Ingela Netz Betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

Transkript

1 Södertälje U kommun l (l) Tjänsteskrivelse Dnr LIN 09/09 Kontor Utbildningskontoret Handläggare Ingela Netz ingela.netz@sodertalje.se Utbildningsnämnden Betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) Sammanfattning av ärendet Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008: l 09) till Södertälje kommun för yttrande. Kommunstyrelsens ordförande har genom delegeringsbeslut , 2 överlämnat remissen till utbildningsnämnden för direkt besvarande. Utbildningskontoret har utarbetat ett förslag till yttrande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till Yttrande Utbildningskontorets förslag till utbildningsnämnden Utbildningsnämnden antar utbildningskontorets förslag till yttrande som sitt eget. ~C~7~/ Annabella Kraft utbildningsdirektör Beslutet expedieras till: Utbildningsdepartementet KS Akten XXXX (skriv besöksadress här) Tfn Bankgiro södertälje sodertalje.kommun@sodertalje.se Org-nr Postgiro

2 Södertälle U konlmun 1 (7) Datum Dnr UN 09/09 Enhet Utbild ningsnäm nden Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm Yttrande i ärende - En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U200S17973/UH Sammanfattning I en modem svensk lärarutbildning måste ett internationellt perspektiv innebära ett mångkulfurellfjlerspråkighefsper5pekfiv. Som en följd av detta anser vi att svenska som andraspråk inte kan ses som en stödinsats utan som ett självständigt ämne av samma vikt som andra ämneskunskaper i lärarkompetensen. Viktiga allmänna kompetenser som utvärdering och bedömning bör kopplas ihop med de ämnesdidaktiska studierna, så att mer utrymme i den utbildningsvetenskapliga kärnan ges för ämnen som t ex kontlikthantering och ledarskap. Modersmålslärare behöver en tvåämneskompetens eftersom de fyller en viktig funktion som studiehandledare. Förskollärarexamen måste vara 4 år, som övriga examina. Med förslagets 3-åriga utbildning riskerar förskolans forskningsanknytning att urholkas. Överlappande kompetens för ämnes- och grundlärare är avgörande för kvalitet i pedagogisk uppföljning och organisation. Nya akademiska karriärmöjligheter för lärare är positivt. Besöksadress: Tfn vx Campusgatan 26 Södertälje Postadress: förnamn.efternamn@sodertalje.se Org-nr Samhällsbyggnadskontoret Södertälje

3 2 (7) Sambandet mellan högskoleförlagd och verksamhetsförlagd del av utbildningen riskerar att försvagas med en VFU frikopplad från kurs. Den befintliga inspektionen av skolors kvalitet räcker som grund för urval av fåltskolor. Vi föreslår "vandrande~~ FoU-skolor~ för att bredda och öka flexibiliteten i forskningen och samarbetet forskning - fålt Allmänna synpunkter Vi delar utredningens bekymmer över lärarutbildningens minskade popularitet. Speciellt oroande är det att antalet förstahandssökande har minskat. Det är en god ambition att vilja öka populariteten. Vi anser dock att man inte kan bortse från att andra faktorer i läraryrket som dålig löneutveckling, stora barn- och elevgrupper och arbetsmiljö har stor betydelse för läraryrkets sjunkande popularitet. Men liksom KSL ställer vi oss frågan om det är ändringar i den nuvarande lärarutbildningen eller en helt ny lärarutbildning som är svaret på de problem som identifierats. Vi är bekymrade över vad vi ser som en återgång till ett individperspektiv där exkludering och avskiljning kan bli resultaten. Vi tror på ett inkluderande synsätt där skolmiljön, den pedagogiska verksamheten och dess organisering ses som kraftfulla aktörer för samtliga elever. Planeringen/implementeringen inför genomförandet, själva genomförandet och utvärderingen av de nya lärarutbildningarna är en innehålls- och tidsmässig omfattande process som måste ges goda både tidsmässiga och ekonomiska förutsättningar för att lyckas. 3.1 Övergripande perspektiv Generellt anser vi att de övergripande perspektiven också behöver få konkret utrymme i både de allmänna och ämnesdidaktiska delarna av utbildningen får att bli levande perspektiv. IT är ett bra exempel på detta~ där konkret utbildning och användande av informationsteknologins möjligheter behövs för att ge ämnesdidaktiken relevans i dagens skolvardag Det internationella perspektivet måste breddas; internationalisering finns inom Sveriges gränser. Förslagets skrivning kring internationalisering som perspektiv handlar till en kraftigt övervägande del om lärarstudier utomlands;

4 3 (7) i det internationella perspektivet måste ett multikulturellt och flerspråkighetsperspektiv ingå. 3.2 Den utbildningsvetenskapliga gemensamma kärnan Svenska som andraspråk bör vara en självklar del i den utbildningsvetenskapliga gemensamma kärnan! Konsekvensen rör en kommun som Södertälje med en stor andel elever i alla skolformer med svenska som andraspråk är blir att vi annars direkt måste vidareutbilda nyutexaminerade lärare. Svenska som andraspråk är viktigt inte enbart i ämnet svenska utan det har betydelse rör lärandeprocessen även i andra områden. Svenska som andraspråk är ingen stödinsats. Vi föreslår att delar av innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan flyttas in i de ämnesdidaktiska studierna~ för att lämna mer plats åt de allmänna kompetenser som lärare och lärarstudenter själva efterfrågat i utredningens undersökningar (s 137). Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering bör tillsammans få betydligt större utrymme än7,5 hp. Vi saknar också ämnesrubriker som elevers delaktighet och fåräldrarelationer i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Moment som t.ex. bedömning och betygsättning får en större praktisk relevans kopplade till ämnesdidaktiken och bör flyttas till dessa studier Under Utbildningens organisation och villkor. demokratins grunder anser utredningen att entreprenörskap ska ingå. Detta handlar inte om styrning utan om ägande och vi anser inte att det är aktuellt får lärarkunskapen i beaktande av kursens ringa omfattning I stycket Sociala relationer. konflikthantering och ledarskap lyfts mobbning och hur lärare ska lära sig att identifiera detta fram. Vi anser att frågor kring diskriminering bör belysas på samma sätt Vi anser att det är mycket bra att utbildningen av lärare i modersmål återupptas. Modersmålslärarna använder dock lika stor del av sin tid får studiehandledning som för modersmålsundervisning, varför det är viktigt att dessa lärare har en tvåämneskompetens. Vi rekommenderar ämneskombinationerna modersmål -matematik samt modersmål naturvetenskap. Fortbildning rör behöriga modersmålslärare som tog sin examen under 80 talet behöver utredas. Denna typ av fortbildning bör ske i anknytning till de ämnesdidaktiska centra som beskrivs i utredningen.

5 4 (7) I en kommun som Södertälje finns många högutbildade men obehöriga modersmålslärare med lång undervisningserfarenhet. Vi stödjer utredningens förslag om ett preparand"- och basår och anser också att en utredning kring andra vägar för dessa mot en svensk lärarexamen bör vara ett uttalat uppdrag i den nya lärarutbildningen. 4 Nya utbildningar och examina Vi delar utredningens oro över en utarmning av förskolepedagogiken. Vi anser att det är av stor vikt att förskoledidaktiken ges utrymme att utvecklas.vi ställer oss därför mycket negativa till utredningens förslag att grundlärarexamen för förskola bara är tre år. Det behövs en lika gedigen utbildning för att ta hand om de mindre barnens lärandeprocesser som för de större! Steget från grundläggande utbildning till förskolelärare (3 år) till forskningsutbildning inom förskolans kunskapsområde blir också onödigt långt, med följd att förskolans forskningsanknytning på sikt urholkas. Vi anser också att det är problematiskt med en striktare stadieindelning som utredningen föreslår. För att skydda förskolepedagogiken är det dock mycket viktigt att det på högskolorna utvecklas förskoledidaktiska forskningsprofiler som kan garantera ämnets ställning och utveckling Vårt förhållningssätt grundar sig på följande: Vi anser att det är viktigt att man har en "röd tråd" i det pedagogiska arbetet. Lärare behöver dessutom veta varifrån deras elever kommer och vart de är på väg. Vi ställer oss också undrande till utredningens syn på förskolebarns lärande som väsenskilt från skolbarns. Det blir organisatoriskt svårt för skolorna att anpassa sig till varierande elevunderlag med snäva grundlärarkompetenser Med internationella prov som kontrollstationer i år 3 och 5 behövs en organisation där läraren får möjlighet och tillfälle till uppföljning. Vi förslår därför följande inriktningar vilket öppnar för en utbildning som både möjliggör åldersspecialister och lärare som följer eleverna under en längre tid.: Förskola - år 2 år2-år6 år 5- år 9 år 9- gymnasiet

6 5 (7) Gymnasielärare måste vara anställningsbara också i grundskolan senare år Om behörighetsreglerna för redan anställda lärare ändras kan inte kommunerna ensamma stå för den kompetensutveckling som kommer att krävas och det måste klargöras vem som ska bära det ekonomiska ansvaret för detta Estetiska läroprocesser och uttryckssätt 7.5 hp finns med i förslag till innehåll i examen med inriktning mot förskolan. Vi, liksom bl.a. Stockholms stad, anser att kompetens i estetiska lärprocesser och uttryckssätt bör ingå i grundlärar-utbildningen upp till årskurs 6. 6 Forskning och forskarutbildning Vi anser att utvecklandet av ämnesdidaktiska centra är mycket bra. Nya akademiska karriärmöjligheter för lärare med nya former av adjunkt-, kombinations och utbytesanställningar är bra liksom det ökade samarbete mellan högskola och skolor. Vi kan dock känna en viss farhåga för att praktiken "underläggs" forskningen. Forskningen (egenproducerad eller högskoleimporterad) ska inte enbart konsumeras av fältet. Den ska kritiskt granskas och problematiseras utifrån den enskilda skolans behov och situation. 6.3 Examensarbeten Vi anser att det är bra med ett längre examensarbete. (Masteruppsats 30 hp) Det kan på sikt få en funktion i skolutvecklingen om det knyts till pågående arbeten ute på skolorna. Det är dock alarmerande, att denna möjlighet inte ges förskolelärare i den i utredningen föreslagna kortare utbildningen. Det blir på sikt en dubbelverkande negativ spiral där förskolorna inte får den vetenskapliga granskning uppsatsarbete kan innebära, och där studenterna med inriktning mot förskola inte får en träning i vetenskapligt förhållningssätt. 7 Lärarutbildning i samverkan Vi håller med utredningen i dess positiva syn på utvecklingen från "praktik" till VFU. Liksom KSL anser vi att det dock finns en risk att verksamhetsföreträdarna reduceras till avnämare som enbart tar emot studenter till skillnad mot dagens roll och funktion som handlar om gemensamt ansvarstagande för hela utbildningen. En fara med att VFU ses som en avgränsad del är att den separeras från den högskoleförlagda undervisningen. När VFU inte är kopplad till kurser blir verksamhetens möjlighet att påverka innehållet i utbildningen mycket mindre. Det är synd när utredningen

7 6 (7) på andra områden verkar för att öka möjligheterna för samarbete mellan skola och högskola. 7.2 Det är i ett organisatoriskt perspektiv enklare med längre VFU-perioder. Vi är dock oroliga över att sambandet mellan skolförlagd- och högskoleförlagd utbildning försvagas då VFU:n blir frikopplad från kurs Vi ställer oss frågande till fåltskolor som ska kvalitetssäkras av Skolverketistatens skolinspektion av flera orsaker; Det finns redan inspektion av skolor. En yttre och ytterligare inspektion anser vi inte att det finns behov av. Kommunen, som känner skolornas situation, bör ges ansvaret att välja de skolor som ska motta lärarstudenter Samarbetet med högskolorna och tillgång till deras kompetens bör inte begränsas till ett mindre antal skolor. Det kan utvecklas till ett A- och B-lag av skolor och lärare där vissa får möjlighet till ett nära samarbete med högskolorna medan andra stängs utanför. Fältskolor i den form utredningen föreslår riskerar att fjärma de studerande från den skolverklighet de senare ska verka i, och fjärma en stor del av de aktiva lärarna från lärarutbildningen. Det är också en praktisk realitet att en kommun som Södertälje behöver använda sig at i princip alla skolor för att tillhandahålla det antal VFU-platser som lärosätena i regionen efterfrågar Det är viktigt för rättssäkerheten vid examination av VFU att man vet vem som är examinator. Utöver detta specifika ansvar anser vi att arbetslaget är en ovärderlig del i mottagandet och utbildningen aven lärarstudent. Särskild i för- och grundskola. Studentens VFU ska omfatta lärarens hela arbete och i ett arbetslag kan olika lärare behöva samarbeta kring en student för att kunna delge helheten i läraruppdraget. I relation till läroplanen finns också tydliga direktiv om ämnesövergripande arbete och pedagogisk helhetssyn. Vi anser att det är bra med krav på utbildade handledare på de enheter som tar emot lärarstudenter. Det är i det sammanhanget viktigt att poängtera att olika lärosäten måste acceptera att en handledare på en fåltskola kan ha sin handledarutbildning från något annat lärosäte Vi ställer oss mycket tveksamma till utredningens förslag kring FOU-skolor. Forskning bör ske i anknytning till skolor. Det är dock oerhört viktigt att man inte ser forskning som en metod att locka kvalitetsmedvetna j(iräldrar och elever att söka sig till skolan (s.405). Med utredningens syn på FOU-skolor

8 7 (7) finns en uppenbar risk att man skapar elitskolor och lärare som inte är utbildade och förberedda för att undervisa olika elevkategorier. Forskning bör självfallet ske på skolor med skilda elevunderlag.. Vi föreslår därför ~~vandrande~ FOU-skolor där större forskningsinsatser görs under en längre (3-5 år) period på en skolaji ett rektorsområde. Det ökar flexibiliteten i både forskning och spridning. 7.3 Fortbildning och kompetensutveckling Det är positivt att utredningen ser kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling som naturliga inslag i lärarrollen. Det kräver i sin tur att staten och högskolorna också tar ansvar för detta och att fortbildningen utgår från skolhuvudmännens/skolornas behov. Utredningen vill skapa en lärarutbildning som inte är ~~bunden~~ till samhällsförändringen, utan allmängiltig. Fortbildningarna blir då det redskap skolorna har för att möta förändringar i skola och samhälle. Det är därför viktigt att kostnaderna för fortbildningarna inte faller på skolorna och skolhuvudmännen~ men att de i hög grad utgår från skolverkligheten. Thomas Johansson Nämndordförenade