bilaga 4 Lokalt åtgärdsprogram för Botkyrkas blå värden prioriterade åtgärder för mål och budget 2017 och med flerårsplan

Transkript

1 bilaga 4 Lokalt åtgärdsprogram för Botkyrkas blå värden prioriterade åtgärder för mål och budget 2017 och med flerårsplan I aktuell bilaga presenteras prioriterade åtgärder för mål och budget 2017 med flerårsplan Åtgärdsprogrammet pekar ut ansvariga nämnder, presenterar uppskattad kostnad. Varje åtgärd syftar till att uppfylla minst ett av nedanstående mål för vattenarbetet i Botkyrka kommun. 1. Skapa förutsättningar för naturliga ekosystem. 2. Tillgodose Botkyrkabornas behov av vatten. 3. Skapa goda förutsättningar för rekreation och fiske. 4. Öka kunskapen och förståelsen för vatten. Vattenmyndighetens miljökvalitetsnormer ska klaras och används som värdemätare. Följer vi miljökvalitetsnormerna, klarar vi en stor del av målen och bidrar till att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Åtgärderna är uppdelade dels efter generella åtgärder och dels i åtgärder inom funktionella avrinningsområden (FARO). I de funktionella avrinningsområdena följer vi i princip de naturliga avrinningsområdena men har i vissa fall slagit ihop avrinningsområden till större och framför allt tagit hänsyn till tekniska avrinningsområden, i de fall då dessa inte överensstämmer med den naturliga topografin. De flesta av Botkyrkas vattenförekomster ska följa MKN år Det tar tid för de naturliga systemen i mark och vatten att reagera, efter det att de avlastats från belastning av föroreningar/näringsämnen. När det gäller åtgärder som initieras via krav från myndighet (t.ex. miljö- och hälsoskyddsnämnden) riskerar processen att bli utdragen med hänsyn till rättssäkerheten. För att MKN ska kunna följas inom utsatt tid är det därför viktigt att åtgärder och speciellt tillsynsinsatser sätts in tidigt i processen. Till grund för åtgärdsförslagen ligger Vattenmyndighetens förslag i VISS, åtgärdsförslag från utförda konsultutredningar och förslag från medarbetare i kommunen. Det lokala åtgärdsprogram är ett arbetsdokument som tas fram av kommunens vattengrupp. Styrgruppens delegater tar upp det i budgeten och omvärldsanalysen för kommande period för respektive nämnd. Åtgärdsprogrammet revideras en gång per år. Förkortningar: Länsstyrelsen (Lst), Kommunfullmäktige (KF), tekniska nämnden (TN), samhällsbyggnadsnämnden (SBN), miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN), VA-avdelningen (VA), mark- och exploateringsenheten (MEX), gata-parkenheten (GAPA), miljöenheten (ME) och dess två team; miljö- och hälsoskydd (MoH), natur och miljöanalys (NMA). Om fler än en nämnd bär ansvaret för en åtgärd så har SBN det operativa ansvaret för att åtgärden blir genomförd.

2 B I L A G A 4 F U N K T I O N E L L A A V R I N N I N G S O M R Å D E N M Ö J L I G A ÅT G Ä R D E R EKERÖ KOMMUN Funktionella avrinningsområden möjliga åtgärder Mälaren MÄLAREN- Slagsta RÖDSTENSFJÄRDEN HUDDINGE KOMMUN NORSBORG Fittja Hallunda Albysjön ALBYSJÖN Bornsjön Alby Eriksberg BORNSJÖN cken Älvestabä ÄLVESTAÅN Aspen SALEMS KOMMUN Tullingesjön Lilltumb aån TULLINGESJÖN Tumbaån Såg- en ck bä Kvarnsjön Tullinge Harb TUMBAÅN cken robä Tumba Riksten Uttran Bysjön Vårsta Malmsjön SÖDERTÄLJE KOMMUN NORRGAÅN kån Boc Getaren AXÅN IGELSTAVIKEN Axå Stora Skogssjön n n aå g rr No Grödinge Bjö rkst aån Snäck URINGEÅN raå n Uring am ggh Ka Kaggfjärden en Hallsfjärden Eldtomtabäck HALLSFJÄRDEN eån HANINGE KOMMUN Lilla Skogssjön KAGGHAMRAÅN HUVUDFÅRA staviks n bäcke KAGGFJÄRDEN KvarnTYRESÅN sjön Hacksjön NÄSLANDSFJÄRDEN Näslandsfjärden BRINKBÄCKEN Brin kbäc ken NYNÄSHAMNS KOMMUN GRINDSJÖN Grindsjön Mörkarfjärden HIMMERFJÄRDEN km Teckenförklaring Huvudavrinningsområde (SMHI) Delavrinningsområde (SMHI) Avrinningsområde 3:e rang (SMHI) Himmerfjärden Funktionellt avrinningsområde Kommungräns Vattendrag ÖSTERSJÖN Botkyrka kommun Bebyggelseområde Övrig mark Karta 13 Funktionella avrinningsområden. B O T K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B O T K Y R K A K O M M U N

3 Mål och budget 2017 Generella åtgärder De generella åtgärderna är dels sådana som inte kan kopplas till en specifik plats, som framtagande av program och strategier, eller sådana åtgärder som behövs i stora delar av kommunen. Dricksvatten Dricksvatten Ta fram vattenförsörjningsprogram personal Påbörjat 2016 Ekosystem, dricksvatten, rekreation och information Närsalter, Miljögifter, Fria vandringsvägar Bilda vattengrupp och styrgrupp Sbn/ / Fr.o.m och framåt Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Bilda dagvattengrupp Sbn/ / Fr.o.m och framåt Ekosystem Närsalter, Miljögifter Ta fram förnyelseplan VA + utredning Påbörjat Ekosystem och rekreation Miljögifter *Skräpplockning (av frivilliga) Sbn Information Kunskapsspridning GIS-karta + objektsblad på webben/intranätet Sbn/tn? Påbörjat? Information Kunskapsspridning Information och kunskapsspridning, bla om uppströmsarbete och reningsverkens funktion Påbörjat? Information Kunskapsspridning Information och kunskapsspridning om vatten i Botkyrka i Miljöbarometern. OBS! Kräver uppgradering av Miljöbarometern! Information Kunskapsspridning Samarbete med externa intressenter som kommuner, vattenvårdsförbund och markägare Kommentar: *Ev. samarbete med föreningar och stiftelser, t.ex. Håll Sverige Rent stiftelsen.

4 1. Segersjön Sjön är inte klassad som vattenförekomst men ligger uppströms sjön Uttran (Utterkalven) som är en vattenförekomst som inte klarar god ekologisk status, bl.a. pga övergödning. Segersjön har höga närsalthalter (40 µg tot-p/l) och stor mängd bottenväxter. Fiskdöd har noterats vid lång isläggning. Enligt gjorda beräkningar (SWECO, 2016) är totalbelastningen 16 kg P/år från dagvatten. SWECO har beräknat att belastningen av fosfor behöver minska 49 % för att sänka fosforhalten till 21 ug/l, vilket alltså skulle innebära att 8 kg fosfor från dagvattnet behöver tas bort, om dagvatten är den enda källan. Men eventuellt finns en internbelastning genom att fosfor läcker från sedimentet vid låga syrenivåer, och det bör undersökas om det finns felkopplingar av spillavlopp till dagvattenledningar. Ekosystem och rekreation Närsalter Undersökning av fosfor i sediment för att undersöka storlek av internbelastning Sbn/ / Undersökning 2017 Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Undersökning av ev. felkopplingar av spillavlopp till dagvattennätet. Samt ev. ej inkopplade enskilda avlopp. 500/prov Sbn// Provtagning och okulär besiktning 2017 samt ev. åtgärder. Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Undersöka möjligheten till att utföra dagvattenanläggning/-ar. Vid Segersjön eller i avrinningsområdet. * Sbn// Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Detaljprojektering av dagvattendamm/-ar. En stor intill sjön eller flera inom avrinningsområdet Konsultutredning Kommentar: *Arbetet utförs av kommunens dagvattengrupp

5 2. Uttran Sjön är klassad som vattenförekomst och ligger uppströms Tumbaån (inkl. Kvarnsjön) som är en vattenförekomst som inte klara god ekologisk status. Uttran har måttlig status bl.a. med avseende på närsalthalter (33 ug tot-p/l). Trenden är sjunkande halter. Förhöjda halter av ammoniak har konstaterats vid provtagning. I kraftigt näringsrika sjöar är produktionen av växtplankton mycket hög vilket särskilt soliga sommardagar kan medföra förhöjda ph. Vid ansträngda syrgasförhållanden kan även stora mängder ammonium frigöras från sjöarnas sediment. Dessa processer har sannolikt enskilt eller i kombination medfört höga ammoniakhalter i sjöns ytvatten. Utterkalven har en stor mängd bottenväxter. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 363 kg P/år på Uttran. Sjöns avrinningsområde omfattar Salem, Södertälje och Botkyrka kommuner. Enligt VISS behöver belastningen av fosfor minska med 24 %, alltså c:a 87 kg, för att klara miljökvalitetsnormen. Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter *Detaljprojektering av skärmbassäng längs Utterkalvens strand Konsultutredning 2017 Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Undersöka möjligheten till att utföra dagvattenanläggningar i avrinningsområdet. ** Sbn// Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Tillsyn av enskilda avlopp. (Prel: 2 st undermåliga och 7 st uppnår inte dagens krav på hög skyddsnivå.) Ekosystem och rekreation Närsalter Tillsyn av gödselanläggningar och gödning av jordbruksmark Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter, Tillgänglighet Samarbete med Salems och Södertäljes kommuner Sbn/ / Fördjupning av påbörjat kunskapsutbyte. Kommentar: *Skärmbassäng räknas inte som åtgärd enligt Lst, då MKN gäller i hela sjön och med en skärmbassäng försämras statusen lokalt i själva bassängen. **Arbetet utförs av kommunens dagvattengrupp.

6 3. Tumbaån (nedströms Uttran) Ån är klassad som vattenförekomst och ligger uppströms Tullingesjön.Tumbaån har måttlig ekologisk status men god kemisk status (undantaget Hg och PBDE). Tumbaån har måttlig status med avseende på kiselalger som visar på näringspåverkan, men god status med avseende på näringsämnen. Den hydromorfologiska statusen, konnektivitet och områden kring vattendraget, klarar inte god status. Förhöjda halter av ammoniak har konstaterats vid provtagning. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 698 kg P/år på Tumbaån. Enligt VISS är förbättringsbehovet för Tumbaån 0 % fosfor, trots att analyser av kiselalger påvisar hög näringsbelastning. Det faktum att Tumbaån mynnar i den del av Tullingesjön som ingår i Tullinge vattenverks skyddsområde motiverar även det en minskning av fosforbelastningen. Ekosystem, rekreation och dricksvatten Närsalter, Miljögifter Detaljprojektering av dagvattenanläggning i Storvretsparken Konsultutredning 2017 Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Undersöka möjligheten till att utföra dagvattenanläggningar i avrinningsområdet. * Sbn// eller Mex som handlar upp utredning? Ekosystem och rekreation Närsalter Strukturkalkning av åkermark längs Harbrobäcken och Tumbaån. Ekosystem och rekreation Närsalter Tillsyn av enskilda avlopp. Utförs (LOVAbidrag. Projekt tillsammans med Hamra gård) Ekosystem och rekreation Närsalter Tillsyn av gödselanläggningar och gödning av jordbruksmark Kommentar: *Arbetet utförs av kommunens dagvattengrupp

7 4. Älvestaån (inkl. Aspen) Aspen och Älvestaån är båda klassade som vattenförekomster och ligger uppströms Tullingesjön som är en vattenförekomst som klarar god ekologisk status. Både Aspen och Älvestaån har måttlig status bl.a. med avseende på kontinuitet, dvs vandringshinder, i Älvestaån. Älvestaån har otillfredsställande status med avseende på näringsämnen (90 µg tot-p/l). Åkrarna längs med ån stukturkalkades Aspen, f.f.a. norra delen har en stor mängd bottenväxter och brukar drabbas av fiskdöd till följd av syrebrist under vintrar med lång isläggning. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 214 kg P/år på Älvestaån, inkl. sjön Aspen. Enligt VISS behöver belastningen av fosfor på ån minska med 57 %, alltså c:a 122 kg, för att klara miljökvalitetsnormen. För att minska närsaltbelastningen på Älvestaån och för att undvika att Aspen kväver under stränga vintrar, bör åtgärder för att strypa näringstillförseln även gälla Aspen. Ekosystem och rekreation Närsalter Tillsyn gödselhantering, Älvesta, Skrevsta, Hågelby 4H Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Tillsyn enskilda avlopp Påbörjas 2017 Ekosystem och rekreation Fria vandringsvägar Åtgärda vandringshinder Älvesta + * Kontakta markägare. Påbörjas Ekosystem Närsalter, Miljögifter Projektering av dagvattendamm inkl. jordprovtagning nedströms Tuna industriområde ** Påbörjat 2016 Ekosystem Närsalter Strukturkalkning av åkrar kring Lindhov och Hågelby. Effekt: -12,8 kg fosfor /Sbn Utförs (LOVAbidrag. Projekt tillsammans med Hamra gård) Kommentar: *Arbetet utförs av kommunens dagvattengrupp 5. Tullingesjön Tullingesjön är klassad som en vattenförekomst, och klarar god ekologisk status men inte god kemisk status. Den påverkas av uppströms liggande Tumbaån och Älvestaån, samt mindre tillflöden som mynnar i sjön. Förhöjda halter av tributyltenn (TBT) som använts som antifoulingmedel på båtbottnar har konstaterats i sjön. Den är påverkad av dagvatten från tätort, verksamhetsområden och trafik. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 1091 kg P/år på Tullingesjön. Ekosystem Miljögifter Utredning och sanering av Hg-föroreningar i Sjöudden Sbn/ Påbörjat 2016 Ekosystem Närsalter, Miljögifter Restaurering av damm i Gårdsbäcken +? Påbörjat 2016 Ekosystem Miljögifter *Utreda källor och möjligheter att minska halterna av TBT. Tillsyn av båthamnar. + utredning Kommentar: *I åtgärden ingår att delta i, och följa regionalt och nationellt arbete med att minska halterna TBT i vatten

8 6. Albysjön Albysjön är klassad som en vattenförekomst, och klarar god ekologisk status men inte god kemisk status. Den påverkas av uppströms liggande Tullingesjön, samt mindre tillflöden som mynnar i sjön. Förhöjda halter av tributyltenn (TBT) som använts som antifoulingmedel på båtbottnar har konstaterats i sjön. Den är påverkad av dagvatten från tätort, verksamhetsområden och trafik. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 1341 kg P/år på Albysjön. Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Rena dagvatten från Alby dagvattentunnel (projekt Dagvatten Norra) Ca 100 milj. Pågår Ekosystem Miljögifter *Utreda källor och möjligheter att minska halterna av TBT. Tillsyn. + utredning Kommentar: *I åtgärden ingår att delta i, och följa regionalt och nationellt arbete med att minska halterna TBT i vatten. 7. Bornsjön Bornsjön är klassad som vattenförekomst, och uppnår både god ekologisk och kemisk status. Den ägs och förvaltas av Stockholm Vatten, och är en reservvattentäkt för Norsborgs vattenreningsverk. Hela sjön ingår i ett vattenskyddsområde. Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Delta i åtgärdsvalsstudie (ÅVS Bornsjön), förslag på åtgärder för ökat skydd Startade Leds av Trafikverket. Övriga deltagare Sth Vatten och berörda kommuner. 8. Malmsjön Sjön är inte klassad som vattenförekomst men ligger uppströms Kagghamraån, som är en vattenförekomst och av riksintresse för havsöring. Kagghamraån har måttlig ekologisk status. Malmsjön har tidigare haft mycket höga närsalthalter, men fällning av fosfor i sediment sommaren 2007 sänkte kraftigt halterna. Sedan dess har halterna dock börjat öka. Det tyder på hög belastning av närsalter. Uppströms Malmsjön ligger den lilla sjön Somran, som har höga närsalthalter och som fungerar som närsaltfälla under sommaren men läcker näring under vinterhalvåret. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 190 kg P/år på Malmsjön. Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Undersöka möjligheten att anlägga våtmark uppströms Somran. Projektering LO- VA-bidrag? Möte med markägare har hållits oktober Ekosystem och rekreation Närsalter Tillsyn av gödselanläggningar och gödning av jordbruksmark. Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Undersöka möjligheterna att anlägga dagvattenanläggningar i Vårsta. * Sbn// / Gapa Kommentar: *I åtgärden ingår att delta i, och följa regionalt och nationellt arbete med att minska halterna TBT i vatten

9 9. Kagghamraån Ån är klassad som en vattenförekomst och av riksintresse för havsöring och geologi. Inom avrinningsområdet finns flera naturreservat och ett Natura 2000-område, vilka några berör själva vattendelen. Kagghamraån har måttlig ekologisk status, och lider av för hög näringspåverkan. De mest näringsrika vattendragen är Bysjöns östra tillopp och Skälbyån uppströms Malmsjön. Framdragning av kommunalt VA till områden runt Malmsjön, Rosenhill och Långängen vid millennieskiftet har lett till att havsöringsynglen numera överlever i huvudfåran. Under 2013 strukturkalkades åkrar inom avrinningsområdet. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 1374 kg P/år och kg kväve på hela Kagghamraån (aro drygt 97 km2). Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Dagvattendammar i Rikstens friluftsstad Ekosystem och rekreation Närsalter Utreda och åtgärda höga närsalthalter i Bysjöns östra tillopp. Tillsyn. Sbn/ Utredning klar Kostnadsbärare? Golfbana, enskilda avlopp, hästhållning Ekosystem Närsalter Anslutning av Kagghamra tomtområde till kommunalt VA. +? Påbörjat Ekosystem och rekreation Vandringshinder Inventera och åtgärda vandringshinder. Pågår 10. Kustområden Till Botkyrkas kust gränsar vattenförekomsterna Kaggfjärden, Himmerfjärden, Näslandsfjärden och Hallsfjärden. Ingen av fjärdarna klarar god ekologisk status; Näslandsfjärden har otillfredsställande och övriga fjärdar måttlig ekologisk status. Problem med övergödning och syrefattiga bottnar. Samtliga fjärdar klarar god kemisk status med mindre stränga krav (Hg och PBDE undantagna. Speciellt Hallsfjärden har utsatts för stor Hg-belastning). Övriga problem för fjärdarna är förekomst av främmande arter och för Halls- och Näslandsfjärden även erosionproblem på stränderna från fartygstrafiken. Ekosystem Närsalter Anslutning av Kagghamra, Sibble och Eldtomta till kommunalt VA +? Pågående Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter, biologisk mångfald Restaurering av våtmark f.d. Kyrksjön Pågående Ekosystem Miljögifter Sanering av Sjöbergs varv, bl.a. av arsenik Externa medel, personal Sbn Pågående Ekosystem Närsalter, Miljögifter Uppströmsarbete som syftar att minska belastningen på avloppsreningsverket Himmerfjärdsverket. / Pågående

10 Flerårsplan Generella åtgärder De generella åtgärderna är dels sådana som inte kan kopplas till en specifik plats, som framtagande av program och strategier, eller sådana åtgärder som behövs i stora delar av kommunen. Ekosystem och rekreation Övergödning Genom tillsyn verka för mottagningsplatser för toatömning av fritidsbåtar Ekosystem Närsalter Tillsyn enskilda avlopp Ekosystem Närsalter Tillsyn gödning och gödselhantering Ekosystem Miljögifter Tillsyn miljöfarlig verksamhet Ekosystem Miljögifter Tillsyn bekämpningsmedel Information Kunskapsspridning Information och kunskapsspridning om BBV och åtgärder +? / Ekosystem Närsalter Ta fram VA-plan +? Råvatten Dricksvatten-försörjning Beslut efter resultat av vattenförsörjningsplanen, t.ex.översyn av vattenskyddsområden. Ekosystem och rekreation Nedskräpning Revidera avfallsplan, med beaktande av marint skräp Kf/

11 1. Segersjön Sjön är inte klassad som vattenförekomst men ligger uppströms sjön Uttran (Utterkalven) som är en vattenförekomst som inte klarar god ekologisk status, bl.a. pga övergödning. Segersjön har höga närsalthalter (40 µg tot-p/l) och stor mängd bottenväxter. Fiskdöd har noterats vid lång isläggning. Enligt gjorda beräkningar (SWECO, 2016) är totalbelastningen 16 kg P/år från dagvatten. SWECO har beräknat att belastningen av fosfor behöver minska 49 % för att sänka fosforhalten till 21 µg/l, vilket alltså skulle innebära att 8 kg fosfor från dagvattnet behöver tas bort om dagvatten är den enda källan. Men eventuellt finns en internbelastning genom att fosfor läcker från sedimentet vid låga syrenivåer, och ev. finns felkopplingar av spillavlopp till dagvattenledningar Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Detaljprojektering av dagvattendamm/-ar. En stor intill sjön eller flera inom avrinningsområdet Konsultutredning Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Anläggande av dagvattendamm/-ar. En stor intill sjön eller flera inom avrinningsområdet. 2,5 milj. Entreprenad 2018 Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Begränsad skörd och borttransport av bottenväxter. Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Skötselprogram av dagvattenanläggning? *Sbn Entreprenad eller egen personal /år Fr.o.m 2020 Kommentar: *sförhållande mellan ffa gata/parkenheten och mark och exploateringsenheten, sbn, behöver klargöras. 2. Uttran Sjön är klassad som vattenförekomst och ligger uppströms Tumbaån (inkl. Kvarnsjön) som är en vattenförekomst som inte klara god ekologisk status. Uttran har måttlig status bl.a. med avseende på närsalthalter (33 µg tot-p/l). Trenden är sjunkande halter. Förhöjda halter av ammoniak har konstaterats vid provtagning. I kraftigt näringsrika sjöar är produktionen av växtplankton mycket hög vilket särskilt soliga sommardagar kan medföra förhöjda ph. Vid ansträngda syrgasförhållanden kan även stora mängder ammonium frigöras från sjöarnas sediment. Dessa processer har sannolikt enskilt eller i kombination medfört höga ammoniakhalter i sjöns ytvatten. Utterkalven har en stor mängd bottenväxter. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 363 kg P/år på Uttran. Sjöns avrinningsområde omfattar Salem, Södertälje och Botkyrka kommuner. Enligt VISS behöver belastningen av fosfor minska med 24 %, alltså c:a 87 kg, för att klara miljökvalitetsnormen. Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter *Anläggande av skärmbassäng längs Utterkalvens strand. Effekt: -12 kg fosfor. 2,5 milj Entreprenad 2019 Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Undersöka möjligheten till att utföra dagvattenanläggningar i avrinningsområdet. ** / Kommentar: *OBS! Skärmbassäng räknas inte som åtgärd enligt Lst, då MKN gäller i hela sjön och med en skärmbassäng försämras statusen lokalt i själva bassängen. **Arbetet utförs av kommunens dagvattengrupp

12 3. Tumbaån (nedströms Uttran) Ån är klassad som vattenförekomst och ligger uppströms Tullingesjön. Tumbaån har måttlig ekologisk status men god kemisk status (undantaget Hg och PBDE). Tumbaån har måttlig status bl.a. med avseende på kiselalger som visar på näringspåverkan, men god status med avseende på näringsämnen. Den hydromorfologiska statusen, konnektivitet och områden kring vattendraget, klarar inte god status. Förhöjda halter av ammoniak har konstaterats vid provtagning. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 698 kg P/år på Tumbaån. Enligt VISS är förbättringsbehovet för Tumbaån 0 % fosfor, trots att analyser av kiselalger påvisar hög näringsbelastning. Det faktum att Tumbaån mynnar i den del av Tullingesjön som ingår i Tullinge vattenverks skyddsområde motiverar även det en minskning av fosforbelastningen. Ekosystem, rekreation och dricksvatten Närsalter, Miljögifter Anläggande av dagvattendamm i Storvretsparken. 4,5 milj.? Entreprenad 2019 Ekosystem, rekreation och dricksvatten Närsalter, Miljögifter Utredning och anläggande av dagvattendamm Hans Stahles väg Ekosystem, rekreation och dricksvatten Närsalter, Miljögifter Projektera dagvattenanläggningar i avrinningsområdet. +? Sbn// 2018 Ekosystem Närsalter Utreda ensidiga tvåstegsdiken längst Åvägen 2018 Ekosystem och rekreation Närsalter Utreda trädplantering längst Åvägen + 1 miljon? /Sbn 2018 (ca per träd, ca 100 träd = ) Ekosystem och rekreation Närsalter Tillsyn av enskilda avlopp. (2 st undermåliga och 7 st uppnår inte dagens krav på hög skyddsnivå.) Ekosystem och rekreation Närsalter Tillsyn av gödselanläggningar och gödning av jordbruksmark Ekosystem Närsalter Utreda om det näringsrika mycket näringsrika bottenvattnet i Kvarnsjön belastar nedströms liggande partier hur det i så fall ska åtgärdas kr Kommentar: *Arbetet utförs av kommunens dagvattengrupp

13 4. Älvestaån (inkl. Aspen) Aspen och Älvestaån är båda klassade som vattenförekomster och ligger uppströms Tullingesjön som är en vattenförekomst som klarar god ekologisk status. Både Aspen och Älvestaån har måttlig status bl.a. med avseende på kontinuitet, dvs vandringshinder, i Älvestaån. Älvestaån har otillfredsställande status med avseende på näringsämnen (90 µg tot-p/l). Åkrarna längs med ån stukturkalkades Aspen, f.f.a. norra delen har en stor mängd bottenväxter och brukar drabbas av fiskdöd till följd av syrebrist under vintrar med lång isläggning. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 214 kg P/år på Älvestaån, inkl. sjön Aspen. Enligt VISS behöver belastningen av fosfor på ån minska med 57 %, alltså c:a 122 kg, för att klara miljökvalitetsnormen. För att minska närsaltbelastningen på Älvestaån och för att undvika att Aspen kväver under stränga vintrar, bör åtgärder för att strypa näringstillförseln även gälla Aspen. Ekosystem Närsalter Tillsyn gödselhantering, Älvesta, Skrevsta, Hågelby 4H Ev forts från 2017 Ekosystem Fria vandringsvägar Åtgärda vandringshinder Älvesta +? kr Ev forts från 2017 Ekosystem Närsalter, Miljögifter Anläggande av dagvattendamm nedströms Tuna industriområde *3,6 milj Påbörjas 2018 Kommentar: *Uppskattade kostnader från SWECO (kolla med Pinar) 5. Tullingesjön Tullingesjön är klassad som en vattenförekomst, och klarar god ekologisk status men inte god kemisk status. Den påverkas av uppströms liggande Tumbaån och Älvestaån, samt mindre tillflöden som mynnar i sjön. Förhöjda halter av tributyltenn (TBT) som använts som antifoulingmedel på båtbottnar har konstaterats i sjön. Den är påverkad av dagvatten från tätort, verksamhetsområden och trafik. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 1091 kg P/år på Tullingesjön. Ekosystem Miljögifter Provtagning av PFAS i fisk Provtagning, analys Ekosystem Övergödning, miljögifter Kontrollprogram för Maden och Hamringe dagvattenparker. Provtagning, analys Ekosystem Övergödning, miljögifter Utreda möjligheten till förbättrad rening i Hamringe, ex flytande växtbäddar och ökad uppehållstid 2020 Ekosystem Miljögifter *Åtgärda källor för att minska halterna av TBT. Tillsyn. + utredning Kommentar: *I åtgärden ingår att delta i, och följa regionalt och nationellt arbete med att minska halterna TBT i vatten.

14 6. Albysjön Albysjön är klassad som en vattenförekomst, och klarar god ekologisk status men inte god kemisk status. Den påverkas av uppströms liggande Tullingesjön, samt mindre tillflöden som mynnar i sjön. Förhöjda halter av tributyltenn (TBT) som använts som antifoulingmedel på båtbottnar har konstaterats i sjön. Den är påverkad av dagvatten från tätort, verksamhetsområden och trafik. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 1341 kg P/år på Albysjön. Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Rena dagvatten från Alby dagvattentunnel (projekt Dagvatten Norra) Ca 100 milj. Fortsättning Ekosystem Miljögifter *Åtgärda källor för att minska halterna av TBT. Tillsyn. + utredning Kommentar: *I åtgärden ingår att delta i, och följa regionalt och nationellt arbete med att minska halterna TBT i vatten. 7. Malmsjön Sjön är inte klassad som vattenförekomst men ligger uppströms Kagghamraån, som är en vattenförekomst och av riksintresse för havsöring. Kagghamraån har måttlig ekologisk status. Malmsjön har tidigare haft mycket höga närsalthalter, men fällning av fosfor i sediment sommaren 2007 sänkte kraftigt halterna. Sedan dess har halterna dock börjat öka. Det tyder på hög belastning av närsalter. Uppströms Malmsjön ligger den lilla sjön Somran, som har höga närsalthalter och som fungerar som närsaltfälla under sommaren men läcker näring under vinterhalvåret. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 190 kg P/år på Malmsjön. Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Anlägga våtmark uppströms Somran. 4 milj LOVAbidrag + andra bidrag 2018 Ekosystem och rekreation Närsalter Tillsyn av gödselanläggningar och gödning av jordbruksmark. Ekosystem och rekreation Närsalter Samverkan med Södertälje för att lokalisera och åtgärda föroreningskällor. Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Projektera och anlägga dagvattenanläggningar + Konsult o entrepr och framåt

15 8. Kagghamraån Ån är klassad som en vattenförekomst och av riksintresse för havsöring och geologi. Inom avrinningsområdet finns flera naturreservat och ett Natura 2000-område, vilka några berör själva vattendelen. Kagghamraån har måttlig ekologisk status, och lider av för hög näringspåverkan. De mest näringsrika vattendragen är Bysjöns östra tillopp och Skälbyån uppströms Malmsjön. Framdragning av kommunalt VA till områden runt Malmsjön, Rosenhill och Långängen vid millennieskiftet har lett till att havsöringsynglen numera överlever i huvudfåran. Under 2013 strukturkalkades åkrar inom avrinningsområdet. Enligt gjorda beräkningar (SMHI Vattenwebb, 2016) är totalbelastningen 1374 kg P/år och kg kväve på hela Kagghamraån (aro drygt 97 km2). Ekosystem och rekreation Närsalter, Miljögifter Utbyggnad av dagvattendammar i Rikstens friluftsstad Ekosystem och rekreation Närsalter Utreda och åtgärda höga närsalthalter i Bysjöns östra tillopp. Tillsyn. Sbn/ Utredning klar Kostnadsbärare? Golfbana, enskilda avlopp, hästhållning Ekosystem Närsalter Anslutning av Kagghamra tomtområde till kommunalt VA. +? Anslutning planeras till hösten 2018 Ekosystem Närsalter, Miljögifter Tillsyn av enskilda avlopp. Ekosystem och rekreation Vandringshinder Inventera och åtgärda vandringshinder. Pågår Ekosystem och rekreation Närsalter Tillsyn av gödselanläggningar och gödning av jordbruksmark. 9. Tyresån Tyresåns avrinningsområde omfattar tre sjöar som helt eller delvis ligger i Botkyrka kommun. Hela Hacksjön ligger i Botkyrka och delar av Kvarnssjön (Gladö) och Kärrsjön ligger Botkyrka. Ingen av dem är klassade som vattenförekomster. Halterna av fosfor är förhöjda i både Hacksjön och Kärrsjön, trots att markanvändningen i avrinningsområdena nästan uteslutande utgörs av skogsbruk. Enligt uppgift från Tyresåns vattenvårdsförbund har utredningar har visat att Kvarnsjön (Gladö) kan ligga på gränsen av sin förmåga att binda fosfor i sedimenten. Det är därför önskvärt att minska näringsbelastningen på sjön. Bäck från Hacksjön till Kvarnsjön utdikad och bristfälliga kantzoner pga skogsbruksåtgärder. Ekosystem Närsalter Undersöka ev. näringskällor i Hacksjöns, Kärrsjöns och Kvarnsjöns (Gladö) avrinningsområde. Ekosystem Miljögifter Tillsyn av motorsportbana. Ekosystem Biologisk mångfald *Återmeandring, förbättra kantzoner och lägga i sten och block i bäcken från Hacksjön till Kvarnsjön (Gladö) Kommentar: *Åtgärderna hämtade från åtgärdsprogram för Tyresån.

16

17 Strömmingsfiske i Kaggfjärden. Foto: Sten Modén 10. Kustområden Till Botkyrkas kust gränsar vattenförekomsterna Kaggfjärden, Himmerfjärden, Näslandsfjärden och Hallsfjärden. Ingen av fjärdarna klarar god ekologisk status; Näslandsfjärden har otillfredsställande och övriga fjärdar måttlig ekologisk status. Problem med övergödning och syrefattiga bottnar. Samtliga fjärdar klarar god kemisk status med mindre stränga krav (Hg och PBDE undantagna. Speciellt Hallsfjärden har utsatts för stor Hg-belastning). Övriga problem för fjärdarna är förekomst av främmande arter och för Halls- och Näslandsfjärden även erosionproblem på stränderna från fartygstrafiken. Ekosystem Närsalter Anslutning av Kagghamra, Sibble och Eldtomta till kommunalt VA +? Pågående Ekosystem och rekreation Närsalter, miljögifter, biologisk mångfald Restaurering av våtmark f.d. Kyrksjön Klart 2017? Ekosystem Miljögifter Sanering av Sjöbergs varv, bl.a. av arsenik Externa medel, personal Sbn Klart 2017? Ekosystem Närsalter, Miljögifter Uppströmsarbete som syftar att minska belastningen på avloppsreningsverket Himmerfjärdsverket. / Pågående Ekosystem Närsalter Tillsyn enskilda avlopp Ekosystem och rekreation Närsalter Tillsyn av gödselanläggningar och gödning av jordbruksmark.

18 BILAGA 3 BGVS PRIORITERADE ÅTGÄRDER 11. Grundvatten Botkyrka kommun berörs av 10 grundvattenförekomster (GVF). Samtliga har god kemisk och kvantitativ status. Men flera av grundvattenförekomsterna är utsatta för risker som t.ex. vägsalt och vatten i Tullingeåsen-Ekebyhov. Riksten har konstaterats ha förhöjda halter av PFOS. Övervakningen av grundvattenförekomsternas vattenkvalitet och kvantitet är bristfällig. Viss vägledning till vidare åtgärder erhålls sannolikt genom den vattenförsörjningsplan som tas fram av VA-avdelningen Grundvatten som råvatten och för biologisk mångfald Miljögifter Ta fram ett övergripande provtagningsprogram för kontinuerlig kemisk provtagning i GVF +? Sbn/ / Grundvatten som råvatten och för biologisk mångfald Miljögifter Fördjupade studier där det finns risk att god kemisk status inte uppnås. Analysera vilka åtgärder som kan vidtas för att minska risken. + ev. konsult Sbn/ / Grundvatten som råvatten och för biologisk mångfald Miljögifter Genomföra åtgärder för GVF där det finns risk att MKN inte uppnås. Grundvatten som råvatten Miljögifter Inventera befintliga provpunkter för grundvatten inom vattenskyddsområden Grundvatten som råvatten Miljögifter Ta fram ett övergripande övervakningsprogram för kontinuerlig kemisk provtagning inom vattenskyddsområden.. Sbn// Bilfärjan i Skanssundet. Foto: Sara Lee