Daglig verksamhet modell för valfrihet

Transkript

1 Daglig verksamhet modell för valfrihet Lars Eriksson Louise Odengard

2 Innehåll Uppdraget... 3 Sammanfattande slutsatser... 3 Nuläge... 4 Insatsen daglig verksamhet... 4 Organisation i Göteborg... 4 Myndighet... 5 Utförande... 5 Ekonomi... 7 Omvärldsbevakning... 8 Valfrihetsmodeller... 9 Grundprinciper för upphandling och konkurrensutsättning i ett valfrihetsmodell... 9 Upphandling enligt LOU... 9 Nytt upphandlingsdirektiv ny upphandlingslag Konkurrensutsättning enligt Lagen om Valfrihetssystem (LOV) Process för att införa valfrihetsmodell Förbereda, genomföra och följa upp Ersättningsmodell Ersättningsformer Ersättningsmodell i en valfrihetsmodell Hantering av resor Brukarperspektiv Konsekvenser för staden

3 Uppdraget Stadsledningkontoret har tagit fram nya riktlinjer för individuellt stöd till personer med funktionsnedsättning. I samband med beslut i kommunstyrelsen kompletterades riktlinjerna med rätten att välja externa upphandlade aktörer som utförare av daglig verksamhet. Kommunstyrelsen föreslog därmed att kommunfullmäktige beslutar: 1. Riktlinjer för individuellt stöd till personer med funktionsnedsättning i Göteborgs Stad fastställs i enlighet med bilaga till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Riktlinjerna kompletteras med rätten att även välja externa upphandlade aktörer som utförare av daglig verksamhet. 2. Tidigare beslutade riktlinjer för individuellt stöd till personer med funktionsnedsättning (Kommunfullmäktige , 3) upphävs. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsdelsnämnderna ta fram förslag på modeller som möjliggör för personer som är beviljade insatsen daglig verksamhet att välja utförare av daglig verksamhet inom stadens regi och externa utförare. 4. Daglig verksamhet blir en del av de verksamheter som ska ingå i en jämförelsetjänst på internet för att kunna jämföra stadens verksamhet Kommunfullmäktige har i 8 den 7 maj 2015 återremitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning och utförlig beskrivning av förslagets sociala, ekonomiska, juridiska och administrativa konsekvenser. Sammanfattande slutsatser Ett system för valfrihet kan införas antingen genom upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) med fördelningsnyckel brukarens val eller genom konkurrensutsättning enligt lagen om valfrihetssytem (LOV). Båda formerna förutsätter att en prissättningsmodell tas fram som: Måste vara klar innan konkurrensutsättning eller upphandling kan ske Tar hänsyn till brukarnas olika behov av stöd och deltagande (hel- eller deltid) och omfattning Är konstruerad så att den bidrar till en tillräcklig volym samt effektivitet och kvalitet i verksamheterna En modell för att stödja brukarnas val behöver måste utformas. En valfrihetsmodell behöver administreras: Organisering av behovsbedömningar och beräkning av ersättningar Organisering av uppföljning av avtalen. Möjligheter till samordning med den verksamhet som skapas i samband med införandet av LOV inom hemtjänsten bör beaktas, oavsett vilken valfrihetsmodell man inför. Stadsdelarna behöver förbereda sig inför ett införande av en valfrihetsmodell med: Översyn av den egna verksamheten utifrån med utgångspunkt i brukarnas behov Identifiera gemensamma samverkansområden för mellan stadsdelar 3

4 Den höga kostnadsnivån i staden kommer att vara svår att upprätthålla i prissättningsmodellen. Konsekvenser för verksamheter som inte kommer att erhålla ersättning på den kostnadsnivå de har idag. Nuläge Insatsen daglig verksamhet Daglig verksamhet är en av insatserna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen riktar sig till personer som bedöms tillhöra lagstiftningens personkrets 1 och 2, som är i yrkesverksam ålder samt saknar arbete och annan daglig sysselsättning. Den dagliga verksamheten bör till sitt innehåll kunna rymma såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Den bör ha som syfte att bidra till den personliga utvecklingen och främja delaktigheten i samhället. Ett övergripande mål bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Insatsen beviljas den enskilde efter en ansökan om insats enligt LSS. En sådan ansökan handläggs och ett myndighetsbeslut fattas inom funktionshinderverksamheten i den stadsdel där den enskilde är folkbokförd. Efter att beslut om insats fattas övergår beslutet till verkställande enhet inom stadsdelen. Verkställigheten av ett beslut om daglig verksamhet kan ske på flera sätt. Verksamhet kan erbjudas den enskilde i den egna stadsdelens regi, förvaltningen kan köpa verksamhet av annan stadsdelsförvaltning eller social resursförvaltning (internt köp) och förvaltningen kan avropa utförare via ramavtal för utförande. I Göteborgs stad bedrivs daglig verksamhet i alla stadsdelar samt i social resursförvaltning. Staden har ett ramavtal med 16 externa utförare som komplement till egen verksamhet, dvs att stadsdelarna avropar från avtalet då den egna stadsdelen inte kan erbjuda verksamhet som motsvarar den enskildes behov. De externa utförarna består av både vinstdrivande samt icke vinstdrivande företag. Stadsdelen avgör om man skall köpa verksamhet från annan stadsdel eller extern utförare Organisation i Göteborg I stadelsförvaltningarna utförs verksamheterna inom sektor Individ och familjeomsorg/funktionshinder (IFO-FH). Sektorerna är fria att organisera verksamheterna men det finns en liknande inriktning i de flesta stadsdelarna. Myndighetsutövningen funktionshinder är vanligtvis organiserad under områdeschef med ansvar för all myndighetsutövning inom sektorn. Utförandet av insatsen daglig verksamhet skiljer sig något mellan stadsdelarna. Några stadsdelar har skapat områden som innehåller allt utförande inom funktionshinderområdet och några har områden med tillhörighet till ekonomiskt bistånd-arbete-sysselsättning. Socialresursförvaltning som är en intern utförare, har organiserat daglig verksamhet inom område funktionsstöd. 4

5 Enheterna inom daglig verksamhet leds av enhetschefer som oftast är ansvariga för 3-4 enheter i stadsdelen. I samband med en analys av kostnadsutvecklingen inom funktionshinderområdet , konstaterades att det i stadsdelarna fanns 141 fysiska enheter inom daglig verksamhet. Under de senaste åren har ett utvecklingsarbete genomförts i stadsdelsförvaltningarna med skapa större enheter. Trots det har staden fortfarande ett ca 130 enheter. Antal anställda i tjänst inom daglig verksamhets utförande i januari 2016 inom daglig verksamhet. Enhetschefer 35 Baspersonal 674 Övrig personal (adm, kök, städ, vaktm.) 46 Myndighet I samband med att brukaren ansöker om daglig verksamhet enligt LSS, sker en utredning av socialsekreterare om den enskildes rätt till daglig verksamhet. Utredningen genomförs i enlighet med stadens socialtjänstprocess. Socialsekreteraren utreder och fattar beslut om den enskildes behov av daglig verksamhet och fattar beslut om insatsen efter en bedömning om att man har rätt till insatsen. Utförande Den enskildes beslut om daglig verksamhet omhändertas i stadsdelens utförande enheter för daglig verksamhet. Verksamhetens uppdrag är att verkställa beslutet om daglig verksamhet. Initialt under processen kring verkställighet förs en dialog med den enskilde gällande önskemål och behov men också om vilken kapacitet den enskilde har. Flera stadsdelar har arbetskonsultenter som samtalar med brukarna i dessa frågor. En behovsbedömning görs som ett led i att hitta rätt nivå och matchning mot verksamhet. Om den enskildes behov inte kan tillgodoses inom stadsdelens verksamheter kan man vända sig till andra förvaltningar för att eftersöka plats. Man kan också avropa extern utförare via Göteborgs stads ramavtal. Vid ärenden med speciella omständigheter kan direktupphandling ske. Det händer att brukare har sitt beslut verkställt hos flera utförare (både intern och extern utförare), delar sin tid i daglig verksamhet mellan två olika enheter med olika inriktningar, utifrån önskemål och behov. Det finns i staden ett antal ärenden där brukaren har behov av bostad med särskild service som verkställs på annan ort där man köper en boendeplats av speciella skäl. För dessa personer verkställs beslut om daglig verksamhet i samband med boendebeslutet. 1 Analys av kostnadsutveckling inom funktionshinderområdet 5

6 Antal verkställda beslut om daglig verksamhet 1 okt 2015 samt utförande Oservera att en och samma person kan ha beslut verkställt hos flera utförare Totalt staden egen regi interna köp sdf externa köp Stapel 1 består unika brukare Fördelat/stadsdel Köp extern lev Internt köp Egen regi 6

7 Ekonomi Stadsdelsnämndernas nettokostnader för daglig verksamhet i bokslut för 2015 uppgår till 484 miljoner kronor. På flera olika sätt kan konstateras att Göteborg har en hög kostnadsnivå: Kostnad daglig verksamhet LSS, kronor per invånare år 2014 källa: SCB räkenskapssammandrag 0 Malmö Västerås Stockholm Uppsala Göteborg Kostnad daglig verksamhet LSS, kronor per brukare 2014 Källa: SCB räkenskapssammandrag Malmö Västerås Stockholm Uppsala Göteborg Daglig verksamhet, egen regi, kr per dag, total produktion (inkl sålda platser), källa KPB Malmö och Stockholm deltar ej i arbetet med Kostnad per brukare (KPB) 7

8 Ovanstående diagram visar att kostnadsnivån i Göteborg är hög oavsett om jämförelse görs som kostnad per invånare, kostnad per brukare, eller kostnad per dag. Stadens riktlinjer inom funktionshinderområdet har i vissa avseenden högre ambition än vad lagstiftning kräver. I samband med daglig verksamhet avser det habiliteringsersättningen och kostnadsfria resor (för brukaren) i samband med LSSinsatser. Verksamhetens ansvarar för att brukarens resor till och från daglig verksamhet ingår i insatsen. Göteborgsregeln om kostnadsfria resor avser alltså den enskildes egenavgift. Tidigare analyser har visat att dessa regler endast i mycket liten utsträckning bidrar till att förklara det höga kostnadsläget för daglig verksamhet i Göteborg. Andra faktorer kring ambitionsnivåer och kvalitet har inte kunnat identifieras som förklaring till prisnivån. Omvärldsbevakning Nationella uppgifter om tillämpning av LOU med valfrihetsmodell som grund finns inte idag. Flera kommuner tillämpar LOU i upphandlingar men då som komplement till den egna verksamheten. Uppgifter avseende kommunernas tillämpning av LOV går att följa på den nationella webbsidan, valfrihetswebben, där alla kommunala förfrågningsunderlag gällande konkurrensutsättning enligt LOV ska finnas. Där finns även viss nationell statistik. 26 kommuner har valt att införa LOV inom insatsen daglig verksamhet sedan starten Stockholm och Malmö är de kommuner som utifrån storlek och organisation är mest jämförbara med Göteborg. I rapporten har vi även valt att lyfta fram uppgifter från tre större kommuner. Man kan konstatera att bland de kommuner i rapporten (Stockholm och Malmö oräknat) som infört LOV, utförs ca 20% av daglig verksamhet i extern regi. I dessa kommuner har man haft LOV under ett antal år och konstaterar att siffran är relativt stabil. Stockholm har en högre andel av externt utförande, ca 50 %. I Malmö finns det för närvarande inga planer på förändring av verksamhet mot ökad valfrihet. LOV Infört år Personer med insats Antal insatser DV Egen regi LOV LOU Antal % Antal % Antal % Antal utförare LOV Antal utförare LOU Göteborg ) ) ) Stockholm ) ) Malmö Uppsala Linköping Västerås ) Observera att en och samma person kan ha fler än 1 insats DV 2) Inklusive köpt DV i annan SDN 3) Avser upphandlade ramavtalsutförare 4) Uppgifter avser år ) Avser av SDN upphandlade entreprenader. Samtliga utförare ingår i valfrihetssystemet 8

9 De kommuner som infört LOV har en särskild organisation för att säkerställa uppföljning av tecknade avtal. Stockholms centrala socialtjänstförvaltning har delegerat uppföljningen stadsdelsförvaltningarna. Stockholm säger sig ha ett behov av att öka fokus på dessa uppföljningar. I övriga kommuner är det kommuncentrala strategiska avdelningar som arbetar med uppföljning av kvalitet och avtal hos utförarna både de interna och de externa. Västerås och Linköpings kommuner har en särskild inrättat koordinator/lotsfunktion som skall stödja och vägleda personer med beslut om daglig verksamhet valet av utförare. I Stockholm och Uppsala är det handläggarna inom myndighetsutövningen som bistår med information och stöd. Linköping och Stockholm har en utvecklad jämförelsetjänst via sin hemsida där den enskilde kan få stöd i valet. Övriga redovisar utförarna i katalog på kommunens hemsida. Inom Göteborgsregionen är det för närvarande ingen kommun som har infört valfrihetsmodell inom daglig verksamhet. Partille kommun har tidigare haft LOV inom daglig verksamhet men har avslutat konkurrensutsättningen eftersom brukarna inte valde de externa utförarna. I Alingsås kommun finns sedan 2014 ett initiativ för ett eventuellt införande av LOV där man ännu ej gått ut med förfrågningsunderlag. Valfrihetsmodeller Grundprinciper för upphandling och konkurrensutsättning i ett valfrihetsmodell Upphandlingsreglerna grundar sig på de EU-rättsliga principerna: Icke-diskrimineringsprincipen. Likabehandlingsprincipen Transparensprincipen Proportionalitetsprincipen Principen om ömsesidigt erkännande Upphandling enligt LOU Vård och omsorgstjänster kan upphandlas enligt 15 kapitlet Lagen om offentlig upphandling (LOU). 2 Syftet med upphandlingsreglerna är att upphandlande myndigheter på bästa sätt ska använda de offentliga medlen genom att uppsöka och dra nytta av konkurrensen på aktuell marknad. Regelverket syftar även till att ge utförarna möjlighet att tävla på lika villkor i varje upphandling. Upphandling enligt LOU innebär att avtalstiden är fast. Under avtalstiden kan inte nya utförare tillkomma och möjligheterna att justera förfrågningsunderlag och dess villkor är starkt begränsade 3. I en LOU upphandling antas en eller flera utförare i pris och/elller kvalitetskonkurrens. 2 Konkurrensverket, Upphandlingsreglerna en introduktion 3 Upphandlingsmyndigheten, Kravspecifikation för upphandling av verksamhet för personer med funktionsnedsättning 9

10 Nytt upphandlingsdirektiv ny upphandlingslag Europaparlamentet och rådet antog 2014 nya direktiv för offentlig upphandling. Nytt regelverk om upphandling 4 kommer att införas i Sverige 1 januari I dagsläget är det inte helt klart hur de nya reglerna kommer att se ut och vilka effekter detta kommer att ha på upphandling inom området social välfärd. Man kan med största sannolikhet förvänta vissa förtydliganden gentemot den nuvarande ordningen. Ny fördelningsnyckel En viktig aspekt som nämns i det nya direktivet är valet av fördelningsnyckel för tilldelning av kontrakt i ramavtal. Detta är av särskild betydelse för ramavtal där den enskilde brukarens val är av stor vikt för kvalitet och nytta av den upphandlade tjänsten. Tilldelning av kontrakt med flera utförare kan ske på olika sätt. Ett av dessa är ramavtal med rangordning, vilket innebär att den utförare som står som nummer ett i avropslistan ska avropas först. Utförarna på andra respektive tredje plats avropas i rangordning därefter då utförare med högre rang inte kan leverera enligt ramavtalet. Förnyad konkurrensutsättning är en annan möjlighet som innebär att den upphandlande myndigheten sluter ramavtal med flera utförare utan inbördes ordning. Inför varje nytt behov utförs en förnyad konkurrensutsättning där utförare som är slutna till ramavtalet lämnar anbud i enlighet med de villkor som anges i ramavtalet, som pris och leveranstid. Helt nya villkor, som inte framgår av förfrågningsunderlaget, kan inte konkurrensutsättas i efterhand. I det nya EU-direktivet förtydligas ytterligare en tilldelningsmöjlighet utöver de ovanstående, fördelningsnyckeln brukarens val. Detta har inte varit förbjudet tidigare men däremot har det inte varit lika tydligt som det nu är i direktivet. Den allmänna uppfattningen i svensk praxis har istället varit att rangordningsmodellen ska användas i första hand. Att använda andra modeller har uppfattats vara avsett endast för undantagssituationer. Denna fördelningsnyckel innebär att de objektiva villkoren för tilldelning av kontrakt i ramavtal med alla villkor fastställda får innefatta de berörda fysiska personernas behov eller val. Man säger att de objektiva kriterierna för att avgöra vilken av de utförare som är parter i ramavtalet som bör utföra en viss uppgift, t.ex. tillhandahålla varor eller tjänster avsedda att användas av fysiska personer med kan vara de berörda fysiska personernas behov eller val. Det är därför sannolikt att det kommer att bli lättare att använda sig av den här typen av fördelningsnyckel. Det är angeläget för daglig verksamhet, där rangordning utifrån t.ex. pris inte nödvändigtvis är den bästa fördelningsnyckeln för det resultat man vill uppnå. Upphandlingsmyndigheten kommer troligen att få i uppdrag att ta fram en vägledning om tillämpningen av bestämmelserna om fördelningsnycklar, särskilt med avseende på möjligheten att ta hänsyn till fysiska personer val eller behov /24/EU 10

11 Möjlighet till reserverade kontrakt Ytterligare en viktig förändring i det nya direktivet är det möjliga införandet av reserverade kontrakt. Reglerna innebär inte att upphandlande myndighet eller enhet kan vända sig till utförare och tilldela kontrakt utan upphandling, utan att myndigheten eller enheten får reservera deltagandet i ett i övriga delar ordinärt upphandlingsförfarande för vissa slag av företag, och i det avseendet göra ett avsteg från en full konkurrensutsättning. På det sättet har myndigheten viss påverkansmöjlighet vad gäller vilka utförare som kan komma med anbud i en viss upphandling. I direktivet anges inte direkt vad som menas med 'funktionsnedsättning eller missgynnade personer' som avses just när det gäller reserverade kontrakt, men man kan hämta ledning från andra direktiv. Det rör sig bland annat om personer med funktionshinder enligt lag, eller som är över 50 år, eller tillhör en etnisk minoritet och måste förbättra språkkunskaper, eller saknar gymnasiekompetens mm. I utredningen till de nya upphandlingsreglerna finns det föreslaget att Sverige nu ska införa reserverade kontrakt, vilket troligen sker. Givet att reglerna införs kan detta också innebära en något större flexibilitet för myndigheter vid upphandling av tjänster som är direkt riktade till fysiska brukare. Konkurrensutsättning enligt Lagen om Valfrihetssystem (LOV) LOV reglerar vad som ska gälla när upphandlande myndigheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till brukaren att välja utförare i ett valfrihetssytem. I ett valfrihetssystem godkänns samtliga utförare som uppfyller kraven som kommunen ställt och nya utförare kan godkännas löpande så länge valfrihetssystemet är i drift. Det är inte möjligt att begränsa antalet utförare i ett valfrihetssystem. Ersättningen är i förväg fastställd av kommunen och skall gälla för samtliga godkända utförare. Frågeställningen kring arbetsprocessen för att ett införa och förvalta ett valfrihetssystem enligt LOV i Göteborgs stad har behandlats i kommunstyrelsen. 5 Frågan avsåg då hemtjänsten men ett införande av LOV inom daglig verksamhet kräver i princip samma utredningsarbete och genomförande. Process för att införa valfrihetsmodell Förbereda, genomföra och följa upp Införandet av en valfrihetsmodell innebär att kommunen utifrån politiska mål och sitt syfte med upphandlingen/konkurrensutsättningen går in i en förberedelsefas 6. Som en del av förberedelsefasen görs behovs- och marknadsanalyser. I nästa del, genomförandefasen utformas förfrågningsunderlaget i alla dess delar. Den avslutande 5 KS , dnr: 1255/15 Utredningsarbete för införande av valfrihetsystem enligt LOV, inom hemtjänsten 6 Upphandlingsmyndigheten Vägledning nr 1 (2016) Kravspecifikation för upphandling av verksamhet för personer med funktionsnedsättning 11

12 delen av arbetet innebär att följa upp avtal. Området innebär fokus på att följa upp de krav och avtalsvillkor som ställts i förfrågningsunderlaget och i de tecknade avtalen. Inom de olika områdena finns det avsnitt där systemen skiljer sig åt beroende på lagstiftning. Se exempel i figuren nedan. Förenklad upphandling LOU Flera annonsplatser Utlovad volym Ersättningen kan skilja Kravspecifikation Anbud under särskild tid Utvärdering och tilldelning Inte möjligt ändra förfrågningsunderlag Avtal Avtalstid Uppföljning Valfrihetsmodell LOV Valfrihetswebben all annonsering där Ingen utlovad volym Alltid samma ersättning Kravspecifikation Ansökan löpande Godkännande Möjligt att ändra förfrågningsunderlag Avtal Efter avtalstid ny ansökan eller tilsv. Uppföljning Ersättningsmodell Ersättningsformer Upphandlingsmyndigheten (Kammarkollegiet Upphandlingsstödet) redovisar i en rapport en vägledning Ersättningsformer vid upphandling av vård och omsorg 7. I denna delas ersättningsformerna in i en fast respektiver rörlig ersättning, beroende på om ersättningen varierar med producerad volym. Fast ersättning finns i en mängd olika former. Som grundregel betraktas en ersättning som fast om den inte är kopplad till faktiskt genomförda insatser för individen. Medan en rörlig ersättning kan vara kopplad till de insatser som behöver göras för respektive individ. Individer har olika behov av stöd och service. Ett sätt är att gruppera individerna efter förväntad resursinsats från utföraren. I upphandlingsmyndighetens vägledning konstateras vidare att: En fast ersättning tenderar att ge en god kostnadskontroll för kommunen, men negativa konsekvenser för produktionsvolym och kvalitet. En rörlig ersättning tenderar stimulera utförare att hålla uppe produktionsvolymen och hålla nere produktionskostnaderna. Men riskerar att ge negativa effekter på kvaliteten. Kostnadskontrollen är också dålig, normalt behöver ersättningen begränsas på något sätt (t ex införa takbelopp). En nackdel med både fast och rörlig ersättning är att ersättningen till utföraren i princip blir samma oavsett om insatserna har utförts med hög eller låg kvalitet. Ett sätt att gynna kvaliteten är att sätta upp kvalitetsmål och sedan ge ersättning till utföraren om denne uppfyller målen. 77 Kammarkollegiet upphandlingsstödet. Vägledning Ersättningsformer vid upphandling av vård och omsorg. 2012:4 12

13 Ingen ersättningsform klarar ensam att ge positiva effekter. Tillsammans kompletterar fast, rörlig och målrelaterad ersättning varandra. Ersättningsmodell i en valfrihetsmodell Vare sig om valfrihet ska genomföras via LOV eller genom LOU - brukarens val förutsätter det att ersättningen bestäms i förväg och anges i förfrågningsunderlaget. Eftersom olika brukare har olika behov av stöd och service och olika omfattning på deltagande behöver ersättningen kunna relateras individuellt. En modell behöver utvecklas som, förutom att kombinera ovanstående ersättningsformer, beaktar olika personers individuella behov. Vid en kommande förändring till valfrihetsmodell behöver en modell för behovsbedömningar tas fram och för beräkning ersättningen till utförarna. Vidare behöver rutiner tas fram för hur detta ska administreras. Om en ersättningsmodell tas fram finns möjlighet att använda denna även i stadens resursfördelningsmodell till SDN. Hantering av resor Resa till och från daglig verksamhet ingår i insatsen. I Göteborg betalar den enskilde ingen egenavgift. Vid en kommande förändring till valfrihetsmodell behöver hanteringen av resor till och från daglig verksamhet utredas och följande aspekter analyseras: För och nackdelar med att behålla ansvaret på SDF För och nackdelar med att utföraren ansvarar För och nackdelar med att ansvaret flyttas till särskild organisation (t ex färdtjänsten). Brukarperspektiv Lagstiftningen inom området syftar till att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Stadens riktlinjer syftar till att skapa förutsättningar för människor med funktionsnedsättningar att leva som andra medborgare. Myndighetsutövningen inom funktionshinderområdet är individuell utifrån varje människas livssituation och förutsättningar. Ett införande av en valfrihetsmodell innebär att brukare som har rätt till insatsen får ett större inflytande och delaktighet över beslutet om var sysselsättningen de har rätt till ska utföras. Redan nu ska anpassning till individuella önskemål och behov göras men det är stadsdelarna som avgör var insatsen ska utföras. En valfrihetsmodell innebär för brukare med rätt till daglig verksamhet att man i större utsträckning kan/får göra egna val och på så sätt kunna påverka sin livssituation. Detta bidrar till en ökad självständighet och delaktighet. En valfrihetsmodell innebär ett tydligt ansvar för de köpande/avropande nämnderna att följa upp beslutade insatser. Detta ska ske på individnivå men de avtal som tecknas med utförare ska följas upp. Inom Göteborgs stad är detta ett eftersatt område och vid införande av en valfrihetsmodell behöver man särskilt beakta frågan. Ett ökat fokus på och uppföljning av verksamheternas kvalitet bör/kan leda till kvalitetshöjningar som är till gagn för brukaren. 13

14 Staden är skyldig att ge brukaren förutsättningar att göra valet genom att tillhandahålla information om vilka utförare det finns att välja mellan. Man bör då få information om exempelvis: vilka tjänster utförarna tillhandahåller kompetens hos personalen utförarnas verksamhetsmål och speciella inriktningar. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Detta innebär bland annat att informationen inte ska gynna eller missgynna någon utförare och att informationen ska utformas utifrån de behov brukaren har. Konsekvenser för staden Verksamhet Oavsett valfrihetsmodell kommer besluten om insats som tidigare fattas av myndighetsutövningen inom funktionshinderområdet. När beslutet är fattat ska brukarens rätt att välja säkerställas och verksamheten ska medverka till att stödja den enskilde i situationen. För att brukaren ska kunna göra informerade val måste information om varje utförare vara känd. I de fall då brukaren inte vill välja ska det finnas fastställt vilken utförare som blir aktuell för uppdraget. Behov av kommunikation och information till brukare som skall välja behöver förtydligas och utvecklas När brukaren gjort sitt val kommer genomförandet av insatsen att ske i extern eller kommunal regi. Utförandet skall ske i enlighet med stadens socialtjänstprocess. Socialsekreteraren har fortsatt ett ansvar för den individuella uppföljningen beslutet. Stadelsförvaltningarna och socialresursförvaltning bedriver idag en omfattande verksamhet för ca 1400 brukare. I verksamheten finns det ca 750 medarbetare. Det innehåll som finns i daglig verksamhet ser relativt lika ut i de flesta stadsdelarna. Det finns vissa målgrupper där man har svårare att möta brukarens behov och det är ofta då man avropar externa utförare. Idag samverkar stadsdelarna i begränsad utsträckning kring enheter och innehållet i daglig verksamhet. Stadsdelarna behöver utifrån ett produktionsperspektiv genomföra ett utvecklings och omställningsarbete för att kunna införa valfrihetsmodell. Det arbetet bör ske stegvis med start för att: 1. Genomföra en behovsanalys med fokus på nuvarande och framtida målgrupper. Fokus i analysen bör vara hela staden perspektivet och arbetet behöver samordnas mellan stadsdelarna. Kunskapen kring behoven hos de målgrupper som finns i verksamheten behöver utvecklas och man behöver öka kunskapen om behoven hos framtida brukare. 2. Utifrån resultatet av behovsanalysen måste ett arbete med att genomlysa de verksamheter som staden bedriver ske. Arbetet behöver ha ett flertal perspektiv där innehållet i verksamheten blir centralt men även andra sakområden såsom 14

15 öppettider, lokaler, geografisk placering. Andra aktuella frågeställningar är vilka verksamheter/inriktningar ska/kan bedrivas i de olika stadsdelarna och vilka verksamheter kan bedrivas i samverkan mellan flera stadsdelar eller på hela staden nivå. 3. Organisering av utförande av daglig verksamhet inom respektive förvaltning behöver ses över. En viktig frågeställning är hur samverkan och samorganisering skulle kunna ske. Stadsdelarnas arbete med att möta kraven i införandet av ett valfrihetsmodell bör ske parallellt med stadens arbete att ta fram ett förfrågningsunderlag inför framtida upphandling/konkurrensutsättning. Behovsanalysen är en del av grunden i arbetet med förfrågningsunderlaget. Som tidigare konstaterats har staden en hög kostnadsnivå för daglig verksamhet (även i jämförelse med kommuner som infört en valfrihetsmodell). Utveckling av en prismodell som grund för brukarens val av daglig verksamhet bör därför kunna rymmas inom/under stadens nuvarande kostnadsnivå. I arbetet med utveckling av en prismodell behöver möjligheterna till hur denna kan bidra till kostnadseffektiviseringar beaktas. För stadsdelsnämndernas befintliga utförarverksamheter kommer utmaningen bestå i en omställning till att bli konkurrensutsatta. De verksamheter som idag har en högre kostnadsnivå än vad en prismodell genererar kommer att ställas inför anpassningskrav. När brukarna kan välja utförare av daglig verksamhet kommer stadsdelsnämndernas egenproduktion behöva anpassas till hur deras verksamhet blir vald. Denna situation innebär ett ekonomiskt risktagande. Administrationen av prismodell (inklusive genomförande av behovsbedömningar), behov av utökat arbete med avtalsuppföljning mm samt behov av att utveckla stödet till brukarna att välja kommer att behöva resursförstärkas. I viss utsträckning finns idag resurser i stadsdelsförvaltningarna (t ex genom arbetskonsulenter knutna till daglig verksamhet). Sammantaget har dessa ekonomiska konsekvenser inte kunnat beräknas, men uppskattas till 1-2 tjänster. Ytterligare område att belysa är hur stadens egna verksamheter ska förhålla sig till marknadsföring av den egna verksamheten. Stadsdelarnas samverkan med utbildningsförvaltningen och gymnasiesärskolan behöver förtydligas. Elever inom gymnasiesärskolan som kan vara aktuella för insatsen daglig verksamhet gör ofta en praktikperiod inom daglig verksamhet under sitt sista skolår. Ofta sker detta i samverkan mellan skolan och den dagliga verksamheten. Ett utvecklingsarbete behöver startas för att skapa en transparens och kopplingen till en valfrihetsmodell behöver tydligöras. Kommunikation och information som är anpassad till elevernas behov inför kommande praktikperioder, hur kunna göra val av daglig verksamhet samt inför övergång från daglig verksamhet oavsett utförare, behöver säkerställas. 15