göra de rätta bedömningarna.

Transkript

1 BISTÅNDSBEDÖMNING Nya regler kan ge mer tid till krävande ärenden sid III MIRJAM BROCKNÄS vill att många fler ska kunna göra nytta som demensvänner sid VIII REDAKTÖR Per Jernberg sidor för dig som arbetar med socialt arbete Det är rätt att de som har utbildning för jobbet också är de som fattar besluten. Det tycker Gustaf Södling, som är positiv till att socialsekreterarna ta över politikernas beslutsfattande i enskilda individärenden. FOTO: LASSE HEJDENBERG OLIKA SYN PÅ INDIVIDBESLUT Det är socialnämndens politiker som fattar beslut i socialtjänstens individärenden. När socialtjänstlagen nu stöps om höjs röster om att det är en förlegad modell. Vem som helst kan inte göra de rätta bedömningarna. Det är socialarbetarna som har kompetensen att ta svåra beslut. Så resonerar Gustaf Södling, socialsekreterare i Linköping, i diskussionen om var ansvaret för besluten i socialtjänstens individärenden till exempel ett omhändertagande ska ligga: som nu hos socialnämndens politiker, eller hos socialtjänstens handläggare? Jag är positiv till att lägga över besluten på professionell nivå. Utnyttja att det finns besjälade socialarbetare som är kunniga att fatta rätt beslut.

2 Det är trots allt skillnad på ett omhändertagande och på en operation inom sjukvården. Mats Einarsson, socialnämndens ordförande (V) i Botkyrka Frågan är aktuell i den pågående översynen av socialtjänstlagen. Något färdigt förslag till förändring finns inte. Men utredaren Margareta Winberg signalerade i höstas att det är otidsenligt med politiker som fattar individbeslut. Lotta Persson, tidigare socialchef i Botkyrka, är inne på samma linje. Om det är lekmän som fattar besluten förminskar det de professionella i sin yrkesutövning. Något som tvärtom behöver förstärkas, säger hon. Med politiker i beslutsposition blir det ett led för mycket mellan klient och beslut, tycker hon. Visserligen tror hon inte att en förändring skulle leda till så många annorlunda beslut. Men det är inte där det ligger. Det är alltid bättre att den som är beroende av ett beslut har direktkontakt med den som fattar det. Det fungerar i de flesta andra sammanhang att politikerna sätter de ekonomiska ramarna och låter professionen fatta detaljbesluten, säger Lotta Persson. Mats Einarsson, socialnämndens ordförande (V) i Botkyrka tycker att nuvarande modell är värd att bevara. Han jämför politiker som beslutsfattare i socialtjänsten med nämndemän i domstolarna med uppgift att ge uttryck för ett allmänt rättsmedvetande. Det kan vara bra för socialsekreterarna att behöva förklara sina förslag till beslut för personer som inte är proffs och då behöva vara mycket mer tydlig än när man gör det för kollegan som vet hur Mats Einarsson man brukar göra. Dessutom, påpekar han, handlar socialtjänstens beslut ofta om avgörande ingrepp i människors liv. Då kan det vara bra med ett politiskt ansvar. Det är trots allt skillnad på ett omhändertagande och på en operation inom sjukvården, säger han. Även Vision ser med viss skepsis på Visions socialpolitiska strateg Kristina Folkesson. att flytta beslutsansvaret från politikerna. Förbundets linje är att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt, men på delegation från politiker till handläggare. Men då måste socialsekreterarna också ha rätt förutsättningar att kunna göra sitt jobb. Har de inte det ska de kunna lämna tillbaka delegationen, säger Visions socialpolitiska strateg Kristina Folkesson. Hon är orolig för att ändrad beslutsordning ska innebära att socialtjänstens medarbetare tvingas stå till svars när socialtjänsten inte har resurser att ta till vara den enskildes behov. Att känna vånda för det ska ligga på politisk nivå, inte på enskilda anställda. Det är inte personliga beslut socialsekreterarna fattar, de gör det på socialnämndens vägnar, säger hon. Någon slutgiltig uppfattning om hur socialtjänstens individbeslut ska fattas har Vision ännu inte. Som facklig organisation har vi en skyldighet att kräva en ordentlig utredning av vad det förslag som kommer får för konsekvenser för medlemmarna innan vi kan ta ställning, säger Kristina Folkesson. Per Jernberg FOTO: JOHANNA FOND 60 procent färre riskerar att skadas vid fall om det finns stötdämpande golv på äldreboendet. Det visar Åsa Bongnell-Höjer i en avhandling vid Karlstads universitet. Utmärkt om utsatta barn Bo Vinnerljung, professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet, har tilldelats årets hedersutmärkelse från Centralförbundet för socialt arbete, CSA. Han får det för sin forskning om socialt utsatta barn. Stöd finns men få nås Nästan alla kommuner erbjuder stöd till barn och ungdomar som bor i familjer med missbruksproblem. Men bara cirka i en målgrupp på uppskattningsvis tar del av stödet. Det enligt IOGT-NTO:s juniorförbund Junis årsrapport Orsaken kan vara att få känner till att stödet finns, men också att namnet på verksamheterna signalerar en koppling till socialtjänsten som avskräcker. KNARK TOG FÄRRE LIV För första gången på tio år minskar de narkotikarelaterade dödsfallen i Sverige. Det visar Folkhälsomyndighetens rapport Den svenska narkotikasituationen där siffror från 2016 finns sammanställda. Det året dog 590 personer i sviterna av narkotikabruk, främst på grund av överdoser. En minskning med elva procent jämfört med 2015, men fortfarande en hög siffra jämfört med andra länder i Europa. II SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr

3 SQ SPANAR Biståndshandläggaren Pija Grenabo hoppas få mer tid till uppföljningar och tidskrävande ärenden med de nya regler för biståndsbedömning som gäller sedan 1 juli. Okej till bistånd utan bedömning SEDAN HALVÅRSSKIFTET ÄR det okej med så kallad förenklad biståndsbedömning i hemtjänsten. En lagändring gör det möjligt för kommunerna att erbjuda vissa tjänster utan krav på föregående behovsprövning. Pija Grenabo, biståndshandläggare i Skurup, tror att förändringen kan vara tidsbesparande när en person för första gången ska få insatser i hemmet och därför till nytta för den äldre. Men bra också för biståndshandläggarna som fått mer att göra med de nya regler om tidig hemgång från sjukhus som gäller sedan årsskiftet. Hon tror också att lagförändringen kan ge mer tid till uppföljningar. Även det är tidskrävande arbete och tid har vi ont om, men jag hoppas att det blir bra för våra äldre säger hon. Samtidigt tycker hon det finns anledning till viss försiktighet när insatser beviljas utan att prövas av en biståndshandläggare. Det viktiga är rättssäkerheten och att alla kan få det stöd de har rätt att få. Det är det vi ska se till, säger hon. Tidningen Vision nr Frågar efter nya forskningsfält Vilken forskning behövs om socialtjänsten? Det är en fråga som landets socialchefer under hösten får chansen att svara på i en enkät från Forte, statens forskningsråd för hälsa, arbetsliv och välfärd. Enkäten är en del av ett pågående arbete med att ta reda på inom vilka områden av socialtjänstens verksamhet behovet av nya kunskaper är störst. FOTO: ANDRÉ DE LOISTED I framtiden kan en socialsekreterare göra samma sak som tre. Anders Ekholm, vice VD för Institutet för framtidsstudier, i Norran apropå robotar i socialtjänsten. SOCIAL QRAGE III

4 SQ TOLKAT VINJETT ARBETE V Tre dagar i veckan, två timmar åt gången möter Pia Oberst och Monica Wallberg familjerna som kommer till öppenvårdsmottagningen Alhva. Under senaste året har det blivit allt vanligare att de behöver stöd av en tolk i sitt arbete. IV SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr 5 x

5 TOLK ÄR BÅDE HINDER & STÖD En global värld och ökat antal nyanlända gör att socialarbetare oftare behöver arbeta med tolk. Men få får professionell vägledning i hur det bäst går till. Några med lång erfarenhet av företeelsen är Monica Wallberg och Pia Oberst på spädbarnsteamet Alhva i Malmö. text Tora Villanueva Gran foto Lars Dareberg Att använda tolk i behandlingsarbete fungerar men ställer stora krav på socialsekreterare i sin yrkesutövning, konstaterar Monica Wallberg och Pia Oberst som är socialsekreterare och familjebehandlare på spädbarnsteamet Alhva i Malmö. Tolken blir alltid ett filter som i någon form försvårar mötet. I mötet med de familjer som kommer till oss krävs dessutom en finkänslighet hos tolken som går utanför de språkliga kunskaperna, säger Pia Oberst. I sitt arbete möter hon och kollegan Monica Wallberg familjer med barn under ett år där en eller båda föräldrarna har psykisk ohälsa samt ekonomisk och social utsatthet. De har båda lång erfarenhet av att arbeta med tolk i rollen som socialsekreterare. Det har även psykologen Minna Forsell som är aktuell med boken Att arbeta med tolk där hon samlat erfarenheter bland annat från sitt arbete på asylmottagning. Första gångerna jag arbetade med tolk upplevde jag att det var något som jag bara förväntades klara av, utan någon som helst förberedelse. Men det förändrar förutsättningarna och ställer krav på en uppdaterad yrkesutövning, tycker hon. Minna Forsell lyfter bland annat vikten av att medvetet bli mer direkt i sin kommunikation. Hon påminner om att tolkade samtal ofta tar dubbelt så lång tid och att det därför är viktigt att koncentrera sig på kärnan och inte låta saker och ting dra iväg åt andra håll. Jag har varit med om tillfällen då man inte ens kommer till huvudpunkten i vad man vill förmedla med ett möte, eftersom man fastnar i annat. Det tycker jag är allvarligt när det faktiskt handlar om möten som man kanske kallat en mängd professioner till, som alla jobbar för skattefinansierad välfärd. Minna Forsell påminner också om att uttryck som inte är tillräckligt tydliga kan missuppfattats och kräva långa förklaringar. Hon undviker därför metaforer, ironi och skämt när tolk finns med. Hon försöker vara kort och koncis, utan att för den skull uppfattas som barnslig. I stället för att säga det låter som en positiv upplevelse kan det faktiskt räcka med att kort och gott säga vad bra. En utmaning för Pia Oberst och Monica Wallberg är att deras möjlighet att aktivt själva välja tolk är liten eftersom Malmö, precis som andra kommuner, upphandlar sin tolktjänst. Tolkarna som arbetar på den stora förmedling som ska serva Alhvas verksamhet alternerar mellan vitt skilda uppdrag. Få har förkunskap om socialtjänsten, ännu färre om den nischade verksamhet som handlar om anknytning, föräldraskap, psykisk ohälsa och det lilla barnets behov som Pia Oberst och Monica Wallberg arbetar med. De är beroende av att tolkarna de använder kan klara flera olika typer av uppdrag eftersom deras arbete med klienterna består av alltifrån formella möten, att finnas med på sjukvårdsbesök till familjegruppssituationer och de många hembesök de gör. För att det hela ska bli så bra som möjligt vill de att tolken ska SOCIAL QRAGE V

6 SQ VINJETT V Allt som händer i rummet under tolkning är vårt ansvar. komma en stund i förväg första gången de möts, så att de kan förklara bakgrund och syfte med Alhvas verksamhet. Den situation som uppstår när en tolk är med i rummet kan bli precis hur som helst även om vi vid bokning är mycket noga med att försöka förklara uppdraget för den som tar emot beställningen, säger Monica Wallberg. De har varit med om att det har kommit manliga tolkar när det bara fungerar med kvinnliga och att tolkar haft en dialekt som familjen de behandlar inte förstår. De har också hamnat i situationer där tolkar tyckt att vissa ämnen inte går att beröra och därför vägrat översätta. De erfarenheter de har skaffat sig genom åren har dock lärt dem några viktiga verktyg som de använder sig av. För det första är det viktigt att ta rollen som samtalsledare, konstaterar de. Allt som händer i rummet under tolkning är vårt ansvar. Man bör instruera hur samtalet ska utformas och vilka förväntningar man har på tolken för att det ska fungera så bra som möjligt för samtliga deltagare. Praktiska saker, som tolkens placering i rummet kan också vara viktigt. Om det är möjligt så brukar det vara bäst om tolken sitter strax bakom den eller de personer han eller hon ska tolka, är deras erfarenhet. Då kan de som behandlare ha VI SOCIAL QRAGE ögonkontakt med samtliga under hela samtalet. Vi strävar efter att behålla en så naturlig dialog som möjligt. Tolken ska även tolka eller härma barnets ljud, säger Monica Wallberg. Och trots utmaningarna, finns det situationer där tolkar varit en stor tillgång för dem för att förstå klientens situation bättre. Ibland kan det vara kulturella skillnader som är orsak till att vi inte når fram i dialogen. Då kan en bra tolks översättning av det klienten svarar visa oss att det till exempel kan finnas en oupptäckt kognitiv funktionsnedsättning hos klienten, säger Pia Oberst. Många begrepp kring just psykisk ohälsa som används i västvärlden går nämligen inte att applicera i alla kulturer, konstaterar de. Det kan leda till att det kan vara svårt att förstå varandra. En bra tolk kan då vara behjälplig genom sitt sätt att tolka eller i vissa fall informera oss behandlare om att begrepp som exempelvis låg begåvning inte går att översätta eller ens förstå för att klienten har ett helt annat synsätt. En tolk kan både försvåra och underlätta behandlingsarbetet, anser Pia Oberst och Monica Wallberg. Försvåra om tolken tycker att frågorna som tas upp är känsliga och inte lämpar sig för översättning. Underlätta när tolken också kan överbrygga kulturella skillnader där det inte räcker med att översätta de enskilda orden. NÅGRA TIPS Berätta om syftet med mötet för tolken innan klienten kommer. Tydliggör att tolken enbart ska översätta det som sägs. Om tolk och klient börjar prata utan att översätta, avstyr detta vänligt men bestämt. Håll er till korta stycken. Om tolken ska översätta alltför långa sekvenser är det lätt att information går förlorad. Kom ihåg att tolkade samtal tar längre tid. Undvik kringprat, skämt och metaforer som lätt kan missuppfattats. Tidningen Vision nr

7 FOTO: MOSTPHOTOS Xxxxxxx SQ SPANAR Mindre sopor höjde trivseln Bättre arbetsmiljö och höjd trivsel bland de boende blev resultatet när Göteborgs stad testade nya sätt att minska mängden avfall på ett av sina äldreboenden. Mindre sopor att hantera sänkte stressnivån hos personalen. Nya rutiner kring måltider och inkontinensskydd gjorde de boende mer nöjda, enligt Göteborgsregionens kommunalförbund. Gott bemötande viktigast EXTRA EKONOMISKA RESURSER är inte svaret så fort ett problem uppstår inom äldreomsorgen. Det budskapet kommer från ett forskningsprojekt som genomförts på Högskolan i Skövde. Vi ifrågasätter inte vikten av tillräckliga resurser. Men mer pengar är inte svaret på alla kvalitetsproblem, säger projektledaren och professorn i socialpsykologi Ali Kazemi. Forskarna har bland annat undersökt vad som påverkar hur nöjda brukarna är med omsorgen, en av de viktigaste faktorerna är bemötandet från personalens sida, det vill säga att se och höra de äldres önskemål, erkänna Ali Kazemi deras behov och förmågan att samarbeta med dem. För att lyckas med det räcker det inte med att utföra sina arbetsuppgifter, menar Ali Kazemi. De anställda måste också tänka på relationen till brukarna. Och för det krävs att arbetet organiseras på ett bra sätt, men kanske främst att chefer och beslutsfattare förstår innebörden av ett gott bemötande, ger personalen återkommande möjlighet till fortbildning och gör tydligt att deras arbete är viktigt. Det är de som möter de äldre som skapar det goda bemötandet. Därför måste det hela tiden vara en del av det dagliga samtalet inom äldreomsorgen. Det är betydligt viktigare än budgeten per äldre, säger Ali Kazemi. Per Jernberg Yngre vårdas för missbruk Av drygt personer som 2017 fick någon form av offentligt stöd för att komma till rätta med ett missbruk var endast 372 intagna för tvångsvård enligt LVM. Det visar Socialstyrelsen. Under en tioårsperiod har medelåldern bland de tvångsvårdade sjunkit från 43 till 34 år. Något som kan tyda på att kommunerna satsat på tidigare insatser mot missbruk. Tryggare med hundstöd Med en så kallad assistanshund som hjälp och sällskap i vardagen kan självständigheten och tryggheten öka för personer med funktionsnedsättning. Det i sin tur kan minska behovet av andra stödinsatser. Det visar en utvärdering från Myndigheten för delaktighet. Hallå där! Gilla oss på Facebook...och säg ditt hjärtas mening! Tidningen Vision nr SOCIAL QRAGE VII

8 SQ MÖTER Hon vill göra fler till demensvän Precis före sommaren lade regeringen fram en ny strategi för demensvården med syfte att göra den mer likvärdig. I Upplands-Bro har Mirjam Brocknäs arbetat med tidigt stöd för demenssjuka i många år. Vad är det viktigaste ni gör? Det är att vi stöttar de sjuka och deras anhöriga så att de kan få en bättre livskvalitet och leva självständiga liv lite längre. Redan direkt efter att någon fått en demensdiagnos erbjuder vi stöd i en öppen verksamhet utan att det behövs biståndsbeslut. Det betyder att vi kan vara med hela vägen från början, långt innan biståndsbedömaren kommer in i bilden. På andra håll kan det krävas biståndsbeslut och då kan det gå upp till fem år efter diagnos innan det går att få kommunalt stöd. Finns någon händelse som kan vara ett exempel på att det ni gör lyckas? En anhörig med en man med alzheimer träffade i en av stödgrupperna en annan kvinna i samma situation. De blev vänner, och även deras män blev vänner. De gick tillsammans i stödgruppen. När männen sedan blev sämre gick de tillsammans på daglig verksamhet och till slut flyttade de till särskilt boende tillsammans. När jag frågade kvinnan hur hon orkat med blev svaret: Det beror på min väninna jag träffat i stödgruppen. Då blir man glad och ser att det man gör är värt något. Vad är svårt att lyckas med? Det kan vara svårt att nå de som drabbas av demens och som saknar anhöriga. Därför driver vi sedan förra sommaren kampanjen Demensvän där vi utbildar till exempel brandkåren, folktandvården, kyrkan samt kommunanställda och politiker så att de kan vara uppmärksamma på om demens finns med i bilden hos personer de kommer i kontakt med i sin verksamhet. Hur vill du utveckla demensarbetet? Först och främst är det viktigt att behålla den verksamhet vi har idag med stödgrupper och dagverksamhet. Sedan vill jag vidareutveckla Demensvän; vi har nu 280 demensvänner, målet är 500. Jag ser att de kan göra nytta, till exempel har jag träffat anhöriga som kunnat berätta om bättre bemötande hos tandläkaren. text Per Jernberg foto Jonas Malmström Mirjam Brocknäs är chef för enheten för förebyggande verksamhet för äldre i Upplands-Bro och har jobbat med demensfrågor i Upplands-Bro sedan VIII SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr