om utomlänsvård inom tandvården. Priserna för viss specialisttandvård utgår ifrån 2015 års priser och räknas upp med 2,0 %. 7. Priser avseende ambulanstransporter med vägambulans har parterna inför 2016 enats om 85 kr/km med lägsta belopp om 1700 kr. 8. Parterna har enats om att någon prisreduktion inte ska gälla under Enighet har också uppnåtts om att när självkostnadsberäkning i efterhand avseende vårdutbytet mellan huvudmännens sjukhusvård avviker mindre än 1 % sker ingen prisreduktion eller motsvarande inför kommande år. SAMVERKANSNÄMNDENS KANSLI Håkan Karlsson 2

197 Ärende 15

198 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 15 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Peter Amundin Telefon: E-post: Samverkansavtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen angående sjukvårdstjänster Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner föreslagna justeringar av Samverkansavtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen. Sammanfattning Västra Götalandsregionen har sedan 2013 ett samverkansavtal med Landstinget i Värmland angående sjukvårdstjänster. Syftet är att långsiktigt stärka den samverkan och det samarbete som sker inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Västra Götalandsregionen och Landstinget Värmland. Om avtalet inte sägs upp av någon av parterna senast 6 månader innan avtalstidens utgång förlängs avtalet med 12 månader. En uppdatering av kontaktpersoner och samverkansområden har skett och i samband med förlängning av avtalet föreslås att avtalet uppdateras med dessa justeringar. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Amundin Strateg, Koncernstab Hälso- och sjukvård Bilaga Samverkansavtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen angående sjukvårdstjänster Skickas till NU-sjukvården Kungälvs sjukhus Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

199 Samverkansavtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen angående sjukvårdstjänster 1. AVTALETS INNEHÅLL OCH SYFTE Avsikten med detta samverkansavtal är att långsiktigt stärka den samverkan och det samarbete som sker inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och Landstinget Värmland (LiV). Parternas gemensamma ambition är att utveckla ett förtroendefullt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet. Denna samverkan skall ske i en anda av öppenhet och dialog och med ett ömsesidigt åtagande att bidra till en för båda parter gynnsam utveckling av hälso- och sjukvården. 2. UNDERAVTAL Avtalet är utformat så att de speciella områden där samverkan utvecklas och fördjupas beskrivs i särskilda underavtal till detta övergripande ramavtal. Dessa överenskommelser kommer att utgå från att förenkla tillgängligheten till vård för invånarna främst i det geografiska gränsområde som finns mellan huvudmännen. Det kan också innebära en utveckling av befintlig samverkan kring högspecialiserad vård. Antalet underavtal och omfattningen i dessa kommer att kunna variera över tid. De underavtal som knyts till detta ramavtal reglerar de ekonomiska och övriga åtaganden som gäller för dessa områden. Inom övrigt vårdutbyte mellan huvudmännen gäller de regler och den hanteringsordning som fastställs i riksavtalet. Ett etablerat samarbete föreligger idag bland annat när det gäller - högspecialiserad sjukvård för barn och ungdomar, genom Vårdavtal mellan LiV och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus inom Sahlgrenska universitetssjukhuset om högspecialiserad sjukvård för barn och ungdomar - Specialistvård och ambulanssjukvård inom Landstinget i Värmland genom Avtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen om vård i Landstinget i Värmland - Ambulanshelikopterverksamhet, genom gränslös dirigering av ambulanshelikopterresurserna i LiV och VGR. Samarbetet kan även breddas till att omfatta andra verksamheter i Landstinget Värmland och Västra Götalandsregionen eller till andra landsting/regioner. 3. UPPFÖLJNING För att kontinuerligt följa och värdera innehåll och utveckling av detta ramavtal och dess tilläggsavtal skall representanter för Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen träffas två gånger per år för diskussioner om hur samverkan kan utvecklas. De underavtal som ingår reglerar uppföljningen av respektive avtal.

200 4. AVTALSTID OCH MÖJLIGHET TILL FÖRLÄNGNING Avtalet gäller till Om avtalet inte sägs upp av någon av parterna senast 6 månader innan avtalstidens utgång förlängs avtalet med 12 månader. 5. AVTALSPARTER OCH KONTAKTPERSONER Landstinget i Värmland Karlstad Kontaktperson Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg Kontaktperson Namn Eva-Lena Aspetorp Namn Peter Amundin E-post eva-lena.aspetorp@liv.se E-post peter.amundinvgregion.se Telefon Telefon UNDERSKRIFTER Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. För Landstinget i Värmland För Västra Götalandsregionen Fredrik Larsson Ordförande Landstingsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen Gunilla Andersson Landstingsdirektör Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

201 Ärende 16

202 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 16 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Erlingsdotter-Wass, Maria Grip E-post: Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Användning av balanserade statsbidrag Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner förslag till användning 2016 av tidigare års balanserade statsbidrag som uppgår till 105 mnkr. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har under flera år erhållit statsbidrag inom bland annat rehabiliteringsgarantin. Dessa har kommit sent på året och har därför balanserats över årsskiftena för användning nästkommande år. Detta ärende föreslår ett antal områden för användning av dessa 105 mnkr. Fördjupad beskrivning av ärendet Från och med 2016 föreligger en ny hantering i regionen kring statsbidrag där dessa inte får balanseras på samma sätt som tidigare över årsskiftena. Kvarvarande statsbidrag som hälso- och sjukvårdsstyrelsen förfogar över, där beslut ej föreligger, måste därför nyttjas under Detta ärende föreslår ett antal områden att använda 105 mnkr av de kvarvarande balanserade statsbidragen till. Dessa redovisas nedan. NOAK-läkemedel 17 mnkr NOAK-läkemedel har introduktionsfinansierats under 2 år inom ramen för ordnat införande. Förskrivningen har ökat löpande under denna period. Från 2016 belastar hela kostnaden förskrivande vårdgivare, vilka ofta finns inom primärvården. Vårdcentralerna förskrev under första halvåret 2015 NOAK-läkemedel till ett värde av 9,3 mnkr. För perioden mars 2015 februari 2016 är motsvarande siffra 33,1 mnkr. Inför 2017 har budgeten för VG Primärvård utökats med 35 mnkr för att kompensera vårdcentralerna för ökade läkemedelskostnader till följd av förskrivning av NOAK. Från den politiska ledningen har det nu framförts tankar om att kompensera vårdcentralerna också andra halvåret 2016, vilket skulle innebära att budgeten för VG Primärvård skulle utökas med 17 mnkr för denna period. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

203 Datum Diarienummer HS (5) Ordnat införande etapp mnkr Etapp 2 för ordnat införande kommer att beslutas under hösten. Nominering till denna etapp är inte klar men preliminär bedömning just nu är att metoderna kommer kosta cirka 8 mnkr i år och 10 mnkr för läkemedel. Ögonbottenundersökningar diabetiker Medel avsätts för kökortningsåtgärder. 1 mnkr Osteoporos, fler dexamätningar 0,5 mnkr Avsätts efter behov efterjusteringar av medel för ordnat införande kopplat till fler dexamätningar osteoporos. IVF Medel avsätts för IVF för att förbättra tillgängligheten. 5 mnkr Utveckla den nära vården 5 mnkr I bästa fall går det snabbt att bygga upp närsjukvårdsteam redan hösten 2016 och då räcker inte de redan avsatta medlen till. Förbättra vården i hemmet 1,2 mnkr Målet är att verifiera faktorer som är av avgörande betydelse för att hälso- och sjukvården ska kunna tillgodose kroniskt sjuka barns, och deras närstående, behov för att säkerställa deras rätt till hälso- och sjukvård och eventuellt rehabilitering. Avsätta medel används för konsultkostnader inom ramen för arbetet med personcentread vård. Utvecklingen av närsjukvårdscentrum SkaS/Mariestad 5 mnkr Utvecklingen av närsjukvårdscentrum i Mariestad omfattar inledningsvis en översyn av vilken typ av verksamhet ett närsjukvårdscentrum ska innehålla, förutom det som redan är på plats genom närsjukvården. Nuvarande patientgruppers diagnoser och volymer kartläggs. Arbetet ska utmynna i ett förslag på vilken mottagnings- och konsultverksamhet som kan och bör ingå i närsjukvårdscentrum, samt vilka mobila team som kan ha sin utgångspunkt från närsjukvårdscentrum. Detta arbete görs i nära samverkan med berörda kommuner och primärvård samt SkaS inom ramen för Vårdsamverkan. Röda korset behandlingsteam unga flyktingar 1,5 mnkr Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat finansiera ett 3-årigt projekt med mobila behandlingsteam för barn och ungdomar med traumatiserade upplevelser, i samverkan med Röda korset. Kostnaden för 2016 beräknas uppgå till 1,5 mnkr. Ökad tillgänglighet neuropsykiatriska utredningar 8 mnkr Det finns på flera kliniker utrymme att göra mer både internt och genom tjänsteköp utöver redan beslutade medel. Medle delas mellan barn-och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri.

204 Datum Diarienummer HS (5) Utbildningssatsningar inom psykiatrin 3,75 mnkr Detta avser utbildningar som saknas eller som finns i för liten utsträckning för personalen inom barn-och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Dessa bör genomföras för att kunna leva upp till våra regionala utbildningsplaner och ligger alltså i genomförandeplanerna. Med dessa medel kan utbildningarna tidigareläggas. Minskat behov av behov av bemanningsföretag i psykiatrin 0,5 mnkr Inom psykiatrin har SKL jobbat med planer för ett nationellt hyrläkarstopp. Det finns en projektledare som jobbar 50 procent med detta, som finns i VGR. Man har tagit fram förslag till handlingsplaner med 59 åtgärder att göra innan man som åtgärd nr 60 kan fasa ut bemanningspersonal. Man planerar där exempel för en gemensam och solidarisk nationell försörjning genom att låna ut de läkare som vill arbeta mer än heltid och se sig om. SKL planerar nu för motsvarigheten för all somatisk vård är på gång för båda läkare och sjuksköterskor och man använder psykiatrin som ett gott exempel att följa. VGR skulle med hjälp av dessa medel kunna starta upp det arbetet redan efter sommaren och då med stöd av två halvtids projektledartjänster. Stöd till införande av Peer-support 2,5 mnkr Stöd till införandet av Peer-support vilket innebär anställning av brukare för att stärka inflytande och delaktighet inom psykiatrin. Ersättningssystem projektkostnader 3 mnkr Inom pågående arbete med översyn av ersättningssystem för den hälso- och sjukvård som finansieras av Västra Götalandsregionen har föreslagits genomförande av ett antal piloter, i syfte att hitta nya sätt att ersätta vårdgivarna som styr bättre mot prioriterade mål. Tre av de piloter som har blivit godkända av båda styrgrupperna (tjänsteman och politik) bygger på uppföljningssystem framtagna inom Sveus, ett samverkansprojekt mellan Socialdepartementet, sju landsting/regioner, SKL, Försäkringskassan och ett stort antal andra organisationer. För att genomföra piloterna inom angiven tidsram behövs kompetens som finns inom Ivbar, det företag som har i uppdrag att stödja landstingen inom Sveusprojektet, men också tillgång till det IT-verktyg som Ivbar har byggt och äger. Kostnaden för Ivbars insatser i alla tre piloterna uppskattas till maximalt 3 mnkr. Utdatalösning KPP 0,5 mnkr Under våren 2015 genomfördes en upphandling av nytt IT-stöd för beräkning av TKB och KPP, möjligt att användas för samtliga sjukhus och övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar inom Västra Götalandsregionen. De nya IT-stöden har under perioden från hösten 2015 implementerats vid samtliga regionägda sjukhus utom Angereds sjukhus. De upphandlade IT-stöden inkluderar inte någon tillräckligt bra utdatalösning. En sådan är nödvändig för att de verksamheter som använder IT-stöden ska kunna se och tolka konsekvenserna av de uppgifter som de har lagt in. Utan en utdatalösning är det därmed svårt att få förväntad utväxling av den gjorda investeringen. Beräknad kostnad är maximalt 500 tkr. Kompletteringar i databas kopplat till utskrivningsklara patienter 1 mnkr För att kunna följa upp utskrivningsklara i fler dimensioner än vad som är möjligt idag behövs kompletteringar i den databas som finns, och möjlighet att göra nya utdatalösningar. Ett skäl är den nya lagstiftningen, med kortad karenstid innan kommunerna får kostnadsansvar.

205 Datum Diarienummer HS (5) Konsolidering 3 R 7 mnkr I arbetet med att förbereda för införandet av ett nytt kärnsystem intensifieras arbetet med att ställa av och konsolidera befintliga system. Ett extra tillskott av medel 2016 ger en möjlighet att genomföra en rad aktiviteter redan i år och ge mer resurser till upphandlingsarbetet under ST-läkare 15 mnkr Ersättning för ST-läkare på Kungälvs sjukhus(10) och Alingsås lasarett (5) för att deras ST, som de betalar för, tillbringar så stor del av sin tid för randning på andra sjukhus. Utöver dessa specificerade satsningar föreslås cirka 10 mnkr ställas till hälso- och sjukvårdsdirektörens förfogande. Ett område där medel kan komma att behövas, efter ytterligare bredning och samordning med ordnat införande, är uppstart av substitutionsbehandling för opioidanalgetika beroende. Ett annat område som kan vara aktuellt är medel till remitteringssekretariatet för rehabprogram/rehabvistelser.. Summa förslag på användning av balanserade medel 105 mnkr Område Belopp Läkemedel o behandling: NOAK-läkemedel halva Ordnat införandet etapp Ögonbottenundersökningar diabetiker 1 Osteoporos, fler dexamätningar 0,5 IVF 5 Nära vården 5 Förbättring vården i hemmet 1,2 Närsjukvård sjukhuset i Mariestad 5 Röda korset behandlingsteam unga flyktingar 1,5 Psykiatri: BUP o VUP kökortningsåtgärder 8 Utbildningar psykiatriområdet 3,75 Projektledare 0,5 Stöd till införande av Peer-support 2,5 Övriga satsningar: Ersättningssystem projektkostnader hösten Utdatalösning KPP 0,5 Komplettering databas utskrivningsklara 1 Konsolidering 3R 7 ST 15 Övriga områden till hälso- och sjukvårdsdirektörens förfogande 9,55 Summa förslag användning balanserade statsbidrag 105

206 Datum Diarienummer HS (5) Om något av projekten inte kommer igång enligt tidsplan får hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medlen fullt ut under året. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Erlingsdotter-Wass Enhetschef Beslutet skickas till Anna Erlingsdotter-Wass Lise-Lotte Risö Bergerlind Peter Lönnroth Karin Fröjd Sylvia Määttä Ragnar Lindblad Anneth Lundahl Anneli Åberg

207 Ärende 17

208 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 17 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Maria Grip Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Förändring av delegeringsordning Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer delegeringsordningen. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsens delegeringsordning föreslås uppdateras med två områden. Det handlar om arkivfrågor och företrädarskap mot externa parter, t.ex. statliga myndigheter. Det är punkterna som är nya i delegeringsordningen. Fördjupad beskrivning av ärendet I uppdaterat förlag till delegeringsordning tydliggörs att hälso- och sjukvårdsdirektören kan ansöka om medel för aktiviteter under styrelsens område från t.ex. statliga myndigheter. Det tydliggörs också att hälso- och sjukvårdsdirektören får besvara framställningar till VGR från andra myndigheter och enskilda i hälso- och sjukvårdsfrågor som inte är av principiell art och när ingen annan har beslutsrätt. Det andra området handlarom beslut kring klassificeringsstruktur för hälso- och sjukvårdsstyrelsens diarium, och fastställande av dokumenthanteringsplan och arkivbeskrivning. Beredning Förslaget är framtaget i samråd med juridiska enheten. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Grip Strateg, koncernstab hälso- och sjukvård Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

209 2 (2) Bilaga Delegeringsordning Besluten skickas till Maria Grip Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

210 Delegeringsordning Antagen av hälso- och sjukvårdsstyrelsen , 17, Ändrad av hälso- och sjukvårdsstyrelsen , 163, och hälso- och sjukvårdsstyrelsen , XX Förteckning över grupper av ärenden, där hälso- och sjukvårdsstyrelsen har delegerat beslutanderätt Ärenden 1 Ärenden som är så brådskande, att det inte går att avvakta styrelsens beslut 2 Beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsstyrelsen 3 Beslut om ordförandens deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsstyrelsen 4 Fastställa medicinska riktlinjer och vårdprogram för vård och omvårdnad 5 Fördelning av FoU-medel enligt fastställda medelsramar och inriktningsbeslut Uppdrag att besluta på styrelsens vägnar delegat Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsens andre vice ordförande Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Ersättare vid förhinder Ansvarig för anmälan till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Anmärkning Vice ordförande Styrelsens sekreterare 6 kap 36 kommunallagen Vice ordförande Styrelsens sekreterare Styrelsens sekreterare Hälso-och sjukvårdsdirektören Hälso-och sjukvårdsdirektören 6 Utfärda tillämpningsanvisningar för patientavgifter vid sjukvård och hälsovård, speciallivsmedel för särskilda ändamål, förskrivning av personliga hjälpmedel med tillhörande produktanvisningar, förbrukningsartiklar samt sjukresor 7 Tillämpa Västra Götalandsregionens valfrihetssystem om ärendet inte avser godkännande av nya sökande eller är av Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso-och sjukvårdsdirektören Hälso-och sjukvårdsdirektören Hälso-och sjukvårdsdirektören Ansökan om rättelse görs enligt lag om valfrihetssystem. principiell betydelse 8 Beslut enligt lagen om läkemedelsförmåner mm Läkemedelschefen Läkemedelschefen Förvaltningsbesvär. Handläggs enligt förvaltningslagen * Rätt att vidaredelegera i ett led ** Vid vidaredelegerad beslutanderätt görs anmälan till förvaltningschefen, som avgör om anmälan ska ske till hälso- och sjukvårdsstyrelsen

211 Ärenden 9 Beslut om administrativa åtgärder inom läkemedelsområdet såsom fastställande av arbetsplatskoder och inrättande av jourförråd Uppdrag att besluta på styrelsens vägnar delegat Läkemedelschefen Ersättare vid förhinder Ansvarig för anmälan till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Läkemedelschefen Anmärkning 10 Utse attestanter och utanordnare Regiondirektören * Regiondirektören ** Anmäls från vidaredelegat till regiondirektören som anmäler till hälso- och sjukvårdsstyrelsen 11 Beslut att inte lämna ut allmän handling Chefsjuristen Regionjurist Chefsjuristen Handläggs enligt 6 kap. offentlighets- och sekretesslagen 12 Avvisande av överklagande som kommit in för sent Chefsjuristen Regionjurist Chefsjuristen OSL 6 kap. 13 Beslut med anledning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens personuppgiftsansvar Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Personuppgiftslagen (PUL) Till exempel biträdesavtal 14 Beslut om förordnande av personuppgiftsombud Hälso- och sjukvårdsdirektören 15 Fastställa arkivorganisation Hälso- och sjukvårdsdirektören 16 Utse säkerhetsansvarig/säkerhetsfunktion Hälso- och sjukvårdsdirektören 17 Beslut om avtal kring tandvård för unga vuxna Chefen för enheten tandvård 18 Fastställa klassificeringsstruktur efter godkännande av Hälso- och regionarkivet sjukvårdsdirektören 19 Fastställa myndighetsspecifik dokumenthanteringsplan Hälso- och sjukvårdsdirektören 20 Fastställa arkivbeskrivning Hälso- och sjukvårdsdirektören 21 Besvara framställningar till VGR från andra myndigheter Hälso- och och enskilda i hälso- och sjukvårdsfrågor som inte är av sjukvårdsdirektören principiell art och när ingen annan har beslutsrätt 22 Ansöka om medel för aktiviteter under styrelsens område från t.ex. statliga myndigheter. Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Chefen för enheten tandvård Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Personuppgiftslagen (PUL) Anmäls till Datainspektionen Utse arkivansvarig och arkivredogörare Riktlinjer för informationssäkerhet fastställd av regionstyrelsen Avser inte besvarande av remisser och inte rena verkställighetsåtgärder. * Rätt att vidaredelegera i ett led ** Vid vidaredelegerad beslutanderätt görs anmälan till förvaltningschefen, som avgör om anmälan ska ske till hälso- och sjukvårdsstyrelsen

212 Ärende 18

213 Ärende 18 Datum: Diarienummer HS Anmälan av delegeringsbeslut vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde 16 juni 2016 Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över delegeringsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över delegeringsärenden: Delegeringsärenden avgjorda av hälso- och sjukvårdsdirektören: 1. HSD-D : Regional Medicinsk Riktlinje Självskadeproblematik i patientgruppen som söker primärvården Diarienummer HS Under sammanträdet finns handlingarna tillgängliga hos sekreteraren POSTADRESS: Regionens Hus Skövde BESÖKSADRESS: Regionens Hus, Hertig Johans gata 6, Skövde TELEFON: HEMSIDA: E-POST: epost@vgregion.se

214 Ärende 19

215 Ärende 19 Datum: Diarienummer HS Sammanställning över anmälningsärenden vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde 16 juni 2016 Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över anmälningsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över anmälningsärenden: Regionstyrelsen 1. RS Yttrande över Effektiv vård (SOU 2016:2). Diarienummer RS Personalutskottet Prioritering och fördelning av centralt bidragsfinansierade STblock Diarienummer RS Styrelsen för NU-sjukvården 3. Framställan till hälso- och sjukvårdsstyrelsen avseende utredning specialiserad vård till Praktikertjänst. Diarienummer HS (HS ) Under sammanträdet finns handlingarna tillgängliga hos sekreteraren POSTADRESS: Regionens Hus Skövde BESÖKSADRESS: Regionens Hus, Hertig Johans gata 6, Skövde TELEFON: HEMSIDA: E-POST:

216 Informationsärende B

217 Krav- och kvalitetsbok Vårdval Barnmorskemottagning

218 Förfrågningsunderlag enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) med förutsättningar att bedriva barnmorskemottagning inom Vårdval Barnmorskemottagning. Gällande från och med DD-MM-ÅÅ. Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg Krav- och kvalitetsboken finns att ladda ner på Vårdval Barnmorskemottagnings webbplats

219 Innehåll INLEDNING... 4 Värdegrund... 4 Krav- och kvalitetsboken... 2 Begrepp ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE Godkännande Godkännande av filial Kvalificeringskrav på sökande Återkallelse av godkännandet Beslutsgång och handläggningstid Förfarande om ansökan inte godkänns Avstämning inför driftstart UPPDRAGET Allmänt Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Målgrupp Åtagandet Tillgänglighet Filial Bemanning och kompetens Kvalitetsregister Tilläggsuppdrag Avgränsningar i uppdraget ALLMÄNNA VILLKOR Läkemedel Medicinsk diagnostik Lokaler Utrustning Tolk Information och marknadsföring Informationsmöten och samråd Vårdhygien Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Lagar, förordningar, riktlinjer och policydokument Miljö Personal och ledning Underleverantörer Patientenkäter Sekretess Patientjournal Sjukresor... 22

220 3.18 Patientnämnd Försäkringar, ansvar och åligganden REGLER FÖR VAL AV BARNMORSKEMOTTAGNING UPPFÖLJNING Datainsamling, Målrelaterad ersättning Återkoppling till Leverantören Öppen redovisning för att underlätta invånarnas val Västra Götalandsregionens uppföljning Verksamhetsuppföljning ERSÄTTNING OCH KOSTNADSANSVAR Ersättningsmodell för uppdrag Patientavgift Vårdgivarnas kostnadsansvar Avstämningstidpunkt och leverans av indata INFORMATIONSSYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IS/IT) Generella IS/IT-stöd och IT-relaterade krav för vårdgivare som har avtal med Västra Götalandsregionen (VGR) Förberedelser för framtida krav (Tex Framtidens vårdinformationsmiljö) Specifika IS/IT-stöd och IT-relaterade krav för privata vårdgivare som har avtal med Västra Götalandsregionen (VGR) KONTRAKT Parter Förändrad lokaliseringspunkt Förutsättningar Kontraktstid Tolkningsordning Fakturering och betalningsvillkor Meddelarfrihet Arbetsgivaransvar Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Ekonomiska sanktioner Förtida upphörande med och utan rättelsefrist Ansökan om utträde ur kontraktet Befrielsegrunder (force majeure) och ansvarsbegränsningar Fullständigt avtal samt ändringar och tillägg Tvist Undertecknande... 40

221 Inledning Regionfullmäktige beslutade att införa vårdval enligt lag om valfrihetssystem (LOV) för mödrahälsovården i Västra Götaland från och med DD-MM-ÅÅ. Regionfullmäktige fastställde också det förfrågningsunderlag med tillhörande bilagor som kallas Krav- och kvalitetsboken. Krav- och kvalitetsboken anger förutsättningar för att bli godkänd och för att bedriva barnmorskemottagning inom Västra Götalandsregionens Vårdval Barnmorskemottagning. Modellen för Vårdval Barnmorskemottagning utvecklas kontinuerligt. Denna version av Krav- och kvalitetsbok gäller från och med DD-MM-ÅÅ. Värdegrund Den vård många människor ofta behöver, ibland även under längre perioder, ska finnas nära människor. Vårdval Barnmorskemottagning utgör basen för den nära sjukvården i Västra Götaland och ska tillhandahållas utifrån invånarnas medicinska behov. För patienten ska barnmorskemottagningen erbjuda kontinuitet, vara välkomnande, lättillgänglig och ha en helhetssyn på den enskildes behov. Patientens delaktighet och medbestämmande i vård och behandling är en självklarhet. Information ska ges utifrån patientens villkor och anpassas till hens individuella förutsättningar. Barnmorskemottagningens arbetssätt ska präglas av sammanhållna vårdprocesser vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare med olika organisatorisk tillhörighet för att undersökning, diagnos, behandling och efterföljande rehabilitering ska ske i ett sammanhang. Vårdval Barnmorskemottagning ska av invånarna upplevas som det naturliga förstahandsvalet då behov av mödrahälsovård finns. En av de grundläggande värderingar som svensk hälso- och sjukvård har att förhålla sig till kan sammanfattas i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och patientlagen (2014:821). Där står att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Sverige har ratificerat FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (artikel 12) vilket innebär att vi erkänner den mänskliga rättighet det innebär för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Det innebär att hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig, accepterad och ges med god kvalitet. Hög kvalitet finns i sin tur beskriven i Socialstyrelsens definition av God Vård. Det innebär att vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att vården ska ges i rimlig tid. Att vården ska vara jämlik innebär att den ska vara tillgänglig på lika villkor för hela befolkningen, oavsett bostadsort, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsvariation kön, sexuell läggning, social ställning, utbildningsgrad eller ålder. För att nå bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete för att säkerställa vårdens kvalitet. Patientsäkerhetslagen (2010: 659) syftar till att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård. Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården i Västra Götaland ska utveckla kvalitetsarbetet för att öka patientsäkerheten och vårdens kvalitet

222 Leverantörens skyldigheter enligt detta förfrågningsunderlag kommer att tolkas enligt de förväntningar som följer av denna värdegrund. Krav- och kvalitetsboken Krav- och kvalitetsboken är ett förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) och beskriver det uppdrag som omfattas av valfrihetssystemet, de krav som utförare måste uppfylla, vilka administrativa rutiner som kommer att användas samt hur uppföljning ska ske. För detaljerad information och förtydliganden till Krav- och kvalitetsboken se Vårdval Barnmorskemottagning webbplats: Begrepp Med barnmorskemottagning avses den enhet som tillhandahåller vård enligt Krav- och kvalitetsboken. I Vårdval Barnmorskemottagning inkluderas även filial och avtal med underleverantörer. Med sökande avses den som ansöker om att få delta i valfrihetssystemet för Barnmorskemottagning Vårdval Barnmorskemottagning Med Leverantör/Vårdgivare avses den som har kontrakt/bedriver barnmorskemottagning inom Västra Götaland. En leverantör kan bedriva vård vid flera barnmorskemottagningar. Med kund avses den som söker sig till barnmorskemottagningen. Västra Götalandsregionen är uppdragsgivare och tillhandahåller det förfrågningsunderlag (Krav- och kvalitetsboken) som är underlag för ansökan om att delta i valfrihetssystemet Vårdval Barnmorskemottagning. 2

223 1. Ansökan om godkännande För att en vårdgivare ska kunna bedriva vård inom Vårdval Barnmorskemottagning ska verksamheten upphandlas enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem. Ansökan om godkännande och kontrakt ska tecknas för varje mottagning. Den sökande ska uppnå följande krav för att godkännas för tecknandet av ett sådant kontrakt. Den sökande ansöker enligt Västra Götalandsregionens anvisningar om godkännande i enlighet med lag om valfrihetssystem på Vårdval Barnmorskemottagning webbplats: eller på den nationella webbplatsen för annonsering av valfrihetssystem på: Godkännande Den sökande får bedriva vård vid en angiven i barnmorskemottagning inom vårdval Barnmorskemottagning under förutsättning att den sökande godkänns av Västra Götalandsregionen. I ansökan ska anges i vilken kommun eller stadsdel i Göteborg den sökande avser att etablera sig. Efter godkännande tecknas kontrakt mellan Västra Götalandsregionen och Leverantören. Kontraktet reglerar samtliga villkor för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Barnmorskemottagning. I kontraktet anges de ekonomiska villkoren samt uppdragstiden och barnmorskemottagningens lokalisering. Väsentlig förändring av ägarförhållanden hos den sökande eller eventuellt moderbolag till den sökande ska utan dröjsmål skriftligt anmälas till Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att granska på samma sätt som om det vore en ny ansökan om godkännande i enlighet med Västra Götalandsregionens hanteringsordning. Förändrad adress än vad kontraktet fastställer ska föregås av godkännande av Västra Götalandsregionen Godkännande av filial Sökande med godkännande för uppdraget kan ansöka om godkännande för att bedriva filial. Ansökan om filialverksamhet kan ske under hela avtalsperioden. Samtliga avtalskrav och avtalsvillkor gäller för den vård och behandling som bedrivs på filial. Västra Götalandsregionen kan, efter ansökan, bevilja barnmorskemottagningen att öppna filial inom den kommun/stadsdel som barnmorskemottagningen finns och/eller i en kommun som angränsar till den kommun som kontraktet avser. Godkännande av filial i samma kommun/stadsdel som barnmorskemottagningen kan beviljas där avstånd för resor är stora och där kommunikationerna är glesa, eller att befolkningens behov av Västra Götalandsregionen bedöms utgöra grund för godkännande. En filial får inte användas för att kringgå konkurrensreglerna inom Vårdval Barnmorskemottagning. Vid bedömning och godkännande av en vårdgivares begäran om att få öppna en filial tas ställning till påverkan av konkurrenssituationen mellan vårdgivare verksamma i samma område. Verksamheten vid en filial får omfatta maximalt 3000 vårdkontakter per år. Godkännandet gäller: 3

224 Om ingen annan barnmorskemottagning etableras i kommunen och i de fall filial finns i samma kommun/stadsdel och som påverkar konkurrenssituationen av ny etablering av barnmorskemottagning Vid såda händelse kommer godkännandet att upphöra och filialen måste avvecklas alternativt utöka tillgängligheten för att godkännas som barnmoskemottagning inom 12 månader från den nya barnmorskemottagningens driftstart. Om antalet vårdkontakter vid filial omfattar fler än 3000 vårdkontakter per år kommer godkännandet att upphöra. I dessa fall ska enheten ansöka om att bedriva en xxx enligt detta förfrågningsunderlag alternativt avvecklas. Ansökan om att få öppna en filial sker enligt Västra Götalandsregionens anvisningar. Västra Götalandsregionen förbehåller sig rätten att fatta beslut om filialverksamhet beviljas eller ej. Skriftligt besked lämnas när beslut har fattats. Beslut föregås av en verifiering för att kontrollera att de avtalsmässiga förutsättningarna är uppfyllda. Se Filial Ekonomisk ställning Den sökande ska ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar för att fullgöra åtagandet enligt förfrågningsunderlaget. Den sökande ska lämna skriftliga och undertecknade förbindelser eller avtal med finansiär som täcker företagets kapitalbehov på kort och lång sikt. Västra Götalandsregionens bedömning om den sökande ska godkännas utifrån ekonomisk stabilitet kommer att ske utifrån den sökandes finansiella och ekonomiska ställning samt förmåga att fullfölja åtagandet under hela avtalsperioden. Västra Götalandsregionen kommer att göra en helhetsbedömning och inhämta kreditupplysning samt eventuella referenser. Västra Götalandsregionen kommer att kontrollera om den sökande är: registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregister registrerad för innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, och fri från skulder vad gäller svenska skatter och sociala avgifter Följande handlingar ska skickas in till Västra Götalandsregionen. För utländsk sökande gäller motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras från Bevis om att företrädare för sökande ej återfinns i Näringsförbudsregistret Kreditupplysning från Upplysningscentralen UC AB eller annat kreditupplysningsföretag Ovannämnda intyg får vara maximalt tre (3) månader gammalt och företes i original. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid kontraktstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Sökande som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens från bank eller annan finansiär. Sökande som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. 4

225 Västra Götalandsregionen äger rätt att från den sökande begära en ekonomisk plan för verksamhetens finansiering under de två första verksamhetsåren Verksamhetens bedrivande Den sökande ska till sin ansökan redovisa hur den sökande avser att bemanna och bedriva verksamheten på sådant sätt att Krav- och kvalitetsboken uppfylls. Västra Götalandsregionen kommer inte att godkänna den sökandes ansökan om godkännande om Västra Götalandsregionen bedömer att den sökande inte i sin ansökan tydligt redovisar: att verksamheten kommer att bemannas på sådant sätt att det tydligt framgår att verksamheten kan bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken att verksamheten från driftstart kommer att utföras enligt Krav- och kvalitetsboken namngiven verksamhetschef och att den sökande kommer att bemanna verksamheten med den kompetens och i den omfattningen uppdraget anger en plan för anlitande av eventuella underleverantörer samt anskaffning av lokaler vid behov visa plan för särredovisning av olika avtal som den sökande har med Västra Götalandsregionen att verksamheten är registrerad i vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg, enligt 2 kap 1 patientsäkerhetslagen (2010:659) Om Västra Götalandsregionen av annan anledning än de ovan angivna, bedömer att Leverantören saknar förutsättningar att bedriva verksamheten kommer ansökan inte godkännas IT-relaterade krav Den sökande ska visa på och säkerställa hur och när de IT-stöd som återfinns i kapitel 7 kan säkerställas. Den sökande ska också vara beredd att successivt vidareutveckla IT-stödet i linje med vad som framgår av kapitel 7 i Krav- och kvalitetsboken. 1.2 Kvalificeringskrav på sökande Västra Götalandsregionen får utesluta en sökande enligt 7 kap 1 LOV som: är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt betalningar eller är underkastad näringsförbud är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen inte har fullgjort sina åtaganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av 7 kap LOV Västra Götalandsregionen kan förutom detta utesluta en sökande på följande grunder: den sökande har en låg kreditvärdighet enligt kreditupplysningen och Västra Götalandsregionen bedömer att det kan antas påverka den sökandes förmåga att bedriva verksamheten den sökande kan inte redovisa att den sökande har en ekonomisk stabilitet som krävs för att driva verksamheten, eller har sådana ekonomiska garantier att verksamheten kan garanteras 5

226 en eller flera företrädare för den sökande har varit inblandad i flera tidigare konkurser en eller flera företrädare för den sökande har direkt eller indirekt tidigare haft uppdrag åt Västra Götalandsregionen eller annat landsting, som Västra Götalandsregionen till följd av brister i den sökandes agerande sagt upp i förtid eller inte förlängts den sökande eller företrädare för den sökande har haft upprepade - nu inbetalda - skulder avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EESområdet Västra Götalandsregionen eller annan myndighet genomför en utredning om allvarliga brister i verksamhet som den sökande eller företrädare har i annat uppdrag företrädare för Leverantören är dömd för eller föremål för utredning av brott som av Västra Götalandsregionen anses påverka förtroendet för vården Om den sökande är en juridisk person får den sökande uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avser yrkesutövningen eller gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. Västra Götalandsregionen får begära att den sökande inkommer med uppgifter om att uteslutning enligt ovanstående punkter saknar grund. 1.3 Återkallelse av godkännandet Västra Götalandsregionen har rätt att återkalla godkännandet för en barnmorskemottagning om den sökande inte uppfyller villkoren för att bedriva barnmorskemottagning innan kontrakt har undertecknats mellan parterna. Den sökande äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Västra Götalandsregionens beslut. 1.4 Beslutsgång och handläggningstid Den sökande ska i ansökan ange i vilken kommun eller stadsdel man avser etablera en barnmorskemottagning. När en fullständig ansökan inkommit behandlas den av Västra Götalandsregionen som bedömer om den sökande uppfyller de ställda krav som återfinns i Krav- och kvalitetsboken. Besked om godkännande ska lämnas till den sökande inom tre (3) månader efter att komplett ansökan inkommit. Därefter förs en dialog med Västra Götalandsregionen i syfte att uppnå samsyn gällande lokalisering av utbudspunkt. Dialogen förs med beaktande av Västra Götalandsregionens analys av befolkningens behov. Godkännandet av en barnmorskemottagning gäller i sex (6) månader, därefter förfaller godkännandet per automatik i det fall ett kontrakt inte har tecknats. Västra Götalandsregionen kan, om särskilda omständigheter är uppfyllda, förlänga tiden mellan godkännande och avtalstecknande till att vara maximalt nio (9) månader. Tidpunkt för driftstart anges i kontraktet. 1.5 Förfarande om ansökan inte godkänns Om Västra Götalandsregionen har beslutat att inte godkänna den sökande kan denne lämna in en ny ansökan som prövas enligt det, vid den aktuella tidpunkten, gällande förfrågningsunderlaget Överprövning Sökande som önskar klaga på Västra Götalandsregionens avslag på ansökan om godkännande kan begära rättelse hos Förvaltningsrätten i Göteborg inom tre veckor från det att 6

227 underrättelsen om beslutet skickades. Begäran om rättelse bör delges Västra Götalandsregionen. 1.6 Avstämning inför driftstart Västra Götalandsregionen kommer senast två veckor före avtalad driftstart att genomföra en avstämning och bedömning om Leverantören anses ha förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamhetens bedrivande. Avstämningen kommer att ske vid möte i barnmorskemottagnings lokaler. Leverantören ska delta i detta möte. Västra Götalandsregionen kommer vid detta möte att följa upp att Leverantören vidtagit alla åtgärder som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken. Västra Götalandsregionen äger rätt att besluta om en senare driftstart eller att säga upp kontraktet till förtida upphörande om Västra Götalandsregionen bedömer att Leverantören saknar förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamheten. Leverantören äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Västra Götalandsregionens beslut. Västra Götalandsregionen äger rätt till ersättning från Leverantören för kostnader Västra Götalandsregionen haft till följd av Leverantörens brister. Hävningen av kontraktet innebär ett samtidigt och absolut återkallande av godkännandet. Leverantören ansvarar för och bekostar information till allmänheten om tillbakadragandet. 7

228 2. Uppdraget 2.1 Allmänt Syftet med mödrahälsovård är att verka för en god reproduktiv och sexuell hälsa. Vårdvalet benämns Vårdval Barnmorskemottagning. Verksamheten som bedrivs på barnmorskemottagningarna kallas mödrahälsovård Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Mödrahälsovården har en viktig roll i Västra Götalandsregionens strategiska folkhälsoarbete. Verksamheten når i stort sätt alla gravida och blivande föräldrar och kan genom en stor kontaktyta mot befolkningen, professionell kompetens och samverkan med andra bidra till hälsovinst för många individer samt en förbättrad folkhälsa. Förutsättningarna förbättras även genom att mödravården har ett gott anseende hos befolkningen Folkhälsoperspektivet och ett hälsofrämjande förhållningssätt bör genomsyra allt arbete inom mödrahälsovården och målsättningen är att öka människors möjligheter att själva ta kontroll över och förbättra sin hälsa. Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera personer att ta ett eget ansvar för sin hälsa och att förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att råd om levnadsvanor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom. Det systematiska arbetet ska ske på både individ- och gruppnivå. Liksom för övriga befolkningen är ohälsosamma matvanor, överkonsumtion av alkohol, tobaksbruk, övervikt och fetma samt psykisk ohälsa viktiga områden för gravida, nyförlösta och nyblivna föräldrar. Mödrahälsovården har en specifik uppgift att skydda fostret mot skador som kan uppstå av alkohol, tobak, droger eller läkemedel. För att fullgöra detta uppdrag måste tid erbjudas mycket snabbt efter att den gravida tagit kontakt med en barnmorskemottagning Mödrahälsovården ska, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, fortsätta att systematiskt utveckla och anpassa sitt arbetssätt till förändringar i samhällsutvecklingen för att möta aktuella och framtida uppgifter inom folkhälsoområdet. För att sträva efter en mer jämlik vård och hälsa ska mödrahälsovården tillämpa arbetssätt och erbjuda riktade insatser för att säkra att alla gravida kvinnor och blivande föräldrar, oavsett bakgrund och förutsättningar nås av de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna. Styrdokument Folkhälsopolitisk policy Västra Götaland 2.3. Målgrupp gravida och nyförlösta samt, när det gäller föräldrastöd, deras partners eller medföräldrar kvinnor i behov av preventivmedel kvinnor i behov av testning för STI (ingår även i andra vårdverksamheters uppdrag) Se vidare avsnitt 4:3 kvinnor som kallas till cellprovsscreening, för att förebygga livmoderhalscancer (om vårdgivaren har tilläggsuppdraget ROCK) Åtagandet omfattar personer som är folkbokförda i något landsting/region i Sverige eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481). 8

229 Förutom dessa patienter omfattar åtagandet även patienter: som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Mödrahälsovård erbjuds enligt principerna för vård som inte kan anstå, oavsett personens folkbokföringsstatus. som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder. Kostnaderna för sjukvård för patienter bosatta utanför Västra Götalandsregionen eller enligt någon av punkterna ovan faktureras Beställaren i särskild ordning, se och SKL - Vård av personer från andra länder 2.4 Åtagandet Hälsovård under graviditet och 12 veckor efter förlossning Målsättningen är frisk mor och friskt barn samt nöjda föräldrar. Vården under och efter graviditet bygger på och regleras av basprogram för okomplicerad graviditet hos frisk kund. Det innebär bland annat att det inte är kunden som väljer antalet besök vid barnmorskemottagningen. För kunder som av medicinska eller psykosociala skäl inte handläggs enligt basprogram planeras vården enligt vårdprogram utfärdade av mödrahälsovårdsöverläkare eller enligt individuell vårdplan som läggs av eller i samråd med läkare. Styrdokument: ARG-rapport nr 59, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (Blå Boken, under uppdatering), 2008 Socialstyrelsens Kunskapsstöd för mödrahälsovård, 2014 Centrala MHV (CMHV)-teamens basprogram, vårdprogram, direktiv och riktlinjer Stöd i föräldraskap och föräldragrupper inklusive förlossningsförberedelse Målsättningen är att främja barns hälsa och utveckling genom att uppmärksamma och stärka föräldraskapet och föräldrars förmåga att möta det väntade och nyfödda barnet. Barns relationer till sina föräldrar har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Stöd i föräldraskap sker fortlöpande från graviditet och vidare under barnets hela uppväxt. Barnmorskemottagningarnas uppdrag rör alla blivande och nyblivna föräldrar. Föräldrastöd är en viktig insats för att skapa ett tryggt föräldraskap. Föräldrastödet ska ta hänsyn till kulturella och socioekonomiska förutsättningar samt till olika former av familjebildning. Föräldrarnas egna resurser ska lyftas fram och stimulera till reflektion. Stöd i föräldraskap erbjuds individuellt och i föräldragrupper. Samverkan med andra verksamheter, framför allt barnhälsovården (BHV) och familjecentraler (FC), är viktig. Styrdokument: ARG-rapport nr 59, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (Blå Boken, under uppdatering), 2008 Socialstyrelsens Kunskapsstöd för mödrahälsovård, 2014 Centrala MHV (CMHV)-teamens basprogram, vårdprogram, direktiv och riktlinjer 9

230 2.4.3 Förebyggande av oönskad graviditet Målsättningen är att varje kvinna som önskar undvika oönskad graviditet finner en preventivmetod som hon är nöjd med och som hon använder optimalt. Uppdraget innebär mottagning för information, rådgivning, förskrivning, insättning och uttag av preventivmedel. I uppdraget ingår att beakta kvinnans önskemål och livsförhållanden. Vid preventivmedelskonsultation beaktas även levnadsvanor som kan påverka den reproduktiva och allmänna hälsan, såsom fetma/övervikt, riskbruk av alkohol och tobaksbruk. Styrdokument: Läkemedelsverkets Behandlingsrekommendationer för antikonception, 2014 ARG-rapport nr 59, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (Blå Boken, under uppdatering), 2008 CMHV-teamens riktlinjer och direktiv Förebyggande av livmoderhalscancer Regionens organiserade cellprovskontroll (ROCK) är ett tilläggsuppdrag i Vårdval Barnmorskemottagning, se nedan. Alla barnmorskemottagningar, även de som inte har tilläggsuppdraget ROCK, ska ha Processregistret i Nationella Kvalitetsregistret för Cervixcancerprevention (Cytburken) installerad och utföra så kallad kompletterande (även kallad opportunistisk) screening. Det innebär att alla kvinnor som söker barnmorskemottagning, oavsett anledning, ska erbjudas cellprov om det är rätt tid enligt RMR, Gynekologisk cellprovskontroll Förebyggande av sexuellt överförbara infektioner (STI) Målsättningen är god sexuell hälsa. Uppdraget innebär att ge information om förebyggande samt provtagning och behandling av STI. Det innebär också att ansvara för att smittspårning blir genomförd. Uppdraget att smittspåra ingår även i andra verksamheters uppdrag. Lag Smittskyddslagen Styrdokument: Direktiv från Smittskydd Västra Götaland Socialstyrelsens föreskrifter och direktiv avseende STI ARG-rapport nr 59, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (Blå Boken, under uppdatering), 2008 CMHV-teamens riktlinjer och direktiv Hälsofrämjande arbete med levnadsvanor Målsättningen är att tillvarata individens egen motivation till hälsosamma levnadsvaneförändringar vid graviditet och föräldraskap. Arbetet med att främja hälsosamma levnadsvanor genomsyrar all verksamhet vid barnmorskemottagningarna, se avsnitt 2.2. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser. Styrdokument: 10

231 ARG-rapport nr 59, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (Blå Boken, under uppdatering), 2008 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen 2011 Folkhälsomålen, Folkhälsomyndigheten (särskilt mål 8-11) CMHV-teamens riktlinjer och direktiv Relevanta regionala medicinska riktlinjer i VGR Utåtriktat arbete avseende sexuell och reproduktiv hälsa Målsättningen med det utåtriktade arbetet är att nå ut med information och kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa till hela befolkningen och därmed bidra till en bättre folkhälsa. Det utåtriktade arbetet bör främst bedrivas tvärprofessionellt bland grupper som inte aktivt söker till barnmorskemottagningen. Det organiseras med fördel i samarbete med andra intressenter i närområdet och förslagsvis i samband med särskilda arrangemang. Vårdgivaren ska i samverkan med övrig primärvård, ungdomsmottagning, SFI, socialtjänst, frivilligorganisationer och lokala aktörer initiera och genomföra utåtriktade insatser för att främja sexuell och reproduktiv hälsa, förhindra oönskade graviditeter och minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner. Styrdokument: ARG-rapport nr 59, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (Blå Boken, under uppdatering), 2008 CMHV-teamens riktlinjer och direktiv Folkhälsopolitisk policy Västra Götaland Gynekologmedverkan på BMM, handläggning av medicinskt komplicerade graviditeter Vårdgivaren ska tillhandahålla läkare verksam inom barnmorskemottagningarna med specialitet i obstetrik och gynekologi och/eller specialist i allmänmedicin med kompetens och erfarenhet inom verksamhetsområdet enligt måltalen i styrdokumentet Blå boken. Basmödrahälsovård inkluderar inte medicinskt komplicerade graviditeter. Varje kvinnoklinik i Västra Götalandsregionen har en mottagning för specialistmödravård och komplicerade graviditeter. Begreppet specialistmödravård definieras och hanteras olika i Västra Götalandsregionen i nuläget. Med specialistmödravård avses i detta fall specialistvård som kan bedrivas utanför sjukhusen. Det avser inte högspecialistvård som ska bedrivas på sjukhus. Specialistmödravården finansieras och beställs av hälso- och sjukvårdsnämnderna hos sjukhusens specialistmödravård eller Beställd primärvård. Specialistmödravården är en resurs som barnmorskemottagningarna ska nyttja vid komplicerade graviditeter enligt riktlinjer från centrala mödrahälsovårdsteamen Ultraljud Ansvaret för att utföra obstetriskt ultraljud som rutinultraljud, ultraljud för fosterdiagnostik och på medicinska grunder tillkommande ultraljud åligger respektive kvinnoklinik vid Västra Götalandsregionens sjukhus. Vårdgivaren ska säkerställa att kvinnan får saklig och relevant information i samband med ultraljudsundersökning genom att lämna såväl muntlig som skriftlig information till den gravida kvinnan/paret, varvid frivilligheten ska understrykas. 11

232 Barnmorskemottagningar som erbjuder ultraljud utanför vårdval ska följa gällande medicinska riktlinjer avseende utbildning, utrustningens kvalitet, second opinion och souvenirultraljud Vårdkedja Mödravårdscentral (MVC)-BVC Det är av särskild vikt att barnmorskemottagningarna samverkar och bidrar till väl sammanhållen vårdkedja. Vårdgivarens uppdrag innebär att utveckla och upprätta rutiner för välfungerande samverkan och god kommunikation. Gränssnitt mot förlossningsenhet: ansvaret för den nyförlösta kvinnan och det nyfödda barnet ligger hos förlossningsenheten under barnets första levnadsvecka. I övrigt gäller medicinska riktlinjer vid respektive kvinnoklinik och respektive CMHV-teams direktiv. Gränssnitt mot barnhälsovård: Vårdgivaren ansvarar för att enligt basprogram rapportera den gravida/familjen till den BVC som kvinnan/paret valt. Vårdgivaren och BVC samverkar kring stöd i föräldraskapet. BVC ansvarar för hälsovård av den nyfödda och för depressionsscreening av den nyförlösta kvinnan. Vårdgivaren och BVC samverkar kring familjer/kvinnor/barn med särskilt behov av uppmärksamhet/vård/stöd. Detta kan ske i familjecentral eller genom annat familjecentrerat arbetssätt Familjecentral Familjecentral (FC) innebär att barnmorskemottagningen, BVC, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet samverkar och är samlokaliserade. Genom sin samlade kompetens kan FC tidigt uppmärksamma barn och familjer i behov av utökat stöd och erbjuda detta. FC är dessutom en mötesplats genom öppna förskolan, med mål att stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar. Vårdgivarens uppdrag på FC är minst att före förlossning introducera de blivande föräldrarna till FCverksamheten och efter förlossningen hänvisa till FC aktiviteter. Samtidigt ska vårdgivaren ha en producentneutral hållning och erbjuda producentneutral information så att föräldrar fritt kan välja BVC. Vårdgivaren ska samverka med övriga ingående parter och bedriva sitt föräldrastöd vid eller i samråd med FC samt delta i gemensam relevanta utbildningsinsatser. Vårdgivaren ska medverka enligt nedan i befintlig FC samt vid planering och nyetablering av FC i närområdet. Finns fler än en barnmorskemottagning i närområdet ska samverkan med FC ske inom respektive kommun eller stadsdel. Finns inte FC i närområdet ska barnmorskemottagningen arbeta familjecentrerat men kravet på samverkan/medverkan i FC utgår Samverkan Vårdgivaren ska samverka med berörda och/eller av patienten valda vårdaktörer oavsett driftsform. Vårdgivaren ska samverka med andra vårdgivare, myndigheter och organisationer när kvinnans eller det väntade barnets behov inte kan tillgodoses av enbart barnmorskemottagningen. Exempel på samverkanspartners är socialtjänst, av kvinnan vald vårdcentral och beroendevård/psykiatri. Samverkan bör ske på såväl individuell nivå som på strukturell nivå. Barnmorskemottagningen ska medverka till att skapa en sammanhållen vårdkedja i syfte att bidra till en väl fungerande vårdprocess utifrån patientens och dess närståendes perspektiv. Vårdgivaren ska samverka med regionala nätverk och experter samt respektive CMHV-team Gravida kvinnor med missbruk, beroende eller fosterskadlig konsumtion Barnmorskemottagningarna i Göteborg och Södra Bohuslän följer CMHV-teamens riktlinje 12

233 för att hänvisa kvinnor med missbruk, beroende eller fosterskadlig konsumtion av alkohol eller läkemedel till Mödra- barnhälsovårdsteamet i Haga. Barnmorskemottagningar i övriga delar av Västra Götaland följer CMHV-teamets riktlinjer och samverkar med beroendeverksamhet, socialtjänsten och med andra vårdverksamheter när det gäller dessa kvinnor och deras barn Våld i nära relation I vårdgivarens uppdrag ingår att uppmärksamma, och vidta åtgärder vid upptäckt av, våld i nära relation. Härvid följs regionala medicinska riktlinjer (RMR) och CMHVs riktlinjer om screening för våld i nära relation. Ett besök per graviditet planeras med den gravida kvinnan ensam och utan partner/medförälder. Vårdgivaren ska utarbeta handlingsplan för upptäckt av våld i nära relation och samverkar vid behov med socialtjänst och andra vårdverksamheter. Att handlägga våld i nära relation utgör undantag från det familjecentrerade arbetssättet då fokus ligger på den våldsutsatta, det ofödda barnet och redan födda barn Utbildningsuppdrag Verksamhetsförlagd utbildning av relevanta vårdprofessioners studenter ska ingå i uppdraget, i samverkan med Sahlgrenska Akademin och berörd studierektorsenhet. Utbildning av AT-läkare och av ST-läkare i obstetrik-gynekologi och allmänmedicin ingår också i uppdraget, i samråd med berörd studierektor. Hälso- och sjukvården är en viktig lärandemiljö för personer under utbildning. Barnmorskemottagningen ska medverka i Västra Götalandsregionens långsiktiga strategi för personal- och kompetensförsörjning genom att tillhandahålla verksamhetsförlagda utbildningsplatser (VFU), på grund och avancerad nivå, för de professioner som är verksamma vid enheten eller hos eventuella underleverantörer. Utbildningsplatser eller auskultationsplatser för andra yrkeskategorier än de i huvudsak verksamma vid enheten ska också tillhandahållas för: studerande på yrkeshögskolor studerande på omvårdnadsprogram läkare under allmäntjänstgöring eller specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin eller gynekologi vårdpersonal inklusive läkare med utländsk utbildning under kompletteringstjänstgöring psykologer under praktisk tjänstgöring (PTP) Barnmorskemottagningen har ansvar för att utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som Socialstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet, högskolor, gymnasieskolor och yrkeshögskolor föreskriver och att målbeskrivningar och examenskrav för respektive utbildning följs. Krav på utbildningsplatser och handledare ska följa de avtal som gäller mellan Västra Götalandsregionen och respektive utbildningssamordnare. I vårdgivarens åtagande ingår handledning i den omfattning som krävs för respektive utbildningsplats. Handledare ska ha av regionen och utbildningssamordnare godkänd handledarutbildning och kompetens. 13

234 Uppföljning av utbildningsuppdraget Studierektorsfunktionen i Västra Götalandsregionen tillhandahåller oavsett driftsform och geografisk lokalisering i regionen, studierektorer för VFU. Studierektor för VFU har i uppgift att: säkra utbildningskvaliteten i utbildningsuppdraget i vårdval stödja barnmorskemottagningarna i deras utbildningsuppdrag bedöma och följa upp utbildningsuppdraget i enlighet med av Västra Götalandsregionen fastställda modeller, ingångna avtal och nationella föreskrifter fördela utbildningsplatser i regionen Aktiv samverkan med studierektor VFU ingår i utbildningsuppdraget Centrala mödrahälsovårdsteam Centrala mödrahälsovårdsteam (CMHV) består av samordnande barnmorska/verksamhetsutvecklare, mödrahälsovårdsöverläkare, psykolog för mödra- och barnhälsovård samt ibland dietist. Samtliga barnmorskemottagningar ska ha tillgång till och samverka med respektive CMHV. CMHV ska stödja arbetet inom mödrahälsovård och ansvara för medicinska riktlinjer, samordning, fortbildning av personal. Teamet ska fungera som kontakt mellan barnmorskemottagningen och den obstetriska verksamheten vid respektive kvinnoklinik. Mödrahälsovårdsöverläkaren ska erbjuda konsultation vid behov till läkare och barnmorskor på barnmorskemottagningen gällande medicinska frågor om graviditet, förlossning, barnsängstid och preventivmedel. 2.5 Tillgänglighet Barnmorskemottagningen ska vara öppen på tider som av kunden upplevs som god tillgänglighet. Barnmorskemottagningen ska erbjuda ett fösta besök inom 7 dagar. Vid akuta behov ska kunden erbjudas insats från barnmorska samma dag eller senast påföljande vardag. Barnmorskemottagningen ska under öppettiden vara tillgänglig för besök och telefonsamtal. Då telefonen inte är bemannad ska telefonsvarare ge information om öppettider samt vid behov av sjukvårdsrådgivning hänvisa till Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden på telefon och Internet. Röstmeddelande ska kunna lämnas och kund och vårdgrannar ska ringas upp samma dag. Barnmorskemottagningen ska organisera verksamheten så att informationen/kontakten kan göras tillgänglig för alla, även för exempelvis personer med behov av tolk, personer med annat modersmål eller hörselnedsättning. Om en barnmorskemottagning har flera utbudspunkter ska barnmorskemottagningen organisera verksamheten så att den för kunder och vårdgrannar upplevs som en sammanhängande mottagning med ett gemensamt telefonnummer och gemensam e-postadress. Barnmorskemottagningen ska erbjuda följande av 1177 Vårdguidens e-tjänster (om det finns inom verksamheten): Beställa tid 1 Av/omboka tid Förnya recept Kontakta mig Skicka meddelande 1 För preventivmedel eller för första graviditetsbesöket, det sistnämnda med valbara tider endast inom sju dagar. 14

235 Egenremiss Fråga om min remiss Begära intyg Bokning av besök via nätet ska ske via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Svar ska ges till invånaren inom 2 vardagar från att ärendet inkom. Vårdgivaren ska vara tillgänglig för samverkan med berörda parter under normal arbetsvecka. Vårdgivaren ska upprätthålla kontinuitet i vårdkedjan. 2.6 Filial En filial ska vara öppen på tider som av kunden upplevs som god tillgänglighet och vara bemannad med legitimerad barnmorska.. Vid akuta behov ska kunden erbjudas insats från barnmorska samma dag eller senast påföljande vardag. Inskrivna vid filial ska ha samma möjlighet att via telefon dagtid nå huvudmottagning på motsvarande sätt som direktinskriven gravid har på huvudmottagning. 2.7 Bemanning och kompetens Vårdgivaren ansvarar för att all personal på barnmorskemottagningen har adekvat kompetens, legitimation och specialistkompetens där så erfordras och att det finns personal i den omfattning som krävs för att tillhandahålla en god och säker vård enligt hela uppdraget. Om verksamhetschefen inte har sin arbetsplats i barnmorskemottagningens lokaler ska arbetsplatsen vara belägen i Västra Götaland eller angränsande län. Vårdgivaren ska ha en anställd, namngiven medicinskt ansvarig läkare som ska tjänstgöra regelbundet på barnmorskemottagningen. Hen ska även vara tillgänglig för brådskande konsultationer. Medicinskt ansvarig läkare ska i första hand vara specialist i obstetrik och gynekologi i andra hand specialist i allmänmedicin. Om verksamhetschef är läkare med någon av dessa specialiteter kan hen även vara medicinskt ansvarig läkare för barnmorskemottagningen. Barnmorskemottagningen ska vara bemannad med minst tre barnmorskor. I det fall vårdgivaren har filial kan en av barnmorskorna vissa dagar vara placerad på filialen. Barnmorskemottagningen ska vara bemannad med legitimerade barnmorskor. Minst en av barnmorskorna vid barnmorskemottagningen ska ha minst två års erfarenhet av mödrahälsovård. Om barnmorskemottagningen arbetar med alla verksamhetsgrenar bör antalet inskrivna gravida per heltid barnmorsketjänst och år, inte vara mindre än 40 för att kunna säkerställa erfarenhet och kvalitet. Vårdgivaren ska anlita eller anställa läkare för kliniskt arbete, kundbesök och konsultationer, i enlighet med måltal i Blå Boken. Kliniskt arbetande läkare ska vara specialist i obstetrik och gynekologi eller allmänläkare. Kliniskt arbetande läkare kan även vara medicinskt ansvarig läkare om hen har någon av dessa specialiteter. Barnmorskor och läkare vid barnmorskemottagningen bör delta i fortbildning anordnad av respektive CMHV-team samt övriga fortbildningar som bedöms relevanta för uppdraget. Verksamhetschefen ansvarar för att personal får övrig nödvändig fortbildning. Vårdgivaren anlitar psykolog för mödra- och barnhälsovård (MHV-psykolog) med tjänstgöringsfaktor angiven i Blå Boken som måltal. Västra Götalandsregionen finansierar och tillhandahåller psykolog, för konsultation till barnmorskor samt kundbesök, från mödra-barnhälsovårdspsykologenheten inom Närhälsan. 15

236 2.8. Kvalitetsregister Vårdgivaren ska anslutas och rapportera till Graviditetsregistret. Andra kvalitetsregister kan bli aktuella i den mån de förs upp på Regional förteckning över kvalitetsregister. 2.9 Tilläggsuppdrag Regionens Organiserade Cellprovskontroll (ROCK) Regionens organiserade cellprovskontroll (ROCK) är ett tilläggsuppdrag i vårdval BMM. Målsättningen med att bedriva en systematiskt organiserad cellprovskontroll är att förebygga livmoderhalscancer. Gynekologisk cellprovskontroll ingår som integrerad del av mödrahälsovården och verksamheten bygger på områdesansvar. Vårdgivare kan efter att verksamheten har bedrivits i 12 månader efter ackreditering ansöka om att ingå i regionens organiserade cellprovsverksamhet. Tilläggsuppdraget fördelas som geografiska områden på de barnmorskemottagningar som uppfyller grundläggande krav, vilket innebär att barnmorskemottagningen finns etablerad i närområdet samt att volymen bedöms bli minst 500 prover per mottagning och år. Se vidare i Kravspecifikation för deltagande i regionens organiserade cellprovskontroll (ROCK). Västra Götalandsregionen har ett kallelsekansli och IT system (ROCK-IT) för att bland annat hantera kallelser och definiera områdesansvaret. Kallade kvinnor kan med enkel inloggning boka om erbjuden tid genom ROCK-IT. Dessa funktioner är ett stöd för vårdgivaren i arbetet med den organiserade cellprovskontrollen. Tilldelningen av områdesansvaret för organiserad cellprovskontroll kommer att uppdateras var 24:e månad. Se avsnitt Förebyggande av livmoderhalscancer, angående alla barnmorskemottagningarnas skyldighet att ha koppling till registret Cytburken för kompletterande screening. Kravspecifikation för deltagande i regionens organiserade cellprovskontroll (ROCK) Barnmorskemottagningar som får provtagning för ROCK som tilläggsuppdrag ska uppfylla följande krav: följa Regionala medicinska riktlinjer för screeningverksamheten och för cervixdysplasi barnmorskemottagningen ska vara bemannad med minst två barnmorskor och vid provtagning ska assistans kunna erhållas vid behov ha uppkoppling mot ROCK-IT och använda fastställd elektronisk remiss ha uppkoppling mot Cytburken och erbjuda kompletterande screening enligt riktlinjer, när kvinnan söker av annan anledning än ROCK deltagande efter inbjudan i upptagningsområdet ska bibehållas eller förbättras och inte minska mer än med fyra procentenheter jämfört med referensnivån 2015 vid schemaläggning av tider för cellprovtagning ska minst en tredjedel av tiderna vara tillgängliga för ombokning via webben andel prover där endocervikala celler saknas ska inte överstiga 6 procent 2 kundnöjdhet ska mätas med nationellt fastställt enkätverktyg en gång vart annat år. Mätningen ska omfatta minst tio procent av årsvolymen dock minst 100 personer 90 procent av kvinnorna ska komma in till provtagning på sin bokade tid med max 15 min fördröjning barnmorskemottagningen ska delta i vårdkedjearbete 2 Detta tillåter ett överskridande av RMR:s målvärde med 50 procent. 16

237 barnmorskemottagningen ska ansvara för personalens vidareutbildning och delta i lokal och regional utbildningsverksamhet provtagande barnmorskor ska uppfylla kompetenskrav enligt Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention 3 Närhälsan/Beställd primärvård kommer att i samarbete med RCC ha det övergripande ansvaret för kallelsesystem och screeningverksamheten. Det innebär: att sköta kallelseverksamheten inklusive kontrollfil för behandlade, exkludering av kvinnor som inte ska kallas och brevsvar till grupper som specificeras i regionala medicinska riktlinjer att bemanna regionens kallelsekansli att monitorera barnmorskemottagningarnas planering och schemaläggning att utbilda personal vid barnmorskemottagningarna i schemaläggning och kallelsehantering att tillhandahålla service per telefon för ombokning, som komplement till befintlig webbombokning att göra överenskommelser med cytologlaboratorierna om analys av de prover som inkommer att ha grundansvar för remittering till gynekologiska mottagningar av kvinnor med avvikande prover. Denna funktion regleras vi vårdprogram/rmr Dysplasi Om barnmorskemottagning som har tilläggsuppdrag ROCK två år i rad inte uppfyller ovanstående kvalitetskrav enligt rubriken Kravspecifikation för deltagande i regionens organiserade cellprovskontroll (ROCK), kan uppdraget avslutas Barnmorskekompetens till annan verksamhet Vid förfrågan från ungdomsmottagning kan vårdgivaren tillhandahålla barnmorska. Ersättning sker enligt avtal Avgränsningar i uppdraget Inom Västra Götalandsregionen finns verksamhet inom primärvård och kvinnosjukvård som inte ingår i Vårdval Barnmorskemottagning utan tillhandahålls via vårdöverenskommelser/avtal. Följande uppdrag ingår inte i Vårdval Barnmorskemottagning: bedriva ungdomsmottagning bedriva klimakteriemottagning bedriva sexualmedicinsk eller sexologisk mottagning hemförlossning ultraljudsundersökning 3 Avsnitt

238 3. Allmänna villkor 3.1 Läkemedel Vårdgivaren har kostnadsansvar för förskrivna läkemedel. Vid förskrivning av läkemedel ska vårdgivaren följa Västra Götalandsregionens läkemedelsrekommendationer och medicinska riktlinjer samt rekommendationer från regionala STRAMA. Vårdgivaren ska även följa Västra Götalandsregionens riktlinjer avseende särskilda subventioner, framför allt ungdomssubventionen för förskrivning av preventivmedel till flickor och unga kvinnor. Läkemedelsbehandling ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas Läkemedelsnära produkter Barnmorskemottagningen tillhandahåller kopparspiral, pessar och kondom utan kostnad för användaren. 3.2 Medicinsk diagnostik Vårdgivaren ansvarar för att de diagnostiska undersökningar (klin-kemiska, mikrobiologiska, genetiska laboratorieprover; klin fysiologiska undersökningar; röntgen; ultraljud, mm) som behövs för uppdraget, och som anges enligt regionala vårdprogram och riktlinjer samt av CMHVs riktlinjer utförs. Laboratorier som anlitas för medicinsk diagnostik ska vara ackrediterade. Mikrobiologiska laboratorier ska bistå med resistensdata enligt regionala STRAMAs riktlinjer 3.3 Lokaler Barnmorskemottagningens lokaler ska vara tillgängliga för alla personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. 4 5 Enkelt avhjälpta hinder ska identifieras och åtgärdas. Barnmorskemottagningen ska tillhandahålla information till besökare om den fysiska tillgängligheten genom den så kallade Tillgänglighetsdatabasen. 6 Informationen ska uppdateras när en förändring i den fysiska miljön har skett eller minst en gång per år. Lokalerna ska vara utrustade enligt gängse medicinska och andra krav för att tillgodose patienters behov vad avser god och säker behandlingsmiljö och i övrigt vara anpassade för den typ av verksamhet som uppdraget avser i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer. 4 Tillgängliga och användbara miljöer Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet 5 Svensk Förening för Vårdhygien Byggenskap och Vårdhygien Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering

239 3.4 Utrustning All utrustning som används inom verksamheten ska uppfylla vedertagna normer och krav på tillförlitlighet, prestanda och kvalitet för att tillförsäkra en ändamålsenlig funktion. Den ska bland annat uppfylla vårdens krav avseende rengöring och desinfektion. Vårdgivaren ansvarar för att alla medicintekniska produkter (MTP) på barnmorskemottagningen erhåller erforderlig fortlöpande service och rekommenderat förebyggande underhåll samt att detta dokumenteras. MTP ska finnas registrerade i ett inventariesystem för MTP där även dokumentation av service ska ske. Avvikelser avseende MTP ska dokumenteras och rapporteras i enlighet med gällande regelverk. 3.5 Tolk Vårdgivaren ansvarar för att tillhandahålla auktoriserad tolk till kund som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket i den utsträckning som krävs för att kunna ge och tillgodogöra sig information som behövs för en säker och god vård. Västra Götalandsregionen ansvarar för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer Information och marknadsföring Västra Götalandsregionen ansvarar för att informera invånarna om vårdutbudet. Detta sker främst genom och Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. Barnmorskemottagningen ansvarar för att: följa Västra Götalandsregionens riktlinjer för information och marknadsföring inom VG Primärvård, Vårdval Rehab och Vårdval Barnmorskemottagning 8 information till invånare, patienter och närstående är lättillgänglig och lättförståelig och kan tillhandahållas i anpassade former. Informationen ska bland annat innehålla uppgifter om öppettider och tidsbeställning samt hänvisning till andra barnmorskemottagningar då den egna mottagningen är stängd försäkra sig om att kunden är informerad om de regler om vårdgaranti och valfrihet som gäller i Västra Götalandsregionen ha rutiner för information till kunder om vård och besöksgarantier informera samverkansparter och andra intressenter om sin verksamhet den egna webbplatsen innehåller länkar till uppdatera sina uppgifter i KIV (Katalog i Väst), eftersom dessa ligger till grund för information om vårdutbudet ska visa att den är godkänd av Västra Götalandsregionen på det sätt som Västra Götalandsregionen anger 9 all information och marknadsföring av verksamheten är saklig, korrekt och relevant samt följer intentionerna i Krav- och kvalitetsboken och i övrigt följer marknadsföringslagen Samråd med god framförhållning ska ske med Västra Götalandsregionen inför informations- och marknadsföringsinsatser Vid större och väsentliga förändringar av vårdutbudet, t ex när en barnmorskemottagning upphör och nya mottagningar tillkommer kan Västra Götalandsregionen göra särskilda informationsinsatser. Detta ska ske i samråd med berörd barnmorskemottagning. 7 Habilitering och hälsa

240 Informationen ska ske i så god tid som möjligt och på ett sådant sätt att invånarna kan känna sig trygga när de behöver vård. 3.7 Informationsmöten och samråd Barnmorskemottagningen ska vara representerad på informationsmöten som Västra Götalandsregionens ledning eller som annan på dess uppdrag kallar till. Västra Götalandsregionen och Vårdgivaren ska ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänheten och patienter eller samarbetet mellan Västra Götalandsregionen och Leverantören. Detta gäller också förändringar som vidtas i Leverantörens organisation. Vårdgivaren ska informera Västra Götalandsregionen om förhållanden som kan bedömas vara av vikt för fullföljandet av uppdraget såsom beslut av Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Lex Maria-avgöranden samt ärenden från Patientnämnderna i Västra Götalandsregionen. 3.8 Vårdhygien Barnmorskemottagningen ska samverka med Västra Götalandsregionens enheter för vårdhygien för att säkerställa och upprätthålla en god hygienisk standard enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgivaren ska följa regionala riktlinjer och CMHV-teamets direktiv samt utforma lokala rutiner i samverkan med vårdhygienisk expertis. Vårdgivaren ska följa respektive vårdhygienenhets rutiner för att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning. En dialog med berörd vårdhygienisk enhet förutsätts. Vårdgivaren ska tillse att all personal har grundläggande kunskap, fortbildas kontinuerligt och följer gällande vårdhygieniska riktlinjer och rutiner. Leverantören ska arbeta med Ledningsverktyg för god vårdhygienisk standard omarbetad för primärvård samt respektive CMHV-teams riktlinjer. 3.9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vårdgivaren ska inrätta ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:9) inkluderande rutiner för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. På barnmorskemottagningen ska ett system för avvikelsehantering och egenkontroll finnas Lagar, förordningar, riktlinjer och policydokument Vårdgivaren ansvarar för att gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och Västra Götalandsregionens beslutade riktlinjer och policydokument som berör detta avtal följs. Övergripande dokument exempelvis riktlinjer avseende patientavgifter, patientens rättigheter och budget som beslutats av regionfullmäktige ska följas Miljö Västra Götalandsregionens miljöpolicy innebär att vårdgivare ska arbeta strukturerat med att minimera sin miljöpåverkan, ta miljöhänsyn, dokumentera detta och sträva efter ständig förbättring. Barnmorskemottagningen ska vara miljödiplomerad i enlighet med Västra

241 Götalandsregionens kriterier för miljödiplomering inom primärvårdsverksamhet en eller miljöcertifierade enligt ISO (miljöledningssystem) senast ett år efter kontrakt tecknats med Västra Götalandsregionen. Diplom/certifikat ska kunna uppvisas på begäran Personal och ledning Vårdgivaren ska ha utsedd, namngiven verksamhetschef som ska vara väl förtrogen med de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälsooch sjukvården. Vid byte av verksamhetschef ska Vårdgivaren meddela Västra Götalandsregionen om detta innan förändringen träder i kraft. Vårdgivaren har skyldighet att teckna kollektivavtal med berörda personalorganisationer. Vårdgivaren ska upprätthålla en god arbetsmiljö, ha goda kunskaper i arbetsrätt, arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Vårdgivaren ansvarar för att all personal inklusive underleverantörer med patientkontakt ska ha för yrket nödvändiga kunskaper i svenska språket i enlighet med den nivå som anges av Socialstyrelsen vid ansökan om legitimation för personer utbildade i annat land. 12 För personal utan dokumentation av rätt språknivå kan dispens beviljas under högst två år, om nödvändiga kunskaper i svenska språket finns, men lägst från språknivå B2 enligt europeiska språkskalan. Vårdgivaren ansvarar för att personal (inklusive vikarier, ersättare och underleverantörer) inte uppbär ersättning från lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning, förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning, lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi och förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi eller den lag som ersätter dessa, om de är verksamma vid barnmorskemottagning och utför tjänster enligt detta kontrakt Underleverantörer Vårdgivaren äger rätt att anlita underleverantör avseende del av uppdraget. Sådan underleverantör ska meddelas till Västra Götalandsregionen. Vårdgivaren med vårdavtal får inte anlitas som underleverantör utan Västra Götalandsregionens medgivande. Vårdgivaren ansvarar för underleverantörers åtaganden och eventuella underlåtenhet på samma sätt som Vårdgivaren ansvarar för egen verksamhet. Vårdgivaren ska ansvara för att underleverantörer har erforderlig kompetens och kvalitet att fullfölja sitt åtagande i enlighet med uppdragsbeskrivningen i förfrågningsunderlaget. Västra Götalandsregionen har ingen relation till underleverantören, utan endast med Vårdgivaren. Vårdgivaren är skyldig att på Västra Götalandsregionens anmodan utan dröjsmål byta ut underleverantör eller personal tillhandahållen av underleverantör, som Västra Götalandsregionen anser sakna erforderlig kompetens för åtagandet eller som har samarbetssvårigheter. Eventuellt sådant utbyte av underleverantör/personal berättigar inte Vårdgivaren till ersättning för eventuella merkostnader Patientenkäter Patientenkäter är i första hand utformade för att fånga patienternas upplevelser av vården och syftet är att ge ett bra underlag till förbättringsarbete på barnmorskemottagningen Socialstyrelsen - Ansökan om legitimation för dig som är utbildad i annat land 21

242 Barnmorskemottagningen ska samverka med Västra Götalandsregionen vid genomförande av patientenkäter. Västra Götalandsregionen äger rätt att anvisa metod, frågeställningar och tidpunkt för gemensamma patientenkäter som barnmorskemottagningen planeras att delta i. Västra Götalandsregionen äger rätt att ta del av allt grundmaterial från patientenkätsundersökningarna i de delar som är gemensamma enligt Västra Götalandsregionen anvisningar. Mätningarnas resultat publiceras bland annat på Varje barnmorskemottagning ska leverera patientuppgifter för enkätutskick av utsedd leverantör Sekretess Vårdgivaren ska se till att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i patientsäkerhetslagen (2010:659) och offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Vårdgivaren ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal Patientjournal Barnmorskemottagningen ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande regelverk såsom lag, förordning och Socialstyrelsens föreskrifter. Vårdgivaren ska, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till patienten eller annan vårdinstans enligt patientenssamtycke. Utlämnande barnmorskemottagning äger inte rätt till ersättning för detta. Utlämnandet ska ske i enlighet med patientdatalagen (208:355), som reglerar gällande regelverk avseende utlämning av journaler och annan patientdokumentation. Barnmorskemottagning ska använda det elektroniska journalsystemet Obstetrix som tillhandahålls av Västra Götalandsregionen. Sammanhållen journalföring med förlossningsklinik och alla andra barnmorskemottagningar är ett krav för ackreditering. Vårdgivaren svarar för att journalföring sker i enlighet med tillämpliga regelverk och på ett sätt som möjliggör för Västra Götalandsregionen att genomföra uppföljning. Vid kontraktets upphörande samråder Arkivmyndigheten (Regionarkivet) och Barnmorskemottagning om hur patientjournaler och övrig patientrelaterad information ska hanteras. Barnmorskemottagningen ska följa Arkivmyndighetens rekommendation avseende överlämnande av journaler. Vårdgivaren svarar för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas. Patientjournaler som förs enligt detta kontrakt ska vara tydligt separerade från andra kontrakt/verksamheter Sjukresor Vårdgivaren ska tillhandahålla information om reglerna för sjukresa och utfärda sjukreseintyg för sjukresa med taxi. 13 Vårdgivaren ska vid behov vara behjälplig vid beställning av resa Patientnämnd Vårdgivaren ska aktivt bistå Patientnämnden i utredningar av enskilda patientärenden. Vårdgivaren ska på ett systematiskt sätt tillvarata Patientnämndens iakttagelser i det interna kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivaren ska ha kunskap om och informera patienten om Patientnämndens verksamhet vid inträffad vårdskada. Skriftligt informationsmaterial om Patientnämndens verksamhet ska finnas tillgängligt i väntrum. 13 Sjukresor i Västra Götaland

243 3.19 Försäkringar, ansvar och åligganden Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen (1996:799) tecknas av Västra Götalandsregionen för de patienter som vårdas enligt detta uppdrag. Vårdgivaren är skyldig att utan kostnad tillhandahålla de utlåtanden, intyg, journaler, röntgenbilder, utredningar och analyser som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Vårdgivaren ansvarar för underleverantör såsom för eget åtagande. Vårdgivaren har fullt ansvar för sitt åtagande enligt förfrågningsunderlaget och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av åtagandet. Vårdgivaren åtar sig att teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar efter vedertagna normer, som håller Västra Götalandsregionen skadelös vid eventuell skada. Vårdgivaren ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som Vårdgivaren tecknat. Vårdgivaren ska från tid till annan fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter. 23

244 4. Regler för val av barnmorskemottagning Invånarnas fria val av barnmorskemottagning sker genom att invånarna själva väljer vilken barnmorskemottagning de vill uppsöka. Valet sker vid första besöket på barnmorskemottagningen. Västra Götalandsregionen tillhandahåller uppgifter om barnmorskemottagningar i Vårdval Barnmorskemottagning indelade per kommun/stadsdel på Vårdval Barnmorskemottagning webbplats samt via Vårdgivaren har inte rätt att neka någon i målgruppen att välja barnmorskemottagning. Vårdgivaren är skyldiga att ta över vårdansvaret för de som väljer att byta barnmorskemottagning. Avlämnande barnmorskemottagning är skyldig att, efter patientens samtycke, överföra nödvändig information. 24

245 5. Uppföljning 5.1 Datainsamling, Data för uppföljning hämtas av uppdragsgivaren från nationella och regionala system och register, från filer som levererats till Västra Götalandsregionen och från inmatning i anvisat webbformulär. Barnmorskemottagningen ska leverera uppgifter som ingår i uppföljningen av vårdvalet, uppföljning av vårdproduktion samt till nationell uppföljning. Detaljerade specifikationer, kodnings- och registreringsanvisningar finns att hämta på Vårdval Barnmorskemottagnings webbplats 5.2 Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning utgår inte avseende kvalitetsindikatorer. 5.3 Återkoppling till Leverantören Indikatorer ska återkopplas till barnmorskemottagningen som stöd i verksamheternas eget förbättringsarbete. Indikatorerna enligt förteckning (Bilaga X) på Vårdval Barnmorskemottagnings webbplats görs tillgängliga i ett webbaserat system. Systemet ger möjlighet till jämförelser mellan enheter och möjlighet att följa indikatorernas utveckling över tid. 5.4 Öppen redovisning för att underlätta invånarnas val Västra Götalandsregionen avser att redovisa indikatorerna i förteckning (Bilaga X) för allmänhetens insyn samt som underlag för invånarnas val av barnmorskemottagning. Uppgifter kommer att redovisas för alla barnmorskemottagningar inom Vårdval Barnmorskemottagning med möjlighet att göra jämförelser mellan enheter. 5.5 Västra Götalandsregionens uppföljning Västra Götalandsregionen har enligt kommunallagen kap 6 7 ansvar för att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med politiskt fastställda mål och riktlinjer samt föreskrifter som gäller för verksamheten. I enlighet med kommunallagen kap 3 19 och 19a åligger det Västra Götalandsregionen att kontrollera och följa upp verksamheten samt tillförsäkra allmänheten information om hur uppdraget utförs. Leverantören ska vid anmodan från Västra Götalandsregionen snarast delge Västra Götalandsregionen de uppgifter som efterfrågas. Västra Götalandsregionen följer löpande upp att leverantörer uppfyller sitt åtagande och vidmakthåller den kvalitet som följer av Krav- och kvalitetsboken. Västra Götalandsregionen bör, förutom den löpande uppföljningen, minst en gång per år initiera uppföljningsmöte med barnmorskemottagningen. Utöver uppföljningsindikatorer kommer de krav och förutsättningar som gäller för uppdraget att följas upp. 25

246 5.6 Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning innebär att granska barnmorskemottagningen med avseende på medicinsk kvalitet, service och säker vård. Västra Götalandsregionen äger rätt att genomföra verksamhetsuppföljningar. Uppföljning kan utföras med olika syften: säkerställa att fullföljer sitt åtagande enligt Krav- och kvalitetsboken och att patienten får bästa möjliga vård göra jämförande studier mellan barnmorskemottagningarna studera vårdsamband mellan olika vårdnivåer göra de kontroller som behövs för att bedöma om barnmorskemottagningens fakturering sker på ett korrekt sätt eller av andra skäl Uppföljning kan ske såväl genom planerade som genom ej aviserade besök på barnmorskemottagningen. Vårdgivaren ska lojalt medverka vid sådan. Vårdgivaren ska kostnadsfritt samt utan dröjsmål ställa material och dokumentation som efterfrågas till förfogande på det sätt som Västra Götalandsregionen begär. Granskarna/revisorerna får vidta sådana åtgärder som de bedömer är nödvändiga för att fullgöra uppföljningen. Exempel på sådana åtgärder är granskning av rutinbeskrivningar, kvalitetssystem eller intervjuer med bland andra personal verksamma hos Leverantören varvid verksamhetschefen ska tillse att personalen utan inskränkningar kan besvara granskarnas/revisorernas frågor. Vid granskning av patientjournal kan Västra Götalandsregionen välja något av följande tillvägagångssätt. Västra Götalandsregionen ska i samtliga fall klargöra vilka patientjournaler man vill granska (exempelvis samtliga journaler för personer som besökt barnmorskemottagningen under ett antal angivna datum). I samtliga fall gäller att det är papperskopior av patientjournaler eller elektroniska kopior av journalen, på t.ex. ett USBminne, som Västra Götalandsregionen ska få av verksamhetschefen: barnmorskemottagningens verksamhetschef gör en menprövning för samtliga patienter vars patientjournaler är aktuella. Om men anges för någon av journalerna, ska detta skriftligen motiveras och insändas till Västra Götalandsregionen. Övriga patienters journalkopior ska därefter omgående överlämnas till Västra Götalandsregionen. vårdgivaren ska på begäran från Västra Götalandsregionen tillfråga ett antal patienter om samtycke till att Västra Götalandsregionen granskar deras journaler. Västra Götalandsregionen anger hur många patienter som ska tillfrågas. När samtyckena inkommit ska Vårdgivaren omgående överlämna dessa patienters journalhandlingar till Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen svarar för ersättning åt externa personer i de fall som de anlitas i detta avseende. Samtliga deltagare i en uppföljning ska beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Verksamhetsuppföljningen leds i första hand av Koncernkontoret, Västra Götalandsregionens. Mödrahälsovårdsöverläkarna konsulteras av Koncernkontoret i samband med verksamhetsuppföljning där medicinsk kompetens behövs. Mödrahälsovårdsöverläkarna rapporterar till Koncernkontoret vid medicinska brister hos vårdgivarna. Västra Götalandsregionen äger den rapport som kommer ur verksamhetsuppföljningen. Västra Götalandsregionen ansvarar för att vid tidpunkt som Västra Götalandsregionen bedömer lämplig överlämna och kommunicera rapporten med barnmorskemottagningen. Västra Götalandsregionen äger rätt att publicera resultatet av uppföljningen. 26

247 6. Ersättning och kostnadsansvar I Vårdval Barnmorskemottagning gäller samma regelverk och ersättningsmodell för samtliga enheter, oavsett driftsform. Den ersättning som utbetalas är avsedd att täcka de kostnader som uppkommer genom uppdraget. För att likställa förutsättningarna mellan enheter i privat och offentlig drift görs ett tillägg motsvarande den momskompensation som regionen har rätt att lyfta på ersättning för vård i privat drift till ersättningen till de privata enheterna Ersättningsmodell för uppdrag Samma ersättningsmodell tillämpas för samtliga enheter inom Vårdval Barnmorskemottagning. För att likställa förutsättningarna mellan enheter i privat och offentlig drift görs ett tillägg motsvarande den momskompensation som regionen har rätt att lyfta på ersättning för vård i privat drift till ersättningen till de privata enheterna. 15 Västra Götalandsregionen har rätt att göra årliga korrigeringar i ersättningsmodellen. Västra Götalandsregionen kan vid varje nytt budgetbeslut besluta att den totala resursen för Vårdval Barnmorskemottagning ändras med hänsyn tagen till nya ekonomiska förutsättningar. Ersättningsmodell och -nivå fastställs av regionfullmäktige. Ersättningsmodellen för Vårdval Barnmorskemottagning avser personer folkbokförda i Västra Götaland och består av följande delar: Ersättning för graviditetsövervakning 2. Ersättning för preventivmedelsrådgivning 3. Särskild ersättning för enhetens geografiska förutsättningar 4. Särskild ersättning när tolk har anlitats 5. Ersättning för eventuella särskilda uppdrag och tilläggsuppdrag Var och en av dessa ersättningsdelar beskrivs kortfattat i kommande avsnitt. Vid besök gjorda av utlandssvenskar och utländska medborgare får enheten den ersättning som utbetalas från Försäkringskassan Vid besök gjorda av asylsökande ersätts enheten enligt särskilt 14 Detta beräknas i nuläget motsvara ett påslag om 6,383 %. Om beslut fattas nationellt om att ändra denna nivå kommer det att få direkt genomslag inom Vårdval Barnmorskemottagning. 15 Detta beräknas i nuläget motsvara ett påslag om 6,383 %. Om beslut fattas nationellt om att ändra denna nivå kommer det att få direkt genomslag inom Vårdval Barnmorskemottagning. 16 Momskompensation till de privata enheterna samt storleken på eventuell ekonomisk sanktion beräknas på dessa ersättningsdelar. 17 SKL Vård av personer från andra länder 18 Då Försäkringskassan hävdar att fakturering ska ske från myndigheten har fakturerande part rätt att ta ut en administrativ avgift om maximalt XX kronor per besök innan ersättningen förmedlas till enheten. 27

248 regelverk från enheten för Asyl- och flyktingfrågor. Vid besök från annat landsting utgår ersättning enligt riksavtalet. 19 Särskilda riktade statsbidrag samt regionala satsningar och uppdrag i form av pilotprojekt kan tillkomma. Det finns därutöver ingen möjlighet att lyfta ytterligare ersättning för det avsedda uppdraget Ersättning för graviditetsövervakning Graviditetsperioder Ersättningen för graviditetsövervakning är uppdelad i fyra perioder. Ersättningsmodellens delar Beräkningsunderlag Ersättningsnivå Inskrivningsbesök Antal utförda inskrivningsbesök xx kr per besök Period 1 graviditetsvecka :a besök genomfört i period 1 xx kr per graviditet Period 2 graviditetsvecka Period 3 graviditetsvecka 31- förlossning Period 4 förlossning till och med vecka 12 Genomfört besök i perioden Genomfört besök i perioden Genomfört besök i perioden xx kr per graviditet xx kr per graviditet xx kr per graviditet Det första besöket i den första perioden ersätts separat. Resterande ersättning för första perioden utgår när det andra besöket under denna är utfört. Ersättning för kommande perioder utgår när det första besöket under respektive period är genomfört. Om kvinnan registreras på annan enhet under en period utgår ingen ersättning för efterföljande perioder till den enhet som kvinnan har lämnat. Den nyvalda enheten erhåller inte någon ersättning för tidigare perioder. Det utgår således endast en ersättning per kvinna och period Särskild ersättning för socioekonomi vid graviditetsövervakning Ersättningen för graviditetsövervakning viktas efter risk för ohälsa baserat på socioekonomiska variabler enligt Care Need Index (CNI). Varje månad skickas en fil med uppgift om de gravida som har besökt respektive enhet under en period om tre månader till SCB för beräkning av CNI per enhet. Ersättning utgår till de enheter som har en relativ CNI över genomsnittet, det vill säga > 1,0. Angiven ersättning i avsnitt multipliceras då med enhetens relativa CNI Föräldrautbildning Genomförd föräldrautbildning enligt avsnitt ersätts med xx kr per deltagande gravid. 19 Då faktureringen till annat landsting ska ske från myndigheten har fakturerande part rätt att ta ut en administrativ avgift om maximalt XX kronor per besök innan ersättningen förmedlas till enheten 28

249 6.1.2 Ersättning för preventivmedelsrådgivning Ersättning utgår för upplysning och rådgivning kring preventivmedel och sexuell hälsa. STIförebyggande arbete samt smittspårning ingår i uppdraget. Det gör också opportunistisk cellprovtagning. Ersättningsmodellens delar Typ av vårdkontakt P-rec/rådgivn/p spruta Smittspårning Cu sp/hormonspiral/pstav Pessarutprovning Telefon/rådgivning Prev med läkarmedverkan Opportunisktisk cellprovskontroll Beräkningsunderlag Per besök Per besök Per besök Per besök Per kontakt Per besök Per besök Ersättningsnivå xx kr per besök xx kr per besök xx kr per besök xx kr per besök xx kr per besök xx kr per besök xx kr per besök Särskild ersättning för enhetens geografiska förutsättningar Särskild ersättning för geografi syftar till att ge bättre förutsättningar för barnmorskemottagningar att verka på mindre orter. Ersättningen baseras på faktorer som bedöms medföra ett högre kostnadsläge. Den utgår från förutsättningar i den kommun där enheten är belägen. För varje kommun beräknas ett värde utifrån antal kvinnor år samt antal födda barn. Maximalt utfall är xx poäng. Till enheter belägna i kommuner som ger fler än xx geografipoäng utbetalas varje månad xxx kr per poäng över angiven gräns, oavsett enhetens storlek. Om fler än en enhet etableras i en kommun där geografisk ersättning utgår får dessa dela på det angivna beloppet. Om endast filial(er) finns i kommunen tillfaller ersättningen denna eller dessa Särskild ersättning när tolk har anlitats Ersättning utgår när tolk har anlitats i patientrelaterat arbete för att kompensera enheten för tolkkostnad samt för den mertid som uppkommer. Ersättning utgår med kr per tolktillfälle när auktoriserad eller godkänd språktolk anlitas Ersättning för eventuella särskilda uppdrag Det kan finnas särskilda åtaganden för vilka leverantören och beställaren kan träffa särskilt avtal. Dessa åtaganden är till sin natur unika och ersättning av dem förutsätter alltid manuell hantering. Familjecentraler Särskild ersättning kan utgå om avtal tecknats avseende familjecentral som innebär att öppen förskola, MVC, BVC och socialtjänst samverkar under ett tak och att verksamheten har en förebyggande 29

250 inriktning. En årlig merkostnadsersättning om xxx tkr (xxx kr per månad) utgår till BMM-enheter som medverkar i sådan familjecentral med sin MHV-verksamhet. En extra ersättning om 150 tkr utgår det första verksamhetsåret efter familjecentralens etablering. Angivna belopp gäller per familjecentral. Om flera vårdcentraler samverkar kring en familjecentral delas beloppet mellan dessa. Deltagande i vissa regionövergripande grupper Särskild ersättning kan utgå för deltagande i vissa, särskilt angivna, regionövergripande grupper av strategisk karaktär 20 till de enheter där representanter för Vårdval BMM är anställda. Ersättning utgår då med ett fast belopp per månad beroende på den arbetsinsats som uppdraget beräknas fordra. Vilka grupper som avses och vilken ersättning som utgår fastställs i särskild ordning och publiceras på Västra Götalandsregionens webbplats Särskild ersättning för att tillhandahålla e-tjänster Den allmänna strömningen i samhället är att allt fler tjänster kan hanteras dygnet runt veckans alla dagar via Internet. Hälso- och sjukvården är inget undantag. Befolkningen förväntar sig att det finns möjlighet att få kontakt med hälso- och sjukvården via internet och framöver också få hjälp att hantera basala krämpor via denna kanal. För att ersättning ska utgå krävs att: Barnmorskemottagningen minst erbjuder de e-tjänster via 1177 som framgår i avsnitt 2.5 Tillgänglighet. Barnmorskemottagningen skriftligt redovisar hur man integrerar befintliga e-tjänster i ordinarie verksamhet. Svarstider hålls enligt beslut om Införande av och basutbud i, 1177 Vårdguidens e- tjänster. Barnmorskemottagningen skriftligt redovisar plan för att utöka användningen av e- tjänster. Dokumentation ska lämnas i anvisad form och till anvisad kanal. Ersättning utbetalas till de barnmorskemottagningar som uppfyller kraven med ett engångsbelopp om XX. Ersättningen utbetalas vid ett tillfälle och avser hela året Ersättning för eventuella tilläggsuppdrag Regionens organiserade cellprovskontroll (ROCK) planeras bli ett tilläggsuppdrag, vilket vårdgivare kan ansöka om när de har bedrivit verksamhet inom Vårdval Barnmorskemottagning under minst 12 månader. Ersättningsmodell för detta uppdrag kommer att presenteras i ett senare skede. 6.2 Patientavgift Samtliga besök och vårdkontakter vid ackrediterad barnmorskemottagning är kostnadsfria. Undantag är ROCK, där avgiften regleras av regionalt avtal. 6.3 Vårdgivarnas kostnadsansvar Den samlade ersättning som utbetalas till en enhet förväntas täcka samtliga kostnader för åtagandet till de personer som väljer enheten. Den ska täcka kostnader för drift av den egna enheten, inklusive bland 20 Inga koncerninterna eller tillfälliga grupper kan komma ifråga för denna ersättning, 30

251 annat hälsofrämjande och förebyggande insatser, samverkan med vårdgrannar och myndigheter, personal, lokaler samt respektive organisations kostnader för overhead inklusive för uppdraget nödvändiga, befintliga och kommande IT-stöd 21. Generellt tillämpas ett förskrivarbaserat kostnadsansvar inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. För enheterna inom Vårdval BMM innebär detta att enheten har kostnadsansvar för det som beställs, förskrivs eller begärs därifrån om annat inte angivits särskilt. Följande undantag finns från denna huvudregel: Kostnad för särskilt angivna prover och medicinsk diagnostik efter särskilt godkännande Läkemedel Enheten svarar för de läkemedel som behövs i verksamheten och har kostnadsansvar för de läkemedel som används eller förskrivs där, inklusive kostnader för dosdispenseringstjänsten. 23 Läkemedelsrecept är giltiga i ett år och kostnaden faller ut när läkemedlet hämtas ut från ett apotek. Varje enhet i Vårdval Barnmorskemottagning får en ny, unik arbetsplatskod vid verksamhetsstart och belastas med kostnader för de läkemedel som förskrivs på denna kod. Schablonersättning för läkemedel ingår i den ersättning som anges i avsnitt Läkemedelsnära produkter Till läkemedelsnära produkter hör vissa preventivmedel enligt ovan. Enheten ska förskriva dessa produkter enligt gällande regelverk när behov föreligger. Enheten har kostnadsansvar för de läkemedelsnära produkter som de använder eller förskriver. I kostnadsansvaret ingår, i förekommande fall, distribution eller insättning av nämnda produkter. Schablonersättning för sådana läkemedelsnära som normalt förskrivs inom mödrahälsovård ingår i den ersättning som anges i avsnitt Medicinsk diagnostik Enheten ska svara för att de diagnostiska undersökningar som behövs inom åtagandet genomförs. Varje enhet har kostnadsansvar för alla typer av medicinsk diagnostik som enheten har begärt, med undantag för angivna laboratorieprover och övrig medicinsk diagnostik efter särskilt godkännande. Schablonersättning för medicinsk diagnostik ingår i den ersättning som anges i avsnitt Avstämningstidpunkt och leverans av indata Ekonomisk reglering av ersättning, patientavgifter och vissa kostnadsposter sker varje månad i det IT-stöd som Västra Götalandsregionen har låtit bygga för ändamålet. Ersättningsberäkningen är beroende av inrapportering av korrekt indata från enheterna inom Vårdval Barnmorskemottagning. Vårdgivarna är ansvariga för att leverera efterfrågade indata av god kvalitet enligt gällande tidplan. Västra Götalandsregionen har inget ansvar att rätta felaktiga indata. Systemet för inrapportering bygger i stor utsträckning på förtroende för enhetens integritet och noggrannhet och enheten ska lojalt fullgöra sina skyldigheter i detta 21 I de fall då Västra Götalandsregionen inte väljer att göra obligatoriska IT-stöd tillgängliga för alla utan att belasta rehabenheterna med någon kostnad för detta. 22 Definition av särskilt angivna prover och medicinsk diagnostik, görs av Västra Götalandsregionen i samråd med mödrahälsovårdsöverläkare. Enligt förteckning på 23 Detta gäller med undantag av läkemedel förskrivna till patienter som är folkbokförda utanför Västra Götaland, då fakturan går till hemlandstinget. 31

252 avseende. Det är av yttersta vikt för förtroendet mellan parterna, liksom för kontraktets fortlevnad, att Västra Götalandsregionen får korrekt indata från enheterna. 32

253 7. Informationssystem/informationsteknologi (IS/IT) 7.1 Generella IS/IT-stöd och IT-relaterade krav för vårdgivare som har avtal med Västra Götalandsregionen (VGR). Leverantören ansvarar själv för sina IS/IT-stöd i form av bland annat utrustning, program, licenser och support samt för att IS/IT-stöden uppfyller nedan förtecknade krav. I de fall VGR erbjuder leverantören att nyttja VGR:s IT-stöd ska det tydligt framgå i avtalet. Leverantören ska ansluta sig till Sjunet (på egen bekostnad) om inte VGR anger något annat. Leverantören ska ha IT-stöd för journal/vårddokumentation, tidbok och patientadministration. Leverantören ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler och annan vårdinformation enligt gällande regelverk såsom lag (exempelvis PuL och PDL), förordning och Socialstyrelsens föreskrifter. Leverantören är ansvarig för den informationshantering som blir en följd av uppdraget inom den egna verksamheten. I detta ligger att vara personuppgiftsansvarig om inte detta särskilt reglerats för tjänster där VGR tillhandahåller en tjänst och leverantören inte utför någon självständig hantering. Leverantören ska ha aktuella befolkningsuppgifter avseende de patienter som erhåller vård. Tillhandahålla och underhålla kontaktuppgifter i en elektronisk katalog enligt HSA modell genom anslutning till VGR:s referenskatalog KIV (Katalog i Väst). Se bilaga KiV för Privata vårdgivare bilagan kommer att biläggas Leverantören ska leverera elektroniska underlag för ersättningsberäkningar och uppföljning enligt av VGR upprättade anvisningar och specifikationer samt enligt angiven tidplan enligt avtalet. Leverantören ska anskaffa etjänstekort (SITHS-kort) med VGR certifikat för att kunna nyttja de tjänster och IT-stöd som kräver stark autentisering. Leverantören ska kunna kommunicera digitalt över internet. All kommunikation avseende ITfunktioner ska ske på ett säkert sätt, exempelvis etjänstekort (SITHS-kort) för att kunna nyttja de tjänster och IT-stöd som kräver stark autentisering. Leverantören ska förskriva samtliga recept elektroniskt via funktionen för e-recept, senare eventuellt via VGR:s receptserver. Leverantören ska ansluta sig till och följa den nationella IT-strategin för vård och omsorg/ Nationella visionen e-hälsa. Det innebär att ansluta sig och leverera information till de lösningar som utvecklas nationellt (t.ex. patientens läkemedelsjournal, nationell informationsdatabas, nationell patientöversikt och bastjänster för informationsförsörjning mm). texten kommer att revideras. Ansluta sig till och nyttja det IT-stöd som utvecklas för elektroniska medicinska underlag mellan vården och Försäkringskassan. Leverantören ska ansluta sig till nya IT-tjänster om VGR anger det. Diskussion och förhandling om formerna för anslutning till en viss tjänst kommer att upptas med leverantören när tjänsten finns tillgänglig. 33

254 När avtalet mellan vårdgivaren och leverantören upphör ska leverantören kostnadsfritt i de fall verksamheten övergår till annan leverantör medverka till att patientjournaler och övrig patientrelaterad information efter samtycke från patienten överlämnas till den nya leverantören. När avtalet upphör samråder Arkivmyndigheten, Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad samt Leverantören om hur patientjournaler och övrig patientrelaterad information ska hanteras. Leverantören ska följa Arkivmyndighetens rekommendation avseende överlämnande. Arkivmyndigheten återkommer med ny reviderad text. Upprättad patientdokumentation såsom bilder, mätdata eller annan media med tillhörande remissinformation och utlåtande ska i förekommande fall och normalt via elektronisk överföring lagras i Bild- och Funktionsregistret (BFR). Tillgång till BFR för säker åtkomst till befintlig information ges av VGR i förekommande fall enligt avtal som upprättas. 7.2 Förberedelser för framtida krav (Tex Framtidens vårdinformationsmiljö) Här kommer en text stå vad som ska gälla om ett avtal för de IT-stöd som erbjuds upphör för VGR alternativt att VGR säger upp ett avtal. En beskrivning om vad som händer om IT-stödet kommer att ingå i Framtidens vårdinformationsmiljö kommer att skrivas. Det kan även tänkas bli en allmän text om framtiden och IT. 7.3 Specifika IS/IT-stöd och IT-relaterade krav för privata vårdgivare som har avtal med Västra Götalandsregionen (VGR). Här kommer de IT-stöd skrivas in som kommer att erbjudas till leverantörer inom Vårdval Barnmorskemottagning. skrivs in när beslut finns. 34

255 8. Kontrakt 1 Parter Detta kontrakt har träffats mellan Västra Götalands läns landsting, org. nr , genom Hälso- och sjukvårdsnämnd x, namn nedan kallad Västra Götalandsregionen och namn namn, Org. nr xxxxxx-xxxx, nedan kallad Leverantören. Kontraktet reglerar Leverantörens bedrivande av vårdenhet, namn och adress, nedan kallad Vårdenheten. Namn och adress på eventuella filialer till Vårdenheten ska också anges i kontraktet. Parterna utser var sin kontaktperson med ansvar för åtagandet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter meddelas detta skriftligen den andra parten. Västra Götalandsregionens kontaktperson: Leverantörens kontaktperson: NN Titel Tel: xxx-xx xx xx E-post: xx NN Titel Tel: xxx-xx xx xx E-post: xx Meddelanden i anledning av åtagandet skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e-post. Meddelandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 2 Förändrad lokaliseringspunkt Förändrad lokaliseringspunkt än vad kontraktet fastställer och upprättande av filial ska föregås av godkännande av respektive hälso- och sjukvårdsnämnd. Stängning av filial ska skriftligen (undertecknat av behörig företrädare för Leverantören) meddelas respektive hälso- och sjukvårdsnämnd minst tre månader innan stängningen genomförs. 3 Förutsättningar Leverantören ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett kundens kön, ålder, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Verksamheten ska vidare bedrivas lojalt i enlighet med detta kontrakt och dess underliggande intentioner samt med beaktande av det förtroende för Leverantören som utgör en fundamental förutsättning för kontraktets ingående och bestånd. Leverantören åtar sig att bedriva verksamhet vid vårdenheten enligt innehållet i Krav- och kvalitetsboken. Kontraktet omfattar samtliga delar i Krav- och kvalitetsboken, inklusive men inte begränsat till: 35

256 1) Ansökan om godkännande 2) Uppdraget 3) Allmänna villkor 4) Regler för val av xx 5) Uppföljning 6) Ersättning och kostnadsansvar 7) Informationssystem/informationsteknologi (IS/IT) 8) Kontrakt Kontraktet är bindande endast under förutsättning att det undertecknats av båda parterna. Västra Götalandsregionen har rätt att genom politiska beslut bedriva regionala försöksprojekt i syfte att utveckla XX. Annan verksamhet som Leverantören bedriver utanför ramen för kontraktet ska bedrivas på ett sådant sätt att det inte inkräktar på vården av eller påverkar integriteten för de patienter som omfattas av kontraktet. Leverantören ansvarar för att verksamheten enligt kontraktet hålls åtskild från annan verksamhet som Leverantören eller annan vårdgivare utför vid eller i anslutning till vårdenheten samt att redovisning av intäkter och kostnader sker på ett korrekt sätt. 4 Kontraktstid Kontraktet gäller från (datum månad år) till och med (datum månad år). För de fall avtalet inte har sagts upp av någon part skriftligen senast tolv månader före avtalsperiodens slut förlängs avtalet med två år i taget med tolv månaders uppsägning. Regler för förtida upphörande finns i Tolkningsordning I de fall det förekommer motstridiga uppgifter i kontraktet med bilagor, ska de tolkas i följande ordning: 1. skriftliga ändringar och tillägg till detta kontrakt 2. skriftligt och undertecknat kontrakt 3. Krav- och kvalitetsboken inklusive bilagor 4. skriftlig och undertecknad ansökan 6 Fakturering och betalningsvillkor Ersättningen till leverantörer i Vårdval Barnmorskemottagning kommer att beräknas elektroniskt varje månad i ett av Västra Götalandsregionen för ändamålet framtaget IT-stöd. Detta kräver leverans av data från leverantörerna enligt av Västra Götalandsregionen fastställd specifikation och tidsplan. Reglering av andra ekonomiska mellanhavanden mellan parterna, till exempel avseende patientavgifter, kommer att samordnas med ersättningsberäkningen. Dess resultat blir ett specificerat betalningsunderlag tillgängligt i en webb-applikation, där båda parter ska godkänna underlaget före betalning. Ekonomisk reglering kommer därefter att ske månadsvis i efterskott. Om någon del i ersättningen inte kan hanteras i ovan nämnda IT-stöd kan fakturering vara aktuell. Sådan förutsätter godkännande av Västra Götalandsregionen på förhand. Betalning sker därefter 30 dagar efter ankomstregistrerad faktura. 36

257 Order-, expeditions- eller faktureringsavgifter godkänns inte. Vid eventuell dröjsmålsränta tillämpas svensk räntelag. 7 Meddelarfrihet Leverantören förbinder sig att tillförsäkra sina anställda meddelarfrihet enligt följande. Leverantören får inte ålägga sina anställda en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjligheter att lämna uppgifter till massmedia om allvarliga missförhållanden, som kan vara av allmänt intresse, i verksamheten. Leverantören förbinder sig att inte efterforska källan till en uppgift i massmedia av nyssnämnt slag. Leverantören får vidare inte ålägga sina anställda en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjligheter att lämna uppgifter till Västra Götalandsregionen om allvarliga missförhållanden, som kan vara av betydelse för kontraktets uppfyllelse, i verksamheten. 8 Arbetsgivaransvar Leverantören svarar för löner, sociala avgifter och andra kontraktsenliga och lagstadgade kostnader för sig och sin personal. Leverantören är ensam arbetsgivare för den egna personalen och är ensam bärare av arbetsgivaransvar i förhållande till denna personal. 9 Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Part får inte helt eller delvis överlåta sina rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta kontrakt utan den andra partens skriftliga godkännande. Väsentlig förändring av ägarförhållanden hos Leverantören eller hos eventuellt moderbolag till Leverantören ska utan dröjsmål skriftligt anmälas till Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att pröva om förutsättningarna enligt 3 i detta kontrakt alltjämt är uppfyllda och i annat fall säga upp kontraktet. Kontraktet ska i sådant fall skriftligt sägas upp med minst 90 dagars uppsägningstid, senast 90 dagar efter det att Västra Götalandsregionen fått vetskap om de ändrade ägarförhållandena. 10 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska sanktioner tillämpas för att undvika en oacceptabel lägstanivå hos Leverantören. Om Leverantören inte uppfyller avtalade villkor äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion. Vid avtalsbrott kan en skriftlig anmaning om rättelse meddelas. Om Leverantören inte åtgärdar avtalsbrott inom den i anmaningen angivna tidsfristen äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion. Vid avtalsbrott som Västra Götalandsregionen bedömer som allvarligt kan Västra Götalandsregionen kräva ekonomisk sanktion av Leverantören även om avtalsbrottet åtgärdas. Exempel på avtalsbrott som ger rätt till ekonomisk sanktion enligt ovan är: Leverantören utför verksamheten i strid med avtalet på så sätt som innebär risk för patientsäkerheten Leverantören utför inte verksamheten i avtalad omfattning 37

258 Leverantören saknar nödvändig utrustning för avtalets utförande Leverantören uppfyller inte kraven på bemanning och kompetens Leverantören följer inte tillämpliga lagar och föreskrifter Leverantören medverkar inte till verksamhetsrevision enligt 5.6 Krav- och kvalitetsboken Leverantören har utformat sin verksamhet så att verksamhetsrevision enligt 5.6 inte kan genomföras på sätt som Västra Götalandsregionen begär Leverantören följer inte intentionerna i 3.8 Information och marknadsföring i Krav- och kvalitetsboken lokalerna där verksamheten bedrivs uppfyller inte Krav- och kvalitetsbokens krav på lokaler för verksamheten. Västra Götalandsregionen fastställer beloppet på sanktionen. Beloppet ska vara skäligt med hänsyn taget till erhållen ersättning, avtalsbrottets art och vikt med hänsyn till bland annat patientsäkerheten och avtalsbrottets varaktighet samt övriga relevanta omständigheter. Nivån ska ställas i proportion till avtalsbrottets betydelse för verksamheten och får inte understiga de besparingar som Leverantören gjort genom att inte uppfylla avtalade villkor. Denna bestämmelse inskränker på intet vis rätten till andra påföljder enligt lag eller avtal. Västra Götalandsregionen äger således rätt att bland annat säga upp avtalet till förtida upphörande i enlighet med 11 i kontraktet. 11 Förtida upphörande med och utan rättelsefrist Västra Götalandsregionen har rätt att säga upp detta kontrakt till förtida upphörande om Leverantören i något avseende brister i sina åligganden enligt detta kontrakt och rättelse inte sker inom 30 dagar efter skriftligt meddelande till Leverantören. Västra Götalandsregionen har till exempel rätt att 30 dagar efter skriftligt meddelande till Leverantören säga upp kontraktet om Leverantören: vid utförandet av uppdraget agerar på sätt som Västra Götalandsregionen bedömer rubbar Västra Götalandsregionens anseende eller bedömer rubbar förtroendet för Leverantören och Leverantören inte upphör med det och vidtar rättelse inom 30 dagar efter skriftlig anmodan från Västra Götalandsregionen har en verksamhetschef eller annan person vid mottagningen som enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott inom ramen för sin yrkesutövning eller dömts för annat brott ägnat att allvarligt rubba Västra Götalandsregionens förtroende för Leverantörens förmåga eller personliga lämplighet att fullfölja kontraktet och Leverantören inte vidtar erforderliga åtgärder för att skilja vederbörande från uppdrag som berör detta kontrakt åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller föreskrifter som är av relevans för kontraktets fullgörande Västra Götalandsregionen har rätt att säga upp detta kontrakt med omedelbar verkan om Leverantören i väsentligt hänseende brister i sina åligganden. Västra Götalandsregionen har till exempel rätt att omedelbart säga upp kontraktet om Leverantören: vid utförandet av uppdraget agerar på sätt som Västra Götalandsregionen bedömer är så allvarligt förtroendeskadande att det enligt Västra Götalandsregionen inte är skäligt att kontraktsrelationen ska fortgå saknar de tillstånd som krävs för utförandet av uppdraget inte lojalt medverkar till granskning av verksamheten i enlighet med 5.6 i Krav- och kvalitetsboken Därtill har Västra Götalandsregionen möjlighet att säga upp kontraktet med omedelbar verkan om någon av de omständigheter som anges i 7 kapitlet 1 lag om valfrihetssystem föreligger. 38

259 Leverantören har rätt att säga upp detta kontrakt till omedelbart upphörande om Västra Götalandsregionen är i dröjsmål med betalning och inte erlägger betalning till Leverantören senast 30 dagar efter skriftlig anmaning därom. Dröjsmål med betalning omfattar inte åtgärder enligt 10 i detta kontrakt. Leverantören har även efter kontraktets upphörande ansvar för de kostnader som har uppstått under verksamhetstiden och som den haft kostnadsansvar för enligt Krav- och kvalitetsboken, till exempel för laboratoriekostnader, röntgen och övrig medicinsk diagnostik. Begäran om förtida upphörande av kontraktet ska vara skriftlig. Om kontraktet hävs i förtid på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot kontraktet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer, med undantag för utebliven vinst och annan indirekt skada. 12 Ansökan om utträde ur kontraktet Om Leverantören vill lösa in sitt kontrakt i förtid får denne bära de kostnader som detta innebär, bland annat för utomlänsbesök, läkemedel, informationskostnader och ny områdesindelning. Leverantören har även efter kontraktets upphörande ansvar för de kostnader som har uppstått under verksamhetstiden och som den haft kostnadsansvar för enligt Krav- och kvalitetsboken, till exempel för laboratoriekostnader, röntgen och övrig medicinsk diagnostik. Västra Götalandsregionen beslutar efter inkommen ansökan om utträde ur kontraktet och vid vilken tidpunkt verksamheten och kontraktet upphör att gälla. 13 Befrielsegrunder (force majeure) och ansvarsbegränsningar Vardera parten befrias från sina åtaganden om parts fullgörande försenas, förhindras eller blir oskäligt betungande pga. någon oförutsägbar händelse som parterna inte kan råda över (force majeure). Part är dock skyldig att i första hand vidta åtgärder för att mildra och/eller minska skadan. Såsom force majeure anses bland annat följande omständigheter om de hindrar fullgörandet av kontraktet eller del därav: Krig eller krigsliknande tillstånd, eldsvåda, arbetskonflikt samt beslut av överordnad myndighet eller regering. Den part som önskar åberopa sådan omständighet ska omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav. Så snart force majeure upphört, ska part underrätta den andra parten härom samt ange när fullgörandet av de åtaganden som har försenats pga. force majeure beräknas ske. Vid eventuellt brott mot detta kontrakt är den part som har brutit mot kontraktet skadeståndsskyldig enligt allmänna avtalsrättsliga principer, med undantag för utebliven vinst och annan indirekt skada. 14 Fullständigt avtal samt ändringar och tillägg Detta kontrakt jämte bilagor utgör parternas hela avtal med avseende på det uppdrag som Leverantören härigenom har åtagit sig. Ändringar i och tillägg i detta kontrakt ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. 39

260 Oaktat ovanstående har Västra Götalandsregionen rätt att, genom politiskt beslut och på nedan följande villkor, ensidigt ändra villkoren i Krav- och kvalitetsboken. Så snart Västra Götalandsregionen har fattat beslut om ändring av villkoren i Krav- och kvalitetsboken informerar Västra Götalandsregionen skriftligen Leverantören om dessa ändringar. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 90 dagar från den tidpunkt meddelandet om ändringar avsänts, skriftligen meddela Västra Götalandsregionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Västra Götalandsregionen inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren per den 1 januari nästkommande år (det vill säga det år som följer efter att 90-dagarsfristen löpt ut). Om Leverantören meddelar Västra Götalandsregionen att Leverantören inte accepterar de ändrade villkoren upphör Kontraktet att gälla månadsskiftet 12 månader efter utgången av 90- dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Krav- och kvalitetsboken i sin lydelse före senast gjorda ändringar. 15 Tvist Tvist om detta kontrakts tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet, samt ur kontraktet härflytande rättsförhållanden, ska avgöras enligt gällande svensk rätt i svensk domstol med Vänersborgs tingsrätt som första instans. 16 Undertecknande Detta kontrakt är upprättat i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt original. Kontraktet undertecknas av behörig företrädare. Västra Götalandsregionen Leverantören Datum, ort Datum, ort Namn Namn Titel Titel 40

261 Risk och konsekvensanalys - Vårdval Barnmorskemottagning (Vårdval BMM) Projektansvarig: Leena Ekberg Delprojektledare: Tomas Bremholm Diarienummer: Datum:

262 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Terminologi 3 Bakgrund 4 Mödrahälsovårdens historik i Sverige 4 Vårdval Mödrahälsovård i andra landsting 4 Förutsättningar för Vårdval BMM 5 Förslag till förändring 5 Mål med införande 5 Berörda intressenter/verksamheter 7 Resultatet av risk- och konsekvensanalys 8 Förutsättningar 8 Patientsäkerhet 8 Sammanhållen journalföring, tillgång till journalprogrammet Obstetrix 8 Cytologiscreening - INGÅR eller INTE INGÅR i uppdraget för vårdval BMM 9 Risk för undanträngning av vårdbehövande tillhörande utsatta grupper 11 Medicinsk kvalitet 12 Risk för överbelastning av slutenvården till följd av ett ökat söktryck 12 Grundidén för familjecentral (FC) kan motverkas 12 Uppföljning av kvalitet, medicinsk revision 12 Underlåtenhet att fullgöra provtagning och viktiga undersökningar 12 Specialist-MVC 13 Tidskrävande kunder 14 Ultraljud ingår inte i uppdraget för vårdval BMM 14 Tillgänglighet & Medicinsk kvalitet 15 Mottagningens storlek och dess betydelse för tillgänglighet och kvalitet 15 Befolkningens storlek och dess betydelse för tillgänglighet och kvalitet 15 STI-provtagning och smittspårning 16 Ekonomistyrning 16 Risk för att kvalitetskrav enligt basprogrammet inte uppfylls 16 Avtalsrelaterad risk 16 Administration (Huvudmannen) 16 Alltför snabb utredningsprocess 16 Alltför snabb införandeprocess 17 IT-stöd 17 Brist på, eller felaktig, information kan motverka önskade effekter av vårdvalets införande 18 Förvaltningsorganisation 18 Revision av KoK-bok 19 Otillbörlig verksamhet 19 Icke medicinskt motiverade tjänster eller produkter 19 Konsekvenser för egenägd vård 19 Påverkan på nuvarande verksamhet 19 Kompetenskonkurrens mellan egenägd vård och nya etableringar 19 Upplevelse av att konkurrens på lika villkor inte föreligger 20 Konsekvenser av att konkurrensutsätta egenägd vård 20 Sammanställning över behov av fortsatt utredning 20

263 Sammanfattning Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna av risk- och konsekvensanalysen. Det är viktigt att säkerställa: Kundsäker tillgång till sammanhållet datoriserat journalsystem Bibehållen/ökad, kvalitet och täckningsgrad för cellprovskontroller Bibehållen och adekvat medicinsk kvalitet för vårdvalets innehåll Väl utformad ekonomisk ersättningsmodell God tillgänglighet till vård i hela regionen för alla i målgruppen God kvalitetsuppföljning Acceptabel lösning av de regionala olikheterna rörande specialistmödrahälsovården Administrativa stödfunktioner på koncernkontoret Terminologi Fortsättningsvis används följande förkortningar i texten: BMM Barnmorskemottagning BM Barnmorska MVC Mödravårdscentral VC Vårdcentral, Hälsocentral etc. FC Familjecentral KOK-bok Krav- och kvalitetsbok. Anger förutsättningarna för att bedriva verksamhet enligt Lagen om valfrihet 3

264 Bakgrund Mödrahälsovårdens historik i Sverige Sverige har en lång tradition av mödrahälsovård. Det har funnits professionella barnmorskor verksamma sedan slutet av 1600-talet då Collegium Medicum (föregångare till Socialstyrelsen) 1688 utfärdade direktiv att jordegummor skulle genomgå utbildning och examineras av stadsläkaren i Stockholm: Till jordegummor skola gudfruktiga, ärliga, nyktra kvinnor antagas och förordnas, uti städerna av magistraten och på landet av kyrkoherden och kyrkans föreståndare och sex män. År 1777 kom ett rikstäckande reglemente för jordegummors verksamhet. År 1908 kom en lag om att alla kommuner i Sverige skulle ha minst en barnmorska anställd. I slutet av trettiotalet blev besöken hos barnmorska kostnadsfria och därefter gick utbyggnaden av verksamheten fort, med fler kontroller av blodtryck och protein i urin, blodgruppering, undersökning för smittsamma sjukdomar och kontroll av fostrets tillväxt. Sedan 1967 regleras att mödrahälsovården är landstingens ansvar. Sverige har sedan 40-talet alltid legat i absolut toppklass när det gäller mödradödlighet som nu ligger på 4/ födda barn, jämfört med t.ex. Storbritannien (8), USA (28), Egypten (45), Indien (190), Somalia (850) och det värsta exemplet Sierra Leone (1100). Att Sverige har så fina siffror kan tillskrivas en god organisation med god tillgänglighet, genomarbetade vårdkedjor, kostnadsfrihet och att verksamheten grundar sig på besök hos barnmorskor. Vårdval Mödrahälsovård i andra landsting I dagsläget har Vårdval för Mödrahälsovården införts i Skåne, Stockholm, Uppsala, Västmanland, Värmland, Örebro, Jämtland. Modellerna är dock väldigt olika utformade. Jämtland: Man listar sig på en Hälsocentral (VC). Vissa av dessa har BMM ansluten till sig. Det finns inga fristående BMM. Värmland: Ligger organisatoriskt under allmänmedicin. BMM tillhör en vårdcentral och vårdcentralens enhetschef är alltså chef för barnmorskorna. Alla VC ska erbjuda MVC och BVC. Kvinnan väljer VC men kan om hon vill gå på annan MVC. Någon form av internfakturering görs då. Många små mottagningar, en del med bara en barnmorska. Instabilt system, omorganisering planeras. Örebro: Vårdval BMM ingår i Hälsoval. En BMM måste ligga i anslutning till en Hälsocentral som också har BVC och lab. Det finns inga fristående BMM. Uppsala: BMM ligger tillsammans med VC. Det finns inga fristående BMM. Stockholm: det finns fristående BMM och BMM som är samlokaliserade med VC. Ca 50 % av BMM är privata. Man har sammanlagt 5 vårdval som kunden måste göra: BMM, förlossningsavdelning, BVC, ultraljud och laboratorium för blodprov. Skåne: BMM är ett eget vårdval. Man påtalar särskilt erfarenheten av att man från början planerar fungerande revision och att det är ytterst viktigt med laboratorietjänster som fri nyttighet. Västmanland: man har efter vårdval dubblerat antalet BMM och har nu 29 st. BMM på 3000 gravida (17 privata, 12 landstingsdrivna), varav 26 är väldigt små (1-2 BM) vilket leder till instabilitet, stängning vid semestertider och ökat söktryck på sjukhuset. BMM är knutet till en VC, man listar sig där. 4

265 Förutsättningar för Vårdval BMM Den 1 januari 2009 trädde lagen om valfrihetssystem (LOV, 2008:962) i kraft. Lagen reglerar vad som gäller när till exempel ett landsting konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till patienten att välja utförare bland leverantörer i ett valfrihetssystem. Lagen gäller bland annat för hälsovårds- och socialtjänster. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar åt hälso- och sjukvårdsdirektören (diarienummer HS ) att genomföra förberedelser för inrättandet av ett valfrihetssystem för mödrahälsovård för beslut i regionfullmäktige under hösten Förslag till förändring Den förändring som är aktuell i samband med ett eventuellt införande av vårdval BMM berör Västra Götalandsregionen ur flera olika aspekter. En av dessa aspekter är fördelning av skattemedel för finansiering av hälso- och sjukvård. I dagsläget administreras avtalen för mödrahälsovården av Team Beställd Primärvård, inom koncernstab Hälso- och sjukvård, Avdelning Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal. Själva avtalen består av en vårdöverenskommelse (VÖK) per geografisk nämnd. Utformningen av ersättningsmodellen varierar mellan nämnderna och det förekommer även olika modeller inom Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. För den delen som utgörs av överlämnad vård, enligt kommunallagens definition, är det enbart Fröja och Barnmorskegruppen som är upphandlade. Denna upphandling har skett inom ramen för lagen om offentlig upphandling (LoU). Fröjas avtal är förlängd utanför LoU till och med och Barnmorskegruppen/Nötkärnan har ordinarie avtalstid till och med samt möjlighet till förlängning till maximalt I ett vårdval kommer det att bli en upphandling enligt lagen om valfrihetssystem. Det som reglerar både godkännande och drift av enheterna är då ett regiongemensamt förfrågningsunderlag. Ekonomiskt kommer det också att innebära att ekonomiska medel behöver flyttas från de geografiska nämnderna till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) för finansieringen, medan ägandet och förvaltandet av avtalen kvarstår hos de geografiska nämnderna. Mål med införande Arbetsgruppen har genomfört en effektkartläggning och identifierat önskvärda effekter och möjliggörare i samband med ett införande av Vårdval Barnmorskemottagning. På en övergripande nivå konstateras tre önskade mål vara uppfyllda: Hög kundnöjdhet Trygg kund och tryggt barn Hög medicinsk kvalitet För att kunna uppnå detta har elva områden av möjliggörare belysts nedan: Jämlik vård Med jämlik vård avses att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Fokus ligger på perspektiven socioekonomi, geografi, lika villkor, rätt vård till rätt person och bemötandet inom vården. 5

266 God vård Vård skall baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. God vård förutsätter en god överlämning i vårdkedjan MHV, förlossning, BVC och andra vårdgivare. Viktigt är också en fortsatt hög andel kvinnor som regelbundet genomgår gynekologiska cellprovtagningar samt att tillgång till preventivmedelsrådgivning/-förskrivning och provtagning för STI är fortsatt god. Valfrihet En mångfald i vården ger förutsättningar för aktiv valfrihet ur kundperspektivet. Kundanpassat erbjudande som kan uppnås med bra bemötande och god tillgänglighet vilket bidrar till hög kundnöjdhet. Konkurrensutsättning En friare etablering kan med seriösa och stabila företag som vårdgivare bidra till och stimulera en positiv konkurrensutsättning av offentlig vård. Ökat entreprenörskap Vårdvalet kan stimulera ett ökat egenföretagande. Resultatbaserad uppföljning En regiongemensam kvalitetsuppföljning skall skapa förutsättningar för en effektiv förvaltning av Vårdvalet och ge möjlighet till kunskapsbaserade val av Mödrahälsovård. Nyckeltal ska styra mot det som är viktigt för kunden. Väl fungerande samverkan Väl fungerande samverkan inom hela Mödrahälsovården ger möjlighet till utveckling, utbildning och kunskapsöverföring. Väl fungerande IT-stöd som stödjer verksamheteten och dess uppföljning De viktigaste egenskaperna hos IT-stödet inom mödrahälsovården: Kvalitativa system där info kan delas mellan alla vårdgivare Förvaltningsbart IT-system för hantering av ersättning och vårdval Stöd för uppföljning Välfungerande system för avvikelsehantering Bra ärendehanteringssystem Ersättningsmodell som styr mot resultat Önskade egenskaper hos ersättningsmodellen: Ge incitament till förbättring Styra mot kundnytta Prestationsbaserad ersättning Skall kosta att inte följa avtalet Tydlig Krav- och Kvalitetsbok som styr mer mot VAD än mot HUR Tydligheten kräver bl. a: Tydliga beskrivningar av vårdövergångar Att söktrycket inte ökar på slutenvården Anpassning till dagens geografiska skillnader vad avser specialistmödrahälsovåden Ett brett innehåll i vårdvalet för att tillvarata barnmorskans hela kompetens Omställning mot den nära vården 6

267 Intressenter Berörda intressenter/verksamheter Ett arbete har genomförts för att identifiera och kartlägga de intressenter som finns kopplade till vårdvalet för barnmorskemottagning. En intressent är en person, organisation eller annan verksamhet som antingen har möjlighet att påverka vårdvalet eller som kommer att påverkas av detsamma. De intressenter som arbetades fram vid intressentkartläggningen har i ett nästa steg grupperats enligt nedan. Syftet med grupperingen är att på ett bättre sätt få en överblick. Intressenterna har inte grupperats efter påverkansgrad utan endast placerats i grupper som namngetts med en övergripande förklaring. Se tabellen nedan. Grupper Styrning Vårdtagare Vårdgivare Politiska organ (fullmäktige, styrelser, nämnder) VGR tjänstemannaledning Socialstyrelsen Kunden/invånaren /kundens partner Det ofödda barnet Specialistmödravård Regionens kallelsekansli, Specialistläkare, obstetriker, gynekologer Andra vårdgivare till kunderna Öppenvårds gynmottagning BVC Primärvård Förlossning Familjecentral Stödjande vårdenheter KSH 1 SMC 2 Smittskydd Ultraljud RCC 3 Sjukhus Lab/patologi Leverantörer Abortmottagning Blodcentraler Personalorganisationer Beroendeenheten Rökavvänjning Ungdomsmottagning Påverkande organ Infektionskliniker Kommuner Media 1 Kunskapscentrum för Sexuell Hälsa 2 Sexualmedicinskt Centrum 3 Regionalt Cancer Centrum 7

268 Resultatet av risk- och konsekvensanalys Följande skrivningar kommer från de arbeten som bedrivs och har bedrivits av delprojekt 1 (Risk- och konsekvensanalys) ingående i det större projektet Vårdval BMM. Konsekvenserna beskrivs utifrån perspektiven kund, verksamhet och beställare/huvudman. Förutsättningar I och med att risk- och konsekvensanalysen bedrivits parallellt med övriga delprojekt med syfte att under stipulerad projekttid leverera beslutsunderlag till hälso- och sjukvårdsstyrelsen är innehållet kontinuerligt under omarbetning och uppdatering. I det följande kommer uttrycket vi att syfta på ingående medarbetare och konsulter i Delprojekt 1 (Risk- och konsekvensanalys). Med begreppet risk avser vi en viss sannolikhet för att en avgränsad negativ händelse kommer att inträffa. Under arbetets gång har olika risknivåer nyttjats i numerär skala men i detta dokument har de istället omformulerats till fortlöpande text. Med begreppet konsekvensanalys avser vi de effekter, positiva som negativa, som vi haft möjlighet att förutse utifrån ifall vårdval BMM införs eller inte. Nedanstående redovisning avser identifierade risker och bedömda konsekvenser ordnade i grupper utifrån olika kategorier. Dessa kategorier har listats i angelägenhetsgrad. Patientsäkerhet Medicinsk kvalitet Tillgänglighet och medicinsk kvalitet Ekonomistyrning Administration (Huvudmannen) IT-stöd Otillbörlig verksamhet Konsekvenser för egenägd vård Patientsäkerhet Sammanhållen journalföring, tillgång till journalprogrammet Obstetrix Vård av gravida kvinnor skall betraktas som en vårdkedja. Denna vårdkedja skiljer sig från de flesta andra vårdkedjor såtillvida att man från början vet att 100 % av kunderna kommer att övergå från öppen till sluten vård och tillbaka igen. Det är också vanligt att gravida drabbas av akuta komplikationer under graviditeten som tillfälligt kräver sjukhusets resurser, genom besök på antenatalenhet 4, ultraljudsundersökningar eller inneliggande vård. För att kunna följa vårdförlopp och garantera patientsäkerheten ställs mycket stora krav på informationsöverföring via journalsystem mellan öppen och sluten vård. Vi har inledningsvis övervägt att förhålla oss producentneutrala vad avser benämning av journalprogrammet då det självklart finns en teoretisk möjlighet att sammanhållen journalföring kan åstadkommas genom andra journalsystem. Efter att ha övervägt konsekvenserna av att byta samtliga installationer i befintliga vårdenheter, såväl öppen som sluten vård, samt trygga förbindelserna mellan journalsystem och kvalitetsregister har vi inte arbetat vidare med denna lösning. Ett helt annat journalsystem skulle nämligen kräva oerhört mycket utvecklings- och investeringskostnader alldeles oavsett den avsevärt mycket längre tid som skulle krävas. Denna teoretiska lösning har vi därför avstått från att beakta i detta dokument. 4 Antenatalenhet är en öppenvårdsenhet som ger kontroller utöver sedvanlig mödravård. Det erbjuds specialistvård under graviditet och upp till tolv veckor efter förlossning. 8

269 Det måste därför garanteras att: alla vårdgivare använder samma journalsystem (Obstetrix) journalen är sammanhållen, dvs. läsbar från båda håll (BMM skall kunna läsa slutenvårdens journal och tvärtom) alla vårdgivare får tillgång till samtliga moduler av journalen som krävs för att kunna dokumentera adekvat. Ex: då ultraljudsundersökningar som utförs på sjukhus eller motsvarande används för att datera graviditeten måste Ultraljudsmodulen av Obstetrix vara tillgänglig för alla de vårdgivare som driver BMM. Riskerna om så inte sker är många: En icke sammanhållen journal kräver parallell pappersjournal som kunden förväntas bära med sig. Om journalen inte är med vid besöket (glömd, borttappad, inte fått med den pga. akut komplikation, förväxlad etc.) kommer vital information att saknas vilket innebär en mycket stor risk för suboptimalt omhändertagande. Detta är särskilt viktigt vid språksvårigheter. Konsekvensen av icke sammanhållen journal är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Därför är det är en absolut förutsättning för patientsäkerheten att tillgång till Obstetrix enligt ovan tryggas inför att vårdval BMM införs. Cytologiscreening - INGÅR eller INTE INGÅR i uppdraget för vårdval BMM Organiserad cellprovskontroll som screeningåtgärd för att förebygga livmoderhalscancer har skett i Sverige sedan 70-talet. Att gå på regelbundna cellprovskontroller (för att upptäcka botbara förstadier till cancer) ger ett 90 % -igt skydd mot livmoderhalscancer, som nu tack vare ett välfungerande system har blivit en ovanlig sjukdom. Sveriges system anses effektivast i världen och Västra Götaland regionen är bäst på att sköta sin screeningverksamhet i Sverige. Det är alltså en mycket skyddsvärd verksamhet. Denna verksamhet benämns ROCK (Regionens Organiserade CellprovsKontroll). ROCK IT är det IT-stöd som används för ROCK-verksamheten. ROCK IT är samtidigt ett kallelsesystem, ett web-ombokningssystem, ett kvalitets- och statistiksystem och en elektronisk remiss för eskort av taget prov in till cytologiska laboratoriet. I takt med att ROCK IT tagits i bruk har mer ålderdomliga manuella rutiner avvecklats. Systemet har utvecklats av och ägs av VGR. ROCK IT möjliggör ombokning av provtagningstidpunkt/provtagningslokal via webben. Man kan redan i dagsläget välja mellan samtliga befintliga BMM i VGR. ROCK IT ger möjlighet till självincheckning via pekskärm, möjlighet till sms-påminnelse inför provtagning, tillhandahåller genom dagliga uppdateringar mot Befolkningsregistret/Västfolket aktuella adressuppgifter, håller reda på när senaste prov togs (genom input från databasen Cytburken) och kan genom detta kalla kvinnor för provtagning i rätt tidsintervall. ROCK IT håller också reda på vilken BMM som kvinnan hör till, vilket i sin tur styr var någonstans en eventuell uppföljande kolposkopi/slyngbiopsi skall äga rum det vill säga vilken instans som har uppföljningsansvaret vid avvikande provresultat. ROCK IT har också kontroll på vilka kvinnor som uteblivit 6 år från provtagning och presenterar dessa kvinnor på en särskild lista på respektive hem-bmm, för att barnmorskor där kan ringa upp kvinnan och erbjuda tid för provtagning. Om kvinnor uteblir 7 år från provtagning skickar ROCK IT ett självtest för HPV-virus hem till kvinnan, som alternativ provtagningsmetod. Den elektroniska remissen i 9

270 ROCK IT har skapat ett kostnadseffektivt och patientsäkert informationsöverföringssystem som det tagit flera år att utveckla och införa. Att bedriva ROCK verksamhet på en BMM kräver alltså tillgång till ROCK IT. Att tillåta ROCK verksamhet utan obligat koppling till ROCK IT medför risk för minskad valfrihet för kunden, sämre tillgänglighet, otympliga och tidsödande rutiner, försämrad patientsäkerhet och sänkt medicinsk kvalitet. Det finns emellertid olika risker och konsekvenser att ta hänsyn till när man beslutar sig för om ROCK-uppdraget skall ingå i ett vårdval för barnmorskemottagning, eller inte. Ett centralt begrepp är områdesansvar. Det finns starka vetenskapliga evidens för att det faktum att en BMM har ett områdesansvar är viktigt, att kvinnan vet vilken mottagning hon tillhör, dit hon alltid blir kallad och dit hon kan höra av sig vid frågor. En BMM skall ha ett ansvar över att bedriva utåtriktat arbete i sitt område. Till områdesansvaret finns kopplat ett uppföljningsansvar. Till varje BMM finns kopplat en uppföljande öppenvårdsgynekologisk enhet, som utför uppföljande undersökningar och behandlingar på kvinnor med avvikande cellprover. Om ROCK inte ingår i Vårdval BMM. (Uppdraget ligger i så fall initialt kvar på nuvarande utförare, med planer på att nystartade mottagningar skall kunna söka ROCK-uppdrag som tilläggsuppdrag, utanför Vårdval. RCC-Väst skall i så fall godkänna mottagningar enligt särskilda kriterier då de visat att de är stabila över tid). Risk: det kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för nyetablerade, privata vårdföretag som önskar få arbeta med hela uppdraget. Minskad attraktionskraft för uppdraget. Konsekvens: icke neutral konkurrens med favör för befintlig vårdgivare. Risk ifall en nuvarande vårdgivare konkurreras ut av en annan vårdgivare i närområdet. Konsekvens: Uppdraget att bedriva ROCK i närområdet måste då delas ut till annan aktör. IT-stöden måste hantera storleksförändringar på mottagningar och vidhängande kundflöden. Fördel: bibehållet områdesansvar. Fördel: bibehållet uppföljningsansvar med tydlighet i rutinerna Fördel: bibehållen provtagarkvalitet med nuvarande, rutinerade personal Fördel: stabilitet i kallelser och överföringsrutiner över tid, bibehållen patientsäkerhet och täckningsgrad. Om ROCK ingår i Vårdval BMM: uppdraget fördelas på samtliga aktörer Risk: områdesansvaret försvinner eller fragmenteras. Risk för vita fläckar där ingen vårdaktör vill etablera sig alternativt mycket täta etableringar i vissa tätorter. Områdesansvaret blir då ett mycket litet geografiskt område, kanske bara ett par kvarter stort, vilket inte ger ett adekvat kundunderlag och därmed inte tillräckligt god provtagningskvalitet. En annan utmaning blir vårdaktörer som ligger geografiskt i områden där få/ingen bor (kontorsområden) vilket medför svårighet att dela ut ett kallelseområde till respektive vårdgivare. Om en sådan mottagning ändå skall få ett visst kallelseområde tilldelat sig medför det i så fall att dessa kvinnor inte blir kallade till den vårdinrättning som ligger geografiskt närmast bostadsadressen, dit de i dagsläget tillhör. Risk: vårdströmmar kommer sannolikt att medföra att vissa mottagningar ökar i storlek över tid, medan andra minskar. Om antalet kallelser skall spegla mottagningens storlek kräver det kontinuerlig uppdatering av vart kvinnor skall kallas. Det kommer att 10

271 medföra att kvinnor ena året blir kallade till en mottagning, nästa gång till en annan. Det minskar kontinuiteten och befaras kunna minska förtroendet för deltagande i screening. Konsekvens: ökad risk för insjuknande i cancer. Risk: Om antalet kallelser skall förskjutas mellan vårdenheter beroende på deras storleksförändring kräver det mycket manuell programmering i ROCK IT. Konsekvens: Kostnadsökningen kan inte hanteras av Kallelsekansliet, kräver substantiellt ekonomiskt tillskott. Risk: IT-stödet kan i nuläget inte hantera mindre geografiska enheter än postnummerområden som kallelseunderlag. Om detta skall justeras så att mindre områden kan hanteras (halva gator, etc.- oklart om det går?) krävs rekonstruktion av ROCK IT till stor kostnad. Konsekvens: kostnadsökning. Tidsåtgång. Risk för att vissa kvinnor inte blir kallade alls, eller med försening. Konsekvens: ökat insjuknande i cancer. Risk: Om kvinnans tillhörighet till BMM blir rörlig till följd av att mottagningen storlek ökar/minskar, kan även uppföljningsansvaret förändras. Här finns risk för oklarheter och tidsfördröjning. Konsekvens: ökat insjuknande i cancer. Risk: Vid fragmentering av ROCK-uppdraget och rörlighet av kallelser över tid minskar möjligheten för RCC att följa upp och granska kvalitet. Konsekvens: försämrad medicinsk kvalitet Fördel: ökat intresse från vårdgivarna för uppdraget. Fördel: Ökad valfrihet för kvinnorna att ta sitt ROCK-prov hos privat vårdgivare om så önskas. Koncernkontoret föreslår att ROCK utgör ett tilläggsuppdrag med begränsningar av hur ofta som områdeskartan kan ritas om. Detta för att uppnå tillräcklig stabilitet. Stabilitet är viktigt för att motverka minskad patientsäkerhet. Det är en absolut förutsättning att patientsäkerheten tryggas för att ROCK ska kunna införas i de förutsättningar som ett vårdval skapar. Risk för undanträngning av vårdbehövande tillhörande utsatta grupper För att undvika aktiv selektion av kunder som bedöms mer lukrativa för respektive mottagning bör ersättningssystemet också ta hänsyn till vård av särskilt utsatta grupper, där det idag saknas en bra ersättningsmodell för vårdgivare. Vården av dessa sker idag av goodwill-skäl. Det finns i dagsläget flera sådana kundkategorier. En sådan kategori är asylsökande gravida. Här utgår viss ersättning från Migrationsverket, denna ersättning är cirka hälften av den kostnad som uppstår varför denna grupp inte har full kostnadstäckning. En annan kategori är så kallat självbetalande kunder vilka enligt regelverket borde betala sin vård men inte har råd med det. Exempel är EU-migranter som saknar sjukförsäkring i sitt hemland, eller kvinnor från t ex Nigeria som får sitt uppehälle genom sex mot ersättning, eller bosniska kvinnor som är här som anhöriginvandrare till make med uppehållstillstånd. Risken med att inte konstruera ett ersättningssystem för vård till dessa utsatta grupper är att de avvisas från enheten och därmed inte får den nödvändiga vård som inte kan anstå. Detta leder till konsekvenser för patientsäkerheten, sänkt medicinsk kvalitet och ändrad riktning av vårdströmmar. Det finns ytterligare en dimension av konsekvenser med att inte ta hand om sexuellt risktagande/prostituerade kvinnor nämligen ökad risk för smittspridning i samhället. En annan risk utgörs av ifall många asylsökande tas omhand på en vårdenhet, exempelvis på grund av mottagningens geografiska placering. Då finns risk för att den verksamhetens ekonomi dräneras. Konsekvensen blir att vårdenheten förlorar ekonomisk bärkraft och konkurreras ut. Problemet kan inte kompenseras med resursfördelning enligt CNI, då denna utgår från förutsättningar för personer som är folkbokförda i Sverige. 11

272 Denna fråga behöver därför utredas vidare för att säkra att nämnda kundgrupper inte blir bortprioriterade till följd av ersättningsmodellen. Medicinsk kvalitet Risk för överbelastning av slutenvården till följd av ett ökat söktryck Om inte tillräcklig bemanning upprätthålls kan det leda till ett ökat söktryck till slutenvården. Det gäller otillräcklig bemanning såväl avseende barnmorska som avseende läkare. Om det inte finns specialist i gynekologi/obstetrik tillgänglig på BMM måste samtliga komplikationer hänvisas till sjukhus. Om det inte finns en fungerande vårdkedja med tillgänglig specialist i allmänmedicin måste även icke komplicerade åkommor hänvisas till sjukhus. Det börjar nu bli ont om barnmorskor i regionens verksamheter. Bristen på barnmorskor, allmänläkare och gynekologer i VGR är svår att lösa. Det är viktigt att ordentligt konsekvensbeskriva effekten av införande av vårdval på bemanningen vid kvinnoklinikerna. Detta är en av de största och viktigaste punkterna som ännu är olöst och som behöver utredas och bearbetas ytterligare. Den är associerad med frågan om specialist-mvc samt tillgång till öppenvårdsgynekologi. Grundidén för familjecentral (FC) kan motverkas Risken är att det är svårt att uppfylla kraven på samverkan i en konkurrenssituation. Vi kan förutse konsekvenser i form av en komplex och tidskrävande situation där olika intressen krockar med varandra. Framförallt i tätorter med flera vårdvalsaktörer kan svårigheter uppkomma och i synnerhet om delaktighet i FC bedöms som attraktivt av flera vårdgivare. Problemet är då hur man förenar BMM:s krav på neutralitet gentemot samtliga BVC i området (alltså både de som ingår och som inte ingår i FC) med den positiva attityd BMM då förmodas ha gentemot FC-aktiva BVC. I KoK-boken beskrivs hur ett producentneutralt förhållningssätt och deltagande i FC ska bedrivas. Ersättningen är dock inte ännu klar varför riskbeskrivningen kvarstår som utredningsfråga. Uppföljning av kvalitet, medicinsk revision Det är svårt att hitta kvalitetsmått för BMM:s verksamhet vilket gör att surrogatmått måste användas. Risken med att sådana kvalitetsmått saknas är att beställaren inte har tillräcklig förmåga att följa upp att BMM fullgör sitt åtagande med erforderlig kvalitet. Det ger konsekvensen att uppföljning av kvalitet blir helt avhängigt medicinsk revision på plats hos vårdgivaren. Befintlig organisation är utformad efter förutsättningarna för de två befintliga vårdvalen (vårdcentral respektive rehabilitering) och därför är en ytterligare konsekvens att personalstyrkan behöver förstärkas för att kunna fullgöra adekvat uppföljningsbehov. Underlåtenhet att fullgöra provtagning och viktiga undersökningar Behovet av att BMM fullföljer basprogrammet med tillhörande PM vid identifierade avvikelser är viktiga ur flera aspekter, såväl för medicinsk kvalitet som för patientsäkerhet men även ur ekonomistyrningssynpunkt. Om viss provtagning är förenat med höga kostnader finns det en risk att enheter som strävar efter att maximera sin lönsamhet inte tar emot kvinnor i behov av kompletterande utredningar, exv. koagulationsutredningar. Kvinnorna kan istället föreslås göra sitt vårdval på annan enhet. Om inte stipulerade extra insatser uppfattas tillräckligt ersatta kan en oseriös vårdgivare 12

273 "undvika" utredning till förmån för enklare fall. Det gör att det sjukdomsutredande arbetet nedprioriteras och faktisk sjukdom, missbruk etc. inte blottläggs. Konsekvensen i sin tur kan medföra försenad upptäckt av medicinska komplikationer alternativt bristfälligt omhändertagande av desamma. Detta medför betydande risker för såväl moder som barn. Detta skulle kunna motverkas genom att erbjuda full kostnadstäckning för de prover och undersökningar som beställs av respektive BMM. Dock genererar en sådan lösning en annan risk, i motsatt riktning. Medicinsk service med full kostnadstäckning kan vara kostnadsdrivande och även inbjuda till kreativa lösningar där näraliggande vårdverksamheter på ett otillbörligt sätt kan använda BMM:s resurser för provtagning för att själva undgå kostnadsansvar. Konsekvensen av detta blir då att totalkostnaden för mödrahälsovården ökar. En ytterligare aspekt av denna fråga handlar om avancerad fosterdiagnostik. Det är sällan förekommande fall (mellan 5 och 10 i regionen per år) men då varje enskilt fall är mycket kostsamt kan frågan komma att behöva särbehandlas. Det handlar om fall då en gravid kvinna behöver utredas för sällsynta allvarliga ärftliga sjukdomar. Provtagningskostnaderna är i dessa fall mycket höga och om denna kostnad helt skulle bäras av en enskild BMM kan det medföra att dess ekonomi helt havererar. Om full kostnadstäckning skulle erbjudas kan det, som ovan beskrivits, riskera att överutnyttjas efter önskemål av oroliga föräldrar med starkt kostnadsdrivande följder som följd. Det som koncernkontoret föreslår är att i detalj specificerade provtagningar som ingår i basprogrammet med tillhörande PM ska finansieras genom full kostnadstäckning men att övrig provtagningskostnad får bäras av enheten själv. För de extremt dyra avancerade fosterdiagnostiska analyserna förordas att beslut om att genomföra dessa analyser fattas av centrala mödrahälsovårdsteamet och finansieras genom särskilda medel. Specialist-MVC Idag varierar gränssnittet mellan mödrahälsovårdsenheter inom primärvård och specialistmödrahälsovård vid sjukhus inom olika geografiska områden i regionen. När ett vårdval införs medför det att uppdraget och även gränssnittet blir lika för alla vårdgivare i regionen vilket i sin tur får olika konsekvenser beroende på hur det nuvarande gränssnittet ser ut. I Göteborgsområdet bedrivs till exempel idag specialistmödrahälsovård i öppenvård vid några av Närhälsans mödrahälsovårds-enheter. I Skaraborgsområdet finns all specialistmödrahälsovård inom sjukhusens organisation. Om det gränssnitt som tillämpas i Skaraborg ska tillämpas i vårdvalet skulle det i Göteborgsområdet innebära ett ökat inflöde från öppenvård/primärvård till sjukhusens specialistmödrahälsovård. I det omvända fallet, i till exempel Skaraborg, finns risk att läkare från sjukhusens specialistgynekologi slutar för att börja vid BMM vilket kan innebära att brist på specialistläkare uppstår vid sjukhusens specialistmödrahälsovård. Därmed skulle det kunna uppkomma svårigheter att bemanna mottagningsverksamhet och jourlinjer. Koncernkontoret föreslår att det basala uppdraget för BMM definieras och därmed definieras även gränssnittet mot specialist-mvc. Specialist-MVC skulle sedan kunna tillhandahållas utan kostnad för vårdgivarna genom beställning från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Denna lösnings konsekvens blir att vårdutbudet kan komma att utformas med mer lokal anpassning utifrån nämndernas beslut och de olika sjukhusförvaltningarnas förutsättningar. Det gör att situationen, åtminstone inledningsvis, blir oförändrad vilket kan utgöra en konkurrensfördel för Närhälsan vid eventuell upphandling i Göteborgsområdet. En annan konsekvens är att 13

274 vårdvalet kan komma att bli mindre attraktivt för nya vårdgivare. På sikt behöver därför denna del av mödrahälsovården omhändertas i ett större perspektiv med hänsyn till tillgång till gynekologi och obstetrik för invånarna i regionen. Eventuellt skulle specialist-mvc på sikt kunna utgöra ytterligare ett tilläggsuppdrag. Tidskrävande kunder De flesta kunder som omhändertas för graviditetsövervakning kan följa ordinarie uppföljningsprogram utan större problem. En del kvinnor vet vi redan idag kommer att behöva extra insatser av olika skäl och de kommer då att ta extra mycket tid i anspråk. En del av dessa personer kan rubriceras under Medicinska komplikationer. Det kan handla om de personer som, av hänsyn till fastställda rutiner i Blå Boken, behöver extra besök eller extra provtagningar. Det kan även handla om behov av läkartid eller behov av ökad administrativ hantering av ärendet, på vårdenheten, t.ex. skriva fler remisser etc. En annan del av dessa personer kan rubriceras under Social problematik och kan då handla om personer/familjer med problem relaterade till socioekonomi, missbruk, våld i nära relationer och/eller riskbeteenden. Personer som påverkas av psykisk ohälsa/sjukdom är även de i behov av extra mycket tid, liksom de som lider av svår rädsla (förlossningsrädsla). Andra exempel kan vara kvinnor med bristfälliga språkkunskaper i svenska språket. Könsstympade kvinnor kräver naturligtvis också extra mycket tid. Man kan tycka att vissa av dessa behovsområden skulle vara kompenserade genom CNI men den kompensationen är, i dagsläget, enbart på gruppnivå och följer en slags ersättningstrappa. Dessutom generas ett CNI-värde enbart ifall kvinnan i fråga är folkbokförd i Sverige vilket därmed medför att gravida personer som inte är folkbokförda riskerar att betraktas som mindre attraktiv kund. Exempel på sådana personer är migranter eller personer som enligt regelverk skulle vara så kallade egenbetalare men som på individnivå saknar ekonomiska förutsättningar att bekosta vårdbehovet. En (eller flera) kvinna/kvinnor i ett i övrigt låg-cniområde kan då komma att utgöra en mindre attraktiv kund att ta hand om. Det kan då finnas risk för att en barnmorska väljer att minimera/negligera riskerna alternativt att rekommendera kvinnan/kvinnorna att välja annan vårdgivare. Om kunder som kräver kompletterande vårdinsatser uppfattas som alltför tidskrävande kan samma konsekvens uppkomma. De specifika risker som kan identifieras är antingen att det medicinska problemet ifråga inte omhändertas alls, eller att kunden hänvisas till en annan vårdgivare. Konsekvenserna av detta blir då antingen försämrad patientsäkerhet respektive tillgänglighet samt sänkt medicinsk kvalitet. Utöver detta kan även förändringar i vårdströmmar uppkomma med ett ökat söktryck mot sjukhusen inklusive försenat omhändertagande av medicinska komplikationer vilket också detta leder till en försämrad patientsäkerhet och sänkt medicinsk kvalitet. Även om kompensation genom CNI är förenat med vissa brister bedöms denna regel av projektgruppen vara den bästa. För att tillgodose beställarens behov av säkerställd följsamhet till KoK-boken förordas löpande uppföljning, dialog och vid behov fördjupad uppföljning. Ultraljud ingår inte i uppdraget för vårdval BMM Projektgruppen har valt att föreslå att ultraljud inte ska ingå i uppdraget. Bakgrunden till detta ställningstagande är i första hand behovet för specialistklinikerna att säkerställa kvalitet på undersökningarna samt att tillgodose det egna behovet av utbildnings- och fortbildningsunderlag. En annan risk med att föra ut ultraljud i vårdvalet, till nya vårdgivare, är att de få BM som har ultraljudskompetens kommer att försvinna från sjukhusen till andra vårdgivare och därmed dränera sjukhusen på erforderlig kompetens. 14

275 Teoretiskt har frågan andra lösningar än den som projektgruppen föreslår. I sammanhanget har projektgruppen beaktat de konsekvenser som då kommit ifråga. En av dessa är att sällsynta missbildningar kan undgå upptäckt vilket har risker för barnet. En annan konsekvens är att Strålskyddsmyndighetens rekommendationer om användningsgrad av ultraljud kan kringgås. Ytterligare konsekvens är att helprivat ultraljudsverksamhet som inte ryms inom vårdvalets regelverk kan gynnas. Å andra sidan blir inte Vårdval BMM lika attraktivt för nya vårdgivare ifall ultraljud inte finns med i uppdraget. De av Närhälsans mottagningar som idag bedriver ultraljudsundersökningar måste, till följd av konkurrensneutralitet, upphöra med det. Därför måste justeringar i vårdöverenskommelser genomföras vilket i sin tur kan leda till omställningskostnader och onödig resursförbrukning. Skulle det därmed leda till alltför långa väntetider på sjukhusklinikerna kan det då framtvinga behov av upphandling för att korta köerna. Tillgänglighet & Medicinsk kvalitet Mottagningens storlek och dess betydelse för tillgänglighet och kvalitet Vid alltför små enheter finns en risk att tillräckligt god tillgänglighet blir svår att upprätthålla. Verksamheten blir sårbar vid t.ex. sjukfrånvaro, behov av kompetensförsörjning, ledigheter etc. Bristande tillgänglighet riskerar att påverka alla aktiviteter som verksamheten ska bedriva, såsom graviditetsövervakning, preventivmedelsrådgivning, receptförskrivning, cytologiscreening (om det ingår) och kan i sin tur påverka medicinsk kvalitet och patientsäkerhet. Om kraven på bemanning i KoK-boken skulle vara alltför låga kan det leda till en försämrad tillgänglighet, jämfört med nuvarande verksamheter, samt att alla kvinnor i regionen inte har lika tillgång till denna verksamhet. Om däremot minimistorleken begränsas alltför mycket finns risk för låg tillgänglighet till följd av svårigheter att etablera verksamhet, så kallade vita fläckar kan uppkomma. En enhet, i ett område med konkurrerande aktörer, som har låg tillgänglighet kommer inte att få kunder. Är inte vårdgivaren bra, så söker man sig någon annanstans. En enhet, i ett område utan konkurrerande aktörer, som har låg tillgänglighet har en annan situation där kunderna är betydligt mer utsatta. I Krav- och Kvalitetsboken specificeras därför storlekskraven för godkännande. I de områden där BMM inte kan etableras kan filial drivas av i övrigt godkänd leverantör. Konsekvensen av detta är att tillgängligheten och den medicinska kvaliteten, utifrån denna aspekt, bedöms tryggad i samtliga delar av regionen. Befolkningens storlek och dess betydelse för tillgänglighet och kvalitet Risk kan identifieras att vissa orter med lågt kundunderlag (få graviditeter i genomsnitt per år) inte ger tillräcklig ekonomisk bärkraft för att driva en mottagning. Det kan även uppkomma tillgänglighetsproblem, så kallade vita fläckar, i de situationer då det av personalbrist eller av kommersiella skäl leder till att en av de nuvarande enheterna läggs ner efter införande av vårdval. Konsekvensen blir att dessa vita fläckar blir utan vårdutbud, med minskad tillgänglighet vilket därmed även sänker medicinsk kvalitet och patientsäkerhet. Detta missgynnar särskilt socioekonomiskt svaga grupper som kan ha svårt att förflytta sig till närmaste mottagning. Dessutom leder det till minskad valfrihet för kunderna. Åtgärder är vidtagna i KoK-boken genom att tillåta filialverksamhet för att minimera dessa risker. 15

276 STI 5 -provtagning och smittspårning Att fånga smittkälla och driva smittspårning enligt regionens riktlinjer och rutiner ställer krav på god tillgänglighet för berörda kunder. Det ställer krav på samverkan mellan vårdgivare och kan ofta vara tidskrävande för professionen. Brister kan få konsekvenser med ökad spridning av sexuellt överförbara infektioner i samhället, spridning av resistenta bakteriestammar och ofrivillig barnlöshet. Det finns en risk att detta åtagande undanträngs i förhållande till graviditetsövervakning. Orsaken till att detta kan uppkomma kan vara ifall tillgängligheten, oavsett dess orsak, är alltför låg. Dessutom behöver rimlig ersättning utgå för såväl provtagningsmaterial som för den extra tid som krävs för adekvat smittspårning (själva laboratorieanalysen är kostnadsfri för enheten). I annat fall kan en konsekvens bli att smittspårning väljs bort till förmån för andra delar i uppdraget. I KoK-boksförslaget formuleras idag krav på ansvar att ta adekvata prover och att smittspåra samt behandla STI. Detta krav måste kvarstå. Att följa upp kvaliteten i denna del av uppdraget förutsätter medicinsk revision. Ekonomistyrning Risk för att kvalitetskrav enligt basprogrammet inte uppfylls Generellt sett måste ekonomisk ersättning för basuppdraget utgå i en sådan omfattning att en mottagning klarar sig ekonomiskt på ett rekommenderat antal inskrivna gravida/barnmorska. Risken med en för låg grundersättning blir att mottagningen tvingas skriva in fler gravida än vad som rekommenderas, vilket medför att man inte kan följa det medicinska och psykosociala basprogrammet, med allt för kort tid avsatt per kund. Konsekvensen blir då att medicinska och psykosociala komplikationer inte blir omhändertagna, med försämrad patientsäkerhet och medicinsk kvalitet som följd. Ersättningsgruppen måste ges tillfälle att genomföra simuleringar för att så långt möjligt säkerställa en hållbar ekonomisk lösning, där även socioekonomiska och geografiska faktorer vägs in. Avtalsrelaterad risk Det finns en risk att svårigheter med samsyn kan uppkomma i och med att själva avtalen ansvarsmässigt ligger på hälso- och sjukvårdsnämnderna medan ekonomiska styrningen ansvarsmässigt ligger på hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Samsynsproblem kan uppkomma i och med att vissa delar i uppdraget, exempelvis specialist-mvc, föreslås beställas av hälsooch sjukvårdsnämnderna för att minimera eventuella negativa konsekvenser. Administration (Huvudmannen) Alltför snabb utredningsprocess En snabb utredningsprocess inför ett nytt vårdval innebär övergripande risker som inte är enkla att tydliggöra eftersom påverkan är på ett så generellt och övergripande plan. Den primära risken är just så generell, nämligen att det inte är säkert att projektorganisationen kan leverera det bästa tänkbara tjänstemannaförslaget då beslutsunderlagen riskerar att bli inkompletta. Detta då de flesta projekt utreds i flera steg och då risk- och konsekvensanalysen genomförs brukar det finnas ett färdigt förslag att ta ställning till. I detta aktuella projekt genomförs risk- och konsekvensanalysen parallellt med att förfrågningsunderlaget arbetas fram, vilket gör att det finns risk för att det inte ges tillräckligt med tid att varken reflektera över eller förändra de delar i förslaget som genererar en höjd risknivå. 5 STI Sexually Transmitted Infections (sexuellt överförbara infektionssjukdomar) 16

277 En annan generell konsekvens av en alltför snabb process är att inte tillräckligt med tid ges till samråd med berörda intressenter i olika delfrågor, vilket i sin tur kan leda till att alla konsekvenser av en viss del i förändringen kanske inte ens blir identifierad och uppmärksammad. En specifik konsekvens av en alltför snabb utredningsprocess är de ekonomiska följderna och förutsättningarna i Vårdval BMM. Modellen för ersättning bedöms bli klar till men några belopp kan inte presenteras till följd av svårigheter att leverera data i tillräcklig omfattning samt brist på tid att hinna med körning av simuleringsmodeller. IT-organisationen har inte kunnat utreda förutsättningar, risker och konsekvenser innan beslut om själva vårdvalet är fattat. Detta då tidigare beslut inte prioriterat privata vårdgivares behov av IT-stöd. Ännu en konsekvens som identifierats är att andra viktiga arbetsuppgifter har fått läggas åt sidan till följd av prioriteringen utifrån politiska beslut. Omfattningen av denna konsekvens är i dagsläget svår att överblicka. Då vissa andra viktiga arbetsuppgifter överhuvudtaget inte kunnat läggas åt sidan har detta medfört en betydande anhopning av övertid vilket inte enbart har implikationer på fördelning av tjänstetid kontra ledig tid utan även medför effekter på den psykosociala arbetsmiljön. Alltför snabb införandeprocess En ytterligare konsekvens av en alltför snabb process är att förväntade effekter av det nya vårdvalet inte hinner omhändertas inom den befintliga organisationen. Det handlar om förändringar av personalstyrkor i de vårdgivande verksamheterna såväl som i de stödjande administrativa delarna. Det handlar även om förändringar i lokaler då delar av verksamheten, av konkurrensneutralitetsskäl, behöver omlokaliseras. IT-stöd Som det framkommer i den identifierade risken kring patientsäkerhet (sid 9) så är det en absolut förutsättning att det finns en sammanhållen journalföring inom mödrahälsovården. I enlighet med den policy som regionfullmäktige har beslutat, Policy för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare kommer VGR att ta fram ett erbjudande som för något/några IT-stöd kan bli ett skall krav och några IT-stöd ett frivilligt erbjudande att använda i de fall som Vårdval BMM kräver det. Blir tiden mellan beslut om Vårdval BMM till dess start alltför kort för att ta fram erbjudande om IT-stöd/tjänster kan det innebära att VGR:s organisation, resurser inom verksamhet/it och IT-stöden inte är redo att erbjudas till privata vårdgivare. Projektet Handlingsplan och Tjänstekatalog för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare, som ska stödja alla erbjudanden av IT-stöd, har inte kommit igång enligt plan och är ännu inte startat. Rekrytering av projektledare pågår. Projektet skall stödja alla erbjudanden av IT-stöd med generella krav, processer, skapa tekniska lösningar för åtkomst, ge förslag på förvaltningsresurser, utbildning, support och hantering av erbjudande och förutsättningar för VGR att kunna erbjuda privata vårdgivare VGR:s IT-stöd. Nuvarande avtal som VGR har med externa leverantörer måste stödja att VGR erbjuder föreslagna IT-stöd för Vårdval BMM till privata vårdgivare. I de fall som detta saknas kommer det att behövas en avtalsdiskussion med berörda leverantörer för att utöka avtalet. Detta innebär för VGR idag okända tidsperspektiv och kostnader per IT-stöd. Det kan förekomma IT-stöd som inte är anpassade utifrån Patientdatalagen (PDL). 17

278 Objekten som arbetar i IS/IT styrmodell har idag långa ledtider på grund av hög arbetsbelastning. Detta kan innebära att de inte har tillräckliga resurser och tid för att medverka i de delprojekt som kommer att startas för varje IT-stöd som ska erbjudas. Objekten har huvudansvaret för de IT-stöd som kommer att erbjudas. Leveranstiden från externa IT-leverantörer är ofta lång bland annat på grund av brist på leverantörsresurser och kompetens. Några berörda IT-stöd står inför eller har startat upp större uppgraderingar och konsolideringar som måste slutföras inför ett erbjudande till privata vårdgivare. VGR har inte en generell uppbyggd supportprocess för IT, vilket idag medför att det finns flera vägar för att nå support inom VGR. Detta försvårar ett erbjudande till privata vårdgivare som är i behov av ett nummer in. Projektet Handlingsplan och Tjänstekatalog för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare kommer att arbeta fram mer detaljerade risker än de som tagits upp i detta dokument, både generella och per IT-stöd, och ta fram åtgärdsplaner för dessa. Nuvarande rekommendation från delprojekt 5, IT-stöd, i projektet Vårdval BMM,är att VGR erbjuder IT-stöd till leverantörer i modellen med tidigast start oktober Brist på, eller felaktig, information kan motverka önskade effekter av vårdvalets införande Att införa och implementera Vårdval BMM kräver ett förändrat arbetssätt hos många medarbetare och aktörer inom hälso- och sjukvården. För att genomföra en sådan förändring krävs kommunikation. Beroende på vilken effekt man vill uppnå krävs olika kommunikationsinsatser. Om effekten man vill uppnå är delaktighet, motivation eller ett ändrat beteende räcker det inte enbart med skriftlig och muntlig information. Då krävs dessutom dialog och att man kan svara på frågorna hur och varför. Man behöver också kunna förklara betydelser och mål för att motivera sin målgrupp. Risken med att inte ge någon information alls leder ofta till ryktesspridning och att ingen önskad effekt uppnås. Det kan också leda till att felaktig information om vårdvalet sprids. För att minimera dessa risker behöver förvaltningsorganisationen arbeta enligt kommunikationsplanen för Vårdval Barnmorskemottagning och genomföra de kommunikationsinsatser som föreslås. Förvaltningsorganisation För att administrera ett vårdval måste det finnas en förvaltningsorganisation. Risken med att inte ha en förvaltningsorganisation i tillräcklig omfattning och i rätt tid innefattar svårigheter att hantera utbetalningar av ersättningar, administrera nyhetsbrev, vara tillgänglig för vårdvalsrelaterade frågor etc. Konsekvens av sådana svårigheter kan utgöras av såväl klagomål från alla vårdgivare som ekonomiska svårigheter för de eventuella mindre enheter som kommer att etablera sig. I värsta fall kan skadeståndsanspråk resas gentemot regionen. 18

279 Revision av KoK-bok KoK-bok i vårdval revideras regelbundet av förvaltningsorganisationen utifrån politiska beslut. Ifall KoK-boken behöver revideras frekvent och omfattande kommer det att medföra att förutsättningarna för verksamheterna kommer att förändras, sannolikt påtagligt. Det medför i sin tur att det blir svårare för enheterna att hitta en god ekonomisk balans och stabilitet i sin verksamhet vilket försvårar för nyare och mindre aktörer att etablera sig. Fördelen är å andra sidan att det går att ändra till bättre förhållanden, vilket inte går att göra i upphandling enligt LOU utan avtalsbrott eller omförhandling. Otillbörlig verksamhet Icke medicinskt motiverade tjänster eller produkter Det finns en etisk och moralisk risk att vårdgivare kan komma att försöka sälja extra provtagning, extra ultraljud eller annat som ligger utanför vad som är medicinskt motiverat, utan stöd av evidens och i vissa fall till en ökad medicinsk risk (ultraljud). Sådan verksamhet förekommer i andra delar av landet, där vårdval införts. Informationsbrist innebär att den gravida inte vet vad som är hög standard respektive dåligt underbyggda påståenden om kvalitet. Det finns även blivande föräldrar som efterfrågar provtagningar eller andra tjänster som inte ingår i uppdraget och som inte ersätts i den tänkta ersättningsmodellen. Konsekvensen blir då att det extra sammanblandas med det offentliga uppdraget. Det offentliga uppdraget ska bygga på evidens och beprövad erfarenhet. Konsekvenser för egenägd vård Påverkan på nuvarande verksamhet Om de två nuvarande upphandlingarna av mödrahälsovård skulle bli överprövade finns det risk för att den nuvarande verksamheten inte med kort varsel kan tillhandahålla hela det efterfrågade vårdbehovet. Den konsekvens som då kan förutses är dels antingen att det uppkommer tillgänglighetsbrister i delar av regionen, så kallade vita fläckar, eller att det uppkommer en kraftig ökning av omhändertagandebehov i angränsande områden för såväl graviditetsövervakning, cellprovsscreening som för preventivmedelsrådgivning. Detta kan i sin tur medföra ökat söktryck på specialistklinikerna på sjukhusen alternativt bristande medicinsk kvalitet vilket i sin tur ytterst har negativ inverkan på patientsäkerheten. Kompetenskonkurrens mellan egenägd vård och nya etableringar Det finns en risk att BM söker sig från Närhälsan alternativt från förlossningsenheterna till erbjudanden om mer lukrativa tjänster i nyetablerad BMM-verksamhet i samband med införande av vårdval. I synnerhet är risken betydande ifall de specialutbildade barnmorskorna med ultraljudskompetens lämnar den egenägda vården. Konsekvenser kan då uppträda i form av svårigheter att bemanna egenägda enheter med nedläggning som följd. Det kan även dränera tillgång till erforderlig förlossningspersonal med svårigheter att tillhandahålla öppna förlossningskliniker som följd. I situationer med förlust av ultraljudsutbildade barnmorskor kommer ultraljudsverksamheter och utbildning av ny personal kanske inte att kunna säkerställas. Då inte antalet gravida kommer att ändra sig i särskilt stor omfattning kommer en eventuell obalans i etablering/anställning/rekrytering/utbildning inom viss tid att reglera sig själv. I mellantiden måste dock eventuella personalförändringar hanteras utan att patientsäkerheten minskar. Då det råder fri anställningsrätt kan risken inte hanteras i KoKboken. Problematiken behöver därför uppmärksammas av personalenheten (HR). 19

280 Upplevelse av att konkurrens på lika villkor inte föreligger Den nuvarande vårdgivaren, som bedriver mödrahälsovård och är egenägd, är skyldig att upphandla leverantörer enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Denna skyldighet har inte privata vårdgivare vare sig nu eller i en framtida vårdvalssituation. Det kan röra såväl tolkförmedling som laboratorieverksamhet eller annan medicinsk service. Detta innebär en skillnad i ekonomiska förutsättningar som inte utgår från förfrågningsunderlaget enligt LOV. LOV gäller för alla vårdgivare, oavsett driftsform. Denna skillnad i ekonomiska förutsättningar missgynnar nuvarande vårdgivare efter en konkurrensutsättning. Å andra sidan har egenägd vård, i form av nuvarande vårdgivare, en konkurrensfördel i form av lång erfarenhet samt etablerade lokaler och etablerad personal med hög kompetens. Risken är att vårdvalet inte kan göras helt konkurrensneutralt, dess konsekvenser är svåra att överblicka. Konsekvenser av att konkurrensutsätta egenägd vård Det finns en rad effekter som kan förväntas vid konkurrensutsättning av egenägd vård varav en del erfarenheter redan är gjorda i tidigare vårdval. Det som gäller specifikt för vårdval BMM är att, till skillnad mot BVC, BMM inte är tänkt att ingå i vårdcentralsenheterna utan vara fristående. Man kan förutsätta att det uppkommer personalströmningar som är svåröverskådliga vad gäller barnmorskor. Detta då antalet gravida sannolikt inte kommer att förändras lika mycket som vad gäller antalet tänkbara vårdgivare som önskar etablera BMM i regionen. Det gör att BMM i Närhälsan, som idag har tillräcklig personalbemanning kanske inte har det efter vårdvals införande. Detta kan i sin tur leda till att man inte uppnår de grundkrav som ställs i KoK-bok BMM varför enheten kan behöva läggas ned. Följder av detta, utöver behov av personalomställningar och lokalfrågor, är att områdena för ROCK behöver göras om och ifall det inte är någon ROCK-godkänd BMM i närområdet kan patientsäkerheten påverkas negativt. En ytterligare effekt av vårdvals införande för egenägd vård är att vissa centrala funktioner måste utformas konkurrensneutralt även i områden som tidigare inte varit konkurrensutsatta. Som exempel på sådana funktioner kan nämnas centrala mödrahälsovårdsteamet och psykologer som arbetar såväl på barnmorskemottagningar som på barnavårdscentraler. I händelse av att det uppkommer betydligt fler vårdgivare och utbudspunkter kan det även medföra att antalet psykologer behöver utökas då restider och samverkanstider ökar i takt med ökade utbudspunkter. Sammanställning över behov av fortsatt utredning Specialist Mödrahälsovård Det krävs en utredning av hur specialistmödrahälsovård ska organiseras i respektive nämndområde och beställas alternativt utgöra ett tilläggsuppdrag till Vårdval BMM Risk för undanträngning av vårdbehövande tillhörande utsatta grupper Ersättningen från Migrationsverket ger inte full kostnadstäckning. Självbetalande kunder som inte har råd att bekosta erforderlig vård. Risk för överbelastning av slutenvården till följd av ett ökat söktryck Bristen på barnmorskor, allmänläkare och gynekologer i VGR är svår att lösa. Det är en av de största och viktigaste punkterna som ännu är olöst och som därför behöver utredas och bearbetas ytterligare. Den är associerad med frågan om specialist-mvc samt tillgång till öppenvårdsgynekologi. 20

281 Grundidén för familjecentral (FC) kan motverkas I KoK-boken beskrivs hur ett producentneutralt förhållningssätt och deltagande i FC ska bedrivas. Ersättningen är dock inte ännu klar, se nedan, varför riskbeskrivningen kvarstår som utredningsfråga. Ersättningsmodellen Ersättningsmodellen är under fortsatt utredning då simuleringar av nivåer på ersättning påbörjats i början av juni och pågår till efter sommaren. IT-stöd Kostnader och åtgärder enligt särskild beskrivning. Ultraljud KUB analys: medscinet.com/kub - Krav för alla KUB-utförare för att registrera sannolikhetsvärde i journal. Ägaromställning Det pågår en genomlysning på Koncernkontoret av vilka effekter förslaget beräknas medföra för ägarens egenregiverksamhet. Koncernkontorets önskemål om ärendehanteringssystem. Uppföljning Fortsatt utreda möjligheterna till värdeskapande utfallsmått på regional nivå. 21

282 HSU Diarienummer RS RS Riktlinjer för information och marknadsföring inom VG Primärvård, Vårdval Rehab och Vårdval Barnmorskemottagning Syftet med dessa riktlinjer är att: 1) förtydliga avsnittet Information och marknadsföring i respektive Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård, Vårdval Rehab och Vårdval Barnmorskemottagning samt att 2) förtydliga och uppmärksamma lagar och andra styrdokument som rör kommunikation och marknadsföring och som gäller alla leverantörer i VG Primärvård, Vårdval Rehab och Vårdval Barnmorskemottagning på samma sätt som de gäller Västra Götalandsregionens egna hälsooch sjukvårdsverksamheter. I krav- och kvalitetsboken framhålls att leverantören ansvarar för att all information och marknadsföring av verksamheten är saklig, korrekt och relevant samt följer intentionerna i Krav- och kvalitetsboken. Vårdvalet har införts med intentionen att stärka invånarnas ställning och inflytande med ökad valfrihet och tillgänglighet. Den intentionen ska också prägla de insatser som görs inom information, kommunikation och marknadsföring. I grunden handlar det om att bibehålla invånarnas förtroende för hälso- och sjukvården. Lagar och riktlinjer som berör information och marknadsföring Exempel på lagar, riktlinjer och regler som direkt eller indirekt berör leverantörens information/kommunikation och marknadsföring: Lagar: Marknadsföringslagen, patientlagen, offentlighets- och sekretesslagen, språklagen, regeringsformen, tryckfrihetsförordningen. Västra Götalandsregionens styrdokument: Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation, Kommunikationspolicy för Västra Götalandsregionen, Principer och riktlinjer för reklam, sponsring m.m., Politisk information i Västra Götalandsregionens lokaler. 1 Yrkesetiska regler eller motsvarande, till exempel för läkare, fysioterapeuter, sjuksköterskor, arbetsterapeuter Nedan beskrivs förtydliganden och tillämpningar i tre avsnitt: 1. Marknadsföring 2. Kommunikation och information, 3. Reklam, försäljning, politisk information med mera. 1 Västra Götalandsregionen - Regionövergripande styrdokument 1

283 1. Marknadsföring Leverantörens marknadsföring ska följa god marknadsföringssed enligt marknadsföringslagen. Det innebär att den inte får försvåra mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut, till exempel genom att vara aggressiv, vilseledande, otydlig eller medvetet ofullständig. Att marknadsföringen ska vara saklig, korrekt och relevant innebär att den ska ha en god etisk och seriös framtoning som inte kan rubba förtroendet för verksamheten eller för Västra Götalandsregionen. Leverantörer inom VG Primärvård, Vårdval Rehab och Vårdval Barnmorskemottagning påverkar och är indirekt en del av Västra Götalandsregionens varumärke. Detta, tillsammans med övriga krav och riktlinjer, innebär bland annat följande när det gäller leverantörens marknadsföring: Samråd med Västra Götalandsregionen ska ske i god tid före insatser och aktiviteter inom marknadsföring och kommunikation/information. Marknadsföringen ska bidra till att invånarnas vårdval underlättas genom att vara tydlig, informativ och faktaunderbyggd. Marknadsföringen får inte kombineras med marknadsföring av produkter och tjänster som inte ingår i kontraktet. Marknadsföring får inte stimulera till vård eller behandling som inte är medicinskt motiverad. Patientens redan gjorda val och integritet ska alltid respekteras. Marknadsföringen får inte utformas så att den väcker oro, utnyttjar bristande kunskaper eller på annat sätt skadar invånarnas förtroende. Det ska vara tydligt att invånaren har ett fritt val. Rabatter, krediter, produkter eller annat av ekonomiskt värde får inte erbjudas som ett led i marknadsföring. Fastställda patientavgifter gäller. Produkter av mycket ringa värde kan få delas ut, till exempel vid ett öppet hus. (Gratisprover får dock inte delas ut, se avsnittet om reklam.) Det ska tydligt framgå vad som är marknadsföring/reklam och inte. Det ska finnas en tydlig identifierbar avsändare med en väl synlig vårdvalssymbol. Det är inte tillåtet att göra jämförelser med andra vårdgivare. Uppgifter om behandlingsmetoder, utrustning och liknande får bara anges om det ingår i den kontrakterade verksamheten och kan vara relevant för invånarnas val. Leverantören får skicka brev med information till nyinflyttade och informera om verksamheten och möjligheten att lista sig. Marknadsföring via SMS är inte tillåten. 2

284 2. Kommunikation och information I respektive Krav- och kvalitetsbok anges vilken information leverantören ansvarar för, till exempel på sin webb, i sina lokaler och i databasen KIV. För information och kommunikation gäller bland annat följande: Information och kommunikation ska utformas så att det är lätt för invånare och patienter att förstå vilken vård och behandling man kan få, hur och när. Språket i tal och skrift ska vara vårdat, enkelt och begripligt. I all kommunikation ska det tydligt framgå vilket verksamhet och vilken vårdnivå det handlar om. Det utbud som nämns och de begrepp som används ska stämma med verksamhetens innehåll enligt kontraktet. Information och rutiner ska vara utformade så att det är lätt att få kontakt med vårdenheten. Symbolen för vårdvalet ska användas så att invånare och patienter lätt kan identifiera leverantörens verksamhet och se anknytningen till Västra Götalandsregionen till exempel i annonser, broschyrer, affischer med mera. Se avsnittet Vårdvalssymbolen nedan. Varje godkänd leverantör får en skylt med vårdvalssymbolen. Den ska sättas upp väl synlig i entrén eller på annan lämplig plats. Se avsnittet Vårdvalssymbolen nedan. Patienter och besökare ska få och/eller kunna läsa aktuell och relevant information från Västra Götalandsregionen vid besök i leverantörens lokaler. Vid förändringar i vårdutbudet ska leverantören i god tid informera invånare och patienter så att ingen onödig oro uppstår. Vid större förändringar kan Västra Götalandsregionen också göra informationsinsatser. Leverantören förutsätts ha en egen webbplats som Vårdguiden 1177 kan länka till och som i sin tur länkar till Vårdguiden Webbplatsen ska informera om: telefontider öppettider drop-in ansvarig chef vad som ingår i vårduppdraget och vårdvalet enligt kontraktet vart man vänder sig kvällar och helger (endast VG Primärvård) vilken vårdcentral man vänder sig till om den egna vårdcentralen är stängd (endast VG Primärvård) olika patientavgifter vart man vänder sig för frågor om vårdvalet, det vill säga till enhet Primärvårds webbsidor: Vårdvalssymbolen Leverantören ansvarar för att vårdvalssymbolen används för den verksamhet som ingår i kontraktet och vårdvalet. Symbolen är en kvalitetsstämpel som talar om att leverantören klarat Västra Götalandsregionens krav. Symbolerna finns att ladda ner på: 3

285 3. Reklam, försäljning, politisk information med mera För att värna om Västra Götalandsregionens och dess verksamheters trovärdighet, opartiskhet och oberoende har regionstyrelsen fastställt dels Principer och riktlinjer för reklam, sponsring, välgörenhet, försäljning och ideell/opinionsbildande information, dels Riktlinjer för politisk information i Västra Götalandsregionens lokaler. Enskilda varumärken, produkter, företag, organisationer m.fl. får inte gynnas eller förordas framför andra om det inte finns särskilda skäl. Patienter och besökare ska inte heller behöva utsättas för påtryckningar i sin kontakt med hälso- och sjukvården. Riktlinjerna konkretiseras delvis i dokumentet Riktlinjer för väntrum och andra lokaler. Inom hälso- och sjukvården och därmed inom VG Primärvård, Vårdval Rehab och Vårdval Barnmorskemottagning gäller bland annat följande: Reklamfritt Lokalerna ska vara reklamfria. Det innebär att reklam i form av affischer, reklamskyltar, broschyrer, foldrar, flygblad, filmer med mera inte får förekomma. Tidningar och tidskrifter som innehåller reklam, men inte är renodlad reklam eller propaganda, får förekomma till exempel i väntrum. Den del av webbplatsen som vänder sig till patienter och invånare inom det kontrakterade området ska vara reklamfri. Den får inte länka till företag eller näringsidkare utanför VG Primärvård, Vårdval Rehab och Vårdval Barnmorskemottagning. Det går bra att länka till som har kontaktuppgifter till alla apotek i Sverige. Om inget produktneutralt material finns, får behörig personal överlämna företagsproducerad patientinformation till en enskild patient om det är till nytta för patientens vård och behandling. Gratisprover är reklam och får inte delas ut. Återhållsam försäljning Försäljning inom den kontrakterade verksamheten ska vara återhållsam och är endast tillåten när det gäller produkter som kan underlätta en enskild patients vård, behandling, rehabilitering och/eller friskvård. Produkternas nytta ska vara förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet. Viss ideell information, ingen politisk information Information från ideella organisationer och föreningar är tillåten om den kan vara till nytta för en enskild patient, anhörig eller besökare. Organisationen ska ha ett syfte som både stämmer med Västra Götalandsregionens mål och värderingar och med vetenskap och beprövad erfarenhet. Informationsmaterial, tidningar och tidskrifter som driver en särskild organisations eller ett företags intressen eller åsikter ska inte förekomma i lokalerna. Inte heller politisk eller religiös information får förekomma verksamheten ska vara politiskt och religiöst neutral. 4

286 Kommunikationsplan - Vårdval Barnmorskemottagning (Vårdval BMM) Projektansvarig: Leena Ekberg Kommunikatör: Helena Kryssman Datum:

287 Innehållsförteckning Bakgrund till uppdraget... 1 Två faser i kommunikationsarbetet... 1 Förändring kräver kommunikation... 2 Målgrupper & kommunikationsmål... 3 Aktivitet- och tidplan... 9 Kostnader för kommunikationsinsatser Pressplan för Vårdval Barnmorskemottagning Budskap FAQ... 16

288 Bakgrund till uppdraget Den 1 januari 2009 trädde lagen om valfrihetssystem (LOV) i kraft. Lagen reglerar vad som gäller när till exempel ett landsting konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till patienten att välja utförare bland leverantörer i ett valfrihetssystem. Lagen gäller bland annat för hälsovårds- och socialtjänster. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att uppdra åt Hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram ett förslag till vårdvalssystem inom mödrahälsovården (diarienummer HS ). Syftet med ett vårdvalssystem är att skapa vård på lika villkor och valmöjlighet för patienterna. Genom att införa ett valfrihetssystem inom mödrahälsovården kan regionen ge såväl offentliga som alternativa leverantörer förutsättningar att erbjuda invånarna mödrahälsovård med god kvalitet. En projektorganisation är utsedd med uppdraget att fram ett förslag till vårdvalssystem inom mödrahälsovård som ska beslutas i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Vårdvalssystemet benämns fortsättningsvis i denna kommunikationsplan för Vårdval Barnmorskemottagning (Vårdval BMM). Två faser i kommunikationsarbetet Fas 1) Inför beslut i HSS Inför beslut i HSS har projektorganisationen för Vårdval BMM gjort följande: Tagit fram ett förslag till vårdvalsmodell för Vårdval barnmorskemottagning Tagit fram ett förfrågningsunderlag, en Krav- och kvalitetsbok för Vårdval narmorskemottagning Tagit fram ett förslag till IT-stöd Tagit fram ett förslag till ersättningsmodell Tagit fram en kommunikationsplan Tagit fram ett förslag till förvaltningsorganisation Tagit fram en risk- och konsekvensanalys Fas 2) Efter beslut i HSS, inför införande den DD-MM-ÅÅ Efter beslut i HSS, då man beslutat att införandet av Vårdval Barnmorskemottagning sker den DD-MM-ÅÅ ska projektorganisationen se till följande: Informera utsedda målgrupper om Vårdval Barnmorskemottagning för att kunna nå kommunikationsmålen kopplat till respektive målgrupp, enligt aktivitet- och tidplanen i denna kommunikationsplan 1

289 Förändring kräver kommunikation Att införa och implementera Vårdval Barnmorskemottagning kräver ett förändrat arbetssätt hos många medarbetare och aktörer inom hälso- och sjukvården. För att genomföra en sådan förändring krävs kommunikation. Kommunikation krävs också med blivande föräldrar och andra målgrupper utifrån vilken effekt man vill uppnå (se ambitionstrappan nedan) Om effekten man vill uppnå är kunskap och förståelse krävs att man kommunicerar via skriftlig information och även muntlig information från en trovärdig person. Om effekten man vill uppnå är delaktighet, motivation eller ett ändrat beteende räcker det inte enbart med det två tidigare stegen skriftlig och muntlig information. Då krävs dessutom dialog och att man kan svara på frågorna hur och varför. Man behöver också kunna förklara betydelser och mål för att motivera sin målgrupp. Att inte ge någon information alls leder ofta till ryktesspridning och att ingen eller oönskad effekt uppnås. Förvaltningsorganisationen som ska förvalta Vårdval Barnmorskemottagning behöver göra en fördjupad kartläggning för att ta reda på vad hälso- och sjukvårdspersonalen och andra stora målgrupper behöver för kommunikationsstöd. Det styr vilka kommunikationsinsatser som behövs. 2