Lärarhandledning. Historieskrivarna. åk 4 5

Transkript

1 Lärarhandledning Historieskrivarna åk 4 5

2

3 Historieskrivarna redaktörens assistent behöver hjälp Välkommen till Historieskrivarna. Materialet har tagits fram av Stiftelsen Berättarministeriet i samarbete med Hallwylska museet. Avsikten är att ge dig som arbetar med elever i årskurs 4 5 stöd i undervisningen för att på ett kreativt och lustfyllt sätt stärka elevernas språkförmåga. Programmet är ämnesövergripande och svarar mot läroplanens mål både i svenska och historia. Under programmet Redaktör Schwartz bokutgivning bekantade sig eleverna med Redaktör Schwartz och assistenten Nilla. I programmet Historieskrivarna hör Nilla av sig till eleverna och frågar efter deras hjälp. Hon har hittat en gammal väska fylld med föremål hon inte känner igen och undrar om eleverna kan hjälpa till att undersöka föremålen närmare. Eleverna får resonera, reflektera och dra egna slutsatser. Genom hela programmet får eleverna en inblick i hur människorna levde på Hallwylska palatset under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Dessutom leder föremålen till Nillas egen livsberättelse, vilket uppmuntrar till värderingssamtal i klassrummet. Berättarministeriet Berättarministeriet driver utbildningscenter för barn och unga mellan 8 och 18 år. Syftet med verksamheten är att på ett lustfyllt och kreativt sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet. Berättarministeriet är en icke-vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse som drivs i samverkan mellan den privata, den offentliga och den ideella sektorn. Hallwylska museet Hallwylska museet är ett privatpalats från sekelskiftet 1900, som ger inblick i såväl palatsets som familjen von Hallwyls historia. Museet innehåller stora samlingar av konst, porslin och antika möbler, men grundaren Wilhelmina von Hallwyl var också noga med att bevara vardagliga föremål, såsom köksredskap och hygien- och städartiklar. Hallwylska museet är beläget på Hamngatan 4, mitt emot Berzelii park, ett stenkast från Dramaten.

4 Lärarhandledning 5 7 lektioner Handledningen är ett stöd för din planering av den undervisning som sker i klassrummet. Övningarna bör givetvis anpassas till de arbetssätt och arbetsformer som utvecklar eleverna på bästa sätt. Du kan bäst avgöra detta och utgå från erfarenheter av den egna undervisningen. Tidsåtgången är en rekommendation som kan anpassas efter eleverna och lektionernas längd. Historieskrivarna syftar till att öka elevernas nyfikenhet på historia, informationssökning, källkritik och till att utveckla språket. Metodmaterialet kan appliceras på andra föremål och på så sätt kopplas till fler ämnen i undervisningen. Programmet består av 5 7 undervisningstillfällen. Materialet består av: Lärarhandledning med brev från Nilla Elevmaterial Foton på tidsenliga föremål och 1 film Upplägg: Klassen ska tidigare ha genomfört programmet Redaktör Schwartz bokutgivning hos Berättarministeriet. 1. Första undervisningstillfället i klassrummet introduceras med högläsning av brev 1 från Nilla. Eleverna får i uppgift att leta spår i brevet och undersöka föremålen som finns på fotona. Vilken tid? Vilket årtal? Vilken plats? Kan det vara Hallwylska museet? Går det läsa vad som står i dagboken? 2. Under det andra undervisningstillfället i klassrummet skriver eleverna med din hjälp ett brev till Nilla för att berätta vad de kommit fram till när de undersökt bilderna närmare. 3. Klassen får brev 2 och läser igenom det inför besöket på Berättarministeriet. På Berättarministeriet får eleverna se en film från Hallwylska museet där museet berättar att de tagit emot elevernas material från Nilla. Filmen berättar också om Wilhelmina von Hallwyl och hur livet i palatset präglades av det ständiga katalogiseringsarbetet. Därefter får eleverna själva prova katalogisering genom att undersöka och skriva om föremålen som Nilla hittat. 4. Klassen får en filmhälsning i klassrummet. I filmen berättar Hallwylska museet om hur föremålen användes och människornas levnadsförhållanden. Eleverna skriver sedan ett brev till Nilla för att berätta vad de fått reda på. 5. Lektionen inleds med högläsning av brev 3 från Nilla som tackar för klassens ovärderliga insats. Lektionen avslutas med gemensamt samtal och reflektion. Efter programmet kan klassen eventuellt besöka Hallwylska museet. Exakta datum för besök på Berättarministeriet (lektionstillfälle 3) och besöket på Hallwylska museet hittar du i din bokningsbekräftelse.

5 Undervisningsmaterial Brev 1, 2, 3 och bilderna på föremålen, samt USB-sticka med film nr 2 får du skickat till klassrummet. Under programmet Historieskrivarna kommer eleverna att undersöka reproduktioner av tidsenliga föremål från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal. Föremålen finns omnämnda i Hallwylska museets källor. Föremål Dagbok Den fiktiva dagboken bygger på ett arbetsintyg utfärdat av Wilhelmina von Hallwyl för Ida Carlsson som arbetade som jungfru. Buddhalampa Gavs som present till tjänstefolket av Wilhelmina von Hallwyl och hennes familj. Detta berättas av kokerskan Mamsell Klason i en intervju. Akvarell Kopia av originalmålning av M.Liljegral som än i dag hänger i husan Annas rum på Hallwylska museet. Fjäderpenna Digitalt material På Hallwylska museets hemsida finns ett rikt utbud av material om du vill använda digitala verktyg i undervisningen. Via länkarna nedan kan du titta närmare på hur du kan göra arbetet med Historieskrivarna än mer spännande för eleverna. Läs, lyssna och titta närmare på huset och tjänstefolket Läs mer om herrskap och tjänstefolk i fakta och fiktion Läs mer om huset på Hamngatan 4 Läs mer om familjen Hallwyl

6 Lektion 1: Nilla behöver hjälp Lärarlett textsamtal Eleverna lyssnar till uppläsningen av brev 1 från Redaktör Schwartz assistent Nilla. I brevet berättar Nilla hur hon kommit i kontakt med föremålen och ber om elevernas hjälp att undersöka dem närmare. Använd brevet och de bifogade bilderna som utgångspunkt för samtal i klassrummet. Tillsammans sammanfattar klassen uppdraget. Vad tror ni Nilla kommer att berätta? Varför tror ni att Nilla skickat ett brev till oss? Fråga eleverna var de tror föremålen på bilderna kan komma ifrån. Läs texten i dagboken. Se bifogat utdrag. Skriv upp alla förslag och uppmuntra eleverna att använda sin fantasi. Hjälp till med stödjande frågor: Vad har föremålen använts till? Vad föreställer tavlan? Vad har föremålen med Nillas mormorsmor Ida att göra? Hur har de hamnat på hennes vind i Hjo? Vilken tid? Vilket årtal? Vilken plats? Kan det ha något med palatset och Hamngatan att göra? Hallwylska museet? I så fall, vad gjorde Ida där? Med hjälp av en tankekarta på tavlan kan du lista centrala delar i texten och det som eleverna uppmärksammar under och efter högläsningen. Tankekartan blir ett viktigt läromedel för eleverna. Skriv upp frågor, ord och begrepp som eleverna uppmärksammar och låt dem återge händelser från brevet. Tänk på att leda in eleverna på att föremålen kan ha en koppling till Hallwylska palatset i Stockholm. Ni kan exempelvis googla på Hamngatan och palats. Uppmuntra eleverna att ta egna anteckningar utifrån den gemensamma tankekartan. Berätta avslutningsvis för eleverna att ni under nästa lektionstillfälle kommer att skriva ett brev till Nilla och berätta vad ni kommit fram till. På nästa sida finns utdrag ur dagboken och brev 1. Längst bak i lärarhandledningen kan du läsa mer om Hallwylska museet om du vill förbereda dig inför lektionen. Tidsåtgång: ca 60 min Material: Brev 1 och text från dagboken.

7 Utdrag ur dagboken Nedan följer det första stycket från dagboken. Läs stycket högt för eleverna medan ni tittar på fotot av dagboken. Nu har jag äntligen en ny dagbok. I morse vaknade jag långt innan Anna kom för att väcka mig. Hela palatset verkade sova. Det kändes som om det bara var jag som var vaken, för det var alldeles tyst i baktrappan utanför min dörr. Jag tror att jag vaknade extra tidigt för att jag känner mig jäktad över allt som ska göras så här innan jul Det är ju bara två dagar kvar till julafton. Det är så mycket med att få allt i ordning inför julafton. Jag är också lite spänd förstås, för vi tjänare brukar ha trevligt på julaftonskvällen när vi fått lov att dra oss tillbaka. Det var skönt ändå att vakna tidigt och att jag kunde ligga och dra mig en stund innan det var dags att sätta igång med dagens sysslor Jag vill aldrig mer försova mig. En gång har det hänt, men det får inte hända igen. Den gången jag försov mig blev Mamsell riktigt arg på mig och sa att det fick jag gärna göra bara jag talade om det på kvällen innan I går slutade jag klockan nio och jag gick till mitt rum direkt och somnade så fort jag lagt huvudet på kudden. Fortsättningen av dagboken följer här nedan och det kan du läsa som förberedelse inför lektionen om du vill. Jag kom ner till köket före Anna. Det första jag gjorde var att tända i spisen. Hellberg, gårdskarln, hade som tur var burit in veden. Anna kom ner i köket medan jag fyllde på vatten i systemet. Jag tycker mycket om Anna. Anna är alltid snäll och vänlig fastän hon har mycket att stå i eftersom hon är husa här i palatset. Anna berättade att hon på förmiddagen skulle gå till Oscar Bergs konditori för att hämta smörtårtan. Herrskapet ska alltid ha en smörtårta till jul, utan smörtårta blir det ingen jul säger de. Vi satt ned runt bordet i köket och drack kaffe tillsammans i alla fall, innan det var dags att sätta igång. Det blir mycket mat för Mamsell att laga och jag hjälper henne. Mamsell berättade att Johansson och drängen ska komma med köttet från Ericslund. Mamsell ska göra syltor, aladåber, leverpastejer och så korv förstås. Vi ska göra grevens rökta medvurst. Det är ett recept från Schweiz som greven inte kan vara utan på julen. Men mitt i allt prat om julmaten så kom Mamsell på att hon glömt de ryska ärtorna. De ryska ärtorna är en alldeles speciell sorts ärtor, de är små och mjälla och smakar mycket gott. Mamsell sa till mig att jag genast skulle gå ut för att införskaffa ärtorna. När jag var på väg över gården kom Bergquist farande i auton och var nära att köra på mig. Jag var glad att jag kom undan med korsetten i behåll När jag väl kommit ut på Hamngatan fick jag faktiskt stå en stund på trottoaren för att hämta mig. Wahlström, portvaken, stod som vanligt och vaktade utanför porten. Han undrade hur det var med mig. Jag kunde inte låta bli att berätta om att jag nästan blivit överkörd när Berquist kommit farande med auton. Wahlström skrattade bara och sa att han tror att det kommer att ske en olycka en vacker dag. Wahlström sa att Bergquist kanske inte lyckas få stopp på auton utan rätt som det är så brakar han väl in i Berzelii park mittemot palatset. När jag var på väg tillbaka till palatset med de ryska ärtorna mötte jag Anna som kom från Oscar Bergs med smörtårtan. Anna berättade att biträdet på Oscar Bergs sagt att de har flera tusen beställningar på smörtårtor nu till jul. Jag hinner nog inte skriva mer förrän efter jul. Jag hoppas att jag och Mamsell kan gå ut på en söndagspromenad på Djurgården när vi har någon timme ledig.

8 Brev 1 Hej barn! Tack för ert senaste besök på Berättarministeriets bokförlag! Jag vet inte om ni kommer ihåg mig? Jag heter Nilla och jobbar som redaktör N. Schwartz assistent. Det är alltså jag som jobbar närmast redaktören och hjälper till med att exempelvis koka kaffe, trycka böcker och publicera innehåll på bokförlagets hemsida. Jag skriver till er för att be om er hjälp. Just nu är jag i staden Hjo. Alltså inte jo utan Hjo, som stavas H-J-O. Jag kom nämligen att tänka på er klass i dag när jag rensade på vinden i ett gammalt trähus som ligger här och som numera tillhör min åldrande mor. Ni anar inte hur mycket spännande saker det finns här på vinden. De flesta måste ha tillhört min mormorsmor Ida som växte upp i det här huset När jag var uppe på vinden snubblade jag nästan över en stor väska. Jag blev nyfiken och öppnade den. I väskan, inlindat i tyg, låg det flera gamla föremål som jag aldrig tidigare sett. Jag hittade bland annat en gammal dagbok som måste ha tillhört Ida! Jag hittade en liten lapp i väskan också. Det stod Hamngatan, Stockholm. Vad kan det betyda? Vad har då allt detta med er att göra undrar ni kanske. Jo, förstår ni, redaktören pratar alltid om er fantastiska fantasi. Därför undrar jag om ni vill hjälpa mig. Var tror ni att föremålen kommer ifrån? Kan de berätta något om min mormorsmor Ida? Jag vet så lite om henne! Det var länge sedan Ida levde och jag skulle gärna vilja veta mer. Vem var hon egentligen? Vad jobbade hon med? Varför hade hon de här föremålen? Jag vet inte! Vad tror ni? Kan ni inte hjälpa mig och försöka ta reda på mer? Jag skickar bilder på föremålen. Jag tackar på förhand och ger var och en av er en stor kram. Hoppas jag hör ifrån er snart! Gunilla (Nilla) Forsberg

9 Lektion 2: Var kommer föremålen ifrån? Samtala i grupp och skriva brev Återkoppla till arbetet under den tidigare lektionen för att aktivera elevernas förkunskaper. Använd gärna tankekartan. Du kan läsa brevet från Nilla och tyda bilderna som är bifogade igen. Uppmuntra dem att ställa följdfrågor, ge förslag på formuleringar, ordval och egna reflektioner. Börja sedan skriva ett brev till Nilla. Eleverna kan skriva individuellt eller så skriver ni ett gemensamt brev. Avsluta lektionen med att berätta för eleverna att du kommer att skicka breven eller brevet till Nilla och Berättarministeriet. Tips på frågor för att skriva brevet: Tror ni föremålen är gamla eller nya? Var tror ni föremålen kommer ifrån? Tror ni föremålen har färdats en lång väg? Vilka ledtrådar har ni uppmärksammat? Kan vi koppla ledtrådarna till en speciell plats? Tidsåtgång: ca 60 min

10 Brev 2 Hej barn! Fantastiskt att ni ville hjälpa mig. Redaktör N. Schwartz hade verkligen rätt. Vilken fantasi ni har! Vilka problemlösare ni är! Jag tror bestämt att ni är något på spåren. Tänk om det kan ha att göra med Hallwylska palatset Jag har en idé om hur vi ska gå vidare och hoppas på er fortsatta hjälp. Jag bjuder därför in er till Berättarministeriet igen. Vill ni komma? Jag kan meddela medarbetarna på bokförlaget och skicka alla föremålen dit. Vi hörs snart igen! Gunilla (Nilla) Forsberg

11 Lektion 3: Besök på Berättarministeriet Förbered klassen inför besöket genom läsa brev 2. Bokförlaget har fått höra om klassens insats för att hjälpa Nilla och nu vill medarbetarna bjuda in eleverna till bokförlaget. Du berättar att du efter att ha läst brev 2 har ringt upp och bokat tid för att besöka medarbetarna på Berättarministeriet. Vi möter er i Alien Supermarket en butik för utomjordingar som triggar elevernas fantasi. Väl inne på bokförlaget startar övningen där eleverna först får se en film från Hallwylska museet och sedan, med hjälp av katalogiseringskort undersöka föremålen. Eleverna skriver och ritar sina observationer. Efter besöket skickas dessa till Hallwylska museet. Material: Brev 2

12 Lektion 4: Film i undervisningen och skriva brev Lektionen inleds med film 2 som är en hälsning från Hallwylska museet som nu fått läsa elevernas katalogiseringskort. I filmen berättar Hallwylska museet om hur föremålen användes och om några av människorna som arbetade på palatset. Filmen innehåller en del nya ord, se ett urval i listan här nedan. Förklara också för eleverna att lektionens syfte är att skriva ett brev till Nilla och att sammanfatta det ni har arbetat med. Gå tillsammans igenom tidigare moment och ge eleverna möjlighet att reflektera över äventyret. Eleverna får därefter i uppgift att skriva ett brev till Nilla och berätta vad ni fått reda på om föremålen och om hennes mormorsmor via filmen. Eleverna skriver individuellt eller gemensamt med dig ett brev till Nilla. Berätta för eleverna att du kommer skicka brevet till Berättarministeriet. Ordlista husa version skiss arkiv arbetsintyg hätta tjänstefolk grevinna Förslag på frågor i skrivprocessen: Vad gjorde ni under besöket på Berättarministeriet? Vart skickades katalogiseringskorten? Vad var det för föremål som eleverna fick undersöka? Vad fick vi reda på i filmhälsningen från Hallwylska museet? Vad hade Ida Carlsson jobbat med på Hallwylska palatset? Tips på fördjupning: När eleverna skrivit klart sina texter kan du be dem läsa högt för varandra i par. Här ges det tillfälle att recensera, bearbeta och förbättra sina texter. Tidsåtgång: ca 60 min Material: Film 2

13 Lektion 5 Nilla har skickat ett nytt brev till klassrummet där hon tackar eleverna för deras hjälp. Eleverna lyssnar till uppläsningen av brevet och deltar i ett gemensamt textsamtal. Brevet innehåller flera historiska begrepp som du kan arbeta vidare med i klassrummet. Du kan även använda brevet som verktyg för att inleda ett samtal där eleverna får möjlighet att reflektera över sin egen tid, människors levnadsförhållanden eller syftet med att vi bevarar gamla föremål. Ni kan tillsammans gå igenom de ord och begrepp som eleverna uppmärksammar. Du kan driva processen genom att själv fundera över vad som är dyrbart för dig och presentera för barnen. Tips på fördjupning: Diskutera i helklass eller i mindre grupper hur eleverna uppfattar brevet. Återberätta brevets innehåll och fundera kring hur livet förändras. Uppmuntra eleverna att ställa frågor och återge händelser från brevet. Tips på frågor till textsamtal: Vad tror ni att Nilla kommer berätta? Vilka nya ord har vi stött på? Dyker det upp några frågor när vi läser texten? Vad vill Nilla säga oss? Fick vi reda på det vi tänkte oss? Med hjälp av en tankekarta på tavlan kan du lista centrala delar i texten och det som eleverna uppmärksammar under och efter högläsningen. Tankekartan blir ett viktigt läromedel för eleverna. Skriv upp frågor, ord och begrepp som eleverna uppmärksammar och låt dem återge händelser från brevet. Uppmuntra eleverna att ta egna anteckningar utifrån den gemensamma tankekartan. På nästa sida finns brev 3 från Nilla till eleverna. Tidsåtgång: ca 60 min Material: Brev 3

14 Brev 3 Hej barn! Tack så hemskt mycket för att ni hjälpte mig att ta reda på mer om min mormorsmor Ida! Tänk vad mycket föremål kan berätta om oss människor och vår historia Det går inte en dag utan att jag funderar på hur hon hade det. Ni kanske också undrar? Ni är ju födda på 2000-talet, hon i slutet av 1800-talet. När Ida var barn var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Många svenskar utvandrade till USA. Det fanns ingen elektricitet, inget rinnande vatten, inga bilar, ingen tv, inga telefoner, inget internet, inga inomhustoaletter, inga tvättmaskiner, inga kylskåp. Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst med att räkna upp saker som inte fanns då! Fast ånglok fanns det. Och ångbåtar, fotografier, tidningar, böcker och lite till. Ljus fick man av fotogenlampor. Man lagade mat och värmde vatten på vedspisar. Skulle man ta sig någonstans gick man till fots eller åkte med häst och vagn. Det verkar ju inte riktigt klokt, tänker ni. Men när Ida var liten var allt det där som vi tycker är självklart i dag inte uppfunnet än. Det fanns inget annat att välja på, det var bara att gilla läget. Alla gjorde förstås inte det. En del reste till USA och de som hade råd utbildade sig. Men de flesta nöjde sig med att drömma om ett annat liv. Lite mera pengar och lite mindre slit. Lite mera jämlikhet och lite mindre orättvisa. De skulle inte ens kunna föreställa sig hur det är att leva i dag med datorer och all annan modern teknik. Jag känner att jag fått ny energi av att lära mig mer om Ida! Jag ska skaffa en dagbok och skriva om vad som är allra mest dyrbart för mig. Vad är mest dyrbart för er? Vad drömmer ni om? Passa på att skriva ner era tankar. Tänk om någon hittar våra dagböcker om hundra år och får lära sig mer om hur det var att leva i början av 2000-talet! Tack för all er hjälp! Utan er nyfikenhet hade Ida och föremålen förblivit ett mysterium! Kom snart tillbaka till bokförlaget. Kram till er alla, Gunilla (Nilla) Forsberg

15 HALLWYL Ett palats för två personer Fest och flärd, ostron, champagne och fjortonrätters menyer det kunde man få uppleva i Hallwylska palatset för hundra år sen. Men en ännu vanligare syn i huset var de flitiga studenterna som satt böjda över sina anteckningsböcker. De ägnade sig åt att beskriva Wilhelmina von Hallwyls stora samling. Där fanns dyrbara antikviteter och konstverk, men också alla vanliga vardagssaker som köpts till huset och som Wilhelmina trodde att framtidens människor skulle kunna vara intresserade av. När Wilhelmina von Hallwyl och hennes man Walther köpte tomten på Hamngatan 4 var den inte tom. Där låg ett helt kvarter med fallfärdiga verkstäder och kåkar. Allt revs för att palatset skulle få plats. Wilhelmina behövde utrymme för sina stora samlingar, Walther behövde ett ordentligt kontor och båda ville ha en bostad som passade deras livsstil. De anlitade en av tidens mest kända arkitekter, Isak Gustaf Clason, för att bygga ett hus av den högsta kvalitet och med det finaste hantverk som gick att få. Fem år tog bygget och 1898 flyttade Wilhelmina och Walther, med sällskapsdam och tjänstefolk, in i det stora huset på 2000 kvadratmeter och 40 rum. Här levde de tills de dog och huset blev museum. Företaget som möjliggjorde allt Huset på Hamngatan 4 hade inte varit möjligt utan familjeföretaget med huvudkontor i palatset. Wilhelmina von Hallwyls far, Wilhelm Kempe, grundade firman i början av 1800-talet. När Walther von Hallwyl tog över på 1880-talet hade den vuxit till ett imperium, där flera enskilda företag ingick i firman Wilh. H. Kempe. Största delen av inkomsterna kom från Ljusne-Woxna AB som exporterade timmer till utlandet, en annan del kom från järnexport. Dessutom tillverkades jordbruksmaskiner och järnkättingar. Därutöver hade man en järnväg- och ångbåtslinje. En av Sveriges rikaste personer Vid sekelskiftet 1900 var greve Walther von Hallwyl en av Sveriges rikaste personer. Han tjänade ungefär 1,4 miljoner kronor varje år; en skollärares lön var då drygt tre tusen kronor om året. Men greven hade också stora utgifter. Enbart Hallwylska palatset kostade kring kronor per år i drift. Familjen ägde därtill flera andra byggnader. Lönerna till personalen i det Hallwylska hushållet var relativt höga i jämförelse med övriga samhället. När första världskriget bröt ut 1914 började företaget gå sämre p g a minskad export under kriget. Efter freden 1918 sålde familjen hela företaget och förmögenheten delades upp. Historiska stilar möter modern teknik Fasaden och inredningarna är utförda i historiska stilar. Huset är utvändigt inspirerat av och liknar spanska och italienska renässansbyggnader. Inredningen är en blandning av 16- och 1700-tal. Wilhelmina von Hallwyl ägnade mycket tid åt att möblera sitt nya hem med antikviteter. Även om det mesta till ytan kan se gammalt ut, var huset också mycket modernt då det var nytt, med bland annat centralvärme, centraldammsugare, elektrisk hiss och badrum. Detta skapar en alldeles speciellt fascinerande miljö. Makarna von Hallwyl skänkte huset på Hamngatan 4 till svenska staten 1920, men de bodde båda kvar till sin död. Greven avled 1921 och grevinnan gick bort 1930.

16