VÄLKOMNA PÅ KURS! Konsten att mäta det omätbara. Om kvalitetsbedömning av konstnärlig kvalitet

Transkript

1 VÄLKOMNA PÅ KURS! Konsten att mäta det omätbara Om kvalitetsbedömning av konstnärlig kvalitet

2 1. Ekonomiskt värdeskapande Att förstå den kreativa sektorns ekonomiska aspekter Vad ska näringslivet satsa på? 2. Kulturellt värdeskapande Hur kan konstnärlig kvalitet förstås? Vad ska det offentliga satsa på?

3 1. Measuring and Leveraging Cultural Value 2. The Economic Development of the Creative Sector Implications for Creators and the Quest for a Sustainable Future for the Arts

4

5 Agenda 1. The development of the immaterial economy. 2. The financing challenge for the cultural sector. 3. What do the numbers tell us?

6

7

8 Investment in intangible assets Source: Carol Corrado (2009) Intangible assets: Measuring and Enhancing Their Contribution to Corporate Value and Economic Growth Source: Corrado & Hultén (2012) Investments as a percentage of GDP

9 The Intangible Economy Billion USD Source: Processing of data from the World Bank, World Development Indicators. Last updated 12/22/2015.

10 Agenda 1. The development of the immaterial economy. 2. The financing challenge for the cultural sector. 3. What do the numbers tell us?

11

12 Agenda 1. The development of the immaterial economy 2. The financing challenge for the cultural sector 3. What do the numbers tell us?

13

14

15 Revenue Popular Nische

16 Revenue Popular Nische

17 WINNER-TAKE-ALL Big hits big bucks LONG TAIL Many small revenue streams

18 The majority of revenue and assets are with a minority (Piketty, Oxfam). The winner take it all Three percent of the companies represent 70 percent of the revenues in the concert market.

19 Public Financing of the Nordic Music Industries 2014 (MSEK) MSEK 30 26, , ,7 1,4 0 Norge Finland Danmark Sverige Island

20 Konsten att mäta det omätbara: Om kvalitetsbedömning av konstnärlig kvalitet

21 Agenda 1. Bakgrund 2. Om delprojekt kring motstridiga logiker 3. Om delprojekt om verksamhetsstyrning 4. Om delprojekt om konstnärlig metod

22 Översikt Forskningsprogrammet Konsten att mäta det omätbara: Om kvalitetsbedömning av konstnärlig kvalitet Ett forskningsprogram under 22 månader vid Handelshögskolan i Stockholm, omfattande två forskare (1,75 FTE) Bakgrunden till projektet är att uppskattningsvis över 5 miljarder kronor årligen spenderas av offentliga medel med konstnärlig kvalitet som styrande krav. Chefer uppgav att detta är det viktigaste kravet, samtidigt som det är det svåraste att definiera

23 Projektets delstudier Fyra separata, men sammanlänkade delstudier: 1. Förstudie: Kartläggning och bakgrund till vilka skillnader det finns mellan samtliga kulturförvaltningar i Stockholmsregionen. 2. Hur hanteras motstridiga krav inom offentlig kulturfinansiering? 3. Målformulering och verksamhetsstyrning på olika nivåer i kultursektorn 4. Konstnärlig kvalitet och konstnärlig metod

24 Förstudiens resultat Några övergripande drag: Fler kommuner är positivt inställda till ökad mätbarhet inom kulturområdet än de negativt inställda Kulturområdet är oreglerat och initiativet till ökad mätning är självpåtaget Olika syn på kulturens egenvärde Många verksamhetsmål snarare än få Avståndet till Stockholm spelar roll geografiska och historiska tillgångar har stor betydelse Heterogena respektive homogena kommuner har olika utmaningar Inte bara konstnärlig kvalitet också sociala och demokratiska aspekter

25 Tidigare avrapporteringar Tidigare presentationer och workshops (1/2): Presentation för Stockholms Läns Landstings Kulturförvaltning Presentation för FSKF i Vallentuna Presentation av projektet för Kulturrådet Presentation Kulturchefsnätverket FSKF Presentation för Controllernätverket FSKF Presentation av projektet i Södertälje Presentation vid FSKF:s 50-årsjubileum Publikt akademiskt seminarium om projektet vid ABC Sammanlagt 12 större, offentliga presentationer hittills

26 Tidigare avrapporteringar Tidigare presentationer och workshops (2/2): Föredrag "Measuring and Leveraging Cultural Value", Kenya, Creative Nations Workshop "The Economic Development of the Creative Sector - Implicators for Creators and the Quest for a Sustainable Future for the Arts", Kenya, Creative Nations Presentation på Handelshögskolan för FSKF Presentation av projektet för Kulturrådet Sammanlagt 12 större, offentliga presentationer hittills

27 Agenda 1. Bakgrund 2. Om delprojekt kring motstridiga logiker 3. Om delprojekt om verksamhetsstyrning 4. Om delprojekt om konstnärlig metod

28 Motstridiga logiker Allt fler organisationer utsätts för motstridiga krav q Gäller kommersiella bolag, civilsamhälle och offentlig förvaltning q Motstridiga krav kan finnas över tid, på olika platser och förändras q Logiker kan samexistera, bli dominerande eller försvinna q I situationer där det finns motstridiga krav blir vad man än gör paradoxalt: en framgång enligt en logik och ett bakslag enligt en annan

29 Varför studera konst när man vill studera motstridiga logiker? Det finns flera skäl till att kulturproduktion är ett bra fall av motstridiga logiker q q q Kulturproducenter i Sverige har ofta finansiering både av det offentliga och det privata, bedriver verksamheter enskilt, i föreningsform och som näringsverksamhet Offentliga förvaltningar har väldigt många målsättningar kopplade till mycket olika syften Konsten i sig har en inneboende paradox: Konsten är mer politisk än politik, för det omfördelar det sinnliga, den förändrar på allvar vårt sätt att uppleva världen. Politiken upprepar istället givna strukturer. Den inneboende olösliga paradoxen är att konsten är i och utanför samhället på samma gång. För att vara fri måste den stå utanför och titta in på samhället, samtidigt som den är del av samhället

30 Några konkreta exempel på motstridigheter i studien Hur hanterar man situationer där: q Man å ena sidan vill finansiera och skapa kultur som bevarar kulturarvet och å andra sidan är konstnärligt förnyande? q Man å ena sidan vill finansiera kultur som blir tillgänglig för kommuninvånarna därför att den är kommersiellt tilltalande och å andra sidan vill att kulturens tillgänglighet ska vara oberoende av individers privatekonomiska förhållanden? q Man å ena sidan vill finansiera kultur som ger kulturproducenter rimliga löner och å andra sidan ger så mycket och bra kultur givet en viss budget?

31 Politiker vill gärna att kulturen ska vara en quick-fix på allt: De vill att kulturen ska fixa jämställdheten och mångfalden, och demokratin i största allmänhet, och även då vara bred men samtidigt en spjutspets, och gärna internationell och stärka internationella relationer. ( ) Man skulle inte begära detsamma av Försvarsdepartementet. Kulturproducent

32 Professionell logik Professionell logik: Konstvetare måste bestämma vad konstnärlig kvalitet är: q Konstvetarna bedömer kvaliteten. Det kanske inte är lika tydligt, men precis som att om nån ska operera blindtarmen så måste man ju ha en läkarutbildning, då har man byggt upp kunskap för att utföra en sådan operation. ( ) Ska konst bara vara vackert, eller ska det vara fult och provokativt? Ska det vara kritik? Det är svårt tror jag. En läkare som har utbildat sig till kirurg har en större kvalitetsmässig möjlighet att göra en blindtarmsoperation, och då får man tänka samma sätt med konst, att om man har studerat väldigt mycket konst så kan man bedöma kvalité, det är ett sätt att förhålla sig till det, men det stämmer ju inte alls om man frågar gemene man, för de har helt andra preferenser på vad som är bra kvalité. Tjänsteperson, kommun

33 Social logik Social logik: Det viktiga är att skapa sociala värden genom kulturen, en värderingsstyrd logik: q Det är för att jag är förbannad [som min kulturproduktion riktar sig mot utsatta kvinnor och barn], jag tycker att det är för jävligt att situationen är på det här sättet, och det är där jag har mitt största engagemang. Det är därför det är så angeläget, så uppfyllande. Därmed inte sagt att jag vill göra något för allmänheten, det är också fantastiskt. Men här får du en annan dimension. ( ) Om man ska vara riktigt, riktigt krass tror jag att jag använder kulturen som ett verktyg för mitt sociala engagemang faktiskt. ( ) Min urvrede är emot alla orättvisor, mot kvinnor i synnerhet för att prata klartext igen, och det är där jag vill verka och jag vill upp och slåss på barrikaderna. Kulturproducent

34 Byråkratisk logik Byråkratisk logik: Regler, strukturer och kompetens ska styra, inte individuella bedömningar eller på sätt som kan riskera att nepotism uppstår: q Vi arbetar med konstnärlig kvalitet genom att vi skapar system för bedömningarna. Arbetsgrupper, referensgrupper samt sakkunniga bedömer ansökningarna. Dessa har mandat i två år. ( ) Det är viktigt med tidsbegränsade mandat och det måste finnas armlängds avstånd mellan bedömare och de som ansöker. Tjänsteperson, Kulturrådet

35 Motstridiga logiker Möjligt vetenskapligt bidrag q q De flesta artiklar till vetenskapliga tidskrifter bygger vetenskapliga bidrag på så kallad gap-filling: det vill säga att ett bidrag är något som tidigare inte har utforskats alls. Om man vill argumentera på det sättet så kan det sägas att kravet på konstnärlig kvalitet inte har utforskats tidigare utifrån denna teoretiska bas. Ett annat sätt att argumentera kring vetenskapligt bidrag är att säga att bidraget föreslår relationer mellan fenomen som man inte tidigare har trott varit besläktade. Utifrån det synsättet så är denna studies bidrag att visa att man på en abstraherad nivå kan se att tänjbara krav kan inrymma många olika sorters projekt och därmed skapa en mångfald som annars inte vore möjlig

36 Begreppsapparat Identifierade strategier för att hantera motstridiga krav q Selektering: Att medvetet uppfylla vissa men inte andra krav q Anpassning: En strategi av läpparnas bekännelse en försäkran att vissa krav ska uppfyllas utan verklighetsgrund q Outsourcing: Tjänstemän överlåter bedömning till andra q Hybridisering: Vissa element av en viss kulturproduktion ska tillfredsställa en typ av krav och ett annat element ett annat typ av krav q Normkreativitet: Att genom sitt uppträdande skapa sig egna normer som går på tvärs med befintliga och genom en viss identitet vinna acceptans för dessa normer

37 Begreppsapparat Selektering: Att medvetet uppfylla vissa men inte andra krav q Som jag ser det ska inte en ansökan uppfylla alla krav. Man måste välja ut en eller flera. Det är fel att tro att alla enskilda projekt ska uppfylla alla krav, men det står inte alltid tydligt på hemsidor och jag oroar mig över det. Det blir också otydligt när man har så många olika krav i olika sökinstanser. Tjänsteperson, Stockholm Läns Landsting

38 Begreppsapparat Anpassning: En strategi av läpparnas bekännelse en försäkran om att vissa krav ska uppfyllas utan verklighetsgrund q Du har ju alltid de här formuleringarna att allting ska vara tillgängligt för alla, det vet vi att det inte är, det är klart att kulturskolan inte är tillgänglig för alla, och det finns alltid en medvetenhet om det tror jag, att politikerna måste säga det, och vi kan bara göra det politikerna lämnar pengar till. Det är såhär, vi lever med en politisk retorik och sedan så är de praktiska förutsättningarna annorlunda. Konstnärlig chef

39 Begreppsapparat Outsourcing: Tjänstemän överlåter bedömning till andra q I en specifik kommun betonades att bedömning av konstnärlig kvalitet skulle avgöras av professionella personer utanför kommunen och inte av tjänstemännen själva: Jag ska inte bedöma kvalitet, då är vi jävligt illa ute. Jag kan bedöma utifrån vissa bidragsregler och sådana saker, men jag vill inte använda ordet kvalitet så ofta på vad jag ska bedöma [utan det ska istället göras av andra som har kunskap om just den konstarten som ska finansieras]. Tjänsteperson, kommun q En variant på denna strategi är när bedömningar sker i referensgrupper, med mera

40 Begreppsapparat Hybridisering: Vissa element av en viss kulturproduktion ska tillfredsställa en typ av krav och ett annat element ett annat typ av krav q En dansföreställning kan låta musiken vara väldigt nyskapande, men då måste dansen vara mer traditionell. Om allting skulle vara genuint nyskapande skulle det bli svårt för en publik. Tjänsteperson, kommun

41 Begreppsapparat Normkreativitet: Att genom sitt uppträdande skapa sig egna normer som går på tvärs med befintliga och genom en viss identitet vinna acceptans för dessa normer q En clown beskriver hur hon istället för att följa en logik skapar sig en egen som går tvärs mot alla sociala konventioner och som accepteras just för att hon är en clown. Det är så oförargligt då. Jag blir förlåten, för jag är liksom bara en dum clown. Och det är det som jag utnyttjar. Kulturproducent

42 Slutsats: Konstnärlig kvalitet är ett plastiskt koncept Det viktigaste konceptet i den föreslagna begreppsapparaten är att konstnärlig kvalitet är ett plastiskt koncept q Ett plastiskt koncept inrymmer samtidiga och många (ofta motstridiga) kvalitetsförståelser, målsättningar och tolkningar q Genom att låta begreppet vara plastiskt och tänjbart kan motstridiga logiker hanteras. Annars hade det inte varit möjligt

43 Praktiska implikationer Nytta för tjänstepersoner q Organisationer antas sträva efter mål som är uniformt formulerade, rationella och konsekventa. Genom att medvetandegöra omgivningen på att det finns motstridiga krav behöver inte tjänstepersoner känna sig misslyckade när de ställs inför att uppfylla motstridiga krav. q Genom att utveckla en begreppsapparat som beskriver de strategier personer använder för att hantera motstridiga krav kan tjänstepersoner begripliggöra och vinna acceptans för de sätt som tjänstepersoner och kulturproducenter måste använda för att hantera detta

44 Praktiska implikationer Nytta för tjänstepersoner q Att inkonsekvenser och motstridigheter oftast upplevs som problem är något som därtill kan ifrågasättas. Att låta konstnärlig kvalitet vara ett plastiskt koncept kan ha många fördelar. Det ger tolkare och uttolkare frihet att finansiera en mångfald av konstnärlig produktion för specifika sammanhang, i specifika tider till specifika ändamål. q Hur kan något vara så viktigt om det inte går att definiera? Jo, för att det är ett plastiskt koncept

45 Två tidigare studier om samma frågeställning Konst som kultur som konst: Omkategorisering som ett sätt att hantera motstridiga logiker

46 Två tidigare studier om samma frågeställning Organiserad ironi som ett sätt att hantera motstridiga logiker

47 Agenda 1. Bakgrund 2. Om delprojekt kring motstridiga logiker 3. Om delprojekt om verksamhetsstyrning 4. Om delprojekt om konstnärlig metod

48 Målformulering och verksamhetsstyrning Studien syftar till att ge en ökad förståelse för styrande logiker, hur styrsystem utformas och används och vilka konsekvenser det ger upphov till. Studien analyserar hur man arbetar med styrning, utvärdering och uppföljning inom olika delar av, och på olika nivåer inom kultursektorn. Huvudansvarig för denna studie är Linda Portnoff. Studien ger ett teoretiskt bidrag till ekonomistyrningslitteraturen och kan bidra till en vidare förståelse tillämplig i såväl privat som offentlig sektor där balansering mellan finansiella och icke-finansiella mål är avgörande för verksamhetens framgång

49 Styrningslitteratur över tid

50 Forskningsläget En exposé över verksamhetsstyrning de senaste decennierna Från endimensionell styrning till flerdimensionell styrning Från finansiellt fokus till balanserat fokus New Public Management den andra vågen inom det offentliga Uppgång och fall för NPM Och nu då? En målsättning för projektet som helhet är att beskriva det tidevarv och de brytningstider vi är i nu

51 Traditionella modeller Balanserade modeller Ägare v Intressenter Finansiellt fokus v Fler perspektiv Jämförbarhet v Dålig jämförbarhet Aggregerat v Strategikoppling Kort tidsperspektiv v Kort- och långt perspektiv Tillbakablickande v Tillbakablickande och framåtblickande Svårt att relatera till v Lätt att relatera till

52 Styrningens horisontella och vertikala processer Aktiviteter Processer Projekt

53 Aktiviteter Processer Projekt

54 Aktiviteter Processer Leverantörer Projekt Kunder

55 Ägare Ledning Aktiviteter Processer Leverantörer Projekt Kunder

56 Textboksdefinitionen av ekonomistyrning The process by which managers influence other members of the organization to implement the organization s strategies. Robert N. Anthony

57 Målformulering och verksamhetsstyrning Strategisk styrning Målformulering Implementering av strategier Ekonomistyrning Aktivitetsuppföljning Individuella handlingsplaner, lokala mål och mått

58 Relevant för styrning av offentligfinansierad kultur?

59 Politik Ledning Aktiviteter Processer Kulturproducenter Projekt Medborgare

60 Nätverket för kvalitet och styrning ¾ Vilka jämförelser vill ni kunna göra? ¾ Vilka typer av mått är relevanta? Varför? ¾ Vilka indikatorer har ni identifierat hittills? ¾ Hur sker mätningar praktiskt? Vilka verktyg finns? ¾ Hur ser utvecklingen av mått och mätetal ut? Vilka är involverade? ¾ Hur används måtten? (Jmf lokalt eller rapportera uppåt )

61 Kulturens värden som instrumentella Kulturens kraft som vällustmedel är väldigt stark och ger väldigt mycket tillbaka. Tjänsteperson, kommun Det pratas sällan om att kultur är viktigt i sig, kultur får inte bara vara det måste tjäna ett syfte. Men det kanske också behövs när man har fritidspolitiker som inte hinner sätta sig in så mycket. Tjänsteperson, kommun

62 Kulturens värden som autonoma Egentligen tycker jag att konst ska finnas för konstens skull för det är ju en del av mänskligt liv. Sen fattar jag att vi ibland kan använda kulturen för andra syften - dansmatte till exempel men då är det egentligen en annan verksamhets mål, eller ett annat samhällsorgans mål. Tjänsteperson, kommun

63 Kulturens värden som etiska Samhällsbehovet av knäpp och knaster musik, vad kan det vara? En vart femte år? Det är en överproduktion som är enorm. Jag tycker att det är ett jätteproblem att det härom året utbildades fler mimare än matte och NO-lärare. [- - -] Hur många undersköterskors samlade skattebetalningar hur många undersköterskor måste arbeta 40 timmar i veckan för att finansiera en cellist eller en kompositör? Lärare, Konstnärlig högskola Är det rättvist att över en 20-, 30-, 40-årsperiod ge offentliga medel till samma personer? Tjänsteperson, kommun

64 Praktiska implikationer Studien ger olika perspektiv på vad styrningens objekt är. Olika aktörer ser olika mål framför sig: mål varierar horisontellt och vertikalt. Vad blir effekterna av det? Hamnar vi i en ickestyrning?

65 Agenda 1. Bakgrund 2. Om delprojekt kring motstridiga logiker 3. Om delprojekt om verksamhetsstyrning 4. Om delprojekt om konstnärlig metod

66 Konstnärlig metod Förslaget är att den sista delstudien ska inriktas mot konstnärlig metod och hur det sammanhänger med konstnärlig kvalitet q Detta angreppssätt medför en förflyttning av kvalitetsförståelser från finansiärer till utbildningsinstitutioner q Utbildningsinstitutioner är viktiga i sammanhanget eftersom de ytterst borgar för professionalism bland kulturproducenter och för att vi i alla andra sammanhang är vana att betrakta kvalitet som sammanhängande med vetenskaplig metod

67 Konstnärlig metod Den sista delstudien ska inriktas mot konstnärlig metod och hur det sammanhänger med konstnärlig kvalitet q Konstnärlig metod är liksom konstnärlig kvalitet sentida fenomen som saknar samma tradition som andra (samhällsvetenskapliga, humanistiska och naturvetenskapliga) akademiska metoder och ideal q Dessutom är det fenomen som institutionaliseras i allt högre grad då konstskolor exempelvis ska examinera konstnärliga doktorander. En uppenbar fara är att vetenskapliga ideal plagieras från institutioner som har mycket litet med konstnärlig forskning att göra

68 Konstnärlig metod Den sista delstudien ska inriktas mot konstnärlig metod och hur det sammanhänger med konstnärlig kvalitet q Detta delprojekt är det senast påbörjade delprojektet. Finansiering från Handelshögskolan, förlaget Art & Theory och Copenhagen Business School har beviljats i början av terminen. q Resultatet kommer att bli en antologi med Erik Wikberg och Pierre Guillet De Monthoux som redaktörer. Flera potentiella kapitelförfattare har redan tackat ja till att bidra (Maria Lind, Emma Stenström, m fl)

69 Konstnärlig metod Den sista delstudien ska inriktas mot konstnärlig metod och hur det sammanhänger med konstnärlig kvalitet q Delprojektet behöver inte begränsas till konstnärliga utbildningsinstitutioner; det kan också bidra till att skapa förståelse för hur konstnärliga metoder använts i utbildning och forskning vid en ekonomisk institution som Handelshögskolan i Stockholm. q Ett exempel på det senare är ett samarbetsprojekt som skolan har haft med konstnärsduon Goldin+Senneby som nyligen disputerat vid Kungliga Konsthögskolan

70 Konstnärlig metod Utformningen av en antologi kan aldrig helt styras från start, men frågor som kan komma att bli aktualiserade är: q Hur sammanhänger konstnärlig kvalitet med konstnärlig metod? Är det processen eller resultatet som är viktigt när det gäller att utvärdera konstnärlig kvalitet? q Hur utvärderas (eller utvärderas inte) konstnärlig kvalitet vid offentlig kulturfinansiering? q Vad kan konstnärlig forskning bidra med till annan metodutveckling vid icke-konstnärliga utbildningsinstitutioner? Kan konstnärlig metod bidra till att bryta konventionalism i icke-konstnärliga fält?

71 Övningar och reflektioner Finansiellt perspektiv Kvalitet Medborgarperspektiv Medarbetarperspektiv Övning 1: Fundera över förvaltningens 1) vision, 2) strategiska mål och 3) framgångsfaktorer Övning 2: Vilka tre nyckeltal/utvärderingsmått är viktigast för varje perspektiv?

72 Löpande kontakt Vid frågor, idéer, osv. känn er fria att löpande höra av er! Erik Wikberg Linda Portnoff