Tilläggskallelse till Kommunstyrelsen

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 1 (2) Tilläggskallelse till Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 15 juni 2016, klockan 13:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 6 Inför tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall m.m. - svar på medborgarförslag väckt av Ragnar Kåhre (KF) KS-2015/ Förslag till cykelplan för Huddinge kommun (KF) KS-2015/ Markanvisningsavtal avseende ny förskola inom del av fastigheten Visättra 1:5 (KF) KS-2016/ Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) svar på remiss från Kulturdepartementet KS-2016/ Köpekontrakt mellan Huddinge kommun och Caroline Svedeby och Anna Olsson gällande fastigheten Lissma 4:99 och del av Lissma 4:55 KS-2015/ Huddinge den 7 juni 2016 Daniel Dronjak

2 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 2 (2) Ordförande Maria Sundblad Sekreterare

3 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 1 juni Paragraf Diarienummer KS-2015/ Inför tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall, om nattliga arbeten måste ska skall boende informeras i förväg via informationsskyltar och brev - medborgarförs Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget väckt av Ragnar Kåhre om att införa tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall, om nattliga arbeten måste ske skall boende informeras i förväg via informationsskyltar och brev anses besvarat. Sammanfattning Ragnar Kåhre har lämnat in ett medborgarförslag till kommunfullmäktige där han föreslår att tydliga regler införs om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall, om nattliga arbeten måste ske skall boende informeras i förväg via informationsskyltar och brev. Medborgarförslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att arbete under nattetid redan idag sker i undantagsfall och att man i möjligaste mån försöker undvika dessa. Berörd tjänsteman gör i varje enskilt fall en bedömning om hur stor påverkan blir och i vilken omfattning man informerar. Kommunen håller sig till de anvisningar och riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Mot bakgrund av detta anses medborgarförslaget vara besvarat. Beslutet delges Ragnar Kåhre

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Bergendahl, Rebecca Rebecca.Bergendahl@huddinge.se Kommunstyrelsen Inför tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall, om nattliga arbeten måste ske ska boende informeras i förväg via informationsskyltar och brev svar på medborgarförslag väckt av Ragnar Kåhre Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget väckt av Ragnar Kåhre om att införa tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall, om nattliga arbeten måste ske skall boende informeras i förväg via informationsskyltar och brev anses besvarat. Sammanfattning Ragnar Kåhre har lämnat in ett medborgarförslag till kommunfullmäktige där han föreslår att tydliga regler införs om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall, om nattliga arbeten måste ske skall boende informeras i förväg via informationsskyltar och brev. Medborgarförslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att arbete under nattetid redan idag sker i undantagsfall och att man i möjligaste mån försöker undvika dessa. Berörd tjänsteman gör i varje enskilt fall en bedömning om hur stor påverkan blir och i vilken omfattning man informerar. Kommunen håller sig till de anvisningar och riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Mot bakgrund av detta anses medborgarförslaget vara besvarat. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Beskrivning av ärendet Ragnar Kåhre har den 12 oktober 2015 lämnat in ett medborgarförslag till kommunfullmäktige där Ragnar Kåhre föreslår att tydliga regler införs om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall, om nattliga arbeten måste ske skall boende informeras i förväg via informationsskyltar och brev. Remissvar Medborgarförslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden som lämnat likalydande yttranden. Nämnderna anser att kommunen i samband med anläggningsarbeten håller sig till de anvisningar och riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). I samband med åtgärder som kan ge upphov till störningar är det viktigt att kringboende får information om arbetet och hur länge det förväntas pågå. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning har förståelse för Ragnar Kåhres önskemål om att införa tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall, om nattliga arbeten måste ske skall boende informeras i förväg via informationsskyltar och brev. Vid varje byggarbetsplats finns det alltid stora skyltar med information om vad byggnationen innebär, hur omfattande bygget är samt webbadress, där man kan hitta mera information på Huddinge kommuns hemsida. På hemsidan finner man också vem och hur man tar kontakt med ansvarig person för mer information. Om Huddinge kommun har beslutat sig för att utföra ett arbete nattetid skickas det ut avier till de bostäder som ligger i närheten. Vilka bostäder som ligger i närheten är en bedömningsfråga som ansvarig tjänsteman beslutar om. Vid större byggnationer kan det även beslutas om ett informationsmöte för berörda parter. Varje gatuarbete är unikt och bör bedömas utifrån förutsättningar runt omkring. Vid större vägar med mycket trafik samt med till exempel busstrafik vill man göra så liten påverkan som möjligt för att inte störa trafiken, tyvärr kan det då ske arbete under nattetid. Denna bedömning måste göras från fall till fall då alla gatuarbeten är olika.

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Förvaltningen anser också att kommunen i samband med anläggningsarbeten håller sig till de anvisningar och riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Medborgarförslaget anses vara besvarat. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Rebecca Bergendahl Trafikingenjör Bilagor Bilaga 1 Medborgarförslag inlämnat av Ragnar Kåhre Bilaga 2 Protokollsutdrag tillsynsnämnden 5 april Bilaga 3 Tjänsteutlåtande ställt till tillsynsnämnden Bilaga 4 Protokollsutdrag natur- och byggnadsnämnden 4 april Bilaga 5 Tjänsteutlåtande ställt till natur- och byggnadsnämnden Bilaga 6 NFS 2004:15 Beslutet delges Ragnar Kåhre

7

8 TILLSYNSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Tillsynsnämnden 5 april Paragraf Diarienummer TN-2016/ Remiss angående införande av tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall - medborgarförslag, Ecos dnr Tillsynsnämndens beslut Tillsynsnämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss gällande ett medborgarförslag om regler för nattliga gatuarbeten i anslutning till bostadsbebyggelse, väckt av Ragnar Kåhre. I medborgarförslaget framhålls att tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara ska tillåtas nattetid (22-07) i mycket trängande fall. Om nattliga arbeten måste ske skall boende i närområdet informeras i förväg via informationsskyltar och brev. Miljötillsynsavdelningen anser att kommunen i samband med anläggningsarbeten håller sig till de anvisningar och riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Överläggning Leif Dyrvall (DP) och Tomas Nordström (MP) yttrar sig i ärendet innan överläggningen anses avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8 Ragnar Kåhre

9 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM REFERENS SIDA Dnr W3D3 TN-2016/181 1 (2) HANDLÄGGARE Camilla Kjellin camilla.kjellin@huddinge.se Tillsynsnämnden Remiss angående införande av tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall medborgarförslag väckt av Ragnar Kåhre Förslag till beslut Tillsynsnämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss gällande ett medborgarförslag om regler för nattliga gatuarbeten i anslutning till bostadsbebyggelse, väckt av Ragnar Kåhre. I medborgarförslaget framhålls att tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara ska tillåtas nattetid (22-07) i mycket trängande fall. Om nattliga arbeten måste ske skall boende i närområdet informeras i förväg via informationsskyltar och brev. Miljötillsynsavdelningen anser att kommunen i samband med anläggningsarbeten ska håller sig till de anvisningar och riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Beskrivning av ärendet Ragnar Kåhre har i ett medborgarförslag till kommunfullmäktige föreslagit att tydliga regler ska införas om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall, om nattliga arbeten måste ske skall boende informeras i förväg via informationsskyltar och brev. Enligt Ragnar Kåhre grundar sig medborgarförslaget på de asfaltsarbeten som utfördes under tre nätter sepokt 2015 i korsningen Hälsovägen/ Katrinebergsvägen. Ragnar Kåhre uppmanar vidare ansvariga att använda Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggplatser (2004:15) som ett underlag i arbetet. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 E-POST OCH WEBB miljotillsyn@huddinge.se TELEFON

10 SIDA 2 (2) Miljötillsynsavdelningens synpunkter Miljötillsynsavdelningen anser att kommunen i samband med anläggningsarbeten ska håller sig till de anvisningar och riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från bygg platser (NFS 2004:15). I samband med åtgärder som kan ge upphov till störningar är viktigt att kringboende får information om arbetet och hur länge det förväntas pågå. Staffan Stafström Miljöchef Camilla Kjellin Miljöinspektör Bilagor Remissmissiv och medborgarförslag i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) Beslutet delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8

11 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 4 april Paragraf Diarienummer NBN-2015/ Inför tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall, om nattliga arbeten måste ska skall boende informeras i förväg via informationsskyltar och brev - medborgarförs Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur och byggnadsnämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Arbetsutskottets förslag till beslut Natur och byggnadsnämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss gällande ett medborgarförslag om regler för nattliga gatuarbeten i anslutning till bostadsbebyggelse, väckt av Ragnar Kåhre. I medborgarförslaget framhålls att tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara ska tillåtas nattetid (22-07) i mycket trängande fall. Om nattliga arbeten måste ske skall boende i närområdet informeras i förväg via informationsskyltar och brev. Gatu- och parkdriftsavdelningen anser att kommunen i samband med anläggningsarbeten ska hålla sig till de anvisningar och riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Beslutet delges Ragnar Kåhre

12 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN GATU-OCH PARKDRIFTAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM REFERENS SIDA NBN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Leif Nilsson Leif.nilsson@huddinge.se Natur och byggnadsnämnden Remiss angående införande av tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall medborgarförslag väckt av Ragnar Kåhre Förslag till beslut Natur och byggnadsnämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss gällande ett medborgarförslag om regler för nattliga gatuarbeten i anslutning till bostadsbebyggelse, väckt av Ragnar Kåhre. I medborgarförslaget framhålls att tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara ska tillåtas nattetid (22-07) i mycket trängande fall. Om nattliga arbeten måste ske skall boende i närområdet informeras i förväg via informationsskyltar och brev. Gatu- och parkdriftsavdelningen anser att kommunen i samband med anläggningsarbeten ska hålla sig till de anvisningar och riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Beskrivning av ärendet Ragnar Kåhre har i ett medborgarförslag till kommunfullmäktige föreslagit att tydliga regler ska införas om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall, om nattliga arbeten måste ske skall boende informeras i förväg via informationsskyltar och brev. Enligt Ragnar Kåhre grundar sig medborgarförslaget på de asfaltsarbeten som utfördes under tre nätter sepokt 2015 i korsningen Hälsovägen/ Katrinebergsvägen. Ragnar Kåhre uppmanar vidare ansvariga att använda Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggplatser (2004:15) som ett underlag i arbetet. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Gatu- och parkdriftavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 E-POST OCH WEBB gator@huddinge.se TELEFON

13 SIDA 2 (2) Gatu- och parkdriftsavdelningens synpunkter Gatu- och parkdriftavdelningen anser att kommunen i samband med anläggningsarbeten håller sig till de anvisningar och riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från bygg platser (NFS 2004:15). I samband med åtgärder som kan ge upphov till störningar är viktigt att kringboende får information om arbetet och hur länge det förväntas pågå. Lars Lantz Avdelningschef Leif Nilsson Projektledare Bilagor 1. Medborgarförslag 2. Remissmissiv Beslutet delges Ragnar Kåhre

14 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser [till 2 kap. och 26 kap. 19 miljöbalken]; NFS 2004:15 Utkom från trycket den 22 december 2004 beslutade den 9 december Dessa allmänna råd omfattar Naturvårdsverkets ansvarsområde som tillsynsvägledande myndighet vad gäller miljöbalkens tillämpning. Råden är avsedda att ge vägledning om skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått vad gäller störning av buller från områden där bullrande bygg- och anläggningsverksamhet pågår. Till 2 kap. 2 och 26 kap. 19 miljöbalken Kunskapsunderlag Verksamhetsutövaren för en byggplats bör genom bullerberäkningar eller bullermätningar samt omgivningskartläggning ta fram underlag för bedömning av störningspåverkan för omgivningen. Bullermätningar bör genomföras för att kontrollera ljudnivåer i omgivningen från byggplatsen. Naturvårdsverket har i rapport 5417 Metod för immissionsmätning av externt industribuller angett de krav som kan ställas vid en bullermätning. Mätmetoden bör i tillämpliga delar kunna användas vid mätning av ljudnivåer från byggplatsen. Bullerberäkningar och bullermätningar bör utföras av en person som har erforderlig kunskap om beräknings- eller mätmetodik för att tillräcklig noggrannhet i bedömningsunderlaget skall tillförsäkras. Till 2 kap. 3 MB och 26 kap. 19 miljöbalken Riktvärden för buller Följande riktvärden bör tillämpas vid bedömning av bullerbegränsning vid byggplatser. Värdena för ekvivalent ljudnivå (L Aeq ) är angivna som frifältsvärden under dag, kväll respektive natt. För permanentbostäder, fritidshus och vårdlokaler anges även ett värde för maximal ljudnivå (tidsvägning; Fast) (L AFmax ) nattetid under tiden

15 NFS 2004:15 Område Helgfri måndag- Lördag, söndag Samtliga dagar fredag och helgdag Dag Kväll Dag Kväll Natt L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L AFmax Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus 60 dba 50 dba 50 dba 45 dba 45 dba 70 dba (vid fasad) Inomhus 45 dba 35 dba 35 dba 30 dba 30 dba 45 dba (bostadsrum) Vårdlokaler Utomhus 60 dba 50 dba 50 dba 45 dba 45 dba - (vid fasad) Inomhus 45 dba 35 dba 35 dba 30 dba 30 dba 45 dba Undervisningslokaler Utomhus 60 dba (vid fasad) Inomhus 40 dba Arbetslokaler för tyst verksamhet 1) Utomhus 70 dba (vid fasad) Inomhus 45 dba ) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. I de fall verksamhet pågår endast del av period bör den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid under vilken verksamheten pågår - t.ex. under en sekvens/cykel för byggaktiviteter med intermittent buller (pålning, spontning, borrning etc). För verksamhet med begränsad varaktighet, högst två månader, t ex spontning och pålning, bör 5 dba högre värden kunna tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, bör upp till 10 dba högre nivåer kunna accepteras. Detta bör dock inte gälla kvälls- och nattetid. I de fall verksamheten är av begränsad art och även innehåller kortvariga händelser bör höjningen av riktvärdet få uppgå till sammanlagt högst 10 dba. 2 Tillämpningsanvisningar till riktvärdena Riktvärdena är en utgångspunkt och vägledning för den bedömning, som görs i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan medföra att avsteg kan behöva göras, såväl uppåt som nedåt, från de angivna riktvärdena.

16 Om riktvärdena för buller utomhus inte kan innehållas med tekniskt möjliga och/eller ekonomiska rimliga åtgärder bör målsättningen vara att åtminstone riktvärdena för buller inomhus kan innehållas. I det fall riktvärden för buller utomhus kan innehållas behöver man normalt inte kontrollera riktvärdena för buller inomhus då normal fasadisolering bör innebära att dessa bullerriktvärden kan innehållas. Buller från trafik till och från byggplatsen bör bedömas efter de riktvärden som gäller för trafikbuller. Trafik inom byggplatsen bör bedömas som byggbuller. Bindande bestämmelser för byggverksamhet kan finnas i lokala föreskrifter i kommunen med längre gående krav på bullernivåer eller tid då arbetet får bedrivas. NFS 2004:15 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skyddsåtgärder Risk för överskridande av angivna riktvärden för buller bör anses som ett skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Såväl åtgärder på arbetsmaskiner/redskap som vad avser arbetsutformning bör övervägas. Åtgärder vid byggplatsen bör kunna avse anläggande av ljuddämpande skärmar eller vallar. Riktvärden inomhus bör också innebära ett incitament att förbättra fasadisoleringen om detta är nödvändigt. Fasadisolerande åtgärder bör bli viktigare att utföra innan byggstart i samband med t ex trafikinfrastruktur då dessa kan komma att innebära ett permanent buller som ändå kräver fasadisolerande åtgärder. Information till de kringboende bör alltid ske om arbetet förväntas ge högre bullernivåer än vad som angetts i tabellen ovan. Tidsbegränsningar Byggverksamhet bör planeras så att bullerstörning till omgivningen begränsas genom att verksamheten så långt möjligt förläggs till mindre störningskänslig tid. Då verksamhet under kvällstid, lördagar, söndagar och helgdagar medför större störning i områden med boende bör, förutom att ett lägre riktvärde tillämpas under dessa tider, även en lämplig begränsning av verksamhetstiden gälla. Dessa allmänna råd börjar att gälla den 1 januari 2005 och samtidigt upphävs allmänna råd (PU 1975:5), Buller från byggplatser. Naturvårdsverket MATS OLSSON Allan Nilsson (Enheten för markanvändning och vattenverksamhet) 3

17 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 1 juni Paragraf Diarienummer KS-2015/ Förslag till cykelplan för Huddinge kommun Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet lämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Cykelplanen enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 april 2016 antas. 2. Den nya cykelplanen ersätter Cykelplan Finansiering av åtgärder som föreslås i cykelplanen hanteras inom ordinarie budgetprocess. Sammanfattning I maj 2013 antog kommunfullmäktige en trafikstrategi för Huddinge kommun med fokus på gång-, cykel- och kollektivtrafik. År 2014 antogs även en ny översiktsplan för kommunen som tydligt pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. För att nå uppsatta mål och visioner i översiktsplan 2030 och trafikstrategin behöver gällande cykelplan från år 2009 revideras. För att nå de övergripande målen i översiktsplan 2030 och trafikstrategin har dessa i cykelplanen brutits ner till ett mätbart mål (effektmål) för cykelresor. Effektmålet är att andelen cykelresor i kommunen ska öka från 4 procent 2011 till 15 procent år Syftet med cykelplanen är bl.a. att formulera strategier som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om att andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka. Ett annat syfte med cykelplanen är att öka cykelns attraktivitet som transportmedel och ge den prioritet i trafik- och samhällsplaneringen. Den övergripande strategiska inriktningen för cykelplanen är att med olika medel arbeta för att förbättra förutsättningarna för ett ökat vardagsresande med cykel. Det kan vara resor till arbetet, skolan, fritidsaktiviteter såväl som till affären. I november 2014 beslutades att förslaget till cykelplan skulle skickas på remiss. Förvaltningen har mottagit totalt 60 stycken skriftliga synpunkter, varav 33 är från privatpersoner. Sammanfattningsvis ses det som mycket positivt att Huddinge kommun tar fram en cykelplan. Cykelplanen har därefter reviderats utifrån inkomna synpunkter.

18 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 1 juni Paragraf Diarienummer KS-2015/ Förvaltningen föreslår att cykelplanen för Huddinge kommun antas. Förvaltningen föreslår att finansiering av åtgärder som föreslås i cykelplanen hanteras inom ordinarie budgetprocess. Förvaltningen föreslår att ökade driftskostnader måste sättas av och även detta måste hanteras i den ordinarie budgetprocessen. Cykelplanen fokuserar på att förbättra förutsättningarna för invånarnas vardagliga resor med cykel. Förvaltningen anser att turism- och rekreationscykling bör hanteras i en egen plan. Överläggning Annika Feychting, chef för gatu- och trafiksektionen föredrar ärendet. I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (L), Christian Ottosson (C), Birgitta Ljung (MP), Ann-Marie Högberg (S), Karl Henriksson (KD), Gunilla Helmerson (M), Britt Björneke (V), Emil Högberg (S) och Leif Dyrvall (DP). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Samtliga nämnder

19 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) HANDLÄGGARE Norrberg, Marika Marika.Norrberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag till cykelplan för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Cykelplanen enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 april 2016 antas. 2. Den nya cykelplanen ersätter Cykelplan Finansiering av åtgärder som föreslås i cykelplanen hanteras inom ordinarie budgetprocess. Sammanfattning I maj 2013 antog kommunfullmäktige en trafikstrategi för Huddinge kommun med fokus på gång-, cykel- och kollektivtrafik. År 2014 antogs även en ny översiktsplan för kommunen som tydligt pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. För att nå uppsatta mål och visioner i översiktsplan 2030 och trafikstrategin behöver gällande cykelplan från år 2009 revideras. För att nå de övergripande målen i översiktsplan 2030 och trafikstrategin har dessa i cykelplanen brutits ner till ett mätbart mål (effektmål) för cykelresor. Effektmålet är att andelen cykelresor i kommunen ska öka från 4 procent 2011 till 15 procent år Syftet med cykelplanen är bl.a. att formulera strategier som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om att andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka. Ett annat syfte med cykelplanen är att öka cykelns attraktivitet som transportmedel och ge den prioritet i trafik- och samhällsplaneringen. Den övergripande strategiska inriktningen för cykelplanen är att med olika medel arbeta för att förbättra förutsättningarna för ett ökat vardagsresande med cykel. Det kan vara resor till arbetet, skolan, fritidsaktiviteter såväl som till affären. I november 2014 beslutades att förslaget till cykelplan skulle skickas på remiss. Förvaltningen har mottagit totalt 60 stycken skriftliga synpunkter, varav 33 är från privatpersoner. Sammanfattningsvis ses det som mycket positivt att POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

20 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Huddinge kommun tar fram en cykelplan. Cykelplanen har därefter reviderats utifrån inkomna synpunkter. Förvaltningen föreslår att cykelplanen för Huddinge kommun antas. Förvaltningen föreslår att finansiering av åtgärder som föreslås i cykelplanen hanteras inom ordinarie budgetprocess. Förvaltningen föreslår att ökade driftskostnader måste sättas av och även detta måste hanteras i den ordinarie budgetprocessen. Cykelplanen fokuserar på att förbättra förutsättningarna för invånarnas vardagliga resor med cykel. Förvaltningen anser att turism- och rekreationscykling bör hanteras i en egen plan. Beskrivning av ärendet I maj 2013 antog kommunfullmäktige en trafikstrategi för Huddinge kommun med fokus på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Strategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav cykelplanen är en av dem. År 2014 antogs även en ny översiktsplan för kommunen som tydligt pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Kommunens bebyggelsestruktur gör att bilen, nu och i framtiden, kommer att vara en förutsättning för en del Huddingebor att få vardagen att fungera. Genom att göra det enklare för fler att välja andra transportmedel skapar vi framkomlighet för dem som är beroende av bilen. För att nå uppsatta mål och visioner i översiktsplan 2030 och trafikstrategin behöver gällande cykelplan från år 2009 revideras. Cykelplanen förklarar hur den bidrar till att uppfylla trafikstrategin och följs av en handlingsplan.

21 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Figur 1: Schematisk bild över dokumenthierarkin Mål För att nå de övergripande målen i översiktsplan 2030 och trafikstrategin har dessa i cykelplanen brutits ner till ett mätbart mål (effektmål) för cykelresor. Effektmål: Andelen cykelresor i kommunen ska öka från 4 procent till 15 procent år Syfte Syftet med cykelplanen är att formulera strategier som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om att andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka. Ett annat syfte med cykelplanen är att öka cykelns attraktivitet som transportmedel och ge den prioritet i trafik- och samhällsplaneringen. Med en förbättrad cykelinfrastruktur skapas möjlighet till ett tryggt och säkert cyklande året om. Cykelplanen utgör ett viktigt verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till utvecklingen i enlighet med de mål som anges i Huddinge kommuns översiktsplan och trafikstrategi. 1 Resvaneundersökning (RVU) 2011

22 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Cykelplanens inriktning och åtgärdsområden Den övergripande strategiska inriktningen för cykelplanen är att med olika medel arbeta för att förbättra förutsättningarna för ett ökat vardagsresande med cykel. Det kan vara resor till arbetet, skolan, fritidsaktiviteter såväl som till affären. Cykelplanen identifierar viktiga strategiområden som har stor betydelse för cyklisten i Huddinge. Dessa beskriver hur Huddinge kommun vill att cykelvägnätet ska utvecklas. Vidare preciseras förslag till åtgärder för varje åtgärdsområde som bidrar till cykelplanens mål. De åtgärdsområden som identifierats i cykelplanen är: Gent och sammanhängande cykelvägnät Framkomlighet och tillgänglighet för cyklister av alla slag Ett cykelvägnät kopplat till övriga transportsystem Attraktiv och tillgänglig cykelparkering Tydlig cykelvägvisning, information och service Trafiksäkra vägar för cyklister Trygga vägar för cyklister Drift och underhåll Kostnader för genomförande Utifrån en inventering som genomförts av åtgärdsbehoven på det övergripande nätet har investeringskostnader uppskattats för att dels bygga nya och dels bredda befintliga huvudcykelstråk. De kostnader som har använts ska ses som schablonkostnader och är översiktlig kostnadsbedömning eftersom det inte har gjorts någon specifik utredning för respektive stråk. Det totala investeringsbehovet för Huddinge kommun för full utbyggnad och breddning av det kommunala övergripande nätet enligt cykelplanen bedöms till ca 524 miljoner kronor. Detta innebär grovt 40 miljoner kr/år för full utbyggnad till år Till detta kommer även kostnader för utbyggnad och breddning av cykelstråk i det övergripande nätet som Trafikverket är ansvarig för. Drift- och underhållskostnader Utifrån de kriterier som ställs upp i cykelplanen, vilket innebär en högre standard än den nuvarande i kommunen, skulle den totala ökade kostnaden för vinterväghållning för hela det övergripande nätet beräknas till 3,8 miljoner kronor per år. Dagens kostnad för vinterväghållning uppgår till ungefär 1,2 miljoner kronor/år. Kostnadsökningen för vinterväghållningen har beräknats för de nya regionala cykelstråken som ligger på kommunens mark, breddning av befintliga regionala stråk, samt nybyggnad och breddning av huvudcykelstråken. Kostnadsökningen baseras dels på antal tillkommande cykelbanor och dels på breddning av befintliga cykelbanor.

23 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Andra finansieringsmöjligheter För att finansiera delar av det övergripande nätet har förvaltningen för avsikt att ansöka om statlig medfinansiering. Förvaltningen ser att det även kan vara möjligt att finansiera delar av det övergripande nätet genom exploatering. Sammanställning remiss Dåvarande samhällsbyggnadsnämnden beslutade att skicka förslaget till cykelplan på remiss i november Förslaget remitterades till Huddinge kommuns nämnder, myndigheter, andra kommuner, intresseorganisationer m.m. Vilka dessa är återfinns i sändlistan, bilaga 1 till remissammanställningen som i sin tur är bilaga 3 till detta tjänsteutlåtande. Därefter publicerades förslaget på Huddinge kommuns hemsida med information om att synpunkter skulle lämnas senast den 31 mars Förvaltningen har mottagit totalt 60 stycken skriftliga synpunkter, varav 33 är från privatpersoner. Sammanfattningsvis ses det som mycket positivt att Huddinge kommun tar fram en cykelplan. De flesta remissvar är positiva till det strategiska dokumentets huvudinriktning vilket tydligt visar på en ambition om ett väl utvecklat och fungerande gång- och cykelnät inom kommunen. Det har även lyfts fram att dokumentet är väl genomarbetat, omfattande och ambitiöst. Ett flertal remissvar önskar även en översyn av cykelstråken, att rekreationsstråk ska omfattas av planen samt att kopplingen även utanför kommungränsen är av största vikt. Revideringar efter remiss Sammanfattningsvis har följande ändringar i cykelplanen gjorts; Förtydliganden av planens omfattning, innehåll och formuleringar. Det gäller bl.a. omformuleringar och förtydliganden av riktlinjer, förtydligande kring säkra skolvägar och nya kartor som tydligare visar hur de föreslagna cykelstråken i Huddinge hänger ihop med grannkommunernas cykelvägar. Cykelplanens föreslagna cykelstråk har reviderats utifrån inkomna remissynpunkter. Effektmålet har ändrats för att bättre stämma överens med kommunens översiktsplan och trafikstrategi. Cykelplanens föreslagna huvudnät har utökats med fler stråk och bytt namn till övergripande nät. Nätet består fortfarande av regionala

24 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) cykelstråk och huvudcykelstråk. Även det föreslagna lokala nätet har reviderats. Bilaga 3 Kostnader för genomförande (numera kapitel 4 i cykelplanen) har uppdaterats. Förändringen består bl.a. av att den enbart omfattar det övergripande nätet. Det lokala nätet är inte lika beständigt som det övergripande nätet, varför åtgärder i det lokala nätet lämpligen görs i samordning med t.ex. detaljplaner eller vid kommunens trafiksäkerhets- och tillgänglighetsåtgärder. Bilaga 1 - Mål har tagits bort och hänvisas till trafikstrategin och dess underlagsrapport. Utifrån prioriteringsprinciperna i cykelplanen har en tydligare prioritetsordning tagits fram (bilaga 2). Kostnaderna för genomförande har reviderats samt kompletterats med kostnader för drift- och underhåll. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår att cykelplanen för Huddinge kommun antas. Förvaltningen föreslår att finansiering av åtgärder som föreslås i cykelplanen hanteras inom ordinarie budgetprocess. Förvaltningen föreslår att ökade driftskostnader måste sättas av och även detta måste hanteras i den ordinarie budgetprocessen. Cykelplanen fokuserar på att förbättra förutsättningarna för invånarnas vardagliga resor med cykel. Förvaltningen anser att turism- och rekreationscykling bör hanteras i en egen plan. Cykelplanen föreslås börja gälla samma datum som planen antas i kommunfullmäktige. Samtliga planuppdrag som ges efter antagandedatum för cykelplanen ska följa de riktlinjer och planeringsprinciper som anges i cykelplanen. Den nya cykelplanen ersätter den nuvarande planen Cykelplan Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör

25 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Marika Norrberg Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1: Cykelplan för Huddinge kommun Bilaga 2: Remissammanställning Cykelplan för Huddinge kommun Bilaga 3: Sändlista Beslutet delges Kommunens samtliga nämnder

26 Cykelplan för Huddinge kommun April 2016 KS-2015/47 Samhällsbyggnadsavdelningen Gatu- och trafiksektionen

27 Huddinge kommun CYKELPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: KS-2015/47 Utgåva: Författare: Arbetet med att ta fram förslag till ny cykelplan har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av: Projektledare Marika Norrberg, Jack Lu, Isabelle Stöckel, Leif Nilsson, Johanna Pettersson, Alexandra Mattsson, Sandra Tiidus, Mikael Essmyren. Konsultstöd har erhållits från WSP Sverige AB. 2

28 Sammanfattning I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030, antagen 10 juni 2014, slås fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt invånare till någonstans mellan till invånare år För att möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning har Huddinge kommun tagit fram en trafikstrategi som bland annat innebär att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. För att konkretisera trafikstrategin tas olika planer fram, bland annat denna cykelplan. Cykelplanen är ett dokument som ska ligga till grund för hur kommunen ska arbeta med cykelplanering. Huddinge kommun har som mål att andelen cykelresor ska öka från 4 procent år 2011 till 15 procent år Om målet ska kunna uppnås krävs ett sammanhängande och gent nät av säkra, attraktiva och trygga cykelvägar. För att fler ska välja cykeln krävs att infrastrukturen anpassas till fler typer av cyklar och för olika typer av cyklister för den som cykelpendlar till arbetet så väl som den som cyklar till fritidsaktiviteter. För att cykling ska vara ett attraktivt alternativ så måste cykelinfrastrukturen få ta plats i den byggda miljön. Detta gäller både plats på vägbanan och cykelbanan och plats för parkering vid målpunkter och bostäder. Det befintliga cykelvägnätet behöver kompletteras där det finns brister och byggas ut där stråk saknas för att nätet ska bli sammanhängande. Cykelvägnätet behöver smidiga anslutningar och attraktiva parkeringar i anslutning till kollektivtrafik. För att cykelvägnätet ska upplevas som tryggt och vara trafiksäkert behövs förutom en hög standard på utformningen av cykelbanor även god belysning och ett aktivt drift- och underhållsarbete. Den här cykelplanen definierar även indikatorer för att kunna mäta och följa upp hur cykeltrafikens förutsättningar i Huddinge kommun utvecklas. 3

29 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Innehållsförteckning 4 1. Förutsättningar EN VÄXANDE REGION CYKELPLANENS RELATION TILL ANDRA STYRDOKUMENT CYKELN ETT TRANSPORTSLAG ATT RÄKNA MED 6 2. Syfte och mål SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR 8 2. Cykelstrategi ÖVERGRIPANDE STRATEGISK INRIKTNING STRATEGIER ANDRA STRATEGISKA INRIKTNINGAR Planeringsprinciper KLASSIFICERING AV HUDDINGE KOMMUNS CYKELVÄGNÄT FRAMTIDA CYKELVÄGNÄT: DRAGNING OCH PRIORITERING DETALJUTFORMNING FÖR FRAMKOMLIG OCH TRAFIKSÄKER CYKLING CYKELVÄGVISNING CYKELPARKERING DRIFT OCH UNDERHÅLL Kostnader för genomförande Uppföljning EFFEKTMÅLET: ÖKA ANDELEN CYKELRESOR INDIKATORER 38 Bilaga 1. Utgångsläge 40 Bilaga 2. Prioriteringsordning 43 Bilaga 3. Framtida cykelvägnät med lokala cykelstråk 44 Bilaga 4. Definitioner 45 4

30 1. Förutsättningar 1.1. EN VÄXANDE REGION Stockholm är en region som växer. Befolkningsprognosen från Stockholms läns landsting (Tillväxt-, miljö- och regionplanering) pekar på att länets befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år Ökningen beräknas bli som störst fram till år 2020, då Stockholms län årligen väntas öka med personer 1 vilket motsvarar två fullsatta SL-bussar varje dag 2. I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030, antagen 10 juni 2014, slås fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt invånare till någonstans mellan till invånare år Fram till år 2020 är det framförallt målgrupperna 0-15 år och år som väntas öka mest CYKELPLANENS RELATION TILL ANDRA STYRDOKUMENT I takt med befolkningsökningen ökar även behovet av transporter. Målet för hur trafiken ska utvecklas i Huddinge uttrycks på följande sätt i Översiktsplan 2030: I Huddinge ska gång och cykel vara det naturliga transportslaget för kortare resor vilket bland annat kräver att cykelnätet byggs ut och förbättras, fler cykelparkeringar och insatser för att möjliggöra cykling året om. ( ) Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor. En prioritering av cykel ska bland annat leda till en ökad tillgänglighet för cyklister som trafikantgrupp, rik fritid och god hälsa, levande stadsmiljöer, funktionsblandning, jämlikhet och lägre utsläpp. Trafikstrategi för Huddinge kommun För att möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning har Huddinge kommun tagit fram en trafikstrategi. Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin förhåller sig till ett antal utvecklingsplaner samt nationella och lokala mål. Strategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Den innehåller en vision för trafiken som sträcker sig till år 2030, mål som leder mot visionen och strategier för att nå målen. Trafikstrategins huvudinriktning är att: gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad Trafikstrategin preciseras vidare i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav cykelplanen är en av dem. De olika åtgärdsplanerna ska bidra till att de övergripande målen i Trafikstrategin uppfylls. Vissa planer föregås av ett program. Cykelplanen ska, enligt Trafikstrategin, innehålla en plan för vilka åtgärder som behövs 1 TMR Rapport 1: Stockholms Handelskammare, SWOT Stockholm

31 för att skapa ett heltäckande och gent cykelvägnät, samt ska leda till att andelen transporter som genomförs med gång-, cykel- och kollektivtrafik ökar jämfört med bil. Förutom att bidra till en ökad andel kortare resor med cykel ska Huddinge genom det regionala cykelvägnätet möjliggöra arbetspendling på korta och långa sträckor genom kommunen. I nedanstående bild visas hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra vilket beslutades under arbetet med Trafikstrategin. Figur 1: Schematisk bild över dokumenthierarkin från Trafikstrategin CYKELN ETT TRANSPORTSLAG ATT RÄKNA MED Resevaneundersökningen som genomfördes i Huddinge år 2011 visar att 4 procent av alla resor som startar i Huddinge sker med cykel. Inom kommunen är andelen resor med cykel som färdmedel något högre, 7 procent och av alla cykelresor som görs har 57 procent sin start och målpunkt inom kommunen. 3 Dessa siffror visar att både andelen och antalet cykelresor är högre för inomkommunala resor, vilket tyder på att cykel är mer populärt för kortare resor och resor inom områden man har god kunskap om. Med utgångspunk i resultaten ovan, ser det ut som att satsningar behövs för att få fler att även välja cykeln för längre resor. Nuläget för cykelvägnätet i Huddinge (bilaga 1) visar på behovet både av en standardhöjning, framförallt i de regionala stråken, och en utbyggnad av cykelvägnätet för att det ska bli sammanhängande. 3 Huddinge kommun (2012) Resvanor i Huddinge 6

32 Det finns flera anledningar till varför cykeln är viktig att prioritera. Att satsa på cykeln bidrar till att nå flera mål; minskade koldioxidutsläpp, mindre markanspråk, den skapar jämlikhet och tillgänglighet, den bidrar till ett rikare stadsliv och en attraktivare stad. Ett ökat cyklande bidrar även till ökad fysisk aktivitet och bättre folkhälsa. 7

33 2. Syfte och mål 2.1. SYFTE Syftet med cykelplanen är att formulera strategier som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om att andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Ett annat syfte med cykelplanen är att öka cykelns attraktivitet som transportmedel och ge den prioritet i trafik- och samhällsplaneringen. Med en förbättrad cykelinfrastruktur skapas möjlighet till ett tryggt och säkert cyklande året om. Cykelplanen utgör ett viktigt verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till utvecklingen i enlighet med de mål som anges i Huddinge kommuns översiktsplan och Trafikstrategi MÅL De övergripande mål och riktlinjer i kapitel 1.2 har brutits ner till ett mätbart mål (effektmål) för cykelresor 4 som anges nedan. För att uppnå effektmålet behöver Huddinge kommun jobba för att öka skol- och arbetspendlingen med cykel och skapa ett cykelvägnät som upplevs som attraktivt. Effektmålet kan inte ensamt uppnås genom satsningar föreslagna i denna cykelplan. Dessa behöver även samordnas med andra åtgärder, som t.ex. beteendepåverkande åtgärder och genom samverkan med andra aktörer. Effektmål: ANDELEN CYKELRESOR I KOMMUNEN SKA ÖKA FRÅN 4 PROCENT TILL 15 PROCENT ÅR AVGRÄNSNINGAR Cykelplanen fokuserar på att förbättra förutsättningarna för invånarnas vardagliga resor med cykel. Beteendepåverkande åtgärder behandlas inte i cykelplanen utan dessa frågor hanteras istället i kommunens mobility managementplan 6. Turism- och rekreationscykling utgör idag en stor del av andelen cykelresor i kommunen, men har lyfts ur cykelplanen för att behandlas i en separat kommande plan. Länsstyrelsen inledde 2014 en förstudie och inventering av rekreations- och turismcykelleder i Stockholms län. Förstudien är ett första steg i att ta fram en länsövergripande plan för cykelturism och rekreation. Cykelplanen fokuserar på frågor där såväl Huddinge kommun som Trafikverket är väghållare. För att skapa ett heltäckande cykelnät är det viktigt att cykelnätet hänger ihop 4 Cykelplanen planerar för vardagsresor där fritidsresor men inte rekreationsresor ingår. Dock följs samtliga cykelresor, även rekreationscykling, upp i resvaneundersökningen då fritidsresor slås ihop med rekreationsresor. 5 Resvaneundersökning (RVU) Definition: Mobility Management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers beteende och attityder. Utgångspunkten är att påverka resan innan den har börjat. Epomm (2009) Mobility Management 8

34 över kommungränserna. Det är därför mycket viktigt med ett bra samarbete med grannkommunerna. 2. Cykelstrategi 2.1. ÖVERGRIPANDE STRATEGISK INRIKTNING Utgångspunkten för cykelstrategin och huvudinriktningen för denna är att med olika medel arbeta för att förbättra förutsättningarna för ett ökat vardagsresande med cykel. Det kan vara resor till arbetet, skolan, fritidsaktiviteter såväl som till affären. Det finns en stor potential att öka andelen som använder cykel 7. För att se till att detta händer behöver cykelvägnätet tillgodose cyklisternas behov vad gäller framkomlighet, trygghet och säkerhet. Nedan framgår vilka strategiska områden Huddinge kommun behöver arbeta med för att uppnå det uppsatta effektmålet. Strategier för att förbättra förutsättningarna för vardagsresor med cykel Gent och sammanhängande cykelvägnät Framkomlighet och tillgänglighet för cyklister Ett cykelvägnät kopplat till övriga transportsystem Attraktiv och tillgänglig cykelparkering Tydlig cykelvägvisning, information och service Trafiksäkra vägar för cyklister Trygga vägar för cyklister Drift och underhåll 2.2. STRATEGIER Gent och sammanhängande cykelvägnät RIKTLINJER Cykelvägarna ska utformas så att de på snabbast möjliga sätt tar cyklisten från start till målpunkt. Cykelvägnätet ska knyta samman och täcka in alla kommunens viktiga målpunkter samt ansluta till cykelvägnätet i grannkommunerna. I första hand ska brister i det övergripande nätet åtgärdas, därefter ses lokalnätet över. 7 Sveriges kommuner och landsting m.fl. (2007). TRAST, Trafik för en attraktiv stad, underlag, utgåva 2 9

35 En förutsättning för att öka cyklandet i Huddinge är att skapa ett grundläggande cykelvägnät som är gent och sammanhängande. Ett gent och sammanhängande cykelvägnät ökar förutsättningarna för att välja cykeln som transportmedel, vilket bidrar till att nå såväl nationella, regionala som kommunala mål. Med gent menas att cykelnätet inte avviker mer än nödvändigt från fågelvägen mellan start- och målpunkten. Cyklister är känsliga för höjdskillnader i landskapet. Det är därför även viktigt att man i planeringen tar hänsyn till nivåkurvor. Så långt som möjligt bör man eftersträva att låta bilarna förflytta sig i höjdled medan cyklister behåller höjdnivån. Cyklister kan behöva speciella genvägar för att motverka barriärer som vattendrag, vägar och järnvägar. 8 Ett sammanhängande cykelvägnät anses vara ett nät där det inte saknas några stråk mellan viktiga målpunkter. Med viktiga målpunkter menas platser som besöks av många personer så som centrum, större arbetsplatser, knutpunkter för kollektivtrafik, sjukhus, skolor, förskolor och platser för fritidsaktiviteter. För att skapa ett sammanhängande cykelvägnät ska det i första hand kompletteras med saknade stråk. Därefter ska övriga brister i befintliga cykelstråk åtgärdas. Ytterligare en aspekt för ett fungerande och sammanhängande cykelvägnät är att koppla samman cykelnäten över kommungränser. Detta för att möjliggöra att cykelvägnätet även täcker in regionala viktiga målpunkter. För att uppnå detta krävs ett nära samarbete med angränsande kommuner. Framkomlighet och tillgänglighet för cyklister av alla slag RIKTLINJER Cykeltrafik ska prioriteras i trafikplaneringen, tillsammans med gång- och kollektivtrafik. Cykeltrafik ska prioriteras vid vägarbeten, tillsammans med gång- och kollektivtrafik. Cykelinfrastrukturen ska anpassas till olika cykeltyper och typer av cyklister. Cykelvägnätet ska bidra till ökad jämlikhet och integration. För att öka cykelns attraktivitet som transportmedel är det viktigt att ge den prioritet i trafik- och samhällsplaneringen, vilket framhålls i både Huddinge kommuns översiktsplan och trafikstrategi. Detta innebär bland annat att man i praktiken alltid ska ge cykeln goda förutsättningar när detaljplaner tas fram. Cykeln ska ha förutsättningar som är lika med, eller bättre, än bilen. Detta gäller även för situationer där cyklister påverkas vid ombyggnationer. Vägarbeten på eller i anslutning till cykelvägar kan, om de är felaktigt utformade, skapa stora framkomlighetsproblem för cyklister. Beroende på hur cyklisten leds om kan det även generera stora restidsförluster. Då cyklister är känsliga för avstånd är det extra viktigt att beakta möjligheterna till korta och trafiksäkra omledningsvägar när cyklisternas färdväg måste stängas av. Tydlig information om vad som pågår är nödvändigt. Avstängningen ska även förvarnas i god tid innan så att cyklande har möjlighet att välja en annan väg som blir så kort som möjlig. I vissa fall kan det även finnas anledning att komplettera vägvisningsskyltning med tillfälliga omledningsskyltar för rekommenderade cykelstråk. 8 Boverket (2013). Planera för rörelse! en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. 10

36 Det är inte bara antalet cyklister som ökar utan även typer av cykelfordon som till exempel elcyklar, lådcyklar och cyklar med cykelvagn 9. Dessa cykeltyper möjliggör nya transport- och levnadsvillkor och ökar kraven som ställs på cykelinfrastrukturen bland annat vad gäller ökade hastigheter, cykelbanans bredd och behovet av separering från motortrafik och gående. För att utvecklingen av cykeln som transportmedel ska fortsätta i en positiv riktning behöver cykelinfrastrukturen anpassas till olika cykeltyper vad gäller framförallt bredd på cykelväg/fält och cykelparkeringens utformning. Möjligheterna som skapas genom bredden av cykeltyper ökar även sannolikheten att människor som tidigare inte cyklade ser cykling som ett alternativ för vardagsresor. Cykeln ska vara ett transportslag som alla invånare känner sig trygga med att använda, om man är ung, gammal, funktionshindrad, van eller ovan cyklist. Valet av cykel och personliga förutsättningar skapar olika behov till cykelinfrastrukturen. Dessa ska Huddinge kommun sträva efter att fylla. Figur 2 (vänster): Lådcykel i stadsmiljö. Källa: Figur 3 (höger): Användaren cyklar med liggcykel. Rullstolen sitter fast i dragkroken. Källa: Genom valmöjligheter får människor makt att påverka sina liv, exempelvis genom vilka transportval som finns tillgängliga. För att cykling ska vara ett realistiskt alternativ krävs att sammanhängande vägar för cyklingen finns för hela resan i ett dörr-till-dörr perspektiv. En ökad satsning på cykling ökar även tillgängligheten för dem som inte har bil. Möjligheten att kunna ta sig fram på ett snabbt och enkelt sätt underlättar vardagen avsevärt för en stor del av målgruppen och kan även påverka möjligheterna att få arbete 10. Ett cykelvägnät kopplat till övriga transportsystem RIKTLINJER Cykelvägnätet ska kopplas till kollektivtrafikens större stationer och större busshållplatser. Attraktiva cykelparkeringar ska finnas vid kollektivtrafikens större stationer och större busshållplatser samt andra viktiga målpunkter såsom skolor, förskolor, arbetsplatser, butiker etc. Huddinge kommun ska sträva efter att cykelvägarna ska vara kopplade till övriga transportsystem för att möjliggöra resor där cykel kombineras med andra färdsätt. Det är särskilt viktigt att utveckla kopplingen till spårstationer, större busshållplatser och 9 Boverket (2013). Planera för rörelse! en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. 10 Trafikverket (2012). Ökad och säker cykling. Redovisning av regeringsuppdrag. 11

37 terminaler. Huddinge kommun ska eftersträva att planera för att vid spårstationerna 11 erbjuda attraktiva cykelparkeringar där tillgänglighet, trygghet, säkerhet och service har högsta prioritet. Konceptet kallas för bike & ride, vilket innebär att resan börjar på cykel Figur 4 (vänster): Bike & Ride i Malmö, Källa: Figur 5 (höger): Ingång till lounge, dusch och WC i cykelparkeringsgaraget Hyllie i Malmö. Foto: Marika Norrberg som sedan lämnas vid stationen, därefter fortsätter resan med kollektivtrafiken. Bike & ride är inte bara en plats för cykeln utan även cyklisten 12. Kollektivtrafikbranschen arbetar utifrån målsättningen att öka kollektivtrafikandelen sett både till över dygnet och under rusningstrafiken till år Eftersom det är av stor betydelse att öka möjligheterna för kombinationsresor mellan cykel och kollektivtrafik är det viktigt att utforma attraktiva bytespunkter. Det finns därför ett ökat behov av attraktiva och stöldsäkra cykelparkeringar vid kollektivtrafiken. Studier från Nederländerna visar på att förbättrade cykelparkeringsmöjligheter vid kollektivtrafikstationer ökar cyklandet dit. Vidare så har införandet av cykelparkeringsplatser vid regionala busshållplatser ökat andelen anslutningsresor med cykel med 14 procent. 14 Attraktiv och tillgänglig cykelparkering RIKTLINJER Cykelparkeringar ska anläggas så nära målpunkten som möjligt och närmare målpunkten än bilparkering. Cykelparkeringar ska placeras så att omvägar undviks på vägen till målet. Cykelparkeringen ska anpassas till målpunktens funktion och utformning. Cykelparkeringar ska ha tillräcklig kapacitet, vara stöldsäkra, upplysta, lättillgängliga, väderskyddade och anpassade för olika cykeltyper. Cykelparkeringar ska underhållas kontinuerligt vilket inkluderar omhändertagande av skrotcyklar. 11 Spårstationer i Huddinge år 2015: Vårby gård, Masmo, Flemingsberg, Huddinge, Stuvsta, Trångsund och Skogås. 12 I Malmö finns goda exempel på bike & ride-lösningar. För att läsa mer om dessa, gå in på 13 Stockholms läns landsting (2104). Uppföljning av måltalen i det regionala trafikförsörjningsprogramet. 14 Håkansson (2008). Cykelparkeringsplatser och deras betydelse för cyklandet Rekommendationer för planering av cykelparkeringsplatser 12

38 Den faktor som i flera undersökningar har visat sig ha störst betydelse för cyklisterna är närhet från cykelparkeringen till målpunkten. Därför är den absolut viktigaste faktorn för att en cykelparkering ska fungera att den ligger nära målpunkten. Om parkeringen ligger för långt bort väljer cyklister att parkera sin cykel där de anser det vara lämpligt, vilket kan orsaka framkomlighetsproblem för exempelvis utryckningsfordon och personer med funktionsnedsättning. Cykelparkeringen ska ligga på vägen till målet. Det tar emot att cykla förbi målet för att parkera sin cykel och sen därefter gå tillbaka därifrån man kom. Det är viktigt att undvika en lokalisering där biltrafikströmmar måste korsas eller där fysiska barriärer utgör hinder. För att hitta den bästa lokaliseringen för en cykelparkering ska hänsyn tas till, bland annat målpunktens storlek, antalet entréer, om det finns flera målpunkter i närheten och var de cyklande kommer från. Genom att studera det omgivande cykelvägnätet kan man få svaret på från vilken riktning de flesta cyklande kommer, detta är en viktig input även för att anpassa cykelparkeringens angöringsriktning, vilket inverkar på parkeringens attraktivitet. För en snabb och smidig parkering får ytan inte vara för smal och trång. Det ska vara bekvämt att komma in och ut ur parkeringen, annars är risken att cyklar parkeras utanför 15. Andra viktiga faktorer som också har stor betydelse är att det finns lediga platser, att parkeringen är stöldsäker och att den upplevs som trygg. Generellt kan man säga att de nämnda faktorerna sannolikt värderas olika beroende på person och sammanhang. På grund av detta har Huddinge kommun identifierat två typer av parkeringar som ska täcka in behoven på olika målpunkter. Cykelparkeringar för långtidsparkering ska främst attrahera och tillgodose parkeringsbehoven för pendlare, anställda, studenter, boende eller cyklister som har för avsikt att parkera under längre tidsperioder. Dessa har höga behov vad gäller säkerhet och förutsägbarhet med tanke på tillgängligheten på parkering. Korttidsparkeringar ska främst tillgodose behovet för exempelvis shoppingkunder, restauranggäster och liknande besökare som parkerar sin cykel kortare tid än två timmar. Dessa parkeringsplatser ska med fördel ligga i nära anslutning till entréer och vara lokaliserade på framträdande platser med god orienterbarhet. 16 Stöldsäkerhet anses vara (mycket) viktigare för många fler cykelanvändare i stora städer än på mindre orter 17. På frågan varför man inte cyklar svarade 28 procent i en studie av Naturvårdsverket att de inte cyklar på grund av risken för cykelstölder. 18 Allt eftersom tiden ökar som cykeln ska stå parkerad, ökar också kraven på stöldsäkerhet. För att vara så stöldsäker som möjligt ska cykelparkeringsstället vara väl förankrat, så att det inte går att skruva upp parkeringens fäste. Det ska även gå att låsa fast cykeln i ramen, helst även i framhjulet. På detta sätt kan man inte plocka av hjulet och på så sätt få loss cykeln. 15 Boverket (2010). Gör plats för cykeln. Vägledning och inspiration för planering av cykelplanering vid stationer och resecentra. 16 Håkansson (2008). Cykelparkeringsplatser och deras betydelse för cyklandet Rekommendationer för planering av cykelparkeringsplatser 17 WSP i samarbete med CyCity (2011). Parkering i storstad. Litteraturstudie om cykelparkering. 18 Naturvårdsverket (2005). Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder 13

39 Figur 6: Exempel på cykelställ med ramlås, som är den tryggaste varianten av cykelställ utomhus. Källa: Trafikverket För att cykelparkeringen ska upplevas som trygg är det viktigt att den är överblickbar, väl belyst och att den inte ligger undangömd. Genom att lägga parkeringen lätt synlig med en naturlig övervakning motverkas stöldrisken och trygghetskänslan ökas för cyklisten. En väl skött och underhållen parkering signalerar att cykeln är prioriterad i stadsbilden, vilket är en viktig del av att öka cykelns attraktivitet som färdmedel. Skötseln underlättas av att man inte tummar på parkeringens kvalitet, robustare ställ är inte lika lätta att vandalisera och kräver därför mindre underhåll. Tydlig märkning av anordnade cykelparkeringsplatser och lokala föreskrifter om felparkering av cyklar gör det lättare för personal att sköta parkeringen och omhänderta skrotcyklar 19. Tydlig cykelvägvisning, information och service RIKTLINJER Bra och lättillgänglig information ska finnas om cykelresande. Cykelvägvisningen ska hålla en jämn och hög standard utefter hela stråket för att skapa hög orienterbaret. Viktiga regionala och lokala målpunkter ska vägvisas. Det ska vara lätt att hitta information om cykelresande i kommunen och regionen som helhet både före, under och efter cykelresans gång. Detta för att man lätt ska kunna planera sin resa, hitta den genaste vägen och ha koll på vägarbeten och underhåll som påverkar cykelvägnätet. Här ingår också information kring hur man felanmäler och rutiner för åtgärdande av brister i systemet. Det huvudsakliga syftet med vägvisning är att visa vägen. Men det fungerar även som en tydlig markering att det finns ett kontinuerligt stråk och att cykeln är ett prioriterat trafikslag. Vägvisningen är därför viktig både för att marknadsföra ett cykelstråk för nya cyklister och fungera som ett stöd för såväl nya som vana cyklister att hitta den genaste vägen. 20 Viktiga regionala samt lokala målpunkter och avståndet till dem ska vägvisas. Vägvisningssystemet ska följa en tydlig logik och vara enkelt att förstå. Cykelvägvisning ska finnas på alla platser där det kan uppstå tvivel om vägval och kompletterande stråkkartor bör uppföras på lämpliga platser längs stråken. Information kring hur man gör felanmälningar av infrastrukturen i cykelvägnätet bör finnas tillgänglig vid dessa punkter. Det föreslås också att i anslutning till dessa platser upprätta servicepunkter, där anordningar för cykelpumpar, serviceverktyg och cykelkartor tillhandahålls. 19 Boverket (2013). Planera för rörelse! en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. 20 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län ( ) 14

40 Trafiksäkra vägar för cyklister RIKTLINJER Cykelvägnätet ska utformas i enlighet med det trafiksituationen och cyklisten kräver, med bra sikt, belysning, beläggning, bredd, vägmålning och prioritering i trafiken. Skolvägar ska vara trafiksäkert utformade. Gång och cykel ska separeras från varandra i det övergripande nätet. Huvudcykelnätet ska utformas för att undvika cykling i blandtrafik. Utvecklad drift och underhåll av cykelvägnätet ska bidra till ökad trafiksäkerhet. Säkerhet vid cykling är en viktig faktor för att göra det mer attraktivt att cykla och en av vår tids största utmaningar inom trafiksäkerhetsområdet 21. För att skapa ett trafiksäkert cykelvägnät behöver utformningen anpassas efter funktionen, d.v.s. att man bl.a. ska kunna hålla en viss hastighet, köra om på ett säkert sätt och ha god framkomlighet i passager och i korsningar 22. Traditionellt sett har mycket av ansvaret för trafiksäkerhet lagts på cyklisterna själva men cykelutredningar visar att infrastrukturens utformning har större påverkan på cyklisters agerande än reglernas utformning. Därmed framhävs betydelsen av cykelinfrastrukturens fysiska utformning för trafiksäkerheten. Ett trafiksäkert cykelvägnät kännetecknas framförallt av: separerade bilfria cykelbanor som är fria från hinder, säkra cykelöverfarter med fasade kantstenar, fri sikt för bra överblickbarhet, bra vägbelysning för god synbarhet samt inte minst; bra drift och underhåll Trafikverket m.fl. (2014). Säkrare cykling Gemensam strategi för år , version Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län ( ) 23 Trafikverket m.fl. (2014). Säkrare cykling Gemensam strategi för år , version

41 Viktiga målpunkter för barn är bl.a. skolor, fritidsanläggningar och idrottsplatser. Cykelstråken kring dessa målpunkter ska vara så pass säkra att barn på egen hand kan cykla mellan hemmet, skolan och fritidsaktiviteter när de i övrigt är mogna för det om avståndet är rimligt. Barn är de främsta brukarna av cykeln 24. En undersökning riktad till föräldrar med barn 6-12 år visar att med stigande ålder får allt större del av barnen på egen hand ta sig till olika målpunkter med cykel. Forskning visar samtidigt att barn upp till 12 års ålder saknar förutsättningar för att vid alla tillfällen visa ett trafiksäkert beteende. Dessa begränsningar ställer särskilda krav på hur trafikmiljön ska vara utformad för att barn ska kunna cykla säkert och tryggt. 25 Exempel på trafiksäkerhetshöjande åtgärder skulle kunna vara hastighetssäkring av gång- och cykelpassager, förstärkt snöröjning och cykelfrämjande kampanjer riktade till skolor och elever. Åtgärder och uppföljning gällande trafiksäkra skolvägar, beskrivs närmre i kommunens trafiksäkerhetsplan. Figur 7 (vänster): Dubbelriktad cykelväg i Oslo, 3 meter bred cykelväg och 2 meter gångbana. Källa: Figur 8 (höger): Cykelväg bredvid gångbana, Källa: Separering är ett enkelt sätt att minska risken för konflikter mellan olika trafikantgrupper. Gång och cykel är två transportslag med olika behov. Alltför ofta talar man om gång och cykel tillsammans. Genom att separera dessa två trafikslag ökar både framkomligheten och trafiksäkerheten. När nya gångvägar och cykelvägar byggs ska dessa två funktioner därför separeras från varandra och från biltrafiken för att åstadkomma en ökad trafiksäkerhet. I upprustning av befintliga gång- och cykelvägar ska även eftersträvas att göra om gång- och cykelvägar som inte är separerade. Separering är aktuellt i synnerhet vid höga gång- och cykelflöden och höga hastigheter för cykel, d.v.s. i huvudcykelnätet. Utöver den fysiska utformningen av cykelvägarna har drift och underhåll av cykelnätet en direkt påverkan för cyklistens säkerhet. Singelolyckor är den vanligaste olyckstypen. En vanlig orsak till just singelolyckor är brister i drift (snö, is, hala löv, grus på asfalt) och underhåll (sprickor, hål, ojämn beläggning). 26 Även utformingen av cykelvägen, som lutning, kantsten, fasta föremål och skymd sikt har stor betydelse för cyklisternas trafiksäkerhet. Trygga vägar för cyklister 24 Trafikverket (2011). Ökad och säker cykling Redovisning av regeringsuppdrag. 25 Trafikverket (2011). Ökad och säker cykling Redovisning av regeringsuppdrag. 26 Trafikverket m.fl. (2007). Trafik för en attraktiv stad (TRAST), underlag utgåva 2 16

42 RIKTLINJER Cykelvägnätet ska upplevas tryggt för alla cyklister genom att det är trafiksäkert, har bra överblickbarhet och god belysning. Barn och ungas behov av trygghet ska prioriteras i trafikmiljön. Utformning av cykelväg i tunnel ska ha som mål att skapa så hög trygghetskänsla som möjligt. Upplevelsen av trygghet ökar i väl upplysta områden, områden med mänsklig närvaro och områden med bra överblickbarhet. Cykelvägnätet i Huddinge ska erbjuda trygga stråk med såväl god belysning som god sikt. Belysningsåtgärder ska vidtas först i stråk där belysning helt saknas, sedan i stråk där särskild belysning för cykelvägen saknas. Där så är möjligt ska miljöer som upplevs som otrygga åtgärdas genom underhåll eller ombyggnad. Figur 9: Exempel på bra belysning av cykelvägar. Källa: Ibland kan intressekonflikter uppstå mellan trafiksäkerhet och trygghet. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det viktigt att skilja olika trafikslag från varandra och istället låta dem korsa varandra planskilt, genom till exempel gång- och cykeltunnlar. Ur ett trygghetsperspektiv leder dessa åtgärder till gång- och cykelstråk med dålig överblickbarhet och där färre människor rör sig, vilket kan leda till otrygga miljöer. Det senare kan i sin tur leda till att man undviker vissa stråk, som då blir än mer övergivna. 27 Vid planering av gång- och cykeltunnlar eller broar är det därför viktigt att utforma dessa för så hög trygghetskänsla som möjligt. God belysning är ett måste. Barn och ungas behov av trygghet behöver prioriteras i trafikmiljön för skolvägar samt i anslutning till förskolor och anläggningar för fritidsaktiviteter. Om föräldrar upplever cykelvägnätet som otryggt kommer de inte vilja att sina barn cyklar. Barn och unga cyklar framförallt kortare sträckor i lokalnätet. I lokalnätet ska därför trygghet prioriteras speciellt högt i närheten av skolor, idrottsplatser och liknande målpunkter. Drift och underhåll RIKTLINJER Det ska utföras inspektioner av cykelvägnätet flera gånger per år. Felanmälningar som gäller cykelinfrastrukturen ska hanteras snabbt och målmedvetet. Ökat och förbättrat vinterunderhåll på prioriterade stråk i cykelvägnätet. Barmarksunderhåll ska utföras regelbundet. 27 White arkitekter AB m.fl. (2011). Cykelstaden En idéskrift om stadsplanering för mainstreamcyklistens återkomst 17

43 En studie av framkomligheten och problem för cyklister i Stockholmsområdet visar att cykelbanor och vägar i ytterstaden generellt är dåligt underhållna. Potthål och bristfälliga lagningar är vanligt förekommande vilket påverkar cyklisternas framkomlighet. 28 Undersökningar visar att genom bättre drift och underhåll både vinter och sommar kan antalet allvarligt skadade cyklister minskas med upp till 45 procent. Det innebär att det finns potential att kunna eliminera olyckor till följd av halka eller fall på grund av is, snö, grus, löv, gropar och sprickor, höga asfaltkanter och tillfälliga föremål. 29 För att även lyfta cykeln till ett attraktivt transportmedel som kan konkurrera med biltrafiken är det därför viktigt att höja drift- och underhållsstandarden. De funktionskrav som ställs på drifts- och underhållsåtgärder måste ta sin utgångspunkt i cyklisternas behov av god trafiksäkerhet och framkomlighet. För att möjliggöra en god nivå på drift och underhåll behövs både ett bra system för att ta emot och hantera felanmälningar samt regelbunden tillsyn av cykelvägnätet. För att säkra en hög standard och pålitlighet i cykelvägnätet behöver cykelvägnätet inspekteras flera gånger per år med avseende på beläggning, målning av cykelbanor och boxar, belysning, vägvisning, vegetation, hinder och rengöring. Under vintersäsongen ska stickprov av vinterväghållningen på de regionala cykelstråken göras. Ett annat viktigt underlag för drift och underhåll är felanmälningssystemet. Information kring hur man felanmäler behöver finnas lätt tillgänglig och uppföljning av felanmälningar är en mycket viktig del av att skapa förtroende för cykelns prioritet i Huddinge. Informationskampanjer kring detta kan vara aktuellt som en mobility managementåtgärd. Figur 10: Exempel på dålig drift och underhåll. Från vänster: Utsliten målning, sprucken beläggning, cykelvägvisning skymd av vegetation och nerklottrad skylt. Källa: Vinterväghållning har framförallt en positiv effekt på trafiksäkerhet, tillgänglighet och framkomlighet. Om fler väljer att cykla vintertid till följd av standardhöjningen av cykelvägen fås även positiva effekter på miljö och hälsa. Att satsa på vinterväghållning signalerar att cykel är ett högt prioriterat färdmedel i kommunen vilket även är en viktig marknadsföringsfaktor 30. Ett förbättrat vintercykelunderhåll är nödvändigt för att nå ett ökat resande med cykel året om. Detta kan åstadkommas genom att rikta ett ökat och förbättrat vinterunderhåll på prioriterade stråk i cykelvägnätet. Barmarksunderhållet är lika viktigt som vinterunderhållet och innebär bland annat sandsopning, sandupptag, lövupptagning, renhållning och beskärning. 28 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län ( ) 29 Trafikverket m.fl Säkrare cykling, gemensam strategi för år , version Trafikverket (2012). Steg 1 och 2-åtgärder för ökat cyklande. Effekter och nyttor. 18

44 Figur 11 (vänster): Dålig vinterväghållning av cykelfält. Källa: Figur 12 (höger): Dåliga vägar skapar trafikfarliga situationer, exempel på potthål. Källa: Vanliga underhållsåtgärder på cykelvägar är tätning av sprickor och lagning av potthål. Sådana brister i beläggningen är farliga i mörker eller om de göms under ett snö- eller lövtäcke. Beläggningens jämnhet på cykelvägen har alltså stor betydelse för cyklistens säkerhet. Ojämnheter utgör en säkerhetsrisk för cyklisterna och behöver därför åtgärdas tidigt. En åtgärdsplan för beläggningsunderhåll bör tas fram inför varje verksamhetsår. Detta för att få en överblick över beläggningsstandarden och för att kunna beskriva underhållsbehovet, för planering och prioritering av förbättringsåtgärder. Mer strategiska och välplanerade drift- och underhållsåtgärder bidrar till högre standard 31. Utifrån väghållarsynpunkt är jämnhet även viktigt för en effektiv snöröjning ANDRA STRATEGISKA INRIKTNINGAR Som framgår av cykelplanens avgränsning så hanteras inte strategiområdena nedan i denna plan. Båda områden är dock av stor betydelse för att nå såväl uppsatt effektmål som regionala cykelmål och ska därför hanteras i andra planer. Rekreationscykling Inom kommunens gränser finns stora områden med fantastisk natur och många platser med kulturhistoriskt intresse. Möjligheten till rekreationscykling i kommunen är stor med flera rekreationsstråk av varierande standard. Rekreationscykling har ett stort värde i sig då det bland annat stimulerar till fysisk aktivitet och bättre folkhälsa. Rekreationsresor som görs med cykel istället för bil bidrar till en bättre miljö. Hur rekreationscyklingen kan utvecklas för att nå kommunens uppsatta mål behöver hanteras i en egen plan för rekreationscykling. Kommunikation, information och marknadsföring För att lyckas med att nå målen om att öka andelen cyklister i kommunen krävs förutom satsningar i ny infrastruktur även en attityd och beteendeförändring såväl bland kommunens tjänstemän, politiker och invånare. Detta kan bland annat ske med hjälp av information, marknadsföring och kampanjer. För att hitta rätt åtgärder kan man använda sig av de många engagerade och kunniga medborgare som finns, genom till exempel fokusgrupper och felanmälningsappar. Dessa mjuka trafikåtgärder, så kallade mobility managementåtgärder, tillämpas för att effektivisera och optimera användandet av den befintliga infrastrukturen. Genom att kombinera mobility managementåtgärder med så kallade hårda åtgärder, såsom infrastruktursatsningar, uppkommer synergieffekter och 31 Trafikverket m.fl. (2010). Gcm-handbok 19

45 nyttan av investeringarna av de fysiska åtgärderna ökar. Detta innebär bland annat att allt eftersom handlingsplanen verkställs ska den kommuniceras till kommuninvånarna, däribland utvecklingen av ny och förbättrad cykelinfrastruktur och cykeltrafik. Denna typ av frågor hanteras i kommunens mobility managementplan. 20

46 3. Planeringsprinciper Detta kapitel redovisar vilka principer och riktlinjer som ska ligga till grund för hur kommunen behöver arbeta med cykelplanering för att nå det uppsatta effektmålet samt de övergripande målen för hur trafiken i Huddinge ska utvecklas KLASSIFICERING AV HUDDINGE KOMMUNS CYKELVÄGNÄT Ett cykelvägnät består ofta av olika nättyper som ska fylla olika funktioner. Huddinges cykelvägnät består av ett övergripande nät och ett lokalnät. Det övergripande nätet utgör stommen i kommunens cykelvägnät. Det består av både regionala cykelstråk och huvudcykelstråk. Nätets främsta syfte är att erbjuda snabba och direkta resor inom kommunen samt till närliggande kommuner och regionen i stort. Regionala cykelstråket syftar till att koppla samman regionala målpunkter och möjliggöra för snabba förflyttningar över kommungränser. Viktiga målpunkter inom det övergripande nätet är till exempel spårstationer, busshållplatser, centrum och sjukhus. Lokalnätet utgörs av lokala stråk som kopplar till det övergripande nätet. Stråken i lokalnätet förbinder viktiga målpunkter som skolor, förskolor, arbetsplatser och idrottsplatser FRAMTIDA CYKELVÄGNÄT: DRAGNING OCH PRIORITERING Den avgörande faktorn för prioritering av åtgärder i cykelvägnätet är stråkets eller platsens roll i transportsystemet. Andra viktiga faktorer som ligger till grund för prioritering av åtgärder i cykelvägnätet är potentialen för cykelresande i stråken och kopplingen till kollektivtrafikens större stationer och busshållplatser. Åtgärder i att åstadkomma ett sammanhängande huvudcykelnät ska vara den högsta prioriteten. Därefter ska övriga brister i befintliga cykelstråk åtgärdas. Åtgärder i cykelvägnätet ska prioriteras enligt följande principer: 1. Regionala stråk 2. Huvudstråk 3. Lokala stråk Utifrån prioriteringsprinciperna ovan har en prioriteringsordning tagits fram som beskriver hur viktiga åtgärder i cykelnätet anses vara. Prioriteringsordningen är indelad i tre nivåer; hög, medel och lägre prioritet. För en mer detaljerad beskrivning av prioriteringsordningen, se bilaga 2. En av planens strategier för hur man kan öka cykelandelen är att skapa ett gent och sammanhängande cykelvägnät. När det gäller att bygga nya cykelvägar är det därför viktigt att implementera åtgärder som knyter samman stråk och förbättrar nätverket som helhet. Åtgärder som handlar om underhåll, förbättrad cykelvägvisning eller liknande, ska å andra sidan ha fokus på stråk som redan har den grundläggande infrastrukturen på plats. Det kan vara en fördel att åtgärda hela stråk då åtgärder som genomförs längs hela stråk syns tydligare än åtgärder som genomförs som punktinsatser i olika stråk samtidigt. Ytterligare fördelar med att genomföra åtgärder stråkvis är att det även blir enklare att kombinera dem med beteendepåverkansåtgärder. 21

47 För att åstadkomma en gen och sammanhängande cykelinfrastruktur i hela Huddinge har ett framtida cykelvägnät identifierats. Figur 13 illustrerar Huddinge kommuns vision av det övergripande nätet för cykel år Det övergripande nätet skulle kunna förändras över tid ifall förutsättningarna för cykling förändras. Det lokala cykelvägnätet hanteras separat, se bilaga 3. Cykelplanen har även identifierat utredningsstråk som visar på ett långsiktigt utvecklingsbehov av intressanta kopplingar, men som inte bedöms vara realistiskt att genomföra inom planperioden. Figur 13: Karta som visar Huddinge kommuns övergripande nät år Observera att kartan endast visar förslag till de regionala stråken och huvudstråken. Cykling är även möjlig i andra stråk. Dessa stråk kan dock förväntas ha sämre standard. Även om cykelvägnätet i Huddinge till stor del redan är utbyggt så är behovet av investeringar omfattande om man önskar att fler ska se cykeln som ett attraktivt färdmedel. Cykelstråken i det övergripande nätet ska utformas för att kunna möta ett ökat cyklande, där en viktig del är att möjliggöra för ökade arbetsresor inom och genom kommunen. Därför ska standarden på de regionala cykelstråken vara mycket hög och följa riktlinjerna i den regionala cykelplanen Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län ( ) 22

48 3.3. DETALJUTFORMNING FÖR FRAMKOMLIG OCH TRAFIKSÄKER CYKLING En viktig åtgärd för att öka framkomligheten och trafiksäkerheten för cyklister är att utforma cykelinfrastrukturen utifrån cyklistens behov. Att utforma en ändamålsenlig infrastruktur för cyklister är sammantaget avgörande för att åstadkomma en ökad cykling på sikt 33. Cykelvägnätets bredd och beläggning Det finns många olika rekommenderade breddmått vid utformning av gång- och cykeltrafik. Olika bredder och standard gör att cyklisten kan ta sig fram med olika hastigheter och påverkar hur säkra de känner sig med olika förutsättningar. Mera plats ger större möjligheter för höga hastigheter och omcykling och är därför viktigt i stråk med höga flöden. Huddinge kommun har valt att följa riktlinjerna i GCM-handboken 34 men avrundar uppåt. De regionala cykelstråken ska dimensioneras så att två cyklister kan mötas samtidigt som de passerar två gående. I det övergripande nätet kan två cyklister passera varandra och en gående. Lokalnätet ska dimensioneras så att en cyklist kan passera två gående. Bredderna som anges ska ses som minimimått. Bredare cykelvägar ger en ökad standard och komfort åt cyklisterna. Tabell 1: Minsta breddmått för cykelvägnätet (ytor för sidoområden, slänt mm tillkommer) Typ av bana Regionala cykelstråk Huvudcykelstråk Lokala cykelstråk Dubbelriktad gång- och cykelbana 4,5 m (gångbana 1,8 m) 4,0 m (gångbana 1,8 m) Enkelriktad cykelbana 2,25 m 2,0 m * Cykelfält 1,7 m 1,5 m * * Inget krav, bedömning görs från fall till fall 3,0 m (Ej sep. vid bredd under 4,0 m) Bredden på cykelbana som går bredvid gångbana är något smalare än en separat cykelbana. Skillnaden i utrymmesbehov förklaras av att cyklisterna vid låga fotgängarflöden kan ta en del av gångbanan i anspråk vid omcykling eller möte. Detta förutsätter dock att separeringen mellan cykelbana och gångbana tillåter en enkel passage, det vill säga att den utgörs av en målad linje, gatsten eller ränndal utan kanter eller höjdskillnader 35. I fall då det är trångt om plats kan det vara nödvändigt att göra en avvägd prioritering mellan trafikslagen så att de tillgängliga ytorna används på bästa sätt. Det kan till exempel vara nödvändigt att ta i anspråk kantstensparkeringar eller smalna av körfält för motortrafiken för att åstadkomma framkomliga och trafiksäkra cykelstråk. En jämn och fin beläggning, fri från skador och grus, är grundläggande för att undvika olyckor. Utgångspunkten är att hela kommunens cykelvägnät ska vara asfalterat. 33 Trafikverket m.fl Säkrare cykling, gemensam strategi för år , version SKL och Trafikverket (2010). GCM-handbok. Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. 35 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län ( ) 23

49 Uppkomna skador bör omedelbart åtgärdas och grus från vinterväghållningen omhändertas så fort det blir barmark. Standarden på cykelstråken ska vara minst lika god som den motorfordon erbjuds på de största transportlederna. Separering Huvudprincipen är att cykelbanor alltid ska separeras från motortrafik i det övergripande nätet. Blandtrafik är acceptabelt på det lokala cykelvägnätet där biltrafiken är hastighetssäkrad till max 30 km/h. När cykelbanan ligger intill körbanan bör det alltid finnas en skiljeremsa som garanterar avstånd till motortrafiken och som hindrar snö från plogning att hamna i cykelbanan på vintern. Ju högre den tillåtna hastigheten är på intilliggande körbana desto större krav ställs på skiljeremsan. Även gång och cykel ska separeras från varandra för att öka framkomligheten, tryggheten och trafiksäkerheten. Behovet av separering mellan gång och cykel ska främst övervägas i stråk med höga gång- och cykelflöden och höga hastigheter för cykel. Tabell 2: Separering i cykelvägnätet Typ av separation Regionala cykelstråk Huvudcykelstråk Lokala cykelstråk Separering gång/cykel och bilar Ja Ja > 30 km/h Separering gående och cyklister Ja Ja * Separering gående och cyklister i tunnel Ja Ja * Separering av cyklister i olika färdriktningar i tunnel Ja Ja * * Inget krav, bedömning görs från fall till fall Separeringen kan utformas på olika sätt, men de viktigaste principerna är tydlighet utan att skapa hinder. Målad linje är den vanligaste separationsformen och kan förekomma i de flesta miljöer. Separering genom olika beläggning, exempelvis asfalterad cykelbana och plattor på gångbanan, är vanligast i stadsmiljöer då det estetiska spelar en större roll. Vid platser med mycket gångtrafik är det viktigt att även personer med synnedsättning förstår var de ska gå. Separering med olika beläggning är det bästa, men smågatsten mellan cykel- och gångytor eller en så kallad ränndal utan kanter fungerar också. Separeringen ska alltid förtydligas genom gång- och cykelsymboler. Separering genom nivåskillnader och kantsten mellan fotgängare och cyklister ska undvikas eftersom det ökar risken för olyckor genom att cyklister kör omkull. Hinder Fasta hinder i eller intill cykelbanan kan vara förenat med livsfara om de inte har utformats trafiksäkert. Det är viktigt att det inte finns några fasta hinder såsom stolpar och träd närmast cykelbanan. Förutom att trafiksäkerheten påverkas genom sämre sikt och framkomlighet, gör det även att hela banans bredd inte kan utnyttjas. När det gäller avstånd till sidohinder, körbana och parkering samt bredd på skiljeremsa ska rekommendationerna i den regionala cykelplanen följas, se tabell Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län ( ) 24

50 Tabell 3: Rekommenderat avstånd till sidohinder, körbana och parkering Typ av hinder eller skiljeremsa Längsgående hinder (räcke, fasad, häck, mur, etc.) Fast sidohinder (stolpe, träd, parksoffa, väderskydd, etc.) Skiljeremsa mot körbana (>60 km/h) Skiljeremsa mot körbana Skiljeremsa mot kantstensparkering Minsta godkända avstånd 0.5 m 1,0 m Räcke och 0,5 m Kantsten och 1,0 m 1,0 m Hinder i form av bommar, betongsuggor, stolpar och räcken i cykelbanan har oftast upprättats i syfte att hindra bilar från tillträde. Så långt som möjligt ska andra åtgärder vidtas med detta syfte. Om fysiska hinder är enda lösningen är det mycket viktigt att hindret tydliggörs med vägmarkering, kontrastfärg och reflexer och att det placeras mellan motriktade cykelfält eller mellan cykelbana och gångbana så att det medger god framkomlighet och trafiksäkerhet för cyklisterna. Sikt Platser med begränsad sikt på grund av tvära kurvor, murar, tunnlar, topografi eller växtlighet är relativt vanligt förekommande och medför problem för såväl framkomlighet, trafiksäkerhet som trygghet. De regionala cykelstråken ska utformas efter gällande krav i VGU 37. Det innebär att cyklisten alltid ska ha en siktsträcka på minst 35 meter i det mest ogynnsamma läget på cykelbanan. Vid en hastighet av 30 km/h har cyklisten två sekunder på sig att reagera vid ett plötsligt hinder, vilket gör det möjligt att bromsa bekvämt. Om cykelbanan av någon anledning inte har kunnat utformas för att medge den dimensionerande trafiksituationen (omkörning vid möte) måste sikten motsvara den dubbla bromssträckan, det vill säga 70 m 38. Regelbunden röjning av växtlighet, som begränsar sikten, kan förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på många platser och är därför en viktig del av cykelvägnätets drift och underhåll. Horisontal- och vertikallinjeföring För att framkomlighet och trafiksäkerhet inte ska påverkas av cykelbanans linjeföring är det viktigt att tvära kurvor undviks så långt som möjligt. Enligt VGU ska det vid val av kurvradier alltid tas hänsyn till: Trafiksäkerhet Framkomlighet och kördynamik Behov av omkörningssikt Visuell ledning Terränganpassning Estetik 37 VGU är en samlande beteckning för styrande dokument inom vägars och gators utformning, framtagna av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting. 38 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län ( ) 25

51 Anläggningskostnader och intrång Utöver dessa kriterier finns det även minimiradier som har tagits fram för att säkerställa att cyklisten inför plötsliga hinder alltid ska kunna bromsa utan risk för att köra omkull på grund av kurvans radie. Tabell 4: Rekommendation, minsta kurvradie i det övergripande 39 Dimensionerande hastighet Miljö God standard, minsta kurvradie 30 km/h Gång och cykelväg 40 m För god framkomlighet och trafiksäkerhet ska cykelbanor inte ha en lutning som överskrider 2 procent. Ibland omöjliggör terrängen en byggnation med en sådan lutning vilket medför att lutningen måste vara större än så. Då är det extra viktigt att utformningen i övrigt följer gällande standard, eftersom risken för olyckor blir större med ökad lutning. Det är också viktigt att cykelbanor som går längs bilvägar utformas med lika god vertikallinjeföring som bilvägen, annars kan cyklisterna komma att följa bilvägen istället. Vid planskilda korsningar, där cykelbanan ansluter till korsande cykelbana, går det att undvika onödiga höjdskillnader genom att låta cykelbanan gå på samma bro som medlöpande väg. Denna typlösning ger förbättrad framkomlighet och även förbättrad trafiksäkerhet, eftersom korsande trafik i tunnelmynningen kan undvikas. Korsningspunkter, passager och busshållplatser Det är viktigt att korsningspunkter och passager utformas på ett sådant sätt att cykeltrafikens framkomlighet och trafiksäkerhet prioriteras. Där cykelstråken i huvudvägnätet löper parallellt med gator och vägar ska samtliga passager av anslutande gator och vägar utformas med hastighetssäkring och genomgående cykelbana där korsande biltrafik lämnar företräde för cyklister. Det samma gäller vid in- och utfarter till parkeringar och fastigheter. Samtliga passager i cykelvägnätet ska ha nedfasade kantstenar, se tabell 5. Längs lokalnätet ska samtliga passager vara utformade med hastighetsäkring så att god trafiksäkerhet uppnås i hela det identifierade cykelvägnätet. Åtgärder på skolvägar ska prioriteras. För exempel på principlösningar för passageutformning hänvisas till Regional cykelplan för Stockholms län 40. För att ge cyklister god framkomlighet vid trafiksignaler ska signalregleringen anpassas efter cyklistens behov. Detta skapas genom en egen signal för cykeltrafik där cykelbanor ansluter till signalreglerade korsningar. Detektering för cykeltrafik och så kallad överanmälan installeras för att undvika långa väntetider för cyklister. Även cykelboxar (även kallad tillbakadragen stopplinje) rekommenderas i korsningar för att ge cyklister prioritet samt där det är mycket högersvängande fordon där cyklister riskerar att hamna i döda vinkeln. 39 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län ( ) 40 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län ( ) 26

52 Tabell 5: Rekommendationer för utformning av passager, korsningar och busshållplatser Åtgärd Utformningskrav i: Nedfasade kantstenar Hela cykelvägnätet Hastighetssäkring av passage enligt typexempel från den regionala cykelplanen Hela cykelvägnätet Anpassade trafiksignaler (detektor alt. grön våg för cyklister) Övergripande nätet Viloräcke eller fotstöd vid trafiksignaler Övergripande nätet Utformning vid busshållplats Minst 1 m bakom väderskydd/räcke Om kurva i anslutning till busshållplatsen, minst 40 m radie Cykelboxar i korsningar Övergripande nätet Hållplatsområden är typiska områden där konflikt mellan fotgängare och cyklist kan uppstå. Det är därför viktigt att utforma dessa så att påkörningsrisken mellan cyklisten och påstigande/avstigande minimeras. Cykelbanan ska därför placeras bakom väderskydd/räcke. Den eventuella kurvan som blir nödvändig för cykelbanan bör ha en radie om minst 40 meter för att cyklistens sikt och framkomlighet inte ska begränsas. Räcke ska placeras mellan cykelbana och hållplatsområdet för att hindra fotgängare från att plötsligt stiga ut i cykelbanan. Figur 14: Utformning vid fickhållplats 41 Figur 15: Utformning vid kantstenshållplats 42 I anslutning till hållplatser bör det finnas cykelparkeringar så att inte räcken, avsedda att separera fotgängare och cyklister, används för att låsa fast cyklar. Belysning av cykelvägar En bra cykelvägsbelysning är viktig utifrån såväl säkerhetssynpunkt som trygghetssynpunkt. Belysningen i kommunens cykelvägnät inventerades 2013 och visar att flera stråk i kommunen saknar egen cykelvägsbelysning och att vissa helt saknar belysning. 41 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län ( ) 42 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län ( ) 27

53 För att öka tryggheten och säkerheten för cyklister behöver en komplett cykelvägsbelysning byggas ut. Armaturens placering och ljusbild ska vara anpassad för cykelvägen. Det är också viktigt att belysningsstolparna inte står placerade inom cykelbanans skyddszon, då blir de ett hinder för trafiksäkerheten snarare än en förbättring. Att förlita sig på spilljus från intilliggande gata eller väg kan medföra att belysningen blir ojämn och att vissa partier blir helt eller delvis mörklagda. Bristande belysning är inte bara ett trafiksäkerhet- och framkomlighetsproblem utan även en fråga om trygghet. Detta är framförallt fallet i områden som ligger avsides från bebyggelse. I lokala cykelstråk är det därför mycket viktigt att gatubelysning även på ett tillfredställande sätt täcker in cykelstråket. Egen belysning för cykelstråken ska finnas i hela det övergripande nätet samt längs delar i lokalnätet som inte på tillfredsställande sätt täcks in av gatubelysning. Eftersom det finns stora brister i cykelbelysningen i kommunen ska utbyggnad av denna ske först i stråk som helt saknar belysning, därefter i stråk som saknar egen cykelbelysning. Då dessa är många ska prioriteringen av stråk ske i enlighet med principerna som beskrivs i kapitel CYKELVÄGVISNING Cykelvägvisning ska finnas för cykelvägnätet i hela Huddinge kommun. Viktiga målpunkter och avståndet till dem ska vägvisas på ett sätt som är enkelt att förstå och som man snabbt kan ta till sig. Viktiga riktlinjer är att: Cykelvägvisning ska finnas på alla platser där det kan uppstå tvivel om vägval. Placeringen och utformningen av vägvisningen ska vara sådan att man inte behöver stanna för att läsa. På strategiska platser i det övergripande nätet ska kartor över cykelvägnätets stråk sättas upp för att komplettera resterande cykelvägvisning. Här ska också uppdaterad information kring felanmälningar, drift och underhåll, samt pågående investeringar presenteras. Cykelvägvisning finns i dag för såväl det övergripande nätet som lokalnätet i kommunen. På skyltarna redovisas olika målpunkter med avstånd i kilometer. Avståndet till målpunkter utanför kommunen redovisas i dag med avstånd till kommungränsen. I framtiden ska skyltningen visa avstånd till själva målpunkten. En genomgång av skyltningen behöver göras för att korrigera detta på befintlig vägvisning. I kommunen finns en cykelvägvisningsplan sedan 2009 som bl.a. redovisar vilka målpunkter inom och utanför kommunen som ska vägvisas. Förutom målpunkter innehåller cykelvägvisningsplanen gällande standard för skyltutformning samt en strukturell karta över vägvisningens start- och målpunkter, en så kallad stam- och grenplan. Med hjälp av den kan en kontinuerlig cykelvägvisning uppnås. Cykelvägvisningsplanen behöver i samband med denna cykelplan ses över och revideras. Detta för att säkerställa att cykelvägvisningsplanen dels samordnas med cykelplanen och 28

54 dels så att vägvisningen på de regionala stråken stämmer överens med gällande riktlinjer för regional vägvisning CYKELPARKERING I parkeringsprogrammet för Huddinge kommun beskrivs närmare cykelparkeringars parkeringstal (används för att säkerställa tillräckligt utrymme för cykelparkering), storlek, funktionskrav och placeringar. Några grundläggande utgångspunkter för vad som utgör en cykelparkering av god kvalité i Huddinge beskrivs nedan. En attraktiv cykelparkering i Huddinge kommun ska: ligga nära målpunkten ha ställ där ramen kan låsas fast ha ställ som är väl förankrade vara väderskyddad ha tillräcklig kapacitet, maxbeläggning på 90 procent i högtryck vara väl synlig och bra belyst vara anpassade till alla cyklars parkeringsbehov ha tillräckligt med utrymme städas och snöröjas rensas från skrotcyklar Olika aspekter är mer eller mindre viktiga beroende på vilken målpunkt cykelparkeringen tillhör. Exempelvis bör avståndet för korttidsparkering vara högst 25 meter (se tabell 6). För långtidsparkering värderas och kompenseras det längre avståndet med säkrare och mer väderskyddade parkeringsmöjligheter. Dock ska cykelparkeringsplatser alltid ligga närmare målpunkten än närmaste bilparkeringsplats med undantag för parkeringsplats för personer med funktionsnedsättning. När cyklisterna kan komma från flera håll bör cykelparkeringarna fördelas i flera kluster. Vid kollektivtrafikens större stationer och busshållplatser ska cykelparkering spridas till samtliga entréer, så att tillgängligheten från olika håll blir god. Annars riskerar det också att uppstå spontana och oordnade parkeringar vid sekundärentréerna. Flera små parkeringar är generellt bättre än en stor när det gäller kortidsparkeringar. Om avstånden från målpunkt till cykelparkering börjar närma sig 100 meter och behov finns bör man överväga att bygga cykelparkering på höjden i garage om ingen markyta kan frigöras närmare Trafikverket (2014). Vägledning regional cykelvägvisning 44 Trafikverket (2010). Cykelparkering vid resecentrum 29

55 Tabell 6: Kriterier för korttids- och långtidsparkeringar Målgrupper Närhet till målpunkt Korttidsparkering Shoppingkunder, restauranggäster m.fl. < 25 meter < 100 meter Långtidsparkering Pendlare, anställda, studenter, boende m.fl. Väderskyddad Ja Ja (inklusive gångvägen från parkeringen till stationens ingång) Bevakad Ej krav Ja Låsbar, i ram Ja Ja Väl förankrad Ja Ja Belysning Ja Ja En välordnad och tydligt utpekad markparkering med möjlighet att låsa fast cykeln i ramen under väderskydd, utgör en basfunktion på samtliga större bytespunkter. På de större bytespunkterna bör en andel av cykelställen vara bevakade, till exempel i form av övervakade cykelgarage. Vid utbyggnad av cykelgarage ska man även bedöma potentialen för att utveckla servicekoncept där garagefunktionen kombineras med annat utbud såsom förvaringsskåp, omklädningsrum, dusch, WC, cykelpump, information om kollektivtrafiken m.m. Figur 16: Cykelparkering med ramlåsning, väderskydd och belysning vid hållplats. Källa: Cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafikens större stationer och busshållplatser ska även kännetecknas av mycket hög kapacitet. Det är svårt att ställa en fast norm för hur många cykelparkeringsplatser som behövs vid olika typer av bytespunkter därför att behovet av antal och typer av cykelparkeringar varierar över tiden. Det gäller därför att försöka planera så rätt som möjligt genom att ta hänsyn till siffror över på- och avstigande. Att regelbundet undersöka var det råder brist på parkeringsplatser ger ett bra underlag till utbyggnad. För att det ska vara enkelt och bekvämt att parkera cykeln bör beläggningsgraden på cykelparkeringen inte överstiga 90 procent vid högtryck. Trafikverkets rekommendation är att det bör finnas cykelparkering motsvarande 15 procent av antalet resenärer på stationen, som t.ex. kan implementeras i samband med 30

56 ombyggnader. På lång sikt är det rimligt att cykelparkering för 20 procent av resenärerna utgör målet DRIFT OCH UNDERHÅLL Huddinge kommun har väghållaransvar för merparten av de cykelvägar som finns i kommunen vilket innebär att de regelbundet ska se över och utveckla fordon och utrustning av cykelvägnätet för att säkerställa god framkomlighet och trafiksäkerhet året om. Drift och underhållsarbetet utförs både i egen regi och av anlitade entreprenörer. Fordon och utrustning ska vara anpassade för cykelvägar så att de tar sig fram överallt och kan utföra åtgärder med önskat resultat. Fordonen får till exempel inte vara för tunga med risk att lämna skador på infrastrukturen. Gällande kriterier för skötsel Cykelvägarna ska hållas i ett sådant skick att risken för olyckor minimeras. Belysning, skyltar och vägmärken ska vara hela och rena. Beläggningen ska vara jämn, fri från potthål och sprickor Vinterväghållningen ska hålla en sådan standard att det går att cykla trafiksäkert hela vintern Löv och kvistar får endast förekomma i liten omfattning. Risken för halka får inte påtagligt öka. Vegetationen får inte inkräkta på cykelvägarna eller cykelbanorna. Sikttrianglar, belysning, skyltar och vägmärken ska hållas fria från skymmande vegetation. Cykelparkeringar ska vara rena, hela och fria från skrotcyklar Vid vägarbeten ska anpassning och anvisning göras för att prioritera cykeltrafik Åtgärder ska i första hand prioriteras till det övergripande nätet där behoven av god framkomlighet är som störst. Utförandetider ska ses som minimikrav men att målsättningen är högre. Tillsyn av cykelvägnätet Ett kontinuerligt underhåll är grundläggande för att motverka risken att förstöra vägkroppen så att det i framtiden behövs större ombyggnader till en större kostnad. Det ökar också framkomligheten och trafiksäkerheten i cykelvägnätet samt visar att cykeln är ett prioriterat trafikmedel. Cykelvägnätet ska genomgå regelbunden tillsyn i enlighet med tabell 7. Det behövs även ett lätt och bra system för cyklister att lämna felanmälningar där uppgifterna tas om hand effektivt och felet åtgärdas så snabbt som möjligt. Beläggningsskador, växtlighet som skymmer sikten, trasig belysning och liknande brister bör allra helst upptäckas i tid och åtgärdas innan cyklisterna hunnit påverkas. Kontroll av snöröjning och sandupptag är viktigt för att få en bild av hur upphandlade funktioner utförs. All planering av drift och underhållsåtgärder ska utgå från nuläget genom kontinuerlig tillsyn enligt nedan. 45 Trafikverket (2013). Stationshandbok. 31

57 Tabell 7: Kriterier för uppföljning och kontroll av drift och underhåll Tillsyn av cykelvägnätet Regionalt cykelvägnät Huvudcykelvägnät Lokala cykelvägnätet Stickprov av snöröjning och sandupptag Felanmälningar Utförande Kontroll 1 gång/månad Kontroll 1 gång/månad Kontroll 2 gånger/år Några gånger/år Omhändertas så snabbt som möjligt. Rent trafikfarliga brister ska tas omhand omedelbart. Vinterväghållning Kontinuerlig vinterväghållning ska möjliggöra året-runt cykling för flera. Undersökningar visar att snöröjning anses vara av störst betydelse för valet att cykla, medan halkbekämpning anses viktigast sett till olycksrisken 46. Under de senaste åren har nya metoder och utrustningar för vinterväghållning utvecklats som visar på stor potential för effektivare snöröjning som är bättre anpassad för cyklistens behov, härunder sopsaltning. Den metod som ger bäst resultat ska användas för att uppnå ett tillgängligt och trafiksäkert cykelvägnät även på vintern. Vinterväghållning ska omfatta samtliga cykelvägar i kommunen, men de prioriterade och mest frekventerade stråken bör åtgärdas först. Under vintersäsongen ska stickprov av vinterväghållningen på de regionala cykelstråken göras. Tabell 8: Kriterier för vinterväghållning Vinterväghållning Snöröjning Halkbekämpning Kompletterande snöröjning Moddning Sandsopning Frekvens Start vid 2 cm och färdigställt inom 4 timmar. Prioriterade huvudstråk ska vara klart inom 2 timmar eller senast kl. 07:00 och kl. 15:00. Vid halkrisk, påbörjas omedelbart, klart inom 2 timmar. Påbörjas inom 1 dygn Vid behov Vid längre mildperioder med barmark. Sanden sopas åt sidan men tas inte om hand. Barmarksväghållning När snö och is har smält är det viktigt att sand och grus sopas undan så snart som möjligt för att cykelvägarna ska återfå bästa friktion. Mellan april och september är löst grus den vanligaste halkorsaken. Sopning av cykelvägnätet bidrar både till den estetiska aspekten och är viktig för att hålla beläggningen fri från lösa föremål som kan leda till singelolyckor eller punktering. En cykelväg bör generellt sopas mer frekvent än en bilväg eftersom bilvägen automatiskt rensas från skräp till följd av motortrafikens tyngd och hastighet. Siktröjning av skymmande buskar och träd är en viktig säkerhets- och trygghetsåtgärd. Genom att glesa ut närbeläget buskage följer överblickbarhet, vilket ökar trygghetskänslan och gör att cyklisterna synliggörs för andra trafikanter. I nyanläggning av angränsande växtlighet är det viktigt att ha i åtanke hur denna kommer påverka 46 Trafikverket (2012). Steg 1 och 2-åtgärder för ökat cyklande. Effekter och nyttor. 32

58 cykelvägen, exempelvis kan rotintrång leda till brister i beläggningen vilket orsakar säkerhetsrisker. Varje år tar kommunen fram ett beläggningsprogram. Programmet redogör vilka gator som planeras för beläggningsarbeten det kommande året. Lagning av beläggningsskador, s.k. potthål och sprickor i beläggningen är dock ett kontinuerligt arbete som åtgärdas efterhand som brister upptäcks, lagning ska ske så snabbt som möjligt efter felanmälan. Tabell 9: Kriterier för barmarksväghållning Barmarksväghållning Frekvens Sandsopning Grovsopning påbörjas vid barmark och avslutas senast den 1 april, senareläggs vid snö. Sandupptagning avslutas senast 15 april. Sopning och renhållning (löv, sten, grenar, Vid behov samt minst 1 gång/månad. glassplitter etc.) Sikt och framkomlighetsröjning Utförs efter inrapportering, vid behov, samt 3 ggr/år. En fri höjd på 3 meter och 1 meter i sida om cykelvägen ska upprätthållas. I anslutning till korsningar och passager ska sidoområden röjas för att öka sikten Beläggningsunderhåll Sprickor med bredd >5 mm och potthål >50 mm i diameter åtgärdas inom 5 arbetsdagar efter upptäckt. Målning Brister identifieras efter vårsopningen och åtgärdas löpande enligt prioriteringsbedömning. Helårsunderhåll I syfte att skapa förutsättningar för cyklande året om behöver rutinerna för drift och underhåll anpassas till detta. Belysning, skyltning, undanröjning av hinder, anpassning vid vägarbeten och drift av cykelparkeringar är åtgärder som måste upprätthålla hög standard hela året. Tabell 10: Kriterier för helårsunderhåll Helårs drift och underhåll Belysningsunderhåll Underhåll av skyltar och vägmärken Hinder i cykelvägen Tillfällig utformning vid vägarbeten Drift av cykelparkeringar Cykelparkeringsrensning Utförande Utförs efter inrapportering samt kontrolleras 3 ggr/år. Belysningen ska ha så hög standard att underlaget syns. Allvarliga fel som kan vålla skada ska åtgärdas snarast. Skyltning ska hålla en jämn och hög standard. Skyltar ska vara hela, rena och riktade åt rätt håll. Buskar som skymmer, klotter och påkörda skyltar ska åtgärdas inom skälig tid. Hinder i cykelvägnätet ska åtgärdas inom skälig tid. Om hindret finns i det regionala cykelnätet, utgör framkomlighetsproblem och är trafikfarligt bör det vara borta inom 4 timmar. Trafikanordningsplaner ska alltid tas fram för att säkerställa cykeltrafikens framkomlighet och säkerhet vid arbeten på och omkring cykelvägar. Tillfällig skyltning och vägvisning ska göras i enlighet med riktlinjerna. Ska ske kontinuerligt så att parkeringar är hela och rena Utrensning bör ske minst 2 ggr per år, i mars och augusti. 33

59 Ett tydligt tecken på om cykelstråken inte underhålls är när skyltningen är nerklottrad, skyltar riktade åt fel håll, skyltar som inte syns på grund av buskage eller montering i fel höjd eller att de helt enkelt inte är utformade så att de är läsbara. Underhåll av befintlig skyltning innebär tvättning, riktningskontroll samt utbyte av skylt vid skada, dålig läsbarhet (10 meter avstånd) eller dålig reflexförmåga. Det krävs kontinuerligt underhåll av cykelställ och parkering. Det är viktigt att cykelparkeringar sköts så att de ser fräscha ut för att cyklister ska vilja parkera där. För att öka kapaciteten i cykelställen är det viktig med en rutin för utrensning. På så sätt kan parkeringsplatser frigöras som tas upp av cyklar som inte används. När åtgärder måste göras på eller i anslutning till cyklistens trafikmiljö ska alternativa cykelvägar iordningsställas antingen genom att visa till annan väg eller sätta upp tydlig trafiksäker skyltning och markering runt området. Avstängning av väg ska alltid planeras så att cyklister kan passera vägarbetsområdet på ett säkert sätt, separat från övrig trafik så långt det är möjligt. En trafikanordningsplan ska upprättas 47. Framkomligheten för cyklisten får inte försämras nämnvärt på de regionala cykelstråken. Tillfällig skyltning och vägvisning vid vägarbeten i gatumiljön ska göras i enlighet med riktlinjerna. Prioritering av drift- och underhållsåtgärder För att nå ett ökat resande med cykel året om ska ökade drift- och underhållsåtgärder riktas först till stråk som anses vara prioriterade utifrån något av följande kriterier: längre stråk av regional betydelse stråk som ansluter till kollektivtrafiken stråk som är väl använda av cyklister En utredning av exakt hur denna prioritering ska se ut behöver tas fram. Tillsvidare används bedömningarna som presenteras i kapitel Trafikanordningsplan (TA-plan) är en plan över trafikföringen i, och i vissa fall omkring, ett vägarbetsområde som ska tydligt åskådliggöra den tänkta trafikledningsmetoden, d.v.s. hur trafiken ska förbiledas, överledas eller omledas. Vid upprättande av en TA-plan ska särskild hänsyn tas till de oskyddade trafikanterna. 34

60 4. Kostnader för genomförande Utifrån en inventering som genomförts av åtgärdsbehoven på det övergripande nätet har investeringskostnader uppskattats för att dels bygga nya och dels bredda befintliga huvudcykelstråk. Investeringskostnader Kostnaderna baseras på erfarenheter från tidigare arbeten med cykelvägar i Huddinge kommun. I kostnaden ingår kostnader för jordschakt, förstärkningslager, obundet bärlager, slitlager och stödremsa. Kostnad för belysning ingår ej. De kostnader som har använts ska ses som schablonkostander eftersom det inte har gjorts någon specifik utredning för respektive stråk, se tabell 11. Tabell 11: Schablonkostnader (enligt prisnivå 2013) för att anlägga nya respektive att bredda cykelbanor i Huddinge Kostander för att anlägga nya cykelbanor (kr/löpmeter) Kostnader för att bredda befintliga cykelbanor (kr/löpmeter) Regionala cykelstråk Övriga cykelstråk Tabell 12 nedan redovisar uppskattade kostnader för kommunen och staten för att bredda respektive bygga ut Huddinges övergripande nät enligt figur 13. Kostnaderna redovisas för respektive prioritetsgrupp. Tabell 12: Ungefärliga kostnader (enligt prisnivå 2013) för genomförande att bredda respektive bygga cykelbanor på det kommunala vägnätet i Huddinge Hög prioritet nya cykelstråk Medelhög prioritet breddning av regionala cykelstråk Lägre prioritet breddning av huvudcykelstråk Kommunal 249 milj.kr 136 milj.kr 139 milj.kr Statlig 152 milj.kr 30 milj.kr - Totalt 401 milj.kr 166 milj.kr 139 milj.kr Det totala investeringsbehovet för Huddinge kommun för full utbyggnad och breddning av det kommunala övergripande nätet enligt cykelplanen bedöms alltså till ca 524 miljoner kronor. Detta innebär grovt 40 miljoner kr/år för full utbyggnad till år Drift- och underhållskostnader Huddinge kommun har genom interna diskussioner tagit fram en schablonkostnad för vinterväghållning på kommunens gång- och cykelnät. Kostnaden är beräknad utifrån de kriterier som ställs upp i cykelplanen (kapitel 3.6), vilket innebär en högre standard än 35

61 den nuvarande i kommunen. Schablonkostnaden för vinterväghållningen för varje tillkommande kvadratmeter gång- och cykelbana har uppskattats till 12,50 kr per år 48. Den totala ökade kostnaden för vinterväghållning för hela det övergripande nätet beräknas till 3,8 miljoner kronor per år. Dagens kostnad för vinterväghållning uppgår till ungefär 1,2 miljoner kronor/år. Kostnadsökningen för vinterväghållningen har beräknats för de nya regionala cykelstråken som ligger på kommunens mark, breddning av befintliga regionala stråk, samt nybyggnad och breddning av huvudcykelstråken. Kostnadsökningen baseras dels på antal tillkommande cykelbanor och dels på breddning av befintliga cykelbanor. 48 Vinterväghållning enligt cykelplanens standard beräknas kosta 4,5 miljoner kronor per år för kommunens existerande gång- och cykelnät som bedöms vara 120 km lång och i snitt 3 meter bred. 36

62 5. Uppföljning Cykelplanen ska visa vad Huddinge kommun vill uppnå med cykelplaneringen i kommunen fram till år Kommunstyrelsen ansvarar för att följa upp planen och dess aktualitet. Det viktigaste i en strategi är inte hur man uppnår målen utan att målen uppnås. För att mäta om man genom planen lyckats förbättra förutsättningarna för vardagsresor med cykel och på så sätt förutsättningarna för att öka andelen cykelresor i kommunen, har ett antal indikatorer tagits fram kopplat till de strategiska inriktningarna. Cykelplanen följs upp i sin helhet årligen, tillsammans med den gemensamma uppföljningen 49 av trafikstrategin. Alla indikatorer följs dock inte upp årligen, då de kontinuerligt utvecklas och att vissa kräver mycket resurser att mäta, varför uppföljning kan ske mer sällan. Beskrivningen av hur effektmålet och indikatorerna ska följas upp följer nedan EFFEKTMÅLET: ÖKA ANDELEN CYKELRESOR Enligt Trafikstrategin ska andelen av resorna som genomförs med cykel öka. Det framtagna effektmålet är att: Andelen cykelresor i kommunen ska öka från 4 procent 2011 till 15 procent år Utgångsläget för att mäta utvecklingen av andelen cykelresor är RVU (se figur 21). Den kommunövergripande resvaneundersökning som ingår i uppföljningen av kommunens Trafikstrategi, och som ska göras var femte år, ska användas för att följa upp effektmålet. bil annat till fots cykel kollektivtrafik 2% 57% 41% 13% 4% 24% Figur 17: Andelen av resorna som genomfördes med cykel Varje år sker en uppföljning av trafikstrategin, där även uppföljningen av cykelplanen och de övriga åtgärdsplanerna ska ingå. 50 PM: Resvanor i Huddinge kommun år 2011, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

63 5.2. INDIKATORER I nedanstående tabell anges ett antal indikatorer som ska visa hur cyklisterna upplever Huddinge som cykelstad och hur standarden är på cykelvägnätet inom kommunen. Indikatorerna ska dels visa mätbara värden ur olika aspekter och dels upplevda värden ur enkäter och undersökningar. Genom indikatorerna kan arbetet med kommunens mål att öka cykeltrafiken följas upp. Flertalet indikatorer berör andra planer och kommer därmed att följas upp under uppföljningsarbetet med respektive plan. Cykelplanen kommer att följa upp de parametrar som tas upp i kommande resvaneundersökning. Vissa av indikatorerna ställer krav på att kommunen aktivt uppdaterar och dokumenterar cykelvägnätets standard med avseende på vägutformning, belysningsstandard, vägvisning och ev. inbyggda hinder. Indikatorerna ställer även krav på att kommunen installerar fasta mätstationer längs viktiga cykelstråk för att kontinuerligt kunna följa utvecklingen av antalet cykelresor. Tabell 13: Indikatorer och uppföljning Indikator Mätvariabel Mätmetod Arbetsresor med cykel Andel cykelresor av arbetsresor Kommunövergripande resvaneundersökning som genomförs vart femte år. Cyklisternas upplevelse av Huddinge som cykelstad Barn åk 4 9 som cyklar på egen cykel till skolan Cyklister som passerar kommunens mätstationer Cykeltrafikens konkurrenskraft jämfört med bil Framkomlighet på cykelbanorna (restid) Attraktiv och tillgänglig cykelparkering Andel av cyklisterna som är nöjda med: - Trafiksäkerheten längs cykelstråken - Framkomligheten på cykelstråken - Utformningsstandarden på cykelstråken - Belysningen längs cykelstråken - Utformningen av passager och korsningar - Cykelparkering - Vägvisningen - Vinterväghållningen - Omledning vid vägarbeten - Kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik - Felanmälningssystemet Andel barn åk 4 9 som cyklar på egen cykel till skolan Antalet cyklister som passerar kommunens mätstationer Restidskvot cykel/bil Restid för utvalda sträckor Medelhastighet Andel stopptid av totala restiden Andel lediga platser Andelen cykelparkeringar som: - Har ställ med ramlås - Har god belysning - Är väderskyddade Enkätundersökningar som genomförs av kommunen vartannat år. Enkätundersökning som genomförs varje år i skolor åk 4-9 Inhämtning av data från kommunens mätstationer. Sammanställs varje år. Provcyklingar med GPS-mätningar. Utförs vartannat år Provcyklingar med GPS-mätningar. Utförs vartannat år Inventering 2 ggr/år i april och september efter rensning av skrotcyklar har skett 38

64 Cykelvägnätets utformning Säkra passager och korsningar Drift och underhåll Skadade eller förolyckade cyklister - Är anpassade för olika cykeltyper Avstånd till parkeringens målpunkter Andel och antal km av sträckan inom resp. cykelstråkstyp (regionala stråk, huvudcykelstråk och lokala stråk) som: - följer cykelplanens vägutformningsprinciper - är sammanhängande - har egen belysning - har konsekvent vägvisning - är fri från inbyggda hinder Andel och antal säkra passager och korsningar inom resp. cykelstråkstyp. Standard på drift och underhåll i cykelvägnätet Standard vinterväghållning Tid mellan felanmälningar och utförd åtgärd. Andel av beläggningsbudget som riktas till cykelåtgärder. Antalet lindrigt skadade Antalet svårt skadade Antalet döda Inhämtning av data från kommunens kontinuerligt uppdaterade dokumentation cykelvägnätet. Kompletterande inventering vid behov. Sammanställs varje år. Inhämtning av data från kommunens kontinuerligt uppdaterade dokumentation av cykelvägnätet. Kompletterande inventering vid behov. Sammanställs varje år. Tillsyn enligt tabell 8 Inhämtning av data från felanmälningssystem och drift- och underhållsbudget. Sammanställs varje år. Inhämtning av data från STRADA vart femte år. Samordnas med uppföljning av trafiksäkerhetsplanen. 39

65 Bilaga 1. Utgångsläge Nedan redogörs för cykelplanens utgångsläge av andelen cykelresor, cykelparkeringar och cykelbanor i Huddinge. Cykelresor Under 2011 genomfördes en resvaneundersökning 51 som visar hur resor till, från och inom Huddinge kommun gjordes det året. Nedan är en sammanställning av resultatet från valda delar av resvaneundersökningen. För alla de resor som undersökningen omfattar har en färdmedelsfördelning tagits fram. Resultatet av färdmedelsfördelningen för alla resor som har utgångspunkt i Huddinge, figur 18, visar att 41 procent av resorna sker med hållbara färdmedel, alltså gång, cykel eller kollektivtrafik. Av dessa resor utgör cykelresor 4 procent. Att avståndet påverkar val av färdmedel framgår tydligt i figur 19, som visar färdmedelsfördelningen för resor inom Huddinge 52. Mer än hälften, 52 procent, av alla resor inom kommunen sker med hållbara färdemedel, varav cykeln utgör 7 procent. bil annat till fots cykel kollektivtrafik 2% 57% 41% 13% 4% 24% Figur 18: Färdmedelsfördelning för alla resor med utgångspunkt i Huddinge 2011 bil annat till fots cykel kollektivtrafik 1% 47% 52% 36% 7% 9% Figur 19: Färdmedelsfördelning för resor inom Huddinge Huddinge kommun (2012) Resvanor i Huddinge 52 Resor med start- och målpunkt inom kommunen 40

66 Av figur 20 framgår hur cykelresandet fördelar sig på olika målpunkter. 57 procent av resorna har start och målpunkt inom kommunen, resterande resor sker över kommungränsen åt ena eller andra hållet. Man kan anta att det finns en korrelation mellan inomkommunala resor och kortare avstånd, dock behöver det inte vara fallet då resultatet inte säger något om hur lång resan är. 23% 20% 57% Resor som startar och slutar i Huddinge kommun Resor som startar i Huddinge kommun men slutar i annan kommun Resor som slutar i Huddinge kommun men startar i annan kommun Figur 20: Cykelresor i Huddinge fördelat på start- och målpunkter 2011 En tredjedel, 37 procent, av alla cykelresor i Huddinge kan kopplas till arbets- och skolresor, se figur 21. Även fritidsresor utgör en stor andel, 39 procent, av alla cykelresor i kommunen. Detta tyder på att många av de som cyklar till skola eller arbete använder cykeln även i andra sammanhang. Att en så pass hög andel av cykelresorna är i fritidssyfte tyder på att rekreationscykling redan är populärt i kommunen. 39% 2% 22% 37% Arbete / Skola Service och inköp Fritid Annat ärende Figur 21: Cykelresor per ärende i Huddinge 2011 Cykelparkeringar Cykelparkeringar förekommer vid alla kommunens spårstationer, men bara ett fåtal av kommunens busshållplatser har cykelparkeringar. Den senaste cykelparkeringsinventeringen i kollektivtrafiknära lägen genomfördes sommaren I och med att inventeringen genomfördes under sommaren tros beläggningsgraden vara lägre än normalt p.g.a. semestrar och därmed färre arbetspendlare. Inventeringen visar att cykelparkeringar vid kommunens sju spårstationer har hög beläggning. Detta indikerar att det finns behov av fler cykelparkeringar. Cykelvägnät 41

67 I Stockholms län uppfyller endast 1 procent av de regionala cykelstråken de föreslagna utformningsprinciperna i regional cykelplan. 53 Cykelstråkens omfattning och utbyggnad i Huddinge kommun beskrivs i nedanstående tabell. Tabell 14: Nuläge för det övergripande nätet i Huddinge kommun Regionala cykelstråk Huvudcykelstråk Stråkens längd 59 km 101 km Andel av sträckan som är utbyggd Andel av utbyggd bana som uppfyller målstandard för cykelbanans bredd Andel av sträckan som sker i blandtrafik 61 % 55 % 13 % 4 % 39 % 45 % Figur 22. Karta som visar befintliga och saknade länkar i Huddinge kommuns övergripande nät. 53 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län ( ) 42

68 Bilaga 2. Prioriteringsordning Denna prioriteringsordning beskriver hur viktiga olika åtgärder i cykelnätet anses vara, utifrån prioriteringsprinciperna i kapitel 3.2. Prioriteringsordningen beskriver inte nödvändigtvis i vilken ordning åtgärderna kommer att kunna genomföras. Vissa åtgärder kan vara enkla att utföra med ett minimum av förberedelser i form av till exempel planering och projektering, vilket innebär att de snabbare kan bli gjorda. Andra åtgärder kan vara beroende av andra aktörers planer eller behöva föregås av utredningar och detaljerad projektering. Ibland kan det också vara lämpligt att passa på att åtgärda sträckor med lägre prioritet på grund av andra arbeten på en plats, för att spara resurser och minska påverkan på allmänheten. Prioriteringsordningen är uppdelad i åtta nivåer. De fyra nivåerna med högst prioritet omfattar nya regionala cykelstråk samt nya huvudcykelstråk. Medelhög prioritet omfattar breddning av regionala cykelstråk. De två åtgärderna med lägst prioritet syftar till att rusta upp de befintliga huvudcykelstråken. Hög prioritet Nya cykelstråk 1. Nya länkar på regionala stråk som leder till och från Stockholm 2. Övriga nya länkar på regionala stråk 3. Nybyggnad av prioriterade huvudcykelstråk, vilket definieras som stråk som helt eller delvis ligger inom Huddinges regionala stadskärnor och primära utbyggnadsområden Nybyggnad av övriga huvudcykelstråk Medelhög prioritet Breddning av regionala cykelstråk 5. Breddning av regionala stråk som leder till och från Stockholm 6. Breddning av övriga regionala stråk Lägre prioritet Rusta upp befintliga huvudcykelstråk 7. Breddning av huvudcykelstråk som helt eller delvis ligger inom Huddinges regionala stadskärnor och primära utbyggnadsområden. Prioritering av denna grupp sker utifrån användning (om siffror finns) och stråkets nuvarande kvalitet (sämst först). 8. Breddning av övriga huvudcykelstråk. Prioritering utifrån användning (om siffror finns) och stråkets nuvarande kvalitet (sämst först). 54 Enligt översiktsplanens markanvändningskarta 43

69 Bilaga 3. Framtida cykelvägnät med lokala cykelstråk Det lokala nätet består av lokala cykelstråk och har som syfte att förbinda viktiga målpunkter som skolor, förskolor, arbetsplatser och idrottsplatser samt koppla till huvudstråken i det övergripande nätet. Lokalnätet är därför mycket mer finmaskigt än det övergripande nätet och ger därmed cyklisten fler vägvalsmöjligheter. Då det lokala nätet är mycket finmaskigt till skillnad från det övergripande nätet, är den även svårare att identifiera. Det krävs ett större arbete att inventera och följa upp det lokala nätet. Det lokala nätet är inte heller lika beständigt, varför åtgärder i det lokala nätet lämpligen görs i samordning med t.ex. detaljplaner eller vid kommunens trafiksäkerhets- och tillgänglighetsåtgärder. I det lokala nätet är det rimligt att lägga särskilt fokus på barns möjligheter att cykla säkert och tryggt till skola och andra målpunkter. Figur 23. Karta som visar det övergripande nätet samt förslag till lokalnät i Huddinge kommun år

70 Bilaga 4. Definitioner Blandtrafik Cykeltrafik hänvisas till körbanan utan att särskilt utrymme reserveras. Bytespunkt En plats med goda förutsättningar för byten mellan kollektivtrafik och andra färdmedel. Cykelbana En väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II. Cykelfält Ett särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cykeltrafik och trafik med moped klass II. Cykelvägnät Cykelvägnätet omfattas av både det övergripande nätet och det lokala nätet. Övergripande nät Utgörs av både regionala cykelstråk och huvudcykelstråk. Nätets främsta syfte är att erbjuda snabba och direkta resor inom kommunen samt till närliggande kommuner och regionen i stort. Regionala cykelstråk En korridor eller sträckning mellan utpekade regionala målpunkter. De regionala cykelstråken ska utgöra ett sammanhängande regionalt nät med god koppling till lokala nät. Huvudcykelstråk En korridor eller sträckning mellan utpekade kommunala målpunkter. Huvudcykelstråken ska utgöra ett sammanhängande kommunalt nät med god koppling till de regionala cykelstråken. Lokalnät Utgörs av lokala cykelstråk som kopplar till det övergripande nätet. Lokalnätet förbinder viktiga målpunkter som skolor, förskolor, arbetsplatser och idrottsplatser med det övergripande nätet. Lokala cykelstråk Se lokalnät. Rekreationscykelstråk Stråk främst avsedda för turism- och rekreationscykling. Horisontallinjeföring Vägens dragning i horisontalled. Vertikallinjeföring Vägens dragning i vertikalled. 45

71 KS-2015/47 Cykelplan (remissutgåva nov 2014) Utlåtande över inkomna synpunkter HANDLÄGGARE Marika Norrberg Kommunstyrelsens förvaltning Gatu- och trafiksektionen april 2016

72 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 4 2. Hur remissen genomfördes Remisslista Tider Hur utskick gjorts Information och kommunikation Hur inkomna synpunkter hanterats 5 3. Inkomna synpunkter Myndigheter Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Trafikverket Kommuner Salems kommun Stockholms stad Södertälje kommun Haninge kommun Huddinge kommuns nämnder Grundskolenämnden Förskolenämnden Äldreomsorgsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Tillsynsnämnden Föreningar och intresseorganisationer Sörskogens Villaägarförening Backens Fastighetsägarförening Villaägarna i Huddinge Sjöängens villaförening i Trångsund Huge Fastigheter AB Segeltorps Villaägarförening Villaägarna Huddingekretsen Huddinges pensionärsråd Företagarna Huddinge Sveriges MotorCyklister i Stockholm Cykelfrämjandet Stockholmskretsen Naturskyddsföreningen Huddinge NTF Stockholm Gotland Svenska Cykelsällskapet Centerpartiet i Huddinge Privatpersoner Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson 22 56

73 Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Bilaga 1 - SÄNDLISTA 85 3

74 1. Sammanfattning Dåvarande samhällsbyggnadsnämnden beslutade att skicka förslaget till cykelplan på remiss i november Förslaget skickades ut till olika aktörer, se Bilaga 1, som har givits möjlighet att lämna synpunkter. Via information på kommunens hemsida har alla givits möjlighet att bidra med synpunkter på Cykelplanen. Det har inkommit 60 stycken remissvar, varav 33 är från privatpersoner. Inkomna synpunkter har sammanställts och besvarats. En del synpunkter kommer att tas med i det fortsatta arbetet med Cykelplanen, en del detaljfrågor skickas vidare till berörda aktörer och en del synpunkter leder inte till någon omarbetning av det strategiska dokumentet. Överlag ses det som mycket positivt att Huddinge kommun tar fram en cykelplan. De flesta remissvar är positiva till det strategiska dokumentets huvudinriktning vilket tydligt visar på en ambition om ett väl utvecklat och fungerande gång- och cykelnät inom kommunen. Det har även lyfts fram att dokumentet är väl genomarbetat, omfattande och ambitiöst. Ett flertal remissvar önskar även en översyn av cykelstråken, att rekreationsstråk ska omfattas av planen samt att kopplingen även utanför kommungränsen är av största vikt. Med anledning av inkomna synpunkter kommer dokumentet genomgå en omarbetning gällande förtydligande av planens omfattning, innehåll och formuleringar. Dessutom kommer dokumentet genomgå en översyn av cykelplanens föreslagna cykelstråk samt visuellt förbättra redovisade kartor och bilder samt olika stråks prioriteringar. 4

75 2. Hur remissen genomfördes 2.1. Remisslista Sändlista återfinns i bilaga Tider Dåvarande samhällsbyggnadsnämnden beslutade att skicka förslag till cykelplan på remiss I december 2014 publicerades förslaget på Huddinge kommuns hemsida med information om att synpunkter skulle lämnas senast den 31 mars Hur utskick gjorts Förutom publicering på hemsidan i Huddinge kommun har informationsbrev sänts ut till ett antal myndigheter, kommuner, intresseorganisationer m m. Vilka dessa är återfinns i sändlistan, se bilaga Information och kommunikation Under januari/februari 2015 togs en kommunikationsplan fram gemensamt för trafikstrategin, kollektivtrafikplanen, cykelplanen och parkeringsprogrammet. Bl a skapades en kampanjwebb för nämnda strategier och planer. Kampanjwebben översattes även till finska och publicerades på huddinge.se i februari Det anordnades även öppet hus-träffar i Huddinge centrum, Trångsund, Vårby, Segeltorp och Flemingsberg där ovan strategier och planer ställdes ut. Huddinge kommun anordnade dessa Hur inkomna synpunkter hanterats Inkomna synpunkter har sammanställts med svar på hur dessa hanteras/hanterats i detta dokument. Dokumentet kommer att publiceras på Huddinge kommuns hemsida när alla svar gåtts igenom. Under år 2015 och 2016 ska cykelplanen omarbetas med hänsyn till inkomna synpunkter. 5

76 3. Inkomna synpunkter 3.1. Myndigheter Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen anser att cykelplanen är mycket väl genomtänkt, stringent, välstrukturerad och välformulerad. Genomgående bra källhänvisningar förstärker planen och gör att den lätt går att relatera till andra styrande dokument. Planen kopplar på ett föredömligt sätt cykel och kollektivtrafik både genom de framtagna strategierna, genom planeringsprinciperna och även i tänkt uppföljning av planens mål och strategier. Det sistnämnda ämnas följas upp i kommunens resvaneundersökning med fråga om cyklisternas upplevelse av kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. Det stämmer att förvaltningen ämnar följa upp kombinationsresorna i kommande resvaneundersökning vilken är planerad till år Att de omnämnda måldokumenten funnits med i beaktande i planen framgår tydligt. Vidare framgår tydligt att Huddinge kommun ser sitt cykelvägnät både i ett regionalt perspektiv och i ett lokalt. Trafikförvaltningen ser det som i synnerhet positivt att Huddinge prioriterar det regionala cykelvägnätet högst, och att planen betonar vikten av samverkan med andra aktörer. Huddinge klassificerar sitt cykelvägnät i två delar, huvudnät och lokalnät. Huvudnätet består av de regionala cykelstråken så som de är utpekade i Regional Cykelplan för Stockholms län, samt av huvudcykelstråk. Trafikförvaltningen tycker att det är även här är föredömligt att man som viktiga målpunkter inom huvudnätet anger exempelvis spårstationer och busshållplatser. Lokalnätet utgörs av lokala stråk som kopplar till huvudnätet och förbinder målpunkter som skolor, förskolor, arbetsplatser osv. Strategierna liksom de underliggande riktlinjerna är genomgående mycket bra, och väl förankrade. Det är även bra att planen här lyfter de frågor som kommer att behandlas av Mobility management planen och planen för rekreationscykling. Att planen lyfter Bike and Ride strategier är synnerligen positivt. Under avsnittet "Attraktiv och tillgänglig cykelparkering" så anges som en riktlinje att cykelparkeringen ska anpassas till målpunktens behov. Riktlinjen bör kanske snarare formuleras som 'Cykelparkeringen ska anpassas till behov vid målpunkten', alternativt'[...] målpunktens utformning', för att ligga mer i linje med det som eftersträvas i beskrivningen. Förvaltningen ser över formuleringen och ser till att den stämmer överens med beskrivningen. På sid 13 hänvisas till Partnersamverkan för fördubblad kollektivtrafik. Partersamverkan har under 2014 bytt namn till Partersaverkan för förbättrad kollektivtrafik. Trafikförvaltningen föreslår att istället hänvisa till Det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län, och den Regionala Cykelplanen för Stockholms län för att framhäva målsättningar kring ökad kollektivtrafikandel och dess koppling till cykel för att få en tydligare stockholmsanknytning. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet, valdes mer realistiska måltal, då en 6

77 fördubbling av en redan hög marknadsandel (37 % över hela dygnet, respektive 78 % i rusningstrafiken) är mycket svårt att nå. Alternativt kan man precisera i vilken relation eller typ av resor man vill fördubbla kollektivtrafikandelen. Förvaltningen ser över detta i samband med revideringen av dokumentet och uppdaterar enligt Trafikförvaltningens synpunkt. Planens planeringsprinciper är också de föredömligt detaljerade och utgår ifrån den Regionala cykelplanen. Trafikförvaltningen är mycket nöjd med planens förståelse för konflikter kring hållplatser och att utformning för att motverka detta är något som lyfts i planeringsprinciperna. Trafikförvaltningen ser det som synnerligen positivt att kommunen ser värderskyddad cykelparkering med möjlighet att låsa fast cykeln i ramen som en basfunktion vid samtliga kollektivtrafikpunkter, men ser gärna kollektivtrafikpunkter definieras och att det även här finns en prioritetsordning. Förvaltningen håller med om att en definition av kollektivtrafikpunkter behövs. Frågan om prioritering bör hanteras i parkeringsplanen. Synpunkten skickas för kännedom till arbetet med framtagande av parkeringsplan. Slutligen ser trafikförvaltningen fram emot fortsatt samverkan kring kombinationsresor, cykelparkering och information. Förvaltningen tackar för Trafikförvaltningens synpunkter, vilka kommer hjälpa oss med det fortsatta arbetet Trafikverket Förslaget är ambitiöst och Trafikverket ser positivt på att kommunen bl.a. lyfter fram den viktiga faktorn samhällsplaneringen utgör. Generellt anser Trafikverket att kommunen har tagit fram en bra plan som på ett tydligt sätt täcker in de viktigaste bitarna för att nå ökad och trafiksäker cykling. Det är också positivt att kommunen har ett regionalt perspektiv samt fokus på hur planen är tänkt att följas upp. Det övergripande kommunala målet har brutits ner till ett mätbart mål (effektmål) för cykelresor, andelen cykelresor i kommunen ska öka från 4 procent 2011 till 10 procent år Trafikverket ser dock vissa svårigheter med andelsmål, då detta kan vara svårt att mäta. Vi anser även att ett förtydligande kring vilka slags resor som avses öka från 4 till 10 procent vore bra (avses exempelvis huvudresor?). Förvaltningen kommer i det fortsatta arbetet med planen att se över effektmålet både när det gäller formulering, målsättning och mätbarhet. Trafikverket välkomnar att planen lyfter frågan kring uppföljning och vikten av detta på ett bra sätt. Trafikverket ser även positivt på att cykelplanen är kopplad till andra strategiska dokument och kommunens tankar om hur man ska jobba med cykelfrågan på strategisk nivå. Trafikverket ser även positivt på att kommunen 7

78 uppmärksammar vikten av samarbete med andra aktörer såsom grannkommuner och Trafikverket samt synen på att man vill satsa både på standardhöjning av befintligt nät samt nybyggnad, så att nätet blir sammanhängande. Av remissförslaget framgår att för att öka cykelns attraktivitet som transportmedel är det viktigt att ge den prioritet i trafik- och samhällsplaneringen. Detta innebär bland annat att man i praktiken alltid ska ge cykeln goda förutsättningar när detaljplaner tas fram. Cykeln ska ha förutsättningar som är lika med, eller bättre, än bilen. Detta gäller även för situationer där cyklister påverkas vid ombyggnationer. Trafikverket instämmer i detta resonemang, och vill lyfta fram den viktiga faktorn samhällsplaneringen utgör, d.v.s. en tät och blandad bebyggelse där bostäder och arbetsplatser ligger relativt nära varandra och som uppmuntrar till resor till fots och med cykel. På sidan 26 beskrivs att det är viktigt att korsningspunkter och passager utformas på ett sådant sätt att cykeltrafikens framkomlighet och trafiksäkerhet prioriteras. Hänvisning görs till den Regionala cykelplan för Stockholms län ( ). Trafikverket vill uppmärksamma om att sedan den Regionala cykelplanen blev klar i februari 2014 har det kommit nytt regelverk kring cykelöverfarter och passager, se t.ex. akerhet/trafikreglering/nyhetertrafikreglering/nyheterreglering/nyatrafikreglerforc ykeloverfarter.2980.html samt Trafikförordningen, Förordningen om vägtrafikdefinitioner samt Vägmärkesförordningen. Reglerna gäller sedan den 1 september Därför anser Trafikverket att bilderna i planen samt förslag till utformning bör anpassas till de nya reglerna och det nya språkbruket. Förvaltningen ser över bilderna och hänvisning kommer att ändras till Transportstyrelsen senaste om cykelpassager och cykelöverfarter. På sidan 29 gällande cykelvägvisning vill Trafikverket lyfta att det är viktigt att vägvisningen på de regionala stråken stämmer överens med de nya riktlinjerna för regional vägvisning samt ny utformning och färgval. Se Vägledning för regional cykelvägvisning för mer information, Presentationer från genomförda seminarier och workshops inom arbetet med Regional cykelplan finns på Tillväxt-och regionplaneförvaltningens hemsida Där kan kommunen hitta information mer i detalj om kombinering av de olika skylttyperna enligt vägmärkesförordningen. Förvaltningen tackar för informationen. Vi ser över om texten behöver justeras i cykelplanen och om de nya riktlinjerna föranleder en revidering av cykelvägvisningsplan Kommunen har tagit fram riktlinjer för hur attraktiv cykelparkering i Huddinge kommun ska skapas. Trafikverket anser att det är bra att den första riktlinjen kring cykelparkering avser närhet till målpunkten. Trafikverket anser att det vore önskvärt att kommunen tar fram förslag för en parkeringsnorm för cykel, exempelvis vad gäller parkeringstal för cykelparkering i detaljplaner för 8

79 bostadsbebyggelse och arbetsplatser. Detta mot bakgrund av att just arbetspendling ska uppmuntras och det då är avgörande med bra parkering vid arbetsplatser. Parkeringstal för cykelparkering hanteras i kommunens parkeringsprogram. Synpunkten har skickats till ansvariga för kommunens parkeringsprogram. Visst kartstöd finns i planen, på sidan 21 finns exempelvis karta som visar Huddinge kommuns framtida cykelvägnät. Det är dock svårt att se var nätet går utan grundkarta med bebyggelse, och likaså saknas kopplingen mot omgivande kommuner. På kartan kan Trafikverket även utläsa att ett utredningsstråk mellan Flemingsberg och Haninge/Handen C saknas. Även kartan på sidan 29, som visar Belysningsbehov i cykelvägnätet, är svår att tyda. Förvaltningen håller med. Tydligare kartor tas fram till slutversionen av cykelplanen. Stråket mellan Flemingsberg och Haninge/Handen C ses över och adderas i samband med revideringen av dokumentet. Kommunen redogör i bilaga 3 på sidan 46 över schablonkostnader för genomförande. På cykelvägar längs statligt vägnät anges en total kostnadsuppskattning om 90 mkr för att bygga ut respektive bredda befintliga cykelbanor. Trafikverket önskar en tydligare beskrivning om vilket nät detta omfattar. Förvaltningen tar med sig synpunkten i det fortsatta arbetet med handlingsplanen. I slutversionen av denna ska en tydligare beskrivning av kostnader tas fram. I gällande infrastrukturplan för Stockholms län finns följande specifika cykelobjekt utpekade: väg 259 Glömstavägen Cykelsatsning Södertörn samt väg 226 Huddingevägen, oskyddade trafikanter. För övriga objekt på Trafikverkets vägar finns inga medel avsatta. Förvaltningens ambition att med handlingsplanens färdigställande kunna informera Trafikverket för att det ska bli enklare att planera möjliga cykelutbyggnader. Trafikverket ser positivt på att kommunen lyft frågor såsom: Vikten av att hantera cykeltrafiken vid vägombyggnader. Vikten av drift och underhåll på cykelvägar, allt från regelbundna kontroller till förbättrade metoder och rutiner för vinter- och barmarksväghållning. Särskiljer gående och cyklister som egna trafikslag och vikten av separering även mellan dem. Vikten av särskilda krav på cykelvägar till skolor utifrån barns begräsningar att hantera trafik i alla lägen. Vikten av att cykelvägar i tunnlar måste upplevas som trygga för att användas. 9

80 Trafikverket ställer sig dock tveksam till att ha en indikator som går direkt på antal dödade och skadade cyklister i STRADA. Trafikverket anser att indikator för trafikolycksutveckling bör vara kopplad till antal skadade cyklister i förhållande till antal cyklister, antal cykelresor eller för det sammanslagna cykeltrafikarbetet inom kommunen. Förvaltningen instämmer. För en samlad bild av trafikolycksutvecklingen hänvisas till trafiksäkerhetsprogrammet där dessa frågor sammanställs och hanteras. Indikatorn i cykelplanen ses över i det fortsatta arbetet med cykelplanen. I planen framgår att kommunen bör installera fasta mätstationer längs viktiga cykelstråk för att kontinuerligt kunna följa utvecklingen av antalet cykelresor. Trafikverket vill därför uppmärksamma kommunen om att gärna titta på den karta som togs fram inom arbetet med Regional cykelförklaring, så att utvecklingen av cykeltrafiken på regional nivå även kan följas. Kommunen kan självklart komplettera med fler stationer. Kartan finns på Tillväxt-och regionplaneförvaltningens hemsida, där även övrig information från arbetet med Regional cykelplan från 2014 finns. Förvaltningen tar med sig denna information i det vidare arbetet. Trafikverket anser även att det vore önskvärt att utifrån cykelplanen och andra strategiska dokument sedan koppla en tidsatt plan för ut- och ombyggnad av cykelvägar och parkering. Förvaltningen ska ta fram en handlingsplan för cykelåtgärder till cykelplanens slutversion. Förvaltningen tackar för Trafikverkets synpunkter, vilka kommer hjälpa oss med det fortsatta arbetet Kommuner Salems kommun Salems kommun har inget att erinra avseende Huddinge kommuns cykelplan. Förvaltningen tackar Salems kommun för visat intresse Stockholms stad Stadsledningskontoret anser att Huddinge kommuns cykelplan i stort överensstämmer med Stockholms stads cykelplan från år 2012 samt utgår ifrån att Huddinge kommun genomför de delar av cykelvägnätet som ansluter till Stockholms stad i samarbete med staden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden och stadsbyggnadsnämnden instämmer i att det är viktigt att utbyggnader i cykelnätet vid kommungräns samordnas mellan kommunerna för att undvika tillfälliga missing links på endera sidan kommungränsen. Förvaltningen håller med. 10

81 För att ytterligare stärka arbetet med hållbart resande är det viktigt att kommunerna arbetar med gång-, cykel- och kollektivtrafik sammanhållet. En väl fungerande cykelinfrastruktur med ett sammanhängande regionalt vägnät för cykelpendling är en av grunderna för att skapa ett hållbart trafiksystem. Ett sådant man delar av länet med stort antal arbetsplatser och med stort antal bostäder på rimliga cykelavstånd. Ett regionalt pendlingsnät för cykeltrafik ska ses som motsvarigheten till stadsmotorlederna och kräver anslutande lokala cykelvägar. Förvaltningen håller med. Det är mycket positivt att Huddinge kommun, liksom Stockholms stad, har som mål att öka andelen cykelresor. Att arbeta med missing links och att skapa ett heltäckande cykelnät av hög kvalitet, som hänger ihop över kommungränserna, är viktiga utgångspunkter för att skapa en framgångsrik cykelplanering. Vidare instämmer kontoren i att det är viktigt att utbyggnader i cykelnätet vid kommungräns samordnas mellan kommunerna för att undvika tillfälliga missing links på endera sidan kommungränsen. En sådan samordning ökar dessutom möjligheten för boende att enkelt röra sig över kommungränserna. Det är också mycket positivt att Huddinge kommun avser satsa på vinterväghållning för att tydligt visa att cykeltrafik är ett högt prioriterat färdmedel. Det ligger helt i linje med Stockholms stad satsningar på förbättrat vinterunderhåll. Stadsledningskontoret stödjer Huddinge kommuns övergripande strategi för trafikplaneringen och konstaterar att den ligger väl i linje med stadens Framkomlighetsstrategi. Den remitterade cykelplanen överensstämmer även i stort med Stockholms stads antagna cykelplan från Stadsledningskontoret stödjer ansatsen och utvecklingen i enlighet med Huddinge kommuns cykelplan. Stadsledningskontoret utgår från att Huddinge kommun genomför de delar av cykelvägnätet som ansluter till Stockholms stad i samarbete med staden, vilket tas upp i förslaget till Cykelplan för Huddinge kommun. Stadsledningskontoret vill framhålla att det även gäller koordinering av tidplaner, drift och underhåll etcetera. Detta för att få ut så stor effekt som möjligt av satsningen och på så vis skapa ett bra och attraktivt cykelvägnät för resor över kommungränsen. Stadsledningskontoret anser att Huddinge kommun i så stor omfattning som möjligt bör utgå ifrån det pendlingsnät som staden lagt fast i Cykelplanen från 2012 gällande det kommunövergripande cykelnätet. Förvaltningen instämmer. Trafikkontoret och Miljöförvaltningen ser mycket positivt på Huddinge kommuns mål att öka andelen cykelresor. Kontoren konstaterar att ökad cykeltrafik i Huddinge kommun sannolikt kommer att medföra ökad cykeltrafik i Stockholms stad. Detta eftersom många cyklister 11

82 har mål- eller startpunkter utanför Huddinge kommun, vilket i sin tur även ställer krav på cykelstråken i Stockholms stad. Trafikkontoret och Miljöförvaltningen konstaterar även att de regionala stråk som beskrivs i Huddinges cykelplan sammanfaller med Stockholms stads s k pendlingsstråk. Stråken i Huddinges cykelplan och Stockholms cykelplan överensstämmer dessutom bra i kopplingarna vid kommungränsen. En generell synpunkt rör kartbilder i rapporten: För att öka läsbarhet och möjligheten att orientera sig är det önskvärt om del av grannkommunerna illustreras i bild. Förvaltningen håller med. Tydligare kartor tas fram till slutversionen av cykelplanen. Förvaltningen tackar för Stockholm stads synpunkter, vilka kommer hjälpa oss med det fortsatta arbetet Södertälje kommun Planen känns gedigen och genomarbetat. Det finns många högt ställda krav och mål. Från Södertälje synvinkel är det bra att knutpunkter som pendeltågstationer prioriteras med bra möjlighet till parkering av cykel. Då det förhoppningsvis minskar antal personer som tar bilen, utan istället kombinerar cykel och kollektivtrafik. Huddinge och Södertälje gränsar inte, men via andra kommuner (Salem och Botkyrka), så förbättras möjligheterna att ta sig via de regionala cykelstråken längre sträckor på ett säkrare och smidigare sätt, om cykelvägar byggs ut och förbättras även i Huddinge. Förvaltningen tackar för Södertälje kommuns synpunkter, vilka kommer hjälpa oss med det fortsatta arbetet Haninge kommun Södertörn har i enlighet med RUFS 2010 viktiga näringslivssatsningar framför sig och en stor del av kommande bostadsexploateringar kan ske genom förtätning i goda kollektivtrafiklägen. Kommer prioriterade infrastruktursatsningar på plats ligger Södertörnskommunernas åtagande fast att skapa förutsättningar för bostäder och arbetstillfällen under perioden fram till år Då är det också viktigt att man satsar på cykelvägnätet. Förvaltningen anser att Huddinges cykelplan är bra, men vill ändå framhålla två cykelstråk som viktiga kopplingar mellan kommunerna. När Tvärförbindelse Södertörn, väg 259, planeras ska föreslagen ny cykelvägssträckning givetvis vara med. En regional cykelväg är en saknad länk mellan de regionala stadskärnorna Flemingsberg (Huddinge) och Handen (Haninge). Utvecklingen av de regionala stadskärnorna är av största vikt och mellan dem ska det vara möjligt att arbets- och studiependla med cykel. Avståndet 12

83 mellan dessa två stadskärnor är mindre än 20 km. Detta stråk bör kopplas ihop med det regionala Västerhaningestråket vid Jordbro. Förvaltningen instämmer och reviderar detta i det fortsatta arbetet. I Haninge kommuns norra del, där man gränsar mot Huddinge kommun saknas en bra cykelkoppling. Det krävs ett nära samarbete mellan kommunerna för att få till denna cykelväg mellan Länna och Vega. Förvaltningen tar med sig synpunkten om att förstärka kopplingen mot Vega Huddinge kommuns nämnder Grundskolenämnden Grundskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Samhällsbyggnadsutskottet. Barn- och utbildningsförvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på förslaget då det finns många positiva effekter med att elever och vårdnadshavare cyklar i större utsträckning. Förvaltningen anser dock att nedanstående bör beaktas i cykeltrafikplanen för att öka säkerheten för barn i trafiken. Genom att planera en väl fungerande cykeltrafik i anslutning till våra förskolor och skolor uppmuntrar vi till en ökad andel resor med cykel. Detta får inte ske på bekostnad av möjligheten att parkera i anslutning till förskolor och skolor då erfarenheten visar att verksamheter som saknar parkeringsplatser och lämpliga påoch avstigningszoner får en kaotisk och trafikfarlig situation kring förskola/ skola då föräldrar skall lämna eller hämta sina barn. Det behöver också finnas säkra förutsättningar för elever som lämnas och hämtas på skolan med skolskjutsfordon. Parkeringsmöjligheter för bil är inget som hanteras i cykelplanen. Synpunkten vidarebefordras till arbetet med parkeringsprogrammet. Vid planering av cykelstråk bör hänsyn tas till barns och ungdomars förmåga att röra sig i en komplex trafikmiljö. Lösningar som innebär att gator måste korsas eller där trafikmiljön är svår att läsa av bör undvikas. Förvaltningen instämmer. Barn anses bli trafikmogna i 12 års ålder, detta synsätt förutsätter att barnen vistas i trafiken och får lära sig hur de ska agera. En mer komplicerad trafikmiljö kräver en ökad mognad varför alla 12 åringar inte kan anses trafikmogna i en mer komplex trafikmiljö. Barns begränsningar hänför sig dels till den kognitiva förmågan och dels till rent storleksrelaterade faktorer. Barn har även en begränsad simultankapacitet vilket medför svårigheter att ha uppsikt åt flera håll och då särskilt samtidigt som de rör sig framåt och håller balansen på en cykel. Barns rörelsefrihet är idag mycket mer begränsad än för bara några år sedan. I takt med att trafikmiljön blir alltmer komplex och svår att läsa av ökar föräldrarnas 13

84 känsla av otrygghet varvid viljan att skjutsa barnen istället för att låta dem gå, cykla eller åka kollektivt ökar. Detta förhållande gör att det är av vikt vid all trafikplanering att utgångspunkten i planeringen inte begränsas till perspektivet fotgängare eller cyklister utan att hänsyn tas till den forskning och erfarenhet som finns när det gäller barn i trafiken både som fotgängare och cyklister. En viktig slutsats i forskningen är att separering av gångtrafik från biltrafik leder till minskad olycks- och personskadefrekvens. Vid separering av gångtrafik är det vanligt att cykelbanor förläggs med gångvägen vilket kan leda till olyckor då många cyklister färdas i hög hastighet och gångtrafikanter, då särskilt barn, inte alltid uppmärksammar den ibland otydliga åtskillnaden mellan gång- och cykelbana. Förvaltningen delar er åsikt. Riktlinjer för separering av fotgängare och cyklister finns angivna i cykelplanen. Förvaltningen ser över om texten behöver förtydligas Förskolenämnden Förskolenämndens beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Samhällsbyggnadsutskottet. 2. Nämnden framför att det är av särskild vikt att det finns goda möjligheter att parkera cyklar och cykelkärror i anslutning till förskolan. Förvaltningen delar er åsikt. Riktlinjer för cykelparkeringens utformning och anpassning till målpunkt finns angivna i parkeringsprogrammet. Övrigt från protokollet Nämnden framför att det är av särskild vikt att det finns goda möjligheter att parkera cyklar och cykelkärror i anslutning till förskolan. Förvaltningen delar er åsikt. Se svar ovan. Barn- och utbildningsförvaltningens synpunkter Se kapitel Grundskolenämnden Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Social- och äldreomsorgsförvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på det samlade arbetet med trafiken i Huddinge. Ett ökat cykelanvändande har inte bara positiva effekter på närmiljön, utan också klimatet i stort och folkhälsan. Som planen påpekar, finns en utmaning vad gäller åtskilda gång- och cykeltunnlar. När olika trafikslag skiljs åt av säkerhetsskäl uppstår istället miljöer som på grund av dålig insyn kan upplevas otrygga och övergivna. Väl upplysta passager är en del av lösningen, i synnerhet då flera cykelstråk helt saknar 14

85 belysning. Även miljöerna i omedelbar anslutning till tunnlar och liknande måste analyseras ur ett trygghetsperspektiv. Belysning är viktigt också här, liksom väl röjda skogspartier med möjlighet till genomsyn. Det är mycket viktigt med full tillgänglighet mellan cykelgarage, anslutande stråk och stationerna. Hissar måste finnas för att även personer med rörelsehinder ska kunna ta sig mellan byggnaderna och stråk. När det gäller säkerheten för barn och unga, har förvaltningen regelbundet påpekat detta i arbetet med detaljplaner. Förvaltningen upplever också säkerhetsaspekten i dessa planer som mycket väl genomarbetad och ser positivt på att detta perspektiv får ta plats även i trafikstrategin och dess åtgärdsplaner. Förvaltningen tackar för visat intresse och instämmer Socialnämnden Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Social- och äldreomsorgsförvaltningens synpunkter Se kapitel Äldreomsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtanade daterat den 11 mars 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Kultur- och fritidsförvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att cykling som trafikform för att förflytta sig i kommunen bör prioriteras. Detta gäller inte bara resor till och från arbetet utan också cykling som ett sätt att bedriva friskvård och rekreation. Goda möjligheter till rekreation och friskvård bidrar i arbetet med att göra Huddinge till en av länets tre mest populära kommuner att bo, verka och arbeta i anser förvaltningen. I cykelplanen nämns rekreationscykling som något med ett stort värde i sig som bör hanteras i en egen plan för att nå kommunens uppsatta mål (s. 19). Detta välkomnar förvaltningen och menar att det är av vikt att stärka arbetet med denna del. Förvaltningen är positiv till kultur- och fritidsförvaltningens bemötande av en enkom cykelplan för rekreations- och turismcykling. Förvaltningen ser ett tydligt behov av en sådan plan. Ansvarig för framtagande av en sådan plan är inte helt självklar varför förvaltningen ser att ett samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen är nödvändig för att kunna förverkliga uppsatta mål. Förvaltningen vill särskilt lyfta fram behovet av goda cykelvägar i kommunen, inte minst när befolkningen ökar och nya områden exploateras och andra förtätas. Nya bostäder medför ofta att befintliga och välfrekventerade grönområden försvinner vilket ställer krav på att nya grönområden tillgängliggörs för kommunens invånare. 15

86 Förvaltningen håller med. I cykelplanens bilaga 2 Nuläge för cykel i Huddinge (s. 44) sägs att 39 % av alla cykelresor i kommunen är fritidsresor. Inom begreppet fritidsresor inkluderas olika former av vardagscykling, bland annat cykling i rekreationssyfte. Detta förstärker ytterligare behovet av en plan för rekreationscykling. Förvaltningen delar er åsikt. Vem som ansvarar för att ta fram en sådan plan behöver tydliggöras, se svar ovan. Fritidsresor behöver dock inte enbart innebära rekreationscykling utan är även resor kopplade till exempelvis fritidsaktiviteter, besök till vänner/familj eller till och från nöjesaktiviter Tillsynsnämnden Tillsynsnämndens beslut Nämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Nämnden påpekar att det behövs tydliga skyltningar för cyklister. Tjänsteutlåtande Natur- och byggnadsförvaltningens synpunkter Miljötillsynsavdelningen anser generellt att cykelplanen på ett konkret och bra sätt visar hur Huddinge kommun ska planera och genomföra åtgärder för att cykeltrafiken ska öka i kommunen och målet från Översiktsplan 2030 uppnås. Ur miljösynpunkt är det bra om andelen bensindrivna fordon minskar, då detta ger lägre utsläpp av avgaser och mängden partiklar i luften minskar. Även trafikbullret minskar om det är färre fordon på vägarna. Förvaltningen anser att det är viktigt att cykelplanen kommer med i ett tidigt skede i planeringsprocessen, då cykelvägar kommer att kräva utrymmen och inte kan tas in i planerna i ett senare skede. Även vid ombyggnationer kan det vara aktuellt med förändringar av cykelvägar. Cykelplanen bör finnas med som ett dokument att ta hänsyn vid handläggning av olika typer av ärenden och projekt inom kommunen. Förvaltningen håller med. Cykelplanen är tänkt att fungera på det sättet, syftet är att frågor ska lyftas så tidigt som möjligt i samhällsbyggnadsprocessen. I cykelplanen (kap. 4.3) står det att bredare cykelvägar ger en ökad standard och komfort åt cyklisterna. Det står även att cykelinfrastrukturen ska utformas utifrån cyklistens behov. Om detta innebär att biltrafiken får mindre utrymme, så kan det på vissa platser finnas risk för bilköer vid rusningstid. Detta kan påverka cyklisters och gångtrafikanters hälsa negativt, då de utsätts för mer avgaser och partiklar. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen till Översiktsplan 2030 kommer vägtrafiken att öka inom kommunen jämfört med dagens trafik. Detta trots att kollektivtrafiken och cykeltrafiken stimuleras. Åtgärderna bedöms resultera i lägre koldioxidutsläpp, men inte tillräckligt för att nå regionala och lokala klimatmål. 16

87 En handlingsplan för cykelåtgärder ska tas fram i samband med revideringen av dokumentet. Handlingsplanen ska tydliggöra var åtgärder ska vidtas och när. Förvaltningen kommer att utreda dessa typer av frågor för föreslagna åtgärder för att säkra en god trafikmiljö för samtliga trafikslag. För prioriteringar i trafikrummet, strategier för att nå regionala och lokala klimatmål hänvisas till Trafikstrategin. Flera av de föreslagna cykelstråken berör naturreservat eller annan naturmark med viktiga grönstrukturfunktioner. Naturvårdsavdelningen som förvaltar dessa områden har inte varit med i framtagandet av cykelplanen vilket är en brist. Det kommer i det fortsatta arbetet vara viktigt att även representant från Naturvårdsavdelningen tas med i det fortsatta arbetet av tre skäl: 1. vissa cykelstråk påverkar grönstrukturen negativt, 2. vissa cykelstråk står i strid med berörda naturreservats föreskrifter 3. naturen utgör målpunkter även för cyklister vilket bör beaktas. En representant från Naturvårdsavdelningen ingår numera i projektgruppen. Punkt tre ovan hanteras ej i cykelplanen. Nu har t ex idrottsanläggningar tagits upp som målpunkter. Men även naturreservaten med dess olika besöksmål liksom ridanläggningar bör utgöra målpunkter. Naturreservaten är bland annat till för skolornas naturstudier och friluftsaktiviteter. Ridning är en aktivitet som utövas av många barn och även dessa anläggningar behöver vara tillgängliga med cykel. Naturreservatet ses inte som målpunkt i cykelplanen för vardagsresor. Dock krävs åtgärder för att täcka in ridanläggningar, i det fortsatta arbetet ses cykelstråk till Sundby, Gladö och Balingsta och eventuellt Gullarängen över. Förvaltningen ser ett behov av en separat plan för rekreationscykling, vilket föreslås i cykelplanen. I denna fråga ser vi gärna ett samarbete med bland annat naturvårdsavdelningen. Rent generellt måste alla cykelstråk som föreslås i den övergripande grönstrukturen samt i befintliga naturreservat ses över i sin helhet i det fortsatta arbetet. Med de standarder för de olika cykelstråken som redovisas i planen kommer de i flera fall utgöra betydande ingrepp i känsliga naturmiljöer. I några fall kommer de vara svåra att genomföra och inte förenliga med berörda naturreservats föreskrifter. Några konkreta exempel på sträckningar som måste ses över och eventuellt utgå är: En dragning genom Visättradalgången och vidare genom Sörskogen. Denna sträckning berör naturreservat och nyckelbiotoper samt gräsmarker med höga naturvärden. Dragning rakt över Masmoplatån genom Gömmarens naturreservat. Berör även nyckelbiotoper. Sträckning genom Lissmadalgången. Här är det viktigt med noggrann anpassning till områdets höga naturvärden samt landskapsbild. Sträckning mellan Björksättra och Ekedal längs Haningeleden. Berör nyckelbiotop. Längs norra kanten av Brädgårdsängarna i Gömmarens naturreservat. 17

88 Ett regionalt cykelstråk längs Masmovägen berör ett svagt avsnitt i den regionala grönstrukturen (Bornsjökilen) och här ska de gröna värdena förstärkas och då blir en cykelväg med regional standard svår att inpassa. Förvaltningen instämmer om att sträckningar ska anpassas utefter områdets karaktär och landskapsbil. Dragningen över Masmoplatån är en del av Spårväg Syd. Regionala stråket längs med Masmovägen har flyttats till att ligga utmed Botkyrkaleden. I handlingsplanen som ska upprättas kommer åtgärder specificeras i fråga om vad och när, vilket innebär tydligare utredningar om åtgärdernas konsekvenser. Förvaltningen tar med sig ovan nämnda synpunkter i det fortsatta arbetet. Naturvårdsavdelningen vill påpeka att i sträckningen för flera föreslagna cykelstråk även finns andra anspråk, såsom ridleder, vandringsleder, behov av utrymme för vattendrag/diken med mera. Avsteg från den tänkta standarden är något som kommer att krävas vid genomförandet, för att kunna ta hänsyn till även andra angelägna natur- och miljöintressen. Cykelplanens syfte är att ta fram ett sammanhängande, gent och säkert cykelvägnät i syfte att öka cyklandet i kommunen. I de fall där målkonflikter uppstår, behöver en prioritering göras. Detta sker dock från fall till fall och behöver utredas i ett senare skede. Förvaltningen tackar för synpunkterna och tar med sig dessa i det fortsatta arbetet, se svar ovan. I det fortsatta arbetet kan Naturvårdsavdelningen med sin goda lokalkännedom även föreslå andra cykelstråk som bör kunna tjäna såväl arbetspendlare som de som vill nå besöksmål i Huddinges naturområden. Förvaltningen meddelar att Naturvårdsavdelningen ingår i projektgruppen. Naturvårdsavdelningen anser även att det bör kompletteras i skyltprogrammet hur vägvisning till kommunens naturreservatsentréer ska ske. Ingen åtgärd som åtgärdas i cykelplanen. Synpunkten tas med för eventuellt kommande revideringsarbete Föreningar och intresseorganisationer Sörskogens Villaägarförening Sörskogens Villaägarförening har tagit del av Huddinge kommuns Cykelplan. Boende i gamla Sörskogen, Musseron- och Champinjonvägen, har lämnat kommentarer till föreningens styrelse. Vi har också haft en boendedialog med tre av kommunens politiker, där några synpunkter togs upp. Föreningens styrelse har sammanställt kommentarer och synpunkter på Cykelplanen nedan. 1. Säkrare och fler parkeringsplatser för cyklar vid Huddinge pendeltåg. Idag är antalet parkeringsplatser för cyklar för få, vilket får till resultat att cyklar ställs på olämpliga ställen. Vi har ingen statistik på cykelstölder, men flera boende i nya Sörskogen har fått sina cyklar eller delar av cyklar stulna. Fler säkra cykelparkeringsplatser behövs. 18

89 Förvaltningen delar er åsikt om behov av fler och säkra cykelparkeringsplatser. Förvaltningen arbetar aktivt med att skapa fler platser och bättre cykelställ. 2. Plats för cykelpumpning vore en god service vid Huddinge pendeltågsstation. Idag finns ingen kommunal eller allmän plats med cykelpumpar i direkt anslutning till pendeltågsstationen. Tar man med en egen cykelpump och låter den sitta kvar på cykeln blir den sannolikt stulen direkt. Det vore en bra service om Huddinge kommun kunde sätta upp en pumpstation. Cykelpumpstation önskas vid pendeltåget. Förvaltningen vill uppmärksamma er på att det finns en cykelpump vid Huddinge pendeltågsstation. På kommunens hemsida (se länk) hittar ni information om var den finns, 3. Några cykelleder har delvis dålig vägbeläggning. En bättre översyn av cykelleder önskas. Idag förekommer dålig vägbeläggning, till exempel på bron över järnvägen vid Huddinge centrum. Reparation av vägbeläggning på vissa cykelleder behövs. I cykelplanen finns förslag på regelbundna tillsyn av cykelvägnätet, se kapitel 4.6 Drift och underhåll i cykelplanen. 4. Dålig/sen sopning av löv på hösten. En bättre översyn av cykelleder önskas. Idag förekommer det att vissa cykelleder sopas dåligt och sent, till exempel längs Lännavägen mellan Storängsleden och Kvarnbergsplan. Bättre sopning av cykelleder behövs. Förslag på regelbundna tillsyn redogörs för i cykelplanen. I cykelplanen föreslås även kriterier för vinter- och barmarksväghållning Backens Fastighetsägarförening Vi tycker att det är bra att kommunen satsar på en cykelinfrastruktur med fina breda och asfalterade cykelbanor till kommunikationspunkter i kommunen ex. Huddinge station, samt att det där byggs rejält med cykelställ och säkra parkeringsmöjligheter. Kommunens målsättning att öka transporter med cykel från 4 % idag till 10 % år 2020 verkar rimlig. För att det skall bli möjligt anser vi att cykelplanen är ett steg i rätt riktning. Dock vill vi påpeka: Det är viktigt att cykelbanor prioriteras vid vårens underhåll av vägar och gång/cykelbanor då grus på cykelbanan gör att folk drar sig för att använda cykeln på våren. Tydliga markeringar på cykel och gångbanor var man skall cyklar och var man skall gå. Anpassa kommunens cykelbanor till grannkommunernas cykelbanor. Om man vill att folk skall cykelpendla över kommungränser måste det finnas en kommunövergripande infrastruktur för cykling. 19

90 På kommunens cykelkartor bör det anges vilka cykelbanor som är grusade och vilka som har asfalt. Förvaltningen tackar för Backens Fastighetsägarföreningens synpunkter Villaägarna i Huddinge Vi har tagit del av Er utredning Cykelplan Huddinge Kommun och ser positiva men också negativa avsnitt i den framtida visionen. Den stora frågan är om cykelplanen är realistiskt och hållbar eller bara en vision som några cykelfanatiker har. Hur ser befolkningen på att stora resurser investeras i cykelbanor som max 10 % av befolkningen använder men det stora bilkollektivet skall acceptera vägarnas dåliga underhåll i kommunen. Förvaltningen anser att de uppsatta målen i cykelplanen är realistiska. Målen kommer att specificeras ytterligare i det fortsatta arbetet med cykelplanen. Hur tänker man finansiera cykelbansnätet? Cyklisterna kommer förmodligen inte belastas med en cykelskatt eller avgift, i likhet med bilister, som bidrar till investering. Åtgärder finansieras med kommunala medel och ibland med medfinansiering från staten. Ingen specifik skatt för bilister betalas till kommunen. Villaägarna säger definitivt NEJ att bidra till finansieringen med ev ytterligare pålagor från kommunen. I övrigt hänvisar vi till Villaägarna Huddingekretsens remissvar den Förvaltningen tackar Villaägarna i Huddinge för synpunkterna Sjöängens villaförening i Trångsund Styrelsen för Sjöängens villaförening i Trångsund har med stort intresse tagit del av remissen på cykelplan för Huddinge kommun och vill framföra följande synpunkter: För att gång och cykel ska bli det naturliga transportslaget för kortare, men även längre resor måste vi se längre än till våra egna kommungränser. Östra Huddinge gränsar bland annat till Tyresö. Fågelvägen är det nära, men sjön Drevviken utgör idag en barriär som tvingar människor att ta en tidskrävande omväg runt sjön. Därför skulle vi vilja att kommunen, i samarbete med Tyresö kommun, utreder byggandet av en gång- och cykelbro över Drevviken. Det här är en idé som vi hör många diskutera i Trångsund och Skogås. Människor vill få närmare till naturen och olika utflyktsmål, till släkt och vänner eller till sitt arbete. Det bör rimligen också vara så att många Tyresöbor ser samma fördelar samt att plus att de även kan få tillgång till pendeltågstrafiken. I utredningen måste det dock tas hänsyn till Segelklubbens verksamhet (ungdomsverksamhet, segling med jollar) och att den tänkta bron inte påverkar möjligheten att åka skridskor runt hela sjön på vinterhalvåret. 20

91 En diskussion om en gång- och cykelbro över Drevviken pågår mellan Tyresö kommun och Huddinge kommun. Tyresö har tagit initiativet och Huddinge är för en sådan lösning. Detta behöver givetvis tas hänsyn till i cykelplanen. Vi ser över det i samband med revideringen av dokumentet. I cykelplanen lyfter man fram att trafiksäkra skolvägar ska vara en självklarhet. Vi vill påpeka att så definitivt inte är fallet idag i Sjöängen 1. Oavsett om våra barn ska gå eller cykla till Trångsundskolan eller Edboskolan tvingas de att färdas långa sträckor längs gator utan varken trottoarer eller cykelvägar, och i konkurrens med bilar. Det här har vi diskuterat åtskilliga gånger med kommunens tjänstemän utan att vi får tillstånd någon lösning. Om nu säkra skolvägar ska vara en självklarhet undrar vi varför cykelplanen inte redogör för hur detta ska åstadkommas mellan våra bostadsområden och skolor. En karta över framtida cykelvägnät borde rimligen innehålla även dragningar av dessa stråk. Förvaltningen tar med sig ovan nämnda synpunkter i det fortsatta arbetet. Som komplement till denna fråga finns Huddinge kommuns arbete med Säkra skolvägar vilket syftar till att skapa en trafiksäker miljö kring skolorna samt belysa och införa åtgärder för att fler barn ska gå, cykla eller åka kollektivt till skolan. Flera nya sträckningar av cykelvägar som finns i planen är vi positiva till. Särskilt ett nytt huvudcykelstråk till Ågesta kommer ge oss som bor i Östra Huddinge ökad tillgänglighet till friluftsliv. Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter Huge Fastigheter AB Huge har inget att erinra. Förvaltningen tackar för visat intresse Segeltorps Villaägarförening Vi ser att kommunen har inventerat vad som bör göras för att öka cyklandet och även hur. Den tekniska beskrivningen av utformning av cykelvägar dominerar dokumentet och vi utgår ifrån att underlaget inte är unikt för Huddinge. Utformningen av cykelvägar i cykelplanen är inte unik för Huddinge kommun. Riktlinjer har hämtats från GCM-handboken 1 och den regionala cykelplanen för Stockholms län 2. Dokumentet är lite svårläst eftersom man använder begrepp som är vaga och otydliga för oss. 1 SKL och Trafikverket (2010). GCM-handbok. Utformning, drift och underhåll med gång-, cykeloch mopedtrafik i fokus. 2 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län ( ) 21

92 Förvaltningen ser över om texten behöver förtydligas. Vi läser att man prioriterar cykeltrafik. Vi undrar vad som menas med detta. Satsar man mera pengar jämfört med tidigare, tar man pengarna från äldrevården, tar man pengarna från vägunderhållet? Förvaltningen menar att för att cykling ska vara ett attraktivt alternativ måste cykelinfrastrukturen få ta plats i den byggda miljön. Detta kan exempelvis innebära att yta i vägbanan tas i anspråk eller plats för parkeringsplatser vid målpunkter. Vilka åtgärder och schablonkostnader specificeras ytterligare i den kommande handlingsplanen. Hur pengarna fördelas är upp till sittande kommunfullmäktige. Man hänvisar i 3.2 Strategier till att cykelvägnätet skall bidra till jämlikhet och integration men vi hittar inget stöd i dokumentet som visar vad man avser och hur detta skall uppnås. Förvaltningen ser över om texten behöver förtydligas. Man hänvisar till Mobility management, en företeelse som är okänd för oss. Förvaltningen förtydligar texten i cykelplanen. Mobility Management kan kort definieras som ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden 3. Förvaltningen hänvisar också till kommande Mobility Management plan vilken för tillfället är ute på remiss. Vi uppskattar skrivelsen i pkt 2.3 Vi hoppas att denna insikt blir realitet eftersom många Segeltorpsbon är beroende av kommunikationsvägarna mot framförallt Fruängen och Skärholmen. Cykelkartan tyder dock inte på att man har beroendet mot kranskommunerna i åtanke eftersom endast Huddinge kommun finns på kartan. Även skrivelsen i 3.2 Strategier indikerar att det är enbart kommunens viktiga målpunkter som skall knytas samman. Förvaltningen ser över om texten om viktiga målpunkter i kap. 3.2 och förtydligar. Tydligare kartor kommer att tas fram, där även grannkommuner kommer ingå. Vi hoppas att tillsynsplanen för cykelstråk också genomförs; i dagsläge har flera cyklister och gångtrafikanter bränt sig på brännässlor på cykel- och gångväg i Segeltorp. För oss är det svårt att tolka vad cykelplanen betyder för Segeltorp och under vilken tidsrymd eventuella förbättringar skall genomföras. 3 MAX-konsortiet och EPOMM 22

93 Förvaltningen ska ta fram en handlingsplan för cykelåtgärder i samband med den fortsatta revideringen av dokumentet. Vi har under många år framfört att kvaliteten på cykel- och gångvägen från Sjöstigen förbi Långsjöns utflöde trafiksäkras och att belysning sätts upp. Det framgår inte om denna åtgärd ingår i cykelplanen. Se kommentaren ovan. Ett förtydligande, cykelkartan omfattar inte alla cykelstråk då en sådan karta skulle bli oläsbar. Även om en väg inte ingår i cykelplanen så betyder det inte att gång- och cykel inte kan ske där. Alla vägar och gator är upplåtna för dessa trafikslag. Sjöstigen är ett exempel väg som inte omfattas av cykelplanen. Vi har även framfört att brandgatan från/till Kungens Kurva skulle kunna nås med cykel från Segeltorp/Utsälje på vedertagen cykelvägstandard. På nuvarande karta saknas helt anslutningsvägar till detta fina cyklingstråk. Förvaltningen adderar anslutningar till det regionala cykelstråket från Segeltorp/Utsälje i samband med revideringen av kartorna över det planerade cykelstråket Villaägarna Huddingekretsen Huddingekretsen av Villaägarnas Riksförbund har tagit del av Huddinge kommuns remissutgåva av Cykelplan för Huddinge kommun och se positivt på att kommunen satsar på att utveckla förutsättningarna för att använda cykel som transportmedel för olika typer av transporter inom kommunen. Vi ser positivt på att det med resultat av cykelplanen kan bli möjligt att invånarna i Huddinge kommun att göra flera av sina förflyttningar med cykel. Vi hoppas att planen också kommer att förverkligas och inte som andra planer läggas på is för ospecificerad tid framåt. Vi hoppas att planen förverkligas och att allt som anges kan hållas. Parallellt med Huddingekretsen kommer flera av kretsens lokalföreningar, totalt 8 st. att lämna egna svar på planen, vilka vi ser som mycket viktiga när det gäller de lokala förutsättningarna i cykelplanen, eftersom de har kunskap om sina områden. Huddingekretsens svar gäller därför generella frågor. När vi läser cykelplanen så kommer ett antal frågor upp, både positiva och negativa och vi gör här nedan kommentarer om dessa. I planen framgår att regionen ska växa med i storleksordningen personer om året fram till Frågan som vi måste ställa är om regionen har råd att växa med dessa personer per år. Med den ökningen så räknar Huddinge kommun med att växa ända upp till invånare fram till Om kommunen ska öka med nästan 50 % under en tidsperiod av år, är frågan hur kommunikationerna ska lösas. Vi tror inte att enbart cykel är lösningen på det problemet. Viktigt i sammanhanget är att alla typer av kommunikation utvecklas i samma takt. Cykel kan vara ett av dem. 23

94 År 2014 antog Kommunfullmäktige en Trafikstrategi som visar hur Huddinge ska jobba med transporter för att kunna möta den kraftiga befolkningstillväxt som stockholmsregionen står inför. Att satsa på cykel är ett av många åtgärdsområden. Trafikstrategin finns att ladda ner på kommunens hemsida. I cykelplanen finns inte någon plan för att kunna använda cykel som fritidsredskap, vilket medför att det inte finns någon plan att förse turism- och rekreationscykling en förutsättning att tillgodogöra sig kommunens förutsättningar för dessa ändamål. Vi skulle gärna se att dessa bakas in i cykelplanen. Turism- och rekreationscykling kan, förutom att ge invånarna och besökande en möjlighet att se kommunens sevärdheter, också ge kommunen ett tillskott på arbetsplatser. Arbetsplatser inom kommunen gör också att arbetstransporter kan övergå från andra kommunikationsmedel till cykel. Förvaltningen instämmer och ser ett tydligt behov av en cykelplan för rekreationsoch turismcykling. Eftersom det endast vagt framgår att kommunens cykelleder ska sammanlänkas med grannkommunernas leder, så skulle vi vilja se en plan för hur detta ska ske. Det är mycket viktigt att Huddinge kommuns leder blir samstämmiga med grannarnas så att t.ex. arbetspendling med cykel kan bli en veklighet och inte enbart en plan bland många andra. Förslag till framtida cykelnät är avstämt mot grannkommunernas cykelvägar. Förvaltningen ser över om detta behöver förtydligas i samband med revideringen av dokumentet. I planen hänvisas till Mobility Management men när vi läser på Huddinge kommuns hemsida framgår att denna ännu inte finns färdig i kommunens handlingar. Planen hänvisar m.a.o. till något som man inte vet vad det innehåller. Detta ser vi som en väldigt stor brist och ger cykelplanen en osäker grund att stå på. Man kan inte hänvisa till något som inte finns. Att Mobility Management är en viktig del för att få fler att använda cykel eller kollektivtrafik framgår av Trafikstrategin och tidigare utförda projekt både inom och utanför Huddinge. Vilka åtgärder som är aktuella inom Mobility managementplanen, vilken för tillfället precis varit ute på remiss, kommer att kopplas tydligare till det fortsatta arbetet med den handlingsplan som ska upprättas i det fortsatta arbetet med cykelplanen. Att Mobility Managementplanen inte är färdigställd påverkar inte cykelplanen negativt. Cykelplanen innehåller många sidor med tekniska beskrivningar, som vi i sammanhanget måste förutsätta att man håller sig till när nya dela av cykelbanor mm. planeras, eftersom vi inte har erforderlig kompetens att bedöma om dessa stämmer. Inte heller har vi någon förutsättning att kommentera alla de presenterade siffror som anges. Vi måste förutsätta att dessa stämmer med verkligheten och att alla angivna värden är rätt. Att det byggs parkeringsförutsättningar för cyklar vid de angivna målpunkterna förutsätter vi, men vi vill också se att det tillgodoses med platser för att på ett 24

95 säkert sätt ställa upp sin cykel, vid icke angivna målpunkter, där fortsatt färd sker med t.ex. buss. Många kan använda cykel till en lämplig hållplats för att sedan med buss fortsätta sin resa och göra det utan att behöva förflytta sig flera hållplatser bort för att ställa upp cykeln säkert. Det är också ett sätt att få invånare att använda cykel där det går. Förvaltningen håller med och anser att synpunkter ovan ingår i cykelplanen. Den del som kanske ger mest oro är det som tas upp under 4.6. Drift och underhåll. I planen anges hur drift och underhåll ska ske. Vi hoppas att detta kommer att ske enligt det som anges. Om det kommer att ske på samma sätt som de nuvarande lederna och även vägar, är vi övertygade om att hela cykelplanen enbart blir en skivbordsprodukt. Underhåll av cykelleder är många gånger viktigare än underhåll av vägar av traditionell typ. Redan i dag ser vi hur vissa vägar, som anges som cykelleder i kommunen, missköts och är till delar i stort sett omöjliga att använda med en normal cykel. Vägar som i dag anges som cykelleder på kommunens cykelkarta, är i så dåligt skick att risken för olyckor är väldigt stor. Om olycksrisken är stor kommer många att välja bil i stället för cykel för sina transporter. Förvaltningen delar er åsikt om att förbättrad drift och underhåll är viktigt. Riktlinjer för hur cykelnätet ska underhållas finns i cykelplanen. I planen anges många mål som ska uppfyllas. På knappt någon plats kan vi se hur dessa ska kunna mätas. Ett mål som inte är mätbart är inte något mål för då kan man aldrig säga att man uppnått målet. Vi ser helst att det i den framtida cykelplanen anges vad målet är och hur det ska/kan mätas. Om inte är det meningslöst att ange mål. Ingen åtgärd. I cykelplanen finns ett övergripande mål som har brutits ned till ett mätbart effektmål. Effektmålet ska utvärderas med hjälp av kommande resvaneundersökningar år Som sista kommentar vill vi kommentera den ekonomiska delen av planen. Vi vet alla att det är dyrt att anlägga nya vägar och andra typer av leder. När det gäller att anlägga nya vägar har kommunen tagit möjligheten att ta ut avgifter från fastighetsägare boende vid vägen, (vilket vi inom parantes gärna ser att man inte gör), men det kan bli svårt att ta ut avgifter från de boende som bor i närheten av cykelleder. När vi ser hur de nuvarande lederna underhålls så är vi tveksamma om det kommer att finnas ekonomiska möjligheter för Huddinge kommun att genomföra cykelplanen enlig förslaget. Om vi ser på hur det nu görs så kan vi inte se att det finns någon möjlighet att genomföra planen utan att ge avkall på något annat. Vi är oroliga för att det kan bli de nuvarande vägarna i kommunen som kan bli ännu mer eftersatta, där inte ens de s.k. potthål repareras utan blir större och större, för att till slut var som en hel grusgrop. Vi förutsätter att medel avsätts för att kunna hantera både nuvarande och ny infrastruktur. Förvaltningen ska ta fram en handlingsplan för cykelåtgärder i samband med den fortsatta revideringen av dokumentet. 25

96 Huddinges pensionärsråd Att cykla har väl i alla tider varit ett bra sätt att ta sig fram för den som kan. I dagens samhälle har det på vissa vägar blivit farligt att gå p.g.a. den snabba, tysta cyklisten. Särskilt för äldre personer med rullator. Därför är det ett bra sätt om kommunen byggde skilda gång- och cykelbanor där det finns utrymme eller på smala gator färgmarkerade cykelbanorna. Men en färgmarkering syns inte under snön! Även tunnlar bör byggas under hårt trafikerade vägar för att inte stoppa upp biltrafiken. Sedan har vi problemet med cykelns säkerhet vid parkeringen. Det har varit många cykelstölder vid stationernas förvaringsplatser. Därför måste ett säkert parkeringsställ för cykel utformas. Förvaltningen tackar för Huddinge pensionärsråds synpunkter Företagarna Huddinge Företagarna Huddinge har ombetts att lämna synpunkter avseende rubricerade remiss och vill framföra att vi inte har något att anföra mot cykelplanen. Förvaltningen tackar för visat intresse Sveriges MotorCyklister i Stockholm Riksorganisationen Sveriges MotorCyklister i Stockholms län tackar för att vi genom hemsidan fick möjlighet att besvara remisserna om trafikmiljön i Huddinge kommun. Som utgångspunkt för remissvaret bifogas även Synpunkter från SMC Stockholm om Trafikstrategi i Huddinge kommun för studium. Detta är en mycket bra, välformulerad och tydlig beskrivning om en önskvärd utveckling för ökad cykling och med en lång rad åtgärder för att öka cykelanvändningen och göra den säkrare. Det mesta av detta kan appliceras på moped klass I och II och även motorcyklar. SMC Stockholm står gärna till förfogande för att medverka till en liknande plan för motorcyklar och moped klass I i Huddinge kommun. Bilaga 4. Definitioner Cykelbana En väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass 2. Cykelfält Ett särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cykeltrafik och trafik med moped klass I. Det är enbart i detta kapitel som orden moped förekommer, trots att mycket av policyn omfattar och även kan tillämpas för både moped klass I och II samt motorcyklar. Förvaltningen ändrar definitionen i cykelplanen. 26

97 Förvaltningen tackar för SMC Stockholms synpunkter, vilka är till hjälp i det fortsatta arbetet Cykelfrämjandet Stockholmskretsen En bra cykelplan Cykelfrämjandets Storstockholmskrets vill som inledning säga att det är en fantastiskt bra cykelplan. Tack för den. Men ändå några synpunkter nedan. Barnkonventionen ska bli lag i Sverige - Vilka effekter får det på barnens möjligheter att cykla i Huddinge? Var finns barnperspektivet i cykelplanen för Huddinge kommun? Sverige har sedan länge ratificerat Barnkonventionen och nu planerar regeringen att göra svensk lag av den. Vilka konsekvenser kommer det att ha för barnens möjligheter att cykla i trafiken i Huddinge? Kommer lagen att användas för att pröva om bilister ska ha företräde före barnens behov av resor med cykel till förskola eller skola? Barns möjligheter att cykla på gator och torg både där det bor och i ett område som blir större och större ju äldre barnen blir är väsentligt för deras hälsa och utveckling. Barnens cyklade skall inte begränsas för att trafiken ska fram. Det är övriga trafikanter som ska förstå att barnens utveckling går i första hand. Förvaltningen kommer inte att göra en barnkonsekvensanalys för hela cykelnätet. Detta bör lämpligen ske i respektive projekt för att kunna anpassa till aktuell plats. I handlingsplanen som ska upprättas kommer åtgärder specificeras i fråga om vilka åtgärder som genomföras. Målet är att samtliga åtgärder i planen ska förbättra barns möjligheter att röra sig i trafiken tryggt och säkert. I cykelplanen finns barnperspektivet med gällande utformingen av cykelvägar, exempelvis att gång och cykel ska separeras från varandra och att cykelvägar i anslutning till skolor ska utformas särskilt utifrån barnens behov. Förvaltningen ser över om texten i cykelplanen kan förtydligas. Som komplement till denna fråga finns Huddinge kommuns arbete med Säkra skolvägar vilket syftar till att belysa och införa åtgärder för att fler barn ska gå, cykla eller åka kollektivt till skolan. Kvinnor och män Varför saknas uppdelning mellan kvinnor och män? Från andra källor vet vi att det är skillnad på kvinnor och mäns resvanor. Varför återspeglas detta ej i planen? Ingen åtgärd. I Huddinges cykelplan vill vi arbeta för tillgänglig och säker cykling för alla, oavsett kön, ålder och funktionsnedsättning. För sammanställning av män och kvinnors resvanor hänvisas till genomförd samt kommande resvaneundersökning. Mät flöde, kapacitet, fördröjning och samhällsekonomiska konsekvenser för cyklister För att få likvärdig behandling av olika typer av resande i en stad måste kunskap om dem presenteras på likvärdigt sätt. För bilresande mäts flöde, kapacitet, 27

98 fördröjning och samhällsekonomiska konsekvenser, så ska även cykelresor behandlas. Det räcker inte att mäta flöde. En del mätningar utförs redan idag. Exempelvis kapacitet mäts på parkeringar och trafikflöde i utvalda punkter. Cykelplanen lyfter dessa som indikatorer, vilket medför att kartläggningen framöver i dessa frågor kommer att bli bättre. Belysning Belysning skall riktas in på marken där cykelbanan är. Förvaltningen håller med. Dock är det viktigt med en belsyning som inte innebär alltför stora kontraster mot omgivningen. Upphandlingar av skötsel och drift Kompetensutveckling av dem som ska sköta cykelbanorna är enligt vår erfarenhet ett problem. Kraven på skötsel och underhåll är ofta mycket bra i skrift, men sedan blir det inte som man tänkt sig i verkligheten. Förvaltningen instämmer och tar med oss synpunkten i det fortsatta arbetet, t ex vid upphandling av entreprenörer. Kontaktpunkterna med andra kommuners cykelvägar Speciellt i Stockholms län är cykelvägarna i gränserna mellan kommunerna viktiga att ta sig an. Vi skulle vilja se hur kontaktpunkterna med Tyresö är tänkta Behovet av cykelbroar Det finns en gångbro, Farstanäsbron, över Magelungen till Farsta. Skulle inte den kunna integreras i Huddinge cykelvägnät genom att en länk byggs till ridskolan? Varför inte en enkel flytbro över Drevviken för att höja rekreationsvärdet i cykelturer mellan Tyresö Huddinge? En diskussion om en gång- och cykelbro över Drevviken pågår mellan Tyresö kommun och Huddinge kommun. Tyresö har tagit initiativet och Huddinge är för en sådan lösning. Detta behöver givetvis tas hänsyn till i cykelplanen. Vi ser över det i samband med revideringen av dokumentet. Här följer några generella synpunkter från Cykelfrämjandet, som inte direkt är kopplade till remissen. Utbyggd och förbättrad infrastruktur för cykling En kraftig ökning av antalet cyklister har lett till att trängseln på de cykelbanor som finns har ökat. Samtidigt har Stockholm och kranskommuner en ambition att kraftigt öka andelen cyklister de kommande åren. Det saknas redan nu cykelbanor och de som finns är ofta alltför smala. Det finns risk för t.ex. olyckor när två cyklister inte kan cykla om varandra utan att riskera att styren hakar i varandra. Cykelfrämjandet i Storstockholm vill: Att infrastrukturen för cykel förstärks väsentligt. Attraktiva cykelbanor måste anläggas, existerande cykelbanor och cykelfält breddas. 28

99 Att cykelbanor ska ha hög kvalitet, tillräcklig bredd, bra ytbeläggning och inga stolpar i cykelbanan. Kantsten får inte vara ett hinder. Att gatuutrymmet generellt omfördelas till fördel för cyklister och fotgängare Att drift- och underhåll av cykelbanor förbättras. Trafikseparering Cyklar är ett eget trafikslag och ska inte blandas med fotgängare. För smalt utrymme och avsaknad av trafikseparering ökar otryggheten och framkomligheten både för fotgängare och cyklister. Cykelfrämjandet i Storstockholm vill: Att cykelbanorna ska vara tydligt avgränsade från gångtrafiken. Generell hastighetsbegränsning 30 km/h i tätort På gator där cyklar och bilar samsas, ska maxhastigheten vara 30 km/timme. Undersökningar visar att det leder till att antalet svåra olyckor minskar och överlevnadschansen för cyklister ökar betydligt. CO2-utsläppen och utsläpp av andra farliga partiklar minskar när bilisterna inte hela tiden accelererar och bromsar. Bullret minskar vid hastigheter under 30 km/timme. Bilister uppfattar barn, gående och cyklister när de kör långsammare. Cykelfrämjandet i Storstockholm vill: Att maxhastigeten i tätort i blandtrafik ska vara 30 km/timme. Städa cykelbanorna från grus Cykelbanor städas ofta för sent från vinterns grus. Grus kan orsaka olyckor för cyklister, precis som vid snö och is. Mycket av gruset kommer från motortrafiken, där bilarna sprätter iväg det över på cykelfältet. Oframkomliga, grusiga cykelbanor tvingar ut cyklister i körbanan för bilar. Cykelfrämjandet i Storstockholm vill: Att städning/sopning av cykelbanor ska vara högsta prioritet. Att tunnlar och liknande prioriteras vid sopning på våren. Där finns stor risk för olyckor. Trafiksignaler utan onödiga stopp Trafiksignaler ska underlätta cyklisternas framkomlighet och bekvämlighet. Cykelfrämjandet i Storstockholm vill: Att cykelanpassa alla trafiksignaler. Cykelboxar som standard Vid trafiksignaler inträffar alltför ofta alvarliga olyckor mellan t.ex. högersvängande lastbilar och rakt fram cyklande cyklist. Med cykelboxar stannar cyklisten framför bilarna och blir väl synliga för bilisterna. Cykelfrämjandet i Storstockholm vill: Att väl underhållna cykelboxar ska vara standard vid trafiksignaler. 29

100 Öka möjligheten till cykling genom att cyklister ska få köra i cykelfält mot tidigare enkelriktat För cykeltrafiken innebär enkelriktningar omvägar. Cyklister är känsliga för omvägar eftersom de själva producerar sin rörelseenergi. Cykelfrämjandet i Storstockholm vill: Att cyklister ska få köra i cykelfält mot enkelriktat där det finns behov och är möjligt. Satsa på parkeringsplatser för cykel När man har nått sitt mål vill man parkera sin cykel. Cykelparkeringen bör vara närmare än bilparkeringen och helst under tak. De ska finnas i anslutning till trafikknutpunkter, men även på ställen där många människor samlas t.ex. vid större köpcentra. Cykelfrämjandet i Storstockholm vill: Att kommunerna ska inventera behovet av cykelparkeringar. Att kommunerna ska verka för bra cykelparkeringar, både på tomtmark och på gatumark. Underlätta kombinationen av cykel och kollektivtrafik Öka möjligheten att ha med cykeln på pendeltåg och lokalbanor även i rusningstrafik. Se till att det finns egna cykelvagnar, parkeringsplatser och lånecyklar vid alla T-banestationer och knutpunkter för bussar. Cykelfrämjandet i Storstockholm vill: Att det ska vara möjligt att ha med cykel på pendeltåg och lokalbanor i rusningstrafik Att det finns ska finnas cykelvagnar på pendeltågen Att det finns tillräckligt med bra parkeringsplatser för cyklar vid T- banestationer och knutpunkter Att det finns lånecyklar vid T-banestationer och knutpunkter för bussar Främja att arbetsgivare underlättar cykelpendling Stimulera till cykling genom att skapa bra förutsättning för cykelpendling, genom att arbetsgivare erbjuder bra cykelparkering samt duschmöjligheter. Det handlar också om att erbjuda tjänstecyklar, med och utan el, samt ta bort subventionering av bilparkering för anställda. Cykelfrämjandet i Storstockholm vill: Att kommunerna föregår med gott exempel genom att stimulera egna anställda till cykling genom bra cykelparkering, duschmöjlighet och genom att erbjuda tjänstecyklar. Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter och utreder vidare om cykelplanen behöver kompletteras med några av ovanstående förslag. 30

101 Naturskyddsföreningen Huddinge Föreningen noterar med tillfredsställelse kommunens ambitioner för en utveckling mot ett hållbart samhälle. Vi stödjer helt den strategiska huvudinriktningen med att gång-, cykel- och gångtrafik ska prioriteras och instämmer i att detta bl a kräver en genomtänkt cykelplan. Som vi samtidigt redovisar i vårt yttrande över kollektivtrafikplanen är vi kritiska till den redovisade hierarkin (sid 6) där Kommunens övergripande mål och vision är överordnad Mål för klimat och miljö som bygger på nationella åtaganden och Ett hållbart Huddinge mål Enligt föreningens synsätt är naturens miljövillkor huvudförutsättningen för all mänsklig planering. Utan en livskraftig natur med väl fungerande ekosystemtjänster rent vatten, frisk luft, bördiga jordar för matproduktion, uthålliga skogar för virkesproduktion m m får vi i längden inga dugliga samhällen alls, än mindre uthålliga sådana. Cykelplanen behandlar förutsättningarna för vardagliga resor med cykel. Konsekvenserna av att fler väljer cykel framför bil i form av bl a minskade koldioxidutsläpp är oerhört angelägna och motiverar ambitiösa strategier och förbättringar av vägnät m m. Föreningens verksamhet och engagemang är dock mer inriktad på rekreationscykling, som inte behandlas i cykelplanen. Vi ser fram mot att så småningom ta del av länsstyrelsens arbete med rekreations- och turismcykelleder. Vad gäller detaljerad utformning av leder, information och service m m lämnar vi den ambitiösa redovisningen utan synpunkter. Förvaltningen hänvisar till Trafikstrategin som har remitterats och är beslutad. Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter och tar med sig dessa i det fortsatta arbetet NTF Stockholm Gotland NTF Stockholm-Gotland har fått möjligheten att yttra sig angående Huddinge kommuns förslag till cykelplan. Vi ställer oss positiva till cykelplanens innehåll. NTF Stockholm-Gotland ser väldigt positivt på Huddinge kommuns intention att öka antalet cykelresor. NTF Stockholm-Gotland konstaterar att ökad cykeltrafik i Huddinge kommun sannolikt kommer att medföra ökad cykeltrafik till och från kranskommunerna, detta eftersom många cykelresor börjar och slutar utanför Huddinge kommun. Därför tycker NTF Stockholm-Gotland i att det är viktigt att förändringar i cykelnätet vid kommungränsen samordnas mellan kommunerna för att undvika ofullständiga cykellänkar. En allmän reflektion om rapporten - för att öka läsbarhet och möjligheten att orientera sig är det önskvärt om del av cykelvägarna i grannkommunerna illustreras i bild. NTF Stockholm-Gotland vill förtydliga hur viktigt det är att engagera medborgarna i syfte till att förbättra cykelstråken. 31

102 Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter och tar med sig dessa i det fortsatta arbetet. Förvaltningen håller med och ska samverka med omkringliggande kommuner Svenska Cykelsällskapet Cykelplanen är väldigt detaljerad och bearbetad, varför våra synpunkter blir mer punktartade. Med denna ambitionsnivå, så undrar man om planen verkligen kan bli genomförd -- med tanke på alla konkurrerande intressen och en troligtvis begränsande budget. Det existerar väl dessutom platsbrist i flera kommundelar och befolkningen spås öka med uppåt 50%. Men det är klart -- om bilutrymmet omprioriteras, så är väl ingenting omöjligt. Vi har nyligen noterat att Huddinges senaste cykelkarta blivit utsedd till "Årets karta" alla kategorier. Det bör väl även betyda att innehållet redan är ganska bra. Men ingenting är ju så bra, att det inte kan bli bättre. Gång-, cykel- och kollektivtrafik skall prioriteras, men detta hör vi ju ständigt. Vad betyder detta i praktiken? Förvisso har det byggts åtskilliga gc-vägar i landets tätorter under flera decennier och antalet olyckor har minskat -- men cyklandet har inte ökat. Fler sammanhängande gc-stråk är förstås positivt, men samtidigt får ju bilarna friare väg och snabbare framkomlighet -- vilket väl knappast motiverar någon att byta färdmedel. Och satsningar på alternativen är ju fortfarande blygsamma. Vad skulle man inte FÖRST kunna göra med de miljarder -- som nu satsas på en enda förbifart. Med prioritering menas fysisk och ekonomisk prioritet men innebär även ett mer omfattande grepp redan under planeringsprocessen. Cyklandet skall öka inom kommunen från 4% (lågt) till 10% mellan Nu är det redan halvtid -- vad har det blivit? Alla cykelgrupper bör gynnas, inte bara pendlingstrafiken. Och det går väl knappast att särskilja syftet med en cykelresa med nuvarande mätteknik? Och detta gäller då hela fritidsområdet (träning, motion, rekreation och turism). Att bryta ut planeringen av "rekreation och turism" från övrig planering, tycker vi inte är särskilt smart. Dels blir den väl aldrig gjord -- dels är det väldigt positivt om man kan välja lösningar, som gynnar båda grupperna samtidigt. Allt hänger dessutom ofta samman inom Storstockholms "trånga" kommuner. Huddinge utgör kanske ett undantag med sina stora grönområden -- vilka dock ytterligare borde motivera samplanering. Att vänta på Länsstyrelsens framsteg på området -- ja, då får man nog vänta länge. Det vi hört därifrån är att man skall satsas på den kommersiella besöksnäringen. Man har nog fått kontakt med dåliga rådgivare, det finns många sådana på cykelområdet just nu. Förvaltningen har bedömt att arbetet med cykelplanen blir för omfattande om inte vissa avgränsningar görs och har därför valt att fokusera på vardagsresor. Därför valdes att lyfta ut planen för turism- och rekreationscykling. Cykelresor för rekreation ingår i fritidsresor som redovisas i resvaneundersökningen tillsammans med övriga cykelresor som exempelvis till och från någon nöjesaktivitet och besök familj/vänner. 32

103 Att cykellederna hänger samman över kommungränsen är viktigt inom hela regionen och även mellan kommunens olika huvuddelar. Allt behöver dock inte bestå av separata cykelvägar. Och att tro att man bygger bort alla olycksrisker med separata cykelstråk, stämmer inte alls. De flesta cykelolyckor är singelolyckor (70%). Och skall vi tro vad VTI senast kommit fram till -- blir konsekvenserna lika allvarliga, som för de som inträffar i blandtrafik. Alltså är utformningen av cykelvägarna lika viktig som separeringen från gång- resp biltrafik. Separering av gång- och cykeltrafik leder till färre konflikter. Det samma gäller vid separering av cyklister och bilister. Alla olyckor förhindras inte men risken minskar. Fungerande drift- och underhåll är också en viktig åtgärd för att minska olyckorna. Att lägga cykellederna alldeles intill de stora bilflödena, är en annan detalj som vi gärna skulle vilja ha utrett konsekvensen av -- både vad gäller hälsa och motivation. Här tycker vi historien talar för vår tveksamhet. Ofta har man kanske inte något val -- men den som cyklar till vardags, måste rimligtvis också uppskatta en hälsosam och trevlig omgivning. Förvaltningen instämmer och aktuella åtgärder och dess konsekvenser utreds vidare i handlingsplanen. De flesta åtgärderna kommer att ske i befintlig bebyggelse och dito trafikmiljö. Det svåra blir då att kompromissa fram så bra lösningar som möjligt inom begränsade ekonomiska ramar. Och där inte bara cyklister skall kunna färdas, utan vi skall kunna dela utrymme med alla fordon som man vill ha bort från bilvägarna. Förvaltningen instämmer om att det är en utmaning. Trafikstrategin och dess åtgärdsplaner kommer att användas som riktlinjer för vilka typer av fordon som ska få prioritet. För att cyklandet skall kunna öka, fordras tillgång till smidiga och säkra parkeringsmöjligheter i båda ändar. Annars väljer man annat färdmedel. Detta verkar faktiskt numera flertalet ha insett. Och att kombinationsresor över längre avstånd är framtidens melodi -- det tror vi också. Men att fordra att hemmasidan möts av ett hyrcykelsystem i andra ändan, är för komplicerat. Då blir det lättare att skaffa en hopfällbar lätt city-cykel för hela resan, som man sedan tar med sig upp på tjänsterummet. Förvaltningen instämmer. Vikten av väl utformad cykelparkering tas upp i cykelplanen. Ert förslag till väderskyddad cykelparkering vid hållplatser för kollektivtrafik etc, liknar mycket vår egen idé om en "parkeringsmodul" (alltså även med bottenplatta), vilken skulle kunna massproduceras till låg kostnad, vara flyttbar, kunna kopplas samman och anpassas i antal till omgivande utrymme och aktuella behov -- tillfälligt eller permanent. Då slipper man också besvär med att räkna fram exakt antal för olika platser. 33

104 Vid de allt vanligare frysa- och tina-perioderna vintertid inom Storstockholmsområdet, kanske man skulle prova sopsaltningsmetoden i stor skala. Och vill man spara pengar, kanske rörelsedetektorstyrd belysning längs gcvägnätet skulle spara pengar. Som man sedan kan satsa på starkare belysning eller dyrare och hållbarare armatur. Cykelvägvisning är en billig åtgärd i sammanhanget. Men skylta inte för mycket. Folk måste kunna memorera nätet i sina huvuden och veta var olika målpunkter ligger. Färgade stråk underlättar mycket längs de stora flödena + ett kompletterande grovmaskigt nät vid sidan av dessa. Turistlederna bör inte blandas samman med denna skyltning -- de har ju helt andra syften. Och man bör tänka på, att vi helst inte skall behöva stanna vid varje skyltpunkt, för att hinna läsa budskapet. Utredningen verkar också ha insett olycksrisken i cykeltunnlar, vilket vi propagerat för i decennier. Och vi hoppas därför, att belysningen inte släcks ner här under dagtid -- för i starkt solljus är man mer eller mindre blind här. Ett par snabbåkare som krockar i 30 km/tim överlever knappast. Höga hastigheter i nedförslut måste också dämpas med raster eller andra åtgärder. Snabbcykel-trampandet och snabbcykelstråken tycker vi är problem i sig, som gärna sprider sig till hela färden. Och konsekvenserna av singelolyckor blir alltså inte mindre allvarliga än de som sker i blandtrafik, enligt senaste rön från VTI. Vill man öka cyklandet i samhället måste allt användande beaktas. Man måste släppa den ensidiga fixeringen vid vardagstrampandet och se cykelns mångsidighet. Detta har väl säkert sin grund i tidigare begränsning av de statliga subventionerna på området -- men så är det ju inte längre. Vad gäller konkreta förslag, så inskränker vi oss här till att kommentera några -- som även är positiva av fritidsskäl. Sträckan Ågesta-Trångsund/Skogås är viktig även för den kommunala sammanhållningen. Sträckan Länna-Lissma var prioriterad i den förra utredningen, men här har inget hänt. Vi skulle här föredra en sträckning utmed Lissma-ån, framför en cykelväg längs den kurviga huvudvägen. För vår cykelturistled Nynäsleden, som just nu passerar Trångsund-Skogås- Länna-Lissma-Ådran (-Nynäshamn), skulle vi gärna föredra en sträckning över Ågesta-Vidja-Ekedal i stället för via Lissma. Men detta har i alla år hindrats av ägaren till Kyvretens gård vid Orlångens sydspets. Här kan man passera enligt allemansrätten, men vi har inte tillåtits skylta Nynäsleden denna väg. Kommunen kanske planerar ett inköp? Och förbättrad vägkvalitet på någon kilometer behövs också. I och med att gamlaväg 259 "blivit över", så har föreslagna satsningar i SO även blivit mer rimliga och intressanta både för det rörliga friluftslivet och som en länk mellan flera småstugeområden. Förvaltningen tackar för synpunkterna och tar med sig dessa i det fortsatta arbetet. Svenska cykelsälskapets föreslag att bygga gång- och cykelväg längs Lissma-ån var ett alternativ i början av kommunens studie. Huddinge kommun är inte markägare hela sträckan och därför krävs avtal med bland annat privata 34

105 fastighetsägare. Bedömningen i dagsläget är att dessa fastighetsägare är starkt negativa till att medverka till denna sträckning. Kommunens mål är att bygga en gång- och cykelväg med standarddimensionering utmed Lissmavägen till Lännas trafikplats Centerpartiet i Huddinge Centerpartiet i Huddinge välkomnar det nya förslaget till cykelplan, som både tar sig an utmaningen att fortsätta anlägga fler cykelvägar och att förbättra underhållet på det nuvarande nätet. Strukturen för planen är tydlig och det finns flera klargörande kartor. Vi ser cykelplanen som mycket central i arbetet för en ökad folkhälsa och en bättre miljö med renare luft. Vår utgångspunkt är att utsläppen från transporter måste minska för att nå klimatmålen som är satta såväl lokalt som nationellt. Ett viktigt verktyg för att nå dessa mål är att ha en regelbunden uppföljning av alla förvaltningars verksamhet. Nedan följer en rad ställningstaganden och synpunkter som vi anser är viktiga att framföra i remissform. Principiella ställningstaganden Målsättningen Remissförslaget innebär en ökning av andelen cykelresor till 10% år Vi föreslår dels att målsättningen utvecklas i ett resonemang om hur och varför kommunen har kommit fram till just detta effektmål, dels att det kompletteras med ett långsiktigt mål på 25% år Det bör dessutom framgå hur andelen mäts. Det vore bra om det fanns en uttrycklig koppling till de gällande miljömålen, som cykelplanen förväntas bidra till att uppnå. Det är märkligt att denna aspekt helt saknas i bilaga 1 där regionala och nationella mål tas upp. Effektmålet baseras på en bedömning från Förvaltningens projektgrupp. Effektmålet kommer att ses över inför det fortsatta arbetet samt hur kommande RVU ska utvärdera framtida resvanor. Underhållsbudget Överlag innehåller förslaget till cykelplan många bra delar gällande drift och underhåll, men vi saknar tydliga uppgifter kring kostnaderna för detta. Vår bedömning är att ambitionsnivån för drift och underhåll behöver öka, om effektmålet ska nås. Konkretiseringen av vem som ska göra vad kan också öka. Förvaltningen ser över om detta går att förtydliga. I kommande handlingsplan kommer åtgärder och finansiering tas upp. Rekreations- och turismcykling Centerpartiet står helt bakom Huddinge kommuns arbete för ökad tillgänglighet till naturen. Därför är det mycket olyckligt att så kallad rekreations- och turismcykling inte inkluderas i förslaget, varken i text eller i den första indikatorn för arbetsresor. Det är den enskilt största bristen med förslaget. 35

106 Vi instämmer inte i förslaget att det ska tas fram en separat plan för rekreationscykling, som det står i avsnitt 3.3, utan föreslår att rekreationscykling inkluderas i cykelplanen. Skilda planer ökar risken för kommunen inte får något helhetsperspektiv på arbetet med att öka tillgänglighet till natur. I kommunens förslag till badplatsprogram står det till exempel att man ska bygga cykelställ vid badplatserna, trots att cykelplanen enligt förslaget inte garanterar cykelväg till samtliga badplatser. Många kommuner, dock inte i Stockholmsregionen, har satsat på att attrahera cyklister genom att anlägga särskilda cykelleder helt eller delvis i naturen. Det finns goda möjligheter att profilera kommunen som ett bra val för den som vill se mer av naturen från cykelsadeln oavsett om det är på fritiden eller på väg till jobbet. Det finns en broschyr från 2007 som för Huddinges del beskriver ett antal rekreationscykelturer: Huddinge cykelturer och sevärdheter. Varför ska inte denna uppdateras samtidigt som cykelplanen (från 2009) nu revideras? Förvaltningen håller med om att särskilda cykelleder helt eller delvis i naturen kan attrahera fler cyklister. Vi kan se att fritidsresandet i Huddinge är stort och behovet av bättre cykelinfrastruktur för dessa resor behövs. Därför föreslår förvaltningen att en separat plan behövs för att ta tag i dessa frågor, som givetvis måste samordnas med cykelplanen för vardagsresor. Förvaltningen har bedömt att arbetet med cykelplanen blir för omfattande om inte vissa avgränsningar görs. Därför valdes att göra en egen plan för turism- och rekreationscykling. Cykelplanen är framtagen med syfte att uppnå mål och vision uppsatt i Trafikstrategin. Fokus ligger på att se cykeln som ett transportmedel för att minska belastningen i transportsystemet. Fokus på ökad befolkning som belastar transportsystemet samt platsbrist och bilar tar mycket plats. Cykel som transportmedel till våra vardagliga resor som belastar transportsystemet är ett fokus här, inte rekreation och turism som inte belastar transportsystemet på samma sätt. Regionala cykelstråk Vi saknar en tydlig koppling till det ämne som alltmer diskuteras på regional nivå, nämligen hur kommunernas cykelvägnät ska kroka i varandra. När regionen växer behövs regionala cykelstråk. Strategi 3.2 borde exempelvis explicit tala om regionala målpunkter, inte enbart de som finns i kommunen (andra riktlinjen). Samarbete med grannkommuner är viktigt för att få ett sammanhängande cykelnät och en tydlig skyltning över kommungränserna. Detta borde få större plats i cykelplanen. Det bör innefattas i "sammanhängande cykelvägnät". Förvaltningen håller med och ser över detta i det fortsatta arbetet. Säkra skolvägar En av riktlinjerna på sid 15 är "Trafiksäkra skolvägar ska vara en självklarhet. Någon sida senare står att Viktiga målpunkter för barn är skolor, fritidsanläggningar och idrottsplatser. Det är en självklarhet att cykelstråken till dessa målpunkter ska vara trafiksäkert utformade. Vi instämmer till fullo i detta, men saknar ett resonemang för hur detta ska åstadkommas. Rimligen behöver 36

107 barnens skol- och fritidsvägar inventeras och cykelvägar anläggas på sträckor där de saknas och där många barn rör sig. Samma ambition bör gälla för förskolor. Generellt är det viktigt att förskolor och skolor placeras på platser dit det är enkelt att ta sig med cykla. Sjöängen i Trångsund är ett exempel på ett område där gångoch cykelvägar helt saknas och där många barn bor. Förvaltningen tar med sig ovan nämnda synpunkter i det fortsatta arbetet och förtydligar texten kring säkra skolvägar. I handlingsplanen som ska upprättas kommer åtgärder specificeras i fråga om vilka åtgärder som ska genomföras. Som komplement till denna fråga finns Huddinge kommuns arbete med Säkra skolvägar vilket syftar till att skapa en trafiksäker miljö kring skolorna samt belysa och införa åtgärder för att fler barn ska gå, cykla eller åka kollektivt till skolan. Prioritering av cykelvägar Många föreslagna nya stråk skulle fylla en viktig funktion för arbetspendling och rekreationscykling, t ex de föreslagna regionala cykelstråken via Ågesta och mot Älvsjö samt det nya stråket från Segeltorp till Kungens kurva parallellt med Hagvägen, längs naturreservatets norra gräns. Vi vill här lyfta fram några andra för oss prioriterade stråk. Åvägen/brandvägen Centerpartiet stöttar förslaget men vill ha förtydligat hur och var det regionala cykelstråket ska utformas. Åvägen är idag inte cykelvänlig. För brandvägen undrar vi om förslaget är en helt ny cykelväg, vilket vi förordar med tanke på funktionen som utryckningsväg för Brandförsvaret. Vi föreslår att stråket görs till snabbcykelväg med en högre standard. Cykelbro till Tyresö Centerpartiet tycker att möjligheten till gång- och cykelförbindelse över Drevviken ska utredas, för att öka både rekreationsmöjligheter och arbetspendling. Detta nämns också i Översiktsplanen: "För att förbättra kopplingen till Tyresö på lång sikt skulle, om möjligt, en gång- och cykelbro över Trångsundssundet vara positivt. Fortsatta utredningar kräva." I samband med en ny cykelplan borde detta nu markeras som utredningsstråk. Vi vill även bygga cykelöverfarter och cykelbroar på andra platser där det kan skapa stora tidsvinster och en säkrare miljö för pendlaren, till exempel över E4:an och Huddingevägen. Snättringe Vi föreslår ett nytt stråk Lövdalsvägen-Kvarnlyckevägen/brandvägen. Fullersta Vi föreslår ett bättre fungerande cykelstråk från Huddinge centrum förbi Fullersta gård. Flemingsbergsskogen Vi föreslår ett stråk från Huddinge centrum till Flemingsbergsskogens naturreservat. Gömmaren 37

108 Vi föreslår kommunala cykelstråk till sjön Gömmaren, såväl från centrala Huddinge som från Vårby längs Snickarkrogsvägen. Trehörningen Vi föreslår att ett framtida stråk från Huddinge centrum/storängen till Trehörningen utreds. Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter och utreder vidare om cykelplanen behöver kompletteras med några av ovanstående förslag. En diskussion om en gång- och cykelbro över Drevviken pågår mellan Tyresö kommun och Huddinge kommun. Tyresö har tagit initiativet och Huddinge är för en sådan lösning. Detta behöver givetvis tas hänsyn till i cykelplanen. Vi ser över det i samband med revideringen av dokumentet. Ett stråk från Huddinge centrum till Flemingsbergsskogens naturreservat kan beaktas i arbetet med Tvärförbindelse Södertörn. Cykelplanen innehåller ett lokalt stråk från Huddinge centrum/storängen till Trehörningen. Förvaltningen tackar för övriga inkomna synpunkter och tar med sig dessa i det fortsatta arbetet. Cykelparkering Centerpartiet förespråkar cykelgarage vid tågstationerna då det är yteffektivt och ökar närheten till tåget för många cyklister. Därför anser vi att följande inriktning är för otydlig och bör formuleras om så att cykelparkering på höjden används oftare: "Om avstånden från målpunkt till cykelparkering börjar närma sig 100 meter och behov finns bör man överväga att bygga cykelparkering på höjden i garage om ingen markyta kan frigöras närmare" (sid 30). Kostnader för cykelgarage bör förtydligas. Cykelparkeringen i Huddinge centrum räknas som osäker av många och det har gjort, vågar vi påstå, att många har slutat cykla till centrum. Trygghet bör förtydligas i riktlinjerna för cykelparkering (sid 13). Planen bör också tydligare ta ställning till kameraövervakning. Då detta, såvitt vi kan bedöma utifrån forskning, har en viss positiv effekt på cykelstölder föreslår vi att följande skrivning förstärks: "På de större stationerna bör även en andel av cykelställen vara bevakade, till exempel i form av övervakade cykelgarage." (sid 31) Vi tycker att inriktningen för antalet parkeringsplatser vid tågstationerna ska vara tydligare; behovet av platser bör fastslås inför beslut om cykelplanen. Följande skrivning illustrerar vagheten i remissversionen: "Det gäller därför att försöka planera så rätt som möjligt genom att ta hänsyn till siffror över på- och avstigande." (sid 31) Förvaltningen tackar för synpunkterna. Utformning och hantering av parkeringsplatser är en fråga som behandlas i parkeringsprogrammet. Synpunkterna tas med i det fortsatta arbetet. Ny teknik Vi skulle vilja att cykelplanen tog ställning till signalsystemlösningar för att underlätta för cykelpendling, t ex så kallad grön våg i trafiksignalerna och på 38

109 andra sätt minskade signalbarriärer för cyklister. Vissa signalregleringar kanske kan tas bort helt. Vi arbetar med signalsystemlösningar, se sida 27 i cykelplanen, där grön våg ingår som åtgärd. Cykelvägvisning Under avsnitt 4.4 skrivs: "Cykelvägvisningsplanen behöver i samband med denna reviderade cykelplan ses över och revideras. Detta för att säkerställa att cykelvägvisningsplanen samordnas med cykelplanen." Vi anser att det ska förtydligas när detta sker. Det borde ske i samband med nytt förslag till cykelplan. Förvaltningen tar med sig synpunkten. Drift och underhåll Kartan över belysning verkar inte stämma med cykelkartan, då flera sträckningar i den senare inte är markerade med/utan belysning (sid 29). På sid 31 står det om att det ska vara väderskydd från parkering till stationens ingång. Det framstår som en stor investering som kanske inte är skälig på alla platser (upp till 100 meter). På sid 31 står det att det ska finnas tåg/buss info tillgängligt vid parkeringarna. Detta vore ett mycket välkommet tillskott. En effektivare felanmälan, som nämns på sid 32, ställer vi oss helt bakom, gärna med ny teknik och helst i dialog med berörda fastighetsägare. På sidan 34 står det att målning ska identifieras efter vårsopningen och sedan åtgärdas fortlöpande. Detta tycker vi verkar vara en för låg nivå, för det är något som skapar irritation mellan gångare och cyklister så är det dålig målning. Detta borde kontrolleras när man ändå ska kontrollera cykelvägnätet som för till exempel regionala stråk är 1 gång/månad. Vita målade linjer syns dåligt på vintern, så där är det viktigare med skyltar och olika underlag på cykelväg/gångväg som det föreslås som separation mellan dessa två. Ordentlig snöskottning gör också att linjerna kommer fram igen. På sidan 34 står det att man ska ta bort hinder i väg inom skälig tid. Vad är skälig tid, blir då frågan. Detta bör förtydligas. Många väderskydd inklusive de i Huddinge centrum och de på bilden på sida 31 skyddar cyklarna väldigt lite mot regn/snö när det blåser aldrig så lite. Taken skulle behöva vara lite större för att göra nytta. Det står att löv och kvistar bara får förekomma i liten omfattning på sidan 32. För detta skulle troligen behövas kunskap om var det finns många lövträd. Fullerstaparken är ett exempel där mycket löv ofta blir liggande. Det finns bra skrivningar om snöskottning i förslaget, men vi vill ändå skicka med några kommentarer. När en cykelbana skottas så är den ofta bra under några timmar, men när många har cyklat på den så blir det väldigt moddigt och spårigt och det blir mer eller mindre omöjligt att cykla säkert. Därför behöver stora 39

110 cykelvägar skottas igen, även om det inte kommer mer snö. Plogen behöver också komma ner i backen, man bör inte lämna flera centimeter, för det är ofta de centimetrarna som skapar problemen. Det är vidare viktigt att inte lämna plogvallar på cykelbana/överfarter, vilket idag förekommer. Det är också viktigt att skotta cykelvägen hela sträckor, inte lämna snö till exempel bakom busshållplatser. Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter och ser över text och kartor i det kommande arbetet. Belysningsinventeringen baseras på det befintliga cykelnätet, varför kartan med belysning inte stämmer överens med cykelkartan. Därför görs ingen ändring i cykelplanen. Vidare bedömer vi att målning inte behöver den frekventa översynen, då det inte slits så lätt. Gällande borttagning av hinder, beror tiden på typ av hinder och vilka risker hindret innebär. Lokala observationer Vistaberg Vistaskolan ligger åt helt fel håll för alla som vill cykla och lämna barnen och sedan ta sig till närmaste station (Huddinge C). Däremot om man åker bil så ligger skolan just vid bilvägen som leder mot stationen detta uppmuntrar inte till cykling i första hand. Vidare ligger Vistabergs förskola åt fel håll för åtminstone en stor del av Vistabergsborna, den ligger upp för en backe (vilket ska undvikas för cyklister enligt planen) och det saknas cykelväg upp till förskolan (det finns bara en gångväg). Glömsta förskola ligger samtidigt åt fel håll både för cyklister och bilister som ska till pendeltåget. Dessutom ligger den nedanför en lång backe som man måste upp för igen när man ska tillbaka till Vistaberg för att ta sig vidare till Huddinge C. Det senare är vi medvetna om gäller också för flera andra förskolor/skolor i kommunen, vilket riskerar att minska antalet cykelresor dit. Vistaberg saknar cykelvägar för att ta sig till Huddinge C. Den mest naturliga vägen är via Mossvägen, som har smala trottoarer som sällan skottas och som husägarna använder för att lägga snöhögar på. Då måste man använda vägen, och det är en av de sämst skottade vägarna i Huddinge, vilket gör att den är väldigt farlig att cykla på. Enligt cykelplanen så ser det ut som det ska gå ett lokal cykelstråk från Vistaberg mot Huddinge C. Men detta stråk är dragit på en liten lokal gata i Rosenhill där det är få hus, dålig belysning och en liten bilväg. Vi upplever att de flesta från Vistaberg kommer att se det som en otrygg lösning under en stor del av året. Slutligen finns det knappt några cykelvägar i Vistaberg enligt kommunens onlinekarta, allt utom ett par vägar är gångvägar. Förvaltningen tar med sig synpunkterna i det fortsatta arbetet med cykelplanen. En del av trafikstrategin syftar till att man redan vid lokalisering av skolor/förskolor ska ta hänsyn till prioriteringen och inriktningen i trafikstrategin. Detta för att förutsättningarna för att kunna gå och cykla åka kollektivt ska bli så bra som möjligt. I handlingsplanen som ska upprättas kommer åtgärder specificeras i fråga om vilka åtgärder som ska genomföras. Som komplement till denna fråga finns Huddinge kommuns arbete med Säkra skolvägar vilket syftar till att skapa en 40

111 trafiksäker miljö kring skolorna samt belysa och införa åtgärder för att fler barn ska gå, cykla eller åka kollektivt till skolan. Med cykelplanen handlar det inte bara att tillgodose dagens behov av cykling, men även framtida behov samt att skapa ett resmönster genom att erbjuda goda förutsättningar för framkomlighet och tillgänglighet i cykelvägnätet. Det innebär att attraktiva alternativ för cykling ska kunna erbjudas. Centrala Huddinge I Huddinge centrum är det ofta överfullt på cykelparkeringarna. De som kommer sent på morgonen (efter kl 8) har svårt att hitta plats och de som kommit tidigt blir inparkerade och har svårt att få ut sina cyklar på eftermiddagen. Här anser vi att det behövs cykelgarage med större kapacitet. Skrotcyklar finns det gott om och tar upp många bra platser. Enligt cykelplanen ska dessa bara rensas bort två gånger per år, i april och augusti. Dessa månader ligger väldigt nära varandra på kalenderåret och det är sedan väldigt långt från augusti fram till april. Antingen borde det vara flera gånger per år eller så borde det vara större mellanrum mellan månaderna, t ex mars och september. I Huddinge centrum finns inga platser alls för cykelvagnar eller andra typer av cyklar. Men i förslaget skrivs om att man måste ta hänsyn till andra typer av cyklar (sid 30). Stuvsta Även Stuvsta centrum lider av att inte ha tillräckligt många cykelparkeringar. Kommunen införde för något år sedan ett försök med ett dubbelt cykelställ som förmodligen är svårt att utvärdera eftersom det begränsades till ett enda cykelställ. Även här ser vi behov av cykelgarage mot bakgrund av trafikmängd och ökad befolkning. Stuvsta centrum är också farligt att cykla igenom. I rondellen på västra sidan om järnvägen försvinner plötsligt cykelvägen och cyklister som ska över till Stuvsta centrum får antingen trängas med gångare på trottoaren eller ge sig ut på den trafikerade vägen. Källbrink Vid busshållplatsen i Källbrink har man placerat några cykelställ, dessa ligger dock i en grop, så när det regnar så blir det en stor sjö runt cykelställe. Vidare så skottas det inte alls runt dessa och de saknar helt väderskydd. Förvaltningen instämmer om att cykelparkeringen måste ses över och arbetas med för att den ska fungera. Rutiner för inventering och rensning av cyklar ses över. Föreslagen i cykelplanen gällande andra typer av cyklar är en ny inriktning och målsättning. Syftet med cykelplanen är bland annat att skapa ett heltäckande och sammanhängande cykelvägnät. Frågan angående vattenansamling vid cykelställen vid busshållplatsen i Källbrink ska följas upp. Övrigt Det står i planen att man ska provcykla vartannat år med GPS, för att mäta tider med mera. Om effektmålet ska nås behövs detta troligen göras oftare. I samband med en ny cykelplan vore det också bra om kommunen övervägde samarbete liknande Stockholms system med lånecyklar. 41

112 Mobility managementplanen kommer att bli viktig för att nå effektmålet. För att öka andelen cykelresor kommer det också behövas utökad service för reparationer med mera. Möjligheten att ta med cykeln på tågen även i rusningstrafik bör undersökas. Förvaltningen tar med sig synpunkterna i det fortsatta arbetet med cykelplanen Privatpersoner Privatperson 1 Jag går ofta Stationsvägen från Huddingevägen mot Stuvsta centrum. Åtskilliga gånger har jag mött cyklister på gångbanan, till och med prejats ut i körbanan. Cyklisternas situation är verkligen besvärlig där med smal väg, busstrafik och avsmalningar. Det behövs därför en BRED gång- och cykelbana längs Stationsvägen för allas säkerhet. I cykelplanen pekas Stationsvägen ut som ett huvudcykelstråk och närmare centrum pekas det ut som ett regionalt cykelstråk. Det innebär att cyklisters framkomlighet prioriteras högt på den sträckan och ska därför även skiljas från fotgängare. En handlingsplan för cykelåtgärder ska tas fram i samband med revideringen av dokumentet. Handlingsplanen ska tydliggöra var åtgärder ska vidtas och när Privatperson 2 Jag tycker ni ska se över de bilder som är framtagna, särskilt på sida och anpassa de efter det nya regelverket med cykelöverfarter vs cykelpassager. Dessutom vore det bra att ha med bilder på typutforming vid vanliga korsningar. Detta finns exempel på i Stockholm stads cykelplan. Dock kan utformningen göras än mer cykelvänlig om man blickar ut hur korsningarna utformas i Danmark och Holland. Som förslag kan man titta här för exempel på bra utformningar:) Synpunkten beaktas i det fortsatta arbetet med revideringen av dokumentet. Bilderna kommer att revideras Privatperson 3 Har gått igenom cykelplanen för Huddinge som på det hela taget ser väldigt ambitiös ut. Som boende i Skogås och flitig cyklist skulle jag vilja lyfta fram följande synpunkter som det vore önskvärt togs i beaktande. 1. Flera cykelvägar i Skogås upphör tvärt, vilket försvårar möjligheten att enkelt och säkert ta sig fram på cykel. Här behöver helheten ses över, dels inom Skogås, dels Skogås anslutning till andra delar av såväl kommunen som angränsande kommuner. Exempelvis är Storvretsvägen en sträcka där cykelväg skulle kunna dras från boendeområdet i söder genom hela Skogås centrum och sedan ansluta till cykelvägen i norra Skogås. Även cykelvägen på Österleden skulle behöva byggas ihop från rondellen vid 42

113 Gamla Nynäsvägen genom Skogås centrum och fortsatt västerut. Vid sydöstra delarna av Mörtviksvägen finns en cykelväg som avslutas tvärt och istället viker av in i bostadområdet till Skogås centrum. Denna skulle kunna byggas på norrut och gå längs med hela Mörtviksvägen och ansluta till cykelvägen i Norra Mörtviksvägen. Synpunkten beaktas i det fortsatta arbetet med revideringen av dokumentet. Storvretsvägen finns utpekad som huvudcykelstråk. Till det södra bostadsområdet finns utpekat lokalt cykelstråk. Huvudcykelstråket på Österleden från cirkulationen har förlängts till Drevviken (badplatsen). Mörtviksvägen är utpekat som huvudcykelstråk och fortsätter sedan som lokalt cykelstråk på Norra Mörtviksvägen. I handlingsplanen som ska tas fram kommer åtgärder som genomförs specificeras. 2. Det saknas en sammanhängande cykelväg genom Skogås centrum dvs. de som kommer från de östra delarna av Skogås och ska vidare till ex. rackethallen eller simhallen tvingas kryssa genom bilparkeringen utanför Skogås galleria, vilket är förenat med risker framför allt för de yngre som har olika aktiviteter i dessa lokaler. Här skulle små åtgärder kunna göra stor skillnad, ex. att förlänga cykelvägen som upphör strax efter gångtunneln under pendeltågsspåret och dra den genom centrum, utan bilvägskorsning. Kommunen har inte rådighet över marken genom centrum, där Huge är fastighetsägare. Förvaltningen anser dock att reserelationen är uppfylld genom den gång- och cykelväg som finns runt centrum. 3. Säkerställ att det är möjligt att enkelt ansluta cykelvägsnätet i Skogås och Trångsund till det cykelvägsnät som sedan tar vid i Stockholms stad, med start i Farsta. Det finns en outnyttjad potential i att kunna cykelpendla till arbete i centrum. I dagsläget är det dock krångligt och cykelvägsnätet hänger inte ihop. Här antar jag att det förs en dialog med Stockholms stad för helhetsperspektivet. Förvaltningen instämmer om att helhetsperspektivet är viktigt och att utbyggnader i cykelnätet vid kommungräns samordnas mellan kommunerna. Cykelplanen har skickats på remiss till Stockholms stad för att säkerställa kopplingarna över kommungränsen. 4. Samtliga förslag skulle på det hela taget innebära att barn och ungdomar enklare kan ta sig på egen hand till skola och olika aktiviteter, vilket innebär mindre skjutsande i bil och mindre stillasittande för den yngre generationen. Förvaltningen instämmer. 5. I anslutning till detta kan det vara värt att ha i åtanke att ersätta rödljusen i korsningen Österleden/Storvretsvägen samt Mörtviksvägen/Skogåsleden 43

114 och Skogåsleden/Storvretsvägen med mindre rondeller för att underlätta för mer flyt i trafiken, vilket också skulle gynna cyklandet. Det varierar från korsningspunkt till korsningspunkt vilken åtgärd som är bäst för cyklister ur trafiksäkerhets- och framkomlighetsperspektiv. Cirkulationsplatser är inte trafiksäkrare för cyklister än en signalreglerad korsning. Cirkulationsplatser innebär ofta en omväg för gående Privatperson 4 Nu har min familj balanserat på gångbanan efter Stationsvägen sen Har försökt fördjupa mig i cykelplanen men inte blivit så mycket klokare på när detta huvudstråk ska bli trafiksäkert för oss som inte är bilburna. Sträckan gäller Stuvsta station - Huddingevägen. En handlingsplan för cykelåtgärder ska tas fram i samband med revideringen av dokumentet. Handlingsplanen ska tydliggöra var åtgärder ska vidtas och när Privatperson 5 Cykelplanen ser bra ut men jag noterar att det kan bli en utmaning att få efterlevnad hos vägarbetarna. Så sent som för två år sedan infördes avsmalnande väg för busshållplatser på Trångsundsvägen. Samtidigt gjordes en ca 2 dm hög och rak kantsten där cykelvägen slutar vid korsningen med Mörtviksvägen. De som cyklar österut på Trångsundsvägen tvingas alltså stanna och lyfta ned sin cykel vid denna korsning om de önska fortsätta på Trångsundsvägen österut. Inte heller finns någon markerad cykelövergångsställe över Mörtviksvägen. Jag klippte in nedanstående passage från cykelplanen som jag tycker är bra, och egentligen självklar, men som alltså vägarbetarna/entreprenörerna inte förstår sig på. Hoppas ni kan utbilda dem i detta. Hoppas också att ni kan fixa till korsningen Trångsundsvägen/Mörtviksvägen så snart som möjligt. Det är viktigt att korsningspunkter och passager utformas på ett sådant sätt att cykeltrafikens framkomlighet och trafiksäkerhet prioriteras. Där cykelstråken i huvudvägnätet löper parallellt med gator och vägar ska samtliga passager av anslutande gator och vägar utformas med hastighetssäkring och genomgående cykelbana där korsande biltrafik lämnar företräde för cyklister. Det samma gäller vid in- och utfarter till parkeringar och fastigheter. Samtliga passager i cykelvägnätet ska ha nedfasade kantstenar Att ta fram denna cykelplan är ett första steg i att prioritera cykeln i samhällsplaneringen. De cykelåtgärder som genomförs nu i kommunen följer inte samma kriterier och riktlinjer som denna cykelplan belyser, varför åtgärden inte alltid uppfyller kraven i denna cykelplan. I det fortsatta arbetet med revideringen av dokumentet ska även en handlingsplan tas fram. Den ska tydliggöra var åtgärder ska vidtas och när. En anledning till att det idag saknas en cykelöverfart/passage och nedsänkt kantsten i korsningen beror även på att det inte finns någon cykelbana på Trångsundsvägen norr om Mörtviksvägen. Men i cykelplanen finns den delen av Trångsundsvägen utpekad som lokalt cykelstråk. Så åtgärder där ska också leda till säker passage/överfart och nedsänkt kantsten. 44

115 Privatperson 6 Jag vill gärna ge några synpunkter till cykelplan Huddinge, utkast publicerat på kommunens hemsida (läst ). Först några allmänna synpunkter för att ge en bakgrund: Jag är en frekvent cyklist, cyklar dagligen ca 5 km året runt till/från Huddinge C. Cyklar till jobbet i Sthlm C ca 15 km enkel väg 1-2 gånger/vecka. Vid Huddinge C behöver antalet cykelplatser utökas. Området behöver rensas på äldre cyklar samt belysas bättre för att förhindra stölder. Alla anslutningar till omgivande kommuner behöver förbättras. Exempelvis mot Stockholms kommun, skyltning, anslutning och samordning behöver förbättras. Exempelvis från västra sidan av Stuvsta och mot Älvsjö elljusspår, skyltning saknas i båda riktningarna, trots att den vägen är utmärkt på Stockholms TK:s cykelkarta. Från/Till Fruängen saknas cykelbana längs Gamla Stockholmsvägen. När man kommer från Stockholm Stad "försvinner" bara cykelbanan när kommungränsen passeras. Från Huddinge C är det "bara" 3 km till Stockholm enligt skyltningen. Men det är till kommungränsen/hagsätra. Det är bättre att skylta enhetligt, exempelvis "Stockholm C" samt km-tal till Stockholm C. Generellt är cykelvägarna i kommunen i behov av bättre målning och märkning i gatan/asfalten, där cykelvägen är separerad från gångtrafikanter. Viktigt att förstå var man får gå/cykla för alla trafikanter. Att kommunen ger ut en speciell cykelkarta ser jag som mycket positivt. Förvaltningen instämmer om att cykelnätet ska hänga samman över kommungränserna. Cykelplanen tar upp att cykelparkeringen vid målpunkter behöver förbättras och åtgärdas. En handlingsplan ska upprättas i det fortsatta arbetet med cykelplanen vilken kommer att ta upp vilka åtgärder som ska genomföras samt tidplan för dessa. Förvaltningen tackar för synpunkterna, de tas med i det fortsatta arbetet men föranleder inga förändringar i dokumentet. Specifika synpunkter på cykelplanen: Bra att cykling prioriteras! T.ex. vid snöröjning, planering etc. Jag tvivlar dock på målet att få 10 % cyklister från utgångsläget 4 % på några få år. Hur har utvecklingen sett ut sedan 2009 års plan? Detta bör diskuteras i planen och en mer realistiskt målsättning bör göras - eller villkoras. "Om 10 % cykelresor ska uppnås inom Huddinge kommun måste x, y och z uppfyllas". Och bryta ned åtgärderna x, y och z i en uppskattad budget (som bilaga). Förvaltningen kommer se över målen och uppföljningen av dessa i det fortsatta arbetet med cykelplanen. Varför har man inte bemödat sig med att de flertalet bildexemplen som finns i utkastet, inte kommer från Huddinge kommuns egen miljö? Varför inte ge sig ut och fotografera exempel i kommunen på bra och mindre bra cykelstråk, skymda skyltar etc? De här bilderna skulle kunna användas för alla kommuner i hela Sverige, men rapporten skulle bli mer relevant med exempel från Huddinge kommun. Synpunkten beaktas i det fortsatta arbetet med revideringen av dokumentet. 45

116 Sid. 29, figur 19, stråket mellan Åvägen och Kungens Kurva saknar belysning helt enligt kartan (röd färg). Det stämmer inte, det finns enkla "stolpar" som tänds varefter gående eller cyklister närmar sig (om dessa inte har tagits ur drift). Förvaltningen kommer att se över inventeringen av belysningen i det fortsatta arbetet med cykelplanen. Sid 45, inventering av cykelparkeringar (sommartid). Det diskuteras i texten det olämpliga att göra en inventering under semestertid och sedan dra slutsatser av det antal cyklar inventeringen visade. Eftersom jag och alla andra cyklister som försöker parkera vid exempelvis Huddinge C vet att det är överfullt, utom just på sommaren och kalla vinterdagar tycker jag att fel slutsats dras i texten. Texten: "Detta indikerar att det kan finnas behov av fler cykelparkeringar." bör ändras till "Det finns behov av fler cykelparkeringar (vid spårstationer)". I det fortsatta arbetet kommer en handlingsplan att upprättas. Handlingsplanens syfte är att fastställa var och när som åtgärder behöver vidtas. Åtgärder föranleder ytterligare utredningar, exempelvis behovsanalyser. Cykelplanen är endast övergripande och texten kommer att kvarstå. Förslaget är att uppföljningen av andelen lediga cykelplaster ska följas upp två ggr/år i samband med rensning av skrotcyklar. Ang. de föreslagna stråken i kartan: Utredningsstråken norrut mot Stockholm Stad på västra sidan järnvägen. Jag vet inte hur många gånger de utretts. Stråket har varit känt sedan länge och används. Samma sak via Långsjön. Samordna med Staden och sätt en tidsmålsättning för åtgärder som är klara för cyklister, exempelvis 1) bättre skyltning 2) trafikåtgärder etc. Det vore positivt att inarbeta föreslagna åtgärder i utredningsstråken i planen, som en bilaga. Ett lokalstråk från det nya bostadsområdet Vistaberg saknas via exempelvis Vistabergs Allé-Hortensiavägen-Mossvägen mot Huddinge C. Detta är det stråk som i praktiken används med ett stort flöde redan idag. I kartan är Vistavägen inritad som ett lokalstråk, men inte Mossvägen. Kartan blir då en felaktig "skrivbordsprodukt" dels därför att Vistavägen inte är den närmaste vägen för de flesta boende i området, dels därför att den är smalare än Mossvägen och upplevs som farligare att cykla på. Gör gärna en trafikmätning för att se siffror. Det är en otroligt stor och positiv cykeltrafik från Vistaberg ner mot Huddinge C (via Mossvägen). Åtgärder tas upp i handlingsplanen vilken upprättas i samband med det fortsatta arbetet av cykelplanen. Cykelstråken i Vistaberg ses över i samband med revideringen av dokumentet. Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter Privatperson 7 Först gäller det snöröjningen. Att prioritera gång- och cykelbanorna är ju bra. Men strax efteråt plogar vägplogen upp sin snö på cykelbanan som då blir oframkomlig. Då känns det säkrare att cykla på bilvägen. Längs t ex Åvägen är 46

117 det bara gång- och cykelbana på ena sidan och då borde all snö från bilvägen kunna läggas på andra sidan. Förvaltningen tackar för synpunkten och tar med sig detta i det fortsatta arbetet. Synpunkten förs vidare till kommunens gatu- och parkdriftsavdelning som ansvarar för snöröjningen på kommunens gång- och cykelvägar. Den andra synpunkten gäller kantstenar. När det snöar på dessa ser man dem inte. Tar man dem i 90 graders vinkel riskerar man en ordentlig smäll och punka. Tar man dem i annan vinkel riskerar man att köra omkull. För något år sedan skrev jag om en nyanlagd korsning med kantsten. Åvägens cykelbaneförlängning/norrängsvägen. Denna är fortfarande inte åtgärdad. Förvaltningen tackar för synpunkten och tar med sig detta i kommande arbete med cykelplanen. Kantsten har många olika syften i trafikmiljön, exempelvis för orientering för personer med synnedsättning, målet är att samtliga trafikanter ska kunna ta sig fram på ett säkert sätt. Synpunkten om Åvägens cykelbaneförlängning/norrängsvägen har vidarebefordrats till ansvarig inom kommunen Privatperson 8 Vi boende i balingsnäs tycker att det är farligt att låta våra barn gå och cykla längs den tungt trafikerade Lännavägen. Dels har antalet fordon ökat markant de senaste åren och därtill har kommunen valt att höja hastigheten. Den kombinerade gång och cykelvägen som sträcker sig längs Lännavägen från glimmervägen till rondellen framför balingsnässkolan är så undermålig att många föräldrar föredrar att skjutsa sina barn till skolan för att det är för farligt för barn att cykla eller gå. Detta leder naturligtvis att biltrafiken på sträckan ökar ännu mer. Vi hoppas på snar förbättring av förutsättningarna för gång och cykeltrafikanter! Ett steg är ju att sänka hastigheten till 40 under skoltid liksom vid andra skolor och områden där barn rör sig. Ett annat är att avskilja gång och cykelbanor och tydligare avgränsa dessa från vägbanan. Det är inte roligt med en vinglig, oförutsägbar 7-10 åring på cykel bara 20-30cm från en långtradare i 60-70km/h, där bara en låg trottoarkant skiljer dem åt. I det här fallet är Lännavägen utpekat som huvudcykelstråk. I kommande handlingsplan redovisas prioriterade stråk och kostnader mer ingående. Den ska tydliggöra var åtgärder ska vidtas och när. Cykelplanen hanterar främst åtgärder gällande cykelinfrastrukturen. Lännavägen är en statlig väg vilket innebär att det är länsstyrelsen som beslutar om hastighet. Synpunkten om ändrad hastighet vidarebefordras till ansvarig för kommunens trafiksäkerhetsfrågor Privatperson 9 Hej! först vill jag att samtliga cykelvägar i kommundelarna ska vara märkta med ett nummer för att underlätta anmäla fel och brister. Detta har varit omöjligt hittills. Sen en annan synpunkt. När jag inte längre klarade ta mig upp och ner på min cykel, skaffade jag en promenad scooter vilket klassas som rullstol klas 2. Kvalitén på CG vägarna är under all kritig och nu när snön kommit, är det ännu värre. Dessa rullstolar har samtliga små hjul vilket gräver väldigt plan asfalt. 47

118 Överallt man punkt lagat spot hål har resultaten blivit i stället en bula vilket beror på att asfaltläggaren försökt panga på för mycket asfalt i hålet. Sätt krav för asfaltarbete med krav att fräsa ner eventuella bulor på CG vägar. Jag är säkert att man kan fylla groparna bättre med lite med lite eftertanke från asfaltarbetaren. Vi anser att de nya riktlinjerna gällande drift- och underhåll ska bidra till att cykelbanorna i kommunen ska hålla en hög kvalitet och få en längre livslängd. Vi ser över om texten behöver förtydligas. Synpunkten föranleder således ingen åtgärd i dokumentet Privatperson 10 Bommen är låst och omöjliggör passage av lastcyklar, rullstolar, permobiler, större trehjulingar och tvingar dessutom gående upp på isig yta vid sidan av. Det spelar ingen roll hur mycket nytt man än bygger som uppfyller nya krav gällande bredder, radier etc när det omgivande nätet inte är kontinuerligt och dessutom saknar hänvisning, information eller omledning. Alla typer av hinder som omöjliggör framfart av dimensionerande fordon på cykelvägnätet måste tas bort omgående. Ett dimensionerande fordon borde givetvis vara en lastcykel, cykel med släpkärra samt större trehjulingar. Fri bredd får aldrig understiga 1,6m vilket också innebär, i de platser där man tycker det är nödvändigt, att biltrafik hindras. Pollare ska mörkas upp tydligt med reflexer och för snöröjningen kan de kan skruvas av tillfälligt. Synpunkten om bommen har hänvisats till ansvarig inom kommunen. Förvaltningen håller med om att cykelvägnätet måste vara sammanhängande, 48

119 vilket vi anser att cykelplanen tydligt belyser. Cykelvägvisning anser vi likaså är viktigt och även det lyfts tydligt i cykelplanen Privatperson 11 Angående Cykelplan Huddinge Kommun. Det pratas och skrivs hysteriskt mycket cykel i den här kommunen, jag tror aldrig att jag hör att man pratat eller skrivit om gångtrafikanter. Det finns många som är ute och motionsgår, går en kortare eller längre bit på väg till arbetet, barn som kanske skulle kunna gå ensamma till skolan om det var säkrare att gå. Varje gång man är ute och går är det med livet som insats. År 2015 är tiden förbi där gångtrafikanter och cyklister kan samsas om samma gång och cykelbana, att vara ute och gå på i det flesta fall gångbanor som är 1 ½ till 2 meter breda och samsas med cyklister som har som enda mål att slå sin föregående tid på samma sträcka, det är precis livsfarligt. När man en gång bestämde att cyklister och gångtrafikanter skulle samsas på samma vägbana, då fanns inte fenomenet med dessa träningscyklister i samma utstäckning, dom som fanns cyklade på körbanorna, vilket borde vara mer naturligt eftersom hastigheten i tätorten är ungefär den samma för dessa cyklister och bilister. Att gå är än minst lika miljövänligt som att cykla, kan inte för mitt liv förstå att man som kommun helt bortser från den gruppen av innevånare. Att vara småbarsförälder och kanske dra en vagn, samtidigt som man har en 3- åring som går bredvid, och samtidigt möta en cyklist som kommer i km i timmen, eller ännu värre kommer ljudlöst bakifrån, det är helt oacceptabelt, samma problem gäller i stort sett alla som vistas på våra smala gång och cykelvägar. Det är precis livsfarligt, jag är själv ute och motionsgår några gånger i veckan, och nästan varje gång är det någon incident, det är bara på grund att man som gångtrafikant slänger sig åt sidan och ibland ner i diket som inget alvarligt inträffar. Personligen skulle jag nästan föredra att dela gångbanan med bilister, dom visar oftast betydligt större hänsyn, dom tävlar inte mot klockan. Det har väl blivit något fel i samhället när man inte kan släppa en 3-4 åring fri på en gångbana? Skall dom inte få springa lite fritt? Skall man behöva hålla dom i ett järngrepp för att inte riskera att dom blir påkörda av cyklister. Där det finns gång och cykelbanor på bägge sidor om en väg, varför inte dela upp så att cyklister får åka på ena sidan och gångtrafikanter gå säker på andra sidan? Ni borde också se över alla gång och cykelbanor som är smala, förbjud cyklister att åka där. Ni är ju också bra på att sänka hastigheten och sätta upp farthinder för motorfordon, sätt upp farthinder och hastighetsbegränsningar på 10 km i timmen 49

120 för cyklister om man skall samsas på gångbanorna, det gör lika ont att bli påkörd av en cyklist som av en bilist. Förvaltningens ambition är att förbättra trafiksituationen även för fotgängare genom en tydlig och funktionell separering vilket tas upp i cykelplanen. Kommunens trafikstrategi föreslår framtagande av flera åtgärdsplaner varv en är en gångplan. Kommunen har fått i uppdrag 2015 att påbörja arbetet med att ta fram en gångplan för att lyfta den trafikantgruppen i samhällsplaneringen. Enligt trafikförordningen får man inte cykla på körbana om cykelbana/väg finns. Frågan kring trafiksäkerheten på kombinerade gång- och cykelbanor anser vi att cykelplanen hanterar tydligt att gående och cyklister ska separeras från varandra vid bredd över 4 meter Privatperson 12 En korsning som ni bör behandla extra i cykelplanen är stuvstakorset, korsningen Stuvstaleden Huddingevägen. Här är cykelsäkerheten högst bristfällig och jag vet att det skett flertalet olyckor här. - Cyklar man längs med Huddingevägen och har grönt kan det ändå komma bilar i 70 knyck å svänga in precis framför. - Kommer man norrifrån och ska till Stensäng behöver man passera hela tre stycken övergångsställen med minst 5 min väntetid på varje. Något som kan få folk att göra dumma grejer och ge sig ut bland bilarna - När det gäller Ågestavägen har man bara cykelväg på ena sidan, vilket inte stämmer med övergångsstället över Huddingevägen. Dvs. folk cyklar på den smala trottoaren som endast är för gående. Jag vet att det har legat i plan att ordna till denna korsning för både bilister och cyklister men ändå har det inte hänt någonting på 10 år! Förvaltningen tackar för synpunkterna och tar med sig dessa i det fortsatta arbetet med både cykelplanen och handlingsplanen vilken ska definiera vilka åtgärder som ska genomföras och när. Det pågår en åtgärdsvalsstudie för hela Huddingevägen där denna korsning ingår. Åtgärder för denna korsning kommer ha sin grund ur den studien. Det är Trafikverkets väg varför samarbete behövs Privatperson 13 Jag cyklar året runt fram & tillbaka över Ågestavägen / Huddingevägen / Stuvstaleden / Stationsvägen till Stuvsta C. Korsningen är fortfarande farlig med bilar från Stuvsta mot Huddinge C som korsar min väg & har bråttom, tänker även på barnen som skall till skolan, gamla som skall till vårdcentralen. Gångbro som vid Sågbäck är ett förslag. Bensinstationerna är riskfyllda, särskilt Statoil & att parallellt går Hermelinvägen (tror jag den heter) så jag har riskerat att bli påkörd flera gånger för man fattar inte att det är en gång & cykelväg som har förtur. 50

121 Cykelvägen tar slut vid rondellen upp mot stationen, där skall jag cykla mellan bilparkeringar utmed gatan & bli omkörd av bilar som alltid har bråttom. Inte ovanligt att man smäller upp sin bildörr utanför ICA så jag riskerar att bli fälld. Att det inte finns en cykelväg hela vägen när så många cyklar & det finns ju inte cykelställ så det räcker fast vi ska cykla är under all kritik. Ta bort fickparkeringarna på höger sida upp mot stationen, dela trottoaren på hälften så cyklisterna kan ta sig fram säkert är ett förslag. Låt inte ICA-butiken vara viktigare än cyklisten säkerhet. Det är ju så många som har flyttat till Stensängens område så då bör detta uppgraderas. Det pågår en åtgärdsvalsstudie för hela Huddingevägen där denna korsning ingår. Åtgärder för denna korsning kommer ha sin grund ur den studien. I och med att korsningen vid Statoil ligger i anslutning till Huddingevägen berörs den av vad åtgärdsvalsstudien för Huddingevägen kommer fram till. Stationsvägen ingår i huvudnätet för cykel. I handlingsplanen redovisas åtgärder i tid mer i detalj. Förvaltningen tar med sig synpunkterna i det fortsatta arbetet. Ambitionen är att förbättra exempelvis cykelstråk och cykelparkering Privatperson 14 Synpunkter till cykelplan 1. " riktlinjer Transportsystemet ska vara uppbyggt för att tillgodose alla individers behov av tillgänglighet och vara rättvist." Det är inte rättvist prioritera cykel/kollektivtrafik eftersom alla individer har rätt välja sin transportmedel. Bilister betalar redan tusental kronor fordonsskatt, bensinskatt, parkeringsavgifter utan att få ens ordentligt gatuunderhåll. Med sänkta hastighetsgränser har (Häradsvägen) har man ökat köer och därvid även utsläpp. Huddinge riskerar bli bilfientliga kommun med denna cykelplan. 2 Gatuunderhåll, snöröjning, halkbekämpning, städning,ska gälla alla (även bilvägarna) 3 Möjlighet till bilparkering i centrumområde är lika viktigt som cykelparkering. 4 I dagsläge många cyklister kör mitt i körbana trots utmärkta cykelbana. 5 Många företag och familjer med bilar kommer undvika Huddinge med dessa planer eftersom Förvaltningen hänvisar till Trafikstrategin gällande prioriteringen av cykel/kollektivtrafik. Parkeringsfrågor hanteras i parkeringsprogrammet. Synpunkterna leder inte till några ändringar i cykelplanen. Cykelinfrastrukturen är idag eftersatt varför det förekommer att cyklister väljer att cykla på körbanor. Det kan motverkas genom att förbättra infrastrukturen för cyklister. 51

122 Privatperson 15 Jag önskar att det framtida cykelvägnätet kompletteras enligt nedanstående två förslag: Gång- och cykelbro över Trångsundet längs kraftledningen med tillhörande gångoch cykelväg för anslutning till vägnätet i Trångsund (ca 500 m) resp. Tyresö (ca 40 m). C3%A5ngsund&st=single&sst=plc&sids= &srb=0&s=6c5c9f2d Gång- och cykelväg mellan Fronborgsvägen och Stensättra/Lännavägen sydväst om Orlången/Flemingsbergsviken. Det som idag utgör en stig mellan huset i slutet på vägen från Stensättra och Fornborgsvägen görs om till gång- och cykelväg (ca 1100 m). C3%A5ngsund&st=single&sst=plc&sids= &srb=0&s=20014c1c Förslagsvis utformas ovanstående som en lite bredare och grusad stig, för att bättre passa in i landskapet. Förvaltningen tackar för synpunkterna och tar med sig dessa i det fortsatta arbetet och ser över stråken i arbetet med revideringen av kartor. Dialog om en gång- och cykelbro pågår mellan Huddinge och Tyresö kommun. Cykelvägnätet kommer att kompletteras med att märka ut den kopplingen. Cykelvägnätet kommer även kompletteras med en koppling mellan Flemingsberg och Lännavägen, väg Privatperson 16 Nu är kanske inte detta rätt rubrik/forum men kände ändå jag vill poängtera, igen (mailat kommunen förut), efter att jag har läst delar av planen att jag hoppas att Vistavägen beaktas nu i och med kommande bygge av förskola samt bostäder. Jag cyklar varje dag till pendel, då det går med tanke på snöröjning som inte alltid är den bästa. Alternativet för mig är att gå vilket adderar min på min dag vilket jag inte vill. Vistavägen är en smal väg där man knappt kan mötas två bilar, med en smal trottoar och ingen cykelbana. Dessutom är det inte parkeringsförbud så ibland får man cykla mitt i vägen för att komma förbi parkerade fordon. Möter man en bil där då man svänger ut för att passera den parkerade bilen kan det mycket väl ske en olycka. Vägen känns med andra ord inte alls säker att cykla på. Idag är den inte jättetrafikerad men detta kommer ju öka markant i och med förskolan och alla nya bostäder. På sikt kommer mina barn cykla själv med och då känns det ju inte alls tryckt att låta dem cykla längs vår gata. Jag hoppas nu att Vistavägen beaktas i och med alla byggen i närtid och att jag kan känna mig säker då jag cyklar till pendeln! Jag vill gärna ta cykeln men inte med risk för skador. Jag hörde man skulle brädda någon väg i Rosenhill för att bygga bussgata så det är ju alltså inte omöjligt. 52

123 Finns det någon mer detaljerad plan, nån man kan se gator på, med tänka nytillkomna cykelstråk? Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter och tar med sig dessa i det fortsatta arbetet med cykelplanen. Kartorna kommer att revideras och göras tydligare. I kommande handlingsplan specificeras åtgärder ytterligare Privatperson 17 Skrev till er redan för något år sedan, i samband med upprustningen av Skeppsmyreparken, att det behövs en cykelväg längs med Stationsvägen från Huddingevägen till Stuvsta centrum. Som det är idag så försvinner den fina cykelbanan efter några meter in på Stationsvägen (från Huddingevägen räknat). Det ser ut som om en sådan cykelbana finns med i planen, men det är inte helt lätt att se. Denna cykelväg är viktig för att knyta ihop Stuvstaområdet söder om Huddingevägen med Stuvsta centrum (pendeltåg, affärer, Skeppsmyreparken etc.) Hoppas att den kommer till inom en snar framtid! Förvaltningen instämmer om att stråket är viktigt att förbättra. Stråket är med i cykelplanen som ett regionalt och huvudcykelstråk Privatperson 18 jag önskar och hoppas att ni har en cykelbana längs Lissmavägen i åtanke inför er planering. Förvaltningens ambition är att utveckla ett huvudcykelstråk längs med Lissmavägen Privatperson 19 Ibland hamnar man på körbanan med cykeln, kanske därför att det står en bil parkerad på cykelbanan. Då är det bra om det är lätt att ta sig upp på cykelbanan igen. På häradsvägen har man byggt röda fält i vägkorsningar som är något högre än körbanan. Om man kommer in snett mot den kanten är det stor risk att halka omkull. Man kan i stället välja att åka upp på cykelbana vid ett övergångsställe där kanstenen är borttagen för barnvagnar och rullstolar m.m. Tyvärr har man byggt dessa nedsänkningar med entvärsgående kantsten på ena sidan som försvårar cykling upp till cykelbanan den vägen. Nedsänkningen borde vara längs hela övergångsstället utan tvärgående kantsten då skulle det vara möjligt att mötas med två barnvagnar i högertrafik. Det går bra att måla en vit linje som markerar var kanstenen skulle varit om det inte var övergångsställe. Det vore också bra om man prioriterade snöröjning på gång och cykelbanor i stället för att vänta tills det är omöjligt på grund av tilltrampad och frusen snö. På körbanan är det ofta rent eftersom biltrafiken sliter på snön. Varför inte ploga ut sön på körbanan? 53

124 I Glömstadalen finns en utmärkt cykelbana. Tyvärr går den inte att använda om man ska svänga in på till exempel Gustav Adolftsvägen. Då måste man cykla på Glömstavägen bland bilarna. Där har man snålat på asfalten så det är väldigt svårt att håll sig utanför vita linjen. Bar en halv meter asfalt skulle gör underverk. Detta gäller för många landsvägar i Sverige. Om man cyklar från Huddinge till Jordbro så retar man många bilister genom att man inte kan cykla på vägrenen. På bron över Orlången finns en cykelbana med tvärgående fördjupningar som kan skada ett cykelhjul, särskilt som man får hög fart från backen vid Stensättra. Man kan göra en fin cykelväg av gamla landsvägen mellan Mariedalsvägen och Lännavägen vid Sundby. Mickelbergsvägen mellan Segeltorpsvägen och Stockholmsgränsen borde göras till cykelbana. Vid Stuvsta station saknas cykelbana. Busstiderna vid Stuvsta borde anpassas till tågen. Skylten som visar busstider vid Stuvsta station borde sitta i fonden på den södra tunnelväggen så den syns när man går nedför trappan. Som det nu är stoppar man gångtrafiken genom att stanna och titta på väggen till vänster. Egentligen borde busshållplatsen mot Segeltorp flyttas till västra sidan om järnvägen. På så sätt skulle busschauffören se om det kommit ett tåg och kunna invänta springande passagerare. Om han inte gör det så har man åtminstone sprungit åt rätt håll. Bussen skulle på så sätt slippa strata i uppförsbacke. Plats finns mellan broarna. Det går förstås inte eftersom rulltrappa och hiss endast finns på torgsidan. En gångbana mellan Lönnvägen 39 & 31 vore bra med tanke på all gångtrafik till Bergakungsvägen mark finns. Utformningen av kantsten vid korsningspunkter ska uppfylla många behov, exempelvis använder sig person med synnedsättning kantstenen som orientering. Ett regionalt gång- och cykelstråk utmed Glömstavägen finns med i cykelplanen. Trafikverket har påbörjat en vägplan för en gång- och cykelväg utmed Glömstavägen och finansiering för denna finns avsatt i Länsplan för regional transportinfrastruktur Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter och tar med sig dessa i det fortsatta arbetet med cykelplanen och den handlingsplan med åtgärder som ska upprättas. Förvaltningen för vidare synpunkten till Trafikförvaltningen Privatperson 20 Detta gäller inte cykel, utan övergångsställ. Jag tycker kommunen vara först och störst på att satsa på ökad säkerhet vid övergångsställ. Jag menar då inte farthinder, vilket i sig är bra. 54

125 Utan det som jag tror skulle öka säkerheten är BELYSNING. Att varje övergångsställ verkligen har belysning, som är gjord för att lysa upp övergångsstället och då menar jag att det inte räcker med den vanliga gatubelysningen. Jag tror då att det skulle vara lättare att se övergångsställ och gående på långt håll. Vissa övergångsställ kan även ha en typ av varningsljus - ett sådant övergångsställ har jag sett vid Maxi i Nacka. Förvaltningens ambition är att genom cykelplanen skapa en god belysning. Idag finns det stora brister i cykelbelysningen. Inverteringen av befintlig belysning kommer att kompletteras under det fortsatta arbetet med cykelplanen. Synpunkten om belysning vid övergångställen förs vidare till ansvarig för trafiksäkerhetsåtgärder i kommunen Privatperson 21 Det låter fantastiskt bra att ni gör en genomgång över förbättringsåtgärder för cykeltrafiken i Huddinge! Jag har tittat på dokumenten under länkarna på huddinge.se. Det står cykelplan 2019 i länken, men rapporten verkar vara från Hur som helst verkar ni vara medvetna om många av de problem man som cyklist utsätts för i trafiken inom Huddinge- jättebra! Hoppas att ni får resurser att också åtgärda stora delar eftersom det finns ett stort behov av förbättringar. Jag skulle vilja lägga till min egen lista på problem kring den sträcka jag cyklar dagligen (problemen gäller på flera håll, precis som ni tar upp i rapporten, men jag tar min sträcka som exempel): Cykelbana inpå Lännavägen (mellan Balingsnässkolan och korsningen Storängsleden): Här har det blivit än mer obehagligt att cykla efter att biltrafikens ökade hastighet till 60 km/h infördes. Då det kommer mycket långtradare får man en massa smuts i ansiktet med vinden. Förslag på åtgärd: Sänk maxhastigheten till högst 50, kanske även 40 hela denna sträcka. Lännavägen vid Storängskorsningen: Cykelbanan har länge haft ett ca 10 m långt grusparti där man måste sakta ner. Det är gropigt och svårt att cykla där. Förslag på åtgärd: asfaltera! Sjödalsvägen: Här parkerar ofta bilar på cykelbanan, tex utanför motorcykelaffären mm, så att det är svårt att cykla förbi. Förslag på åtgärd: Bötfäll felparkerade bilister regelbundet. Sjödalsvägen- Pendeltågsstationen: Det är svårt att på ett bra sätt cykla denna sträcka. Att cykla genom parken är mindre lämpligt eftersom barn och hundar är där. Jag tror kommunen tänker sig att cyklister i stället ska cykla längs Storängsleden till centrum, men det blir en omväg, mer avgaser och samma problem med vinddrag som i punkt 1 ovan. Stora problem på Forellvägen med bilister som parkerar mitt i vägen mm. Förslag på åtgärd: Planera för en riktig cykelväg denna sträcka. Parkering vid pendeltåget: Det har pratats om detta problem länge nu, men inget händer. Här skulle det behövas mer plats för cyklar att parkera. Förslag på åtgärd: Planera för fler cykelparkeringar nära stationen. 55

126 Jag förstår att ni arbetar på så gott det går, och en del av mina förslag ovan kanske inte är så lätta att genomföra. Men jag tror att det går, med rätt prioritering och det verkar ju Huddinge kommun ha gjort nu, vilket är glädjande! Jag ser fram emot förbättringar inom kort! Lännavägen är en statlig väg vilket innebär att det är länsstyrelsen som beslutar om hastighet. Synpunkten om ändrad hastighet vidarebefordras till ansvarig för kommunens trafiksäkerhetsfrågor Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter och tar med sig dessa i det fortsatta arbetet Privatperson 22 Hej och tack för påseendet av cykelplanen! Jag har tyvärr inte möjlighet att delta på informationsmötet men hoppas kunna lämna synpunkter på detta sätt: Cykeplanen är mycket välkommen och ambitionen är god med många angelägna principer - framförallt är den efterlängtad! Som boende i Segeltorp upplever jag att att biltrafiken är alldeles för dominerande och bilen används även för mycket korta sträckor (under 1 km) och särskilt till skola och förskola. Det skulle förbättra boende och trafikmiljön betydligt om cykling kunde öka på bekostnad av biltrafik! Gamla Södertäljevägen i Segeltorp: Jag skulle gärna se att Gamla Södertäljevägen ses över ordentligt, mellan korsningen Skansbergsvägen och Häradsvägen är det i dagsläget mycket trångt - gående och cyklister i båda riktningarna på samma trottoar. Det allra bästa vore om denna väg kunde uppgraderas till regionalt cykelstråk. Det är en naturlig väg för boende i Segeltorp och Fruängen till Kungens kurva och Zetas trädgård (välbesökt från stora delar av södra Stockholm). Det är också den naturliga cykelvägen från Segeltorp till Segeltorps centrum med Segeltorpsskolan, samt Fruängen och vidare längs Häradsvägen till Långsjön, Älvsjö och Stuvsta. Gamla Södertäljevägen är betydligt mer centralt benägen än det regionala stråket längs Smista Allé som innebär en omväg från stora delar av Segeltorp, går dessutom längs bilaffärer och bitvis tungt trafikerad, upplevs inte lämplig som cykelväg för yngre barn exempelvis och inte särskilt attraktiv heller för vuxna. Anslutning cykel - kollektivtrafik: För att verkligen kunna uppnå ökad arbetscykling är det också viktigt med konkret dialog med Stockholm stad. Från Segeltorp finns i dag inte ett bra sätt att med cykel ta sig till närmsta knutpunkten Fruängens tunnelbana. Den naturliga vägen, via gamla Södertäljevägen är mkt kuperad och trång med avseende på biltrafik. Det idag regionala cykeltstråket längs med Smista Allé innebär en betydande omväg från stora delar av Segeltorp eftersom den går längs den västra kanten. Den ansluter heller inte på till Fruängens tunnelbana utan följer motorvägen. Fler cykelpumpar: i dag finns det cykelpumpar endast på tre ställen i Huddinge. En cykelpump i Segeltorps centrums skulle på ett utmärkt sätt komplettera de befintliga - många av de som cyklar i Segeltorp passerar här och inte minst de som cyklar till skolan! Till sist hoppas jag verkligen att det kommer att finnas en politisk vilja och en rejält avsatt budget för att kunna genomföra strategin -den behövs verkligen! 56

127 Förvaltningen menar att cykelstråket längs med Gamla Södertäljevägen är lämpat som huvudcykelstråk och synpunkten föranleder inga ändringar i planen. I övrigt instämmer Förvaltningen i vikten av samarbete över kommungränser och tackar för synpunkterna vilka tas med i det fortsatta arbetet med cykelplanen. Gamla Södertäljevägen finns utpekad på Stockholms stads cykelkarta. Det är en viktig utgångspunkt i framtagandet av vår cykelkarta för att se till att cykelstråken ska vara sammanhängande även över kommungränser. I Stockholm är det ett huvudstråk, varför vi vill möta upp med motsvarande standard Privatperson 23 Vi är glada här alla grannar, att det äntligen håller på att byggas cykel/gångbana efter vår vältrafikerade väg ner mot sjön. Den gör det lättare för oss och barnen på gatan att få en säkrare väg till skola och kompisar. Vägen lockar också mycket fotgängare och cyklister för en promenad, cykeltur ner till sjön. Idag samsas gående samt cyklister med busstrafik och bilar utan trottoar eller vägren. Så det blir fantastiskt mycket bättre. Vad jag förstår så är det till stor del, tack vare vår grannsamverkan på Solfagravägen, som vi fick fart på projekt cykelväg Solfagravägen och det är bra att ha möjlighet att påverka och upplysa om behov som finns. När jag läser texten på Huddinge kommuns hemsida som beskriver remissplanen för utökade möjligheter att färdas med cykel på säkraste sätt, så känner jag att det motsäger det vis man nu bestämt sig att anlägga cykelbanan efter vår väg. Cykelbanan är nu i princip färdig från Prästvägen fram till Rotnäsvägen, där den anläggs på vänster sida av vägen. Där fanns naturligt planerad plats och det känns självklart. Det är fortsättningsvis, på andra sidan den skarpa kurvan mot sjön, som det, enligt min mening saknar logik. Nu ska cykelbanan, enligt färdigställd plan fortsätta löpa på vänster sida av vägen dvs på den sida av vägen där alla våra tomtutfarter finns. Trots att andra sidan helt saknar hus, utfarter och bebyggd mark, mellan Rotnäsvägen och Sjövägen. Dessutom är andra sidan mer attraktiv för promenad/cykeltur längs med sjön, det rimmar inte med beskrivning nedan från kommunens webbsida. Kopierad från "remiss cykelbana": "Det ska vara tryggt, säkert, enkelt och tidseffektivt att vardagspendla med cykel. Cykelvägnätet ska upplevas tryggt och säkert året om. Att gratis kunna ta sig fram på ett snabbt och enkelt sätt underlättar vardagen för den som cykelpendlar till arbetet så väl som för barn som cyklar till skola och fritidsaktiviteter." Kan det verkligen anses tryggare att fortsättningsvis anlägga cykelbanan på vänster sida av Solfagravägen? När det finns kommunal mark att använda till cykelbana på andra sidan som är både lugnare, trevligare och enligt mig, säkrare att gå på längs med sjön. Det skulle också på ett naturlig vis kunna knytas samman med redan befintlig gång/cykelstig från Lännavägen/Balingsnäs,vilket är den närmsta vägen från centrum hit. I framtiden skulle den även kunna fortsätta att anläggas efter vattnet förbi Sjövägen/busshållplats Trehörningen mot Ågestavägen, här finns då, passande i remissplanen, en naturlig och trevlig cykelväg som leder mot Farsta åt ena hållet samt kanske även mot Rågsved genom Myrängen åt andra hållet. Att anlägga cykelbanan på höger sida, skulle visserligen betyda ett 57

128 övergångsställe vid ex. Rotnäsvägen för att byta sida av gångvägen, men med dagslägets plan skulle det likväl innebära ett övergångsställe vid Sjövägen/busshållplats Trehörningen längre fram. Varför anses det säkrare där? Där är både korsning samt en backe där bilar ofta kommer fort och vintertid har svårt att stanna. Det blir dessutom så att man kommer att behöva korsa vägen där för att komma från cykelbanan till busshållplatsen och fortsatt cykelbana på Sjövägen, om cykelbanan skulle löpa på höger sida så skulle man vara på rätt sida för vändplanen och busshållplatsen. Kurvan från hållplatsen mot Solfagravägen är också allt för snäv för bussen, vilket gör att man idag tvingas kliva av vägen ner i diket för att inte bli överkörd om man råkar befinna sig där. Cykelplanen behandlar ej redan fastställda planer utan tar endast upp hur det planerade cykelnätet bör utformas. Varför finns inte cykel i rekreationssyfte med i remissen? Jag har under 2013 skickat in ett medborgarförslag där jag föreslår utveckling av området här vid Trehörningen med naturstigar som knyter an till de trevliga stråk som redan finns på andra sidan viken mot Balingsnäs samt Lännavägen. Det togs emot positivt av kommunfullmäktige. Jag har även föreslagit en övergång för gångstråk (eller kanske även cykel?), från Balingsholmsidan till Storön på denna sida om Trehörningen. Kanske även detta knyter an till attraktivt utökade gång/cykelnät, visserligen kanske i ett mer rekreativt avseende men än dock viktigt. Många cyklar i naturen. Med anknytning till andra sidan sjön finns fina stigar för att relativt lätt ta sig mot andra vägar kring Mörtsjön och Orlången eller Ågesta och Farsta via skogstigar. Det skulle säkert vara bra marknadsföring för kommunen att visa intresse för rekreationscykling. Jag tror att närhet till att komma ut i naturen ligger nära hjärtat för många och kan ha en stor del i beslutet över vart man väljer att bo samt även ställe man besöker, som turist eller besökare från andra grannkommuner. Jag har även skickat ett mail rörande Remiss Badplats. Jag tycker att även där, borde det vara i större intresse att skapa möjlighet till bad och strand i Trehörningen, nära centrumläge. I badremissen kan även läsas att man vill ha cykelparkeringar vid badplatserna, medans man i cykelremissen har valt att inte behandla rekreationscykling alls och på så vis inte har någon anknytning i planen till badplatser eller andra möjligheter till de satsningar man gör för att förenkla närheten att komma ut i naturen. Jag tycker att remissen ska kompletteras med rekreationscykling. Trehörningen med område ligger på centralt och bekvämt avstånd för många boende kring centrum samt pendeltåg och kommunikationer. I mitt medborgarförslag ingår även förslag till servering eller någon sorts samlingsplats/verksamhet som kan locka lokala boende till att komma ner till en vacker plats vid sjön. Min tanke var där skanska/sthlm vatten hade förvaringsplats tidigare, alt Storöområdet. Perfekt cykelavstånd från centrum för utflykt. Jag bifogar medborgarförslaget här i mailet. 58

129 Förvaltningen har bedömt att arbetet med cykelplanen blir för omfattande om inte vissa avgränsningar görs. Förvaltningens förslag är att ta fram en egen plan för rekreation- och turismcykling Privatperson 24 Jag har några tankar om Huddinges cykelinitiativ (vissa saker kanske även berör parkeringsinitiativet). I det stora hela tycker jag att det är väldigt lovvärt och väldigt bra tänkt, problemet är att många av oss pendlar in till Stockholm och för mig som bor i stuvsta är det väldigt lite Huddingemark och mest Stockholmmark, så mitt önskemål är att Huddinge samarbetar intensivt och djupt med Stockholm i den här frågan. Till exempel är det genom Rågsved väldigt dålig asfalt med gupp, spår och rötter som trycker upp hela cykel- & gångbanan. Men för Huddinges del har jag följande önskemål: Ta bort gamla cykelvrak vid cykelställ, tex vid Stuvsta station. Det finns en cykel som har stått i tre år nu och tagit plats för oss andra. Sätt en lapp på alla som har minsta damm på sig och har ingen tagit den på en vecka - bortforsling! Utöka cykelparkeringarna i Stuvsta. Åk dit vid en varm dag och se hur det ser ut. Det går knappt att komma igenom och det finns troligen säkerhetsaspekter att ta hänsyn till. Jag vet att nya ställ finns vid utsidan, mot korvkiosken, men vi bor i Sverige där vi aldrig vet om det kommer regna senare under dagen - alltså vill ingen stå där med risk för en blöt sadel på vägen hem! Sätt tak över! De runda parkeringarna som finns runt träden, utanför Apoteket är helt värdelösa, för oss som vill ha cykeln kvar och därför vill kedja fast den - det finns inte utrymme för alla och är en dåligt utnyttjad yta. Gör parkering på rad utanför Apoteket istället, där finns ju redan tak!. Det är också ett flertal mopeder som parkerar under tak, antagligen för att det inte finns något annat bra ställe att låsa fast moppen vid, men en moped där tar platserna för minst tre cyklar (ibland fler eftersom de ställer dem på "fel" ledd)! I samband med parkeringar vill jag även ta upp cykelställ vid Rågsved. Jag vet att det är Stockholms kommun och ansvar, men borde ligga även i Huddinges intresse eftersom vi är många som lika gärna kan ta oss dit. Men där finns inget cyklelställ alls! Det enda sättet att få behålla sin cykel där är att kedja fast i det enda befintliga staketet, vilket gör att efter fem cyklar är det fullt och det vågar jag sällan riskera. Skyltning är ett annat ämne att ta upp. Den är bristfällig, inkonsekvent och oberäknelig. I vissa korsningar finns det skyltar, vid andra tveksamma vägskäl sakna det helt, ibland är de på fel sida! Nästa tema är bilar på cykelbanan: korsningen Stuvstaleden/Huddingevägen. Cykel- och gångväg leder förbi utfarten vid Statoil. Bilar som kommer från Statoil och ska ner till Huddingevägen måste göra en tvär högersväng och ställer sig gärna över cykel- och gångväg och ser inte oss som kommer nerifrån övergångsstället vid Huddingevägen. Vi får ofta tvärnita, gå omväg antingen ut i gatan eller in på Statoil för att komma förbi. Jag har sett en kvinna bli påkörd när en annan person gick framför (mindre smart) medan hon valde att gå bakom (smartare), men bilföraren såg bara den framför och började backa! Nu gick det bra, men kunde ha gått illa! Detta skulle kanske kunna undvikas om även 59

130 trottoaren blev målad med likadana vita kors som det är i gatan utanför, alltså "stanna inte här"-kors! Mitt sista önskemål är att samarbeta med SL, så att vi lättare kan ta med cykeln på tåget eller t-banan. Med tanke på hur överfullt det är på tågen förstår jag naturligtvis restriktionerna, men med färre säten, speciella vagnar för cyklar etc skulle fler kunna ta cykel på tåget. Jag tror ju dessutom att vi som cyklar väljer att cykla i så stor utsträckning som möjligt, men ibland kanske vi måste ta tåget ena vägen. Att få ta cykel på pendeln skulle underlätta enormt. Det är dessutom rätt jobbigt arr släpa cykeln upp och nedför trappor och rulltrappa, så jag tror inte att det skulle bli en så dramatisk skillnad. Kanske finns en förbättringspotential även där, i samarbete med SL? Typ en bro som Älvsjö har!? Slutligen : min son vill gärna cykla till skolan. Vi bor i Stuvsta Gård och han går i skolan i Flemingsberg. Båda ligger på samma sida om huddingevägen! Prova att cykla den vägen en dag! Cykelvägarna kommer och går, är på olika sidor av huddingevägen, för att ibland försvinna och bli trottoar. Det gör att jag inte uppmuntrar cykling efter som det är för farligt och han blir för osäker på vägen! Tråkigt att missa sådan gratis daglig motion! Jag hoppas att ni kan ha glädje av mina synpunkter och jag ser fram emot att de impementeras och att Huddinge blir en cykelvänlig kommun! Vill ni att jag ska förtydliga något, så är ni välkomna att höra av er! Förvaltningens ambition är att genom cykelplanen kunna förbättra problem likt ovan nämnda. Korsningen Stuvstaleden Huddingevägen behandlas i ÅVS för Huddingevägen vilken planeras vara klar vid årsskiftet 2015/2016.Förvaltningen tackar för synpunkterna och tar med sig dessa i det fortsatta arbetet med cykelplanen Privatperson 25 Jag har en liten fråga om cykelplanen. På kartan har man markerat två "utredningsstråk", dock står det inget om dessa i själva planen. Vad är tanken med dessa utredningsstråk? Stråken är välbehövliga då det saknas förbindelse mellan Fullersta -> Stuvsta och Älvsjö -> Stockholm. Förbindelsen mellan Huddinge och Stockholms kommun finns vid västra änden av Långsjön och sedan är det en förbindelse vid Huddingevägen. Mellan dessa två förbind elser är det nästan 4,5 km. Det är med andra ord mycket dåliga förbindelser mellan Huddinge/Stuvsta och Stockholm/Älvsjö. Själv är jag åretrunt-cyklist (Fullersta - Kungsholmen) och kör helst Älvsjöskogen, men på vintern är oftast Älvsjöskogen opasserbar och jag tvingats då att köra via Korkskruven. Korkskruven är helt hemsk att cykla som cyklist, pga smalt, backigt, kurvigt, stressiga bilister samt dålig snöröjning. Finns det några planer på att binda ihop Huddinge med Svartlösavägen i Älvsjö? Det borde gå att bygga någon förbindelse via östra sidan av Långsjön. Kanske en bro eller nått om man inte kan dra något längsmed stranden. 60

131 Hur ser planerna ut för Älvsjöspåret? Jag vet att själva spåret ligger i Stockholms kommun, men då man ploppar ut i Huddinge måste nog kommunerna samarbeta. Om någon i kommunen är intresserade av att följa upp hur vinterunderhållet har varit denna vinter, så hör av er. Jag har filmat sträckan Dammvägen - Kungsholmen i stort sett dagligen denna vinter. Gissa i vilken kommun snöröjningen för cyklister fungerat bäst, Huddinge eller Stockholm? ;) Förvaltningen instämmer om att arbetet mellan kommuner är viktigt för ett fungerande regionalt cykelnät. Vi håller med om utredningsstråken, dessa tas bort och blir istället huvudcykelstråk. Stockholms stad har pekat ut Svartlösavägen som pendlingsstråk i sin cykelplan. Därför möter vi upp på Huddingesidan med ett huvudcykelstråk. Stråket i Älvsjöskogen är utpekat som huvudstråk i Stockholms cykelplan och därför möter vi även det stråket på Huddingesidan med ett huvudcykelstråk. Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter och tar med sig dessa i det fortsatta arbetet med cykelplanen Privatperson 26 Det jag ser som viktigast och mest önskvärt är att hålla cyklister och gående ordentligt isär. Dvs inga cyklar ska plötsligt kunna åka över på de gåendes sida. En målad rand är en markering som överskrides allt som oftast, säkerligen lika ofta från de gåendes sida. Det swischar förbi cykelfordon i väldig fart. Cyklandet har förändrats radikalt från förr. Det är hastigheter som i mitt tycke kräver en egen fil. Diskussionen har på senare tid handlat mycket om huruvida promenerande ska gå till vänster eller höger. Vad jag har sett spelar det ingen större roll vad man anser, för andra personer har andra tolkningar. I stort sett höger är där tummen sitter till vänster. Man går och samtalar, har kanske småbarn eller hund med, det tas ett eller två steg i sidled, kanske beroende på att man inte vill trampa på någon mask eller snigel eller en resthög efter hund, barnet kanske gör några hoppsasteg i sidled, hunden kanske drar iväg till någon attraktiv doftmarkering. Det var några tankar att ha med sig när man ska anlägga gång - och cykelbanor. Kanske har tiden sprungit iväg från tiden då det var helt ok att man samsades på en gemensam bana. Det är hastigheterna som inte är som då. Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter. Vi håller med, i cykelplanen lyfter vi behovet av att vid upprustning av befintliga gång- och cykelvägar eftersträva separering mellan cyklister och fotgängare Privatperson 27 Som cyklist sätter jag stort värde på att kunna hålla jämn fart med så liten ansträngning som möjligt. Jag väljer helst en väg som är plan, har bra beläggning och få korsningar som tvingar mig att stanna. Väl framme vid mitt resmål vill jag 61

132 också kunna parkera min cykel så att den inte blir stulen. Cykelplanens strategi stämmer väl med det jag värdesätter och planen sätter en bra ambition på hur cykelmiljön ska utformas. Men det föreslagna vägnätet i Myrängen- och Högmora-området har dragningar som inte stämmer med strategin. Tvärtom är de enligt min bedömning direkt dåliga och i vissa delar rent av farliga. Kortfattat kan man säga att ni missat att ta hänsyn till höjdskillnader och att ni tappat bort bra saker från Cykelplan På följande sidor beskriver jag mer detaljerat det jag noterat och hoppas att mina synpunkter hjälper er att förbättra cykelplanen. Jag har bara tittat på det vägnät där jag har god lokalkännedom. Om övriga delar av vägnätet har liknande brister överlåter jag till er att undersöka. Avslutningsvis skulle jag också uppskatta att ni till cykelplanen bifogar en redovisning av hur målen från Cykelplan 2009 har uppfyllts. Myrängsvägen från Myrängens skola till Högmoravägen Den blå vägen inom markeringen i figur1 är en ny dragning av huvudcykelstråket som leder vidare till Snösätravägen och Stockholm. Den nya dragningen innebär att man måste ta sig uppför branta backar med en höjdskillnad på minst 15 höjdmeter och sedan ned till samma nivå som man startade ifrån. Den långa nedförsbacken ned mot Högmoravägen risker att ge cyklisterna hög fart in korsningen. Tänk er cyklande barn på väg hem från skolan Behåll den nuvarande dragningen (Cykelplan 2009), gul väg inom markeringen i figur 1, som går runt höjden på plan mark hela vägen fram till Snösätravägen. Den är dessutom närmare om man ska mot Stockholm och går på en GC-väg istället för i blandtrafik. Säkrare och mindre ansträngande, kan det bli bättre? Ja, om ni ser till att Stockholm förbättrar underhållet av sin del av vägen. Och det ska ni väl kunna få till genom det regionala samarbetet. Figur 1 Norra delen av Södervägen 62

133 Den gula vägen inom markeringen i figur 2 är en ny dragning av lokalstråket som i Cykelplan 2009 följer Högmoravägen till Snösätravägen. Den nya dragningen innebär, från söder sett, att man måste ta sig uppför en brant backe med en höjdskillnad på minst 5 höjdmeter och sedan ned till Högmoravägen som ligger 10 höjdmeter nedanför toppnivå på Södervägen. Den branta nedförsbacken ned mot Högmoravägen är även den trafikfarlig, dessutom med skymd sikt. Behåll den nuvarande dragningen som följer Högmoravägen. Den ger en behaglig frirullning som räcker nästan hela vägen runt höjden när man kommer från söder. På köpet får man en fin utsikt mot Magelungen. Säkrare och mindre ansträngande, kan det bli bättre? Figur 2 Lösa lokala stråk i Myrängen Det finns två löst hängande lokala stråk i Myrängen, se markering i figur 3. Vad är meningen med detta? Ett stråk måste väl leda någonstans, inte bara halvvägs runt kvarteret? Figur 3 Stråk mot Farsta saknas I Cykelplan 2009 finns lokalcykelstråk som passerar ridskolan på Farstanäset och leder vidare till Farsta via GC-bron över Magelungen, den streckade blå linjen till höger i figur 4. Denna väg är också skyltad genom hela Högmora. 63

134 Behåll markering av detta stråk i nya cykelplanen så att anslutning mot Stockholm framgår. Säkerställ också att skyltningen överlever den pågående väg och VAutbyggnaden i Högmora. Och ställ krav mot Stockholm att håll vägen i bra skick. Figur 4 Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter och utreder vidare om cykelplanen behöver kompletteras med några av ovanstående förslag Privatperson 28 Jag vill härmed framför några synpunkter på Huddinge kommuns cykelplan! Jag har till SPF Seniorerna sårsmöte lämnat in följande motion. Samt faktadel. Se ovan. Dessutom skulle jag vilja tillägga ett intressant exempel som i Haninge och i Malmö där grusar man inte gångbanorna, utan saltar. Detta eftersom löst grus är en bidragande orsak till fotgängarnas fallolyckor och cyklisternas singelolyckor. Bekanta i tex Västerhaninge är mycket nöjda med den lösningen. Och så fortsättar jag att tjata om 1. att plogning först ska göras av gång- och cykelbanor och sedan gatorna. 2. Uppmana folk att gå till vänster och möta trafiken så att de inte blir överraskade av cyklister/bilister bakifrån- Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter och tar med dessa i det fortsatta arbetet med cykelplanen. 64

135 Privatperson 29 Cykelstrategi Här finns brister i strategi och utförandeförslag. Inte tillräckligt klara direktiv. Finns det kvalitets och utförandegranskning? Att Truck-Ola är planerare, utförare och kvalitetskontrollant som idag måste undvikas. Tydlig cykelvägvisning, information och service Icke enhetlig skyltning av cykelbanor. Enkelriktade cykelbanor bör ha en cykelanpassad enkelriktningsskylt. Destinationsskyltar bor ha långa mål såväl som delmål angivna. Trafiksäkra vägar för cyklister Trafikfarliga svängfester med vassa kantstenar och livsfarlig zigzag-åkning vid vägövergångar med refuger, och cykelbanor som avslutas med 90 graders sväng rakt ut i trafiken i bl.a Kungens kurva. Jag rekommenderar cykel och trafikansvarig att läsa Krister Isakssons cyklistblogg; han har varit cykelsamordnare i Stockholms stad och gör bra vassa och bra analyser av läget: Trygga vägar för cyklister Blandade gång och cykelbanor är farliga både för cyklister och fotgängare. Man kan inte heller bara göra om en trottoar till GC-bana! Värsta exemplet är Åvägen där en tämligen bred cykelbana blir plötsligt 75cm bred! Där skall dubbelriktad GC-trafik rymmas!!!! Drift och underhåll Regelbundet underhåll och årligen förekommande röjning av sly med fokus på SIKT vid korsningar och kurvor borde vara en självklarhet Detta sker inte ens vart femte år idag, så hur skall detta ske? Sand bör sopas från vägrenen också eftersom den tillslut förhindrar avrinning från vägen! (uppdämning) Planeringsprinciper FRAMTIDA CYKELVÄGNÄT: DRAGNING OCH PRIORITERING Flera naturliga cykelstråk saknas i denna utredning: 65

136 Vårby-Haga till Glömsta/Fullersta Trevlig väg genom Gömmarskogen längs med Gömmarravinen upp till sjön med badplatser. Rastplatser med bord borde ordnas. Vägen behöver avjämnas och fyllas på med grus. Avrinning skall inte ske på vägbanan i vägens längsriktning! (Vattnet skall rinna av en grusväg inte på den) Bra anslutning mot Källbrink. Fortsättning till Flottsbro 66

137 Det finns bättre alternativ över Loviseberg än den smala och trafikerade vägen förbi S:t Botvids kyrkogård: Alt 1 är att rusta upp gamla Göta landsvägs ursprungliga väg genom skogen(blå) Alt2 är att tillsammans med Botkyrka samfällt rusta upp körväg genom skog (röd) Regionalt alternativt stråk från Tullinge över Loviseberg till Glömstadalen. Befintlig väg genom skog som är kraftigt sönderkörd av skogsmaskiner och lastbilar hyvlas rustas upp med nytt ytlager underhålles på sommaren så att skador ej uppkommer! 67

138 Korsning med Glömstavägen! Idag antingen cykla MOT trafiken till övergångsställe vid Gustav Adolfsvägen, eller gena över till Regnbågsvägen som är bättre ur säkerhetssynpunkt. Därifrån kan men välja att fortsätta till Gustav Adolfsvägen eller Lillerudsvägen via Sverkersvägen (GC). Gamla Stockholmsvägen till Masmovägen: Saknas helt vägren eller någon form av passage! Här går det fort! Mickelbergsvägens fortsättning över kommungränsen Idag en sönderkörd och borteroderad grussträng på allmänning Bör asfalteras då sluttning ger erosion. Cykelstråk över Utsälje. 68

139 Inringad sträcka har befintlig cykelbana! Ansluter bättre till Stuvsta och Långsjö/Korkskruven Förbindelse mellan Lövdalsvägen och Brandvägen(Kvarnlyckevägen/Ryttarhalsvägen) Idag en lerig stig som framförallt hindras av rötter för att vara fungerande cykelväg. Jord/sandblandning bör smälta in i landskapet och inte innebära att naturreservatet skadas eller påverkas. Inga andra ingrepp krävs än att täcka rötter och dränera stigen. 69

140 Långsjödal mot Stockholm: Finns gångväg med trappor/nivåskillnader(rött) men går att utjämna samarbete med Sthlms stad? Parallell cykelväg längs Långsjön 70

141 Centrala Huddinge till Trehörningen: Lerig stig bredvid koloniområde förbi Posten/Tekniska nämndhuset och gammal körväg ut mot Lännavägen. Gulmarkerad träcka kan behöva åtgärd, alt väg över äng (blå) Förlängning mot Balingsnäs/holm önskvärt då Glimmervägen är mkt brant! Balingsholm mot Hammardal Det finns körväg första delen från Balingsholm fram till skogen. Sönderriden stig/väg med dräneringsbehov genom skogen. Alternativt från Hyllan till Hanestorp 71

142 Balingsta Ågesta: Saknas helt i Cykelplanen, men är klart viktig för tränings som pendlarled mot Farsta. Kan även rustas upp så att förbindelse mot Vidja uppstår (streckad) Flemingsbergsviken mot Sundby Gård och Gladö Kvarn: 72

143 Gammal landsväg mellan Brodal i Flemingsbergsviken och Stensättra i tämligen gott skick. Erosionsskador i backarna. Dränering/avrinning måste ordnas! Fortsättning från Stensättra gammal körväg i dåligt skick. Anslutningar i norr mot Flemingsberg och Glömstadalen, samt i söder mot Sundby Gård och Gladö Kvarn (streckat rött) Gladö/Kvarnsjön mot Lida/Tullinge: 73

144 Naturskön väg (blå) genom frodig grönska förbi gamla kvarnen mot Mellanberg upp mot scoutstugan (Nytorp) Problematisk passage förbi Källtorp pga folkiskna hundar och ovänlig fastighetsägare vid Källtorp som stängt av vägen. Alternativ väg (grön) förbi gamla tomten från Skomakartorp. Bra cykelled på befintliga vägar (röd) fram till Österäng. Hal bro vid regn. Stenig stig över tomt (privat?) Servitut? Gruvleden (gul) förbi Huddingegruvan mot Tullinge. Dålig sönderkörd väg i början. Bra makadamväg efter gruvhålet. Kisala och Ådran. 74

145 Fin cykelväg i utmed vackra fält i skogen vid Storvreten. Inte mycket arbete behövs; slyröjning och lite grus här och var. Servitut vid Smedstorp och St. Kisala. Väg skadad av terrängkörning vid Sågaräng. Uppgrävd väg vid bom. Bra väg mot Pålamalm därefter. DETALJUTFORMNING FÖR FRAMKOMLIG OCH TRAFIKSÄKER CYKLING Korsningar och passager. Skall cyklister bara åka rakt fram? 75

146 Här har man inte tänkt alls, utan cyklisterna skall åka rakt fram, och inga cyklister skall kunna ansluta till cykelbanan tvärs över korningen! Det MÅSTE finnas en öppning så att man inte skall stoppas av en trottoarkan då du vill ansluta till RÄTT färdriktning på andra sidan gatan. Det är ingen cyklist som har ritat detta! Här en bild från Häradsvägen då man tog bort öppningen i trottoaren för cyklister! Hinder på vägen? 76

147 Korsning med vägbulor: Detta är ett oskick då många förare sätter andras säkerhet efter sim egen bekvämlighet! Detta ger ingen ökad säkerhet alls, dessutom blir de möjligen distraherade och fokuserar mer på hindret än ev. fotgängare och cyklister!!!! Skyltar och trafikljus och andra fasta hinder. Idag sätts både gatubelysning, trafikljus och vägskyltar upp nära vägbanan, i cykelfält istället för att placeras UTANFÖR gång- och cykelfält. Om vägen är bred kan skyltarna sitta med arm in mot vägbanan, och övergångsskylt skall i första hand sitta på refugen i ETT exemplar om vägen inte är fyrfilig då sidoskyltar enbart behövs! 77

148 Alla skyltar och fasta hinder skall ha reflexer: Vårby-Haga -Tidigare låg betongbalken ända ut till mitten där betongklumpen ligger. Tänk dig möker och du kommer i full fart i nerförsbacken från Lindvreten och du distraheras av billjusen från motorvägen bredvid Bommar över cykelbanor Tycks vara mest till för att förhindra cykeltrafik! Korrekt utförande bör vara längre isär både i bredd och djupled för att man skall kunna cykla UTAN att behöva åka på sidan eller tvingas bända isär grindarna! Refuger och passager vid korsningar: 78

149 Detta är inte en bild från Huddinge för här är det oftast värre. Häradsvägen har ingen separation mellan gång och cyklister. Här är åtminstone cykelfält och färdriktning glasklar. Däremot samma kullersten som om man av misstag hamnar på den ofelbart leder till en omkullkörningsolycka! I Kungens Kurva vid rondellerna vid t.ex. Kungens Kurvaleden, måste man först svänga höger bort från rondellen ner i ett smalt fält kantat av vass kantsten, sedan kraftigt vänster mot mittrefug där vass kantsten blockerar ¾ av refugens bredd, för att sedan behöva svänga höger igen för att nå den lilla öppningen upp på andra sidan. Som slutfanfar avslutas passagen med en halsbrytande vänstersväng innan en lättare högersväng återbördar en till färdriktningen! Längre fram har man dock lycket bygga en ny cykelbana som avlutar ens cyklistkarriär med en skarp 90- gradersböj rakt ut i trafiken Så här gör man övergångsställen för akrobater i Huddinge ( tillgänglighetsanpassat ): Visserligen inte i Kungens Kurva, men ett äldreboende ligger i närheten; är det en ättestupa månne? Om man inte är handikappad, så kanske man kan bli??? Detta är några idéer och förslag till att göra cykeltrafiken säkrare och förhoppningsvis trevligare och mer sammanhängande. 79

150 Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter och utreder vidare om cykelplanen behöver kompletteras med några av ovanstående förslag. Ambitionen med cykelplanen är att även vid upprustning av befintliga gång- och cykelvägar eftersträva separering mellan cyklister och fotgängare. Med anledning av de nya riktlinjerna för regional vägvisning kan kommunens cykelvägvisningsplan 2009 behöva revideras. Förvaltningen har bedömt att arbetet med cykelplanen blir för omfattande om inte vissa avgränsningar görs. Därför valdes att lyfta ut planen för turism- och rekreationscykling. Förvaltningen kommer även att se över cykelplanen angående illustrationerna. Viktigt att beakta är att illustrationerna är principiella och enbart utgör exempel. För utformningsprinciper hänvisas till den Regionala cykelplanen för Stockholms län Privatperson 30 Läste artikeln i tidningen & blir försiktigt optimistisk. Saknade dock pendlaren som går/cyklar till pendeltåg tex. Då till min förskräckelse ser jag att bro över Ågesta/Huddinge-korset med 13 olycksfall kan få stryka på foten för en bro vid Tallgården!? Att man skall tydliggöra genom färg på asfalt kommer inte göra bilisterna mer uppmärksamma eller välvilliga att släppa fram gångtrafikanter. Varje dag tar jag den sträckan 4 ggr då jag cyklar hem på lunchen också & jag är livrädd & arg varje gång. Varför skall Tallgården väga tyngre än gång-cykelvägssträckan till Stuvstapendel-vårdcentral-skola? I handlingsplanen som ska upprättas i samband med det fortsatta arbetet med cykelplanen ska vilka åtgärder som ska genomföras och när specificeras. Ambitionen med cykelplanen är att förbättra bland annat trafiksäkerheten. De regionala cykelstråken har tagits fram tillsammans med andra aktörer i länet i syfte att skapa sammanhängande och gena cykelstråk. Stationsvägen är, utifrån ett kommunalt perspektiv, ett huvudcykelstråk Privatperson 31 Har tyvärr inte hunnit läsa hela förslagen, men vill ändå komma med några synpunkter som nyinflyttad på Rostvingevägen i Huddinge. -Cykling: Man känner sig avgasförgiftad idag då man promenerar eller cyklar över Coops parkering, därefter över korsningen Huddingevägen/Stuvstaleden, följt av Stuvstaleden och bilparkeringen i Stuvsta "centrum" för att ta sig till Stuvsta pendeltågsstation. Det behövs cykelvägar samt tunnel under Huddingevägen, gärna på flera ställen än i korsningen Huddingevägen/Stuvstaleden. Cykelvägar måste inte alltid följa de mest trafikerade stråken. Tvärtom. Att te x cykla längs den hårt trafikerade Huddingevägen är inget jag kommer göra iaf. För oss som bor i Myrängen "mot Rågsvedshållet" är närmsta vägen till pendeltåget under Huddingevägen vid fotbollsplanen/woody s så gärna tunnel här. 80

151 -Kollektivtrafik: Från Myrängen går buss 705 endast en gång i timmen (!) på helgerna. Behövs fler avgångar alt andra sätt att snabbt ta sig till pendeltåget från Rostvingevägen. Det behövs buss till Älvsjö, Farsta C och Ågestas löparspår. Förvaltningen tackar för synpunkterna och tar med sig dessa i det fortsatta arbetet med revidering av cykelplan. Cykeltrafik längs och tvärs Huddingevägen hanteras i en pågående åtgärdsvalsstudie för Huddingevägen. För synpunkter gällande kollektivtrafiken förs vidare till Trafikförvaltningen (SLL) Privatperson 32 Jag cykelpendlar själv 5 mil varje dag, så jag tycker att det är väldigt bra att ni tar fram en cykelplan. Det övergripande målet för planen finner jag dock att det inte är helt rätt fokus. Cykelplanens övergripande mål är att öka andelen cykelresor! Fler cykelresor går att åstadkomma med reklam och kampanjer utan att förbättra trafiksituationen för cyklister. En ökning av cykelresorna utan rätt åtgärder resulterar bara i att antalet olyckor ökar. Målet borde snarare vara att öka säkerheten och korta restiderna med cykel. Om det är attraktivt att cykla så kommer antalet cyklister automatiskt att öka. En aspekt som cykelplanen helt förbiser är den gatumiljö som skapas på många ställen. 1)Omarkerade farthinder är en av de största farorna när man cyklar på vintern. Plogningen blir alltid bristfällig och det går ofta inte att se farthindret innan man kör in i det med omkullkörning eller enbart sladd som resultat. Farthindren är ofta fasade med skarp lutning just på den plats som man passerar dem som cyklist. 2)30 km/h hastighetsskyltbågar sitter i många korsningar och tvingar cyklister ut i en front mot front situation med bilar. En onödig risksituation som inte borde finnas. (Även gående tvingas ut bland bilar, speciellt vintertid när ev. trottoarer på sidan av bågarna lämnas oplogade). 3)Avsmalning av vägar för att sänka hastigheten för bilar skapar även det en stor risk för frontalkrock mellan bilar och cyklister. Tre exempel på missriktade trafikåtgärder som tvingar människor av välja bil som färdsätt pga att det blir för otryggt som oskyddad trafikant. Jag har själv slutat cykla vintertid pga bla alla omarkerade farthinder och väljer numera bilen som färdmedel vintertid. I cykelplanen står det att det är gratis att cykla. Det stämmer enbart ifall man stjäl cyklarna man använder. Cyklar kostar både i inköp och underhåll. Det vore bra ifall påståendet att det är gratis att cykla tas bort. Den planering av cykelvägnätet som finns i planen behöver utökas. Det behövs ett regionalt stråk från Glömsta (inklusive Tullinge/Tumba/Rönninge etc) via Älvsjö och norrut. En bro kan t.ex. anläggas över Långsjön till Långsjöbadet. Från kapitel 3.2 i cykelplanen: "Cyklister kan behöva speciella genvägar för att motverka barriärer som vattendrag, vägar och järnvägar.6" Långsjön är ett typexempel på en sådan barriär. 81

152 Även från Huddinge via Stuvsta till Älvsjö/Årstaberg behövs ett bra stråk. Det borde planeras för ett stråk som följer järnvägen. En sak som även står i planen är " Detta innebär bland annat att man i praktiken alltid ska ge cykeln goda förutsättningar när detaljplaner tas fram." Det finns inga cykelvägar planerade längs förbifart Stockholm och Södertörnsleden vad jag vet. En sak man kan arbeta för är att propagera för en gång/cykel bro som följer den kraftledning som går från Mälarhöjdsbadet till Brommaplan. Det går då att anlägga ett cykelstråk som går via Brandvägen i Huddinge via Skärholmen och sedan norrut utan att man behöver passera centrala Stockholm. Det är bra att cykelvägens jämnhet beskrivs i planen. Men inte enbart kvaliteten på asfalten påverkar. "Cykelvägens jämnhet har stor betydelse för cyklistens säkerhet. Utifrån väghållarsynpunkt är jämnhet även viktigt för en effektiv snöröjning. " Cykelvägens jämnhet har även stor betydelse för energiåtgången som krävs för att driva en cykel framåt. Cykel/gångbanorna längs Häradsvägen är ett exempel på en väldigt dålig lösning där cykelbanan är sänkt vid varje villainfart. Vägbanan däremot är helt plan hela tiden. Att köra på cykelbanan är likvärdigt med att konstant köra över farthinder med en bil. Inte speciellt bekvämt eller energieffektivt m.a.o. Det har säkerligen avskräckt många från att använda cykeln som färdmedel. Cykelplanens mål angående "Hinder" "Sikt" och "Horisontal- och vertikallinjeföring"är inte tillräckliga. Om cykelbanan planeras för att man ska kunna framföra en motorcykel i 70km/h på ett säkert sätt, så har man åstadkommit en cykelbana som är väldigt säker för cyklister och kommer att fungera med högtrafikintensitet och även vintertid. Om cykelbanan planeras för att man ska kunna framföra en motorcykel i 30km/h säkert så har man åstadkommit en cykelbana som är ganska säker för cyklister och kommer att fungera med låg trafikintensitet. Inga regionala stråk bör planeras med en standard som är lägre än att det går att framföra en motorcykel i 50km/h på ett säkert sätt (detta inkluderar omkörningar, möten etc). Endast med en så hög standard på cykelbanan så kan man framföra en cykel på ett avslappnat sätt under långa avstånd. Inkluderar en bild från Slussen i Stockholm på 40-talet. På den syns tydligt hur mycket plats som krävs för att många cyklister ska få plats. "Trafiksäkra skolvägar ska vara en självklarhet." Försök inte bygga kombinerade gång/cykelvägar om det inte finns plats för det. Källbrinksvägen är ett skräckexempel på detta. Den gatumiljö som skapats är otrygg att använda både för cyklister och gående. Resultatet blir enbart att fler väljer bilen som färdmedel. Ofta delas kombinerade gång/cykelbanor av en heldragen linje. Vägmarkeringen, heldragen linje, anger att fordon inte får föras med något hjul föras över linjen. Man bryter m.a.o. mot trafikreglerna ifall man korsar linjen. De heldragna linjerna är även farliga vintertid eftersom de blir väldigt hala. De fungerar även som små barriärer för vatten, vilket ofta resulterar i att det bildas ett tunt istäcke bredvid dem. Det vore bra ifall man slutade med att använda heldragna linjer på cykelbanor. 82

153 Sikt och framkomlighetsröjning "En fri höjd på 3 meter och 1 meter i sida om cykelvägen ska upprätthållas." Minst 2 meter i sida bör vara fri sikt ifall man ska hinna reagera ifall t.ex. en hund kommer ut på cykelbanan. "Underhåll av skyltar och vägmärken". Cyklister har inte bättre syn än bilister. Gör inte skyltar med mindre text än vad som används för biltrafik ifall skyltarna ska ha någon praktisk betydelse. Inkluderar en bild där man ser cykelparkering Antalet invånare i kommunen ~ Dagens befolkning över Hela den yta som är bussterminal vid Huddinge station skulle behöva däckas över så att en cykelparkering kan anläggas på taket. Det kostar en hel del ifall man vill göra det bra för cyklister. Det är många årtiondens planering som behöver korrigeras. Förvaltningen menar att målet har rätt fokus. För beteendepåverkande åtgärder hänvisas till Mobility managementplanen. Kring mål för att öka trafiksäkerheten hänvisas till Trafiksäkerhetsplanen. Kriterier för regionala cykelstråk har tagits fram av Trafikverket i samarbete med länets kommuner. Vägvisningsskyltar följer riktlinjer som finns gällande utformning av vägvisningsskyltar för cykling. Förvaltningen tackar också för inkomna synpunkter och utreder vidare om cykelplanen behöver kompletteras med några av ovanstående förslag. Ambitionen är att cykelplanen ska leda till förbättringar på ovan belysta problem Privatperson 33 Jag vill börja med att välkomna att Huddinge kommun tagit fram en cykelplan. Jag vil gärna bidra med mina synpunkter. Jag bor sedan 5 år i Segeltorp i en familj om fyra med två barn 6 och 8 år. Vi tycker mycket om att cykla men vissa viktiga 83

154 delar är verkligen eftersatta som cykelstråk och rent utav farliga. Det finns framförallt två stråk som jag vill påpeka som viktiga för många segeltorps boende. Gamla Södertälje Vägen från Häradsvägen till Fruängen är den enda vettiga vägen mot fruängens tunnelbana och den väg de flesta tar på väg mot jobb. Tyvärr väljer många bil istället eftersom vägen rent är farlig för cyklister. Jag skulle aldrig ta den vägen med mina barn som ett exempel. En annan naturlig resa är mot Segeltorp Idrottsplats, där de flesta cyklar via Hagvägen alt. via Gamla Södertäljevägen mot Juringe och vidare in på Hagvägen. Många barn cyklar även själva här och trottoarerna är trånga och biltrafiken förhållandevis tät. Jag väljer tex alltid cykel om jag tar mig mot IP med ett barn men aldrig med två, då blir det tyvärr bil istället. Jag hoppas att en cykelbana skapas mot Fruängen och att ett cykelfält skapas längs med Hagvägen och kanske tom längs Gårdsvägen. Förvaltningen tackar för inkomna synpunkter och tar med sig dessa i det vidare arbetet med cykelplan och den handlingsplan som ska upprättas för de åtgärder som ska komma att genomföras. 84

155 4. Bilaga 1 - SÄNDLISTA MYNDIGHETER Länsstyrelsen i Stockholms län Polismyndigheten i Stockholms län/södertörns polismästardistrikt Stockholms läns landsting; Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) Stockholms läns landsting; Trafikförvaltningen Södertörns Brandförsvarsförbund Trafikverket KOMMUNER Botkyrka kommun Haninge kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Salems kommun Stockholms stad Södertälje kommun Tyresö kommun NÄMNDER I HUDDINGE KOMMUN Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden 85

156 ÖVRIGT I HUDDINGE KOMMUN Information Huddinge MSB, Bygglovsavdelningen MSB, Lantmäteriavdelningen MSB, Gatu- och parkdriftavdelningen MSB, Mark- och exploateringsavdelningen MSB, Planavdelningen MSB, Miljötillsynsavdelningen MSB, Naturvårdsavdelningen FÖRENINGAR OCH INTRESSEORGANISATIONER Arena Huddinge Cykelfrämjandet Friluftsfrämjandet i Huddinge Företagarna i Huddinge Handelskammaren Stockholm Huddinge hembygdsförening Huddinge naturskyddsförening Hyresgästföreningen i Huddinge NTF Stockholm-Gotland Svenska cykelsällskapet RÅD Huddinge råd för funktionshinderfrågor Huddinge råd för jämställdhet, mångfald och likvärdiga villkor Huddinge brottsförebyggande råd (HuBrå) Huddinge miljövårdsråd Huddinge pensionärsråd FASTIGHETSÄGARE/SAMFÄLLIGHETER/VILLAÄGAREFÖRENINGAR Aktuariens Samfällighet Albackens Anl. Samfällighet Backens Fastighetsägarförening Bergets Samfällighet 86

157 Björkspinnaren Brf Bokbindaren Samfällighet Bostadsrättsföreningen Edet Bostadsrättsföreningen Hoppet 44 Bostadsrättsföreningen Laxen 1 Brf Ekvecklaren BRF Holmgård 2 Brf Kronan 1 Brf Kvarnberget BRF Kvarnbergsplan i Huddinge Brf Mörten 1 Brf Ouvertyren Brf Rådstugan i Huddinge Brf Siken 2 Brf Tempeltornet Brf Änglamark Brynjan Bostadsrättsförening Buntmakarens Samfällighet Byggmästarens Samfällighetsförening Bäckens Samfällighetsförening Ekens Samfällighetsförening Fjällhöjden Samfällighet Flemingsbergs Brf Fornborg 1 Brf Fridhems Samfällighet Fullersta Fastighetsägarförening Fållans Fastighetsägarförening Gladökvarns Fastighetsägarförening Glömsta Fastighetsägarförening Gunhildsviks vägsamfällighet Hasselstigens Samfällighet Huge fastigheter AB Häradshöjden Bostadsrättsförening Hörningsnäs Villaförening 87

158 Konstapelns Anl.-Samfällighet Kornellens Samfällighetsförening Laboratorns Samfällighet Lissma-Öran Samfällighetsförening Länna-Drevviken Fastighetsförening Löparen nr:3 Bostadsrättsförening Lövkärrets Samfällighet Malmvägens Samfällighet Milsten Anl.-Samfällighet Milstens Samfällighetsförening Mossängsområdets Samfällighet Ouvertyrens Samfällighetsförening Parkhemsvägens Samfällighet Portens Bostadsrättsförening Prinsessan Bostadsrättsförening Riksbyggen BRF Silfverdalen Roddarvägen Samfällighet Romansens Samfällighet Ryttaren nr 1 Segeltorps Villaägareförening Sjöängen-Trångsund Tomtägareförening Sjöängens Villaförening Snättringe Fastighetsägarförening Snättringe Samfällighet Snättringedalens Samfällighet Sofiebergs Vägförening Storhällens Samfällighetsförening Stortorps Brygga ek förening Stortorps Ängar Stuvsta Gårds Villaägareförening Stuvsta Villa- och Trädgårdsförreningen Styrmannen 1 Bostadsrättsförening Svartviks Tomtägareförening Sälgen 36 Ekonomisk Förening 88

159 Sörskogens Samfällighetsförening Sörskogens Villaägareförening Teknikervägens Samfällighet Toppens Samfällighet Trångsunds Brf Utsälje Södras Samfällighetsförening Vidja Intresseförening Vidja Vägförening Villaföreningen Dungen Villaägarnas Huddingekrets Vista Gård 2 Brf Ådrans vägförening Österhagen Tomt- och vägförening 89

160 4. Bilaga 1 - SÄNDLISTA MYNDIGHETER Länsstyrelsen i Stockholms län Polismyndigheten i Stockholms län/södertörns polismästardistrikt Stockholms läns landsting; Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) Stockholms läns landsting; Trafikförvaltningen Södertörns Brandförsvarsförbund Trafikverket KOMMUNER Botkyrka kommun Haninge kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Salems kommun Stockholms stad Södertälje kommun Tyresö kommun NÄMNDER I HUDDINGE KOMMUN Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden 85

161 ÖVRIGT I HUDDINGE KOMMUN Information Huddinge MSB, Bygglovsavdelningen MSB, Lantmäteriavdelningen MSB, Gatu- och parkdriftavdelningen MSB, Mark- och exploateringsavdelningen MSB, Planavdelningen MSB, Miljötillsynsavdelningen MSB, Naturvårdsavdelningen FÖRENINGAR OCH INTRESSEORGANISATIONER Arena Huddinge Cykelfrämjandet Friluftsfrämjandet i Huddinge Företagarna i Huddinge Handelskammaren Stockholm Huddinge hembygdsförening Huddinge naturskyddsförening Hyresgästföreningen i Huddinge NTF Stockholm-Gotland Svenska cykelsällskapet RÅD Huddinge råd för funktionshinderfrågor Huddinge råd för jämställdhet, mångfald och likvärdiga villkor Huddinge brottsförebyggande råd (HuBrå) Huddinge miljövårdsråd Huddinge pensionärsråd FASTIGHETSÄGARE/SAMFÄLLIGHETER/VILLAÄGAREFÖRENINGAR Aktuariens Samfällighet Albackens Anl. Samfällighet Backens Fastighetsägarförening Bergets Samfällighet 86

162 Björkspinnaren Brf Bokbindaren Samfällighet Bostadsrättsföreningen Edet Bostadsrättsföreningen Hoppet 44 Bostadsrättsföreningen Laxen 1 Brf Ekvecklaren BRF Holmgård 2 Brf Kronan 1 Brf Kvarnberget BRF Kvarnbergsplan i Huddinge Brf Mörten 1 Brf Ouvertyren Brf Rådstugan i Huddinge Brf Siken 2 Brf Tempeltornet Brf Änglamark Brynjan Bostadsrättsförening Buntmakarens Samfällighet Byggmästarens Samfällighetsförening Bäckens Samfällighetsförening Ekens Samfällighetsförening Fjällhöjden Samfällighet Flemingsbergs Brf Fornborg 1 Brf Fridhems Samfällighet Fullersta Fastighetsägarförening Fållans Fastighetsägarförening Gladökvarns Fastighetsägarförening Glömsta Fastighetsägarförening Gunhildsviks vägsamfällighet Hasselstigens Samfällighet Huge fastigheter AB Häradshöjden Bostadsrättsförening Hörningsnäs Villaförening 87

163 Konstapelns Anl.-Samfällighet Kornellens Samfällighetsförening Laboratorns Samfällighet Lissma-Öran Samfällighetsförening Länna-Drevviken Fastighetsförening Löparen nr:3 Bostadsrättsförening Lövkärrets Samfällighet Malmvägens Samfällighet Milsten Anl.-Samfällighet Milstens Samfällighetsförening Mossängsområdets Samfällighet Ouvertyrens Samfällighetsförening Parkhemsvägens Samfällighet Portens Bostadsrättsförening Prinsessan Bostadsrättsförening Riksbyggen BRF Silfverdalen Roddarvägen Samfällighet Romansens Samfällighet Ryttaren nr 1 Segeltorps Villaägareförening Sjöängen-Trångsund Tomtägareförening Sjöängens Villaförening Snättringe Fastighetsägarförening Snättringe Samfällighet Snättringedalens Samfällighet Sofiebergs Vägförening Storhällens Samfällighetsförening Stortorps Brygga ek förening Stortorps Ängar Stuvsta Gårds Villaägareförening Stuvsta Villa- och Trädgårdsförreningen Styrmannen 1 Bostadsrättsförening Svartviks Tomtägareförening Sälgen 36 Ekonomisk Förening 88

164 Sörskogens Samfällighetsförening Sörskogens Villaägareförening Teknikervägens Samfällighet Toppens Samfällighet Trångsunds Brf Utsälje Södras Samfällighetsförening Vidja Intresseförening Vidja Vägförening Villaföreningen Dungen Villaägarnas Huddingekrets Vista Gård 2 Brf Ådrans vägförening Österhagen Tomt- och vägförening 89

165 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 1 juni Paragraf Diarienummer KS-2016/ Markanvisningsavtal avseende ny förskola inom del av fastigheten Visättra 1:5 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Markanvisningsavtal mellan Huddinge kommun och Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB berörande del av fastigheten Visättra 1:5 godkänns i enlighet med bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 18 mars Sammanfattning Behovet av nya förskoleplatser i området Visättra är mycket stort. Kommunens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 4 juni 2015 att ge mark- och exploateringssektionen i uppdrag att inleda förhandlingar med Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB om direktanvisning av del av fastigheten Visättra 1:5. Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB kommer att bygga förskolan och hyra ut den till en privat aktör. Förskolan avses inrymma minst 120 förskoleplatser. Mark- och exploateringssektionen har tagit fram ett förslag till markanvisningsavtal mellan Huddinge kommun och Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB. Avtalet reglerar tomträttsavgäld och övriga förutsättningar inför kommande detaljplanearbete och mark- och genomförandeavtal. Överläggning I ärendet yttrar sig Emil Högberg (S), Karl Henriksson (KD), Ann-Marie Högberg (S), Birgitta Ljung (MP), Britt Björneke (V) samt Charlotta Thureson Giberg, markoch exploateringschef. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB

166 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Thomas Lundgren Thomas Lundgren@huddinge.se Kommunstyrelsen Markanvisningsavtal avseende mark för ny förskola inom del av fastigheten Visättra 1:5 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Markanvisningsavtal mellan Huddinge kommun och Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB berörande del av fastigheten Visättra 1:5 godkänns i enlighet med bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 18 mars Sammanfattning Behovet av nya förskoleplatser i området Visättra är mycket stort. Kommunens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 4 juni 2015 att ge markoch exploateringssektionen i uppdrag att inleda förhandlingar med Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB om direktanvisning av del av fastigheten Visättra 1:5. Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB kommer att bygga förskolan och hyra ut den till en privat aktör. Förskolan avses inrymma minst 120 förskoleplatser. Mark- och exploateringssektionen har tagit fram ett förslag till markanvisningsavtal mellan Huddinge kommun och Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB. Avtalet reglerar tomträttsavgäld och övriga förutsättningar inför kommande detaljplanearbete och mark- och genomförandeavtal. Beskrivning av ärendet Bakgrund Planuppdrag erhölls genom beslut av Natur- och byggnadsnämnden den 22 januari Planläggning sker genom så kallat enkelt planförfarande. Arbetet med detaljplanen inleddes i samarbete med Huge Fastigheter AB, men efter beslut i kommunens samhällsbyggnadsutskott den 4 juni 2015 inleddes förhandlingar med Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB om en direktanvisning av markområdet. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

167 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Befintliga förhållanden Planområdet är beläget vid Mangårdsvägen i Visättra, i direkt anslutning till området Visättra ängar, där utbyggnad av totalt cirka 730 nya bostäder för närvarande pågår. Ungefärligt läge av planområdet markerat med röd ring. Området omfattas av detaljplan för Visättra äng II som vann laga kraft I den gällande detaljplanen är området markerat som kvartersmark för förskola i en våning och med markanvändningen skog. För att tillgodose nuvarande behov av förskoleplatser behöver detaljplanen ändras och byggrätten utökas. Utredning av föroreningar inom området pågår. Frågan kommer att regleras närmare i kommande mark- och genomförandeavtal.

168 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) 62 Småbrukets backe A 26 24A 24 Nu gällande detaljplan medger byggnation av barnstuga i en våning. Markanvisningsavtal Mark- och exploateringssektionen har upprättat ett förslag till markanvisningsavtal mellan Huddinge kommun och Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB i vilket bland annat tomträttsupplåtelse och inriktningen för fortsatt detaljplanearbete regleras. Wästbygg Projektutveckling ska enligt avtalet uppföra en förskola som omfattar minst 120 förskoleplatser som ska hyras ut till en privat aktör. Tomträttsupplåtelse I samband med att mark- och genomförandeavtal tecknas avses kvartersmarken inom detaljplaneområdet upplåtas med tomträtt till Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB. För upplåtelsen ska en tomträttsavgäld om 31 kr/kvm tomtyta och år erläggas. Tomträttsavgälden grundar sig på ett bedömt marknadsvärde om 615 kr/kvm tomtyta. Exploatören har uttryckt önskemål om att få option på att friköpa marken inom en viss tid efter tecknande av tomträttsavtalet. Frågan ska utredas vidare inför upprättande av mark- och genomförandeavtal. Byggnadsskyldighet och inlösen av mark Frågan om byggnadsskyldighet och att exploatören ska följa en uppsatt tidplan vid byggnation av förskolan kommer att regleras närmare i kommande mark- och genomförandeavtal.

169 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) För genomförandet av detaljplanen krävs inlösen av mark från intilliggande fastighet Lidret 3. Marken är i nu gällande detaljplan planlagd som allmän plats för natur samt kvartersmark för barnstuga, men har inte lösts in då detaljplanen inte genomförts. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kommunen väntas få en årlig intäkt om totalt cirka kr i tomträttsavgäld. En gångväg som idag går genom området behöver flyttas till följd av den planerade exploateringen. Kommunen beräknas få en kostnad om cirka kronor för att flytta gångvägen. Inlösen av marken från Lidret 3 kommer också att innebära en kostnad för kommunen. I övrigt innehåller avtalet sedvanliga villkor. I samband med att detaljplanen antas ska ett mark- och genomförandeavtal tecknas mellan kommunen och Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB. Mark- och genomförandeavtalet ska närmare reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen. Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB har underhand godkänt avtalsförslaget och ett undertecknat avtal väntas föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde. Förskolenämndens synpunkter Förskolenämnden har yttrat sig i frågan och ställer sig positiv till markanvisningen. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att det upprättade förslaget till markanvisningsavtal ger förutsättningar för att tillskapa fler förskoleplatser i ett område där behovet av dessa är mycket stort och därmed bidrar till att fler kommuninvånare ska kunna få sitt förstahandsval till förskolan. Förvaltningen föreslår att markanvisningsavtalet godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Thomas Lundgren

170 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Exploateringsingenjör Bilagor Bilaga 1- Förslag till markanvisningsavtal Beslutet delges Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB

171 1 (6) Markanvisningsavtal Avseende förskola inom fastigheten Visättra 1:5 Följande markanvisningsavtal om exploatering för förskola inom del av kommunens fastighet Visättra 1:5, nedan kallat Exploateringsområdet, inom kommundelen Visättra i Huddinge kommun har ingåtts mellan Huddinge kommun och Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org nr Nedan kallad Kommunen. Exploatören Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB Box Borås Org nr: Nedan kallad Exploatören. Kommunen och Exploatören benämns nedan gemensamt som Parterna. Exploateringsområdets preliminära avgränsning har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1. Bakgrund Kommunen äger fastigheten Visättra 1:5 och har för avsikt att inom Exploateringsområdet låta uppföra en förskola som omfattar minst 120 förskoleplatser. Behovet av nya förskoleplatser i området Visättra är mycket stort. Kommunens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 4 juni 2015 att ge mark- och exploateringssektionen i uppdrag att inleda förhandlingar om direktanvisning av marken till Exploatören sedan Exploatören visat intresse för att bygga förskolan. Förskolan avses hyras ut till en privat aktör. Syftet med detta avtal är att reglera förutsättningarna för framtagandet av en ny detaljplan för Exploateringsområdet, samt att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen. Diarienummer: KS-2016/

172 2 (6) 2. Giltighet Detta avtal blir för Parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts ska verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. 3. Detaljplan För Exploateringsområdet gäller detaljplan för Visättra äng II, Dp 9-S-10, antagen Den gällande detaljplanen medger användningen kvartersmark för barnstuga samt skog inom Exploateringsområdet. Parterna är överens om att en ny detaljplan ska upprättas för att pröva om Exploateringsområdet kan planläggas för en större förskola än vad som medges i gällande plan. Kommunens natur- och byggnadsnämnd gav den 22 januari 2015 i uppdrag åt dåvarande miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningen att genom enkelt planförfarande upprätta detaljplan för Exploateringsområdet. Kommunen ombesörjer framtagandet av ny detaljplan för Exploateringsområdet. Exploatören ersätter Kommunen för dess samtliga kostnader för framtagande av detaljplan och erforderliga utredningar för Exploateringsområdet i enlighet med det plankostnadsavtal som Exploatören förbinder sig att teckna med Kommunens samhällsbyggnadsavdelning genom plansektionen. UPPLÅTELSE AV MARK M.M. 4. Tomträttsupplåtelse med köpoption Kommunen avser upplåta kvartersmarken med ändamålet förskola inom Exploateringsområdet till Exploatören genom tecknande av särskilt tomträttsavtal alternativt erbjuda exploatören att friköpa marken. Om upplåtelse sker med tomträtt ska möjligheten till friköp finnas för Exploatören inom en viss tidsperiod. Detta kommer utredas vidare och regleras i detalj i kommande mark- och genomförandeavtal enligt 17. Om köpoptionen ej utnyttjas inom tidsperioden fortsätter tomträtt att gälla. Exploatören är medveten om att ca 150 m 2 av den planerade kvartersmarken inom Exploateringsområdet idag ägs av intilliggande bostadsrättsförening. En förutsättning för att detta markområde ska ingå i Exploateringsområdet och upplåtas till Exploatören är att separat avtal tecknats med bostadsrättsföreningen innan eller senast i samband med undertecknande av markoch genomförandeavtal enligt 17. Kommunen inleder en dialog med bostadsrättsföreningen angående förvärv av berört markområde. Totalt är den planerade kvartersmarken ca 6800 m 2. Diarienummer: KS-2016/

173 3 (6) 5. Ersättning för tomträttsupplåtelse alternativt friköp Vid tecknande av tomträttsavtal enligt 4 ska tomträttsavgälden uppgå till 31 kr/m 2 tomtyta och år. Tomträttsavgälden är baserad på ett bedömt marknadsvärde om 615 kr/m 2 tomtyta. Tomträttsavgälden ska omräknas med konsumentprisindex (totalindex) från december 2015 till tidpunkt för upplåtelse av marken. Den ska dock lägst uppgå till 31kr/m 2 tomtyta och år. Friköpspris vid utnyttjande av köpoptionen kommer att regleras närmare i efterföljande markoch genomförandeavtal enligt Fastighetsbildning Kommunen ansöker om fastighetsbildning för genomförandet av tomträttsupplåtelse enligt efterföljande mark- och genomförandeavtal enligt 17. Erforderliga förrättningsåtgärder bekostas av Exploatören. Förrättningskostnader som innebär att områden som utlägges som allmän plats i blivande detaljplan överförs till en kommunägd fastighet betalas av Kommunen. Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder (ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras för genomförande av detaljplanen. ANLÄGGNINGAR 7. Allmänna anläggningar Kommunen bekostar anläggande av gång- och cykelväg samt gångväg som planeras inom Exploateringsområdet. AVGIFTER 8. Plan- och bygglovavgift Då Exploatören bekostar Exploateringsområdets detaljplaneläggning genom särskilt plankostnadsavtal ska Exploatören inte erlägga någon planavgift enligt Kommunens bygglovtaxa i samband med bygglovprövning. Exploatören ska i samband med erhållande av bygglov erlägga bygglovavgift enligt Kommunens bygglovtaxa. 9. Ledningar Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom Exploateringsområdet betalas av Exploatören. Det åligger Exploatören att hos respektive ledningsägare, i god tid förvissa sig om eventuella befintliga ledningars läge och kapacitet samt informera sig om eventuella flyttningskostnader. Normalt ska Exploatören bekosta eventuell flyttning av ledningar till följd av utbyggnad inom Diarienummer: KS-2016/

174 4 (6) Exploateringsområdet. Enligt nuvarande situation finns en befintlig ledning tillhörande Stockholm vatten som är bebyggd utanför befintligt u-område och denna ledning kommer behöva flyttas. Utredning av ledningens flyttningskostnader samt fördelning av dessa regleras närmare i kommande mark- och genomförandeavtal enligt 17. Just nu pågår diskussioner rörande kostnadsfördelning av ledningsflytten mellan Stockholm vatten, Exploatören och Kommunen. Om flytt av ledningar även behövs utanför området som beror på utbyggnad inom området ska Exploatören bekosta dessa. BEBYGGELSE 10. Lokaler för förskola Exploatören ska inom Exploateringsområdet anlägga en förskola med en total kapacitet om minst 120 förskoleplatser. Frågan kommer att regleras närmare i kommande mark- och genomförandeavtal. MILJÖ- OCH ENERGI 11. Agenda 21 Kommunfullmäktige har fastställt en lokal Agenda 21 som ska vara vägledande för alla verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar. Exploatören ska beakta den lokala Agenda Dagvattenstrategi Exploatören har tagit del av Kommunens gällande dagvattenstrategi och ska beakta denna vid planering och utbyggnad inom Exploateringsområdet. Dokumentet ger vägledning i arbetet med dagvattenfrågor i samhällsbyggandet inom Kommunen. Åtgärder för omhändertagande av dagvatten inom Exploateringsområdet kommer att regleras närmare i kommande mark- och genomförandeavtal enligt Miljöanpassat byggande Energieffektivitet Varma utrymmen bör vara energieffektiva. Om värmekälla behövs ska det tillgodoses genom fjärrvärme eller med förnybar energi. Miljöprogram För att säkerställa att anläggandet av förskolan inom Exploateringsområdet blir ekologiskt hållbart avser Parterna att upprätta ett program. Programmet ska utgöra ett för Kommunen och Exploatören gemensamt underlag för projektering, bygglovhantering, byggande och förvaltning av anläggningar inom Området. Programmet ska redovisa följande punkter: - Energiförbrukning för byggnationen - Hur material väljs, utgångspunkter och krav Diarienummer: KS-2016/

175 5 (6) - Byggprojektets klimatpåverkan på jorden, exempelvis genom fotavtryck - Vilka energikällor som väljs - Resurseffektivitet, återanvändning av material mm Programmet utarbetas av Exploatören i samråd med Kommunens miljöplanerare. 14. Markföroreningar Utredning av markföroreningar pågår inom Exploateringsområdet. Frågan kommer att regleras närmare i kommande mark- och genomförandeavtal enligt 17. GENOMFÖRANDE 15. Byggnadsskyldighet Det är av stor vikt för Kommunen att de planerade åtgärder som medges i detaljplanen genomförs inom rimlig tid. Kommunen avser därför att ställa krav på att Exploatören ska följa en framtagen tidplan. Frågan kommer att regleras närmare i mark- och genomförandeavtalet enligt Gestaltningsprinciper För att samordna och skapa gemensamma kvaliteter i anläggandet av förskolan kommer gestaltningsprinciper att tas fram och biläggas planhandlingarna. Gestaltningsprinciperna ska utgöra ett för Kommunen och Exploatören gemensamt underlag för projektering, bygglovhantering, byggande och förvaltning av anläggningar inom Exploateringsområdet. Parterna förbinder sig att medverka i arbetet med att upprätta gestaltningsprinciperna och att ta fram erforderligt underlag. Partena förbinder sig att följa gestaltningsprinciperna vid projektering, upphandling och utförande av anläggningar inom Exploateringsområdet. 17. Mark- och genomförandeavtal I samband med antagandet av ny detaljplan för Exploateringsområdet ska ett mark- och genomförandeavtal tecknas mellan Parterna. I detta avtal ska tomträttsupplåtelse med köpoption enligt 4 och genomförandet av detaljplanen i övrigt regleras i detalj. Avtalet ska godkännas och undertecknas av Exploatören innan avtalet behandlas av kommunstyrelsen. Då mark- och genomförandeavtalet för Exploateringsområdet är giltigt upphör detta markanvisningsavtal att gälla i sin helhet. 18. Vitesförelägganden I mark- och genomförandeavtalet avses avsteg från särskilda paragrafer vitesläggas. Summorna för respektive vite fastläggs i genomförandeavtalet 19. Samverkan gällande arbetskraft Exploatören ska verka för att rekrytera personal som är boende inom Huddinge kommun. Diarienummer: KS-2016/

176 6 (6) ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 20. Avtalets upphörande Detta avtal upphör att gälla i sin helhet om - Kommunen inte fattar beslut om antagande om detaljplan senast Beslut om antagande av detaljplan inte vinner laga kraft. - Mark- och genomförandeavtal enligt 17 inte tecknas senast Därvid ska Exploatören svara för samtliga kostnader enligt 3 samt även för andra av Exploatören nedlagda kostnader i projektet. 21. Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt godkännande av Kommunen. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal ska Exploatören förbinda den nye ägaren att iaktta vad som åvilar Exploatören enligt detta avtal, så att detta blir gällande mot varje kommande ägare av Exploateringsområdet. 22. Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav Parterna tagit var sitt. Huddinge För Huddinge kommun.. Charlotta Thureson Giberg Mark- och exploateringschef.. den För Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB Exploateringsingenjör Bilaga 1: Karta över exploateringsområdet Diarienummer: KS-2016/

177 ÖVERSIKT Huddinge kommun, Mark- och exploateringssektionen Bilaga 1 Exploateringsområdet markerat med röd begränsningslinje Datum Handläggare Emelie Malaise Skala 1:3398 Exploatering LOGEN 7 13 LOGEN BRYGGHUSET 5 1 BAGARSTUGAN 2 2 GÅRDEN 2 MANGELBODEN LIDRET 1

178 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) HANDLÄGGARE Björn Rosborg Bjorn.Rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)- svar på remiss från kulturdepartementet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Bifogad skrivelse till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 7 juni 2016, bilaga 1, överlämnas till kulturdepartementet som Huddinge kommuns yttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5). Sammanfattning Betänkandet konstaterar att demokratin i dag är djupt förankrad. Däremot är det politiska inflytandet inte jämnt fördelat. De som är aktivt engagerade i civilsamhällsorganisationer och politiska partier är i huvudsak välutbildade och socioekonomiskt resursstarka personer. I betänkandet återfinns flera lagförslag, men mycket av ställningstagandena är också bedömningar som ska ses som rekommendationer till regeringen, kommunerna och partierna. Betänkandets förslag är föga omstörtande utan bygger vidare på den svenska traditionen av löpande och marginella förändringar av viktiga förhållningssätt och principer för att anpassa dessa till den föränderliga kontext de är avsedda att verka i. Det är ett bra och pragmatiskt förhållningssätt som bidrar till att demokratin i Sverige, trots sina problem, står stark. Detta är viktigt i en tid då utvecklingen i vissa närliggande länder i Öst- och Centraleuropa går mot mer auktoritära och mindre toleranta styren som visar hur sårbar demokratin är om den är dåligt förankrad samt inte vårdas genom kontinuerliga och medvetna anpassningar till individens förutsättningar, tekniska landvinningar och ett samhälle i förändring. Mot bakgrund av ovanstående är således många av betänkandets förslag och rekommendationer välkomna. Betänkandet har gått på remiss till demokratiberedningen, gymnasienämnden, kultur- och fritidsnämnden samt rådet för funktionshinderfrågor och överlag är remissinstanserna positiva till förslagen i utredningen. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

179 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) Betänkande i korthet 2014 års Demokratiutredning har haft sitt fokus på det som kallas mellanvalsdemokrati, dvs. individens möjligheter att utöva inflytande på andra sätt än genom de allmänna valen. Det handlar dels om möjligheten för de förtroendevalda att kunna påverka inom ramen för den representativa beslutsformen, dels för den enskilda individen eller en grupp av individer att tillsammans kunna påverka politiska beslutsfattare mellan valen. I utredningen återfinns flera lagförslag, men mycket av ställningstagandena är också bedömningar som ska ses som rekommendationer till regeringen, kommunerna och partierna. I betänkandet konstateras att demokratin i dag är djupt förankrad. Däremot är det politiska inflytandet inte jämnt fördelat. De som är aktivt engagerade i civilsamhällsorganisationer och politiska partier är i huvudsak välutbildade och socioekonomiskt resursstarka personer. Tilltron till demokratin är betydligt starkare bland de resursstarka, dvs. personer med hög utbildning och inkomst, än bland resurssvaga. I riksdagsvalet var det ungefär 15 procentenheters skillnad i valdeltagande mellan hög- och lågutbildade. Det var också betydande skillnader i valdeltagandet mellan svensk- och utrikesfödda. Nytt mål för demokratipolitiken Utredningen anser att regeringens demokratipolitik tydligare måste riktas in mot att åstadkomma större politisk jämlikhet och föreslår därför ett nytt mål för demokratipolitiken. Målsättningen ska vara en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande. För att uppnå målet bör regeringen vidta åtgärder inför och mellan valen som syftar till att öka den politiska jämlikheten. Det handlar bl.a. om att ge organisationerna i det civila samhället förutsättningar att engagera grupper som annars inte deltar och att genomföra insatser för att öka valdeltagande i områden med lågt valdeltagande. Tillsätt en ny maktutredning! Demokratiutredningen gör en analys av omständigheter som kan påverka demokratin på sikt och konstaterar att flera samhällstendenser, som globaliseringen, digitaliseringen, demografiska förändringar och klimathotet, riskerar att öka skillnaderna mellan olika grupper i samhället samtidigt som de ställer demokratin och samhället i sin helhet inför nya utmaningar. Mot bakgrund av de samhällsförändringar som sker i dag anser utredningen att en ny maktutredning ska tillsättas som ska få i uppgift att sammanställa kunskap om hur maktförhållandena i det svenska samhället har förändrats sedan millenniumskiftet.

180 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) Gör en bred översyn av partistödet! Demokratiutredningens översyn av de politiska partiernas roll i demokratin visar att medlemsutvecklingen inte längre är negativ, men att de aktiva inte är representativa för befolkningen i sin helhet. Det är därför viktigt att partierna är fysiskt närvarande i lokalsamhället, särskilt i områden med hög arbetslöshet och en stor andel utlandsfödda. Vidare har partierna professionaliserats och anställt mer personal och det påverkar medlemmarnas möjligheter till inflytande. Partierna bör därför överväga att oftare ha medlemsomröstningar och öka inflytandet vid val av partiledare. Utredningen menar också att en bredare översyn av partistödet bör göras för att klargöra i vilken mån de olika formerna av partistöd används på ett ändamålsenligt sätt och bidrar till lokal representation och aktivitet. Fullmäktigeledamöter ska kunna sitta kvar trots att de flyttat Antalet förtroendevalda som lämnar sina uppdrag i förtid är högt, särskilt bland unga. Unga hoppar av eftersom de ofta flyttar under mandatperioden och därför föreslår utredningen att det ska vara möjligt för fullmäktigeledamöter att behålla sitt uppdrag trots flytt från kommunen. Också förtroendevalda ska kunna vara föräldralediga Utredningen föreslår också att det ska bli möjligt för förtroendevalda att vara föräldralediga- och sjukskrivna. Kommunerna ska ha ansvaret för förtroendevaldas säkerhet Mot bakgrund av den ökade omfattningen av hot och trakasserier mot förtroendevalda föreslås vidare att kommuner och landsting får ett ansvar för att förtroendevalda ska kunna fullgöra sitt uppdrag under trygga och säkra former. Fullmäktiges roll bör stärkas Under senare år har en maktförskjutning skett från fullmäktige och fritidspolitikerna till kommun- och landstingsstyrelserna. Detta påverkar både fullmäktiges och väljarnas möjligheter till insyn i beslutsfattandet och ansvarsutkrävande av beslutsfattarna. 95 procent av kommunfullmäktiges ledamöter anser sig ha för lite att säga till om och häften av dem funderar på att lämna sitt uppdrag av det skälet. Utredningen lämnar därför förslag och rekommendationer som tydliggör och stärker fullmäktiges roll i den lokala politiken. Det rör bl.a. att fullmäktige ska upparbeta en praxis för den interna granskningen av maktutövningen i kommunen, förtydliga rollfördelningen mellan olika förtroendevalda, verka för en ökad omsättning av de kommunala förtroendeuppdragen samt ge fullmäktigepresidiet möjlighet att fatta beslut om allmänpolitisk debatt utan samband med ordinarie ärendehantering.

181 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) Det informella påverkansarbetet har ökat Påverkansarbete som sker genom informella kontakter mellan intresseorganisationer och beslutsfattare, s.k. lobbying, har ökat. Vidare sker politik- och idéutveckling i dag ofta i tankesmedjor, PR-byråer eller professionella intresseorganisationer där enskilda individer inte har möjlighet att fritt delta eller bli representerade. Denna utveckling innebär att den enskilde har fått sämre möjligheter till delaktighet, inflytande och insyn i politiken. Dessutom inverkar detta på den politiska jämlikheten eftersom påverkansarbetet är en fråga om resurser. I nuläget är dock inte lobbyingen en direkt utmaning för demokratin. Därför förespråkar utredningen inte att någon form av reglering införs, t.ex. en registrering av lobbyister. Folkmotion till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige införs För att vitalisera demokratin och stärka de enskilda medborgarnas inflytande över beslutsfattandet föreslås att en medborgerlig förslagsrätt, en s.k. folkmotion, ska införas till riksdagen och till kommun- och landstingsfullmäktige. På nationell nivå innebär folkmotion att en enskild individ får möjlighet att väcka ett förslag och om detta får stöd av en procent av de röstberättigade till riksdagen ska det tas upp som en motion i riksdagen. På lokal nivå är kravet en procent av de folkbokförda i kommunen eller landstinget. Om motionen fått tillräckligt stöd väcks och behandlas den i riksdagen eller i fullmäktige på samma sätt som motioner från riksdags- eller fullmäktigeledamöterna. Folkmotionen ersätter medborgarförslaget i kommunallagen och på nationell nivå tillsätts en utredning för att ta fram ett förslag till hur folkmotion ska införas i riksdagsordningen. En nationell demokratiportal underlättar för folkmotioner och lokala folkomröstningar Det politiska deltagandet sker i dag till stor del över sociala medier och det är därför betydelsefullt att det offentliga också skapar digitala verktyg som kan användas av enskilda för att föra fram åsikter. Utredningen föreslår att en nationell demokratiportal ska upprättas som ska göra det möjligt att lämna och stödja folkmotioner liksom att ta initiativ till och stödja lokala folkomröstningar över internet. En arbetsgrupp ska sättas upp som ska se över hur regeringskansliet kan utveckla digitala verktyg för detta samt hur regeringskansliets elektroniska förvaltning kan utvecklas. Kommunallagen ska föreskriva att medborgarna ska komma till tals innan beslut fattas Utredningen föreslår att det ska framgå av kommunallagen att fullmäktige ska verka för att medlemmarna ska ha förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut. Med en sådan bestämmelse motiveras fullmäktige att

182 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) stämma av och förankra beslut. Bestämmelsen är en målsättningsparagraf och ska ses som en demokratisk princip. Försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i 2018 och 2022 års kommunalval De ungas möjligheter till inflytande och delaktighet måste stärkas och därför föreslås att kommuner ska kunna genomföra en försöksverksamhet med en rösträtt från 16 år i valen 2018 och 2022 i kommunala val och folkomröstningar. För att unga ska kunna påverka behöver de kunskap om hur den lokala demokratin fungerar och hur de ska göra för att få inflytande. Utredningen föreslår att kunskap om den lokala demokratins funktionssätt liksom kunskap om kritisk granskning och källkritik ska ingå som en av insatserna i det nationella skolutvecklingsprogrammet. Inflytande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättningar är något mindre delaktiga i demokratin än den övriga befolkningen. Utredningen förslår att demokratisk delaktighet och inflytande ska bli ett av målen i den kommande nationella funktionshindersstrategin. Bestämmelsen om att kommun och landstingsmedlemmar ska ges förutsättningar att delta och framföra synpunkter inför beslut innebär också att fullmäktige måste hitta former för dialog med personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning bör få assistans och ledsagarservice beviljat för ett politiskt engagemang. För mer information se: Remissvar Ärendet har sänts på remiss till demokratiberedningen, gymnasienämnden, kultur- och fritidsnämnden samt funktionshinderrådet. Demokratiberedningen Demokratiberedningen är positiv till förslaget om nytt mål för demokratipolitiken en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande (bilaga 2). Regeringens mål ligger väl i linje med Huddinge kommuns arbete för jämlik styrning. Att skapa delaktighet och jämlikt inflytande är sedan många år en inriktning för kommunens demokratioch hållbarhetsarbete. Demokratiberedningen är också positiv till att tillsätta en ny maktutredning då det är både rimligt och nödvändigt eftersom senaste maktutredningen genomfördes Sedan dess har Sverige liksom resten av världen genomgått drastiska förändringar och det vore därför gynnsamt med kunskap utifrån nuvarande förutsättningar.

183 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) Demokratiberedningen delar utredningens uppfattning att kvinnor, utrikes födda och unga är underrepresenterade och att den sociala representativiteten i politiken är viktig. Huddinge kommuns senaste hållbarhetsrapport konstaterade att det finns skillnader i delaktighet mellan olika geografiska områden och att yngre i lägre grad är delaktiga. Huddinge kommun tillhör de 10 kommuner i Sverige som har störst skillnad mellan de valdistrikt som har högst och lägst valdeltagande både i 2010 och 2014 års allmänna val. Demokratiberedningen tar inte ställning till om det ska genomföras en översyn av partistödet och är negativa till att fullmäktigeledamöter ska kunna sitta kvar trots att de flyttar från kommunen. Att förtroendevalda ska kunna vara föräldra- och sjuklediga är en sak demokratiberedningen förordar liksom att fullmäktigepresidiet ges möjlighet att fatta beslut om att en allmänpolitisk debatt ska hållas utan samband med ordinarie ärendehantering. Demokratiberedningen är dock tveksam till att upprätta en praxis för den interna granskningen av maktutövningen i kommunen samt att inrätta uppdragsbeskrivningar som förtydligar rollfördelningen mellan olika förtroendevalda med fokus på ordförande i styrelse och nämnder samt kommunalråd. Man kan konstatera att utredningen inte har lagförslag kring ovan två idéer, vilket gör dessa resonemang svårare att ta ställning till. Att partierna ska begränsa tiden för de politiska uppdragen för att öka omsättningen på förtroendevalda är en fråga för partierna att ta ställning till anser beredningen. Samtidigt vill man betona att demokratiberedningen är kritisk mot rekommendationen att partierna ska samordna sina nomineringsprocesser då det är en begränsning i de politiska partiernas rätt att självständigt utse sina representanter till politiska uppdrag. Demokratiberedningen anser att kommunerna ska ta ansvar för förtroendevaldas säkerhet. I Huddinge stöttar säkerhetschefen de förtroendevalda i trygghets- och säkerhetsfrågor. Förutom utbildningar kring våld och hot så besöks partier i samband med val. Utsatta politiker i Huddinge kan få stöd och råd samt riskanalys vid behov efter inträffad incident samt personlarm vid behov. Demokratiberedningen noterar att demokratiutredningen inte föreslår reglering av det informella påverkansarbetet lobbying. Lobbying med dold uppdragsgivare kan vilseleda opinioner och ge politiker felaktiga beslutsunderlag. Därför vore det fördelaktigt om det fanns krav om öppenhet för att berörda parter ska få veta vem eller vilka som står bakom lobbyingarbete. Offentlig redovisning av uppdragsgivare möjliggör även insyn för medborgare genom ökad möjlighet till medial granskning av den

184 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) professionella lobbyverksamheten. Demokratiberedningen är för reglering av lobbyverksamhet. Demokratiberedningen ställer sig försiktigt positiv till att folkmotion till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige införs och att en nationell demokratiportal införs som underlättar för folkmotioner och lokala folkomröstningar. Folkmotion får då ersätta den medborgerliga förslagsrätten vilken haft många brister. Samtidigt finns skäl att peka på risker kring folkmotioner då de kan bidra till ojämlik delaktighet och därför förordar demokratiberedningen parallella insatser för att öka möjligheter för grupper som i vanliga fall inte deltar att få göra sin röst hörd. Demokratiberedningen är också med vissa förbehåll positiv till att kommunallagen ska föreskriva att medborgarna ska komma till tals innan beslut fattas men lyfter fram att det inte handlar om alla beslut samt att medborgardialog passar sig runt vissa frågor. Demokratiberedningen ser positivt på att en arbetsgrupp ska tillsättas som ska se över hur Regeringskansliets elektroniska förvaltning kan utvecklas, men har ingen bestämd uppfattning rörande försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i 2018 och 2022 års kommunalval. Att öka kunskapen i skolan om lokal demokrati ser demokratiberedningen som en angelägen insats. Förtroendevalda i Huddinge har under flera år fört dialog med skolelever under demokratidagar och bidragit till kunskap om den lokala demokratins funktionssätt. Att ungdomar införlivar tro på demokrati som samhällssystem och aktivt försvarar demokratins värden är avgörande för en hållbar utveckling. Demokratiberedningen ser positivt på ökat inflytande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I Huddinge kommuns befolkningsundersökning framkommer att funktionsnedsatta upplever sämre delaktighet och livsvillkor. Redan idag har kommunen dialog genom till exempel funktionshinderrådet. Nya effektiva insatser för att möjliggöra för funktionsnedsatta invånare samt förtroendevalda att delta är därför värdefullt. För övrigt så ser demokratiberedningen behov av att utveckla lösningar för att förtroendevalda ska kunna delta på distans samt att det behövs ytterligare insatser för att satsa på ungdomar då de är underrepresenterade. Gymnasienämnden Nämnden ser fördelar med de bedömningar och de förslag i betänkandet, som gäller utveckling av delaktighet för unga och då med tonvikt på punkterna som berör skolans verksamhet (bilaga 3). Förslagen, enligt nedan, lyfter fram

185 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) de ungdomspolitiska frågorna och stärker samverkan mellan skolan och politiken. En genomtänkt och sammanhållen ungdomspolicy Öka skolelevers kunskaper om formerna för medborgerligt inflytande Samverkan mellan skolor och den lokala politiska förvaltningen i kommun och landsting Skolelevers kunskaper i kritisk granskning och källkritik ska öka Stärka ungas egen organisering, föreningskunskap och främja föreningsengagemanget i skolan Dessa förslag kommer troligen att öka elevernas förståelse för demokratin och öka deras engagemang och intresse för aktivt arbete inom politiken. Huddinge kommun har redan idag årligen återkommande inslag för att öka kunskaperna om den lokala politiken hos gymnasieelever och vuxenstuderande genom direkt dialog elever politiker under Demokrativeckan i oktober. På detta sätt stärks elevernas delaktighet och möjlighet till inflytande. Nämnden välkomnar de skolanknutna mål som remissen tar upp, och ställer sig positiv till ett aktivt arbete kring ungdomspolitiken i kommunen. Huddinges råd för funktionshinderfrågor Rådet är positiv till förslaget om nytt mål för demokratipolitiken en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande (bilaga 4). Regeringens mål ligger väl i linje med Huddinge kommuns arbete för jämlikhet, där även arbetet med regeringens strategiska funktionshinderpolitik ingår. Detta är ett arbete som behöver fortsätta för att säkerställa delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning. Utredningens sammanfattande analys är bra och har viktiga påpekanden, som inte nog kan betonas. Men i utredningens förslag behöver samtliga bör ersättas med ska för att förslagen ska kunna nå målen och leda till förändringar. Med nuvarande skrivning ges det en möjlighet, men inte en skyldighet att agera. Rådet är även positiv till förslaget att demokratisk delaktighet ska utgöra ett eget mål i den kommande funktionshinderpolitiken. Detta överensstämmer väl med FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Vidare anser rådet att kunskapen behöver öka om möjligheter för unga funktionsnedsatta, särskilt elever inom särskolan, att kunna vara delaktiga och påverka i den politiska beslutsprocessen.

186 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) För att öka valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning krävs det jämlika villkor vid rösttillfället. Ett exempel är att personer med synnedsättning inte kan personrösta. Vidare behöver all valinformation bli tillgänglighetsanpassad för olika grupper. Inför valet behöver funktionsnedsatta synas i debatterna och debatterna behöver i högre grad bli syn- och teckenspråkstolkade för att skapa intresse och engagemang bland väljare med funktionsnedsättning. Andra hinder som behöver tas bort för att öka förtroendeuppdrag och valdeltagande bland funktionsnedsatta är begränsat antal färdtjänstresor, brist på ledsagning och personlig assistans. Rådet anser att förslaget om att se över behovet av assistans i sekretessärenden och rätt till särskilt stöd och service vid genomförandet av politiska förtroendeuppdrag är bra. Till politiska möten behövs det tillgängliga lokaler. Detta ställer större krav på kommuner och landsting, men förslaget välkomnas för att skapa tillgängliga möten. Att alla handlingar finns i olika alternativa format är även en förutsättning för möten på jämlika villkor. En viktig åtgärd som ofta glöms bort. Huddinge kommun har sedan många år ett råd för funktionshinderfrågor, som är ett informationsforum och en remissinstans. Kultur- och fritidsnämnden Nämndens uppdrag syftar till att skapa goda förutsättningar för en bra fritid för alla och i denna strävan ligger ett särskilt fokus på att nå de som är utomstående och inte deltar. Resultaten i Ung livsstil pekar ut ett antal områden och målgrupper där utmaningar finns. Ett område som ligger inom nämndens ansvar är ungdomsdelaktighet och därför är nämnden positiv till den aktuella utredningen som pekar ut ett antal förbättringsförslag. En väsentlig del i arbetet är att formerna för demokratisk delaktighet är hållbara över tid och är väl förankrade i regelverk och organisation. Nämnden ser positivt på utredningens förslag att införa en formulering i kommunallagen att kommunfullmäktige skall avgöra vilka typer av ärenden som ska vara föremål för medborgerlig påverkan och i vilken omfattning denna påverkan ska förekomma. Nämnden ser värdet av att stärka ungdomars medvetenhet om, intresse för och förmåga att delta i det demokratiska samtalet. Nämnden arbetar med insatser för att stärka ungdomars demokratiska delaktighet, inte minst via mötesplatserna för unga i kommunen där Sveriges ungdomsråds metodbok används som ett verktyg. Ett riktat bidrag till studieförbund för arbete med ungdomsinflytande finns också inom ramen för nämndens bidrag.

187 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) God tillgång till samlingslokaler är en del i strävan att stärka den demokratiska delaktigheten. I den rapport om tillgången till och behovet av samlingslokaler i Huddinge, som presenterades i kultur- och fritidsnämnden den 16 december 2014 sägs bland annat att mötesplatser och samlingslokaler behövs av flera skäl. De bidrar till ett utökat demokratiskt deltagande. En väsentlig del i detta är huruvida utsatta områden är i större behov av mötesplatser och samlingslokaler än andra områden. Det kan vara så då socialt och ekonomiskt utsatta områden tenderar att lida av ett demokratiskt underskott i form av lågt valdeltagande, svagt föreningsliv och jämförelsevis svagt socialt engagemang. Förvaltningens synpunkter Inledning Utredningens förslag är föga omstörtande utan bygger vidare på den svenska traditionen av löpande och marginella förändringar av viktiga förhållningssätt och principer för att anpassa dessa till den föränderliga kontext de är avsedda att verka i. Det är ett bra och pragmatiskt förhållningssätt som bidrar till att demokratin i Sverige, trots sina problem, står stark. Detta är viktigt i en tid då utvecklingen i vissa närliggande länder i Öst- och Centraleuropa går mot mer auktoritära och mindre toleranta styren som visar hur sårbar demokratin är om den är dåligt förankrad samt inte vårdas genom kontinuerliga och medvetna anpassningar till individens förutsättningar, tekniska landvinningar och ett samhälle i förändring. I ljuset av ovanstående är således många av betänkandets förslag och rekommendationer välkomna. I beredningen av ärendet har betänkandet gått på internremiss i Huddinge kommun för att inhämta sakkunskap från relevanta politiska fora inför nedanstående ställningstaganden. Svar på förslag och rekommendationer Nytt mål för demokratipolitiken Kommunstyrelsens förvaltning anser att regeringens demokratipolitik tydligare måste riktas in mot att åstadkomma större politisk jämlikhet och därför är målsättningen en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande bra. Tillsätt en ny maktutredning! Demokratins grundtanke är alla människor lika värde och från denna princip kan man härleda kravet att alla människor ska ha samma möjligheter att påverka sina levnadsvillkor och samhällets utveckling. Det gäller då det faktiska inflytandet och inte bara formella möjligheter. Det finns därmed ett

188 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) direkt samband mellan demokrati och makt och samhällets maktstruktur kan i större eller mindre grad avvika från det demokratiska idealet. Mot bakgrund av det gör kommunstyrelsens förvaltning samma analys som demokratiutredningen att flera samhällstendenser, som globaliseringen, digitaliseringen, demografiska förändringar och klimathotet, riskerar att öka skillnaderna mellan olika grupper i samhället samtidigt som de ställer demokratin och samhället i sin helhet inför nya utmaningar. Därför bör en maktutredning tillsättas som inte bara studerar hur maktförhållanden har förändrats i det svenska samhället sedan millenniumskiftet, utan även med hjälp av den kunskapen blickar framåt så att det går att arbeta proaktivt för att maktstrukturer som ökar den politiska ojämlikheten inte ska få fäste. Gör en bred översyn av partistödet! Kommunstyrelsens förvaltning instämmer i utredningens förslag och anser att en bredare översyn av partistödet bör göras för att klargöra i vilken mån de olika formerna av partistöd används på ett ändamålsenligt sätt och bidrar till lokal representation och aktivitet. Förvaltningen kan precis som utredningen konstatera att partierna professionaliserats och anställt mer personal och att det påverkar medlemmarnas möjligheter till inflytande. Detta är dock något man bör avstå från att reglera utan överlåta till partierna att diskutera vidare. Rekommendationen i betänkandet att partierna i en kommun eller ett landsting bör komma överens om att samordna sina nomineringsprocesser på så sätt att könsbalansen i nämnder och styrelse blir jämnare har ett gott mål, men kan inte förordas. Bortsett från de rent praktiska problemen med ett sådant förfarande skulle det även ta ifrån de enskilda partierna monopolet över sin egen nomineringsprocess. Fullmäktigeledamöter ska kunna sitta kvar trots att de flyttat Utredningen föreslår att det ska vara möjligt för fullmäktigeledamoter att behålla sitt uppdrag trots flytt från kommunen. Redan idag har fullmäktige möjligheten att besluta att en förtroendevald som är vald av fullmäktige får behålla sitt uppdrag trots flytt från kommunen. Mot bakgrund av det kan förslaget verka vara logiskt och harmlöst. Emellertid kan det inte vara önskvärt att de som väljs - oavsett om det sker i direkta val till fullmäktige eller genom att de utses av fullmäktige - för att styra den kommunala verksamheten är bosatta i en annan kommun. Dels påverkas man inte själv av de beslut man fattar, dels hämmas dialogen med kommuninvånarna.

189 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) Också förtroendevalda ska kunna vara föräldralediga Utredningen föreslår, och kommunstyrelsens förvaltning instämmer i, att det ska bli möjligt för förtroendevalda att vara föräldralediga- och sjukskrivna. Kommunerna ska ha ansvaret för förtroendevaldas säkerhet Mot bakgrund av den ökade omfattningen av hot och trakasserier mot förtroendevalda föreslås i betänkandet att kommuner och landsting får ett ansvar för att förtroendevalda ska kunna fullgöra sitt uppdrag under trygga och säkra former, vilket är en uppfattning som delas av kommunstyrelsens förvaltning. I Huddinge stöttar trygghets- och säkerhetssektionen de förtroendevalda i trygghets- och säkerhetsfrågor. Förutom utbildningar kring våld och hot så besöks partier i samband med val. Utsatta politiker i Huddinge kan få stöd och råd samt riskanalys vid behov efter inträffad incident samt personlarm vid behov. Fullmäktiges roll bör stärkas Mot bakgrund av att 95 procent av kommunfullmäktiges ledamöter anser sig ha för lite att säga till om och häften av dem funderar på att lämna sitt uppdrag lämnar utredningen förslag och rekommendationer för att tydliggöra och stärka fullmäktiges roll i den lokala politiken. Kommunstyrelsens förvaltning är tveksam till att kommunfullmäktige skulle upprätta en praxis för den interna granskningen av maktutövningen i kommunen då det rimligen borde skötas av kommunrevisionen. Det framstår också som väldigt byråkratiskt att inrätta uppdragsbeskrivningar som förtydligar rollfördelningen mellan olika förtroendevalda med fokus på ordförande i styrelse och nämnder samt kommunalråd. Utredningen har inte lagt något lagförslag kring ovan två idéer, vilket dessutom gör dessa resonemang svårare att ta ställning till. Kommunstyrelsens förvaltning anser också att det är lätt att tycka att partierna ska begränsa tiden för de politiska uppdragen för att öka omsättningen på förtroendevalda, men svårare att praktiskt genomföra. Politiker är inte stöpt i en form som gör dem substituerbara med varandra. Några har stora ambitioner och mycket tid och engagemang över för det politiska uppdraget medan andra är mer nöjda med att bara delta i den politiska diskussionen på partimöten eller andra offentliga tillställningar. Att fullmäktigepresidiet ska ges möjlighet att fatta beslut om att en allmänpolitisk debatt ska hållas utan samband med ordinarie ärendehantering borde vara en självklarhet.

190 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) Det informella påverkansarbetet har ökat Kommunstyrelsens förvaltning noterar att demokratiutredningen inte föreslår reglering av det informella påverkansarbetet lobbying. Lobbying med dold uppdragsgivare kan vilseleda opinioner och ge politiker felaktiga beslutsunderlag. Därför vore det fördelaktigt om det fanns krav om öppenhet för att berörda parter ska få veta vem eller vilka som står bakom lobbyingarbete. Offentlig redovisning av uppdragsgivare möjliggör även insyn för medborgare genom ökad möjlighet till medial granskning av den professionella lobbyverksamheten och därför föreslår kommunstyrelsens förvaltning en reglering av lobbyverksamhet. Folkmotion införs liksom en nationell demokratiportal Kommunstyrelsens förvaltning är positiv till att folkmotion till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige införs och att en nationell demokratiportal införs som underlättar för folkmotioner och lokala folkomröstningar. Folkmotion ersätta den medborgerliga förslagsrätten vilken haft brister och tagit tämligen stora utredningsresurser i anspråk. Samtidigt finns skäl att peka på risker kring folkmotioner då de kan bidra till ojämlik delaktighet och därför förordar förvaltningen parallella insatser för att öka möjligheter för grupper som i vanliga fall inte deltar att få göra sin röst hörd. Kommunallagen ska föreskriva att medborgarna ska komma till tals innan beslut fattas Kommunstyrelsens förvaltning har inget att anföra mot att det införs en skrivning i kommunallagen målsättningsparagraf om att invånarna ska ges möjlighet att delta och framföra sina synpunkter inför beslut, men undrar över vad det rent praktiskt förpliktigar till. Försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i 2018 och 2022 års kommunalval I betänkandet slås fast att de ungas möjligheter till inflytande och delaktighet måste stärkas och därför föreslås att kommuner ska kunna genomföra en försöksverksamhet med en rösträtt från 16 år i valen 2018 och 2022 i kommunala val och folkomröstningar. Samtidigt anförs att när det gäller val till riksdagen är det viktigt att rösträtten fortsatt är knuten till myndighetsåldern. Kommunstyrelsens förvaltning kan inte se några skäl till att göra åtskillnad mellan valen och anser att rösträttsåldern även framöver i samtliga val ska vara knuten till myndighetsåldern. Inflytande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning För att öka valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning krävs det jämlika villkor vid rösttillfället. Ett exempel är att personer med synnedsättning inte kan personrösta. Vidare behöver all valinformation bli tillgänglighetsanpassad för olika grupper. Inför valet behöver

191 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (14) funktionsnedsatta synas i debatterna och debatterna behöver i högre grad bli syn- och teckenspråkstolkade för att skapa intresse och engagemang bland väljare med funktionsnedsättning. Andra hinder som behöver tas bort för att öka förtroendeuppdrag och valdeltagande bland funktionsnedsatta är begränsat antal färdtjänstresor, brist på ledsagning och personlig assistans. Förvaltningen anser att förslaget om att se över behovet av assistans i sekretessärenden och rätt till särskilt stöd och service vid genomförandet av politiska förtroendeuppdrag är bra. Till politiska möten behövs det tillgängliga lokaler. Detta ställer större krav på kommuner och landsting, men förslaget välkomnas för att skapa tillgängliga möten. Att alla handlingar finns i olika alternativa format är även en förutsättning för möten på jämlika villkor. En viktig åtgärd som ofta glöms bort. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Björn Rosborg Utredare Bilagor Bilaga 1: Förslag till remissyttrande till kulturdepartementet Bilaga 2: Demokratiberedningens remissvar Bilaga 3: Gymnasienämndens remissvar Bilaga 4: Huddinge kommuns råd för funktionshinderfrågors remissvar Bilaga 5: Kultur- och fritidsnämndens remissvar Beslutet delges Kulturdepartementet Remissinstanserna

192 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (5) ERT DATUM ER REFERENS Ku2016/00088/D HANDLÄGGARE Rosborg, Björn Bjorn.Rosborg@huddinge.se Kulturdepartementet Huddinge kommuns yttrande över remissen Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Inledning Huddinge kommun anser att utredningens förslag är föga omstörtande utan bygger vidare på den svenska traditionen av löpande och marginella förändringar av viktiga förhållningssätt och principer för att anpassa dessa till den föränderliga kontext de är avsedda att verka i. Det är ett bra och pragmatiskt förhållningssätt som bidrar till att demokratin i Sverige, trots sina problem, står stark. Detta är viktigt i en tid då utvecklingen i vissa närliggande länder i Öst- och Centraleuropa går mot mer auktoritära och mindre toleranta styren som visar hur sårbar demokratin är om den är dåligt förankrad samt inte vårdas genom kontinuerliga och medvetna anpassningar till individens förutsättningar, tekniska landvinningar och ett samhälle i förändring. I ljuset av ovanstående är således många av betänkandets förslag och rekommendationer välkomna. I beredningen av ärendet har betänkandet gått på internremiss i Huddinge kommun för att inhämta sakkunskap från relevanta politiska fora inför nedanstående ställningstaganden. Svar på förslag och rekommendationer Nytt mål för demokratipolitiken Huddinge kommun anser att regeringens demokratipolitik tydligare måste riktas in mot att åstadkomma större politisk jämlikhet och därför är målsättningen en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande bra. Tillsätt en ny maktutredning! Demokratins grundtanke är alla människor lika värde och från denna princip kan man härleda kravet att alla människor ska ha samma möjligheter att påverka sina levnadsvillkor och samhällets utveckling. Det gäller då det faktiska inflytandet och inte bara formella möjligheter. Det finns därmed ett direkt samband mellan demokrati och makt och samhällets maktstruktur kan i större eller mindre grad avvika från det demokratiska idealet. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

193 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (5) ERT DATUM ER REFERENS Mot bakgrund av det gör Huddinge kommun samma analys som demokratiutredningen att flera samhällstendenser, som globaliseringen, digitaliseringen, demografiska förändringar och klimathotet, riskerar att öka skillnaderna mellan olika grupper i samhället samtidigt som de ställer demokratin och samhället i sin helhet inför nya utmaningar. Därför bör en maktutredning tillsättas som inte bara studerar hur maktförhållanden har förändrats i det svenska samhället sedan millenniumskiftet, utan även med hjälp av den kunskapen blickar framåt så att det går att arbeta proaktivt för att maktstrukturer som ökar den politiska ojämlikheten inte ska få fäste. Gör en bred översyn av partistödet! Huddinge kommun instämmer i utredningens förslag och anser att en bredare översyn av partistödet bör göras för att klargöra i vilken mån de olika formerna av partistöd används på ett ändamålsenligt sätt och bidrar till lokal representation och aktivitet. Huddinge kommun kan precis som utredningen konstatera att partierna professionaliserats och anställt mer personal och att det påverkar medlemmarnas möjligheter till inflytande. Detta är dock något man bör avstå från att reglera utan överlåta till partierna att diskutera vidare. Rekommendationen i betänkandet att partierna i en kommun eller ett landsting bör komma överens om att samordna sina nomineringsprocesser på så sätt att könsbalansen i nämnder och styrelse blir jämnare har ett gott mål, men kan inte förordas. Bortsett från de rent praktiska problemen med ett sådant förfarande skulle det även ta ifrån de enskilda partierna monopolet över sin egen nomineringsprocess. Fullmäktigeledamöter ska kunna sitta kvar trots att de flyttat Utredningen föreslår att det ska vara möjligt för fullmäktigeledamoter att behålla sitt uppdrag trots flytt från kommunen. Redan idag har fullmäktige möjligheten att besluta att en förtroendevald som är vald av fullmäktige får förslaget verka vara logiskt och harmlöst. Emellertid kan det inte vara önskvärt att de som väljs - oavsett om det sker i direkta val till fullmäktige eller genom att de utses av fullmäktige - för att styra den kommunala verksamheten inte är bosatta i kommun. Det är dåligt utifrån ett flertal aspekter; dels påverkas man inte själv av de beslut man är med om att fatta, dels hämmas informationsintaget och dialogen med kommuninvånarna om man inte bor i det geografiska området ifråga. Också förtroendevalda ska kunna vara föräldralediga Utredningen föreslår, och Huddinge kommun instämmer i, att det ska bli möjligt för förtroendevalda att vara föräldralediga- och sjukskrivna.

194 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (5) ERT DATUM ER REFERENS Kommunerna ska ha ansvaret för förtroendevaldas säkerhet Mot bakgrund av den ökade omfattningen av hot och trakasserier mot förtroendevalda föreslås i betänkandet att kommuner och landsting får ett ansvar för att förtroendevalda ska kunna fullgöra sitt uppdrag under trygga och säkra former, vilket är en uppfattning som delas av Huddinge kommun. Redan idag stöttar trygghets- och säkerhetssektionen i Huddinge de förtroendevalda i trygghets- och säkerhetsfrågor. Förutom utbildningar kring våld och hot så besöks partier i samband med val. Utsatta politiker i Huddinge kan få stöd och råd samt riskanalys vid behov efter inträffad incident samt personlarm vid behov. Fullmäktiges roll bör stärkas Mot bakgrund av att 95 procent av kommunfullmäktiges ledamöter anser sig ha för lite att säga till om och häften av dem funderar på att lämna sitt uppdrag lämnar utredningen förslag och rekommendationer för att tydliggöra och stärka fullmäktiges roll i den lokala politiken. Huddinge kommun är tveksam till att kommunfullmäktige ska upprätta en praxis för den interna granskningen av maktutövningen i kommunen då det rimligen borde skötas av kommunrevisionen. Det framstår också som väldigt byråkratiskt att inrätta uppdragsbeskrivningar som förtydligar rollfördelningen mellan olika förtroendevalda med fokus på ordförande i styrelse och nämnder samt kommunalråd. Huddinge kommun anser också att det är lätt att tycka att partierna ska begränsa tiden för de politiska uppdragen för att öka omsättningen på förtroendevalda, men svårare att praktiskt genomföra. Politiker är inte stöpta i en form som gör dem substituerabara med varandra. Några har stora ambitioner och mycket tid och engagemang över för det politiska uppdraget, medan andra är mer nöjda med att bara delta i den politiska diskussionen på partimöten eller andra offentliga tillställningar. Att fullmäktigepresidiet ska ges möjlighet att fatta beslut om att en allmänpolitisk debatt ska hållas utan samband med ordinarie ärendehantering borde vara en självklarhet. Det informella påverkansarbetet har ökat Huddinge kommun noterar att demokratiutredningen inte föreslår reglering av det informella påverkansarbetet lobbying. Lobbying med dold uppdragsgivare kan vilseleda opinioner och ge politiker felaktiga beslutsunderlag. Därför vore det fördelaktigt om det fanns krav om öppenhet för att berörda parter ska få veta vem eller vilka som står bakom lobbyingarbete. Offentlig redovisning av uppdragsgivare möjliggör även insyn för medborgare genom ökad möjlighet till medial granskning av den

195 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (5) ERT DATUM ER REFERENS professionella lobbyverksamheten och därför föreslår Huddinge kommun en reglering av lobbyverksamhet. Folkmotion införs liksom en nationell demokratiportal Huddinge kommun är positiv till att folkmotion till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige införs och att en nationell demokratiportal införs som underlättar för folkmotioner och lokala folkomröstningar. Folkmotion ersätter den medborgerliga förslagsrätten vilken haft brister och tagit tämligen stora utredningsresurser i anspråk. Samtidigt finns skäl att peka på risker kring folkmotioner då de kan bidra till ojämlik delaktighet och därför behövs även andra insatser för grupper som i vanliga fall inte deltar och gör sin röst hörd. Kommunallagen ska föreskriva att medborgarna ska komma till tals innan beslut fattas Huddinge kommun har inget att anföra mot att det införs en skrivning i kommunallagen målsättningsparagraf om att invånarna ska ges möjlighet att delta och framföra sina synpunkter inför beslut, men undrar över vad det rent praktiskt förpliktigar till. Försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i 2018 och 2022 års kommunalval I betänkandet slås fast att de ungas möjligheter till inflytande och delaktighet måste stärkas och därför föreslås att kommuner ska kunna genomföra en försöksverksamhet med en rösträtt från 16 år i valen 2018 och 2022 i kommunala val och folkomröstningar. Samtidigt anförs att när det gäller val till riksdagen är det viktigt att rösträtten fortsatt är knuten till myndighetsåldern. Huddinge kommun kan inte se några skäl till att göra åtskillnad mellan valen och anser att rösträttsåldern även framöver i samtliga val ska vara knuten till myndighetsåldern. Inflytande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning För att öka valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning krävs det jämlika villkor vid rösttillfället. Ett exempel är att personer med synnedsättning inte kan personrösta. Vidare behöver all valinformation bli tillgänglighetsanpassad för olika grupper. Inför valet behöver funktionsnedsatta synas i debatterna och debatterna behöver i högre grad bli syn- och teckenspråkstolkade för att skapa intresse och engagemang bland väljare med funktionsnedsättning. Andra hinder som behöver tas bort för att öka förtroendeuppdrag och valdeltagande bland funktionsnedsatta är begränsat antal färdtjänstresor, brist på ledsagning och personlig assistans. Huddinge kommun anser att förslaget om att se över behovet av assistans i sekretessärenden och rätt till särskilt stöd och service vid genomförandet av politiska förtroendeuppdrag är bra.

196 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (5) ERT DATUM ER REFERENS Till politiska möten behövs det tillgängliga lokaler. Detta ställer större krav på kommuner och landsting, men förslaget välkomnas för att skapa tillgängliga möten. Att alla handlingar finns i olika alternativa format är även en förutsättning för möten på jämlika villkor. En viktig åtgärd som ofta glöms bort. Beslut i detta ärende har tagits av kommunstyrelsen den 15 juni 2016 (protokollsutdrag bifogas) Daniel Dronjak Kommunstyrelsens ordförande

197 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Demokratiberedningen (extra sammanträde) 3 juni Paragraf Diarienummer KS-2016/ Demokratiberedningens yttrande - Betänkandet av demokratiutredningen Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) - svar på remiss från kulturdepartementet Demokratiberedningens beslut Demokratiberedningen beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den tjugotredje maj 2016 som sitt yttrande och överlämnar det, med följande ändringar, till kommunstyrelsen som svar på remiss Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5): Demokratiberedningen är kritisk mot begränsningar i de politiska partiernas rätt att självständigt utse sina representanter till politiska uppdrag. Demokratiberedningen är positiv till analysen om ungas inflytande och delaktighet. Sammanfattning Huddinge kommun har tillsammans med 437 andra instanser fått kulturdepartementets demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) på remiss. Kommunstyrelsen har i sin beredning av ärendet valt att ta in synpunkter från kultur-och fritidsnämnden, gymnasienämnden, rådet för funktionshinderfrågor samt demokratiberedningen. Kommunstyrelsens förvaltning har genomfört en workshop där demokratiberedningen gavs möjligheten att uttrycka sina synpunkter kring demokratiutredningen. Demokratiberedningen samt kommunstyrelsens förvaltning är positiva till förslaget om nytt mål för demokratipolitiken en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande och förordar en ny maktutredning då den senaste genomfördes Kommunstyrelsens förvaltning delar uppfattningen att kvinnor, utrikes födda och unga är underrepresenterade och att den sociala representativiteten i politiken är viktig, men anser likväl att detta är en fråga för politiska partier och lämnar därför till demokratiberedningen eller partier att ta ställning till de förslag som berör förändringar av den representativa demokratin. Att förtroendevalda ska kunna vara föräldra- och sjuklediga är en sak demokratiberedningen förordar liksom att fullmäktigepresidiet ges möjlighet att fatta

198 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Demokratiberedningen (extra sammanträde) 3 juni Paragraf Diarienummer KS-2016/ beslut om att en allmänpolitisk debatt ska hållas utan samband med ordinarie ärendehantering. Demokratiberedningen tar inte ställning till om det ska genomföras en översyn av partistödet och är negativa till att fullmäktigeledamöter ska kunna sitta kvar trots att de flyttar från kommunen Demokratiberedningen är tveksam till att upprätta en praxis för den interna granskningen av maktutövningen i kommunen samt att inrätta uppdragsbeskrivningar som förtydligar rollfördelningen mellan olika förtroendevalda. Demokratiberedningen ser positivt på att partierna ska ha en begränsa tid för de politiska uppdragen för att öka omsättningen på förtroendevalda. Demokratiberedningen samt kommunstyrelsens förvaltning menar att kommunerna ska ta ansvar för förtroendevaldas säkerhet och båda är för reglering av lobbyverksamhet. Demokratiberedningen liksom kommunstyrelsens förvaltning ställer sig försiktigt positiva till folkmotion till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige införs och att en nationell demokratiportal införs som underlättar för folkmotioner och lokala folkomröstningar. Demokratiberedningen är också med vissa förbehåll positiv till att kommunallagen ska föreskriva att medborgarna ska komma till tals innan beslut fattas. Kommunstyrelsens förvaltning anser att kommunen står väl förberedd att hantera förstärkt lagstiftning genom många års systematiskt arbete med medborgardialog utifrån Huddinges handbok för delaktighet. Demokratiberedningen ser positivt på att en arbetsgrupp ska tillsättas som ska se över hur Regeringskansliets elektroniska förvaltning kan utvecklas, men har lite olika åsikter kring försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i 2018 och 2022 års kommunalval. Att öka kunskapen i skolan om lokal demokrati ser demokratiberedningen samt kommunstyrelsens förvaltning som en angelägen insa Överläggning Tomas Henriksson (S) yrkar, med instämmande av Nujin Alacabek Darwich (V), bifall till eget förslag enligt bilaga 2:1. Barbro Lind (MP) yrkar bifall till det av Tomas Henriksson (S) och Nujin Alacabek Darwich (V) lagda förslaget avseende punkterna 2-6 (ej punkt 1).

199 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Demokratiberedningen (extra sammanträde) 3 juni Paragraf Diarienummer KS-2016/ Ordförande yrkar bifall till förvaltningens förslag men med följande ändringar: Ordförandeförslag enligt bilaga 2:2: Demokratiberedningen är kritisk mot begränsningar i de politiska partiernas rätt att självständigt utse sina representanter till politiska uppdrag, även till förslaget att man ska utse två eller flera till ett visst uppdrag. Ordförande yrkar bifall till S, V och MP:s förslag enligt bilaga 2:1 punkten 4 men avslag till punkterna 1-2 samt 5-6. Ordförande föreslår att punkten 3 ska jämkas med ovan angivet ordförandeförslag. Efter överläggning drar Tomas Henriksson (S) och Nujin Alacabek Darwich (V) tillbaka förslaget i bilaga 2:1 punkten 3 till förmån för ovan angivet ordförandeförslag men med följande ny lydelse: Demokratiberedningen är kritisk mot begränsningar i de politiska partiernas rätt att självständigt utse sina representanter till politiska uppdrag. I övrigt yttrar sig Marcel Moritz, utvecklingsledare, Henrik Juhlin (C), Sara Heelge Vikmång (S), Margareta Forsell (L) och Lisbeth Krogh (HP). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer förvaltningens förslag mot Tomas Henrikssons (S) och Nujin Alacabek Darwich (V) förslag enligt bilaga 2:1 punkten 1 och finner därvid att demokratiberedningen beslutar att bifalla förvaltningens förslag. Ordförande ställer därefter förvaltningens förslag mot Tomas Henrikssons (S) m.fl. förslag enligt bilaga 2:1 punkten 2 och finner därvid att demokratiberedningen beslutar att bifalla förvaltningens förslag. Votering begärs och verkställs. Demokratiberedningen godkänner följande propositionsordning: JA för bifall till S, V och MP:s förslag (punkten 2, bilaga 2:1) NEJ för avslag till densamma. Vid verkställt upprop röstar följande ledamöter för Ja-propositionen: Nujin Alacabek Darwich (V), Tomas Henriksson (S). Pran Malhotra (S), Sara Heelge Vikmång (S) och Barbro Lind (MP).

200 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Demokratiberedningen (extra sammanträde) 3 juni Paragraf Diarienummer KS-2016/ Följande ledamöter röstar för Nej-propositionen: Peder Westerlund (M), Amir Seyfeddini (M), Margareta Forsell (L), Kjell Wingmyr (KD), Henrik Juhlin (C), Carolina Emene (M) och Leif Dyrvall (DP). Ordförande finner därvid att demokratiberedningen beslutar att avslå S, V och MP:s förslag på punkten 2 i bilaga 2:1. Ordförande ställer därefter förvaltningens förslag mot Tomas Henrikssons (S) m.fl. förslag enligt bilaga 2:1 punkten 4 och finner därvid att demokratiberedningen beslutar att bifalla förslaget enligt bilaga 2:1. Ordförande ställer därefter förvaltningens förslag mot Tomas Henrikssons (S) m.fl. förslag enligt bilaga 2:1 punkten 5 och finner därvid att demokratiberedningen beslutar att bifalla förvaltningens förslag. Votering begärs och verkställs. Demokratiberedningen godkänner följande propositionsordning: JA för bifall till S, V och MP:s förslag (punkten 5, bilaga 2:1) NEJ för avslag till densamma. Vid verkställt upprop röstar följande ledamöter för Ja-propositionen: Nujin Alacabek Darwich (V), Tomas Henriksson (S). Pran Malhotra (S), Sara Heelge Vikmång (S) och Barbro Lind (MP). Följande ledamöter röstar för Nej-propositionen: Peder Westerlund (M), Amir Seyfeddini (M), Margareta Forsell (L), Kjell Wingmyr (KD), Henrik Juhlin (C), Carolina Emene (M) och Leif Dyrvall (DP). Ordförande finner därvid att demokratiberedningen beslutar att avslå S, V och MP:s förslag på punkten 5 i bilaga 2:1. Ordförande ställer därefter förvaltningens förslag mot Tomas Henrikssons (S) m.fl. förslag enligt bilaga 2:1 punkten 6 och finner därvid att demokratiberedningen beslutar att bifalla förvaltningens förslag. Votering begärs och verkställs. Demokratiberedningen godkänner följande propositionsordning: JA för bifall till S, V och MP:s förslag (punkten 6, bilaga 2:1) NEJ för avslag till densamma.

201 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Demokratiberedningen (extra sammanträde) 3 juni Paragraf Diarienummer KS-2016/ Vid verkställt upprop röstar följande ledamöter för Ja-propositionen: Nujin Alacabek Darwich (V), Tomas Henriksson (S). Pran Malhotra (S), Sara Heelge Vikmång (S) och Barbro Lind (MP). Följande ledamöter röstar för Nej-propositionen: Peder Westerlund (M), Amir Seyfeddini (M), Margareta Forsell (L), Kjell Wingmyr (KD), Henrik Juhlin (C), Carolina Emene (M) och Leif Dyrvall (DP). Ordförande finner därvid att demokratiberedningen beslutar att avslå S, V och MP:s förslag på punkten 6 i bilaga 2:1. Ordförande ställer slutligen det jämkade ordförandeförslaget mot förvaltningens förslag och finner därvid att demokratiberedningen beslutar att bifalla det jämkade ordförandeförslaget som lyder enligt följande: Demokratiberedningen är kritisk mot begränsningar i de politiska partiernas rätt att självständigt utse sina representanter till politiska uppdrag. Reservationer Tomas Henriksson (S) och Nujin Alacabek Darwich (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag enligt bilaga 2:1 punkterna 1-2 samt punkterna 5-6. Barbro Lind (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för det av Tomas Henriksson (S) och Nujin Alcabek Darwich (V) lagda förslaget enligt bilaga 2:1 punkterna 2, 5 och 6. Protokollsanteckningar Barbro Lind (MP) anmäler protokollsanteckning (bilaga 2:3). Beslutet delges Kommunstyrelsen

202 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (10) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel Marcel.Moritz@huddinge.se Kommunstyrelsen Betänkandet av demokratiutredningen - Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) - svar på remiss från kulturdepartementet Förslag till beslut Demokratiberedningen beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den tjugotredje maj 2016 som sitt yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remiss Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Sammanfattning Huddinge kommun har tillsammans med 437 andra instanser fått kulturdepartementets demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) på remiss. Kommunstyrelsen har i sin beredning av ärendet valt att ta in synpunkter från kultur-och fritidsnämnden, gymnasienämnden, rådet för funktionshinderfrågor samt demokratiberedningen. Kommunstyrelsens förvaltning har genomfört en workshop där demokratiberedningen gavs möjligheten att uttrycka sina synpunkter kring demokratiutredningen. Demokratiberedningen samt kommunstyrelsens förvaltning är positiva till förslaget om nytt mål för demokratipolitiken en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande och förordar en ny maktutredning då den senaste genomfördes Kommunstyrelsens förvaltning delar uppfattningen att kvinnor, utrikes födda och unga är underrepresenterade och att den sociala representativiteten i politiken är viktig, men anser likväl att detta är en fråga för politiska partier och lämnar därför till demokratiberedningen eller partier att ta ställning till de förslag som berör förändringar av den representativa demokratin. Att förtroendevalda ska kunna vara föräldra- och sjuklediga är en sak demokratiberedningen förordar liksom att fullmäktigepresidiet ges möjlighet att fatta beslut om att en allmänpolitisk debatt ska hållas utan samband med ordinarie ärendehantering. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

203 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (10) Demokratiberedningen tar inte ställning till om det ska genomföras en översyn av partistödet och är negativa till att fullmäktigeledamöter ska kunna sitta kvar trots att de flyttar från kommunen Demokratiberedningen är tveksam till att upprätta en praxis för den interna granskningen av maktutövningen i kommunen samt att inrätta uppdragsbeskrivningar som förtydligar rollfördelningen mellan olika förtroendevalda. Demokratiberedningen ser positivt på att partierna ska ha en begränsa tid för de politiska uppdragen för att öka omsättningen på förtroendevalda. Demokratiberedningen samt kommunstyrelsens förvaltning menar att kommunerna ska ta ansvar för förtroendevaldas säkerhet och båda är för reglering av lobbyverksamhet. Demokratiberedningen liksom kommunstyrelsens förvaltning ställer sig försiktigt positiva till folkmotion till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige införs och att en nationell demokratiportal införs som underlättar för folkmotioner och lokala folkomröstningar. Demokratiberedningen är också med vissa förbehåll positiv till att kommunallagen ska föreskriva att medborgarna ska komma till tals innan beslut fattas. Kommunstyrelsens förvaltning anser att kommunen står väl förberedd att hantera förstärkt lagstiftning genom många års systematiskt arbete med medborgardialog utifrån Huddinges handbok för delaktighet. Demokratiberedningen ser positivt på att en arbetsgrupp ska tillsättas som ska se över hur Regeringskansliets elektroniska förvaltning kan utvecklas, men har lite olika åsikter kring försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i 2018 och 2022 års kommunalval. Att öka kunskapen i skolan om lokal demokrati ser demokratiberedningen samt kommunstyrelsens förvaltning som en angelägen insats liksom att öka inflytande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. För övrigt så ser demokratiberedningen behov av att utveckla lösningar på att förtroendevalda ska kunna delta på distans samt att det behövs ytterligare insatser för att satsa på ungdomar då de är underrepresenterade.

204 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (10) Beskrivning av ärendet Bakgrund och direktiv 2014 års Demokratiutrednings uppdrag har varit att utreda hur engagemanget inom den representativa demokratin kan öka och breddas och hur individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen kan stärkas. Utredningen har antagit namnet 2014 års Demokratiutredning Delaktighet och jämlikt inflytande. Fokus är det som ibland kallas för mellanvalsdemokrati, det vill säga individers möjligheter att utöva inflytande på andra sätt än genom de allmänna valen. Uppdraget, såsom det framgår av direktiven, rör huvudsakligen två former av politisk påverkan. Det handlar för det första om möjligheten att utöva inflytande som förtroendevald inom ramen för de representativa beslutsformerna och, för det andra, om möjligheterna att som enskild individ eller tillsammans med andra påverka politiska beslutsfattare mellan valen. Enligt direktiven ska utredningen också belysa frågor om representation och om de förtroendevalda avspeglar befolkningssammansättningen utifrån kön, bakgrund, ålder och funktionsförmåga. Utredningen ska också behandla frågor om ungas politiska representation, delaktighet och inflytande. Utöver de specifika frågor som nämns ovan har utredningen i uppdrag att undersöka och beskriva de samhällsförändringar som kan påverka individers demokratiska delaktighet och möjligheter till inflytande på sikt. Förslaget i korthet 2014 års Demokratiutredning konstaterar att demokratin i dag är djupt förankrad. Däremot är det politiska inflytandet inte jämnt fördelat. De som är aktivt engagerade i civilsamhällsorganisationer och politiska partier är i huvudsak välutbildade och socioekonomiskt resursstarka personer. Tilltron till demokratin är betydligt starkare bland de resursstarka, det vill säga personer med hög utbildning och inkomst, än bland resurssvaga. I riksdagsvalet var det ungefär 15 procentenheters skillnad i valdeltagande mellan hög- och lågutbildade. Det var också betydande skillnader i valdeltagandet mellan svensk- och utrikesfödda. Kvinnor, utrikes födda och unga är också underrepresenterade i de valda församlingarna. Nytt mål för demokratipolitiken Utredningen anser därför att regeringens demokratipolitik tydligare måste riktas in mot att åstadkomma större politisk jämlikhet och föreslår därför ett nytt mål för demokratipolitiken. Målsättningen ska vara en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande. För att uppnå målet bör regeringen vidta åtgärder inför och mellan valen som syftar till att öka den politiska jämlikheten. Det handlar bland annat om att ge

205 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (10) organisationerna i det civila samhället förutsättningar att engagera grupper som annars inte deltar och att genomföra insatser för att öka valdeltagande i områden med lågt valdeltagande. Tillsätt en ny maktutredning Demokratiutredningen gör en analys av omständigheter som kan påverka demokratin på sikt och konstaterar att flera samhällstendenser, som globaliseringen, digitaliseringen, demografiska förändringar och klimathotet, riskerar att öka skillnaderna mellan olika grupper i samhället samtidigt som de ställer demokratin och samhället i sin helhet inför nya utmaningar. Mot bakgrund av de samhällsförändringar som sker i dag föreslår utredningen att en ny maktutredning ska tillsättas som ska få i uppgift att sammanställa kunskap om hur maktförhållandena i det svenska samhället har förändrats sedan millenniumskiftet. Översyn av partistödet Demokratiutredningens översyn av de politiska partiernas roll i demokratin visar att medlemsutvecklingen inte längre är negativ, men att de aktiva inte är representativa för befolkningen i sin helhet. Det är därför viktigt att partierna är fysiskt närvarande i lokalsamhället, särskilt i områden med hög arbetslöshet och en stor andel utlandsfödda. Vidare har partierna professionaliserats och anställt mer personal och det påverkar medlemmarnas möjligheter till inflytande. Partierna bör därför överväga att oftare ha medlemsomröstningar och öka inflytandet vid val av partiledare. Demokratiutredningen menar också att en bredare översyn av partistödet bör göras för att klargöra i vilken mån de olika formerna av partistöd används på ett ändamålsenligt sätt och bidrar till lokal representation och aktivitet. Fullmäktigeledamöter ska kunna sitta kvar trots att de flyttat Utredningen konstaterarar vidare att kvinnor, utrikes födda och unga är underrepresenterade i politiken. Att förbättra den sociala representativiteten i politiken är en fråga för de politiska partierna och vi lämnar därför ett antal rekommendationer till dem. Därutöver är det viktigt att det går att förena ett förtroendeuppdrag med arbets- och familjeliv. Antalet förtroendevalda som lämnar sina uppdrag i förtid är högt, särskilt bland unga. Unga hoppar av eftersom de ofta flyttar under mandatperioden och därför föreslår utredningen att det ska vara möjligt för fullmäktigeledamoter att behålla sitt uppdrag trots flytt från kommunen. Också förtroendevalda ska kunna vara föräldralediga Demokratiutredningen föreslår också att det ska bli möjligt för förtroendevalda att vara föräldralediga- och sjukskrivna.

206 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (10) Kommunerna ska ha ansvaret för förtroendevaldas säkerhet Mot bakgrund av den ökade omfattningen av hot och trakasserier mot förtroendevalda föreslår utredingen vidare att kommuner och landsting får ett ansvar för att förtroendevalda ska kunna fullgöra sitt uppdrag under trygga och säkra former. Fullmäktiges roll bör stärkas Under senare år har en maktförskjutning skett från fullmäktige och fritidspolitikerna till kommun- och landstingsstyrelserna. Detta påverkar både fullmäktiges och väljarnas möjligheter till insyn i beslutsfattandet och ansvarsutkrävande av beslutsfattarna. 95 procent av kommunfullmäktiges ledamöter anser sig ha för lite att säga till om och häften av dem funderar på att lämna sitt uppdrag av det skälet. Demokratiutredningen lämnar därför förslag och rekommendationer som tydliggör och stärker fullmäktiges roll i den lokala politiken. Reglering av det informella påverkansarbetet - lobbying Påverkansarbete som sker genom informella kontakter mellan intresseorganisationer och beslutsfattare, så kallad lobbying, har ökat. Vidare sker politik- och idéutveckling i dag ofta i tankesmedjor, PR-byråer eller professionella intresseorganisationer där enskilda individer inte har möjlighet att fritt delta eller bli representerade. Denna utveckling innebär att den enskilde har fått sämre möjligheter till delaktighet, inflytande och insyn i politiken. Dessutom inverkar detta på den politiska jämlikheten eftersom påverkansarbetet är en fråga om resurser. I nuläget är dock inte lobbyingen en direkt utmaning för demokratin. Därför förespråkar demokratiutredningen inte att någon form av reglering införs, till exempel en registrering av lobbyister. Folkmotion till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige införs För att vitalisera demokratin och stärka de enskilda medborgarnas inflytande över beslutsfattandet föreslår demokratiutredningen att en medborgerlig förslagsrätt, en så kallad folkmotion, ska införas till riksdagen och till kommun- och landstingsfullmäktige. På nationell nivå innebär folkmotion att en enskild individ får möjlighet att väcka ett förslag och om detta får stöd av en procent av de röstberättigade till riksdagen ska det tas upp som en motion i riksdagen. På lokal nivå är kravet en procent av de folkbokförda i kommunen eller landstinget. Om motionen fått tillräckligt stöd väcks och behandlas den i riksdagen eller i fullmäktige på samma sätt som motioner från riksdags- eller fullmäktigeledamöterna. Folkmotionen ersätter medborgarförslaget i kommunallagen och på nationell nivå tillsätts en utredning för att ta fram ett förslag till hur folkmotion ska införas i riksdagsordningen.

207 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (10) En nationell demokratiportal underlättar för folkmotioner och lokala folkomröstningar Det politiska deltagandet sker i dag till stor del över sociala medier och det är därför betydelsefullt att det offentliga också skapar digitala verktyg som kan användas av enskilda för att föra fram åsikter. Demokratiutredningen föreslår att en nationell demokratiportal ska upprättas som ska göra det möjligt att lämna och stödja folkmotioner liksom att ta initiativ till och stödja lokala folkomröstningar över internet. Demokratiutredningen anser vidare att den formella remissprocessen bör digitaliseras och att digital teknik bör användas vid de samråd och konsultationer som regeringen genomför i ärendeberedningen. En arbetsgrupp ska sättas upp som ska se över hur Regeringskansliet kan utveckla digitala verktyg för detta samt hur Regeringskansliets elektroniska förvaltning kan utvecklas. Kommunallagen ska föreskriva att medborgarna ska komma till tals innan beslut fattas Demokratiutredningen föreslår att det ska framgå av kommunallagen att fullmäktige ska verka för att medlemmarna ska ha förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut. Med en sådan bestämmelse motiveras fullmäktige att stämma av och förankra beslut. Bestämmelsen är en målsättningsparagraf och ska ses som en demokratisk princip. Förslaget motiveras bland annat av den ökade mångfalden i samhället, vilken gör det särskilt viktigt för kommuner och landsting att inhämta de olika synpunkter och perspektiv som medborgarna har. Försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i 2018 och 2022 års kommunalval Demokratiutredningen anser att de ungas möjligheter till inflytande och delaktighet måste stärkas. Bestämmelsen om att fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att delta och framföra synpunkter inför beslut innebär att kommunerna och landstingen också bör tillgodose ungas perspektiv. Demokratiutredningen föreslår även att kommuner ska kunna genomföra en försöksverksamhet med en rösträtt från 16 år i valen 2018 och För att unga ska kunna påverka behöver de kunskap om hur den lokala demokratin fungerar och hur de ska göra för att få inflytande. Demokratiutredningen föreslår att kunskap om den lokala demokratins funktionssätt liksom kunskap om kritisk granskning och källkritik ska ingå som en av insatserna i det nationella skolutvecklingsprogrammet. Inflytande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättningar är något mindre delaktiga i demokratin än den övriga befolkningen. Demokratiutredningen förslår att demokratisk delaktighet och inflytande ska bli ett av målen i den kommande nationella funktionshindersstrategin. Bestämmelsen om att kommun och

208 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (10) landstingsmedlemmar ska ges förutsättningar att delta och framföra synpunkter inför beslut innebär också att fullmäktige måste hitta former för dialog med personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning bör få assistans och ledsagarservice beviljat för ett politiskt engagemang. Demokratiberedningens och förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning har genomfört en workshop där demokratiberedningen gavs möjligheten att uttrycka sina synpunkter kring demokratiutredningen. Demokratiberedningen samt kommunstyrelsens förvaltning är positiv till förslaget om nytt mål för demokratipolitiken en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande. Regerings mål ligger väl i linje med Huddinge kommuns arbete för jämlik styrning. Att skapa delaktighet och jämlikt inflytande är sedan många år en inriktning för kommunens demokrati- och hållbarhetsarbete. Demokratiberedningen är positiv till att tillsätta en ny maktutredning. Även kommunstyrelsens förvaltning är positiv till att tillsätta en ny maktutredning då det är både rimligt och nödvändigt eftersom senaste maktutredningen genomfördes Sedan dess har Sverige liksom resten av världen genomgått drastiska förändringar och det vore därför gynnsamt med kunskap utifrån nuvarande förutsättningar. Kommunstyrelsens förvaltning delar uppfattningen att kvinnor, utrikes födda och unga är underrepresenterade och att den sociala representativiteten i politiken är viktig. Huddinge kommuns senaste hållbarhetsrapport konstaterade att det finns skillnader i delaktighet mellan olika geografiska områden och att yngre är delaktiga i lägre grad. Huddinge kommun tillhör de 10 kommuner i Sverige som har störst skillnad mellan de valdistrikt som har högst och lägst valdeltagande både i 2010 och 2014 års allmänna val. Att skapa ökad social representativitet politiskt är likväl en fråga för de politiska partierna och därför lämnar kommunstyrelsens förvaltning till demokratiberedningen att ta ställning till de förslag som berör förändringar av den representativa demokratin. Demokratiberedningen tar inte ställning till om det ska genomföras en översyn av partistödet och är negativa till att fullmäktigeledamöter ska kunna sitta kvar trots att de flyttar från kommunen Att förtroendevalda ska kunna vara föräldra- och sjuklediga är en sak demokratiberedningen förordar liksom att fullmäktigepresidiet ges möjlighet

209 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (10) att fatta beslut om att en allmänpolitisk debatt ska hållas utan samband med ordinarie ärendehantering. Demokratiberedningen är tveksam till att upprätta en praxis för den interna granskningen av maktutövningen i kommunen samt att inrätta uppdragsbeskrivningar som förtydligar rollfördelningen mellan olika förtroendevalda med fokus på ordförande i styrelse och nämnder samt kommunalråd. Man kan konstatera att utredningen inte har lagförslag kring ovan två idéer, vilket gör dessa resonemang svårare att ta ställning till. Demokratiberedningen ser positivt på att partierna ska ha en begränsa tid för de politiska uppdragen för att öka omsättningen på förtroendevalda. Demokratiberedningen samt kommunstyrelsens förvaltning menar att kommunerna ska ta ansvar för förtroendevaldas säkerhet. I Huddinge stöttar säkerhetschefen de förtroendevalda i trygghets- och säkerhetsfrågor. Förutom utbildningar kring våld och hot så besöks partier i samband med val. Utsatta politiker i Huddinge kan få stöd och råd samt riskanalys vid behov efter inträffad incident samt personlarm vid behov. Sveriges kommuner och Landsting har uppmärksammat denna fråga och förvaltningen ställer sig bakom att kommunen ska göra sitt yttersta för att förtroendevalda ska känna sig trygga. Kommunstyrelsens förvaltning noterar att demokratiutredningen inte föreslår reglering av det informella påverkansarbetet lobbying. Lobbying med dold uppdragsgivare kan vilseleda opinioner och ge politiker felaktiga beslutsunderlag. Därför vore det fördelaktigt om det fanns krav om öppenhet för att berörda parter ska få veta vem eller vilka som står bakom lobbyingarbete. Offentlig redovisning av uppdragsgivare möjliggör även insyn för medborgare genom ökad möjlighet till medial granskning av den professionella lobbyverksamheten. Demokratiberedningen är för reglering av lobbyverksamhet. Demokratiberedningen liksom kommunstyrelsens förvaltning ställer sig försiktigt positiva till att folkmotion till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige införs och att en nationell demokratiportal införs som underlättar för folkmotioner och lokala folkomröstningar. Folkmotion får då ersätta medborgarförslag, vilka haft många brister. Förvaltningen vill samtidigt peka på risker kring att folkmotioner kan bidra till ojämlik delaktighet och förordar därför parallella insatser för att öka möjligheter för grupper som i vanliga fall inte deltar som till exempel information på flera språk samt aktiva insatser för att involvera ungdomar.

210 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (10) Demokratiberedningen är också med vissa förbehåll positiv till att kommunallagen ska föreskriva att medborgarna ska komma till tals innan beslut fattas men lyfter fram att det inte handlar om alla beslut samt att medborgardialog passar sig runt vissa frågor. Kommunstyrelsens förvaltning anser att kommunen står väl förberedd att hantera förstärkt lagstiftning genom många års systematiskt arbete med medborgardialog utifrån Huddinges handbok för delaktighet. Demokratiberedningen ser positivt på att en arbetsgrupp ska tillsättas som ska se över hur Regeringskansliets elektroniska förvaltning kan utvecklas, men har lite olika åsikter kring försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i 2018 och 2022 års kommunalval. Att öka kunskapen i skolan om lokal demokrati ser demokratiberedningen liksom kommunstyrelsens förvaltning som en angelägen insats. Förtroendevalda i Huddinge har under flera år fört dialog med skolelever under demokratidagar och bidragit till kunskap om den lokala demokratins funktionssätt. Att ungdomar införlivar tro på demokrati som samhällssystem och aktivt försvarar demokratins värden är avgörande för en hållbar utveckling. Demokratiberedningen samt kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på ökat inflytande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I Huddinge kommuns befolkningsundersökning framkommer att funktionsnedsatta upplever sämre delaktighet och livsvillkor. Redan idag har kommunen dialog genom till exempel funktionshinderrådet. Nya effektiva insatser för att möjliggöra för funktionsnedsatta invånare samt förtroendevalda att delta är därför värdefullt. För övrigt så ser demokratiberedningen behov av att utveckla lösningar så att förtroendevalda ska kunna delta på distans samt att det behövs ytterligare insatser för att satsa på ungdomar då de är underrepresenterade. Hanna Lundborg Kvalitetschef Marcel Moritz Utvecklingsledare

211 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (10) Bilagor Sammanfattning från kulturdepartementets demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Beslutet delges Kommunstyrelsen

212

213

214

215

216 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Gymnasienämnden 11 maj Paragraf Diarienummer GN-2016/ Remiss av betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Gymnasienämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Regeringen beslutade i juli 2014 att uppdra åt en särskild utredare att utarbeta förslag till åtgärder för att öka och bredda engagemanget inom den representativa demokratin och att stärka individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen. Utredningen kallad 2014 års Demokratiutredning Delaktighet och jämlikt inflytande, delger här betänkandet, Låt fler forma framtiden. Förvaltningen har tagit del av samtliga områden men fokus ligger på områden gällande unga och politik, liksom skolans medverkan i framtidsperspektivet. Det rör sig om två former av politisk påverkan. Dels om möjligheten att utöva inflytande som förtroendevald och dels om möjligheterna att påverka politiska beslutsfattare mellan valen. Enligt direktiven skall utredningen undersöka ungas förutsättningar att medverka i formella beslutsprocesser och vilka effekter befintliga forum för inflytande haft för att öka ungas delaktighet. Slutligen har utredningen i uppgift att se över och analysera skillnader i delaktighet och inflytande mellan olika grupper av ungdomar. Förvaltningen ser fördelar med de bedömningar och de förslag i betänkandet, som gäller utveckling av delaktighet för unga. Dessa förslag kommer troligen att öka elevernas förståelse för demokratin och öka deras engagemang och intresse för samhällsfrågor. Överläggning I ärendet yttrar sig Christina Eklund (M) och John Clewett (SD). Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

217 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (4) HANDLÄGGARE Andersson, Lisbeth Lisbeth.Andersson@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss av betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Regeringen beslutade i juli 2014 att uppdra åt en särskild utredare att utarbeta förslag till åtgärder för att öka och bredda engagemanget inom den representativa demokratin och att stärka individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen. Utredningen kallad 2014 års Demokratiutredning Delaktighet och jämlikt inflytande, delger här betänkandet, Låt fler forma framtiden. Förvaltningen har tagit del av samtliga områden men fokus ligger på områden gällande unga och politik, liksom skolans medverkan i framtidsperspektivet. Det rör sig om två former av politisk påverkan. Dels om möjligheten att utöva inflytande som förtroendevald och dels om möjligheterna att påverka politiska beslutsfattare mellan valen. Enligt direktiven skall utredningen undersöka ungas förutsättningar att medverka i formella beslutsprocesser och vilka effekter befintliga forum för inflytande haft för att öka ungas delaktighet. Slutligen har utredningen i uppgift att se över och analysera skillnader i delaktighet och inflytande mellan olika grupper av ungdomar. Förvaltningen ser fördelar med de bedömningar och de förslag i betänkandet, som gäller utveckling av delaktighet för unga. Dessa förslag kommer troligen att öka elevernas förståelse för demokratin och öka deras engagemang och intresse för samhällsfrågor. Beskrivning av ärendet Utredningens kapitel 14 redovisar en översyn av ungas möjligheter till delaktighet och inflytande i demokratin. Utredningen föreslår ett en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år genomförs vid val till POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

218 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (4) kommunfullmäktige 2018 och Regeringen följer upp försöket efter 2022 i särskild ordning. Förslaget om försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder vid val till kommunfullmäktige innebär extra kostnader för staten och kommunerna och försöket skulle kunna innebära vissa extra kostnader för de kommuner som omfattas av försöket. Förslaget bygger dock på att deltagandet i försöket är frivilligt och innebär därmed inte några konsekvenser för det kommunala självstyret. I syfte att öka skolelevernas kunskaper om den lokala demokratins funktionssätt samt kritisk granskning och källkritik föreslås att båda dessa delar inkluderas i det nationella skolpolitiska programmet. Utredarna föreslår att de politiska partierna, främst då ungdomsförbunden, i större utsträckning bör hitta former för samverkan med inflytandeforumen, t.ex. ungdomsråd eller liknande där unga inbjuds att medverka i politiska beslutsprocesser, för att väcka intresse för partipolitiskt engagemang bland de unga. Utredningens har ett brett fokus inom området unga och demokratifrågor när det gäller elever i skolan. Huvudfrågor med fokus på elever i skolan En genomtänkt och sammanhållen ungdomspolicy Utredningens bedömning: Kommuner och landsting bör anta en policy eller en handlingsplan för den lokala ungdomspolitiken Öka skolelevers kunskaper om formerna för medborgerligt inflytande Utredningens förslag: Kunskap om den lokala demokratins funktionssätt ska ingå som en av insatserna i det nationella skolutvecklingsprogrammet. Detta för att öka kunskapen om medborgerligt inflytande och kommuner och landstings funktionssätt. Mot bakgrund av ungas svaga kunskaper i hur påverka frågor på lokal nivå finns skäl att stärka undervisningen ytterligare. Här föreslås att undervisning om den lokala demokratins funktionssätt bör ingå i insatsen Arbetsformer och arbetssätt för att utveckla skolans värdegrund, i det nationella skolutvecklingsprogrammet, som är ett regeringsuppdrag till Skolverket.

219 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (4) Samverkan mellan skolor och den lokala politiska förvaltningen Utredningens bedömning: Även här nämns att eleverna ska få konkret förståelse för den lokala demokratins funktionssätt och därför bör skolor, mer än i dagsläget, samverka med den politiska förvaltningen och träffa lokala representanter för politiska partier. Ett sätt att öka elevernas kunskaper om lokalpolitiska frågor är att bjuda in förtroendevalda till skolan. Även verksamheter utanför skolan kan medverka till att stärka undervisningen om demokrati och exempel på detta är utbildningsradion, besök i Sveriges riksdag och olika initiativ till att sprida informationsmaterial till skolor. Man förslår att Skolverket får i uppdrag att utarbeta information och handledning för skolor, kommuner och landsting, med exempel på samarbetsformer för undervisning i lokal demokrati. Skolelevers kunskaper i kritisk granskning och källkritik ska öka Utredningens förslag: Kritisk granskning och källkritik ska ingå som insats i det nationella skolutvecklingsprogrammet. På så sätt hoppas man öka skolelevernas kunskaper inom dessa områden, Regeringen gav 2015 Skolverket i uppdrag att föreslå nya nationella it- strategier för skolan, som syftar till säker, kritisk och ansvarsfull it- användning bland eleverna. (redovisades i mars 2016) Att kunna granska och bedöma informationen som nås via den nya tekniken är således viktigt för säker användning av internet som informationskälla. Stärka ungas egen organisering, föreningskunskap och främja föreningsengagemanget i skolan Utredningens bedömning: De ungas rätt, liksom övriga medborgare, att gå samman för att ägna sig åt gemensamma intressen eller driva opinionsbildning och politik, såväl i skolan som på fritiden, bör uppmuntras och stödjas. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser fördelar med de bedömningar och de förslag i betänkandet, som gäller utveckling av delaktighet för unga och då med tonvikt på punkterna som berör skolans verksamhet. Förslagen, enligt nedan, lyfter fram de ungdomspolitiska frågorna och stärker samverkan mellan skolan och politiken.

220 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (4) - En genomtänkt och sammanhållen ungdomspolicy - Öka skolelevers kunskaper om formerna för medborgerligt inflytande - Samverkan mellan skolor och den lokala politiska förvaltningen i kommun och landsting - Skolelevers kunskaper i kritisk granskning och källkritik ska öka - Stärka ungas egen organisering, föreningskunskap och främja föreningsengagemanget i skolan Dessa förslag kommer troligen att öka elevernas förståelse för demokratin och öka deras engagemang och intresse för aktivt arbete inom politiken. Huddinge kommun har redan idag årligen återkommande inslag för att öka kunskaperna om den lokala politiken hos gymnasieelever och vuxenstuderande genom direkt dialog elever politiker under Demokrativeckan i oktober. På detta sätt stärks elevernas delaktighet och möjlighet till inflytande. Förvaltningen välkomnar de skolanknutna mål som remissen tar upp, och ställer sig positiv till ett aktivt arbete kring ungdomspolitiken i kommunen. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Ann-Britt Sten Hodin Gymnasiechef Bilagor Remisshandlingar /lat-fler-forma-framtiden-sou del-a.pdf /lat-fler-forma-framtiden-sou del-b.pdf Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

221 KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 12 (20) Sammanträdesdatum Paragraf Huddinges råd för funktionshinderfrågor 25 maj Svar på remiss från kulturdepartementet: Betänkandet av demokratiberedningen Låt fler forma framtiden! Huddinges råd för funktionshinderfrågors beslut Huddinges råd för funktionshinderfrågor beslutar att kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 29 april 2016, överlämnas till kommunstyrelsen, som remissvar på Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5). Sammanfattning Huddinge kommun har tillsammans med 437 andra instanser fått kulturdepartementets demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) på remiss. Kommunstyrelsen har i sin beredning av ärendet valt att ta in synpunkter från kultur- och fritidsnämnden, Huddinges råd för funktionshinderfrågor och demokratiberedningen. Kommunstyrelsens förvaltning ställer sig positiv till betänkandet och i synnerhet till delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen vill understryka vikten av att samtliga bör ändras till ska för att nå målen och att förslagen ska kunna leda till förändringar. Det behövs ett fortsatt arbete med konkreta åtgärder, för att kunna nå en starkare demokrati med ett jämlikt inflytande där fler är med och formar framtiden. Överläggning I ärendet yttrar sig Berith Ramstedt, Ulla Olsson-Engström (V), Lars Björkman (HP), Olle Johansson, DHR, Kurt Lindfors, Stockholms Dövas Förening, samt Marianne Broman (MP). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

222 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 29 april 2016 KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Berith Ramstedt berit.ramstedt@huddinge.se Kommunstyrelsen Funktionshinderrådets remissvar - Remiss av betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Förslag till beslut Huddinges råd för funktionshinderfrågor beslutar att kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 29 april 2016, överlämnas till kommunstyrelsen, som remissvar på Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Sammanfattning Huddinge kommun har tillsammans med 437 andra instanser fått kulturdepartementets demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) på remiss. Kommunstyrelsen har i sin beredning av ärendet valt att ta in synpunkter från kultur-och fritidsnämnden, Huddinges råd för funktionshinderfrågor och demokratiberedningen. Kommunstyrelsens förvaltning ställer sig positiv till betänkandet och i synnerhet till delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen vill understryka vikten av att samtliga bör ändras till ska för att nå målen och att förslagen ska kunna leda till förändringar. Det behövs ett fortsatt arbete med konkreta åtgärder, för att kunna nå en starkare demokrati med ett jämlikt inflytande där fler är med och formar framtiden. Beskrivning av ärendet 2014 års Demokratiutrednings uppdrag har varit att utreda hur engagemanget inom den representativa demokratin kan öka, samt hur individens möjligheter till delaktighet och inflytande mellan de allmänna valen kan stärkas. Utredningen har antagit namnet 2014 års Demokratiutredning Delaktighet och jämlikt inflytande. Fokus är det som ibland kallas för mellanvalsdemokrati, det vill säga individers möjligheter att utöva inflytande på andra sätt än genom de allmänna valen. Enligt direktiven ska utredningen också belysa frågor om representation och om de förtroendevalda avspeglar befolkningssammansättningen utifrån kön, POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

223 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 29 april 2016 KS-2016/ (5) bakgrund, ålder och funktionsförmåga. Utredningen ska också behandla frågor om ungas politiska representation, delaktighet och inflytande. Utöver de specifika frågor som nämns ovan har utredningen i uppdrag att undersöka och beskriva de samhällsförändringar som kan påverka individers demokratiska delaktighet och möjligheter till inflytande på sikt. Utredning konstaterar att demokratin i dag är stark, men det politiska inflytandet är ojämnt fördelat. Klyftan har ökat mellan de som deltar och de som inte deltar. Aktiva personer inom civilsamhällsorganisationer och politiska partier är i huvudsak välutbildade och socioekonomiskt resursstarka personer. De som inte deltar i demokratins processer har lägre utbildning, lägre inkomst och en betydligt svagare förankring på arbetsmarknaden. Vissa undersökningar visar även att gruppen passiva lider av ohälsa i större utsträckning än den demokratiskt aktiva gruppen. Därutöver är skillnaderna mellan dessa grupper i allt större utsträckning rumsliga och geografiska. De demokratiskt aktiva och de passiva bor i skilda bostadsområden, går i olika skolor och utövar sina fritidsintressen på olika platser. Det finns även skillnader inom gruppen personer med funktionsnedsättning. Fler kvinnor än män är funktionsnedsatta, bland unga funktionsnedsatta är det en högre andel än övriga unga med låg tilltro till att kunna påverka genom att rösta. Vidare visar en studie av Statistiska centralbyrån (SCB) att valdeltagandet till riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 2014 varierar. Det är framför allt personer med nedsatt rörelseförmåga, syn och besvär som oro och ångest som röstar i lägre utsträckning än personer utan sådana besvär. Utredningen föreslår en ny målsättning för demokratipolitiken, som ska kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande. Demokratin blir starkare när det är många som deltar och upplever sig vara delaktiga i samhället. Ett jämlikt inflytande förutsätter också att alla har samma möjligheter att delta och påverka den politiska maktutövningen oavsett kön, hudfärg, språklig, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller socioekonomisk status. Syftet med demokratipolitiken måste därför vara att öka deltagandet och att verka för att inflytandet utövas mer jämlikt. Delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättningar är något mindre delaktiga i demokratin än den övriga befolkning, dels i valdeltagandet, dels i representationen i de politiska församlingarna. Bristande fysisk tillgänglighet är fortsatt ett hinder för att kunna delta fullt ut i samhället. Tillgängligheten till möteslokaler för fullmäktigesammanträdena har förbättrats, men är otillfredsställande när det kommer till lokaler för nämnd- och i synnerhet partimöten.

224 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 29 april 2016 KS-2016/ (5) Ett särskilt problem för förtroendevalda som är i behov av stöd och service för att kunna fullgöra sitt politiska uppdrag är att det är svårt att kombinera förtroendeuppdraget med familje- och arbetsliv, särskilt om de inte får tid till assistans beviljad för att utöva ett politiskt engagemang. Förtroendevalda som beviljats personlig assistans ska få den assistans som de har rätt till för att kunna möjliggöra sina förtroendeuppdrag. Betänkandet av 2014 års demokratiutredning, förslag och bedömningar Överväganden och förslag om delaktigheten och inflytandet för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande analys: Personer med funktionsnedsättning utgör en grupp som utestängs från flera arenor på grund av bristande tillgänglighet. Bristande tillgänglighet är diskriminerande och utgör ett hinder för att personer med funktionsnedsättning ska bli fullt delaktiga i demokratin. Åtgärder som syftar till att säkerställa lika möjligheter till delaktighet och inflytande i politiska beslutsprocesser för alla medborgare, oavsett funktionsförmåga, är därför nödvändiga. Demokratisk delaktighet ska utgöra ett mål i funktionshinderpolitiken Utredningens förslag: I syfte att säkerställa att den demokratiska delaktigheten får större utrymme i funktionshinderspolitiken bör demokratisk delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning utgöra ett eget mål i den kommande funktionshindersstrategin. Insatser för att öka valdeltagandet för personer med funktionsnedsättning Utredningens bedömning: Personer med funktionsnedsättning röstar i lägre utsträckning än övriga befolkningen. Mot denna bakgrund bör insatser för att öka valdeltagandet i gruppen genomföras. Rätt till särskilt stöd och särskild service vid genomförandet av politiska förtroendeuppdrag Utredningens bedömning: Vid beräkningen av tid inom ramen för en behovsbedömning ska förtroendevalda med nedsatt funktionsförmåga som blivit beviljade insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk-tionshindrade, assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken eller ledsagarservice enligt socialtjänstlagen (2001:453), om behoven inte tillgodoses på annat sätt, få tillgodoräkna sig tid som är direkt kopplad till att kunna fullgöra ett uppdrag som förtroendevald inom kommun, landsting eller riksdagen. Regeringen får meddela föreskrifter om bedömningen av hur antalet timmar ska beräknas.

225 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 29 april 2016 KS-2016/ (5) En utredning om behov av assistans i sekretessbelagda ärenden Utredningens bedömning: Vissa förtroendevalda har en funktionsnedsättning som innebär behov av assistans för att de ska kunna tillgodogöra sig material före och under sammanträden. En utredning bör tillsättas för att se över förutsättningarna för förtroendevalda med funktionsnedsättningar som innebär behov av assistans att utöva sina uppdrag utan hinder för sekretess. Tillgängliga lokaler för politiska möten Utredningens bedömning: Kommunen eller landstinget bör tillhandahålla tillgängliga lokaler för politiska möten, särskilt partigruppsmöten och nämndsammanträden. Ökad tillämpning av beslutsfattande på distans Utredningens bedömning: Fullmäktige bör möjliggöra beslutsfattande på distans i fullmäktige och nämnder. Funktionshinderråd bör finnas i alla kommuner och landsting Utredningens bedömning: Kommunerna och landstingen bör ha råd för samverkan med funktionshindersrörelsen. Fullmäktige bör anta reglementen för rådens funktion i den kommunala organisationen. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning är positiv till förslaget om nytt mål för demokratipolitiken en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande. Regeringens mål ligger väl i linje med Huddinge kommuns arbete för jämlikhet, där även arbetet med regeringens strategiska funktionshinderpolitik ingår. Detta är ett arbete som behöver fortsätta för att säkerställa delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning. Utredningens sammanfattande analys är bra och har viktiga påpekanden, som inte nog kan betonas. Men i utredningens förslag behöver samtliga bör ersättas med ska för att förslagen ska kunna nå målen och leda till förändringar. Med nuvarande skrivning ges det en möjlighet, men inte en skyldighet att agera. Förvaltningen är även positiv till förslaget att demokratisk delaktighet ska utgöra ett eget mål i den kommande funktionshinderpolitiken. Detta överensstämmer väl med FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Vidare anser förvaltningen att kunskapen behöver öka om möjligheter för unga funktionsnedsatta, särskilt elever inom särskolan, att kunna vara delaktiga och påverka i den politiska beslutsprocessen.

226 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 29 april 2016 KS-2016/ (5) För att öka valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning krävs det jämlika villkor vid rösttillfället. Ett exempel är att personer med synnedsättning inte kan personrösta. Vidare behöver all valinformation bli tillgänglighetsanpassad för olika grupper. Inför valet behöver funktionsnedsatta synas i debatterna och debatterna behöver i högre grad bli syn- och teckenspråkstolkade för att skapa intresse och engagemang bland väljare med funktionsnedsättning. Andra hinder som behöver tas bort för att öka förtroendeuppdrag och valdeltagande bland funktionsnedsatta är begränsat antal färdtjänstresor, brist på ledsagning och personlig assistans. Förvaltningen anser att förslaget om att se över behovet av assistans i sekretessärenden och rätt till särskilt stöd och service vid genomförandet av politiska förtroendeuppdrag är bra. Till politiska möten behövs det tillgängliga lokaler. Detta ställer större krav på kommuner och landsting, men förslaget välkomnas för att skapa tillgängliga möten. Att alla handlingar finns i olika alternativa format är även en förutsättning för möten på jämlika villkor. En viktig åtgärd som ofta glöms bort. Huddinge kommun har sedan många år ett Råd för funktionshinderfrågor, som är ett informationsforum och en remissinstans. Hanna Lundborg Kvalitetschef Berith Ramstedt Utredare

227

228 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA Rev KFN-2016/ (3) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Remiss av betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt reviderat tjänsteutlåtande daterat den 26 april 2016 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning 2014 års Demokratiutrednings uppdrag har varit att utreda hur engagemanget inom den representativa demokratin kan öka och breddas och hur individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen kan stärkas. Förvaltningen ser behovet av att stärka den demokratiska delaktigheten i samhället i stort och i utsatta områden i synnerhet och ser därför positiv på den aktuella utredningen. En väsentlig del i arbetet är att formerna för demokratisk delaktighet är hållbara över tid och är väl förankrade i regelverk och organisation. Förvaltningen ser särskilt värdet av att stärka ungdomars medvetenhet om, intresse för och förmåga att delta i det demokratiska samtalet. Förvaltningen arbetar med insatser för att stärka ungdomars demokratiska delaktighet, inte minst via mötesplatserna för unga i kommunen där ungdomsrådets metodbok används som ett verktyg. Beskrivning av ärendet 2014 års Demokratiutrednings uppdrag har varit att utreda hur engagemanget inom den representativa demokratin kan öka och breddas och hur individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen kan stärkas. Uppdraget berör centrala aspekter av det demokratiska systemet och utredningen har antagit namnet 2014 års Demokratiutredning Delaktighet och jämlikt inflytande. Fokus i utredningen är det som ibland kallas för mellanvalsdemokrati, dvs. individers möjligheter att utöva inflytande på andra sätt än genom de allmänna valen. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Patron Pehrs väg 6 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

229 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA Rev KFN-2016/ (3) Uppdraget, såsom det framgår av direktiven, rör huvudsakligen två former av politisk påverkan. Det handlar för det första om möjligheten att utöva inflytande som förtroendevald inom ramen för de representativa beslutsformerna och, för det andra, om möjligheterna att som enskild individ eller tillsammans med andra påverka politiska beslutsfattare mellan valen. Sådana aktiviteter kan ske genom formella påverkanskanaler, t.ex. folkomröstningar, medborgarförslag, medborgardialoger och remissvar, eller genom informella påverkanskanaler, t.ex. demonstrationer, medie-kampanjer, namninsamlingar och direkta kontakter med politiker. Enligt direktiven belyses också frågor om representation och om de förtroendevalda avspeglar befolkningssammansättningen utifrån kön, bakgrund, ålder och funktionsförmåga. Utredningen behandlar också frågor om ungas politiska representation, delaktighet och inflytande. Utöver de specifika frågor som nämns ovan har utredningen i uppdrag att undersöka och beskriva de samhällsförändringar som kan påverka individers demokratiska delaktighet och möjligheter till inflytande på sikt. Förvaltningens synpunkter Förvaltningens uppdrag syftar till att skapa goda förutsättningar för en bra fritid för alla och i denna strävan ligger ett särskilt fokus på att nå de som är utomstående och inte deltar. Resultaten i Ung livsstil pekar ut ett antal områden och målgrupper där utmaningar finns. Ett område som ligger inom nämndens ansvar är ungdomsdelaktighet och därför är förvaltningen positiv till den aktuella utredningen som pekar ut ett antal förbättringsförslag. En väsentlig del i arbetet är att formerna för demokratisk delaktighet är hållbara över tid och är väl förankrade i regelverk och organisation. Förvaltningen ser positivt på utredningens förslag att införa en formulering i kommunallagen att kommunfullmäktige skall avgöra vilka typer av ärenden som ska vara föremål för medborgerlig påverkan och i vilken omfattning denna påverkan ska förekomma. Förvaltningen ser värdet av att stärka ungdomars medvetenhet om, intresse för och förmåga att delta i det demokratiska samtalet. Förvaltningen arbetar med insatser för att stärka ungdomars demokratiska delaktighet, inte minst via mötesplatserna för unga i kommunen där ungdomsrådets metodbok används som ett verktyg. Ett riktat bidrag till studieförbund för arbete med ungdomsinflytande finns också inom ramen för nämndens bidrag. När det idrottspolitiska programmet togs fram 2012 skickades detta ut på remiss till samtliga idrottsföreningar i kommunen för att åstadkomma en delaktighet.

230 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA Rev KFN-2016/ (3) God tillgång till samlingslokaler är en del i strävan att stärka den demokratiska delaktigheten. I den rapport om tillgången till och behovet av samlingslokaler i Huddinge, som presenterades i kultur- och fritidsnämnden den 16 december 2014, uttalar förvaltningen ett behov av samlingslokaler som i första hand bör lösas genom samnyttjande av befintliga lokaler. Förvaltningen skriver bland annat i rapporten att Mötesplatser och samlingslokaler behövs av flera skäl. De bidrar till ett utökat demokratiskt deltagande. En väsentlig del i detta är huruvida utsatta områden är i större behov av mötesplatser och samlingslokaler än andra områden. Det kan vara så då socialt och ekonomiskt utsatta områden tenderar att lida av ett demokratiskt underskott i form av lågt valdeltagande, svagt föreningsliv och jämförelsevis svagt socialt engagemang. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen Mats Wesslén Utredare

231 Sammanfattning 2014 års Demokratiutrednings uppdrag har varit att utreda hur engagemanget inom den representativa demokratin kan öka och breddas och hur individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen kan stärkas. Uppdraget berör centrala aspekter av det demokratiska systemet och utredningen har antagit namnet 2014 års Demokratiutredning Delaktighet och jämlikt inflytande. Vårt fokus är det som ibland kallas för mellanvalsdemokrati, dvs. individers möjligheter att utöva inflytande på andra sätt än genom de allmänna valen. Uppdraget, såsom det framgår av direktiven (se bilaga 1), rör huvudsakligen två former av politisk påverkan. Det handlar för det första om möjligheten att utöva inflytande som förtroendevald inom ramen för de representativa beslutsformerna och, för det andra, om möjligheterna att som enskild individ eller tillsammans med andra påverka politiska beslutsfattare mellan valen. Sådana aktiviteter kan ske genom formella påverkanskanaler, t.ex. folkomröstningar, medborgarförslag, medborgardialoger och remissvar, eller genom informella påverkanskanaler, t.ex. demonstrationer, mediekampanjer, namninsamlingar och direkta kontakter med politiker. Enligt direktiven ska vi också belysa frågor om representation och om de förtroendevalda avspeglar befolkningssammansättningen utifrån kön, bakgrund, ålder och funktionsförmåga. Utredningen ska också behandla frågor om ungas politiska representation, delaktighet och inflytande. Utöver de specifika frågor som nämns ovan har utredningen i uppdrag att undersöka och beskriva de samhällsförändringar som kan påverka individers demokratiska delaktighet och möjligheter till inflytande på sikt. Vi har under utredningstiden haft ett stort antal avstämningar och möten med förtroendevalda och tjänstemän på olika nivåer i det politiska systemet, med företrädare för de politiska partierna, 27

232 Sammanfattning SOU 2016:5 representanter för civilsamhällsorganisationer och med intresserade från allmänheten. Vi har genomfört ett flertal enkäter, intervjuer och undersökningar samt beställt underlagsrapporter från sammanlagt 24 forskare. Dessa rapporter har presenterats och diskuterats på seminarier runt om i landet och har publicerats i en särskild forskarantologi. Vår ambition har varit att driva offentlig debatt och stimulera till samtal om de frågor som vi har haft i uppgift att utreda, men också att skapa oss en bredare och djupare bild av tillståndet i demokratin. Betänkandet är på detta sätt både en redogörelse för tillståndet i demokratin och en samling förslag, bedömningar och rekommendationer till hur demokratin kan utvecklas och förstärkas. Demokratin är stark, men den politiska ojämlikheten ökar Strax efter millenniumskiftet, i februari 2000, överlämnande den förra Demokratiutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningen tillsattes i en tid då demokratin ansågs stå inför ett antal allvarliga utmaningar. Engagemanget inom folkrörelserna hade avtagit, de politiska partierna hade förlorat medlemmar och valdeltagandet var sjunkande. Intresset för politik ansågs vara lågt, i synnerhet bland unga. Vissa av dessa utmaningar kvarstår nu, femton år senare. Samtidigt måste bilden nyanseras. Även om de traditionella folkrörelseorganisationerna engagerar färre individer är det medborgerliga engagemanget alltjämt högt. Engagemanget tar sig nya uttryck genom nätverksbaserade och mer informellt organiserade rörelser. Partierna är inte längre masspartier med stora medlemskårer, men antalet partiaktiva sjunker inte längre. Förtroendet för de politiska partierna är fortfarande lågt, men har stärkts. Valdeltagandet har ökat i de tre senaste riksdagsvalen. Attitydundersökningar visar att förtroendet för regeringen och riksdagen har ökat under de senaste femton åren. Intresset för politik bland unga är starkt. Denna utredning kan konstatera att demokratin i dag står stark. Däremot är det politiska inflytandet inte jämnt fördelat. Klyftan mellan de som deltar och de som inte deltar har vidgats. Dessa deltagandeklyftor märks tydligt när det kommer till engagemanget i det civila samhällets organisationer, liksom i de politiska partierna. 28

233 SOU 2016:5 Sammanfattning De som är aktiva inom civilsamhällsorganisationer och politiska partier är i huvudsak välutbildade och socioekonomiskt resursstarka personer. Det är i synnerhet personer med låg utbildning och med lågavlönade jobb som har lämnat partierna. Det märks också när det kommer till förtroendet för demokratins institutioner och procedurer. Tilltron till demokratin är betydligt starkare bland resursstarka individer, dvs. personer med hög utbildning och inkomst, än bland resurssvaga. Samma förhållande gäller när det rör upplevelsen av att kunna påverka politiska beslut. Valdeltagandet har ökat under senare år, men skillnaderna mellan resurssvaga och resursstarka grupper är alltjämt stora. I riksdagsvalet var det ungefär 15 procentenheters skillnad i valdeltagande mellan hög- och lågutbildade liksom betydande skillnader i valdeltagandet mellan svensk och utrikes födda. Skiljelinjen mellan de demokratiskt aktiva och de demokratiskt passiva sammanfaller i stor utsträckning med andra sociala och ekonomiska klyftor i samhället. De som inte deltar i demokratins processer har lägre utbildning, lägre inkomst och en betydligt svagare förankring på arbetsmarknaden. Vissa undersökningar visar även att gruppen passiva lider av ohälsa i större utsträckning än den demokratiskt aktiva gruppen. Skillnaderna avspeglar sig i vad som skulle kunna beskrivas som ett utanförskap och ett innanförskap eller som vidgade klassklyftor. Därutöver är skillnaderna mellan dessa grupper i allt större utsträckning rumsliga och geografiska. De demokratiskt aktiva och de passiva bor i skilda bostadsområden, går i olika skolor och utövar sina fritidsintressen på olika platser. Detta avspeglar sig också i valdeltagandet. Skillnaderna mellan de valdistrikt i Stockholm, Göteborg och Malmö som hade högst och lägst valdeltagande var över 40 procentenheter i riksdagsvalet Vidare framträder deltagandeklyftor i konsumtionen av nyheter. Andelen nyhetsundvikare har ökat under senare år, och denna grupp består i stor utsträckning av personer med svaga socioekonomiska resurser. Den demokratiska arenan, dvs. de platser där tankar, åsikter och intressen utbyts, är allt mer segregerad. Detta är en stor utmaning för demokratin. Ett ytterligare problem är att flera samhällstendenser såsom globaliseringen, digitaliseringen, demografiska förändringar och klimathotet kan förstärka olikheterna mellan olika grupper samtidigt som 29

234 Sammanfattning SOU 2016:5 dessa tendenser ställer demokratin och samhället i sin helhet inför nya utmaningar. Dessa samhällstendenser har och kommer under de närmaste åren förändra förutsättningarna för demokratin liksom för ekonomin, arbetsmarknaden och maktrelationerna i samhället. Flera av de utmaningar som vi i dag står inför innebär dessutom att vi kommer behöva fatta svåra beslut rörande fördelningen av resurser. Att med demokratins mekanismer skapa konsensus bakom de beslut som är nödvändiga för samhällets långsiktiga hållbarhet och utveckling är en utmaning inte bara för det politiska systemet utan för hela vårt samhälle. En ny målsättning för demokratipolitiken Det är viktigt att demokratipolitiken är inriktad på att möta de utmaningar som nämns ovan. Vi föreslår därför en ny målsättning för demokratipolitiken. Målsättningen ska vara en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande. Vi menar att demokratin blir starkare när det är många som deltar och upplever sig vara delaktiga i samhället. Ett brett deltagande ger bättre förutsättningar för att fler röster ska kunna komma till uttryck, vilket gör att inflytandet kan bli mer jämlikt. Ett jämlikt inflytande förutsätter också att alla har samma möjligheter att delta och påverka den politiska maktutövningen oavsett kön, hudfärg, språklig, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller socioekonomisk status. Syftet med demokratipolitiken måste därför vara att öka deltagandet och att verka för att inflytandet utövas mer jämlikt. Vi menar vidare att demokratin måste vara hållbar. Med detta menar vi en demokrati som kännetecknas av starka offentliga institutioner som kan fatta beslut effektivt, rättssäkert och transparent. Det förutsätter också att medborgarna har förtroende för demokratins institutioner och procedurer, att det demokratiska engagemanget är högt och att de flesta upplever att de kan påverka. En hållbar demokrati förutsätter slutligen att de mänskliga rättigheterna respekteras. Denna målsättning måste efterföljas av åtgärder som syftar till att skapa ett jämlikt inflytande och ett ökat och breddat deltagande. Regeringen bör genomföra demokratifrämjande insatser inför 30

235 SOU 2016:5 Sammanfattning och mellan valen och dessa bör vara inriktade på att öka den politiska jämlikheten. Det handlar om att ge organisationer i det civila samhället förutsättningar att engagera grupper som annars inte deltar. Kommuner, landsting och regering har ett särskilt ansvar att ge medborgarna goda förutsättningar att delta och framföra synpunkter i politiska beslutsprocesser. Flera av våra förslag syftar till detta. Det är dock svårt att i grunden förändra maktförhållanden i samhället genom demokratireformer eller åtgärder för att främja deltagandet. Vårt uppdrag är begränsat till att analysera individers möjligheter till delaktighet och inflytande mellan valen och inte maktrelationerna i samhället ur ett vidare perspektiv. Mot bakgrund av omfattningen och djupet av de samhällsförändringar vi bevittnar i dag föreslår vi att en utredning tillsätts med uppgift att sammanställa kunskap om hur maktförhållandena i det svenska samhället har förändrats sedan millenniumskiftet. En sådan maktutredning ska bidra med ett underlag som ger politiska beslutsfattare bättre förutsättningar att fatta långsiktiga och ändamålsenliga beslut för att möta de utmaningar som samhället och demokratin står inför på sikt. De politiska partierna är inte i kris Vår analys visar att föreställningen om en partikris i stora drag kan avskrivas. Medlemsutvecklingen i partierna är inte längre negativ. Medlemmarna spelar också en annorlunda roll i partierna än tidigare. Kommunikationen med väljarna har underlättats genom den digitala tekniken medan valrörelserna har professionaliserats och partierna har anställt mer personal. Samtidigt hade var fjärde lokal partiorganisation svårigheter att hitta kandidater till vallistorna inför de allmänna valen år Det är därför viktigt att partierna fortsatt verkar för att rekrytera nya medlemmar. Partierna måste utveckla sitt rekryteringsarbete Ett problem för partidemokratin är att personer som uppger att de är lågutbildade, har arbetarklassbakgrund, är födda utanför Sverige, är unga eller kvinnor är underrepresenterade bland medlemmarna. Det kan medföra att partierna har svårt att fånga upp de åsikter och 31

236 Sammanfattning SOU 2016:5 perspektiv som dessa grupper har. Vår översyn visar att samtliga partier arbetar för att värva medlemmar, och att de flesta partier verkar för att rekrytera medlemmar från underrepresenterade grupper, såsom kvinnor, unga och utrikes födda. Samtidigt visar undersökningar att de flesta som engagerar sig i ett parti gör det eftersom de själva befinner sig i ett sammanhang med andra partiaktiva. Sammantaget består partierna av en socialt sammanhållen grupp som ofta har ryggarna utåt. Vi anser därför att partierna måste utveckla sitt rekryteringsarbete. Partierna bör aktivt arbeta med att söka upp nya medlemmar utanför de redan aktivas nätverk. För rekryteringen av unga är det av särskild betydelse att partierna är närvarande i skolan, på fritidsgårdar och i föreningslivet. För att kontaktytor ska uppstå med personer som annars inte skulle gå in i ett parti är det också viktigt att partierna är fysiskt närvarande i lokalsamhället, även mellan valkampanjerna. Det gäller särskilt i områden med hög arbetslöshet och en stor andel utlandsfödda. Motverka professionaliseringen av partierna De politiska partierna professionaliserar sin verksamhet alltmer. Professionaliseringen leder till att politikutvecklingen inom partierna i stor utsträckning drivs av personer som inte är eller har varit förtroendevalda och därmed inte har erfarenhet av det politiska beslutsfattandet. Det ökade antalet anställda idéutvecklare, s.k. policyprofessionella, kan också leda till att medlemmarnas möjligheter att delta i idéutvecklingen minskar. En utveckling med ett ökat antal politikutvecklare som inte har erfarenhet av ett förtroendeuppdrag kan leda till att politiken driver bort från den faktiska verklighet som väljarna upplever och som de förtroendevalda på lokal nivå har att hantera. Partierna är också mer fokuserade på de opinioner och åsikter som framförs genom olika medier än på kommunikationen med enskilda väljare. Den politiska debatten i media är viktig, men med tanke på att det är allt färre som följer de etablerade medierna och deltar i den åsiktsbildning som sker i dessa finns det en risk att partierna inte fångar upp de bredare åsikterna i samhället. Det finns också en risk att partierna blir mer mottagliga för det påverkans- 32

237 SOU 2016:5 Sammanfattning arbete som olika intresseorganisationer och PR-byråer bedriver genom medierna. Partierna måste reformera sina organisationer Den del av befolkningen som identifierar sig med ett politiskt parti har sjunkit kraftigt, vilket gör det svårare att mobilisera politiskt intresserade utifrån en ideologisk samhörighet. Denna utveckling kan delvis förklaras av värderingsförändringar, som individualiseringen och en minskad auktoritetstro. Människor är i dag mer benägna att engagera sig i sakpolitiska frågor än långsiktigt i ett politiskt parti. Förtroendet för de politiska partierna har visserligen stärkts under 2000-talet, men partierna är alltjämt en av de samhällsinstitutioner som allmänheten hyser lägst förtroende för. Det är troligt att många väljer andra sätt att uttrycka sitt politiska engagemang eftersom de inte tror att det är möjligt att påverka genom ett politiskt parti. Vår översyn visar också att en stor del av medlemmarna anser att interndemokratin är dålig, även om medlemsinflytandet har stärkts över tid. De individer som i dag väljer att gå in i ett politiskt parti är mer engagerade och ställer större krav på inflytande än tidigare. Det är viktigt att partierna inte är exklusiva kanaler för inflytande som enbart är tillgängliga för en liten krets av partiaktiva. Vi menar därför att partierna bör verka för att partimedlemmar på lokal nivå får möjligheteter att delta i idéutvecklingen. Partierna bör också överväga att oftare ha medlemsomröstningar om principfrågor och att öka inflytandet vid val av partiledare. Samtidigt är medlemmar i partierna i dag inte särskilt representativa för samhället i övrigt och en förstärkt interndemokrati skulle därför kunna leda till att partierna fjärmar sig ytterligare från övriga delar av befolkningen. Det går inte att förvänta sig att partierna kommer att återta den roll i demokratin som de en gång hade. Medlemsminskningen beror inte enbart på partierna själva, utan är också en effekt av att samhällsengagemanget som sådant har förändrats. Mot denna bakgrund bör väljarna få möjlighet att förmedla sina intressen och åsikter till beslutsfattarna även på andra sätt än genom de politiska partierna. Våra förslag om att fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att framföra sina synpunkter inför beslut liksom 33

238 Sammanfattning SOU 2016:5 införandet av förslagsrätt på lokal och nationell nivå, s.k. folkmotion, förstås mot den bakgrunden. Se över partistödet Vår översyn visar att det offentliga stödet till de politiska partierna inte fullt ut används i enlighet med vad det är avsett för. Stödet till riksdagsledamöter, som syftar till att bistå ledamöternas arbete, används i stor utsträckning till annan verksamhet än riksdagsarbete. Därutöver överförs delar av det kommunala partistödet till nationell nivå. Samtidigt visar vår översyn att antalet politiska sekreterare och hel- och deltidsarvoderade förtroendevalda i kommuner och landsting har ökat på senare tid. En anledning till detta är att den politiska majoriteten i kommunerna ofta försäkrar sig om ett stöd från mindre partier genom att bl.a. erbjuda avlönade politiska sekreterartjänster. Sammantaget anser vi att det finns skäl att tillsätta en bredare översyn av partistödet. Översynen bör i första hand ha till uppgift att klargöra i vilken mån de olika formerna av partistöd används på ett ändamålsenligt sätt och om det finns skäl att göra förändringar och förtydliganden om hur stöden ska fördelas, användas och redovisas. De förtroendevalda och den sociala representativiteten Vi har gjort en analys av de förtroendevaldas representativitet utifrån kön, bakgrund (födelseland) och ålder. När det kommer till dessa tre aspekter kan vi konstatera att politiken inte är jämställd eller jämlik. Även om kvinnors representation i riksdagen har minskat de två senaste mandatperioderna har jämställdheten i kommun- och landstingsfullmäktige förbättrats över tid. Det är i dag något fler kvinnor som innehar tyngre poster, såsom kommun- eller landstingsstyrelsens ordförande, än vad det var vid ingången av millenniumskiftet. Totalt sett är dock kvinnor underrepresenterade på inflytelserika positioner. Kvinnliga politiker är mer utsatta för hot, våld och trakasserier och lämnar sina uppdrag under och efter mandatperioden i högre utsträckning än män. Kvinnor är också tydligt underrepresenterade i kommunala bolagsstyrelser. 34

239 SOU 2016:5 Sammanfattning Därutöver avspeglar inte de politiska församlingarna den mångfald som i dag finns i det svenska samhället. Utrikes födda är underrepresenterade på alla nivåer i politiken. Personer som invandrat till Sverige engagerar sig politiskt i lägre utsträckning än inrikes födda, vilket delvis kan förklara underrepresentationen, men delaktigheten ökar med vistelsetiden i Sverige. Upplevelser av diskriminering är också en faktor som påverkar delaktigheten bland utrikes födda. Bostadssegregeringen innebär att det är en stor andel utrikes födda som bor i politikerglesa bostadsområden. Eftersom de flesta som går in i politiken gör det för att de kommit i kontakt med andra partiaktiva är det därmed mindre sannolikt att utrikes födda uppmanas att engagera sig partipolitiskt. Undersökningar visar också att utrikes födda avancerar långsammare mot de tyngre uppdragen än inrikes födda. Unga under 29 år är den grupp som är mest underrepresenterad i kommun- och landstingfullmäktige i relation till andelen bland de röstberättigade medan äldre är kraftigt underrepresenterade i riksdagen. Det kan leda till att ungas och äldres perspektiv inte tillgodoses i det lokala respektive det nationella beslutsfattande. När det gäller unga medför underrepresentationen i den lokala demokratin att det är få unga som får erfarenhet av att ha ett förtroendeuppdrag, vilket är viktigt för det fortsatta politiska engagemanget. Social representativitet är viktigt för demokratins legitimitet Vi menar att förutsättningarna för ett jämlikt politiskt inflytande blir bättre när alla delar av befolkningen är representerade i de beslutsfattande församlingarna. Social representativitet är en rättvisefråga och en fråga för demokratins legitimitet. Politiker som delar sociala och kulturella erfarenheter med en särskild väljargrupp har en bättre förmåga att fånga upp, lyssna in och förmedla väljares intressen och åsikter. Dessutom påverkar representativiteten delaktigheten i samhället. Det är rimligt att anta att när en individ upplever sig vara representerad blir den också motiverad till att delta. Ansträngningarna för att uppnå politisk jämlikhet är huvudsakligen en fråga för de politiska partierna och därför lämnar vi ett antal rekommendationer för hur ett arbete med att förbättra repre- 35

240 Sammanfattning SOU 2016:5 sentativiteten skulle kunna gå till. Partierna i en kommun eller ett landsting bör t.ex. komma överens om att samordna sin nomineringsprocess på så sätt att könsbalansen i styrelser och nämnder blir jämnare. Detta är särskilt viktigt vid tillsättningen av kommunala bolagsstyrelser där kvinnors underrepresentation är påtaglig. Vi menar också att partierna bör ha som princip att alltid nominera två kandidater: en man och en kvinna. Det skulle underlätta för valberedningen att samordna tillsättningen. De förtroendevaldas villkor Den kommunala politikens villkor har förändrats under senare år. Antalet nämnder och uppdrag minskar, samtidigt som uppdragen koncentreras till ett mindre antal förtroendevalda. Inflytandet i den kommunala politiken utövas också av en allt mindre skara av ledande förtroendevalda. Vi anser att det finns ett värde med att det är en stor andel av befolkningen som har erfarenhet av att delta i politiska beslutsprocesser och därför bör inte uppdragen minska ytterligare vid reformer av den politiska organisationen. För att stimulera det demokratiska deltagandet på lokal nivå kan kommuner också genomföra försök med direktval för ett begränsat antal platser i en geografisk nämnd. Medialiseringen av politiken har lett till att politikerrollen blivit mer krävande. Samtidigt sker beslutsgången i ett snabbare tempo och de politiska besluten är i sig mer komplexa. Dessa omständigheter påverkar vem som väljer att engagera sig politiskt. Antalet förtroendevalda som lämnar sina uppdrag i förtid är också högt. Unga under 29 år och kvinnor med hemmavarande barn är överrepresenterade bland de förtroendevalda som hoppar av i förtid. Villkoren för förtroendeuppdragen måste anpassas så att det går att ägna sig åt ett förtroendeuppdrag och samtidigt ha tid till heltidsarbete och familjeliv. Det krävs en ny möteskultur där långdragna sammanträden är undantag. Det kan vara lämpligt att tillämpa stopptider liksom att öppna upp för ett mer frekvent användande av deltagande på distans. Åtgärder bör också genomföras för att underlätta för förtroendevalda med barn i behov av tillsyn. Kommuner skulle t.ex. kunna tillämpa mer genenerösa regler för barn- 36

241 SOU 2016:5 Sammanfattning omsorg och förskola i samband med politiska möten i kommunen eller landstinget. Möjlighet att behålla sitt uppdrag trots flytt från kommunen Under mandatperioden 2010 till 2014 lämnade var femte förtroendevald sitt uppdrag i förtid. Var tredje avhopp berodde på flytt från kommunen, och när det kommer till unga under 29 år var det 57 procent som lämnade sitt uppdrag av denna anledning. Detta kan förklaras av att unga är mer rörliga då de ännu inte börjat studera eller etablerat sig på arbetsmarknaden. Det finns redan i dag en möjlighet för fullmäktige att besluta att en förtroendevald som är vald av fullmäktige får behålla sitt uppdrag trots flytt från kommunen. Vi föreslår att denna möjlighet också ska omfatta de folkvalda fullmäktigeledamöterna. Förtroendevalda ska kunna utöva sina uppdrag under trygga och säkra former Enligt Brottförebyggande rådets kartläggning utsattes en av fem förtroendevalda under 2013 för hot, våld eller trakasserier. Varannan heltidspolitiker blev utsatt och majoriteten av dessa blev hotade eller trakasserade vid upprepade tillfällen. Med tanke på att en av fyra uppger att de censurerat sig själva på grund av rädsla för trakasserier kan detta anses ha en effekt på demokratin. Vi anser att det är viktigt att samtliga förtroendevalda får ett stöd i det fall de utsätts för våld, hot eller trakasserier och att de därmed kan känna sig trygga när de tar på sig och utför ett förtroendeuppdrag. Vi föreslår därför att det i kommunallagen ska införas en bestämmelse som anger att kommunerna och landstingen ska verka för att de förtroendevalda ska kunna fullgöra sina uppdrag under trygga och säkra former. 37

242 Sammanfattning SOU 2016:5 Möjlighet att vara ledig från sitt förtroendeuppdrag Det är viktigt att de ersättningsbestämmelser som gäller inte upplevs som ett hinder för de förtroendevalda. Ersättning för inkomstbortfall vid möten måste vara skäligt och täcka alla delar av inkomsten. Vi anser vidare att det finns anledning att anpassa den rättsliga regleringen för uppdragen till den faktiska samhällsutvecklingen. Det gäller inte minst regleringen av sjuk- och föräldraledighet. Det är fler kvinnor än män som hoppar av i förtid eller gör långa uppehåll i sina politiska karriärer för att vara föräldralediga och detta får sammantaget konsekvenser för jämställdheten i lokalpolitiken. Vi föreslår därför att det ska vara möjligt att under en begränsad tid vara ledig från sitt uppdrag för att vara föräldra- eller sjukledig. Fullmäktige ska kunna tillsätta en ersättare under ledigheten. Den lokala politikens organisering Under senare år har en maktförskjutning skett från fullmäktige och fritidspolitikerna till ledamöterna och ordföranden i kommun- och landstingsstyrelsen. Fullmäktige, som enligt kommunallagen är kommunens och landstingets beslutande församling, har en svag ställning. Dessutom sker beredningen av beslut ofta utanför de formella institutionerna, t.ex. genom förhandlingar mellan partier som gemensamt styr kommunen eller landstinget. Detta påverkar både fullmäktiges och väljarnas möjligheter till insyn i beslutsfattandet och ansvarsutkrävande av beslutsfattarna. För att ge fullmäktige makt att granska och utkräva ansvar anser vi att fullmäktige bör upparbeta en praxis för den interna granskningen av maktutövningen i kommunen eller landstinget. Vi anser vidare att fullmäktige bör fatta beslut om uppdragsbeskrivningar som förtydligar rollfördelningen mellan olika förtroendevalda, i synnerhet den roll som ordförande i styrelsen och nämnder samt övriga kommunal- och landstingsråd har i politiken. Ur ett medborgarperspektiv är det rimligt att kräva att fullmäktige klargör vilka funktioner dessa förtroendevalda har i den lokala demokratin. För att motverka elitism och maktkoncentration i politiken anser vi att det också är nödvändigt att verka för en ökad omsättning av de kommunala förtroendeuppdragen. Vi anser att partierna internt eller gemensamt i fullmäktige bör överväga en begränsning i 38

243 SOU 2016:5 Sammanfattning hur länge en enskild förtroendevald kan inneha ett tyngre uppdrag, t.ex. som ordförande i styrelsen eller i en nämnd. Det skulle öppna upp möjligheter för fler kandidater att träda fram och få betydelsefulla positioner inom politiken. Det skulle också kunna bryta den sociala homogenitet som i regel gör sig gällande högre upp i politiken. För att öka partiernas synlighet i den lokala demokratin bör fullmäktige, på samma sätt som riksdagen, med jämna mellanrum arrangera allmänpolitiska debatter eller debatter om dagsaktuella frågor i kommunen eller landstinget. Sådana debatter kan bidra till att det allmänna intresset för lokalpolitiken ökar och att lokala partiföreträdare får tillfälle att uttrycka sina ståndpunkter i olika samtidsfrågor. Vi föreslår därför att fullmäktigepresidiet ska kunna fatta beslut om att en allmänpolitisk debatt ska hållas utan samband med ordinarie ärendehantering. Möjligheter att påverka nationella beslutsprocesser genom institutionella kanaler: remiss, samråd och kommittéväsendet Den formella kanalen för påverkan på den nationella nivån, remissväsendet, är viktig för att enskilda och intresseorganisationer ska kunna framföra sina synpunkter inför beslut. Åsiktsutbytet inom remissväsendet sker enligt formella regler och ger därmed förutsättningar för transparens och ett jämlikt deltagande. Vid sidan av remissväsendet har användningen av samråd, hearings och konsultationer med särskilt inbjudna organisationer blivit ett allt vanligare sätt för Regeringskansliet att inhämta allmänhetens synpunkter, åsikter och intressen och för att stämma av underlag inför regeringsbeslut. Öppna upp remissprocesserna och samråden Vår översyn visar att det i huvudsak är etablerade och resursstarka organisationer som deltar i remissväsendet liksom i samråd och hearings. Mot bakgrund av att de traditionella folkrörelseorganisationerna har förlorat medlemmar och fått en svagare lokal förankring, samtidigt som nyare rörelser har uppkommit på lokal nivå, finns det en risk att de synpunkter och perspektiv som kanaliseras 39

244 Sammanfattning SOU 2016:5 genom dessa formella kanaler inte är representativa för den breda allmänheten. Det är därför viktigt att remisslistorna och inbjudningar till samråd och hearings vidgas så att nya delar av det civila samhället blir representerade. Riktlinjer för samråd och hearings bör utarbetas. Elektronisk förvaltning och digitala samråd Regeringen har beslutat om en målsättning om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen ska enligt sin e-förvaltningsstrategi verka för öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Det är i detta sammanhang anmärkningsvärt att Regeringskansliet inte har utvecklat sin elektroniska förvaltning. Regeringskansliet har förvisso en särställning utifrån de krav på säkerhet och sekretessbehandling som kan ställas på den myndighet som ska bistå regeringen, men i flera aspekter leder den bristande digitaliseringen till att insynen och delaktigheten blir lidande. Detta gäller inte minst remisshanteringen. Vi anser att den formella remissprocessen bör kompletteras med ett digitalt samråd som gör det möjligt att lämna synpunkter på konkreta frågeställningar. Digital teknik bör också användas vid övriga samråd, hearings och konsultationer och därigenom göra det möjligt att lämna synpunkter utan att vara fysiskt närvarande. Slutligen bör Regeringskansliet se över hur den elektroniska förvaltningen kan utvecklas. För att ett sådant utvecklingsarbete ska komma till stånd föreslår vi att en arbetsgrupp sätts upp under Förvaltningsministern eller IT-ministern. Utredningars och kommittéers förutsättningar att samråda Enligt vår översyn har enskildas och intresseorganisationers möjligheter att påverka politiken genom kommittéväsendet försämrats. Direktiv har blivit mer detaljerade, det är ofta på förhand givet vad utredningarna ska komma fram till och utredningstiden har blivit kortare. Med fler enmansutredningar som har kort tid på sig har kommittéväsendets roll som konsensusbyggare försvagats. Enligt vår bedömning är det därför viktigt att kommittéer och utredningar uppmanas i sina direktiv att samråda och att de ges tillräckligt med 40

245 SOU 2016:5 Sammanfattning tid för att kunna stämma av och inhämta synpunkter från intresseorganisationer och allmänheten. Möjligheter att påverka nationella beslutsprocesser genom icke-institutionella kanaler Vår översyn visar att de informella kontakterna mellan intresseorganisationer och beslutsfattare på nationell nivå har ökat i omfattning under senare år. Denna utveckling är delvis ett resultat av att relationerna mellan beslutsfattandet och intresseorganisationer har ändrat karaktär. Den kan också förklaras av att politiken i sig blivit mer komplex och att kunskaps- och informationsbehovet har ökat. Därutöver har politiken anpassats till nyhetsmedierna, vilket har resulterat i att den politiska kommunikationen har fått en allt större betydelse och att antalet personer som har politisk idéutveckling och påverkan som heltidssyssla, s.k. policyprofessionella, har ökat. Denna utveckling måste betraktas som en av de största förändringarna av den svenska demokratin som har skett under de senaste femton åren. Vi anser att det finns skäl att vara vaksam på en utveckling där politik- och idéutvecklingen i större utsträckning sker på arenor där enskilda individer inte har möjlighet att fritt delta eller bli representerade. En sådan utveckling skulle kunna innebära att den enskilde får sämre möjligheter till delaktighet, inflytande och insyn i politiken. Det kan också innebära att förutsättningarna för väljarna att utkräva ansvar av de folkvalda försämras. Dessutom är påverkansarbetet en fråga om resurser, vilket inverkar på den politiska jämlikheten. Kontakterna mellan beslutsfattare och intresseorganisationer bör inte regleras I nuläget utgör inte lobbyingen i form av informella kontakter mellan beslutsfattare och intresseorganisationer en direkt utmaning för demokratin. Vi förespråkar därför inte att någon form av reglering införs som förändrar förutsättningarna för intresseorganisationernas kontakter med beslutsfattare, t.ex. en registrering av 41

246 Sammanfattning SOU 2016:5 lobbyister. Denna typ av reglering är svår att utforma på ett ändamålsenligt sätt som inte medför negativa effekter för demokratin. Det påverkansarbete som intresseorganisationer, PR-byråer eller tankesmedjor genomför riktar sig i första hand till medier. För att medborgarna ska ha goda möjligheter till insyn och ansvarsutkrävande är det centralt att det finns medieaktörer som har kapacitet att fritt granska maktutövandet, producera journalistik som håller hög kvalitet och möjliggöra en offentlig debatt där flera olika röster och perspektiv kommer till uttryck. Mot denna bakgrund anser vi att det är viktigt att regeringen vidtar åtgärder för att skapa förutsättningar för en levnadskraftig, oberoende och mångfacetterad mediamarknad och för en stark och självständig public service. Medborgerlig förslagsrätt i riksdagen bör införas För att vitalisera demokratin och stärka de enskilda medborgarnas inflytande över beslutsfattandet föreslår vi att en medborgerlig förslagsrätt i riksdagen, en s.k. folkmotion, ska införas. En folkmotion innebär att en enskild individ som har rösträtt till riksdagen får möjlighet att väcka ett förslag och om detta får stöd av en procent av de röstberättigade till riksdagen ska det tas upp som en motion i riksdagen. Folkmotionen ska kunna lämnas och stödjas över internet. Om motionen fått tillräckligt stöd väcks den i riksdagen på samma sätt som motioner av riksdagsledamöter och utskottsbehandlas. Beroende på vad motionen kräver kan ett bifall till motionen leda till ett utskottsinitiativ eller ett tillkännagivande till regeringen. Förslaget om folkmotion är inspirerat från det s.k. medborgarinitiativet som finns i Finland. Med en möjlighet att väcka en folkmotion i riksdagen får alla individer tillgång till en formell kanal för att göra sin röst hörd. Detta skulle kunna innebära att det övertag som de resursstarka organisationerna har i opinionsbildningen kan vägas upp. Det skulle också skapa transparens i påverkansarbetet. Införandet av folkmotion kan också motiveras av de politiska partiernas försvagade ställning och de förändrade formerna för politiskt deltagande och engagemang. En sådan reform skulle innebära en ändring av riksdagsordningen. Vi föreslår därför att införandet av medborgerlig förslagsrätt, folkmotion, ska utredas i särskild ordning. 42

247 SOU 2016:5 Sammanfattning Insynen i riksdagsarbetet Mot bakgrund av att de informella kontakterna mellan intresseorganisationer och riksdagen har ökat under senare tid kan det finnas skäl att vidta åtgärder för att försäkra att maktutövandet sker i transparenta former. För att medborgarna ska ha möjlighet att framföra sina åsikter och intressen på nationell nivå är det också viktigt att riksdagsledamöterna har goda förutsättningar till kommunikation med medborgarna. I syfte att underlätta kontakten med väljarna anser vi att det kan finnas skäl att se över ledamotsstödet och om delar av detta bör knytas till en finansiering av kansliresurser i ledamöternas valkretsar. Medborgardialog och samråd i kommuner och landsting Medborgardialoger och samråd där individer, intresseorganisationer eller andra aktörer bjuds in att delta i beslutsprocesser är vanligt förekommande i kommuner och landsting. Medborgardialoger kan bidra till att beslut kan få en djupare förankring och starkare legitimitet. De kan också bidra till att intressekonflikter eller missnöjesyttringar undviks vid genomförandet av politiska beslut. Medborgardialoger som inger förhoppningar om ett inflytande som inte infrias kan däremot leda till att förtroendet för demokratin som sådan undermineras. Det finns också en risk att medborgardialoger leder till politisk ojämlikhet om deltagandet inte är representativt för kommun- eller landstingsinvånarna. Fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut För att medborgardialogerna ska ge positiva demokratieffekter är det viktigt att användandet av medborgardialoger och andra samrådsprocesser formaliseras. Det måste bli tydligt för medborgarna om när och i vilka frågor som kommuner och landsting avser att hålla ett samråd eller medborgardialog samt vilka möjligheter till påverkan som dialogerna ger. Vi föreslår därför att det ska framgå av kommunallagen att fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut. 43

248 Sammanfattning SOU 2016:5 Med en sådan bestämmelse motiveras fullmäktige att stämma av och förankra beslut samtidigt som fullmäktige har ansvar för beredningen och beslutsfattandet. Bestämmelsen framhåller värdet av ett medborgerligt engagemang, vilket är en av de uttalade grundprinciperna till kommunallagen. Bestämmelsen är en målsättningsparagraf och ska ses som en demokratisk princip. Det är fullmäktige som beslutar om hur medlemmarna ska kunna delta och framföra sina synpunkter och om vilka beslut som ska beredas med ett medborgerligt deltagande. Förslaget innebär att samtliga medlemmar, även unga och utländska medborgare som är folkbokförda, men som än inte har rösträtt, liksom fastighetsägare som är juridiska personer, såsom ideella organisationer och företag, kan beredas möjligheter att framföra sina synpunkter. Riktlinjer och principer för medborgardialoger och samråd Vi menar att det finns fördelar med att fullmäktige antar riktlinjer eller principer om när och inför vilka beslut som medlemmarna ska ges tillfälle att framföra synpunkter samt om hur medborgardialoger eller samråd ska genomföras. Riktlinjerna eller principerna bör bl.a. omfatta samrådens och medborgardialogernas plats i beredningsprocessen, vilka dialogerna riktar sig till liksom hur kommunerna och landstingen bjuder in och kommunicerar resultaten av samråd och dialog. Vi ger också rekommendationer om att åtgärder bör vidtas som syftar till att förstärka den politiska jämlikheten vid genomförandet av medborgardialoger. Vi menar vidare att digital teknik bör används i så stor utsträckning som möjligt och att resultaten av medborgardialogerna ska återkopplas till de som har deltagit och berörs. Vi föreslår därutöver att kommunerna och landstingen bör ha en plats på sin webbsida där all information som är relevant för medborgarnas demokratiska delaktighet finns tillgänglig och samlad. 44

249 SOU 2016:5 Sammanfattning Det förstärkta folkinitiativet Förstärkningen av medborgarnas möjligheter att påkalla folkomröstningar i kommuner och landsting har lett till att antalet folkinitiativ och lokala folkomröstningar har ökat. Detta har skapat spänningar i den lokala demokratin. Några av de konflikter som uppstått har berott på oklarheter i hur bestämmelserna för folkinitiativet ska tolkas. För att förenkla initiativprocessen föreslår vi att det inte ska vara nödvändigt för initiativtagare att uppge egenhändiga namnteckningar och att det därmed blir möjligt att samla in underskrifter via internet. Underskrifter som sker över internet och med hjälp av e-legitimation innebär att valideringsprocessen kan bli mer rättssäker, ske snabbare och ta mindre resurser i anspråk. Dessutom är insamling via internet förenligt med de rådande formerna för politiskt engagemang där internet och sociala medier har stor betydelse för det politiska deltagandet. För att en tillförlitlig namninsamling över internet ska bli teknisk möjlig för det stora flertalet föreslår vi att en nationell webbplats för detta ska inrättas. Vi föreslår vidare ett förtydligande av bestämmelserna om hur det nödvändiga antalet namnunderskrifter för att väcka ett folkinitiativ ska fastställas. Ett problem med de folkomröstningar som inte har hållits i samband med de allmänna valen är att valdeltagandet har varit lågt. Vi anser att konflikter skulle kunna undvikas om de politiska partierna innan folkomröstningen kommunicerar vad som enligt dem krävs för att utslaget i folkomröstningen ska respekteras. Även om det har uppstått problem i samband med folkinitiativen och folkomröstningarna menar vi att det principiella värdet av att väljarna har en möjlighet till direktdeltagande i politiska beslutsprocesser överväger de negativa erfarenheterna. De flesta folkomröstningarna som varit sedan år 2011 har stimulerat det demokratiska deltagandet lokalt och det finns inget som tyder på att folkinitiativen har påverkat den politiska jämlikheten eller förtroendet för demokratin negativt. De problem som har uppstått har i första hand berott på att de styrande politikerna inte tagit hänsyn till eller bemött starka folkopinioner som uttryckts av olika väljargrupper mellan valen. För att förebygga sådana missnöjesyttringar är det viktigt att kommunerna och landstingen i enlighet med vårt 45

250 Sammanfattning SOU 2016:5 förslag ovan verkar för att ge medlemmarna förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut. Medborgarförslag och folkmotion Vår översyn av medborgarförslaget visar att det gett begränsade demokratieffekter. Medborgarförslaget har främst använts som en förslagslåda eller en synpunktshantering för vardagsnära frågor och de fåtal personer som lämnar förslag är inte representativa för befolkningssammansättningen i dess helhet. Behandlingen av medborgarförslagen tar också mycket tid och resurser i anspråk. Därutöver skapar medborgarförslag en relation mellan enskilda medborgare och förtroendevalda, men inte mellan de förtroendevalda och sammanslutningar av medborgare. Enskilda förslag stimulerar därmed inte till en vidare dialog och ger heller ingen antydan om det finns en stark opinion i den fråga som väcks. I syfte att stärka dialogen mellan väljare och förtroendevalda och förenkla den administrativa hanteringen för kommunerna och landstingen föreslår vi att medborgarförslaget ersätts av ett nytt verktyg, folkmotion, som blir tvingade för alla kommuner och landsting. Alla folkbokförda i en kommun eller en kommun inom landstinget, dvs. även de som inte har rösträtt i kommun- och landstingsvalen, ska ha möjlighet att lämna förslag om något som rör kommunens eller landstingets verksamhet. Folkmotioner som under en period av sex månader får ett stöd av minst en procent av de folkbokförda i kommunen eller landstingen ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att folkmotionen väcktes. Hanteringen av en folkmotion ska ske på samma sätt som för ett medborgarförslag, vilket innebär att fullmäktige får överlåta till styrelse eller annan nämnd att besluta i ärenden som väckts genom folkmotion. För undertecknandet av folkmotionen gäller samma regler som för folkinitiativet, dvs. att insamlingen av namn ska kunna ske över internet. Enskilda individer kan därmed för namninsamling till en folkmotion välja att använda den webbportal som vi föreslår ska inrättas på nationell nivå. 46

251 SOU 2016:5 Sammanfattning Ungas delaktighet och inflytande De flesta unga upplever att de saknar inflytande över det politiska beslutsfattandet och en stor del av de unga känner sig inte delaktiga i samhället. Unga är därutöver underrepresenterade i de politiska partierna, i de politiska församlingarna och i föreningslivet. På samma sätt som för äldre finns det skillnader i deltagandet utifrån faktorer såsom socioekonomisk bakgrund, kön, funktionsförmåga och utländsk bakgrund. Undersökningar visar samtidigt att det politiska intresset är starkt bland unga i dag. En stor andel av de unga är engagerade och vill påverka politiken. Unga visar en stark tilltro till demokratin och de allra flesta uttrycker ett stöd för de grundläggande demokratiska värderingarna. Sammantaget anser vi att det är nödvändigt med ett perspektivskifte när det kommer till synen på unga. Vi bör inte se unga som en utmaning för demokratin utan i stället bör ungas engagemang och intresse ses som en tillgång för demokratin. Fokus bör vara på att bjuda in unga människor att delta brett i den lokala demokratin. Försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder Vi föreslår att en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år sker vid valen till kommunfullmäktige 2018 och Försöksverksamheten ska genomföras i kommuner som ansöker till regeringen om detta och den ska därefter följas upp och utvärderas. En sänkning av rösträttsåldern till 16 år innebär att genomsnittsåldern för förstagångsväljare blir 18 år, från nuvarande 20 år. Det skulle innebära ett incitament för unga att intressera sig för den lokala politiken och därmed motivera fler att vilja ta ett förtroendeuppdrag. Genom att rösträttsåldern infaller då en person fortfarande går i skolan ökar också samhällets möjligheter att påverka ett röstningsbeteende på längre sikt. Samtidigt ger det skolan ett konkret tillfälle att undervisa om demokratifrågor. En försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder är därutöver i linje med det nationella målet för ungdomspolitiken, enligt vilket unga ska ha inflytande över samhällsutvecklingen. Försöksverksamheten ska enbart gälla kommunala val och folkomröstningar, i vilka flera frågor som direkt berör ungas vardag avgörs. När det gäller val till riksdagen är det viktigt att rösträtten fortsatt är knuten till myndighetsåldern. 47

252 Sammanfattning SOU 2016:5 Ungas deltagande i beslutsfattande i kommuner och landsting Vårt förslag om att fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut innebär att kommunerna och landstingen även bör tillgodose ungas perspektiv i beslutsprocesserna. Ett sätt att göra detta är genom inflytandeforum, som ungdomsråd eller motsvarande, där unga inbjuds att medverka i politiska beslutsprocesser. Samråd med sådana inflytandeforum bör vara en formell del i beredningsprocesser på lokal och regional nivå. Samtidigt är det viktigt att dessa forum verkligen är representativa för gruppen unga i kommunen eller landstinget. Det är också viktigt att formerna för samråd anpassas efter ungas förutsättningar att delta. Kommuner och landsting bör anta ett regelverk för hur ungas perspektiv ska tillgodoses i beslutsprocesserna liksom en policy eller en handlingsplan för den lokala ungdomspolitiken. Skolans demokratiuppdrag Vi anser att kunskapen om hur kommuner och landsting fungerar samt formerna för medborgerligt inflytande i det politiska beslutsfattandet bör öka bland skolelever. Skolor bör i större utsträckning samverka med förvaltningen i kommuner och landsting och träffa företrädare för de politiska partierna på lokal nivå. Vi föreslår därför att den lokala demokratins funktionssätt ska ingå som en av insatserna i det nationella skolutvecklingsprogrammet. Detsamma ska gälla för kunskap om kritisk granskning och källkritik. Vi menar vidare att föreningsengagemanget i grund- och gymnasieskolorna måste stödjas. Även universiteten och högskolorna har en central plats i demokratin. Det är därför viktigt att de politiska studentförbunden, politiska partier och andra föreningar som baseras på en värdegrund av demokrati och mänskliga rättigheter har goda förutsättningar att verka på högskolorna. För att betona högskolornas betydelse för demokratin anser vi att det bör framgå av högskolelagen att högskolorna ska verka för att främja demokratins centrala principer och respekten för allas lika värde. 48

253 SOU 2016:5 Sammanfattning Delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättningar är något mindre delaktiga i demokratin än den övriga befolkning. Detta avspeglar sig i valdeltagandet och i representationen i de politiska församlingarna. Bristande tillgänglighet av olika slag utgör fortsatt ett hinder för att kunna delta fullt ut i samhället. Tillgängligheten till möteslokaler för fullmäktigesammanträdena har förbättrats, men är alltjämt otillfredsställande när det kommer till lokaler för nämnd- och i synnerhet partimöten. Det är därför viktigt att tillgänglighetsarbetet fortsätter och att kommunen eller landstinget tillhandahåller tillgänglighetsanpassade lokaler också för nämnd- och partigruppsmöten och i större utsträckning än i dag möjliggör för beslutsfattande på distans i fullmäktige och nämnder. Ett särskilt problem för förtroendevalda som är i behov av stöd och service för att kunna fullgöra sitt politiska uppdrag är att det är svårt att kombinera förtroendeuppdraget med familje- och arbetsliv, särskilt om de inte får tid till assistans beviljad för att utöva ett politiskt engagemang. Förtroendevalda som beviljats personlig assistans ska få den assistans som de har rätt till för att kunna fullgöra sina förtroendeuppdrag. Vårt förslag om att fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut har också betydelse för personer med funktionsnedsättning. Med anledning av vårt förslag bör kommuner och landsting inrätta funktionshindersråd som ges reella möjligheter till inflytande. Fullmäktige bör också anta reglementen för rådens funktion i den kommunala organisationen. I syfte att säkerställa att den demokratiska delaktigheten får större utrymme i funktionshinderspolitiken föreslår vi att demokratisk delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning ska utgöra ett eget mål i den kommande funktionshindersstrategin. Genom att ett mål antas betonas vikten av tillgänglighetsarbetet i det demokratifrämjande arbetet och att underlag tas fram för att synliggöra utvecklingen. 49

254 Sammanfattning SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden! Det är inte möjligt att göra genomgripande förändringar av demokratins funktionssätt genom en statlig utredning. Demokratin förändras tillsammans med att samhället förändras. I de fall de demokratiska spelreglerna ändras måste det göras med försiktighet och utifrån en politisk samsyn. Vår uppgift har varit att genom förnyelse och gradvisa förändringar av demokratins spelregler göra demokratin mer relevant för sin samtid. Det övergripande syftet med våra förslag är att förmå fler att bli delaktiga och därmed skapa förutsättningar för ett mer jämlikt inflytande. Vi anser samtidigt att det är viktigt med en debatt om tillståndet i demokratin. Den fortsatta debatten bör ta vid där vi slutar och handla om hur fler ska få vara med och forma framtiden. Med tanke på de stora samhällsförändringar som nu sker förefaller det sig naturligt att inom ett decennium på nytt utvärdera och se över demokratins funktionssätt. 50

255 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 1 juni Paragraf Diarienummer KS-2015/ Köpekontrakt mellan Huddinge kommun och Caroline Svedeby och Anna Olsson gällande fastigheten Lissma 4:99 och del av Lissma 4:55 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Köpekontrakt mellan Huddinge kommun och Caroline Svedeby och Anna Olsson gällande fastigheten Lissma 4:99 och del av Lissma 4:55 godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat Sammanfattning Huddinge kommun har träffat en överenskommelse om köp av fastigheten Lissma 4:99 och del av Lissma 4:55 till en köpesumma om kr. Området som kommunen förvärvar innefattas av Lissma 4:99 och stora delar natur- och jordbruksmark från Lissma 4:55. Arealen som köpet innefattar uppgår till cirka 21 hektar. Säljarna behåller gården och bostadshusen, vilka är i dåligt skick och omfattar cirka 1 hektar, i privat ägo. Fastigheterna är belägna i Smedstorp och lokaliserade i direkt anslutning till Orlångens naturreservat. I samband med förvärvet är det möjligt att påbörja arbete med att införliva området i Orlångens naturreservat, vilket innebär att det finns möjlighet till statligt markåtkomstbidrag från Naturvårdsverket för upp till hälften av köpeskillingen. Fastigheterna anges i markanvändningskartan till Översiktsplan 2030 som bevarandeområde. Området utgör även riksintresse för det rörliga friluftslivet, innefattar viktiga ridstråk och är beläget inom regionens övergripande grönstruktur (Hanvedenkilen). Området består av skogs-, betes- och åkermark. I samband med byggnation av förskola/skola i anslutning till Gladö kvarn kommer Björksättra gård förlora arrendemarker vilka kan ersättas med jordbruksmark inom detta område.

256 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 1 juni Paragraf Diarienummer KS-2015/ Överläggning I ärendet yttrar sig Ann-Marie Högberg (S) och Charlotta Thureson Giberg, markoch exploateringschef. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunala Lantmäterimyndigheten i Huddinge kommun

257 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) HANDLÄGGARE Tiidus, Sandra Sandra.Tiidus@huddinge.se Kommunstyrelsen Köpekontrakt mellan Huddinge kommun och Caroline Svedeby och Anna Olsson gällande fastigheten Lissma 4:99 och del av Lissma 4:55 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Köpekontrakt mellan Huddinge kommun och Caroline Svedeby och Anna Olsson gällande fastigheten Lissma 4:99 och del av Lissma 4:55 godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat Sammanfattning Huddinge kommun har träffat en överenskommelse om köp av fastigheten Lissma 4:99 och del av Lissma 4:55 till en köpesumma om kr. Området som kommunen förvärvar innefattas av Lissma 4:99 och stora delar natur- och jordbruksmark från Lissma 4:55. Arealen som köpet innefattar uppgår till cirka 21 hektar. Säljarna behåller gården och bostadshusen, vilka är i dåligt skick och omfattar cirka 1 hektar, i privat ägo. Fastigheterna är belägna i Smedstorp och lokaliserade i direkt anslutning till Orlångens naturreservat. I samband med förvärvet är det möjligt att påbörja arbete med att införliva området i Orlångens naturreservat, vilket innebär att det finns möjlighet till statligt markåtkomstbidrag från Naturvårdsverket för upp till hälften av köpeskillingen. Fastigheterna anges i markanvändningskartan till Översiktsplan 2030 som bevarandeområde. Området utgör även riksintresse för det rörliga friluftslivet, innefattar viktiga ridstråk och är beläget inom regionens övergripande grönstruktur (Hanvedenkilen). Området består av skogs-, betes- och åkermark. I samband med byggnation av förskola/skola i anslutning till Gladö kvarn kommer Björksättra gård förlora arrendemarker vilka kan ersättas med jordbruksmark inom detta område. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

258 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Beskrivning av ärendet Bakgrund Under hösten 2015 blev samhällsbyggnadsavdelningen tillfrågade om Huddinge kommun är intresserade av att förvärva fastigheterna Lissma 4:55 och Lissma 4:99. Fastigheternas arealer utgör tillsammans närmare 22 hektar. Området nås från Lännavägen via Smedstorpsvägen och ligger i direkt anslutning till Orlångens naturreservat i nära anslutning till Ekedals koloniområde. Figur 1. Fastigheterna ligger i direkt anslutning till Orlångens naturreservat. Ett platsbesök genomfördes under oktober 2015 tillsammans med naturvårdsavdelningen för att närmare undersöka markområdena och byggnaderna. Det konstaterades att bostadshusen och gårdsbyggnaderna var i dåligt skick men att markområdena är betydelsefulla för Huddinge kommun. Kommunen erbjöds efter platsbesöket möjlighet att lägga ett bud för att förvärva de båda fastigheterna. Fastigheterna är belägna utanför detaljplanerat område. I Översiktsplan 2030 anges området som bevarandeområde.

259 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Extern värdering och köpeskilling En lantbruksvärderare hos NAI Svefa fick i uppdrag att värdera fastigheterna. En samlad bedömning av marknadsvärdet för de båda fastigheterna, inklusive gårdsbyggnaderna, uppgick vid värdedatum december 2015 till kr. Förhandling har genomförts med värderingen till grund och kommunen erbjuds förvärva naturområdena omkring den befintliga gården för en köpeskilling om kr. Säljarna behåller således den bebyggda delen av Lissma 4:55 i privat ägo och kommunen förvärvar Lissma 4:99 och resterande del av Lissma 4:55. Natur- och jordbruksmarken som förvärvas uppgår till cirka 21 hektar, varav 2 hektar utgörs av åkermark och 5 hektar betesmark. Se avgränsning nedan där det område som förvärvas är skrafferat i orange färg. Figur 2. Området som förvärvas är skrafferat i orange färg. Naturvärden Lissma 4:99 och del av Lissma 4:55 gränsar till Orlångens naturreservat och är belägna inom område som planeras för långsiktigt skydd enligt markanvändningskartan tillhörande Översiktsplan Området ligger inom regionens övergripande grönstruktur, Hanvedenkilen, vilket är av strategisk betydelse. Huddinge kommuns naturreservat hyser en naturlig och stor biologisk mångfald och utgör viktiga delar av regionens gröna kilar.

260 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Området ligger inom område som utgör riksintresse för rörligt friluftsliv. Inom fastigheten finns stigar för det rörliga friluftslivet samt viktiga ridstråk för närliggande stall. För att undvika slitage i det mer slitagekänsliga Paradisets skogar leds stor del av ridningen om till dessa områden. Området är dessutom beläget inom område som planeras för ett framtida säkerställande som naturreservat. Ett förvärv av Lissma 4:99 och del av Lissma 4:55 skulle underlätta arbetet med att införliva området i Orlångens naturreservat. Sannolikt kan kommunen erhålla statligt markåtkomstbidrag från Naturvårdsverket om förvärvet kopplas samman med ett arbete med att införliva markområdena i det angränsande naturreservatet. Markåtkomstbidraget kan uppgå till hälften av köpeskillingen om den anses vara marknadsmässig. Förvärvet innebär att kommunen får ett mer samlat ägande av naturmarkerna i området. Ett kommunalt ägande av området medför att kommunen får rådighet över fastigheten vilket underlättar framtida förvaltning av landskapet som en helhet. Möjligheten att kunna komma ut i skog och mark höjer livskvaliteten och hälsan hos kommunens invånare. Ersättningsmark för Björksättra gård Markområdena kan nyttjas som en viktig funktion för kommunens arrendegårdar. Inom det aktuella området ingår sju hektar jordbruksmark, varav 2 hektar åker och 5 hektar betesmark. Tillskottet av jordbruksmark kan till exempel utgöra kompensation för den jordbruksmark som Björksättra gård skulle förlora vid planerat skolbygge i anslutning till Gladö kvarn enligt plan för Samhällsbyggnadsprojekt Björksättra gård är en KRAV-certifierad mjölkgård som har stor betydelse för driften av kulturmarkerna inom Orlångens, Lissmadalens, Lännaskogens och Paradisets naturreservat. Enligt särskild utredning genomförd av Hushållningssällskapet blir 3,39 ha åker och 0,07 ha bete obrukbara i och med genomförandet av detaljplan för förskola/skola i Gladö kvarn. Detta skulle medföra uteblivna intäkter för gården till följd av minskad areal. Minskad areal skulle även leda till minskat EU-stöd. Björksättra gårds produktion av självförsörjande foder ligger redan nu nära gränsen för att inte längre uppfylla KRAV:s regler. Enligt Hushållningssällskapets utredning skulle kompensation av jordbruksmark vara av avgörande betydelse för Björksättra gårds framtida drift. Jordbruksmarken vid Smedstorp gränsar mot jordbruksmark som kommunen sedan tidigare arrenderar ut till Björksättra gård och området

261 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) ligger därmed bra till arronderingsmässigt. Det finns idag ingen annan ersättningsmark i kommunens ägo. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att fastigheterna Lissma 4:99 och del av Lissma 4:55 har höga naturvärden som bör förvaltas och utvecklas. Det är av betydelse att vårda jordbrukets och odlingslandskapens värden avseende biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv samt att värna om regionens gröna kilar. Den överenskomna köpeskillingen om kr bedöms vara rimlig i förhållande till de värdeutlåtanden som har tagits fram av extern lantbruksvärderare. Det finns dessutom möjlighet till statligt markåtkomstbidrag vilket skulle minska nettokostnaden för förvärvet ytterligare. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Bilagor Bilaga 1 Köpekontrakt inkl. kartbilaga Tiidus, Sandra Exploateringsingenjör Beslutet delges Kommunala Lantmäterimyndigheten i Huddinge kommun

262

263

264

265

266

267