Interpretive Report. Anna Bengtsson. Adress: Hemvägen 891. Telefon: Ålder: 43. Swedish version. Övrig utbildning: Testdatum:

Transkript

1 Interpretive Report Namn: Anna Bengtsson Adress: Hemvägen 891 Postadress: Orten Telefon: E-post: Ålder: 43 Kön: Kvinna Högsta utbildning: Forskarutbildning Övrig utbildning: Testdatum: Syfte med testningen: Swedish version Rapportbeställare: Normgrupp: Lars Svensson Svensk norm. Alla rättigheter förbehålles. Artikelnummer: P2 sv-se Interpretive Report. Version

2 Inledning Resultaten i denna rapport är en sammanställning av de svar som testpersonen givit på påståendena i testet. Påståendena, som bygger på modern forskning inom arbetslivets psykologi, är framtagna för att mäta individens personlighet. En människas personlighet är naturligtvis mer omfattande och nyanserad än vad som kan mätas med ett frågeformulär men de egenskaper som mäts i detta test är de mätbara aspekter av personligheten som är mest betydelsefulla för att beskriva personligheten i allmänhet och för att förutsäga beteenden i arbetslivet i synnerhet. Att människor skiljer sig åt i personlighet och att dessa skillnader har betydelse i arbetssammanhang är ett faktum. Genom att kartlägga en individs personlighet identifieras styrkor och svagheter som påverkar individens beteende i arbetslivet. Rapportens struktur Rapporten är indelad efter fem personlighetsdimensioner som mäts med varsin skala: Social Stil (AG), Målmedvetenhet (CO), Balans (ES), Extraversion (EX) och Öppenhet (OP). Varje skala utgörs i sin tur av fem underskalor, dessa är numrerade från 1 till 5 (exempelvis ES1 för första underskalan i skalan Balans, ES2 för den andra underskalan i Balans och så vidare). Varje del i rapporten börjar med en beskrivning av vad skalan, eller underskalan, mäter. Detta följs av testpersonens individuella resultat på skalan, eller underskalan, uttryckt i tre poängnivåer; låga, genomsnittliga eller höga poäng. Den angivna poängnivån följs av en Copyright. Författare: Sofia Sjöberg och Cicek Svensson. Grafisk form: Christina Aulin. Artikelnummer: P2 sv-se. Interpretive Report. Att mångfaldiga innehållet i denna rapport, helt eller delvis, utan tillstånd från Assessio International AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande och oavsett vilket medium det mångfaldigas i såsom exempelvis tryckning, kopiering, digitalisering, bandinspelning et cetera. beskrivande text för vad poängnivån innebär och hur det vanligtvis tar sig uttryck i beteendet samt hur andra sannolikt uppfattar personer med en viss poängnivå. För att poängnivåerna ska bli meningsfulla jämförs den med en grupp människor som också besvarat påståendena, en så kallad normgrupp. Vilken normgrupp som valts i just det aktuella fallet anges på första sidan i denna rapport. Oavsett vilken normgrupp som valts så motsvarar genomsnittligt resultat 68 % av resultaten i normgruppen (medelvärdet +- 1 standardavvikelse). Låga poäng betyder att resultatet hamnar bland de 16 % av normgruppen (mindre än 1 standardavvikelse under medelvärdet) som fått lägst resultat på den aktuella skalan eller underskalan. Höga poäng betyder att resultatet hamnar bland de 16 % i normgruppen (mer än 1 standardavvikelse över medelvärdet) som fått högst resultat på den aktuella skalan eller underskalan. Tänk på det här Resultaten ska inte tolkas i absoluta termer utan snarare ses som en vägledande indikation på hur testpersonens personlighet sannolikt är strukturerad och därmed påverkar dennes beteende i olika sammanhang. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns några resultat som är bra eller dåliga. Skälen till det är flera: det finns positiva och negativa innebörder för både höga och låga resultat, olika arbeten ställer krav på olika egenskaper; vad som är viktigt och värdefullt i ett arbete kanske är begränsande i ett annat kombinationen av resultat på olika skalor och underskalor påverkar beteenden och detta tas inte hänsyn till i denna rapport inget test har perfekt mätsäkerhet; det finns alltid ett visst mått av mätfel kring det uppmätta resultatet För mer information kring tolkning av resultat, se den tekniska manualen. 2

3 COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Social Stil (AG) Skalan Social Stil avspeglar hur en person samspelar med andra. Detta visar sig i grad av tillit till andra, tron på andra människor som i grund och botten goda, förmågan att känna in med andra och benägenheten att hjälpa och finnas till för andra. Centralt i denna skala är vilken känslomässig prägel som karakteriserar personens relationer, samt förmågan att uttrycka kärleksfullhet och ömsinthet inför och gentemot andra. I denna skala avspeglas en genuin sympatiskhet i den meningen att man är rättfram och uppriktig mot andra, även om det innebär att man framstår som mindre följsam. Testpersonen har fått Låga poäng på skalan Social Stil Personer med låga poäng på skalan Social Stil är skeptiska och reserverade. De kan ha svårt att lita på andra och andras avsikter. Eftersom dessa personer tenderar att vara på sin vakt gentemot andra och sin omgivning blir de sällan lurade eller förda bakom ljuset. De har lätt för att anpassa sin kommunikation och sina budskap så att dessa är till fördel för de egna syftena eller undviker andras negativa reaktioner. På grund av den otydliga kommunikationen kan andra tycka att personerna kan vara både behagliga och socialt gångbara i ytliga och kortvariga sammanhang. I ett längre tidsperspektiv kan dock andra känna sig både manipulerade och lurade av personens sympatiska sätt att uttrycka sig på eller bristen på uppriktighet. De har oftast inget större behov av andras närhet och de ser vanligtvis sitt känslomässiga oberoende som en styrka. Personer med låga poäng kan ha svårt att uttrycka kärlek eller ömhet i sina relationer till andra och ser själva inga större fördelar med starkare känslouttryck av det slaget. De kan snarare bli besvärade av personer som uttrycker starka känslor och tolkar detta som ett tecken på svaghet hos den andra personen. De betraktas ofta sig själva som fördelaktigt tuffa, okänsliga, uppmärksamma, uthålliga och konkurrenskraftiga. Andra uppfattar dem som hårdhudade och oberoende men också som ytliga, manipulativa, känslomässigt reserverade, självcentrerade, och stridslystna. 3

4 Tillit (AG1) Underskalan Tillit avspeglar vilken tilltro personen har till andra människor, och hur lätt man har för att lita på andra. Här avspeglas också vilken syn man har på mänskligheten och tilltron till andra människors avsikter om man för det mesta tror gott om andra människor eller om man är mer skeptisk och reserverad gentemot andra. Kommunikation (AG2) Underskalan Kommunikation avspeglar på vilket sätt en person formar sin kommunikation med andra. Huruvida man kommunicerar med andra på ett uppriktigt och rättframt sätt eller om man föredrar att vara mer försiktig och kanske otydlig. Sättet att kommunicera präglar på vilket sätt man bedriver relationer med andra människor och ger information om personens mellanmänskliga karaktär över en längre tid. Observera att personer med låga poäng ofta beskrivs som sympatiska på kort sikt vid ytligare kontakter, medan personer med höga poäng kan beskrivas som mindre sympatiska vid en kortare kontakt, men som mer genuint sympatiska på längre sikt. Testpersonen har fått Låga poäng på underskalan Tillit Personer som får låga poäng på denna skala tenderar att vara mer reserverade än de flesta andra. De är ständigt på sin vakt gentemot andra människor och deras avsikter. Andra kan uppfatta dem som cyniska och utan tilltro till mänskligheten eller till människans natur. De uttrycker ofta skepticism gentemot andras intentioner och misstror dessa. De har nära till antagandet att andra är oärliga och kan vara farliga. Detta förhållningssätt gör att de sällan blir lurade eller förda bakom ljuset. Testpersonen har fått Låga poäng på underskalan Kommunikation Personer med låga poäng på underskalan Kommunikation prioriterar ett smidigt och behagligt sätt att kommunicera, som inte äventyrar andras intryck av den egna personen som sympatisk. De anpassar budskapet eller innehållet i kommunikationen till andra personer, till den aktuella situationen eller till att passa de egna målen. Personer med låga poäng framstår ofta som mer försiktiga i sin kommunikation än personer med höga poäng vilket ofta medför att de har ett vinnande sätt och gör sig bra i sociala sammanhang. Efter framför allt ytligare och kortvarig kontakt uppfattas dessa personer vanligtvis som trevliga, behagliga och smidiga. De har en mjuk framtoning och går långt för att undvika konflikter. Att anpassa sig till situationen och till andra är vanligtvis framgångsrikt men i extremare fall kan andra uppfatta personer med denna läggning som manipulativa och ryggradslösa personer som aldrig uttrycker eller står upp för sina egentliga åsikter. Dessa personer har i regel inga problem med att tänja på sanningen och skiljer sig därmed från personer med höga poäng, som oftast drivs av behovet att alltid säga vad de betraktar som sanningen. Personer med låga poäng är oftast mer villiga att manipulera andra med smicker, slughet eller list för att få sin vilja igenom. Själva betraktar de dessa strategier inte bara som nödvändiga, utan som önskvärda delar av en social kompetens, och de kan anse att mer rättframma personer är naiva, onödigt uppriktiga och ibland obehagligt tydliga. 4

5 COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Osjälviskhet (AG3) Underskalan Osjälviskhet avspeglar vilket behov man har av att finnas till för och hjälpa andra. Här fångas benägenheten att sätta sina egna behov åt sidan för att istället ge av sig själv till andra och ställa upp för den som behöver det. Medkänsla (AG4) Underskalan Medkänsla avspeglar personens grad av sympati och medkänsla för andra. Detta tar sig uttryck i benägenheten att bli berörd av andras problem och behov, samt i vilken utsträckning man av genuin omtanke och omsorg tenderar att engagera sig i andra. Testpersonen har fått Låga poäng på underskalan Osjälviskhet För personer med låga poäng på underskalan Osjälviskhet är behovet av att finnas till för och hjälpa andra begränsat. De drivs inte av någon stark vilja att utan egennyttiga skäl ställa upp för andra och drar sig således för att bli inblandade i andras problem och undviker i möjligaste mån belastningar av det slaget. Andra kan tycka att de är egocentriska och i första hand tänker på sig själva och sitt eget välbefinnande. Själva betraktar de sig ofta som hälsosamt självfokuserade personer med förmågan att ta vara på sig och som inte låter sig dras med i andras problem. De kan tycka att personer med höga poäng inte tar hand om sig själva och att dessa är onödigt givmilda och frikostiga. på underskalan Medkänsla Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Medkänsla har en förmåga till förståelse och sympati för andra som är i nivå med de flesta andra. De har en förmåga att känna och uppvisa empati för andra och lägger en del av sina emotionella resurser på att känna in med dessa. De blir berörda av andras problem, dock inte i samma utsträckning som för personer med höga poäng, som kan låta andras problem och situationer ta överhanden och sluka alla tillgängliga resurser. De låter sig heller inte dras med i lika stor utsträckning som personer med höga poäng. Personerna framstår i regel som omtänksamma, engagerade och uppmärksamma på andras sinnestillstånd, utan att vara alltför känslosamma eller lättberörda. 5

6 Tillgivenhet (AG5) Underskalan Tillgivenhet avspeglar i vilken utsträckning en persons relationer präglas av tillgivenhet, kärlek, ömhet och vänskap, i motsats till återhållsamhet och reservation. Graden av tillgivenhet omfattar egenskaper som är relevanta för möjligheten till intima relationer. Anteckningar: Testpersonen har fått Låga poäng på underskalan Tillgivenhet Personer med låga poäng på underskalan Tillgivenhet är mer återhållsamma och visar sällan känslor som kärlek och ömhet. De har ofta ett mer reserverat förhållningssätt till andra och uppträder gärna mer formellt, även i relationer av mer vänskaplig karaktär. Personer med låga poäng kan beskrivas som att de har en större känslomässig distans till sina relationer än personer med höga poäng. Andra kan tycka att de är professionella, stabila och behärskade, men även uppfatta dem som känslofattiga och avskärmade, som varken intresserar sig för eller behöver andra människor. 6

7 COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Målmedvetenhet (CO) Skalan Målmedvetenhet beskriver personens förhållningssätt till sina uppgifter och åtaganden. Skalan förknippas med prestation och beskriver på vilket sätt man föredrar att arbeta; systematiskt, metodiskt och målmedvetet eller spontant, flexibelt och planlöst. Skalan representerar även den underliggande drivkraften att uppnå något och mäter egenskaper som är nödvändiga för att kunna följa denna drivkraft såsom tendensen att vara organiserad, plikttrogen, effektiv och handlingskraftig. Testpersonen har fått Låga poäng på skalan Målmedvetenhet Låga poäng på denna skala visar att personerna tenderar att förhålla sig till omvärlden på ett spontant, öppet och flexibelt sätt. De föredrar att följa stundens ingivelser och tar dagen som den kommer, och de är mer avslappnade och lättsamma. Det är enkelt för dem att skjuta upp saker och ting, men de kan samtidigt vara involverade i flera saker samtidigt. De kan uppfattas som oansvariga, oförsiktiga, kaotiska eller improduktiva, och ibland till och med opålitliga. De saknar inte nödvändigtvis moraliska principer, men tillämpar dem istället mindre strängt. De har inte sällan en okänslighet inför regler och förväntningar, ogillar ofta samhällets normer och auktoriteter. Andra kan tycka att de är egoistiska och ibland oförmögna att förstå effekterna av det egna beteendet på andra. Personer med låga poäng på denna skala tar lättare på förpliktelser och besväras inte i lika stor utsträckning av att inte följa förutbestämda planer eller förfaringssätt, de ser snarare planering som en begränsning. De är heller inte lika öppet prestationsinriktade som personer med höga poäng och har sällan behov av att utmana auktoriteter eller att alltid vara till lags. Det kan hända att de fattar snabba och ibland förhastade beslut, eftersom de tenderar att gå mer på känsla än logik. De kan beskrivas som luststyrda eftersom de inte finner något självändamål i att arbeta hårt. 7

8 Arbetsintensitet (CO1) Underskalan Arbetsintensitet speglar personernas arbetstempo, det vill säga med vilken intensitet och i vilket tempo en person tar sig an uppgifter och åtaganden. Här avspeglas hur uthållig en person är och i vilken utsträckning han eller hon arbetar hårt och enträget för att vara så effektiv som möjligt, eller om personen är mer avslappnad och inte tar lika allvarligt på att få mycket gjort. I underskalan avspeglas även personernas egenupplevda känsla av att vara effektiv och kompetent när det gäller den egna prestationen och hur viktigt man tycker att detta är. Observera att låga poäng på skalan inte innebär att personerna per automatik har lågt självförtroende, utan enbart att de har en mer avslappnad inställning till effektivitet. Samvetsgrannhet (CO2) Underskalan Samvetsgrannhet består av två lika viktiga delar, dels vilken grad av ordningsamhet personerna tenderar att ha, och dels i vilken utsträckning de är skötsamma och plikttrogna. Här avspeglas dessutom vilken vikt de lägger vid att uppfylla förpliktelser och åtaganden. på underskalan Arbetsintensitet Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Arbetsintensitet har ett arbetstempo som är i nivå med de flesta andra. De tar sig an och utför uppgifter i ett rimligt tempo och även om de värdesätter effektivitet och uthållighet blir arbetet sällan forcerat eller tvångsmässigt. De störs inte i lika stor utsträckning som personer med höga poäng om de blir tvungna att ge upp eller sakta ner i tempo. De har inget emot att framstå som kompetenta och dugliga, men har sällan ett lika stort behov som personer med höga poäng. De kan emellanåt kosta på sig att ha en mer avslappnad attityd till sina åtaganden och har också lättare att koppla av och tillåta sig att vara lata. Personer med genomsnittliga poäng har vanligtvis en god tilltro till den egna förmågan. De känner sig i regel både dugliga, lämpliga och kompetenta att klara av de flesta uppgifter som de ställs inför, utan att för den skull framstå som överdrivet duktiga. på underskalan Samvetsgrannhet Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Samvetsgrannhet har en nivå av samvetsgrannhet och ordningsamhet som är i nivå med de flesta andra. Dessa personer sätter ett visst värde på ordning och reda och lägger ner tid på att strukturera och organisera sin tillvaro. De har dock inte ett lika utpräglat behov av att ständigt ha fullständig ordning som personer med höga poäng och upplever heller inte på samma sätt att ordning och reda har ett självändamål. De kan till och med tillåta sig att emellanåt vara litet slarviga. Vanligtvis lägger de här personerna ner en del tid på att förbereda sig inför sina göromål, åtminstone om dessa upplevs som viktiga och betydelsefulla. De har således inte samma avslappnade inställning som personer med låga poäng, men de blir heller inte lika störda av att ställas oförberedda inför olika slags uppgifter. De här personerna är oftast ansvarsmedvetna och ansvarskännande, och de anstränger sig vanligtvis för att leva upp till sina åtaganden. De blir dock inte lika frustrerade som personer med höga poäng om de blir tvungna att avsäga sig ett åtagande eller en uppgift, eller tvingas bryta en överenskommelse. 8

9 COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Ambition (CO3) Underskalan Ambition avspeglar personernas strävan att prestera, vilken ambitionsnivå de har och vilka krav de ställer på sig själva. Här avspeglas hur målinriktad man är, hur långt man är villig att gå och hur hårt man är beredd att satsa för att nå de mål man satt upp. Graden av uthållighet och ihärdighet är ett par av underskalans viktiga aspekter. Självdisciplin (CO4) Underskalan Självdisciplin avspeglar i vilken utsträckning en person har förmågan att påbörja och slutföra uppgifter eller åtaganden, oavsett om det beror på att man är uttråkad eller på grund av andra distraktionsmoment. Personens förmåga att motivera sig själv är central, även när det gäller monotona och rutinmässiga uppgifter. på underskalan Ambition Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Ambition har en ambitionsnivå som är i nivå med de flesta andra. De har en strävan att prestera som gör att de oftast sätter upp mål och anstränger sig för att uppfylla dessa. Personernas prestationssträvan kan gärna inbegripa bara ett eller ett par områden i personens liv och att detta i övrigt präglas av en mer lättsam inställning. De upprätthåller således inte samma ambitionsnivå i lika stor utsträckning som personer med höga poäng. På samma sätt är strävan efter att bli bättre i regel inte lika högt satt och heller inte lika omfattande som för personer med höga poäng. De här personerna har förmågan att inta en mer distanserad syn på sina mål och blir inte lika frustrerade om de blir tvungna att åsidosätta de egna målen till förmån för något annat. De kan arbeta hårt för att nå dit de vill, men är sällan beredda att satsa allt. Till skillnad från personer med låga poäng, som ofta saknar en tydlig planering, tenderar personer med genomsnittliga poäng att ha vissa mål, om än otydliga, outtalade eller fåtaliga. De här målen styr deras tillvaro och beteenden på ett mer eller mindre medvetet plan. på underskalan Självdisciplin Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Självdisciplin har en disciplinnivå som de flesta andra. De är inte överdrivet disciplinerade, men heller inte slarviga eller ofokuserade. De slutför i de flesta fall sina åtaganden och behåller vanligtvis fokus på den aktuella uppgiften. Det kan dock hända att de tillfälligtvis skjuter upp saker som behöver göras, men har oftast lätt för att återgå till sina uppgifter och slutföra dem. 9

10 Beslutsfattande (CO5) Underskalan Beslutsfattande beskriver vilken strategi personerna har när de fattar beslut. I underskalan sammanfattas tendensen att vara eftertänksam och analyserande i motsats till att vara mer spontan och impulsiv när man fattar beslut. Anteckningar: Testpersonen har fått Låga poäng på underskalan Beslutsfattande Personer med låga poäng på underskalan Beslutsfattande är vanligtvis spontana och impulsiva i sitt beslutsfattande. De har för vana att basera besluten på stundens ingivelse och magkänslan, snarare än på genomtänkt logik. De kan uppleva det som tålamodsprövande och ibland onödigt att inhämta den information som andra tycker är nödvändig. Personer med låga poäng känner sig vanligtvis bekväma med att fatta beslut, även när de inte har all relevant information. De har förmågan att fatta snabba beslut när situationen kräver det. Bristen på eftertanke och det snabba beslutsfattandet leder ibland till förhastade och ogenomtänkta beslut, och inte sällan har de en vana att tala eller agera utan att i förhand tänka igenom konsekvenserna. Andra kan förvisso uppfatta personerna som spontana och dynamiska, men eftersom det saknas logik bakom besluten har andra ofta svårt att både förstå och acceptera fattade beslut. 10

11 COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Balans (ES) Skalan Balans avspeglar personens allmänna känslomässiga tillstånd. Med detta avses med vilken intensitet och frekvens personen upplever framför allt negativa känslor som ilska, oro, skuld och nedstämdhet. Intensiteten och frekvensen är viktiga eftersom de lägger grunden för de sinnestillstånd som påverkar vardagsbeteendet. Här innefattas huruvida personen har ett jämnt humör och ett gott självförtroende, och hur effektiv man är i att hantera de egna impulserna. Av central betydelse är också hur konstruktiv man upplever att man är när det gäller att hantera motgångar och stressande situationer. I skalan avspeglas också vilka emotionella resurser en person har för att lösa de problem och konflikter som uppstår i vardagen. Testpersonen har fått Låga poäng på skalan Balans Personer med låga poäng på skalan Balans tenderar att uppleva känslor som oro, irritation och osäkerhet något oftare, mer ihållande och intensivare än de flesta andra. Det gör att de ofta framstår som både livfulla och energiska personer med mycket temperament som på kort sikt kan engagera andra och väcka uppmärksamhet genom sin känslomässiga intensitet. På lång sikt eller i pressade situationer kan dock andra tycka att de överreagerar eller är överdrivet intensiva. Personer med låga poäng tenderar att vara alerta och på sin vakt vilket leder till att de sällan blir överrumplade eller förvånade över de situationer som uppstår. Av andra kan de uppfattas som oroliga, spända eller rastlösa och men också som att de är uppmärksamma och intresserade av det som händer i omgivningen. Personer med låga poäng dras lätt med av sina känslor och ger också uttryck för dessa i större utsträckning än personer som är mer känslomässigt återhållsamma (höga poäng). Att agera på sina impulser och göra det som faller en in gör att personerna kan uppfattas som modiga och fascinerande men kan också leda till att man hamnar i situationer som man sedan ångrar. Tendensen att vara ombytlig gör att de kan uppfattas som nyckfulla och ibland opålitliga, när gamla överenskommelser plötsligt rivs upp och nya planer sätts i verket. Personer med låga poäng är vanligtvis känsliga för yttre påfrestningar och det krävs generellt mindre belastning för att skapa känslor av stress eller överbelastning. Personer med låga poäng kan svikta i tron på sig själva, vara oroliga för att göra fel eller misslyckas. I svåra situationer söker de därför gärna stöd och råd från andra vilket gör att andra kan uppfatta dem som osjälvständiga och veliga. Samma egenskap kan å andra sidan ge intrycket av att de är lyhörda och uppmärksamma och tar andras synpunkter och åsikter på allvar, och att de tillåter sig att ändra redan fattade beslut och ställningstaganden efter påverkan från andra. Brister i den grundläggande tryggheten gör att de kan ha svårt ta plats i sociala sammanhang, och de känner sig ofta obekväma med att exempelvis tala inför större grupper eller småprata med folk de inte känner. 11

12 Känslor (ES1) Underskalan Känslor är kärnan i den övergripande skalan Balans. Känslor avspeglar personens grundläggande känslomässiga stabilitet och uttrycks bland annat i den grad av tillförsikt man känner inför andra människor, i vilken utsträckning man våndas när man fattar beslut, om man oroar sig för att misslyckas, ångrar saker man gjort eller ältar saker och ting i motsats till att lägga dem bakom sig och gå vidare. Humör (ES2) Underskalan Humör avspeglar benägenheten att känna och uttrycka irritation och hur lätt man har för att bli provocerad och tappa humöret. Förutom benägenheten att känna och uttrycka allmänt missnöje mäts också tendensen att reagera med ilska, irritation, frustration, besvikelse och bitterhet. Observera att höga poäng på denna skala inte mäter graden av gott humör, utan enbart avsaknaden av irritationsbenägenhet. på underskalan Känslor Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Känslor har en känslomässig stabilitet som är i nivå med de flesta andra. Det kan hända att de oroar sig, även över småsaker, men vanligtvis hanterar de sin oro på ett konstruktivt sätt. De ger vanligtvis ett stabilt intryck utan att för den skull verka alltför oberörda eller avskärmade från situationens allvar. De uppmärksammar det som händer i omgivningen utan att vara spända eller nervösa, och de har vanligtvis en hälsosam beredskap för att kunna agera på saker som sker i omgivningen. Testpersonen har fått Låga poäng på underskalan Humör Personer med låga poäng på underskalan Humör har en benägenhet att känna och uttrycka irritation, både i allmänhet och gentemot andra. De blir lätt provocerade och tappar humöret. De uttrycker oftare och lättare frustration, ilska och förbittring än de flesta andra. Det ojämna sinnelaget gör att de uppfattas som lynniga och lättretliga, framförallt i pressande situationer, men även som temperamentsfulla och färgstarka. 12

13 COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Självförtroende (ES3) Underskalan Självförtroende avspeglar graden av grundläggande självförtroende och påverkar bland annat personens bekvämlighet i sociala situationer, förmågan att fatta beslut och förmedlandet av dessa beslut och åsikter till omgivningen. Här avspeglas också den lyhördhet och det utrymme en person ger andras åsikter och vilken påverkan dessa har på den egna personen. Självkontroll (ES4) Underskalan Självkontroll avspeglar graden av kontroll över plötsliga ingivelser och begär. Här mäts förmågan till självbehärskning och förmågan att hålla tillbaka sina impulser. Impulsivitet påverkar personens tendens att agera spontant, ta risker och fatta snabba beslut. på underskalan Självförtroende Självförtroendet för personer med genomsnittliga poäng på underskalan Självförtroende är i nivå med de flesta andra. De har en grundläggande tro på sig själva, som gör att de i de flesta situationer ger ett säkert och kompetent intryck. Vid påfrestningar kan de dock tvivla på sin egen förmåga och känna sig oförmögna att lösa de uppgifter och problem som uppstår. Vanligtvis känner de sig bekväma i sociala situationer, även om de inte alltid tar mycket plats eller känner sig helt bekväma med en alltför central roll i större sociala sammanhang. Till vardags känner de sig bekväma med att fatta egna beslut, men under pressande förhållanden eller vid extremt svåra eller viktiga beslut händer det att de söker stöd, råd och bekräftelse hos andra och kan då lätt uppfattas som veliga och osjälvständiga. De här situationerna kan även hanteras genom att man fattar ett beslut, avskärmar sig och inte låter någon annan komma till tals. Andra uppfattar gärna personerna som lagom självsäkra, självständiga och självgående, som lyssnar på andra och låter dessa vara med och påverka både dem själva och besluten, utan att ge ett veligt eller osäkert intryck. Testpersonen har fått Låga poäng på underskalan Självkontroll Personer med låga poäng på underskalan Självkontroll har en begränsad förmåga att styra begär och ingivelser. De faller ofta till föga för begären, som till exempel kan vara mat, tobak, alkohol eller spel. Trots att man är medveten om konsekvenserna kan begären vara så starka att bristen på självkontroll gör att man inte kan motstå dem. De impulsstyrda spontana reaktionerna riskerar att resultera i överdrivna känslomässiga utspel och dåligt underbyggda beslut. Att frekvent agera efter impulserna kan leda till frustration hos andra, eftersom de fattade besluten inte kan härledas till en logisk process som andra kan följa. Omgivningen har således svårt att förstå vad som har föranlett personens beteenden och uttryck. Personerna beskrivs ofta som spontana och flexibla, men även som ombytliga, nyckfulla och ibland opålitliga, när gamla överenskommelser plötsligt rivs upp och nya planer sätts i verket. 13

14 Stress (ES5) Underskalan Stress mäter hur tålig en person är för stress och belastning och vilka resurser man har för att hantera dessa situationer. Hur känslig en person är för påfrestningar avgör i vilket skede man reagerar känslomässigt och beteendemässigt gentemot omgivningen. Här ges en indikation på vilken grad av belastning personen mår bra av. Underskalan visar även hur personen reagerar i situationer med hög belastning och hur detta uttrycks känslomässigt och beteendemässigt. Anteckningar: Testpersonen har fått Låga poäng på underskalan Stress Personer med låga poäng på underskalan Stress är känsliga för olika former av stress och belastning. De har en lägre stresströskel och mindre resurser för att hantera påfrestningar och för att lösa problemen eller reda upp de situationer som gett upphov till belastningen. Personerna kan drabbas av en känsla av hopplöshet när de utsätts för olika slags påfrestningar och känner sig då oförmögna att hantera situationen. Vid akuta förhållanden kan de även gripas av panik och få svårt att agera konstruktivt. Den återkommande känslan av att vara oförmögen att hantera situationen gör att de oftare söker hjälp och stöd och därmed blir de också mer beroende av andra. Stress och belastning tar mycket energi i anspråk och dessa mentala tillgångar behöver få möjlighet att återskapas. Med rätt stöd kan de här personerna fungera i arbeten som medför en del belastning, men det bör finnas gott om tid för återhämtning och emotionell bearbetning efter perioder med intensivare belastning. Andra uppfattar ofta personerna som känsliga, sköra och ibland hetsiga. 14

15 COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Extraversion (EX) Skalan Extraversion mäter den grad av energi som en person tar sig an tillvaron med och beskriver på så sätt den sociala position som han eller hon vanligtvis intar. Skalan fångar personens behov av sällskap och intresse för att omge sig med andra människor. Genom denna skala genereras en bild av hur personen framställer sig själv och hur han eller hon upplevs av andra; både om man har behov av att ta plats och synas och om man faktiskt gör det, och om man känner sig bekväm med och rör sig obehindrat bland andra människor, även dem man inte känner. Det handlar också om behovet och bekvämligheten med att stå i centrum och vara fokus för andras uppmärksamhet och förväntningar. Sökandet efter upplevelser som skänker spänning och stimulans är, tillsammans med nivån på livstempo, kärnan i denna skala. Testpersonen har fått Höga poäng på skalan Extraversion Personer med höga poäng brukar beskrivas som energiska, utåtriktade, sociala och pratsamma. De trivs med att stå i centrum, tar ofta på sig ledarrollen i arbetsgrupper och framstår som självsäkra och optimistiska. Andra ser dem därför i regel som kraftfulla och energiska. De tar mycket plats i det sociala utrymmet, vilket i extrema fall kan få andra att känna sig obekväma och osedda. De träffar gärna nya människor och knyter med lätthet nya kontakter. Det är dock viktigt att påpeka att det inte nödvändigtvis är frågan om några djupare långvariga relationer, utan snarare bekantskaper av det ytligare slaget. Höga poäng på Extraversion betyder att man är intresserad av och riktar mycket av sin (höga) energi(-nivå) mot den sociala omgivningen. Man tycker om och har behov av sociala sammanhang med många människor och söker aktivt upp tillfällen att utöka kontaktnätet. Personer med höga poäng är entusiastiska och har lätt för att uttrycka sig, framför allt verbalt. Dessa personers tendens att prata först och tänka sedan kan göra att de uppfattas som plumpa och kan ibland såra andra med sina uttalanden utan att själva märka det. De har oftast ett högt livstempo där de gillar spänning och starka uttryck. De får vanligtvis oerhört mycket gjort och har en styrka i att starta processer och projekt. Andra kan dock ha svårt att hänga med i tempot och upplever att personerna brister i förmågan att prioritera, behålla fokus och slutföra uppgifter som de påbörjat. De söker sig gärna till spänningsfyllda aktiviteter eller nya utmaningar, något som gör att de lätt kan uppfattas som fascinerande och djärva, men även som dumdristiga och onödigt spekulativa och risktagande. Omgivningen beskriver dem som positiva, livliga och trevliga, men även som arroganta, ouppmärksamma, ofokuserade och forcerade. 15

16 Socialt behov (EX1) Underskalan Socialt behov mäter hur sällskaplig en person är. Här avspeglas intresset av att vara med andra och tendensen att söka sig till sammanhang med fler än en person. Behovet av andra människors närvaro och bekvämligheten med sociala situationer avspeglas i denna underskala. Social framtoning (EX2) Underskalan Social framtoning beskriver med vilket angreppssätt en person tar sig an det sociala utrymmet, om man är mer dominant och framträdande eller mer nedtonad och tillbakadragen. på underskalan Socialt behov Personer med genomsnittliga poäng på Socialt behov har ett socialt intresse och behov som är i nivå med de flesta människor. De tycker om att umgås med andra och gör det vanligtvis utan alltför stor ansträngning. De har dock inte samma uttryckliga behov av socialt umgänge som personer med höga poäng. De klarar sig bra på egen hand och behöver emellanåt tid för sig själva. på underskalan Social framtoning Personer med genomsnittliga poäng har en önskan och ett behov av att stå i centrum som är i nivå med de flesta andra människor. De har vanligtvis en framtoning som varken är undvikande och avståndstagande eller extremt dominant. Oftast trivs de och känner sig bekväma med att vara en del av ett socialt sammanhang och de kan i regel hantera en plats i rampljuset, även om de inte aktivt och frekvent söker sig dit. Efter sådana tillfällen uppstår ofta behovet av återhämtning, eftersom uppmärksamheten tar energi i anspråk. 16

17 COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Livstempo (EX3) Underskalan Livstempo beskriver vilken energinivå personen har i sitt liv. Här avspeglas vilken grad av livlighet, livskraft och kraftfullhet som en person uttrycker med sitt livstempo: mår personen bättre i ett högt tempo, fullt av aktiviteter, eller trivs personen bättre i ett lugnare och mer avslappnat tempo. Spänningssökande (EX4) Underskalan Spänningssökande handlar om behovet av yttre stimulans, starka intryck och spänning. Här avspeglas behovet av dramatik och nya utmaningar, i motsats till att vara lugn och nöjd med tryggheten i bekanta miljöer. på underskalan Livstempo Personer med genomsnittliga poäng har ett livstempo i nivå med de flesta andra. Vanligtvis har de behov av ett aktivt liv med en hel del aktiviteter, men det är lika viktigt att ibland kunna leva i ett lugnare tempo. Energin tillåter en hel del, men den är inte outsinlig. Det finns begränsningar, så personerna behöver återhämta sig med jämna mellanrum. De kan dock bli otåliga och frustrerade om tempot blir alltför lugnt under en längre tid, eftersom de har ett behov av att hålla igång och få saker gjorda. Testpersonen har fått Höga poäng på underskalan Spänningssökande Höga poäng på denna skala indikerar att personen har ett stort behov av spänning. Detta leder till att man utsätter sig själv och ibland andra för risker, utövar riskfyllda aktiviteter på fritiden och ofta kan tänka sig att jobba inom yrken med hög riskfaktor. Dessa personer blir lätt rastlösa och kan då sätta igång saker eller ta onödiga risker enbart för spänningens skull. De är inte lika stimulerade av ett arbete med rutinmässiga uppgifter, utan söker sig hela tiden till nya utmaningar och miljöer. De upplevs som spännande, intressanta och fängslande, men även som oseriösa och ibland ansvarslösa. 17

18 Gladlynthet (EX5) Underskalan Gladlynthet fångar tendensen att uppleva och uttrycka positiva känslor, såsom glädje, lycka och kärlek. Detta tar sig uttryck i graden av gott humör, belåtenhet, munterhet och sinnesrörelse. Personer som mestadels är uttryckligt glada och lättsamma får höga poäng och personer som är mindre sprudlande och inte lika livliga får låga. Anteckningar: Testpersonen har fått Höga poäng på underskalan Gladlynthet Personer med höga poäng på denna skala är uttryckligt glada, positiva och optimistiska människor, som håller humöret uppe vad som än händer. Även när de blir ordentligt provocerade eller är ur balans har de förmågan att bevara en glad och positiv framtoning gentemot andra. De har lätt för att knyta kontakter med andra, är lättsamma att prata med och har lätt för att få omgivningen på gott humör. Andra uppfattar dem som mycket trevliga, sällskapliga och roliga. 18

19 COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Öppenhet (OP) Skalan Öppenhet avspeglar en benägenhet att vara öppen för och ha ett behov av inre upplevelser. Det vill säga emotionella upplevelser som sker och pågår inom en person. Dessa inre upplevelser stimuleras ibland av yttre händelser eller aktiviteter, men kan lika gärna genereras inifrån individen själv med hjälp av exempelvis den egna fantasin. Öppenhet täcker in benägenheten till livlig fantasi, estetisk känslighet, lyhördhet för inre känsloliv, förkärlek för variation, intellektuell nyfikenhet och att vara oberoende av andras synpunkter och omdömen. Här avspeglas om en person föredrar variation, komplexitet och kreativitet, eller om man är mer intresserad av specifik kunskap och väljer det välbekanta och traditionella framför det utforskande och okonventionella. på skalan Öppenhet Personer med genomsnittliga poäng har en öppenhet för och ett behov av inre upplevelser som är i nivå med de flesta andra. Att ständigt söka nya upplevelser är visserligen inte den främsta drivkraften, men de undviker heller inte tillfällen att prova nya aktiviteter eller att skaffa sig nya erfarenheter. Personer med genomsnittliga poäng förmedlar varken överdrivet häftiga eller nedtonade känslouttryck. De har vanligtvis förmågan att uttrycka sig på ett adekvat och rimligt sätt, som inte får andra att känna obehag eller olustkänslor. De blir i sin tur sällan illa berörda av andras uttryck, även om dessa är kraftiga eller häftiga. De har inget emot det redan kända och att arbeta med beprövade metoder, eftersom det får dem att känna sig bekväma och trygga. Samtidigt stimuleras de av att emellanåt ge sig ut i det okända och obekanta. Till skillnad från personer med höga poäng söker de oftast en mer praktisk och konkret mening med sina göromål. De vill att dessa ska leda till något som är meningsfullt och användbart även för andra. Personer med genomsnittliga poäng saknar inte kreativitet utan har en god föreställningsförmåga, men det hör till ovanligheten att de helt bortser från vad som är realistiskt eller praktiskt genomförbart. Nya idéer och förslag på okonventionella arbetssätt har oftast en rimlig koppling till praktiken, vilket gör att andra människor får lättare att bevara intresset. Även om de vanligtvis är måttligt intresserade av vetenskap och intellektuella lekar har de inget emot att vid tillfälle och intresse ägna sig åt abstrakta, filosofiska eller politiska diskussioner. Det händer att de reflekterar över nya etiska, sociala och politiska idéer, men intellektualiserar sällan för sakens egen skull. De är således inte på ständig jakt för att omvärdera sin omvärld, även om de besitter ett rörligt intellekt som emellanåt skapar behovet av att ifrågasätta auktoriteter, rådande omständigheter, arbetssätt, värderingar, normer, synsätt och politiska beslut. 19

20 Fantasi (OP1) Underskalan Fantasi avspeglar huruvida en person har ett aktivt fantasiliv eller om hon eller han är mer jordnära och fokuserad på det praktiska och vardagliga som sker här och nu. Benägenheten att dagdrömma och att låta sig stimuleras av abstrakta tankelekar hör också till underskalan Fantasi. Estetik (OP2) Underskalan Estetik avspeglar en persons intresse för konstnärliga och estetiska uttryck. Intresset för det kulturella bottnar i behovet av inre stimulans och därmed benägenheten att vara öppen för och söka intryck som skänker den inre emotionella världen nya upplevelser. Här innefattas uttryckssätt som poesi, musik, färg och form. på underskalan Fantasi Personer med genomsnittliga poäng har ett fantasiliv och en förmåga att föreställa sig abstrakta händelser som är i nivå med de flesta människor. De har förmågan till fantasifullhet och emellanåt utvecklar de sina fantasier och dagdrömmar till detaljrika inre föreställningsvärldar, men detta tillhör inte deras vardag. De är i grunden relativt jordnära och verklighetsförankrade personer som fokuserar på det som sker här och nu. på underskalan Estetik Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Estetik har ett intresse för det konstnärliga och estetiska som är i nivå med de flesta andra. De uppskattar vanligtvis vissa, men inte alla, former av kulturella uttryck och ägnar en del av sin tillvaro åt att bejaka behovet av denna form av inre stimulans. De har en benägenhet att bli berörda av kulturella uttryck, men låter sig sällan dras med eller uppslukas av den emotionella beröringen. 20

21 COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Känsloliv (OP3) Underskalan Känsloliv avspeglar hur mottaglig och uppmärksam en person är på framför allt de egna känslostämningarna men också för stämningar i omgivningen. Här avspeglar också i vilken utsträckning personen uppfattar känslolivets variationer i intensitet och rikedom och vilken vikt man tillskriver känslolivets betydelse. Upplevelser (OP4) Underskalan Upplevelser avspeglar hur villig en person är att prova nya aktiviteter i syfte att stimulera den inre känslomässiga världen. Sökandet efter inre upplevelser leder vissa personer till att vara mer öppna för alla nya upplevelser som står till buds eller det motsatta att vara mer trogen sina vanor, vilket bottnar i ett mindre behov av inre känslomässig stimulans. på underskalan Känsloliv Personer med genomsnittliga poäng har en mottaglighet och uppmärksamhet inför egna och andras känslostämningar som är i nivå med de flesta andra. De varken ignorerar eller framhäver egna och andras känslostämningar, utan visar i regel upp en god balans med adekvata och rimliga känslouttryck som följd. De är tillräckligt uppmärksamma på andras känslostämningar för att inte uppfattas som hårdhudade eller avskärmade, och är heller inte extremt lyhörda med risk att övertolka känslomässiga stämningar hos andra. Denna balans gör att det känslomässiga livet hos både personen själv och hos andra vanligtvis hanteras nyanserat och ges ett konstruktivt utrymme i personens liv. Andra uppfattar ofta att de uttrycker sig med känslomässig relevans, utan att vara varken avskärmade och oberörda eller överdrivet känslomässiga. på underskalan Upplevelser Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Upplevelser har ett behov av nya upplevelser som är i nivå med de flesta andra. De har inget emot det välkända, utan trivs bra med vanor och rutiner i vardagen. Det betyder dock inte att de systematiskt undviker att pröva nya saker, utan snarare att deras genomsnittliga behov av inre känslomässig stimulans driver dem att söka nya upplevelser i lagom utsträckning. De söker sig således då och då till nya och oprövade aktiviteter och upplevelser, men inte med samma frekvens som hos personer med höga poäng. Andra uppfattar dem i regel som öppna för att pröva nya aktiviteter, metoder och arbetssätt, men inte som tvångsmässigt beroende av att aldrig vara nöjda med det invanda och beprövade. 21

22 Tankestil (OP5) Underskalan Tankestil avspeglar personens grad av intellektuell nyfikenhet. Här inbegrips även personens mottaglighet för och villighet att överväga nya och ibland okonventionella idéer. Den intellektuella nyfikenheten får sitt uttryck genom abstrakta filosofiska diskussioner, teoretiska resonemang och andra former av aktiviteter som stimulerar det egna intellektet. Anteckningar: Testpersonen har fått Höga poäng på underskalan Tankestil Personer med höga poäng på underskalan Tankestil besitter ett stort intresse för och söker aktivt efter aktiviteter och sammanhang som skänker dem intellektuell stimulans. De ägnar sig gärna och mycket åt intressen och aktiviteter som inbegriper filosofiska diskussioner, teoretiska resonemang och andra former av hjärngymnastik. De här personerna har en mottaglighet för och en villighet att ständigt överväga nya och ibland okonventionella idéer. Detta innebär dock inte att de per automatik besitter en hög intelligens, även om ett högt poängvärde kan vara en indikation på en intellektuell potential. Andra uppfattar ofta dessa personer som analytiska och intellektuella. 22