FASTSTÄLLELSESHANDLING. E14, Rännberg. Åre kommun, Jämtlands län. Vägplanbeskrivning,

Transkript

1 FASTSTÄLLELSESHANDLING E14, Rännberg Åre kommun, Jämtlands län Vägplanbeskrivning,

2 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Box 388, Östersund E-post: Telefon: TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.4.0 Dokumenttitel: E14, Rännberg, Vägplanbeskrivning Författare: Maria Ed, Peter Hjortsberg Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2015/55504 Objektsnummer: Uppdragsnummer: Version: 1.0 Kontaktperson: Majid Nasrollah 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL Beskrivning av projektet och dess bakgrund Ändamål och projektmål Planläggningsprocessen MILJÖBESKRIVNING FÖRUTSÄTTNINGAR Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Landskapet och staden Miljö och hälsa Miljöbelastning Naturresurser Risker Byggnadstekniska förutsättningar DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV Val av lokalisering Val av utformning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs

4 6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET Nollalternativet Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Landskapet och staden Miljö och hälsa Miljöbelastning Risker Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Påverkan under byggnadstiden SAMLAD BEDÖMNING Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Restid/Komfort Framkomlighet Kapacitet Trafiksäkerhet Trafikantupplevelser och trafikservice Överensstämmelser med planer ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN Planens överrensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer Natura 2000-områden och andra riksintressen

5 9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Område med tillfällig nyttjanderätt Område för enskild väg FORTSATT ARBETE Dispenser och tillstånd GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Formell hantering Genomförande Finansiering UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR BILAGOR Bilaga 1 PM, Underlag till föreslagna kompensationsåtgärder 5

6 1. Sammanfattning Vägplanen omfattar vägsträcka E14 vid Sta, Rännbergsbacken, Åre kommun. Idag är väg E14 en viktig del av det nationella vägnätet och är även av riksintresse som en viktig del av det nationella och det transeuropeiska vägnätet. Den binder ihop Sveriges östkust vid Sundsvall med Norges kust vid Stjördal och är därför en viktig transportled för både människor och gods. E14 är i dagsläget relativt smal med branta stigningar upp mot Rännbergsbacken. Omkörningstillbud förekommer ofta och långtradare kör vintertid fast vid stigningen. Vägförslaget innebär att E14 byggs om före Rännbergsbackens början, vilket medför en mjukare övergång in i backen med både förbättrad plan- och profilgeometri. Vidare justeras vägen genom hela backen, så att svackan i backen fylls upp och att krönet schaktas ned. Detta medför mindre brant lutning och bättre sikt. Åtgärderna bedöms medföra positiva effekter på framkomligheten och trafiksäkerheten och gynnar både näringslivets och turismens trafik. Enligt den nya planeringsprocessen har Trafikverket under 2015 och 2016 upprättat ett samrådsunderlag (inklusive kompletterande PM) och en samrådsredogörelse. Dessa dokument har legat till grund för Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut daterat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbeskrivningen fokuserar på de miljöaspekter som berörs av de vägförbättrande åtgärderna. Vattendrag i området, däribland Rullån, avvattnar mot Indalsälven som är ett Natura 2000-område. En del av den aktuella vägsträckan ligger inom riksintresseområden med avseende på friluftslivet. Natura 2000-området och riksintressen bedöms inte komma att påverkas av aktuella vägåtgärder. Vad gäller naturmiljön kring vägen kommer den att påverkas genom borttagning/flytt av skyddsvärda växter och ianspråktagande av ny mark. Vägförslaget finansieras dels med medel från investeringsåtgärder i Nationell plan för transportsystem, dels med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden i projektet Funktionella Mittstråket. Den kalkylerade totalkostnaden för detta vägprojekt uppgår till cirka 40 Mkr enligt 2016 års prisnivå. 6

7 2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Beskrivning av projektet och dess bakgrund Rännbergsbacken ligger ungefär 1 mil väster om Duved längs E14, se figur 1. E14, eller Europaväg 14, är en väg som börjar i Stjördal i Sør-Trøndelag fylke i Norge och slutar i korsningen med E4 i Sundsvall i Västernorrlands län, Sverige. Aktuell vägsträcka för ombyggnation omfattar en sträcka på cirka 2 km. Vid Rännberg är vägbredden idag smal med branta stigningar. Omkörningstillbud förekommer nästan dagligen och långtradare kör fast vintertid vid stigningen. Aktuell vägsträcka är belagd och har en hastighetsbegränsning på 80 km/h. Baserat på år 2014 har den aktuella sträckan en årsmedeldygnstrafik (ÅDT) motsvarande 1120 fordon, varav 180 utgör tunga fordon. Figur 1. Översiktskarta Rännberg i Åre kommun, Jämtlands län Ändamål och projektmål Målet med projektet är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten. Inga tidigare studier är utförda Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. 7

8 I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid processen tar beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen, där projektets miljöpåverkan och förslag till försiktighets- och skyddsåtgärder beskrivs. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Figuren nedan (figur 2) visar ett schema över en förenklad planeringsprocess som följs om länsstyrelsen beslutar att projektet inte medför betydande miljöpåverkan. Om beslutet blir att miljöpåverkan är betydande ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram och godkännas av länsstyrelsen innan planens granskningshandling kungörs och granskas. Alternativa sträckningar kommer inte att bli aktuellt i detta projekt. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Därefter upprättas en samrådshandling innehållande planförslag med miljöbeskrivning. Efterföljande steg i planeringsprocessen omfattar granskningshandling och fastställelsehandling. Figur 2. Schemat visar de olika formella stegen i planeringen av ombyggnad av vägen. 3. Miljöbeskrivning Miljöbeskrivningen fokuserar på de miljöaspekter som berörs av åtgärderna och är integrerad i planbeskrivningen. I kapitel 4 redovisas miljöförutsättningarna i det område som berörs av åtgärder i projektet och i kapitel 6 redovisas effekter och konsekvenser av planens genomförande. 8

9 Redovisningen av åtgärdernas konsekvenser för människors hälsa och miljön framgår av följande delar i planbeskrivningen: Förutsättningar, avsnitt 4 Effekter och konsekvenser, avsnitt 6.5, 6.6 och 6.7 Miljöpåverkan under byggtiden 6.10 Länsstyrelsen i Jämtlands län har fattat ett beslut om att projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan. 4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Aktuell vägsträcka för ombyggnation omfattar en sträcka på cirka 2 km vid Rännberg och Sta, vid den s.k. Rännbergsbacken (figur 3). Vägsträckan har branta stigningar. Vintertid förekommer omkörningstillbud och långtradare kör fast vid stigningen. Vägens närområde består av relativt kuperad terräng med skärning och höga bankar omväxlande längs båda sidor av vägen (figur 4 och 5). Aktuell vägsträcka är belagd och har en hastighetsbegränsning på 80 km/h. Längs vägsträckan finns ett 10-tal anslutningar till skogsbilvägar eller till privata närliggande bostadshus. MOT ÅRE MOT STORLIEN Figur 3. Aktuell vägsträcka och utredningsområde för planerad vägombyggnation. 9

10 Figur 4. Branta sluttningar och kuperad terräng längs vägsträckan. Figur 5. Branta sluttningar och kuperad terräng längs vägsträckan Trafik och användargrupper Trafikflöde och anslutande vägar E14 ingår i det nationella stamvägnätet samt i det av EU utpekade Trans-European Transport Network (TEN-T, vägar av särskild internationell betydelse). Trafikflödet på E14 längs aktuell vägsträcka är omkring 1120 fordon per årsmedeldygn varav omkring 180 är lastbilar (osäkerhet cirka 20 procent). 10

11 Längs aktuell vägsträcka finns ett 10-tal anslutande vägar. Dessa vägar utgörs av skogsbilvägar och privata vägar till närliggande bostadshus Kollektivtrafik E14 trafikeras av Länstrafikens linje 571 mellan Duved och Storlien. Avgångar från Storlien till Duved går 2 ggr/dag och från Duved till Storlien 1 gång/dag. Wänseth Buss i Storlien AB tillhandahåller skolskjuts mellan Storlien och Duved 1-2 gånger/dag. Det finns ingen befintlig busshållplats längs aktuell vägsträcka Oskyddade trafikanter Vägen saknar gångbana och vägren. Då antalet boende i området är begränsat används inte vägen i någon större grad av gående och cyklister Lokalsamhälle och regional utveckling Befolkning och bebyggelse I Åre kommun bor drygt personer, varav knappt 4000 inom Åre församling och 1400 fast boende i tätorten Åre. Enligt kommunens befolkningsprognos för kommer en befolkningsökning ske längs E14 mellan Mörsil och Duved samt i tätorterna Duved och Åre. Folkmängden i Åredalen ökar stort under vinterhalvåret i och med säsongsarbetare och tillfälliga besökare. Bebyggelsen i Rännberg består av ett fåtal gårdsbildningar och bostadshus. Omgivningarna längs aktuell vägsträcka utgörs i övrigt av åker- och skogsmark Kommunala planer Översiktsplan Gällande översiktsplan (ÖP) för Åre kommun antogs Arbetet med en ny översiktsplan pågår. Planens samrådshandling är daterad och ett bearbetat planförslag har ännu inte ställts ut. Längs aktuell vägsträcka finns ingen detaljplanelagd mark Landskapet och staden Omgivningarna längs den aktuella sträckan utgörs av åker- och skogsmark, med ett fåtal bostadshus längs vägen (figur 6). Vägen ligger på skrå i landskapet då vägens närområde består av relativt kuperad terräng med skärning och höga bankar på båda sidor av vägsträckan. I körriktning västerut tornar fjällvärlden upp sig i horisonten. 11

12 Figur 6. Omgivningarna längs E14 vid Rännberg med de västjämtländska fjällen i horisonten Miljö och hälsa Kulturmiljö Registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 meter från vägmitt redovisas i tabell 1 och figur 7 nedan. Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950), det gäller både kända och okända fornlämningar. Lämningar med status övriga kulturhistoriska lämningar kan i vissa fall utgöras av fasta fornlämningar, där kunskapsläget kan ha förändrats och lämningen kan nu bedömas vara en fornlämning. Därför krävs det samråd med länsstyrelsen om verksamhet planeras så att lämningar med status övrig kulturhistorisk lämning kan komma att påverkas. Tabell 1. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 m från E14 RAÄ nr. Antikv. Bedömn. Typ Åre 129:1 Obestämbar Uppgift om massgrav från karolinertåget Åre 119:1 Rännbergs medeltida bytomt Övrig kulturhistorisk lämning Naturmiljö I figur 7 och 8 nedan framgår skyddsintressen i området för de planerade vägåtgärderna. Vägen ligger inom det riksintresseområde som avser rörligt friluftsliv som definieras som Fjällvärlden från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset i norr och dels inom riksintresse för friluftsliv Åredalen. Indalsälven i nordost utgör Natura 2000-område och är även riksintresseområde avseende naturvård och skyddade vattendrag. 12

13 119:1 129:1 Figur 7. Fornlämningar, sumpskogar och berörda vattendrag i området för planerade åtgärder. Figur 8. Natura 2000-områden och riksintressen i området för planerade vägåtgärder. Våtmarker och vattenmiljö Berörda vattendrag längs vägsträckan är Rullån, Brännvinsbäcken och fyra namnlösa vattendrag enligt figur 7 och 8 ovan. 13

14 Strax sydost om planerat vägområde, på ett avstånd av ca 50 m, finns en sumpskog (figur 7). Genom sumpskogen passerar vattendraget Rullån. Uppströms Rullån, strax söder om Rännberg, rinner Brännvinsbäcken ut i ån. Rullån och Brännvinsbäcken utgör en vattenförekomst (SE ) med beslutad miljökvalitetsnorm god ekologisk status 2021 och god kemisk ytvattenstatus år Statusklassning för år 2009 är att Rullån och Brännvinsbäcken har måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. Rullån och Brännvinsbäcken har problem med främmande arter och för att kunna uppnå god ekologisk status behövs stegvis kombinerade åtgärder. E14 korsar idag Rullån. Befintlig bro över Rullån visas nedan i figur 9. Figur 9. Befintlig bro över Rullån. På väster sida om E14 rinner ett vattendrag (namnlöst) från Åstjärnen. Vattendraget är idag delvis dikat längs med E14. Vattendraget rinner ut i Rullån norr om Rännberg efter att först ha passerat genom en trumma under E14. Ytterligare tre vattendrag (namnlösa) öster om Rännberg rinner ut i Rullån, varav den ena (längst i öster) först rinner genom en trumma under E14 innan den mynnar ut i ån. I samtliga benämnda vattendrag finns eller kan vandrande öring finnas. Närmsta vattenförekomst, förutom Rullån, är Indalsälven. Den berörda sträckan av Indalsälven utgör en vattenförekomst (SE ) med beslutad miljökvalitetsnorm god ekologisk status 2015 och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) år Statusklassning för år 2009 är att vattenförekomsten har god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). Indalsälven utgör även ett Natura område. 14

15 I området för planerade vägåtgärder finns en sand- och grusförekomst som utgör en utpekad grundvattenförekomst (SE ) med status och beslutad miljökvalitetsnorm god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Vägkantsflora och naturvärdesobjekt Sträckan är utpekad som artrik vägkant enligt Vägverkets inventering från En naturvärdesinventering genomfördes den 8 juli Vid inventeringen identifierades artrika vägkanter längs delar av aktuell vägsträcka. Vid dessa vägkanter påträffades några arter som finns beskriva i art-och habitatdirektivets bilaga II och IV. I samband med inventeringen identifierades även två naturvärdesobjekt med lokalisering enligt figur 10. Det objekt som är störst till ytan (naturvärdesobjekt 1) utgör en översvämningsskog med bäck (Rullån). Detta objekt bedöms enligt inventeringen ha högsta naturvärde enligt skalan för naturvärdesklassning, dvs. naturvärdesklass 1. Det andra objektet (naturvärdesobjekt 2) utgör en örtrik sumpgranskog vid bäck, där objektet bedömts tillhöra naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Figur 10. Naturvärdesobjekt som påträffades i samband med naturvärdesinventering längs med aktuell vägsträcka Generellt biotopskydd Det generella biotopskyddet enligt kapitel 7 11 i miljöbalken är främst knutet till odlingslandskapet och omfattar alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, småvatten och våtmarker inklusive öppna diken, stengärdesgårdar samt vissa åkerholmar. Man får inte bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada ett biotopskyddat objekt. Förbudet gäller dock inte byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan. Inga områden längs den aktuella sträckan bedöms omfattas av det generella biotopskyddet. 15

16 Invasiva arter Med invasiva främmande arter avses arter som under historisk tid inte har förekommit naturligt i Sverige. Dessa arter kan hota den biologiska mångfalden genom att konkurrera ut inhemska växter och djur. Inga invasiva arter har påträffats längs vägsträckan i samband med den genomförda naturvärdesinventeringen Friluftsliv och rekreation Markerna i anslutning till det planerade stigningsfältet består av åker- och skogsmark. Möjligheterna till rekreation är stora i närområdet i och med närheten till skog, fjäll och vattendrag samt olika anläggningar för rekreation. Enligt Åre kommuns skoterkarta finns inga skoterleder i närheten av aktuell vägsträcka. Duveds fiskevårdsområdesförening är verksam kring området för planerade åtgärder. Strandskydd Vid sjöar och vattendrag inom utredningsområdet råder generellt strandskydd enligt miljöbalken kapitel Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen, det vill säga inte bara på land utan även ute i vattnet. Även små bäckar, småvatten och anlagda vatten omfattas av skyddet. Strandskyddet är till för att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten Miljöbelastning E14 har i det aktuella området en årsdygnstrafik (ÅDT) på cirka 1120 fordon, varav 180 tunga fordon Buller Inför planerade vägförbättrande åtgärder har bullerberäkningar genomförts, se vidare avsnitt Luft- och markföroreningar Låga bakgrundshalter och liten trafikmängd gör att inga gränsvärden för luftföroreningar överskrids. Ingen utredning av luftföroreningar bedöms behövas i kommande planering av projektet. Den låga trafikmängden gör även att förekomst av föroreningar från vägdagvatten inte behöver utredas. Enligt länsstyrelsens databas över potentiellt eller konstaterade förorenade områden, EBHstödet, finns inga förorenade eller potentiellt förorenade områden nära vägen Naturresurser Rennäringen Området ligger inom Kalls och Handölsdalens sameby. Enligt samebyns markanvändningskarta ingår marken runt E14 i det aktuella området inte i något betesland. Aktuellt område ligger inte heller inom riksintresseområde avseende rennäringen. 16

17 Jord- och skogsbruk Jordbruk är traditionellt områdets huvudsakliga näring och i byn finns några jordbruksföretag. Åkermarken används främst för vallodling. I området bedrivs även skogsbruk Vatten som resurs Vattentäkter Inga kommunala vattentäkter eller vattenskyddsområden finns i eller kring området för planerad ombyggnation. Enskilda brunnar Fyra brunnar (kallkällor) ligger på den västra sidan av vägen vid sektion 1/700, se figur 11. Dessa brunnar försörjer 4 fastigheter med dricksvatten. I SGU:s brunnsarkiv finns uppgift om övrig brunn inom 100 meter från det nya vägområdet. Figur 11. Kallkällor väster om vägen vid sektion 1/ Risker Farligt gods E14 är anvisad väg för transport av farligt gods. Tung trafik och trafik med farligt gods ska gå på E14 och endast undantagsvis belasta det lokala trafiknätet enligt fördjupad översiktsplan för Åre samhälle. Vid en mätning från Räddningsverket utförd 1998 trafikeras E14 med ton farligt gods årligen. Troligtvis har den mängden ökat. 17

18 Översvämningar En möjlig konsekvens av klimatförändringarna är högre vattenflöden och eller periodvis högre vattenstånd. Trummor bör med utgångspunkt från detta dimensioneras för att kunna möta större vattenmängder Erosion, ras och skred Risksituationen för vägar påverkas av hur omgivande områden ser ut och hur de används. Även utformningen av ingående konstruktioner i väganläggningen påverkar riskerna. När det gäller omgivningen är topografi, jordart och påverkan av vatten de faktorer som har störst betydelse. Branta sluttningar, jordarter som silt, lera och sand samt påverkan från nederbörd och strömmande vatten kan påverka stabilitetssituationen negativt. Utformningen av vägen påverkar också risken för ras, skred och erosion. Det gäller utformning av avvattningsanläggningar såsom diken, trummor och dräneringar, erosionsskyddens utbredning och motståndskraft samt uppbyggnad av jordkonstruktioner. Topografin i omgivningen av planerad väg utgörs i huvudsak av kuperade områden med morän- och bergkullar. Planerad väg varierar från att ligga på bank i plan terräng till att gå i skärning i lutande terräng Byggnadstekniska förutsättningar Utförda geotekniska undersökningar längs aktuell sträcka visar att jordlagren främst utgörs av olika sammansättningar av silt, sand, grus och siltig/sandig/grusig morän under ett upp till ca 0,4 m mäktigt organiskt ytskikt. Undersökningarna visar vidare att befintliga jordlager generellt längs vägsträckan har mycket låg till låg relativ fasthet ned till ca 3 m under befintlig markyta. Därunder har jordlagren medelhög till hög relativ fasthet. Sammanfattningsvis råder goda geologiska förutsättningar för de planerade vägförbättrande åtgärderna längs aktuell vägsträcka. Inga utskiftningsarbeten är aktuella. Skärningsdjupet bedöms ställvis bli upp till ca 4 m och medför i huvudsak jordschakt. Bergschakt erfordras längs kortare sträckor och bedöms bli upp till ca 2 m. I de högre belägna områdena där berget ligger ytligt finns inget permanent mark- /grundvatten i jorden. Permanent grundvatten förekommer i de låglänta delarna och där jordmäktigheten är större. Ytligast grundvatten har uppmätts i undersökningspunkt SW1508G (km 1+000) där det påträffades 1,15 m under befintlig markyta. 18

19 5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Val av lokalisering De planerade åtgärderna kommer i huvudsak att ske utifrån befintlig vägsträckning. Lokaliseringen är gjord utifrån såväl ändamål och projektmål som utifrån krav i VGU (Vägar och gators utformning) Val av utformning Under samrådet och projekteringen har alternativa utformningar identifierats. De tre alternativen är: 1. Stigningsfält i Rännbergsbacken (ursprungsalternativet) 2. Ombyggnad av plan- och profilgeometrin 3. Nybyggnad av en förbifart Rännberg Samtliga alternativ redovisas på karta i figur 12 nedan. Synpunkter från berörda samrådsparter har föranlett att alternativen studerats vidare. Synpunkter har framkommit att de idag upplevda problemen med dålig sikt och tung trafik som inte tar sig upp för stigningen vintertid troligen kommer att kvarstå efter vägåtgärderna med stigningsfält och att det vid breddning blir svårt med vissa anslutande vägar. Trafikverket har tagit till sig de synpunkter som framkommit under samrådsprocessen och har ändrat utförande från stigningsfält (nr 1) till ombyggnad av plan- och profilgeometrin (nr 2). Förbifart Rännberg, nr 3, har inte utretts vidare då detta alternativ inte medför någon märkbar förändring avseende vägprofilen. Denna alternativa vägdragning innebär också stor miljöpåverkan genom intrång i ny mark där fyra vattendrag ska korsas. Det nya förslaget, Ombyggnad av plan- och profilgeometrin, innebär att E14 byggs om före backens början, vilket medför en bättre linjeföring med mjukare övergång in i backen med både förbättrad plan- och profilgeometri (figur 13). Aktuella anslutningar och parallellvägar längs aktuell vägsträcka framgår också av figur 13. I backen ses vertikalgeometrin över och vägen justeras genom hela backen, så att svackan i backen fylls upp och krönet schaktas ned. Detta medför mindre brant lutning och bättre sikt. Backen blir fortfarande brant, men lutningen kan minska från ca 6-8% till ca 4,6 5,5 % (figur 14). Genom att väglinjen flyttas enligt alternativ 2 så kommer inte Rullån att påverkas på något annat ställe än vid korsningen med E14. Den nya vägsträckan får enhetlig belagd vägbredd på ca 8 m. 19

20 2 1 3 Figur 12. Översikt linjeföring. Nr 1 visar Stigningsfält (ursprungligt förslag), nr 2 visar ombyggnad av plan och profilgeometrin, nr 3 visar förbifart Rännberg (området för nr 3 illustrerar enbart att linjen inte följer E14 och att alternativet inte är utrett i detalj). Anslutning Anslutning Parallellväg, enskild väg Ögla / Anslutning Befintliga anslutningar stängs och flyttas till ny parallellväg Figur 13. Plankarta med sektionsmarkeringar och aktuella anslutningar och parallellvägar l 20

21 5,5 % 4,6 % Figur 14. Profil över alternativet Ombyggnad av plan- och profilgeometrin. Grön linje = befintlig marknivå, från sektion 1/000 utgörs den av befintlig väg. Svart linje = ny vägprofil. Planerade åtgärder omfattar breddning av E14 genom Rännberg. Detta främjar vinterdrift och vägunderhåll. Breddningen möjliggör även trafiksäkra avkörningssträckor till anslutande vägar. Anläggande av ögla (figur 13) ökar trafiksäkerheten för anslutande trafik samtidigt som den kan användas av driften som driftvändplats. Återställningsarbeten avseende den avknoppade vägsträckan kommer att utföras i samråd med berörda markägare. Återställningsarbetena kommer övergripande att omfatta borttagande av överbyggnadsmaterial samt broar och trummor för återställande till naturmark Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Nya vägtrummor ska anläggas så att de inte utgör vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer. Vad gäller den enskilda fornlämningen RÄA 129:1 (Karolinergrav) kommer denna att beröras då aktuellt område kommer att fyllas ut. Samråd med Länsstyrelsen fortgår och innan några arbeten ska påbörjas ska en arkeologisk utredning genomföras. Karolinergraven finns utmarkerad på plankartan (201C0204). 6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Nollalternativet Bedömningen av konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder förutom normalt vägunderhåll görs. Detta skulle innebära att nuvarande problem med omkörningstillbud och att tung trafik fastnar i stigningarna kvarstår eller förvärras om trafikmängden ökar. Nollalternativet förändrar inte vägens miljöpåverkan. 21

22 6.2. Trafik och användargrupper De föreslagna åtgärderna längs aktuell vägsträcka innebär förbättrad trafiksäkerhet och tillgänglighet för biltrafiken jämfört med nollalternativet genom att stopp i stigningen undviks sikten förbättras i stigningen då siktsvackor byggs om sikten förbättras i toppen av backen då krönet sänks Prognos för trafik på E14 vid Rännberg år 2040 uppgår till 1592 ÅDT varav ca 260 tunga fordon Lokalsamhälle och regional utveckling Vägombyggnaden bedöms förbättra tillgängligheten till målpunkter för boende längs vägen och underlätta för näringslivets och turismens transporter. Två av de anslutande vägarna (sektion 1/710 och 1/750) behöver stängas och en anslutande enskild väg föreslås anläggas parallellt med E14 (se plankartor) Landskapet och staden Åtgärderna förändrar till viss del landskapsbilden. Ny mark tas i anspråk i och med att väglinjen ändras längs sträckan in till Rännberg, den s.k. Rännbergsbacken. Den nya marken som tas i anspråk utgörs i huvudsak av skogsmark Miljö och hälsa Kulturmiljö I samråd med Länsstyrelsen kan konstateras att någon arkeologisk utredning inte krävs för åtgärderna längs med sträckan kopplat till den bytomt (119:1) som är registrerad i FMIS. Vad gäller den enskilda fornlämningen RÄA 129:1 kan denna komma att beröras då utfyllnad kommer att ske i det område där fornlämningen finns registrerad. Samråd med Länsstyrelsen fortgår och innan några arbeten ska påbörjas behöver en arkeologisk utredning genomföras Naturmiljö Våtmarker och vattenmiljö Vattendragen kommer att påverkas temporärt av grumling vid byte/förlängning av trummor och anläggande av bro över Rullån. Ungefärlig placering av nya trummor framgår av figur 15. Grumling ska undvikas för att förhindra negativ påverkan på samtliga berörda vattendrag. Nya vägtrummor ska läggas så att de inte utgör vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer. Anläggande av bro och nya trummor utgör vattenverksamhet och hanteras genom anmälan eller tillståndsansökan i enlighet med miljöbalkens 11 kapitel (1998:808). 22

23 Befintlig trumma/bro Ny trumma/bro Ny dikestrumma Figur 15. Nya och befintliga bäcktrummor samt nya dikestrummor längs aktuell vägsträcka. Enskilda brunnar De kallkällor som återfinns väster om vägen kommer eventuellt att påverkas av planerade arbeten för anläggande av enskild anslutningsväg, parallell med E14. Schakt- och anläggningsarbetena kan i värsta fall medföra att kallkällorna sinar och inte längre kan försörja berörda boenden med dricksvatten. Om dricksvattenbrunnarna påverkas i sådan grad att de inte längre kommer att kunna fylla sin funktion kan det bli aktuellt att ersätta befintliga dricksvattenbrunnar med nya. Brunnarna kommer att inventeras och kontrolleras såväl innan som efter byggskedet. Vägkantsflora I samband med naturvärdesinventeringen har arter som finns beskrivna i art- och habitatdirektivs bilaga II och IV påträffats. Ansökan med avseende på dispens från artskyddsförordningen kommer därmed att upprättas. Markarbeten i vägens sidoområden skadar växtligheten, i alla fall tillfälligt. För att bibehålla fröbanken från de artrika vägkanterna längs aktuell sträcka, och därmed möjliggöra återetablering, kommer avbaningsmassor i första hand att återanvändas inom vägområdet. Övriga naturvärdesobjekt Då ny väglinje blir aktuell vid Rännbergsbackens början kommer ny mark att behöva tas i anspråk. Enligt genomförd naturvärdesinventering utgörs det nya aktuella markområdet av 23

24 höga naturvärden i form av sumpgranskog och översvämningsskog (se Figur 10). Det större objektet ligger idag inklämt mellan E14 och en skogsbilväg. De identifierade naturvärdesobjektens karaktär kommer att påverkas väsentligt längs denna del av planerad vägsträcka. Kompensationsåtgärder avseende de båda naturvärdesobjekten kommer att utföras i form av att avtäckningsmassor inkl. vegetation tas till vara från det nya vägstråket och används för att återskapa ett liknande område där den befintliga E14 passerar Rullån. Ytterligare beskrivning av naturvärdesobjekten och förslagna kompensationsåtgärder återfinns i Bilaga 1. Biotopskyddade områden Inga områden längs den aktuella sträckan bedöms omfattas av det generella biotopskyddet. Strandskyddade områden Ombyggnationen av aktuell vägsträcka kommer att medföra ett begränsat markanspråk inom strandskyddade områden, se illustrationskartor. Markanspråket kopplas till breddning av vägen och den slänt som ansluter mot omgivande mark. Åtgärderna bedöms inte komma att påverka allmänhetens tillgänglighet kring vattendragen och därmed inte strandskyddets syfte. Vidare bedöms inte livsmiljöer för växter och djur påverkas i någon större grad då god tillgång på liknande miljöer finns i omgivningarna Rekreation och friluftsliv Framkomligheten längs aktuell vägsträcka kommer tillfälligt att försämras under byggtiden. Tillgängligheten till stränder vid berörda vattendrag bedöms inte komma att påverkas Jord- och skogsbruk Den areal produktiv jordbruksmark som kommer att tas i anspråk för de vägförbättrande åtgärderna är mycket begränsad. Behov av särskilda anpassningar kopplade till intrång i jordbruksmark har inte bedömts vara aktuellt i detta projekt. Projektet bedöms inte heller innebära någon påverkan av betydelse för skogsbruk inom det aktuella området av E Miljöbelastning Buller Bullerberäkningar har utförts och resultatet från beräkningarna, se Tabell 2 nedan, visar att projektet endast medför marginellt ökade bullernivåer. Trafikverkets åtgärdsnivåer längs befintlig infrastruktur ligger på 65 dba, ekvivalent ljudnivå utomhus. Resultateten från bullerberäkningarna visar att samtliga värden understiger 65 dba och några bulleråtgärder är därmed inte aktuella i detta vägprojekt. 24

25 Tabell 2. Resultat av genomförda bullerberäkningar längs aktuell vägsträcka. Ljudnivå före vägåtgärd (nuläge) Ekvivalent ute vid fasad Ljudnivå efter vägåtgärd (prognosåret 2035) Ekvivalent ute vid fasad Sektion Fastighet Vån 1 Vån 2 Vån 1 Vån 2 1/000 RÄNNBERG 1: /030 RÄNNBERG 1: /160 RÄNNBERG 1:36 (2) /425 RÄNNBERG 1:36 (1) /460 RÄNNBERG 1:38 (1) /465 RÄNNBERG 1: /465 RÄNNBERG 1:38 (2) /500 RÄNNBERG 1: /520 RÄNNBERG 1: /545 RÄNNBERG 1: /590 RÄNNBERG 1: /620 RÄNNBERG 1: /655 RÄNNBERG 1: Luft- och markföroreningar Om föroreningar påträffas i samband med schaktningsarbetena kommer samråd att ske med Länsstyrelsen inför fortsatt arbete med de vägförbättrande åtgärderna Risker Risken för olyckor i samband med omkörningar längs vägen bedöms minska. Likaså gäller riskbilden för olyckor med farligt gods. Avvattningen utförs enligt Trafikverkets riktlinjer som tagits fram för att möta framtida klimatförändringar. De vägförbättrande åtgärderna bedöms inte göra vägen mer sårbar för eventuell översvämning samt ras och skred. Då topografin i omgivningen av planerad väg i huvudsak är kuperad och vägen delvis kommer att gå i skärning i lutande terräng är det viktigt att bäckflödena inte bryts och att trummor och andra hinder dimensioneras rätt och underhålls. Bäckar får inte läggas samman genom överledning annat än efter grundliga studier om konsekvenserna Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Ingen samhällsekonomisk bedömning (SEB) har utförts i detta projekt Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Åtgärderna av aktuell vägsträcka längs väg E14 bedöms inte ge upphov till några indirekta eller samverkande effekter och konsekvenser Påverkan under byggnadstiden 25

26 Bygghandlingen innehåller de tekniska handlingar som krävs för att man ska kunna bygga vägen. Innan produktionen startar informeras alltid de berörda. Entreprenaden kan starta när vägplanen har fastställts och vunnit laga kraft. Byggskedet i ett vägprojekt innebär en rad åtgärder och arbetsmoment som kan generera störningar för den enskilde och att skador uppstår på miljön. Även om påverkan i många fall är begränsad i tiden kan den ofta vara tillräckligt stor för att särskilda försiktighetsåtgärder ska vara motiverade. För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (TDOK 2012:1039 och TDOK 2012:93). I dokumentet 2012:93 regleras entreprenörens miljöarbete, kemiska produkter och andra material samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner Trafikföring under byggnadstiden Arbetet kan komma att innebära inskränkningar i framkomligheten i anslutning till vägplaneområdet. Under byggtiden kommer väg E14 att vara öppen för allmän trafik. Inskränkningar i hastighet, tillfälliga väganordningar, med till exempel signalreglering för stopp och trafik i ett körfält, kan bli aktuella under byggskedet. I byggskedet upprättas trafikanordningsplaner och arbetsmiljöplaner av entreprenören. Information till närboende och allmänhet ska ske i god tid innan arbetet påbörjas. Byggtiden innebär störningar för trafiken och boende, såsom sämre framkomlighet, buller och damning. Vägen kommer hållas öppen under byggtiden. För de boende längs aktuell vägsträcka finns ingen alternativ väg till E14 att färdas på och för dem kommer problemen med framkomlighet och störningar att vara betydande under en period Miljöpåverkan under byggnadstiden De kulturlämningar som ligger nära vägen ska märkas ut inför byggskedet. Om tidigare ej kända fornlämningar, eller misstanke om sådana, upptäcks ska kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Om något tidigare känt eller nyupptäckt förorenat område berörs av arbeten i mark ska uppmärksamhet riktas mot förändringar av lukt och/eller utseendet på marken. Om förändringar upptäcks ska tillsynsmyndigheten tillkallas. Det kan även bli aktuellt med undersökning av marken ifall tillsynsmyndigheten anser det befogat. Tillfälliga störningar för rennäringen kan uppstå under byggtiden varför kontinuerlig information till samebyarna är viktig. Nedanstående tabell (tabell 3) redovisar några av de skyddsåtgärder som ska finnas med i entreprenörens kontrollprogram vid byggstart. 26

27 Tabell 3. Skyddsåtgärder under byggtiden. Risk eller olägenhet Nakna jordslänter Påverkan på vägkantsfloran Invasiva arter Grumling av bäckar Skador på vattenlevande organismer Skador på fornlämningar Påverkan på befintliga ledningar Rennäringen, störningar Masshantering och upplag Vibrationer Buller Luftföroreningar Skyddsåtgärder under byggnadstiden Snabb återetablering av vegetation i slänter och diken genom att befintligt vegetationstäcke återförs. Värdefulla växtlokaler och fridlysta växter ska märkas ut inför byggskedet och växter ska om möjligt flyttas. Befintligt vegetationstäcke återförs så snart som möjligt på samma plats som den har varit på. Inga för området främmande växter får inplanteras eller insås i vägslänterna. Befintligt vegetationstäcke borttransporteras från slänt och dike till lämplig plats utanför vägområdet. Detta för att undvika spridning av dessa arter. Trumåtgärder ska företrädesvis genomföras vid lågt flöde. Åtgärderna ska inte genomföras under öringens vandringsoch lekperiod 1 sept- 30 okt. Åtgärder mot spridning av kräftpest ska vidtas. Vägnära fornlämningar ska markeras med snitslar på trästolpar. Ledningsägaren skall underrättas om att arbetena startar och ledningsägarens rekommendationer för skydd av ledningen skall följas. Samråd ska kontinuerligt ske med Kall och Handölsdalens samebyar. Upplag ska placeras på behörigt avstånd från naturliga vattendrag, våtmarker och fornlämningar för att undvika att eroderat material orsakar grumling i vattnet eller på annat sätt påverkar miljön negativt. Tillstånd för tillfälliga upplag söks hos länsstyrelsen och kommunen. Vibrationsmätning kommer innan byggskedet att genomföras i vissa fastigheter läng vägsträckan. Krav på gränsvärden för buller. Arbetstider regleras. Informationskrav vid särskild bullrig verksamhet typ sprängning. Krav på dammbindning. Krav på utsläppsnivåer för skadliga ämnen från fordon och arbetsmaskiner 27

28 7. Samlad bedömning Nedanstående tabell (tabell 4) är en kort sammanfattning av den påverkan som ombyggnaden och förstärkningen av vägen kommer att medföra. Tabell 4. Sammanställning miljökonsekvenser. Objekt Nollalternativet (befintliga förhållanden) Ombyggnadsalternativet Riksintressen Ingen påverkan Ingen påverkan Naturmiljö Ingen påverkan Betydande påverkan genom borttagning/flytt av skyddsvärda växter och ianspråktagande av ny mark Vatten Ingen påverkan Liten och temporär påverkan i samband med trumbyten Kulturmiljö Ingen påverkan Ingen påverkan, förutsatt att utredningsschakt avseende Karolinergrav inte påvisar några fornlämningar Friluftsliv Ingen påverkan En bättre vägstandard gynnar friluftslivet i regionen Buller Inga höga bullernivåer Inga höga bullernivåer Trafiksäkerhet Fortsatt dålig trafiksäkerhetsstandard Trafiksäkerheten höjs Rennäringen Ingen påverkan Ingen påverkan Naturresurser Ingen påverkan Liten påverkan genom de kallkällor som ligger vid planerad tillkommande enskild väg Påverkan under byggnadstiden Ingen påverkan Störningar på boendemiljön under en begränsad tidsperiod 7.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Det övergripande målet för transportpolitiken i Sverige är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Den övergripande målsättningen är indelad i två delmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål, som tillsammans utgör det övergripande målet, se Figur

29 Figur 16. De transportpolitiska målen. Hänsynsmålet Säkerhet, miljö och hälsa, syftar bland annat till att miljökvalitetsmålen ska uppfyllas, att klimatpåverkan ska begränsas genom att minska volymen fossila bränslen och genom energieffektivisering. Hänsynsmålet syftar även till att antalet omkomna inom vägtransportområdet ska halveras och antalet allvarligt skadade ska minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Funktionsmålet handlar om att transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till att göra det mer tillgängligt och användbart, samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Målet säger också att transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga att likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Funktionsmålet anses uppfyllt då åtgärderna gör att tillgängligheten och användbarheten ökar Restid/Komfort Restiden kommer att minska även om väglängden blir den samma. Hastigheten på vägen kommer att öka och därmed minskar restiden. Trafikkomforten blir betydligt bättre då vägen får en jämnare yta utan skador på beläggningen Framkomlighet Framkomligheten kommer att förbättras med det nya vägförslaget då sikten förbättras och stopp i stigning förebyggs Kapacitet Projektet bedöms i sig inte medföra någon höjning av trafikflödet. Enligt generell prognos väntas trafikflödet öka från 1120 fordon (2014) till 1592 fordon år Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten kommer att öka i och med ombyggnaden då risken för stillastående fordon minskar. Vad gäller risken för avkörning, främst avseende tunga fordon, bedöms även den komma att minska då planerade åtgärder innefattar att lutningarna ändras Trafikantupplevelser och trafikservice Några nya trafikantupplevelser har inte tillkommit då man till övervägande del följer den gamla vägens sträckning. 29

30 7.7. Överensstämmelser med planer Vägförslaget kommer inte att beröra några detaljplaner. Vägprojektet ligger i linje med den kommunala översiktsplanens intentioner. 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 8.1. Planens överrensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer I miljöbalkens andra kapitel redovisas de allmänna hänsynsreglerna som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Tillåtlighetsprövning är inte aktuellt i detta projekt. Nedan redovisas en kort bedömning av hur relevanta hänsynsregler tillämpas i projektet. Tillämpning och bevisbörda 1 Trafikverket ska vid sin prövning av vägplanen visa vilka förpliktelser som tagits med hänvisning till de allmänna hänsynsreglerna. Hänsynsregler 2 Förutom den befintliga kunskap som hämtats från kommunen, länsstyrelsen m.fl. har ny kunskap framkommit vid fältbesök. Projekteringen har utförts av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. 3 De åtgärder som ska vidtas i den fortsatta hanteringen av projektet redovisas under rubriken 10 Fortsatt arbete. 4 De kemiska produkter som bedöms vara minst farliga för människors hälsa eller miljön kommer att väljas. 5 vägplanen ger en första handledning för det fortsatta arbetet i bygghandling och byggande genom att ge förslag på material och uppskatta materialåtgång. Schaktade massor eftersträvas att användas i projektet. I överbyggnaden kommer i första hand bergkross att användas. Val av plats 6 Den mest lämpliga åtgärden är förbättring av vägen i befintligt läge. Någon helt ny lokalisering av vägen är inte aktuell. 30

31 Rimlighetsavvägning 7 Prövningen av vägplanen med ingående miljöbeskrivning kan sägas vara en rimlighetsavvägning. Ansvar för skadad miljö 8 Förslag till åtgärder som ska avhjälpa och motverka att skada och olägenheter uppkommer redovisas i denna beskrivning. Om skador eller olägenheter ändå uppstår, ansvarar Trafikverket för att avhjälpa eller ersätta dessa, i enlighet med lagstiftningen Miljökvalitetsnormer Utomhusluft Enligt miljöbalken 5 kap. ska miljökvalitetsnormer gällande luftmiljö enligt SFS 2001:527 iakttas vid planläggning. De ämnen som regleras är kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, bly, kadmium, nickel och bens(a)pyren. De flesta normerna är så kallade gränsvärdesnormer som ska följas, medan några är så kallade målsättningsnormer som ska eftersträvas. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna, i samverkan med andra kommuner eller på egen hand, och att tillhandahålla aktuell information om föroreningsnivåerna. Bakgrundsnivåerna i planområdet är låga och den planerade vägombyggnaden bedöms inte påverka luftkvaliteten varken positivt eller negativt. Omgivningsbuller Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är en slags målsättningsnorm: Det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. I mindre och medelstora kommuner dit Åre kommun hör (under invånare) ska strävan vara att begränsa buller. Detta styrs bland annat av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och reglerna om egenkontroll, tillsyn och prövning. Regler om att begränsa buller finns också i annan lagstiftning. Även små och medelstora kommuner omfattas dock av bullernormen i de områden som störs av buller från större vägar (över 3 miljoner fordon/år) större järnvägar ( tåg/år) samt större civila flygplatser (över flygrörelser/år) Bullerutredning är genomförd avseende aktuella vägåtgärder och resultaten påvisar att den planerade vägombyggnaden inte bedöms påverka bullersituationen i området. Utredningen föranleder inga bulleråtgärder. Vattenförekomster Miljökvalitetsnormerna för vatten uttrycker den kvalitet ett vatten ska ha vid en viss tidpunkt. Rullån och Brännvinsbäcken utgör en vattenförekomst (SE ) med beslutad miljökvalitetsnorm god ekologisk status 2021 och god kemisk ytvattenstatus år Statusklassning för år 2009 är att Rullån och Brännvinsbäcken har måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. 31

32 Närmsta vattenförekomst, förutom Rullån, är Indalsälven. Den berörda sträckan av Indalsälven utgör en vattenförekomst (SE ) med beslutad miljökvalitetsnorm god ekologisk status 2015 och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) år Statusklassning för år 2009 är att vattenförekomsten har god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). I området för planerade vägåtgärder finns även en grundvattenförekomst (SE ) med status och beslutad miljökvalitetsnorm god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Planerade vägförbättrande åtgärder av väg E14 bedöms inte med förebyggande skyddsåtgärder innebära påverkan på miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna Natura 2000-områden och andra riksintressen Natura 2000-områden och områden av riksintresse redovisas på karta i figur 6. Väg E14 ligger i närheten av Indalsälven som är både Natura 2000-område med skydd enligt art- och habitatdirektivet SCI/SAC (objekt SE ) och riksintresse för naturvård enligt miljöbalken 3 kap. 6 (objekt NRO23036). Hela Åre samhälle ligger inom riksintresse för friluftsliv (miljöbalken 3 kap. 6 ) Jämtlands län F7/Åredalen. Riksintresset omfattar ett stort område med bland annat Åredalen, Renfjället-Ottfället, Vålådalen, Bunnerfjällen, Ånnsjön och Sylarna-Helags. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse, fysisk aktivitet och avkoppling. Områden av riksintresse har stora friluftsvärden på grund av särskilda naturoch kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. E14 och järnvägen (Mittbanan) är av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap Markanspråk och pågående markanvändning 9.1. Vägområde för allmän väg med vägrätt På plankartorna framgår befintligt och nytt vägområde. Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs en fastställd, vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att utnyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Kantremsan behövs för att underlätta framtida drift och underhåll av vägen. Bredden på kantremsan beror av markslag. För skogsmark uppgår bredden på kantremsan till 2 m. I skogsmark bidrar kantremsan till bättre säkerhet då sikten gynnas och tillika torkar vägytan snabbare och mindre löv, barr och grenar hamnar på den. Vad gäller tomtmark och åkermark/övrig mark uppgår bredden på kantremsan till 0,5 respektive 0 m. 32

33 I vägområdet ingår även det utrymme som krävs för vägens säkerhetszon. Bredden på säkerhetszonen längs aktuell vägsträcka uppgår till 6 m. Med säkerhetszon menas det område utanför stödremsan vid sidan om vägbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. I det fall säkerhetszonen är bredare än utrymmet för vägen med dess väganordningar samt kantremsa går vägplanens vägområdesgräns vid gränsen för säkerhetszonen och ingen extra kantremsa läggs till. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i sakägarförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Tillkommande vägområdet för allmän väg med vägrätt enligt denna vägplan omfattar mark till en yta av ca m 2, se tabell 5 nedan. I samma tabell framgår vilka markslag som berörs för det tillkommande vägområdet. Tabell 5. Markslag och typ av vägrätt avseende nytt vägområde. Typ av vägrätt Skogsmark Tomtmark [m 2 ] [m 2 ] Öppen mark [m 2 ] Åker [m 2 ] Totalt [m 2 ] Vägrätt Inskränkt vägrätt Tillfällig nyttjanderätt Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från den dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättning avgörs i domstol Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Inskränkt vägrätt utgör en del av vägområdet men där vägrätten har inskränkts. Inskränkt vägrätt innebär att väghållaren inte får full rätt att bestämma över användningen av marken eller utrymmet samt att tillgodogöra sig material och andra tillgångar ur marken eller utrymmet. Denna rätt tillfaller annars väghållaren. I vägplanen redovisas områden med inskränkt vägrätt omfattande totalt ca 330 m 2. Vilka fastigheter som berörs framgår av sakägarförteckningen. Dessa områden är avsedda för rensning av utloppsdiken från vägtrummor. Rensningen är nödvändig för att inte vatten skall stoppas upp mot vägbanken Område med tillfällig nyttjanderätt Tillfällig nyttjanderätt gäller de ytor som kan erfordras utöver vägområdet för transportvägar, upplag med mera under byggtiden. I vägplanen föreslås att ca 3300 m 2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden har markerats med raster på planritningarna. Områdena utgörs i huvudsak av 33

34 mark i anslutning till vattendrag där det behövs plats för maskiner och material i samband med byte av större trummor samt vid rensning av in- och utloppsdiken från trummor. Etableringsytor kommer att anläggas längs sektionerna 0/660 0/720 och 1/503 1/530. Aktuella markslag för tilltänkta etableringsytor enligt sektionerna ovan utgörs av öppen mark. Den första ytan är en gammal täkt och motsvarar ca 2100 m 2, den andra ytan är på ca 550 m 2. Väg till och genom dessa etableringsytor skall vara framkomliga under hela byggtiden. Nyttjanderätten ska gälla under hela byggnadstiden. Marken kommer att återställas innan den återlämnas Område för enskild väg Områden för enskild väg fastställs inte i vägplanen. Förändringar av det enskilda vägnätet hanteras via ersättningsförhandlingar samt av lantmäterimyndigheten när väghållningsmyndigheten söker förrättning enligt anläggningslagen. 10. Fortsatt arbete Dispenser och tillstånd Under vägplanens framtagande har behov av dispenser och tillstånd identifierats enligt nedan. Ytterligare tillstånd/anmälningar kan komma att identifieras i senare skeden. Listan ska således inte betraktas som heltäckande. Vägtrummor kommer att förlängas eller bro anläggas över ett flertal bäckar och vattendrag längs den aktuella vägsträckan. Vattenverksamhet hanteras i enlighet med 11 kapitlet i miljöbalken (1998:808) och är enligt huvudregeln tillståndspliktig. Om medelvattenföringen i vattendraget uppgår till högst 1 kubikmeter per sekund och om den bottenyta som verksamheten omfattar är högst 500 kvadratmeter är verksamheten istället anmälningspliktig. Undantag från tillståndsplikten regleras enligt förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet. Ansökan om artskyddsdispens kommer att upprättas med avseende på de skyddsvärda arter som påträffats i samband med genomförd naturvärdesinventering längs med aktuell vägsträcka. En arkeologisk utredning kommer att genomföras med avseende på förekomst av eventuell Karolinergrav inom planerat vägområde. Om tidigare ej kända fasta fornlämningar kan komma att påverkas av projektet, ska detta omedelbart anmälas till tillsynsmyndigheten. Täkter och uppläggning av massor samt eventuella andra följdverksamheter av projektet kan kräva anmälan eller samråd enligt miljöbalken. Detta sköts av entreprenören. Om förorenade massor påträffas ska de anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 10 kap 11 miljöbalken. 34

35 Dispens genom fastställd vägplan Vattendrag längs den aktuella vägsträckan är strandskyddade i enlighet med miljöbalkens sjunde kapitel. Det krävs dispens för att anlägga, gräva, eller bygga inom strandskyddat område. Ingen särskild ansökan om dispens från strandskyddet behövs om motiven i vägplanen bedöms som tillräckligt starka samt om eventuella skyddsåtgärder har övervägts. Då ges dispens från strandskyddet när vägplanen fastställs. Kontroll och uppföljning Den miljöhänsyn och föreslagna skyddsåtgärder som tas upp i denna vägplan överförs till projektets bygghandling via en checklista miljö som tas fram för att säkerställa att åtgärder förs vidare till bygghandling och byggskede. Tillsammans med Trafikverkets generella och objektspecifika miljökrav utgör de miljökraven som ställs i projektet. Uppföljning av dessa krav sker genom entreprenörens egenkontroll, på byggmöten samt vid slutbesiktning. En noggrannare inventering av enskilda vattentäkter ska ske under bygghandlingsskedet, så att planerade åtgärder ej påverkar vattentillgångar eller vattenkvalitet negativt. Provtagning i eventuella brunnar ska ske innan arbeten påbörjas och efter ombyggnad. Påverkan på vatten ska förebyggas. Om arbetena medför försämrad vattenkvalitet ska detta åtgärdas. Hanteringen kommer att följa Trafikverkets publikation 2006:123 Dricksvattenbrunnar hantering av mindre vattentäkter utmed vägar. 11. Genomförande och finansiering Formell hantering Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen. Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning. Vägplan och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. 35

36 Hur järnvägsplaner och vägplaner ska kungöras för granskning och fastställelse regleras i 2 kap lag (1995:1649) om byggande av järnväg respektive väglagen (1971:948). Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om det behövs samt eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor. När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen. På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda mark tillfälligt så fort vägplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske. Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen. Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen Genomförande Trafikverket är ansvarig för såväl planeringen som genomförandet och handläggandet av marklösenfrågor, detaljprojektering och byggande, inklusive upphandling av olika konsulter och entreprenörer. Formell handläggning av vägplanen kommer att ske under våren Under förutsättning att vägplanen vinner laga kraft är ombyggnationen planerad att starta våren Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. 36

37 Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. När vägplanen vunnit laga kraft ger den vägbyggaren rätt att ta mark i anspråk med vägrätt enligt 30 väglagen (1971:948). Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet. Mark i närheten av vägen, som har avsatts för tillfälliga behov i samband med byggandet av vägen, får tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt enligt 35 samma lag. Markanspråk redovisas på plankartorna. Fastighetsägare och arealer redovisas i fastighetsförteckningen Finansiering Vägförslaget finansieras dels med medel från investeringsåtgärder i Nationell plan för transportsystem, dels med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden i projektet Funktionella Mittstråket. Den kalkylerade totalkostnaden för detta vägprojekt uppgår till cirka 40 Mkr enligt 2016 års prisnivå. 12. Underlagsmaterial och källor Muntliga källor Örjan Norum, Åre kommun Olle Hörfors, Länsstyrelsen Jämtlands län Tryckta källor Banverket 2009: Järnvägen i samhällsplaneringen Länsstyrelsen i Västernorrlands län 2010: Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Länsstyrelsen Jämtlands län 2010: Länstransportplan , samt för Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län 2013: Översvämning utifrån ett förändrat klimat Länsstyrelsen i Jämtlands län 2013: Ras och skred utifrån ett förändrat klimat Riksantikvarieämbetet 2014: Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning, version 4.1. Åre kommun 1989: Översiktsplan Åredalen Åre kommun 1991: Översiktsplan 37

38 Åre kommun 2005: Fördjupad översiktsplan för Åre samhälle. Websidor och databaser Funktionella Mittstråket: Geodataportalen: Länsstyrelsens GIS-data: NVDB: Riksantikvarieämbetet FMIS: VISS, Indalsälven: VISS, Rullån: Sveriges fiskevattenägareförbund: Vägtrafikflödeskartan Åre kommun: Åre kommuns skoterkarta: Åre på Wikipedia: 38

39

40 Trafikverket, Box 388, Östersund. Besöksadress: Kyrkgatan 43, Östersund Telefon: , Texttelefon: