Historieskrivarna. Lärarhandledning

Transkript

1 Historieskrivarna Lärarhandledning

2 HISTORIESKRIVANRA Redaktörens assistent behöver hjälp Välkommen till Historieskrivarna. Materialet har tagits fram av Stiftelsen Berättarministeriet i samarbete med Hallwylska museet. Avsikten är att ge dig som arbetar med elever i årskurs 4-5 stöd i undervisningen för att på ett kreativt och lustfyllt sätt stärka elevernas språkförmåga. Programmet är ämnesövergripande och svarar mot läroplanens mål både i svenska och historia. Under programmet Redaktör Schwarts bokutgivning bekantade sig eleverna med Redaktör Schwartz och hans assistens Nilla. I programmet Historieskrivarna hör Nilla av sig till eleverna och behöver deras hjälp. Hon har hittat en gammal låda fylld med föremål hon inte känner igen. Hon litar på eleverna och undrar om de kan hjälpa till att undersöka föremålen närmare. Eleverna får resonera, reflektera och dra egna slutsatser. Genom hela programmet får eleverna en inblick i människornas historia på Hallwylska palatset under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Dessutom leder föremålen till Nillas egen livsberättelse, vilket uppmuntrar till värderingssamtal i klassrummet. Berättarministeriet Berättarministeriet driver skrivarverkstäder för barn och unga mellan 8 och 18 år. Syftet med verksamheten är att på ett lustfyllt och kreativt sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet. Berättarministeriet är en icke-vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse som drivs i samverkan mellan den privata, offentliga och ideella sektorn. Hallwylska museet Hallwylska museet är ett privatpalats från sekelskiftet 1900, mitt i hjärtat av Stockholm. Museet ger dig en fördjupad inblick i såväl palatsets som familjen von Hallwyls historia. Museet innehåller stora samlingar av konst, porslin och antika möbler. För museets grundare, Wilhelmina von Hallwyl, var det också viktigt att bevara enklare, vardagliga föremål, såsom köksredskap, hygienoch städartiklar. Att besöka Hallwylska museet är som att stiga in i en tidskapsel från sekelskiftet 1900 där såväl herrskapets som tjänstefolkets livsstilar belyses. Hallwylska museet är beläget på Hamngatan 4, mittemot Berzeli park och några stenkast från Dramaten. 1

3 Lärarhandledning Handledningen är ett stöd för din planering av den undervisning som sker i klassrummet. Övningarna bör givetvis anpassas till de arbetssätt och arbetsformer som utvecklar eleverna på bästa sätt. Du kan bäst avgöra detta och utgå från erfarenheter av den egna undervisningen. Tidsåtgången är en rekommendation som kan anpassas efter eleverna och lektionernas längd. Temaarbetet syftar till att öka elevernas nyfikenhet för historia, informationssökning, källkritik och till att utveckla språket. Metodmaterialet kan appliceras på andra föremål och på så sätt kopplas till fler ämnen i undervisningen. Temaarbetet består av 5-7 undervisningstillfällen. Materialet består av: Lärarhandledning med brev från Nilla Elevmaterial Foton på tidsenliga föremål och 1 film Upplägg: Klassen ska tidigare ha genomfört aktiviteten Redaktör Schwartz bokutgivning. 1. Första undervisningstillfället i klassrummet introduceras med högläsning av Brev 1 från Nilla. Eleverna får i uppgift att leta spår i brevet och undersöka föremålen som finns på fotona. Vilken tid? Vilket årtal? Vilken plats? Kan det vara Hallwylska museet? Går det läsa vad som står i dagboken? 2. Under det andra undervisningstillfället i klassrummet skriver eleverna med din hjälp ett brev till Nilla för att berätta vad de kommit fram till när de undersökt bilderna närmare. 3. Klassen besöker Berättarministeriet för att undersöka och skriva om föremålen i en kreativ och lustfylld övning som innehåller muntligt berättande och en film där Hallwyl berättar att de tagit emot elevernas material från Nilla. Filmen berättar också om Wilhelmina von Hallwyl och hur livet i palatset präglades av det ständiga katalogiseringsarbetet. På Berättarministeriet får eleverna själva prova att katalogisera. 4. Klassen får en filmhälsning i klassrummet. I filmen berättar Hallwylska museet om hur föremålen användes och människornas levnadsförhållanden. Eleverna skriver sedan ett brev till Nilla för att berätta vad de fått reda på. 5. Lektionen inleds med högläsning av Brev 2 från Nilla som svarar med ett brev till klassen och tackar för deras ovärderliga insats. Lektionen avslutas med gemensamt samtal och reflektion. Efter programmet besöker klassen Hallwylska museet där de även får ett diplom för sin insats. Exakta datum för besök på Berättarministeriet (lektionstillfälle 3) och besöket på Hallwylska museet hittar du i din bokningsbekräftelse. 2

4 Undervisningsmaterial Brev 1 och 2 får du tillsammans med denna lärarhandledning skickat till klassrummet. Film 2 kommer du åt via Lärarportalen på Berättarministeriets hemsida. Logga in med dina uppgifter. Filmen finns under Material Historieskrivarna. Under temaarbetet kommer eleverna att undersöka föremål som är reproduktioner av tidsenliga föremål från sent tal till tidigt 1900 tal. Föremålen finns omnämnda i Hallwylska museets källor. Föremål 1. Dagbok Den fiktiva dagboken bygger på ett arbetsintyg utfärdat av Wilhelmina von Hallwyl för Ida Carlsson som arbetade som jungfru. 2. Buddhalampa Gavs som present till tjänstefolket av Wilhelmina von Hallwyl och hennes familj. Detta berättas av kokerskan Mamsell Klason i en intervju. 3. Akvarell - Kopia av originalmålning av M.Liljegral som än i dag hänger i husan Annas rum på Hallwylska museet. 4. Bläckhorn och fjäderpenna. På Hallwylska museets hemsida finns ett rikt utbud av material om du vill få in mer digitala verktyg i undervisningen. Via länkarna nedan kan kika närmare på hur du kan göra temaarbetet än mer spännande för eleverna. Sök i samlingarna Sök i samlingarna efter olika intressanta föremål. Kan eleverna hitta liknande föremål på Hallwyl? &modulefunction=search&lang=sv Läs, lyssna och titta närmare på huset och tjänstefolket Läs mer om herrskap och tjänstefolk i fakta och fiktion Läs mer om huset på Hamngatan 4 Läs mer om familjen Hallwyl 3

5 Lektion 1 Nilla behöver hjälp Lärarlett textsamtal Eleverna lyssnar till uppläsningen av ett brev från Nilla som berättar om var hon befinner sig och hur hon kom i kontakt med föremålen. Nilla ber om elevernas hjälp att undersöka föremålen närmare. Du leder ett textsamtal där eleverna får diskutera om textens centrala innehåll och budskap. Tillsammans sammanfattar klassen uppdraget. Använd brevet och de bifogade bilderna som utgångspunkt för frågor, samtal och diskussion i klassrummet. Brevet är tänkt att öka elevernas förståelse för samspelet mellan bild och text. Kika på dagboken tillsammans och försök tolka dagbokens budskap. Du kan samtala om brevet innan, under och efter högläsningen för att gemensamt bygga upp förståelse för uppdraget och väcka elevernas nyfikenhet. Fråga eleverna var de tror föremålen kan komma ifrån. Skriv upp alla förslag och uppmuntra dem att använda sin fantasi. Hjälp eleverna med stödjande frågor. Vilken tid? Vilket årtal? Vilken plats? Kan det vara Hallwylska museet på Hamngatan? Du kan välja att lista centrala ord under samtalet eller göra en tankekarta. Med hjälp av en tankekarta på tavlan kan du lista centrala delar i textens innehåll och det som eleverna uppmärksammar under och efter högläsningen. Tankekartan blir ett viktigt läromedel för eleverna. Skriv upp frågor, ord och begrepp som eleverna uppmärksammar och återge händelser från brevet. Uppmuntra eleverna att ta egna anteckningar utifrån den gemensamma tankekartan. Brevet kan läsas igen för att lyfta ämnesspecifika ord och uppmärksamma textens struktur och utformning. Berätta avslutningsvis för eleverna att ni under nästa lektionstillfälle kommer skriva ett brev till Nilla och berätta vad ni kom fram till. Förslag på frågor att ställa innan, under och efter textsamtalet: Vad tror ni Nilla kommer att berätta? Varför tror ni Nilla har skickat ett brev till oss? Vilka nya ord har vi stött på? Dyker det upp några frågor när vi läser texten? Vad vill Nilla säga oss? Fick vi reda på det vi tänkte oss? Vad vet vi om föremålen? Var kan föremålen komma ifrån? På nästa sida finns brev 1 från Nilla till eleverna. Längst bak i lärarhandledningen kan du läsa mer om Hallwylska museet om du vill förbereda dig inför lektionen. Tidsåtgång (ca 60 min) Material: Brev 1 med bifogade bilder. 4

6 Hej barn! Tack för ert senaste besök. Hoppas ni hade lika roligt som medarbetarna på Berättarministeriets bokförlag. Jag skriver till er för att be om er hjälp. Jag kom nämligen att tänka på er igår, jag ska strax komma till det. Först måste jag berätta att jag är i staden Hjo. Alltså inte jo utan Hjo, som stavas H-J-O. Är inte det ett konstigt namn? Vet ni en annan sak? De som bor i Hjo brukar skoja om sin stad och säga I love Hjo!. Jag har faktiskt en t-shirt som det står I love Hjo! på. Nu ska jag komma till saken och varför jag plötsligt kom att tänka på just er klass. Anledningen till att jag är i Hjo är för att min mormors mor växte upp här i ett vackert gammalt trähus. Idag tillhör huset min mamma, som är ganska gammal. Nu är jag i huset för att rensa och städa på vinden. För att ta sig upp på vinden måste man gå upp för många trappor och när trapporna tar slut, tar man fram en lång träpinne med en krok i ena änden. I taket finns en lucka och i mitten av luckan sitter en ögla i metall. För att öppna luckan hakar man fast kroken på pinnen i öglan. Sedan får man dra hårt och då fälls en trappa ut som leder till vinden. Hela dagen igår sprang jag upp och ner för trappan. Ni anar inte hur mycket saker det finns på en gammal vind! Och eftersom det inte finns elektricitet däruppe, och inga fönster heller, är det svårt att se. Så jag bestämde mig för att bära ner alla lådor och bråte och gå igenom allt i lugn och ro. Ni må tro att det var roligt och spännande! Så många saker som jag aldrig sett förut, de flesta måste varit min mormors mor Ida Idag snubblade jag nästan över en stor papperslåda med olika kanter som stod längst in i ett hörn. Jag blev nyfiken på lådan som verkade innehålla en massa saker. Trots att den var tung, lyckades jag knuffa den över golvet och få ner den för trappan. Spänt plockade jag ut föremålen ur lådan, en efter en. Mycket var nog bara skräp, men i botten, inlindat i tyg, låg det flera föremål som jag aldrig tidigare sett. Dom såg gamla ut. Jag hittade en dagbok som verkade vara mycket gammal, den måste ha tillhört Ida. Kan ni läsa vad det står? Jag började läsa lite men det var svårt. Och jag hittade en liten lapp i lådan också. Det stod Hamngatan. Vad har då allt detta med er att göra? Jo, förstår ni, jag blev så imponerad av er klass när ni var på besök på Berättarministeriet för att ni hade så fantastiskt bra fantasi. Därför undrar jag om ni kan hjälpa mig. Var tror ni föremålen kommer ifrån? Jag vet så lite om Ida och skulle gärna vilja veta mer om henne. Jag hoppas att ni har tid och lust att hjälpa mig komma på ideér. Skriv och berätta. Jag tackar på förhand och ger var och en av er en stor kram. Hoppas jag hör ifrån er snart! Gunilla (Nilla) Forsberg 5

7

8

9

10

11

12 Utdrag ur dagbok Detta utdrag kan du som lärare läsa som förberedelse inför lektionen, men det är inte tänkt att användas i undervisningen. Eleverna tittar istället på fotot av dagboken. I morse vaknade jag långt innan Anna kom för att väcka mig. Hela palatset verkade sova. Det kändes som om det bara var jag som var vaken, för det var alldeles tyst i baktrappan utanför min dörr. Jag tror att jag vaknade extra tidigt för att jag känner mig jäktad över allt som ska göras så här innan jul Det är ju bara två dagar kvar till julafton. Det är så mycket med att få allt i ordning inför julafton. Jag är också lite spänd förstås, för vi tjänare brukar ha trevligt på julaftonskvällen när vi fått lov att dra oss tillbaka. Det var skönt ändå att vakna tidigt och att jag kunde ligga och dra mig en stund innan det var dags att sätta igång med dagens sysslor Jag vill aldrig mer försova mig. En gång har det hänt, men det får inte hända igen. Den gången jag försov mig blev Mamsell riktigt arg på mig och sa att det fick jag gärna göra bara jag talade om det på kvällen innan Igår slutade jag klockan nio och jag gick till mitt rum direkt och somnade så fort jag lagt huvudet på kudden. Jag kom ner till köket före Anna. Det första jag gjorde var att tända i spisen. Hellberg, gårdskarln, hade som tur var burit in veden. Anna kom ner i köket medan jag fyllde på vatten i systemet. Jag tycker mycket om Anna. Anna är alltid snäll och vänlig fastän hon har mycket att stå i eftersom hon är husa här i palatset. Anna berättade att hon på förmiddagen skulle gå till Oskar Bergs konditori för att hämta smörtårtan. Herrskapet ska alltid ha en smörtårta till jul, utan smörtårta blir det ingen jul säger de. Vi satt ned runt bordet i köket och drack kaffe tillsammans i alla fall, innan det var dags att sätta igång. Det blir mycket mat för Mamsell att laga och jag hjälper henne. Mamsell berättade att Johansson och drängen ska komma med köttet från Ericslund. Mamsell ska göra syltor, aladåber, leverpastejer och så korv förstås. Vi ska göra grevens rökta medvurst. Det är ett recept från Schweiz som greven inte kan vara utan på julen. Men mitt i allt prat om julmaten så kom Mamsell på att hon glömt de ryska ärtorna. De ryska ärtorna är en alldeles speciell sorts ärtor, de är små och mjälla och smakar mycket gott. Mamsell sa till mig att jag genast skulle gå ut för att införskaffa ärtorna. När jag var på väg över gården kom Bergqvist farande i auton och var nära att köra på mig. Jag var glad att jag kom undan med korsetten i behåll När jag väl kommit ut på Hamngatan fick jag faktiskt stå en stund på trottoaren för att hämta mig. Wahlström, portvaken, stod som vanligt och vaktade utanför porten. Han undrade hur det var med mig. Jag kunde inte låta bli att berätta om att jag nästan blivit överkörd när Berquist kommit farande med auton. Wahlström skrattade bara och sa att han tror att det kommer att ske en olycka en vacker dag. Wahlström sa att Bergquist kanske inte lyckas få stopp på auton utan rätt som det är så brakar han väl in i Berzeli park mittemot palatset. När jag var på väg tillbaka till palatset med de ryska ärtorna mötte jag Anna som kom från Oscar Bergs med smörtårtan. Anna berättade att biträdet på Oskar Bergs sagt att de har flera tusen beställningar på smörtårtor nu till jul. Jag hinner nog inte skriva mer förrän efter jul. Jag hoppas att jag och Mamsell kan gå ut på en söndagspromenad på Djurgården när vi har någon timme ledig.

13 Lektion 2 Var kommer föremålen ifrån? Samtala i grupp och skriva brev Återkoppla till arbetet under den tidigare lektionen för att aktivera elevernas förkunskaper. Du kan läsa brevet från Nilla och tyda bilderna som är bifogade igen. Uppmuntra dem att ställa följdfrågor, ge förslag på formuleringar, ordval och egna reflektioner. Börja sedan skriva ett brev till Nilla. Eleverna kan skriva individuellt eller så skriver ni ett gemensamt brev med hjälp av tavlan. Avsluta lektionen med att berätta för eleverna att du kommer skicka breven eller brevet till Nilla och Berättarministeriet. Tips på frågor för att skriva brevet: Tror ni föremålen är gamla eller nya? Var tror ni föremålen kommer ifrån? Tror ni föremålen har färdats en lång väg? Vilka ledtrådar har ni uppmärksammat? Kan vi koppla ledtrådarna till en speciell plats? Tidsåtgång (ca 60 min) 6

14 Lektion 3 Besök på Berättarministeriet Förbered klassen inför besöket genom att berätta att du fått ett samtal från Berättarministeriet. Bokförlaget har fått höra om klassens insats för att hjälpa Nilla och nu vill medarbetarna bjuda in eleverna till bokförlaget. Vi möter er i Alien Supermarket - en utomjordingsaffär med fyrärmade tröjor, dragningskraft på burk och vantar för marsianer. Väl inne i skrivarverkstaden startar övningen där barnen får undersöka föremålen på plats och med hjälp av katalogiseringskort skriva och rita sina observationer som skickas till Hallwylska museet. Besöket sker mellan kl 13:15 - ca 14:45. 7

15 Lektion 4 Film i undervisningen och skriva brev Lektionen inleds med film 2 som är en hälsning från Hallwylska museet som nu fått läsa barnens katalogiseringskort. I filmen berättar Hallwylska museet om hur föremålen användes och om några av människorna som arbetade på palatset. Filmen hittar du på Berättarministeriets lärarportal och ni kan se den hur många gånger ni vill. Filmen innehåller en del nya ord så låt gärna eleverna bekanta sig med orden i listan nedan innan ni ser filmen. Du kan säga till exempel säga att du redan hunnit se filmen och märkt att den innehåller en hel del ord som kan vara nya för eleverna och som ni därför kan gå igenom tillsammans. Förklara också för eleverna att lektionens syfte är att skriva ett brev till Nilla och att sammanfatta det ni har arbetat med. Gå tillsammans igenom tidigare moment av temaarbetet och ge eleverna möjlighet att reflektera över äventyret. Eleverna får därefter i uppgift att skriva ett brev till Nilla och berätta vad ni fått reda på om föremålen och om hennes mormorsmor via filmen. Eleverna skriver individuellt eller gemensamt med dig ett brev till Nilla. Nya ord från filmen Förslag på frågor i skrivprocessen; Vad gjorde ni under besöket på Berättarministeriet? Vart skickades katalogiseringskorten? Vad var det för föremål som eleverna fick undersöka? Vad fick vi reda på i filmhälsningen från Hallwylska museet? Vad hade Ida Carlsson jobbat med på Hallwylska palatset? Tips på fördjupning: När eleverna skrivit klart sina texter kan du be dem läsa högt för varandra i par. Här ges det tillfälle att recensera, bearbeta och förbättra sina texter. Tidsåtgång (ca 60 min) Material: Film 2 8

16 Lektion 5 Nilla har skickat ett nytt brev till klassrummet där hon tackar eleverna för deras hjälp. Eleverna lyssnar till uppläsningen av brevet och deltar i ett gemensamt textsamtal. Brevet innehåller flera historiska begrepp som du med fördel kan arbeta vidare med i klassrummet. Du kan även använda brevet som verktyg för att inleda ett värderingssamtal i klassrummet där eleverna får möjlighet att reflektera över sin egen tid, människors levnadsförhållanden eller syftet med att vi bevarar gamla föremål. Använd högläsningspasset som utgångspunkt för frågor, samtal och diskussion. Du kan samtala om texten innan, under och efter högläsningen för att gemensamt bygga upp förståelse för uppdraget och väcka elevernas nyfikenhet. Ni kan tillsammans gå igenom de ord och begrepp som eleverna uppmärksammar och kommenterar. Uppmuntra eleverna att ställa frågor och återge händelser från brevet. Tips på fördjupning: Diskutera i helklass eller i mindre grupper hur eleverna uppfattar händelser från brevet. Spekulera kring hur händelser hör ihop och kan komma att utvecklas. Tips på frågor till textsamtal: Vad tror ni Nilla kommer att berätta? Vilka nya ord har vi stött på? Dyker det upp några frågor när vi läser texten? Vad vill Nilla säga oss? Fick vi reda på det vi tänkte oss? Med hjälp av en tankekarta på tavlan kan du som lärare lista centrala delar i textens innehåll och det som eleverna uppmärksammar under och efter högläsningen. Tankekartan blir ett viktigt läromedel för eleverna. Skriv upp frågor, ord och begrepp som eleverna uppmärksammar och återge händelser från brevet. Detta tydliggör textens innebörd och elevernas tankar. Uppmuntra eleverna att ta egna anteckningar utifrån den gemensamma tankekartan. Brevet kan läsas igen för att lyfta ämnesspecifika ord och uppmärksamma textens struktur och utformning. På nästa sida finns brev 2 från Nilla till eleverna. Tidsåtgång (ca 60 min) Material: Brev 2 9

17 Hej barn! Tack så hemskt mycket för att ni hjälpte mig att ta reda på mera om min mormorsmor. Tänk vad mycket föremål kan berätta om oss människor Det går inte en dag utan att jag funderar på hur hon hade det. Det gör kanske ni också? Ni är ju födda på 2000-talet, hon i slutet av 1800-talet. Ni bor i samma land, men en utomjording med tidsmaskin skulle knappast tro att det var sant. När mormorsmor var barn tillhörde Sverige Europas fattigaste länder. Många svenskar utvandrade till USA. Det fanns ingen elektricitet, inget rinnande vatten, inga elspisar, inget varmvatten, inga bilar, inga bussar, inga cyklar, ingen tv, ingen radio, inga telefoner, inget internet, inga inomhustoaletter, inga tvättmaskiner, inga kylskåp jag skulle kunna hålla på hur länge som helst med att räkna upp saker som inte fanns då. Fast ånglok fanns det och ångbåtar och fotografier och tidningar och böcker och lite till. Ljus fick man av fotogenlampor. Man lagade mat och värmde vatten på vedspisar. Kläder tvättade man i sjön, sina behov skötte man på utedass. Skulle man ta sig någonstans gick man till fots eller åkte med häst och vagn. Det verkar ju inte riktigt klokt, tänker ni. Varför göra det så besvärligt för sig? Faktum är att det finns många svenskar i dag som vill ha det precis så där obekvämt på sina sommarsemestrar. Hämta vatten i brunnen, gå på utedasset, tända fotogenlamporna, elda i vedspisen. Men när morsmormor var liten var ju allt det där inte uppfunnet som vi tycker är självklart i dag. Det fanns inget annat att välja på, det var bara att gilla läget. Alla gjorde förstås inte det. En del reste till Amerika, de som hade råd till det utbildade sig, men de flesta nöjde sig med att drömma om ett annat liv. Fast det skulle förstås inte se ut som våra liv i dag. Bara lite mera pengar och lite mindre slit. Bara lite mindre kyla inomhus och lite mera plats hemma. Bara lite mera jämlikhet och lite mindre orättvisa. Men ingen drömde om en egen bil och många vänner på Facebook. Tack för all er hjälp. Ni har varit jätteduktiga! Kom snart tillbaka till bokförlaget. Kram till er alla, Nilla 10

18 HALLWYL - ETT PALATS FÖR TVÅ PERSONER Fest och flärd, ostron, champagne och fjortonrätters menyer det kunde man få uppleva i Hallwylska palatset för hundra år sen. Men en ännu vanligare syn i huset var de flitiga studenterna som satt böjda över sina anteckningsböcker. De ägnade sig åt att beskriva Wilhelmina von Hallwyls stora samling. Där fanns dyrbara antikviteter och konstverk, men också alla vanliga vardagssaker som köpts till huset och som Wilhelmina trodde att framtidens människor skulle kunna vara intresserade av. När Wilhelmina von Hallwyl och hennes man Walther köpte tomten på Hamngatan 4 var den inte tom. Där låg ett helt kvarter med fallfärdiga verkstäder och kåkar. Allt revs för att palatset skulle få plats. Wilhelmina behövde utrymme för sina stora samlingar, Walther behövde ett ordentligt kontor och båda ville ha en bostad som passade deras livsstil. De anlitade en av tidens mest kända arkitekter, Isak Gustaf Clason, för att bygga ett hus av den högsta kvalitet och med det finaste hantverk som gick att få. Fem år tog bygget och 1898 flyttade Wilhelmina och Walther, med sällskapsdam och tjänstefolk, in i det stora huset på 2000 kvadratmeter och 40 rum. Här levde de tills de dog och huset blev museum. Företaget som möjliggjorde allt Huset på Hamngatan 4 hade inte varit möjligt utan familjeföretaget med huvudkontor i palatset. Wilhelmina von Hallwyls far, Wilhelm Kempe, grundade firman i början av talet. När Walther von Hallwyl tog över på 1880-talet hade den vuxit till ett imperium, där flera enskilda företag ingick i firman Wilh. H. Kempe. Största delen av inkomsterna kom från Ljusne-Woxna AB som exporterade timmer till utlandet, en annan del kom från järnexport. Dessutom tillverkades jordbruksmaskiner och järnkättingar. Därutöver hade man en järnväg- och ångbåtslinje. En av Sveriges rikaste personer Vid sekelskiftet 1900 var greve Walter von Hallwyl en av Sveriges rikaste personer. Han tjänade ungefär 1,4 miljoner kronor varje år; en skollärares lön var då drygt tre tusen kronor om året. Men greven hade också stora utgifter. Enbart Hallwylska palatset kostade kring kronor per år i drift. Familjen ägde därtill flera andra byggnader. Lönerna till personalen i det Hallwylska hushållet var relativt höga i jämförelse med övriga samhället. När första världskriget bröt ut 1914 började företaget gå sämre p g a minskad export under kriget. Efter freden 1918 sålde familjen hela företaget och förmögenheten delades upp. Historiska stilar möter modern teknik Fasaden och inredningarna är utförda i historiska stilar. Huset är utvändigt inspirerat av och liknar spanska och italienska renässansbyggnader. Inredningen är en blandning av 16- och 1700-tal. Wilhelmina von Hallwyl ägnade mycket tid åt att möblera sitt nya hem med antikviteter. Även om det mesta till ytan kan se gammalt ut, var huset också mycket modernt då det var nytt, med bland annat centralvärme, centraldammsugare, elektrisk hiss och badrum. Detta skapar en alldeles speciellt fascinerande miljö. Makarna von Hallwyl skänkte huset på Hamngatan 4 till svenska staten 1920, men de bodde båda kvar till sin död. Greven avled 1921 och grevinnan gick bort