fokus på anhöriga nr 12 feb 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fokus på anhöriga nr 12 feb 2009"

Transkript

1 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 12 feb 2009 Möten med anhöriga från biståndshandläggares perspektiv Bakgrund Sedan sex år tillbaka ingår vi i ett mycket givande nätverk i Region Hallands regi tillsammans med biståndshandläggare från samtliga kommuner i Halland. År 2004 genomförde vårt nätverk en forskningscirkel med Marie Albertsson, adjunkt och doktorand i socialt arbete vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete på Växjö universitet, som ledare. Forskningscirkeln resulterade i en rapport som vi kallade En biståndshandläggares profession att vandra från rum till rum (Meddelandeserien 2005:4. Äldre- och handikappomsorg FOU. Halmstad 2005). Rapporten handlade om biståndsbedömning, hembesök och samtal. Kapitlet som vi skrev tillsammans handlade om etiska dilemman och vår roll i mötet med anhöriga. I denna artikel kommer vi att beskriva egna tankar och reflektioner om vårt arbete, med fokus på anhöriga. Det vi vill förmedla är det tudelade i vår roll; enskild gentemot anhörig. Ibland är det faktiskt så att det är den anhöriga som tar all tid, vilket inte stämmer med vårt uppdrag. Genom vår erfarenhet vet vi att det fungerar bäst när båda parter mår bra och är nöjda. Därför försöker vi också stödja och ta hänsyn till den anhöriga. När blev anhöriga anhöriga som behöver stödjas? När vi tänker tillbaka på våra utbildningar, som vi avslutade 1994 respektive 1999, kan vi inte komma ihåg att man överhuvudtaget tog upp att möten med anhöriga skulle kunna förorsaka dilemman, eller att anhöriga skulle vara en grupp som kunde behöva stöd från oss. Det som var viktigast, som vi minns det, var hur den enskilda individen skulle bemötas och att ärendet skulle utredas på ett riktigt sätt enligt lagens alla intentioner. 1

2 Vi har en socionomstuderande som praktikant för närvarande och vi har frågat henne hur man i hennes utbildning berör denna fråga. Svaret vi har fått är att anhöriga inte diskuteras speciellt mycket idag heller. De kan nämnas i något sammanhang, men anhöriga finns inte med i studieplanen. Orsaken till att anhöriga är mera synliga för oss idag, kan vara att det är mera komplicerat att vara anhörig, beroende på det höga tempot i samhället och förändringar i levnadssättet: Familjer splittras på grund av skilsmässor och vi får nya familjekonstellationer. Vi flyttar mer och längre bort från våra anhöriga, vilket ökar vår oro för hur de gamla som vi inte träffar så ofta har det. Kvinnor förvärvsarbetar och vill också ha mer fritid och förverkliga sig själva. Barnbarn och åldrande föräldrar sammanfaller i kvinnornas liv. Medborgarna ställer mera krav i dagens samhälle. De äldre blir äldre, bor hemma mycket längre och behöver därigenom mera stöd av sina anhöriga. Att vara handläggare I vårt arbete som handläggare i socialtjänstens äldre- och handikappomsorg möter vi utöver den enskilda individen som ansöker om bistånd också deras anhöriga. Vi arbetar med myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen på delegation av socialnämnden och har i uppdrag att följa lagar, föreskrifter och riktlinjer. Enligt socialtjänstlagen är det endast den enskilda individen eller en legal företrädare som kan göra en ansökan om bistånd i form av hemtjänst, särskilt boende eller andra insatser. Vi diskuterar ofta problem och dilemman som kan uppstå i arbetet och har kommit fram till att vår roll som handläggare kan vara svår att få ihop, då den innefattar komplexa ärenden och möten och där lagstiftningen ibland krockar med praktiken. Myndighetsutövning och lagtillämpning är inget problem. Däremot kan man som handläggare känna sig splittrad av att handskas med många människor med olika, ibland motsägelsefulla, behov. Olika slags dilemman Dilemman i kontakt mellan den enskilde och anhörig kan uppstå när det finns olika uppfattningar om hjälpbehovet: Den enskilda individen anser kanske att han eller hon klarar sig bättre än vad den anhöriga vill göra gällande. Det kan finnas flera anhöriga som tycker olika. 2

3 Anhöriga kan blanda ihop sina egna behov med sin familjemedlems behov eller bara ta hänsyn till sina egna behov. Anhöriga vill ibland att vi ska vara budbärare för att de inte vågar säga själva att de inte orkar hjälpa till längre. Det finns anhöriga som inte alltid vill sin familjemedlems bästa, t ex barn som vill ha sina föräldrar på ett boende för att de vill åt deras hus och därför påtalar problem som inte finns. I dessa situationer ser vi att både den enskilda individen och de anhöriga kan behöva stöd. Att försöka förstå båda parter och stötta dem i att acceptera situationen upplever vi ibland som motsägelsefullt. Trots att lagen klart säger att det är den enskilda individen eller en legal företrädare som ska göra en ansökan, ser det annorlunda ut i verkligheten. Det är en utopi att t ex alla personer med demenssjukdom skulle få en god man eller legal företrädare. Anhöriga måste ibland göra ansökan om t ex särskilt boende för en person med demenssjukdom, som inte har insikt om att det inte fungerar hemma längre. I sådana situationer måste den anhöriga få stöd och bli bekräftad i att man gör rätt, eftersom det är svårt att fatta livsavgörande beslut för någon annan om man aldrig talat om sådant tidigare. Anhöriga kan ibland berätta att mamma har sagt att hon vill bo på ett äldreboende den dag hon inte klarar sig själv, och då är det mycket lättare för dem att ta beslut. Dessa situationer kan kännas svåra för oss handläggare när vi tar emot ansökan från en anhörig, eftersom vi vet att vi rör oss utanför lagens gränser. Detta är ändå nödvändigt eftersom väntan på god man ofta är lång, och under tiden kan både den enskilda individen och de anhöriga fara illa. Om det finns flera anhöriga, som inte är överens, vilket ibland är fallet, ser vi ingen annan lösning än att anmäla behov av god man. Det finns även anhöriga som tycker att de har rätt att göra en ansökan för sin familjemedlem trots att den personen kan föra sin egen talan. Människor i kris Vi möter anhöriga som befinner sig i kris och har ett stort behov av stöd: Deras familjemedlem har blivit hastigt sjuk. En makas skuldkänslor över att inte längre orka med sin dementa make som måste flytta till särskilt boende. Den friska makens oro över att något ska hända en själv, för hur ska det då gå för makan som är sjuk. Döttrar som är oroliga för att de bor långt borta eller döttrar som inte orkar hjälpa till som de önskar. Ilska och frustration över att föräldern inte fått det som den har ansökt om. 3

4 Ibland ser inte anhöriga själva att de inte orkar hjälpa till längre och behöver stöd för att sätta gränser. Vi tycker att det är viktigt att försöka stötta på olika sätt så att anhöriga inte far illa. När det gäller sammanboende måste man vara särskilt lyhörd och känna av när man ska byta perspektiv från att ha stöttat kvarboende och erbjudit olika lösningar på hur det kan fungera i hemmet, till att se när man kanske måste börja tala om annat boende och stödja det beslutet. Det kan ibland vara svårt som handläggare att hantera egna känslor när vi känner att anhöriga överhuvudtaget inte vill vara delaktiga, när vi känner att de inte bryr sig och att deras familjemedlem är ledsen över detta. Trots våra egna känslor försöker vi stötta dem genom att inte ställa krav. Går det att förena en stödjande roll med myndighetsutövning? Ett dilemma i sig, både gentemot den enskilda individen och de anhöriga, är att vi förväntas vara vänliga och trevliga, samtidigt som vi är myndighetspersoner med makt att besluta. Här sätts professionalismen på sin spets. Kan man då inte enbart vara en myndighetsperson? Nej, inte enligt vår uppfattning. Om vi ska kunna ställa de frågor vi behöver för att få ett underlag till vårt beslut, frågor som ibland är ganska närgångna, måste vi skapa en avspänd relation som gör att den enskilda individen och deras anhöriga vågar öppna sig och berätta om sina problem. Är vi trevliga och får en bra kontakt kan det hända att personerna förväntar sig att vi ska gå dem till mötes. Om det inte blir så, kan det bli en konflikt. Även efter ett negativt beslut ska vi kunna fortsätta att stödja och ha en relation som fungerar i framtiden. Vår målgrupp blir varken yngre eller friskare och relationen kan komma att vara i många år. Den här problematiken gäller naturligtvis generellt i handläggarrollen mot alla vi möter, men förstärks i ett ärende där det finns flera personer som vi måste skapa en god relation till. I flera fall är det en anhörig som vi har mest kontakt med, trots att det är hans eller hennes familjemedlem det gäller. Vad skulle kunna förbättras när det gäller att ge anhöriga mera stöd? Vi slås ofta av att socialtjänstlagen är så okänd. Många vet helt enkelt inte att det är en lag som reglerar socialtjänsten. De tror att de själva eller en anhörig kan bestämma vilken hjälp de ska ha eller när de kan flytta till ett äldreboende. Vi tror att mer kunskap innan hjälpbehovet uppstår skulle göra det lättare. Anhörigutbildningar, med en generell information om t ex socialtjänstlagen, legal företrädare, hur processen och beslutsförfattandet rent praktiskt går till, är bra. Uppsökande verksamhet och tidig information skulle säkert vara bra, men när behovet inte är aktuellt är motivationen att ta till sig information bristfällig, trots att vi alla troligtvis någon gång kommer att hamna i rollen som anhörig. Idag visas TV-serier där kvinnor i karriären, t ex läkare och polis, har mödrar som 4

5 är sjuka och dementa och visar vad detta medför för problem och krav. Oavsett vad man tycker om TV-serier så skapar det en igenkänningsfaktor, och vi tycker att det är bra att anhörigrollen uppmärksammas i olika sammanhang. Vi tror att det är lättare att ta till sig information när det inte handlar om ens egen situation. Kunskap om hur åldern och olika sjukdomar påverkar oss är viktig och underlättar för de anhöriga. Det räcker alltså inte att bara vi tar oss tid med anhöriga utan att även sjukvården tar sitt ansvar. Samarbetet mellan socialtjänsten och sjukvården borde utvecklas. Vi kommer ofta in när något hänt, kanske något som förändrar livet. Då är det svårt att ta till sig information och ofta upplevs vi som fyrkantiga och byråkratiska. Det första mötet är viktigt och borde få lov att ta tid. Det vore bra om vi kunde arbeta med hembesök i flera steg: lära känna, skapa en relation, förklara processen och hur myndighetsutövningen går till. Ibland kanske det vore bra att träffa de anhöriga enskilt före eller efter hembesöket för att informera, men inte diskutera ärendet, eftersom den berörda personen ska vara delaktig. Att anhöriga kan lita på att hemtjänsten fungerar är sannolikt det bästa stöd som kan erbjudas. Vi har skyldighet att följa upp att insatser som vi har beviljat utförs. Själva utförandet är egentligen en verkställighetsfråga och ansvaret ligger hos utföraren. Ofta ringer anhöriga till oss handläggare då vi kanske är de enda de har träffat. De har förväntningar på att vi ska veta hur vardagen fungerar för deras förälder eller vem det nu gäller, och om vi inte vet, skapar det oro. Vi tror att en genomförandeplan som är upprättad tillsammans med de anhöriga, och som säkerställer hur och när insatserna ska utföras, samt ett fungerande kontaktmannaskap, skulle få dem att känna sig tryggare och veta vem de ska vända sig till. Idag kan man ta hjälp av tekniken. I Varbergs kommun används ett registreringsverktyg där man kan koppla in en s k närståendetjänst, där den anhöriga från sin telefon kan få information om vilken hjälp som getts, när den har getts och av vem. Det borde finnas stora möjligheter att utveckla nätbaserade tjänster, utbildningar, stödgrupper för anhöriga som bor långt borta o s v. Ett problem för oss är medias oftast negativa rapportering om äldrevården, vilket skapar oro. Hur ska man som anhörig kunna lita på att hemtjänsten fungerar och kunna känna sig trygg, allra helst om man bor långt bort, om man bara får till sig dåliga exempel på hur äldrevården fungerar? Vi kan inte påverka medias rapportering men det måste finnas många goda exempel att lyfta fram för att nyansera bilden bättre. Det stöd vi handläggare kan ge till anhöriga handlar om att lyssna, bekräfta det problematiska i deras situation, respektera deras känslor, inge förtroende, hjälpa till att analysera, få dem att förstå vems behov eller oro det handlar om. Vi är professionella handläggare, men det ligger inte i vår profession att ge terapeutiskt stöd. Det vore kanske bra att ha psykologer och kuratorer i kommunen, som vi kunde hänvisa till. 5

6 Lagens bör blir ska hur kommer det att påverka oss? Enligt det nya förslaget kommer lagtexten att ändras från att kommuner bör stödja anhöriga till att kommuner ska stödja anhöriga. Vi funderar över hur detta kommer att påverka eller förändra vårt arbete. De omfattande anhörigkontakter vi redan har, blir kanske synliga i organisationen och leder eventuellt till att vi får resurser och utbildning för att ännu bättre kunna möta och stödja anhöriga. Det finns inget som talar för att anhörigkontakterna kommer att minska för vår del, snarare tvärtom. Anhörigstödet i vår kommun är ganska väl utbyggt, och det vänder sig inte bara till anhöriga som vårdar en familjemedlem. När vi möter en anhörig som vi ser inte mår bra, informerar vi alltid om kommunens anhörigstöd och frågar om de vill bli kontaktade. När man delar på ansvaret, kan vi handläggare fokusera på den enskilda individen, samtidigt som anhörigstödet kan uppmärksamma den anhörigas behov. Anhöriga som får stöd måste vara skrivna i kommunen. Personer som inte bor i kommunen har samma behov av stöd, men vem ska hjälpa dem? Oftast hamnar de hos oss handläggare. Vi får telefonsamtal från dem och försöker så gott det går att stödja via telefon. Slutord Vi hoppas att bilden av våra möten med anhöriga inte är för dyster. Det kan låta som om kontakten med dem bara är besvärlig, men i de flesta fall fungerar det utmärkt. De är oftast den viktigaste resursen och gör ett fantastiskt arbete för sin familjemedlem. Utan deras stora insatser skulle många äldre ha det sämre i sin vardag. De absolut svåraste och tyngsta ärenden vi har, är de där det inte finns några anhöriga överhuvudtaget. Vi ser anhöriga som viktiga samarbetspartners och vet att helheten är viktig. När både den enskilda individen och deras anhöriga mår bra, brukar det inte vara några större problem. När vi tänker på arbetet som handläggare handlar det mycket om kontakter med anhöriga. Det finns lika många slags anhöriga som det finns individer, vilket är både svårt och spännande. Vi möter ilska, skuld, oro, orealistiska förväntningar, frustration, oeniga anhöriga och underbara anhöriga, som ställer upp i vått och torrt och som har mycket omtänksamma relationer. När vi tittar på vår tudelade roll som vi upplever den, har beskrivit den och gett exempel på, kan den verka omöjlig att få ihop, men är det inte utmaningen i detta, och alla dessa olika människor och kontakter, som gör att vi upplever vårt arbete som stimulerande och allt annat än enformigt. 6

7 Om du har några frågor eller vill veta mer går det bra att höra av sig till Margareta Olsson och Pirjo Wågestrand. Margareta Olsson Omsorgshandläggare Varbergs kommun Telefon: e-post: Pirjo Wågestrand Omsorgshandläggare Varbergs kommun Telefon: e-post: Artiklarna i projektet Fokus på anhöriga är skrivna av utomstående experter. Frågor om sakinnehållet i texterna ställs till respektive författare. 7

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Allt effektstinnare - Honda civic 2015

Allt effektstinnare - Honda civic 2015 1 Allt effektstinnare - Honda civic 2015 2 Vill du stödja forskningen kring demens och Alzheimers sjukdom? Ditt bidrag betyder mycket för drabbade och deras anhöriga. Sms:a demens200 till 72901 3 Utan

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Att söka hjälp och stöd

Att söka hjälp och stöd Att söka hjälp och stöd Om du behöver stöd och hjälp för att klara din vardag kan du ansöka om bistånd. Bistånd = hjälp och stöd enligt Socialtjänstlagen (SoL) Du har rätt att ansöka om bistånd med vad

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

_êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= Äáëí åçëü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ= çã=üéãíà åëíi= äçêéäçéåçé=éääéê= Ç~ÖîÉêâë~ãÜÉí=

_êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= Äáëí åçëü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ= çã=üéãíà åëíi= äçêéäçéåçé=éääéê= Ç~ÖîÉêâë~ãÜÉí= _êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= Äáëí åçëü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ= çã=üéãíà åëíi= äçêéäçéåçé=éääéê= Ç~ÖîÉêâë~ãÜÉí= båâ íìåçéêë âåáåö=ü ëíéå=omnm båâ íìåçéêë âåáåöéå= ê=öéåçãñ êç=~î= `~í~êáå~=hìäääéêöi=ìíêéçåáåöë~ëëáëíéåí=ãóåçáöüéíëìí

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS 1(4) STYRDOKUMENT DATUM 2016-09-26 Riktlinjer kontaktperson enligt SoL 1 och LSS 2 Avgränsning gällande kontaktperson enligt SoL: Dokumentets innehåll avser handläggning och verkställighet inom socialpsykiatri

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Varför tjänstedeklarationer? Vi vill förtydliga vad våra olika tjänster innebär och vad du kan förvänta dig av oss. Vi beskriver också vilka förväntningar vi har på dig. Vårt mål är att din insats ska

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun!

Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun! Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun! HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Vad är en värdighetsgaranti? En värdighetsgaranti

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Service- och värdighetsgarantier

Service- och värdighetsgarantier 1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Sammanställning 2 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 2 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 2 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG Information om Hemtjänst! Verksamheten utgår från att kommunmedborgaren ska erbjudas möjlighet till en fungerande vardag. Verksamheten vänder sig till äldre samt personer med

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Sammanställning 2 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 2 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 2 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Socialtjänstens insatser för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Socialtjänstens insatser för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-05-08 Handläggare: Malin Torberger Telefon: 08 508 12 25 416 Till Socialnämnden Socialtjänstens insatser

Läs mer

Sammanfattning Tema A 2:3

Sammanfattning Tema A 2:3 Sammanfattning Tema A 2:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Socialdepartementet skriver i promemorian om det nya lagförslaget

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Torsås. Lättläst. kommun LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Torsås. Lättläst. kommun LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade Torsås kommun Lättläst LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Utredning om boende för yngre personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom

Utredning om boende för yngre personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Pierre Börjesson 2017-05-11 ON 2017/0020 52545 Omsorgsnämnden Utredning om boende för yngre personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom Förslag

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer boendestöd för vuxna Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Avlösning á la Avesta

Avlösning á la Avesta Avlösning á la Avesta I Avesta har man hittat modellen för en framgångsrik avlösning. Handplockad personal och ett starkt stöd i kommunen är en del. Att alltid ha samma personer som avlöser är en annan.

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Översyn av ansvarsfördelningen inom den ideella och arvoderade anhörigvården i Umeå kommun

Översyn av ansvarsfördelningen inom den ideella och arvoderade anhörigvården i Umeå kommun Umeå Pensionärsråd 216-11-1 Översyn av ansvarsfördelningen inom den ideella och arvoderade anhörigvården i Umeå kommun Beslutad 216-1-27 av äldrenämnden Umeå Pensionärsråd 216-11-1 Äldrenämndens uppdragsplan

Läs mer

Anhörigstöd. i Gällivare kommun. Foto: andreaslundgren.com

Anhörigstöd. i Gällivare kommun. Foto: andreaslundgren.com Anhörigstöd i Gällivare kommun Foto: andreaslundgren.com Utgiven av: Gällivare kommun Socialförvaltningen i samband med projekt utveckling av anhörigstöd år 2007 t o m 2008. Text: Ann-Louise Lundgren.

Läs mer

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun Stöd till anhöriga Kungsbacka kommun Du får stöd Att hjälpa eller vårda en närstående ger både glädje och trygghet. Men det kan också skapa oro och trötthet. Därför är det viktigt att du som är anhörig

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Hemtjänst Till dig som snart ska få socialt stöd och omsorg hemma

Hemtjänst Till dig som snart ska få socialt stöd och omsorg hemma Hemtjänst Till dig som snart ska få socialt stöd och omsorg hemma Skellefteå kommuns hemtjänst är till för dig som behöver socialt stöd och omsorg för att kunna bo kvar hemma. Att få hemtjänst för första

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Det handlar om närhet..

Det handlar om närhet.. 1 2 Det handlar om närhet.. 3 Anhörig Närstående 4 Att vara anhörig i livets berg- och dalbana? 5 6 7 8 9 Vi väljer inte bort den närstående - vi väljer till den anhörige! 109 Vilka är de? 11 Vem är närmast?

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Rutin mot mutor och bestickning

Rutin mot mutor och bestickning Verktygslådan SMART Titel Utgåva Rutin mot mutor och bestickning 2012-10-30 1. Syfte Rutinen ska utgöra en praktisk vägledning och ett stöd för hur olika situationer ska hanteras. Genom att ha en tydlig

Läs mer

Information om LSS LÄTTLÄST

Information om LSS LÄTTLÄST Information om LSS LÄTTLÄST Version 5 2015-08-04 Här skriver vi om den hjälpen som du kan få enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. VAD ÄR LSS? LSS är en lag. LSS betyder Lagen

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer