Tanken med förslaget är FÖRENKLING SKAPAR ORO. 8 sidor för dig som arbetar med socialt arbete

Transkript

1 SPELMISSBRUK Behandlarna i Skellefteå redo att möta nya lagen sid IV KIELO PENTTINEN kommer att sakna ungdomarna i Angered sid VII REDAKTÖR Per Jernberg per.jernberg@vision.se 8 sidor för dig som arbetar med socialt arbete Pär Ahlgren, biståndshandläggare i Torsås, är rädd för att förenklade biståndsbeslut gynnar de som skriker högst. FOTO: MATTIAS JOHANSSON FÖRENKLING SKAPAR ORO Äldre ska kunna få enklare hemtjänstinsatser utan behovs prövning. Det föreslår regeringen. Men flera biståndshandläggare vi talat med är skeptiska. Tanken med förslaget är att äldre ska kunna erbjudas enklare insatser utan att någon behovsprövning görs av en biståndshandläggare. På så vis hoppas regeringen stärka äldres självbestämmande och frigöra tid för biståndshandläggarna att fokusera på att följa upp och förbättra kvaliteten på insatserna. En liknande modell har tidigare använts i Linköpings kommun och kallas därför Linköpingsmodellen. Men efter en dom i Kammarrätten har kommunen tvingats sluta handlägga ärenden på det sättet. Biståndsbedömaren Annika

2 SQ SPANAR Det kommer inte att bli någon rättssäkerhet över huvud taget. Man kan förutsätta att det blir den som skriker högst som också får mest. Pär Ahlgren, biståndshandläggare i Torsås Jonsson har arbetat i kommunen både före och efter förändringen, men vill som anställd i en politiskt styrd organisation inte ha någon åsikt om vilket arbetssätt som varit bäst. Båda har fungerat bra. Men en skillnad mot tidigare, då vi jobbade enligt Linköpingsmodellen, är att vi nu har fått anställa fler biståndsbedömare och att vi har en ökad arbetsbelastning på grund av fler ärenden, säger hon. Pär Ahlgren, biståndshandläggare i Torsås kommun, är tydlig med att han inte gillar det nya lagförslaget. Jag tror inte att det blir bra. Det kommer inte att bli någon rättssäkerhet över huvudtaget. Man kan förutsätta att det blir den som skriker högst som också får mest, säger han. Pär Ahlgren befarar att förslaget kommer att öka utgifterna för äldreomsorgen och tära hårt på kommunens redan ansträngda budget. Frågan är om regeringen också skickar med en påse pengar som ska täcka de ökade kostnaderna? När behovsprövningen tas bort kommer det bli fler som får insatser och det kostar pengar, säger han. En del hävdar att en slopad behovsprövning kommer att spara tid. Vad tror du om det? Det tror jag knappast. Snarare tvärtom. Förmodligen leder det här till att det blir missförstånd eller feltolkningar som sedan måste rättas till. Visions Kristina Folkesson tycker det är fel att ta ett beslut om förenklad biståndshandläggning i nuläget. Madelene Larsson är biståndshandläggare i Sundsvalls kommun och sitter i mottagningen för äldre och funktionsnedsatta. Hon kan se både för- och nackdelar. När vi åker på hembesök och pratar i telefonen får vi ofta mycket information som inte handlar om just det den enskilda ansöker om. Ofta slutar det med att vi utifrån den samlade informationen kan se behov av ytterliggare hjälp och guida den enskilda. Men en fördel vore att det underlättar för den enskilda vårdtagaren, att det skulle bli enklare och gå snabbare, säger Madelene Larsson. Även Niklas Strömberg, biståndshandläggare i Uppsala kommun, är kluven. Jag tänker så här: det är svårt att bedöma ett behov. Någon kan tycka att det är jätteskitigt hemma medan en annan tycker att det är ganska rent. Därför behövs det en myndighet som gör en bedömning av vad som är ett behov och vad som inte är det. Niklas Strömberg ser också en risk på lite längre sikt med förslaget. Det här öppnar upp dörren för andra lagförslag och att fler insatser ska handläggas på samma sätt. Det vore inte rätt väg att gå tycker jag. Kristina Folkesson, socialpolitisk strateg på Vision, vill i nuläget inte uttala sig om förslaget utan inväntar regeringens proposition som vid tidningens pressläggning är på remiss hos lagrådet. Men att lyfta ut insatser för äldre ur en total översyn av socialtjänstlagen tycker hon är fel väg att gå. Det vore bättre att invänta den lösning för hela socialtjänstlagen som är på gång, säger hon. Sara Jonerin FOTO: JOHANNA FOND 82 procent av personalen på landets äldreboenden var 2017 utbildade för jobbet. Det är fyra procentenheter färre än 2013, enligt en rapport från Socialstyrelsen. Tuffare krav för privata Regeringen förbereder skärpt tillståndsgivning för privat verksamhet med koppling till Socialtjänstlagen och LSS. För att få starta kommer det att krävas kunskaper om de lagar och regler som styr verksamheten, tillräckliga ekonomiska förutsättningar samt utdrag ur brottsregistret. Ett förslag till riksdagen väntas inom den närmaste månaden. 75-plussare tränar gratis Gratis bad och träning för alla från 75 år och uppåt. Det erbjuds sedan årsskiftet i Umeå på tre av kommunens simhallar. Syftet är att öka den fysiska aktiviteten bland äldre och därmed öka möjligheterna att klara vardagslivet samt minska risken för fall olyckor, berättar SVT Nyheter Västerbotten. FEL NÄR ANDRA SVARAR Lägg ner Socialstyrelsens årliga undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Det skriver två representanter för organisationen Alzheimer Sverige i Dagens Samhälle. Många av dem som undersökningen vänder sig till har svårt att svara på egen hand. Därför fylls den i stället ofta i av anhöriga, gode män eller äldreomsorgspersonal, hävdar de båda. Det kontaminerar undersökningen med åsikter som inte är de äldres och därför har den inget värde, anser de. Kunskapslucka om flyktingar GODA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT göra ett bra jobb och positiva effekter på arbetsplatsen. Det tycker en stor del av de drygt medlemmar som svarat i Visions undersökning av hur flyktingmottagandet påverkat deras arbetssituation. (Se även sid 26) Bland socialarbetare sticker anställda på HVB ut som särskilt positiva. 70 procent tycker att de har rätt förutsättningar för jobbet och 55 procent att mottagandet utvecklat arbetsplatsen på ett bra sätt. Minst nöjda med förutsättningarna är anställda på socialkontor. Där svarar var fjärde att de saknar viktiga kunskaper, bland annat om arbete med traumatiserade personer och om asyllagstiftningens regelverk. Svårt hålla tidsgränsen Kommuner har fortfarande problem med att slutföra barn- och ungdomsutredningar inom de lagstadgade fyra månaderna. Det visar Rädda Barnens och Humanas Barnbarometer I över hälften av kommunerna har tidsgränsen överskridits vid minst sex tillfällen. I fyra av tio kommuner har det skett elva gånger eller fler. FOTO: MOSTPHOTOS Det är ohyfsat, det är respektlöst och förnedrande. May Öberg, SPF Seniorerna i Helsingborg, dömer ut ordet brukare i SVT Nyheter/ Helsingborg. II SOCIAL QRAGE SOCIAL QRAGE III

3 SQ SPELBEROENDE VINJETT V Spelmissbruk är inget nytt för Lena Gyllenberg. Hon har jobbat med den typen av klienter i flera år. Därför tror hon inte att de nya reglerna kommer att innebära några större förändringar på jobbet. IV SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr x REDO MOTA SPEL- SUGET Sedan årsskiftet måste kommunerna arbeta förebyggande mot spelmissbruk och erbjuda behandling mot spelberoende. Det beror på förändringar i socialtjänstlagen och hälsooch sjukvårdslagen. På rådgivningen Oden i Skellefteå känner sig personalen beredd. text Per Jernberg foto Paulina Holmgren Oden är Skellefteås kommunala öppenvårdsenhet för behandling av alkohol-, drog- och spelberoende och deras anhöriga. I någon mån kan även personer med sexmissbruk tas emot. Sex behandlare jobbar i nyinflyttade lokaler en kort promenad från stadens centrum. Vi har jobbat med spelberoende länge och har därför inte känt något behov av att förbereda oss på något speciellt sätt på grund av de nya reglerna, säger Lena Gyllenberg som är en av mottagningens behandlare. Hon och hennes kolleger har uppfattningen att verksamheten är väl känd i kommunen. Av runt 430 besökare per år har andelen spelberoende länge pendlat runt personer, men ökade under fjolåret till strax över 20. Någon större ökning nu, med anledning av de nya reglerna, räknar de inte med. Jag tror inte att det blir fler klienter annat än på marginalen. Kanske kommer några fler när den nya lagen uppmärksammas i media. Men vi är väl rustade att klara det, säger Roger Marklund, en annan av behandlarna. Alla som hör av sig till Oden får komma på besök. Väntetiden till ett första samtal ligger oftast på två till tre veckor. De allra flesta som söker sig till behandlingen gör det på eget initiativ. Ett fåtal kommer på remiss från en socialsekreterare eller vården. Det är en stor fördel för oss att vi jobbar med så kallad egen ingång, Det betyder att många kommer just för att de själva vill ta itu med sina problem. Men allra vanligast är att ta kontakt med Oden efter påtryckningar från anhöriga, vänner eller arbetsgivare. I det läget är ofta den första fråga behandlarna tar itu med: hur förhåller du dig till att någon annan tycker att du ska komma hit? Sedan utgår vi från klientens svar. Det är de som är experter på sina egna liv. Vi spekulerar inte och ska inte tro att vi vet. Men vi ska ligga nära klienterna i samtalen och utmana med timing, säger Lena Gyllenberg. Sedan 2013 klassas spelmissbruk som en beroendesjukdom. Odens behandlare tycker inte det är konstigt att folk kan drabbas. Nätcasinon är livsfarliga. Fulla av snabba triggers är de utformade för att få folk att fastna, Och när någon väl kämpat sig ur beroendet finns tv-reklamen. Hur är det möjligt att den får vara så aggressiv och lockande med kändisar som säljer sig till spelbolagen? undrar Ann Degerman, även hon behandlare. Odens sätt att jobba med spelmissbruk är det samma som med annan beroendeproblematik, ett lösningsfokuserat arbetssätt med sikte på att skapa den förändring i livet som klienten önskar. Arbetet utvärderas fortlöpande med hjälp av det som kallas Outcome Rating Scale, ORS, och Sassion Rating Scale, SRS. Med hjälp av ORS får klienten skatta hur hen mår i förhållande till fyra områden i livet: personligt välbefinnande, relationer till anhöriga och nära vänner, den sociala situationen på jobbet/skolan samt livssituationen i allmänhet. Utifrån skattningen kan behandlaren och SOCIAL QRAGE V

4 SQ VINJETT V SQ SPANAR FOTO: MOSTPHOTOS IVO granskar vårdplaner Årets tillsyn av HVB och stödboenden ska koncentreras på innehållet i vården. Det meddelar Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Alla omhändertagna barn och ungdomar har rätt till individuellt utformade vårdplaner. IVO vill se om det är planer som är anpassade till var och ens enskilda behov. Ingen kommer hit när de ligger på topp och jag har aldrig mött någon som löst sina problem med nya vinster. klienten följa om behandlingen har önskad effekt. Via SRS kan behandlaren se i vilken mån arbetet passar klienten och hur det kan förändras för att ge bättre resultat. Hos Oden kan klienterna välja att ha enskilda samtal med en behandlare eller samtal med hjälp av team. Den med eget missbruk som vill träffa andra i samma situation kan hänvisas till spelberoendeföreningen. Ett enskilt samtal kan vara just det: ett samtal mellan en klient och en behandlare. Vid teamsamtal följs samtalet av andra behandlare från ett intilliggande rum, en modell som personalen på Oden föredrar. Teamet som följer samtalet kan se andra saker och därför vara till hjälp för att komma vidare i behandlingen, Erfarenheten på Oden är att spelare ofta väntar länge innan de söker hjälp. Ofta är de optimistiska och räknar med att nästa vinst ska lösa de stora skulder de vanligen dragit på sig. Men det är en tankefälla. De måste få insikten att alla vinster går till nya spel. Ingen kommer hit när de ligger på topp och jag har aldrig mött någon som löst sina problem med nya vinster, Av liknande anledning tycker behandlarna också att det viktigt att få med anhöriga i behandlingen och sedan tio år tillbaka hålls särskilda anhörigkurser varje termin. Så gott som alla anhöriga till spelmissbrukare har någon gång hjälpt den som är beroende ekonomiskt. Tanken är att om skulden betalas blir det bra. Men ur spelarens synvinkel vänds det lätt till att jag har inga skulder, så det finns inga problem, Så om anhöriga kan få några idéer om hur de kan ändra sitt beteende kan det också påverka missbrukarens utrymme att agera i förhållande till sitt beroende, menar han. I snitt träffar Odens behandlare en klient vid drygt fem samtalstillfällen; några kommer bara en gång för råd och tips, andra behöver fler träffar. Utvärdering över tid visar att behandlingen har effekt på cirka 70 procent av dem som söker. Alla blir inte av med spelberoendet för gott. Men den som återfaller är alltid välkommen tillbaka. Det är en framgång för oss om den som inte lyckas hålla sitt missbruk i schack kommer tillbaka och vill ha hjälp igen, säger Lena Gyllenberg. På Oden tar sex behandlare och en chef emot drygt 430 besökare per år. Cirka 20 av dem söker hjälp mot spelmissbruk. Med aggressiv spelreklam är det inte konstigt att folk kan fastna, tycker Roger Marklund och Ann Degerman. SPEL BEROENDE Runt två procent av befolkningen har spelproblem, enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar personer anses ha så stora problem att det kan ses som ett beroende. Det finns anhöriga i hushåll där någon lever med spelmissbruk. Regeringen vill med en ny lag från och med 2019 skärpa kontrollen av spelanordnare. Licens ska krävas vid spel om pengar. Läs mer om konsekvenserna av spelberoende i Tidningen Vision nummer 5/2015. Finns på nätet vision.se. Utskrivning ger helgjobb FRÅN ÅRSSKIFTET GÄLLER nya regler när patienter skrivs ut från sjukvården till kommunal omsorgsverksamhet. För kommunala biståndshandläggare betyder det bland annat att de måste vara beredda att jobba på helger. Mari- Louise Pettersson, biståndshandläggare i Eskilstuna, räknar med att förändringen ska gå smärtfritt eftersom landstinget signalerat att få patienter kommer att kunna skrivas ut under helgerna. MariLouise Pettersson Hallå där! Gilla oss på Facebook...och säg ditt hjärtas mening! Så vi förväntar oss inte att det blir så många att ta hand om då, säger hon. Därför schemaläggs biståndshandläggarna bara på röda dagar som normalt skulle varit vardagar. Något som inledningsvis kunnat lösas på frivillig väg. På sikt kan dock alla komma att sättas upp på helgschema. Mari- Louise Pettersson räknar med att det kan betyda helgtjänstgöring ett fåtal gånger under en treårsperiod. Eskilstunas åtgärder för att möta de nya utskrivningsreglerna ska utvärderas under Per Jernberg Här behövs flest nya Den välfärdssektor som kräver flest nya medarbetare är omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning, visar Sveriges Kommuner och Landstings Rekryteringsrapport personer behöver rekryteras fram till 2026, varav undersköterskor och vårdbiträden. Oroligt när stödet upphör Mötet med stödpersonerna är uppskattat och har positiva effekter. Samtidigt syns en risk för att effekterna avtar när insatsen är över och att ungdomarna då saknar sin stödperson. Så kan FoU Södertörns utvärdering av Botkyrka YAP sammanfattas. YAP bygger på frivilliga stödpersoner som regelbundet träffar ungdomar som riskerar att hamna snett. Tidningen Vision berättade om YAP i nummer VI SOCIAL QRAGE SOCIAL QRAGE VII

5 SQ MÖTER Efter pensionen vill Kielo Penttinen ägna sig mer åt familjen och åt ideellt arbete. Arbetskamraterna har sammanfattat hennes råd för arbetet i tio budord. Finns att läsa på bloggen Fältarbetaren. Fältat klart på ettans växel Efter 37 år i Angered som fritidsledare och fältassistent är det snart dags för Kielo Penttinen att gå i pension. Hon ser positivt på möjligheterna för de som jobbar kvar och på det sociala arbetets framtid. Vad kommer du att ta med dig från dina år i Angered? Att det är en härlig stadsdel att jobba i. Visst finns det svårigheter, det förnekar jag inte. Men om man tror att Angered är en förort med bara problem så har man fel. Vad kommer du att sakna? För det första ungdomarna som jag mött dagligen. Flera av dem som är unga i dag har föräldrar som jag mött i jobbet tidigare. Vi har hela tiden jobbat hårt för att skapa förtroenden och jag tycker att vi lyckas bra. Men man får inget gratis, man måste hela tiden fortsätta jobba för tillit, relationer och öppenhet. Jag kommer också att sakna alla socionomstudenter som jag handlett och så klart också alla min kolleger. Du lämnar efter dig ett par budord för fältarbetet. Vad handlar det om? Bland annat att inte ge ungdomarna några löften som du inte kan hålla. Har du sagt att du ska komma en viss dag, går det inte att låta bli bara för att det regnar. Pålitlighet och öppenhet är viktigt i jobbet. Det handlar också om att aldrig gå bakom ryggen på någon om du till exempel måste göra en anmälan. Var tydlig med att du har tystnadsplikt, men också anmälningsplikt. Men gör ingen anmälan utan att vara öppen med det. Jag säger också att man ska fälta på ettans växel. Ha inte mer bråttom än att folk kan komma fram om de vill prata. Gå två varv runt torget om det behövs, så att den som vill hinner ta kontakt. Hur ser du på framtiden för dina kolleger som blir kvar i jobbet? Jag har träffat många duktiga socionomstudenter genom åren med så mycket engagemang, så jag är inte orolig för framtiden. Jag hör inte till de som säger att det var bättre förr. På 80-talet pratades det inte så mycket om mänskliga rättigheter och barnens rättigheter; det blir bara bättre och bättre. text Per Jernberg foto Sofia Sabel VIII SOCIAL QRAGE